Page 1

tidskrift fĂśr svenska frimurare orden | no 2 | 2011

Frimurarestiftelsen 100 ĂĽr


Ledare

Äntligen vår nu är våren äntligen här och man får njuta av det fina vädret och vår vackra natur. Verksamhetsberättelserna för arbetsåret 2010 från våra fördelningar börjar strömma in och man kan konstatera att i de flesta fall är det positiva tongångar. Antalet medlemmar fortsätter att öka men vi förlorar också bröder av anledningar som vi inte riktigt vet orsaken till. Det blir en av frågorna som kommer upp till diskussion i juni då det är dags för ett möte mellan ledningarna för frimurarordnarna i Danmark. Island, Norge och Sverige, som alla arbetar enligt Den Svenska Riten. denna gång sker mötet på Island som i förhållande till sin folkmängd kan ståta med en överlägset stor andel frimurarbröder. I dagsläget vet jag att antalet besök i isländska loger under år 2010 jämfört med året innan ökade mycket kraftigt. Vi vet ju alla att Island har drabbats av en ekonomisk kris och det är ju möjligt, för att inte säga troligt att denna kris har ökat bröders benägenhet att söka sig till logearbetet. Den tradition och historia som möter oss inom våra Ordnar ger säkert trygghet i ett samhälle där regler och konventioner snarast ses negativt.

också i Norge är det positiva tongångar. I Oslo-tidningen Aftenposten den 12 mars i år kunde man läsa att frimureriet växer och att aldrig förr har så många sökt sig till Frimurerorden i Norge. Det skall bli intressant att få en mera detaljerad beskrivning från alla våra broderländer och förhoppningsvis kan vi dra lärdom av andras erfarenheter. Av verksamhetsberättelserna framgår det klart att vårt gångna jubileumsår uppmärksammats på många olika sätt inom vår Orden i Sverige och Finland. Som framgår av en artikel i detta nummer är det dags för ytterligare ett jubileum av stor vikt för den Svenska Frimurare Orden. Det gäller denna gång den Kungl. Carl XIII:s Orden som i maj kan fira sitt 200-års jubileum. Som vi frimurare alla vet så har konung Carl XIII betytt mycket för vår Orden och för de ritualer som vi än idag arbetar efter. Slutligen önskar jag er alla en fortsatt fin vår och en vederkvickande sommar.

Anders Fahlman

Stormästaren Anders Fahlman iklädd den dräkt som Carl XIII godkänt för riddarna av Carl XIII:s Orden.

Omslagsbild

Aftonpostens uppslag den 12 mars kommenterades mycket positivt i den norske Logekeden nr 1, från de västligaste enheterna i Norge. Frimuraren

Prinsessan Christina, Fru Magnuson får Frimurarestiftelsens medalj av H.M. Drottningen. Ordföranden Peter Möller applåderar. Bild: Malin Bondeson. 3


I detta nummer

klas eriksson , mikael lindfors , klas-göran lundberg , peter trygg

Engagemang och omtanke Vi på Fonus Öst är stolta över våra 60 år i branschen. I decennier har vi erbjudit våra kunder en värdig och personlig begravning. Och vi har lyckats – idag är vi den ledande begravningsbyrån, verksamma i hela Östergötland. Vi är också stolta över att få vara en del av ett aktivt Frimurarsamhälle i Östergötland, där vi ingår i S:t Johannes logen S:t Jacob i Linköping.

Drottninggatan 50 • Linköping • 013 - 12 47 04 www.fonusost.se

Äntligen vår sid 3 Frimurarestiftelsen jubilerar sid 6 Jubileumsbankett för pigg 100-åring sid 9 Fantastiska föreläsare sid 11 En unik riddarorden sid 13 Växtkraft ur Isländskt kaos sid 18 Ökat intfresse för SFMO sid 20 Tradition och mystik viktigt sid 22 Varför vill du bliva frimurare sid 23 Ordens grundvalar sid 26 Jag har alltid varit kyrkogångare sid 27 Rösten vi älskar sid 29 Frimureri på Röhsska museet sid 30 Frimureri till 1000 sid 31 Jazzlegenden Duke Ellington sid 32 Föreningen Amicita 40 år sid 33 Nästan fullsatt på SLL:s HD sid 35 Varken sist eller minst sid 37 Långlivad loge sid 39 Carl August firar fyrfaldigt sid 40 Fjärde generationens frimurare sid 41 Doktor Guillotin sid 42 Använd bara en gång sid 44 Handskrivet beslut gäller än sid 45 Frimurare reste till Petra sid 46 Seminarier fyller behov sid 47 Frimureriska Forskargruppen i Göteborg sid 48 Unik kulturskatt i Carlskrona sid 49 Quatour Coronator och Eckleff sid 50 En idehistorisk betraktelse sid 51 Inte vilken tidning som helst sid 53 Utnämnda och hedrade bröder sid 54 Ordens bildspel förnyas sid 56 Från Ordens ledning och kansli sid 57 Avtackad med specialutgåva sid 59


Caritas

Frimurarestiftelsen jubilerar

K

onung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, i dagligt tal Frimurarestiftelsen, firar i år ett hundraårsjubileum. Med anledning därav hölls fredagen den 25 februari 2011 ett förmiddagsseminarium på Sophiahemmet Högskola i närvaro av H. M. Drottningen och stiftelsens Höga Beskyddare Prinsessan Christina, Fru Magnuson. I övrigt bestod åhörarna av ett stort antal inbjudna gäster (med respektive) från Orden med Ordens Stormästare i spetsen, förutvarande styrelseledamöter, representanter för Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, SFMO:s Samförvaltningskonsortium och Ordens kansli. Dessutom närvarade bland annat gäster från vetenskapliga och ideella institutioner samt från Handelsbanken, Sophiahemmet och Silviahemmet. Syftet med seminariet var att ge en förhoppningsvis intressant presentation av hur Frimurarestiftelsen under de senaste trettio åren givit stöd till geriatrisk forskning och till ideella organisationer med inriktning på de äldre.

6

Uppmärksam lyssnarskara, från höger ordföranden för Sophiahemmet, Per Lundberg, Prinsessan Christina, H.M. Drottningen samt föreläsarna Anna-Karin Edberg, Håkan Eriksson, Karin Schenck-Gustafsson, Thomas Sandström, Kaj Blennow och Jan-Magnus Hagman.

Lars Piehl, åtföljd av hustrun Doris, var stiftelsens förste ordförande och den som tog det dramatiska beslutet att avveckla äldreboendet och rädda värdet till stiftelsens grundkapital och var en av dem som fick medalj av H.M. Drottning Silvia. I bakgrunden väntar Kaj Ytterskog också han före detta ordförande på samma hedersbevis. Frimuraren

programmet bestod av en första del med presentation av själva Frimurarestiftelsen, inledd med en välkomsthälsning av ordföranden, livmedikus Peter Möller, till vardags chefläkare på Sophiahemmet. Efter en kaffepaus vidtog en andra del, bestående av fyra mycket uppskattade populärvetenskapliga föredrag av framstående forskare, som fått eller för närvarande får anslag från stiftelsen. Kortfattade referat av föredragen presenteras separat. Moderator för denna del av seminariet var professor emeritus Håkan Eriksson från Karolinska Institutet, som sedan ett tjugotal år är stiftelsens externe vetenskaplige rådgivare. Efter välkomsthälsningen beskrev ordföranden Frimurarestiftelsens tillkomst och fortsatta historia, nuvarande verksamhet och arbetssätt. Ursprunget till verksamheten var att efter dansk förebild skapa värdiga bostäder för äldre. Medel samlades in bland bröder i Orden. Konung Gustaf V, Drottning Frimuraren

Victoria och dåvarande Kronprins Gustav Adolf gav stöd och betydande ekonomiska bidrag och stadgar för ”Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias stiftelse” fastställdes den 22 februari 1911. ”Frimurarehemmet i Lidingö” tillkom och utbyggdes undan för undan. Nya ekonomiska medel tillkom genom insamlingar, gåvor och testamentariska förordnanden. Totalt bestod till slut år 1950 ”Lidingöhemmet” av 85 lägenheter i elva hus. Fortsatt kostnadsutveckling och det faktum att samhället kunde erbjuda allt bättre äldreboende ledde emellertid till att fastigheterna år 1980 avyttrades, och likviden blev grundkapital i den samma år bildade ”Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias stiftelse”. den nya verksamhetsinriktningen formulerades i stiftelsens ändamålsbestämmelse ”att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna samt främja

vetenskaplig forskning, främst till förmån för åldringsvården”. Föreningens kapital, 15 mkr, överlämnades till Stiftelsen. Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden med geriatrisk inriktning, nämligen hjärtkärlforskning, neurovetenskaplig forskning, framför allt kring Alzheimers sjukdom, samt omvårdnadsforskning. I övrigt stöds även projekt rörande lungsjukdomar, diabetes, ögonsjukdomar, ben- och ledsjukdomar och tandhälsa. I stiftelsens styrelse ingår tre medicinskt sakkunniga ledamöter, som i samarbete med professor Håkan Eriksson vid Karolinska Institutet efter vederbörlig granskning utser årliga mottagare av forskningsanslag. Totalt har under de gångna trettio åren kunnat utdelas över 150 miljoner kronor (i dagens penningvärde) till över 200 olika projekt. I år har stiftelsen för första gången kunnat utdela över tio miljoner kronor till sammanlagt 52 forskare.  7


H.M. Drottningen, Prinsessan Christina Fru Magnuson, ordförande Peter Möller på väg mot seminariets avslutande lunch.

hur stiftelsen finansierar sin anslagsverksamhet berättade sekreteraren och skattmästaren Jan-Magnus Hagman. Han framhöll inledningsvis att stiftelsens alla kapitaltillskott erhållits genom donationer, testamentariska förordnanden samt gåvor från frimurare och dem närstående. Undantaget utgörs av Stiftelsen Professor och Fru J G Edgrens Minne, där donatorerna i formell mening inte var frimurare men väl kände sig befryndade med frimureriets barmhärtighetstanke. De tillgångsslag som genererar avkastningen är värdepapper med ca 80 % och fastighet med ca 20 %. Vid 2010 års utgång hade värdepappersinnehavet ett marknadsvärde av 233 mkr. Stiftelsen Edgrens Minne, som erhöll ett legat om 350 tkr år 1950, har i dag ett marknadsvärde om 115 mkr. Förvaltningen av värdepapper sker i Svenska Frimurare Ordens Samförvaltningskonsortium för benefika stiftelser, vilket bildades i samarbete med Handelsbanken år 1986. Vid utgången av år 2010 hade konsortiet ett totalt marknadsvärde av 740 mkr. Målet för konsortiet är ”att ge delägarna en långsiktigt god 8

värdeutveckling, en utdelning som uppfyller kravet på en uthållig bidragsverksamhet samt en god riskspridning”. År 2005 skedde ett förvärv av fastigheten Måns Bock 7 på Blasieholmen i Stockholm. Köpeskillingen uppgick till 235 mkr. Fastigheten Måns Bock 7 med en uthyrningsbar yta av närmare 5 000 kvm har ett mycket intressant läge, granne till såväl Barnhusstiftelsens fastighet Måns Bock 3 som till Frimurare Ordens fastighet Måns Bock 5, Ordens Stamhus. Bakgrunden till detta köp var insikten att värdepapper som enda tillgångsslag, i det korta perspektivet, kan vara ett problem för en stiftelse som vill vara en långsiktig och över åren stabil bidragsgivare till forskning och organisationer. frimurarestiftelsen, tillsammans med Stiftelsen Edgrens Minne, hade det största behovet av att bredda placeringstillgångarna med ett fastighetsinnehav. Det var också angeläget att Barnhusstiftelsen var med på förvärvet, dels för att betydande rationaliseringsfördelar av en gemensam fastighetsförvaltning skulle garanteras, dels för att från Frimurarestif-

telsens perspektiv reducera den risk som ett så stort förvärv skulle innebära. De tre stiftelserna enades mot denna bakgrund om att fastighetsbolagets aktieägande skulle fördelas på Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse 50 %, Stiftelsen Professor och Fru J G Edgrens Minne 25 % samt Stiftelsen Frimurare Barnhuset 25 %. Avslutningsvis nämnde Jan-Magnus Hagman några ord om ännu ett 100-årsjubileum. En forskning i arkiven från verksamhetens start 1911 visar att de bankkonton som då öppnades skedde i Stockholms Handelsbank, vilken 1919 bytte namn till Svenska Handelsbanken. Det betyder att stiftelsen inte bara firar sitt eget 100-årsjubileum år 2011 utan även 100 år som kund i Handelsbanken. som sista programpunkt före kaffepaus gav professor Håkan Eriksson en bred överblick över forskningssituationen i Sverige och Frimurarestiftelsens betydelse för den geriatriska forskningen. Han påpekade att den medicinska forskningen i Sverige under efterkrigstiden ur ett internationellt perspektiv varit synnerligen framgångsrik. Standarden är fortfarande hög men den internationella konkurrenskraften har av flera skäl minskat. Sverige är ändock ett av de länder i världen som satsar mest pengar på FoU i förhållande till BNP. Finansieringen av den medicinska forskningen sker emellertid i allt större utsträckning med stöd av externa medel utanför det statliga, skattefinansierade systemet. Frimurarestiftelsen är i absoluta tal en liten forskningsstiftelse, men med det arbetssätt stiftelsen tillämpat och med den framgångsrika kapitalförvaltning som skett, så ses stiftelsens roll i det medicinska forskarsamhället som mycket viktig. Inom parentes sagt kan nedtecknaren av dessa rader efter åtskilliga års samtal med anslagsmottagare runt om i landet verkligen bekräfta detta. Frimuraren

Genom sin långsiktiga och målmedvetna satsning och med fokusering på toppforskare inom det geriatriska fältet, så har Frimurarestiftelsen inom detta område blivit en lika viktig finansiär som det statliga Vetenskapsrådet! Det kan konstateras att stiftelsen på ett avgörande sätt bidrar till att värna och utveckla den geriatriska forskningen och den geriatriska hälsooch sjukvården i vid bemärkelse.

seminariet avslutades efter de vetenskapliga föredragen med att Frimurarestiftelsens nyinstiftade medalj i silver ur Drottningens hand tilldelades Prinsessan Christina, Fru Magnuson, de två tidigare ordförandena Lars Piehl och Kaj Ytterskog – den tredje, Bengt Westberg, var förhindrad att närvara – samt professor Håkan Eriksson. Ordföranden presenterade också stiftelsens rykande färska jubileums-

bok ”Från äldreboende till medicinsk forskning” och utdelade de första två exemplaren till Drottningen och Prinsessan Christina. Såväl agerande som gäster bjöds därefter på mingel kring en välsmakande lunch.

senterad. Från musikläktaren strömmade musik ner och bidrog till att ytterligare höja den fina stämningen. Efter välkomstskål från stiftelsens ordförande inleddes en utsökt fyrarätters meny med goda viner. Vid middagar som denna är det alltid flera talare som önskar hylla jubilaren och förste talare var vice verkställande direktören i Handelsbanken Carina Åkerström, som anknöt till stiftelsens långa – 100 år! - och framgångsrika samarbete med Handelsbanken.

ga sätt för alla de forskare som under åren erhållit anslag från stiftelsen. Han underströk den stora betydelse som stiftelsen genom sin långsiktiga och målmedvetna satsning har haft för den geriatriska forskningen. Även ordföranden i Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, Sten Svensson, gratulerade sin stiftelsekollega för det mycket goda samarbete som råder mellan dessa två största stiftelser med anknytning till Orden. Inte minst gäller detta kapitalförvaltningen som glädjande nog redovisat ett resultat högre än jämförelseindex. Stiftelserna har även en gemen- 

Text: Stellan Ström Bild: Malin Bondeson

Jubileumsbankett för pigg 100-åring varje stort jubileum celebreras traditionellt med en bankett och på aftonen samma dag samlades drygt 130 personer till en jubileumsbankett i Ordens stamhus. Efter ett varmt välkomnande i foajén vandrade vi upp till Oscarssalen där en stråkkvintett underhöll oss samtidigt som en utsökt champagne serverades. Allt i enlighet med frimurarebrodern Winston Churchills visa ord: ”Champagne skall vara torr, kall och gratis”. Så kallades vi till vår magnifika Riddarsal där stiftelsens ordförande livmedikus Peter Möller hälsade oss välkomna. Därefter fick vi avnjuta en musikalisk soaré av utomordentligt hög klass med hovsångerskan Lena Nordin, operasångaren Jesper Taube och Mattias Böhm vid pianot. En lång rad musikaliska pärlor serverades. Bland annat frimurarbrodern Wolfgang Amadeus Mozarts Trollflöjten där duetten mellan Pamina och Papageno inledde denna musikaliska högtidsstund. Stärkta i själen vandrade vi sedan ner till Bankettsalen, som sällan varit vackrare och stilrenare preFrimuraren

professor emeritus Håkan Eriksson talade på sitt spirituella och personli-

9


Fantastiska föreläsare

I den vackra Oscarssalen minglade festklädda jubileumsdeltagare i väntan på musikalisk soaré och supé.

sam fastighetsförvaltning avseende grannfastigheterna till vårt stamhus, Måns Bock 3 och 7. Sten Svensson uttryckte även sin stora uppskattning av det för stiftelserna gemensamma kansliet där Jan-Magnus Hagman och Ann-Cathrine Holmberg är ansvariga. Avslutningsvis överlämnade Sten Svensson en minnesgåva bestående av en tavla där portalen till Lidingöhemmet avbildas. Även under måltiden fick vi mellan rätterna njuta av de artister som under soarén i Riddarsalen på ett oförglömligt sätt förgyllt vår tillvaro. det avslutande tacktalet hölls som sig bör av vår Ordens Stormästare, Anders Fahlman, som sammanfattade den stora uppskattning som Frimurarestiftelsen under det gångna seklet mött. Han riktade ett särskilt tack till stiftelsens ordförande Peter Möller och dess styrelse med en tillönskan om fortsatt framgång i det viktiga värv som kännetecknar Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse. Så bröts taffeln och vi samlades i Pelarsalen för kaffe med tillbehör. Efter många och stimulerande samtal kom vi så till slutet av kvällen. Trötta och belåtna över en lång, innehållsrik och stimulerande dag fick vi vid utgången tvenne skrifter. Stiftelsens jubileumsskrift ”Från äldreboende till medicinsk forskning” som är synner10

ligen läsvärd, intressant och värd en egen artikel samt ”Det svenska frimureriet under 275 år - När hände vad?”

en skrift som gavs ut med anledning av Ordens 275-års jubileum. Text: Bengt Falk Bild: Malin Bondeson

Ordens Stormästare Anders Fahlman till höger med värdparet Gunnel och Peter Möller.

En av middagstalarna, bankdirektör Carina Åkerström med Stormästarens Prokurator Göran Laurelii. Frimuraren

Text: Stellan Ström Jan Olof Magnusson Bild: Malin Bondesson

kaj blennow, en av landets främsta forskare vad gäller Alzheimers sjukdom (den dominerande formen av demens), är professor i klinisk biokemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg/ Mölndal. Hans forskargrupp studerar bland annat de kemiska förändringar som vid Alzheimers sjukdom kan mätas i likvor, den vätska som finns i hjärnans hålrum. Ett prov av denna vätska kan tappas ut via ett litet stick i ländryggen. Syftet med analys av speciella äggviteämnen i likvorprov är att därigenom kunna förbättra diagnostiken av demenssjukdom och att kunna följa effekten av läkemedelsbehandling.

anna-karin edberg är sjuksköterska och professor i geriatrisk omvårdnad vid Lunds Universitet/Högskolan i Kristianstad. Hennes forskning rör personer med demenssjukdom och fokuserar på sambandet mellan vårdpersonalens och vårdtagarens välbefinnande. Det projekt som Frimurarestiftelsen nu stött under fem år handlar främst om hur personal inom demensvård och vård vid livets slutskede hanterar sina upplevelser och sina påfrestningar. Resultaten får betydelse för stödinsatser och utbildning samt för planering av framtida äldrevård.

karin schenckgustafsson är professor och överläkare i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, var en av initiativtagarna när Centrum för Genusmedicin grundades 2002 vid Karolinska Institutet. Anslag från Stiftelsen har bidragit till genomförandet av undersökningar, som har ökat kunskapen om orsakerna till kranskärlssjukdom bland kvinnor. Symtom vid kranskärlssjukdom hos kvinnor feltolkas ofta vilket kan medföra underbehandling. Viktiga slutsatser av undersökningarna är också att stress, utöver de etablerade riskfaktorerna, är en viktig riskfaktor bland kvinnor liksom övervikt och brist på motion.

thomas sandström är professor och överläkare i lungmedicin vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk kemi vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Frimurarestiftelsen stödjer projekt, som undersöker orsakerna till lungsjukdomen KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Resultaten av studierna kommer att öka förståelsen för de mekanismer, som orsakar bristningar i de minsta lungblåsorna, vilket medför svår andnöd hos de drabbade. Den helt dominerande faktorn, som orsakar KOL, är tobaksrökning. KOL är, nu och i framtiden, kvinnornas sjukdom. Detta beror på det ständigt ökande tobaksbruket hos unga kvinnor.

Frimuraren

11


Kulturhistoria

En unik riddarorden Kungliga Carl XIII:s Orden 200 år carl xiii:s orden har endast en grad. En riddare – undantagandes kungliga – skall vara minst 36 år gammal för att kunna tilldelas den. Därmed är orden ensam om den i utlandet ofta förekommande åldersbegränsningen för sina medlemmar. Med det internationella ordensväsendets religiösa betoning har för flera utländska ordnar stadgats katolsk trosbekännelse och tvärtom. Hos oss är riddarna av Carl XIII:s orden ensamma, de måste vara protestanter. Ordens säregna status, dels som en offentlig statsorden, dels som en högsta värdighet inom Svenska Frimurare Orden är unik i ordensväsendets historia. Enligt bestämmelserna skall i Kungl. Maj:ts Orden utnämningar och dödsfall inom Carl XIII:s Orden alltid meddelas. Att dess ordenskors bärs på två sätt, med åtsidan utåt i den allmänna världen och, med frånsidan utåt inom Orden är en annan unik företeelse som inte har någon motsvarighet. Ordens högsta ledning, varav många är Carl XIII riddare gick i procession till Stora Lands Logens högtidsdag den 19 mars 2011.

200-års jubileum i Stamhuset Den 27 maj 2011 stängs Stamhuset för alla som inte tillhör Carl XIII:s Orden. Den dagen för 200 år sedan på Stockholms slott dagtecknades i ordenskapitel av kung Carl XIII underskriven förordning, varigenom han instiftade den femte och sista i raden av svenska riddarordnar, Kongelige Carl den Trettondes orden. Samtidigt övertog kronprins Carl Johan formellt som ställföreträdande stormästare näst kungen själv, styrelsen för det svenska frimureriet. Förutom jubileumsmiddag med meny med ceremoniel från 1819 sker en mottagning på Kungliga Slottet med presentation av jubileumsutställningen i Ordenssalarna. 12

Frimuraren

orden skiljer sig från övriga svenska riddarordnar i ett väsentligt avseende. Innehavare till denna värdighet utses nämligen inom ett, före ordens instiftande redan befintligt, slutet ordenssamfund. Den är dock, som av förordningen framgår, offentlig och dess ordenstecken bärs i den allmänna världen enligt samma grunder som gäller för de övriga kungliga riddarordnarna. Efter de övriga ordensdräkternas bortläggande i mitten av 1800-talet är orden också här den enda, som alltjämt har behållit dräkten för särskilda tillfällen. Likaså har den kvar den sedan år 1865 för våra Frimuraren

andra ordnar borttagna dubbningen. Riddarna har i likhet med serafimerriddarna sina vapensköldar, men medan de senare först vid frånfället sätts upp i Riddarholmskyrkan, hängs dessa upp redan i samband med utnämningen till riddare och kommendörer med Röda korset i Riddarsalen i Ordens stamhus. Riddarna räknas i rang som jämställda med kommendörer av första klassen, d.v.s. överstes rang, av övriga svenska ordnar. Ordens angelägenheter avgörs i eget kapitel. Fyra faktorer gör att den är en officiell svensk orden, nämligen: • att kungen är ordens herre och mästare; • att prinsarna födas riddare av orden, även om de inte anlägga den, förrän de efter vederbörlig gradpassering som frimurare dubbats; • att innehavarna har tromans ställning, d.v.s. rang lika med kommendörerna av de andra riddarordnarna, om även efter dessa; • att orden får bäras offentligt. Efter år 1974, då det svenska ordensväsendet reformerades och inskränktes, är orden den enda som kan tilldelas en svensk medborgare. I statsrådsberedningen från mars 1972 noterades nämligen om Carl XIII:s orden att den har egna statuter och egen organisation, och dess ärenden handläggs utan att statliga organ tar befattning med dem. Denna orden kommer därför inte att behandlas i fortsättningen.1 1 Ordnar och medaljer. Finansdepartementet Ds Fi 1972:5, Mars 1972.

Halskorset med kungens monogram och kunglig krona bärs till högtidsdräkt. 13


urvalet är ett särskilt förhållande att beakta då det är ett begränsat antal som kunna komma i fråga för denna ordensvärdighet. Vid förlänandet av orden måste man numera anlägga andra och vidare synpunkter än de år 1811 uttalade mera ensidigt filantropiska kraven. kung carl xiii ville på något sätt befästa dels sitt eget namn, men framför allt det ordenssamfund han så hårt engagerat sig för under större delen av sitt liv. Var tanken bara ett hugskott eller hade den funnits redan tidigare? Redan på försommaren 1809 förelåg ett första utkast till ett förslag om inrättandet av en särskild orden för frimurare. I bakgrunden fanns det redan då en rätt kraftig kritik gentemot frimureriet ute i samhället och framför allt just svärmeriet kring Tempelherreorden. Flera högt uppsatta statliga ämbetsmän förhöll sig även starkt reserverade till högregradsfrimureriet. Carl XIII hade själv bidragit till detta genom att omge sig från tid till tid med icke helt lämpliga rådgivare och medarbetare.

Akvarell till ordensdräkt från 1822, godkänd av Carl XIV Johan. Svenska Frimurare Ordens arkiv.

att ge medlemmarna av ett enskilt samfund ett synligt nådevedermäle för utförda insatser samhället till fromma var kanske inte den främsta orsaken till inrättandet av Carl XIII:s orden, men med facit i hand kan konstateras att det arbete som har utförts i det tysta i över två sekel har haft en betydelse. Frimureriet vill samla alla goda och rättsinniga män till gemensamt arbete för mänsklighetens väl. Det samlar sina krafter omkring sinnelaget och låter tankar och meningar stå som det, vilka inte vidkommer brödraskapet. Frimurare har alltid engagerat sig för hjälp och 14

stöd åt barn, ungdom och gamla, vilket idag kompletteras med anslag till vetenskaplig, främst medicinsk, forskning och kulturell verksamhet. Likaså bör beaktas att flertalet medlemmar genom sina insatser på olika ämnesområden låtit och låter det frimureriska budskapet genomsyra deras idéer, tankar och handlingar till förmån för en utveckling av samhället. Under 1800-talet uppmanades också varje riddare att inträda i stiftelser, lasarett, änkebarn och försorgningshus för att där biträda i verksamheten. Man hänvisade till den ed varje riddare avlagt. I fråga om

den 16 juni år 1809 anmälde Carl XIII till bröderna sin avsikt att lämna Frimurare Bröderna inom sitt Rike, ett offenteligt bevis af sin kongeliga Nåd. Detta hade lämnats som en proposition från Carls sida till Stora rådet att sinsemellan diskutera och sedan inkomma med deras betänkande. Vid Stora rådets sammanträde den 21 juni upplästes kungens skrivelse varefter rådets medlemmar ingående torde ha diskuterat dels termer och begrepp, dels nyttan av ordenskorsets och frimuraruniformens större publicitét. Stora rådet avgav den 26 juni 1809 sitt utlåtande i vilket flertalet av dess medlemmar avstyrkt tanken. I försiktiga ordalag framfördes betänkligheter avseende det röda korsets offentliga bärande. Det riktades en rätt skarp kritik mot förslaget, författat av statssekreterare Gudmund Adlerbeth i Stora rådets namn. Frimuraren

Man formulerade sig med största respekt mot kungen genom förunnade tillstånd att fritt få yttra sig och förde fram sina betänkligheter mot att göra ordenskorset offentligt efter som dess innebörd måste fortsättningsvis hemlighållas för utomstående. Vidare påpekade man att ordensvärdigheten som sådan inte var känd i de flesta utländska storlogers högregradssystem. Bärandet av denna värdighet offentligt kunde leda till eventuella skissmer mellan svenska och främmande frimurarloger. Det är intressant att härvidlag notera tidens uppfattning om detta med ordensoch belöningstecken: På tidens lynne, synes oss äfven något afseende böra sättas. Det tidehvarf hvari vi lefva, är i allmänhet mindre böjt för mångfaldiga Ordens decorationer. De väcka icke mera den högre aktning som fornåldern gaf åt Personer, hvilka dermed voro prydda. Hänvisningen till Johanniter- och Malteserorden markerar att dessa ordensamfunds tecken var kända, men anspelade troligen även till kung Gustaf IV Adolfs märkliga projekt att ge den från Medelhavet fördrivna Malteserorden en nordisk hemvist genom överlåtelsen av ön Gotland till den Suveräna Johanniterorden år 1804. Frågan fick bli liggande nästan två år, fram till den 9 mars 1811, då den togs upp igen. Huvudärendet gällde ordens fortsatta existens som nu säkrats genom beslutet om Carl Johans upptagande i Orden i december 1810 (se föregående nummer av Frimuraren) och därmed aktualiserade på nytt efterlämnandet av ett synligt bevis på kungens nåd och sitt beskydd. Kung Carl XIII förde själv ordet vid mötet och inledde med att konstatera att för att fortsättningsvis kunna bevara Orden i oförändrat skick, även sedan adopteringen och upptagandet av H.K.H. Kronprinsen Carl Johan, ville lämna ett bevis för sin uppriktighet gentemot detta samfunds bröder. Han vidmakthöll sin uppfattning om att frimurarorden för bibehållandet av sitt anseende behövde ett ännu Frimuraren

1811 års originalstatuter. Kungl. Maj:ts Orden. Foto: Kungl. Maj:ts Orden, Alexis Daflos.

offentligare beskydd av den som skulle efterträda honom på Sveriges tron. Han ansåg att den högsta värdigheten inom orden skulle vara synlig och därmed bekräftad. Därför ville han nu instifta och förvandla det röda korset till en riddarorden. Han hade gett Kungl. Maj:ts Ordens kansler, greve Johan Gabriel Oxenstierna och dess ordenskapitels sekreterare, greve Carl Mörner i uppdrag att finna ett passande namn på denna orden och föreslå statuter i lämplig form för en världslig orden, vars ordenstecken skulle vara det röda korset och den skulle endast kunna tilldelas frimu-

rare med riddare och kommendörs värdighet. Nu kan man fråga sig hur blev plötsligt projektet godkänt av i stort sett samma bröder som två år tidigare tagit avstånd från förslaget? Hösten 1809 hade kungen drabbats av några slaganfall. Och även frimurarverksamheten i kapitelgraderna låg nästan helt nere från juni 1809 fram till december 1810 som en följd av hans sjukdom. Men framför allt hade det politiska läget stabiliserat sig i Sverige vid årsskiftet 1810/11. drottning Hedvig Elisabeth Charlotta skriver i maj 1811 att orden in-  15


Kung Carl XIV Johan, målning av Fredric Westin. Nationalmuseum. Deponerad i Ordens stamhus. Foto: Göran Schmidt och Nina Heinz.

stiftades till hugfästandet av makens tillfrisknande och för att skänka kronprinsen ett synligt bevis på kärlek och tillgivenhet. Hon bekräftar även att makens arbete för Orden var en stabilisering så att den skulle åtnjuta allmän aktning. Kungens vilja var att kronprinsen skulle intagas i Orden och bli dess näst högste chef, d.v.s. ställföreträdande stormästare. Hon noterar även det faktum att man i Orden erbjöds vid sammankomsterna tillfälle att inofficiellt närmare lära känna personer av olika yrken och stånd. Enligt ordensreglerna är umgänget frimurare emellan helt jämlikt och tjänade till att stärka tillgivenheten för överhe16

ten, d.v.s. kungahuset. Inte utan orsak påpekar hon att värdet av kontakten med ordensmedlemmar rent allmänt av politiska skäl var viktigt nog. Under mindre formella former kunde regenten här diskutera olika frågor och även inhämta uppfattningar och meningar om de tankar som fanns ute i samhället. i kungl. maj:ts ordens extra ordenskapitel som hölls på Stockholms slott den 27 maj 1811 anmäldes följande ärende under § 2: Ordenskanslern tillkännagav att Hans Majestät till uppmuntran och belöning för medborgerliga och välgörande bemödanden till

nödlidandes och allmän gagn beslutat instifta i eget namn Konung Carl den Trettondes Orden. I § 3 noterades att statuterna blev upplästa och anmäldes att dessa skulle tryckas. Förordning om denna orden utfärdades samma dag och åtföljdes av statuterna. Att märka är att den icke nämner frimurareorden vid namn utan endast talar om ”Et Agtningswärdt Swenskt Samfund, som Wi Sjelfwe styrt och förestått ....”. I statuterna angavs som särskilt skäl att såsom Wi härutinnan för ändamål hafwe, at, jemte en kraftig upmuntran til sådane wälgörande dygder, äfwen efterlämna, ej mindre åminnelsen af detta Samfunds tilgifwenhet för Oss under Wår enskilde styrelse, än af Wår Konungsliga ynnest för dem, hwilka Wi Sjelfwe så länge omfattat och hägnat under namnet af Medbröder; Altså hafwe Wi til denna Wår Ordens uprättande, walt den dagen och det tilfället, då Wår älskelige Herr Son och Thronföljare, den Högborne Furste och Herre Prins CARL JOHAN, antager närmast Oss Sjelfwe bemälte Wårt Samfunds högsta styrelse. Detta gav allmänheten en klar indikation av att orden instiftats till minne av kronprinsens inträde i Orden och som ett tecken av kungens vänskap. Få eller ingen visste att tanken på en offentlig orden hade projekterats redan långt tidigare före Carl Johan ens var påtänkt som arvtagare till den svenska tronen, vilket Hedvig Elisabeth Charlotta även bekräftar i sin dagbok. sveriges kung skall alltid vara ordens stormästare och närmast honom skall kronprinsen utöva dess styrelse. Den 26 november 1826 stipulerades att svenska prinsar ”födas Riddare af denna Orden, men att de ej anlägga Ordens tecknet om halsen, förrän de blifvit confirmerade”. Detta tillägg utgör en ändring av den 4 § i statuterna som alltjämt gäller. Regeln har dock varit att ingen prins har anlagt orden, som inte inträtt i Orden, passerat alla grader och dubbats till Riddare och Frimuraren

kommendörer med Röda korset. Det har förekommit att prinsar inte har recipierat och då inte heller anlagt orden fastän i statskalendern de efter sitt namn har haft beteckningen RKCXIII:sO. Officiellt är de dock riddare av orden som fallet är idag med H. M. Konung Carl XVI Gustaf och H. K. H. Prins Carl Philip. antalet riddare var ursprungligen 30, varav 27 lekmän och tre andliga. Kungliga personer inräknas inte i detta antal. Utnämningarna har alltid ägt rum på Carl-dagen den 28 januari och dubbningen i anslutning till Stora landslogens högtidsdag i mars. Tre norska rum inrättades år 1858 för den Norska X. Frimurareprovinsen, vilken blev självständig år 1891. Efter unionsupplösningen år 1905 blev dessa rum obsoleta vart efter dess innehavare gick bort, men återtogs år 1932 genom beslut av kung Gustaf V närmast med tanke på finlandsvenska frimurare. Fram t.o.m. år 1974 utnämndes ny riddare såväl till Riddare och kommendör med Röda korset (R&K) som till riddare av orden. Fram till detta år innehade man nämligen sina ämbeten på livstid och nya riddare kunde utnämnas först vid en riddares frånfälle. I undantagsfall har dock antalet med kunglig dispens överskridits. När en åldersregel för innehav av ämbete infördes år 1979 innebär detta att antalet R&K inom Orden är flera än antalet riddare av orden. Från år 1852 kan även utländska frimurare till ett antal av högst sju intagas i orden, ett antal som år 2008 höjdes till tio. Fram t.o.m. idag har 420 svenska och

Denna bouton får deltagarna i jubileet som minne av 200 års jubileet. Frimuraren

Vi den senaste dubbningen av Riddare till Carl XIII:s Orden år 2008. samlades man i Kungarummet i Stamhuset för sedvanlig fotografering.

56 utländska riddare blivit utnämnda till innehavare av Kungl. Carl CXIII:s orden. Ett intryck som kan uppstå är, att denna riddarorden kanske inte är i tiden. Många av de traditioner som omger denna orden kan utgående från dagens syn verka föråldrade. Vi bör då komma ihåg att en av Svenska Frimurare Ordens viktigaste uppgifter är just att verka som en traditionsbärare, för någonting som är bestående. Kungl. Carl XIII:s orden bevarar traditioner från ett ordensväsende, som i Sverige idag är vilande och har hållit fast vid de riktlinjer som en gång utstakades för dess verksamhet. Att ordensdräkten bärs än idag inom Orden vid solenna tillfällen är ett annat bevis för en annan traditionsbundenhet som kan jämföras med de unifor-

mer och livréer som används vid det kungliga hovet för vissa ceremoniella tillfällen. Text: Tom C. Bergroth Bild där ej annan anges Kjell Mazetti

Källor

Tom C. Bergroth: Kungl. Carl XIII:s Orden ”til upmuntran och belöning för medborgerliga och välgörande bemödanden til nödlidandes och allmänt gagn” 1811 – , Stockholm 2002 Gustaf Brandt: Kungl. Carl XIII:s Orden 150 år, Meddelande från Svenska Frimurare Orden, Årgång 33, Juni 1961, Nummer 3, ss. 1-7. Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok 1807–1811. Översatt och redigerad av Cecilia af Klercker född Lewenhaupt, volym VIII, Stockholm 1939 Karl Löfström: Carl XIII:s Orden 150 år, Svenska Dagbladet 00.0 1961. 17


Från nordisk horisont

Växtkraft ur isländskt kaos De flesta av våra svenska bröder har utan tvekan blivit medvetna om den isländska ekonomins kollaps som lamslog landet under vintern 2008. Banksystemet, som omsatte flera gånger BNP för det lilla landet i Nordsjön var inte byggt på solida grunder och raserade. Isländska banker kollapsade den ena efter den andra, och med dem den isländska kronan. “Kreppan” (ordet används för att beskriva den ekonomiska situationen på Island idag) inleddes.

slumrande tillsynsmyndigheter och politiker glada över den ovanligt fina ekonomin, tillsammans med en bottenlös girighet av dem som kontrollerat bankerna och de största företagen i landet, har fört Island många år bakåt i tiden. Till följd av detta krävs enorma nedskärningar inom både den offentliga och privata sektorn som man inte ser någon ände på. Denna situation råder fortfarande, och även om mycket tyder på att Island på många sätt är på rätt spår så är det uppenbart att de kommande åren kommer att bli svåra att klara. Inget av detta låter som nyheter för våra svenska bröder som även de upplevt en bankkris mellan 19911994, där det i princip ägde rum liknande händelser. Skillnaden är helt enkelt den att vårt land är mycket

mindre och därför blev effekterna av kraschen mer kännbara och svårare att hantera. I kölvattnet av detta sammanbrott är det naturligt att folk sätter sig ner och frågar sig själva så ärligt som möjligt vad det var som gick så fel. Och är vi ärliga, så är det uppenbart att de huvudsakliga effekterna är att en hel nations folk glömt att de grundläggande fundamenten av ett friskt samhälle vilar på sin dygd. Detta återspeglas också i den livsstil hos allmänheten som snabbt kan kännetecknas som girighet för världslig rikedom mer än något annat. Men allt är inte bara negativt vid en kollaps av detta slag. Nu ligger arbetet i att skapa ett nytt stabilt Island på det raserade gamla, bygga ett land som styrs av öppenhet, och genu-

På marsch framåt! Det isländska frimureriet går stärkta ur den ekonomiska krisen. Med hög hatt och högtidsdräkt ökar man besöken med 17 %.

initet. Lektionen har vi lärt oss, utan att ha haft något val, men lärdomen är densamma. Vad betyder nu detta för Frimurarorden på Island? Jo, här kan vi ge er goda nyheter. Omedelbart efter den finanspolitiska kraschen kunde vi se en omfattande närvaroökning inom verksamheten. Bröder som inte hade setts på länge började delta i möten igen, och ansökningar till Orden ökade avsevärt. Den mesta närvaro ökningen har varit i Landslogen med ca 17-19%, men även i S:t Johanneslogen och S:t Andreaslogen har noterat ökningar.

Frimurarhuset i Akureyri. Med nästan 18000 invånare är Akureyri Islands fjärde största stad. I en så liten kommun lockar ett praktfullt frimurarhus till besök.

det är kanske inte så förvånande, när vår verklighet i den värld vi lever kollapsar, då söker vi tillflykt i det som vi känner till, litar på och som vi vet är något gediget och starkt. Denna trend har fortsatt från 2008 fram till i dag. Kort sagt, kan man säga att frimurararbetet på Island blomstrar. I en miljö där många människor har förlorat allt, och där andra får nöja sig med mindre, har vi blivit påminnda om vilka frågor som egentligen betyder något, och fått veta att dessa saker inte kan köpas för pengar. Statistiken över den isländska Frimurarordern förvånar ofta våra utländska bröder. Den 1 juli 2010 var totalt 3 409 bröder registrerade, som är nästan 1% av nationen. Tar man

18

Frimuraren

Frimuraren

sedan hänsyn till att vidkommande måste vara man och över 24 år ökar den siffran till ca. 3%. Sällan har det funnits ett större behov av hjälp till dem som råkat illa ut. I sådana tider är det bra att fokusera på att öka vår egen moraliska styrka, oss själva och samhället i helhet. Och den styrka som vi går ut med från våra möten, är mer värdefull än någonsin tidigare.

Kanske är detta också en annan positiv bekräftelse på att Frimurare Orden står för värderingar som fortfarande står sig med tiden, särskilt i ett samhälle som rör sig i ett ständigt ökande tempo, ibland obekvämt fort. Detta samhälle har ett större, inte mindre, behov av moralisk styrka och ett starkt broderskap. Text: Pétur Jónsson Bild: Kjell Mazetti

S:t Johannesalen i Akureyri - här är det oftast trångt när man samlas till frimureriskt arbete. 19


Ökat intresse för SFMO Inom hela Norden kan vi notera ett ökat intresse för frimureriet. Antalet ansökningar har ökat under det senaste decenniet och därmed också antalet nya bröder. Orsakerna bedöms vara flera och lite skiftande mellan de nordiska länderna. De ordnar inom Norden som arbetar frimureriskt enligt vad som benämns Det Svenska Systemet (Eng. The Swedish Rite) noterar ett ökat intresse för medlemskap. På Island bedömer man att osäkerheten i det ekonomiska läget har blivit en drivkraft. Hos oss i Sverige bedöms inte det ekonomiska läget vara utslagsgivande. Företeelser som böcker med frimureriska teman, både av externa författare, utländska såväl som svenska, och böcker presenterade av oss som Svenska Frimurare Orden kan ha påverkat intresset. Kanske även det senaste decenniets ökade öppenhet från Orden, inte minst i samband med förra årets 275-årsminne av frimureriets insteg i vårt land, kan ha verkat i samma riktning. I tider med starka förändringar i levnadsförhållande kan man se en trend till att allt fler söker sig till det som förefaller stabilt och tryggt. Vår Ordens långa historia, med en verksamhet som idag har verkat i stort sett oförändrad i mer än 200 år, bör kunna uppfylla denna önskan om stabilitet. Ordens dragningskraft har ökat efter kriser som de båda världskrigen. Därutöver kan noteras att Ordens nya organisation, som nu varit i bruk under c:a tio år, antagligen har bidragit till att nya johannesloger har startats i en omfattning som Orden aldrig tidigare upplevt med drygt en ny loge per år. 20

Det vi gemensamt erbjuder våra medlemmar inom det svenska frimurarsystemet kan beskrivas som intellektuella verktyg för egen personlig utveckling. Dessa presenteras genom den ceremoni och den ritual som varje reception innehåller och som bjuder på mer eller mindre starka upplevelser i nya miljöer. Medlen och verktygen för dessa dramer har utformats under mycket lång tid och ligger nära den mänskliga naturen där de talar till våra styrkor och svagheter. Även om vi i vårt land varit relativt förskonade från kriser så noterar vi att det finns ett ökat intresse för andliga frågeställningar, i synnerhet i den yngre generationen. Begreppet livskvalitet används allt oftare och kanske kan vi i någon mån bidra till en ökad sådan hos unga män som annars lätt blir helt uppslukade av vardagens krav. Under de senaste tre åren har vi i genomsnitt antagit c:a 800 nya medlemmar, varav c:a 100 utgör de som initierat sitt medlemskap via Internet. Vi mottar årligen c:a 200 intresseanmälningar den vägen. För tio år sedan noterade vi c:a 560 nya bröder per år med en skattad medelålder av drygt 45 år. Den vanligaste åldern år 2010 för nya bröder är i spannet mellan 35 och 44 år. Idag förfogar vi över

ett medlemsregister som kan ge oss detaljerad information och som medfört säkrare medlemssiffror än för tio år sedan. Dessvärre så utträder tyvärr en skara bröder varje år då utebliven betalning av medlemsavgiften hindrar deras fortsatta medlemskap. Vi kan dock med glädje notera att antalet bröder som betalar sin medlemsavgift proportionellt har ökat under den senaste tio-års perioden. Antalet framtida frimurare kommer att vara störst i våra storstäder. Det avspeglar sig i de köer vi där kan notera. Inom Storstockholm finns för närvarande fem loger där medlemskap kan vinnas, d.v.s. i loger som vi benämner Johannesloger. En av dessa arbetar i Södertälje och en ny, den femte innanför tullarna i Stockholm, planeras att starta under kommande höst. De relativt få logerna, i förhållande till folkmängden i storstäderna, utgör idag en flaskhals medan det på ett antal mindre orter kan vara mycket korta köer till medlemskap. I städerna Göteborg, Malmö och Karlstad finns det två Johannesloger i vardera staden vilket väl avspeglar anmälningsläget. Det just nu aktuella antalet sökanden till oss i storstäderna tyder på en fortsatt efterfrågan på medlemskap som det ligger i vårt intresse att tillfredställa. Text: Karl-Eric Erikson

Nu har vi verkat i mer än 250 år, det ger god erfarenhet inför framtiden Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Stiftelsen kunde under år 2009 dela ut 13 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6,25 miljoner kronor. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till ca 6 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem/Ersta Vändpunkten, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten 2009 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, vid Astrid Lindgrens Barnsjuk- stiftelsens ordförande Sten Svensson och Ordens Stormästare Anders Fahlman hus i Huddinge och Solna stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsen driver i samarbete med Stockholms skolförvaltning Kedjeboskolan söder om Fagersta och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 5778-0272.

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se

Frimuraren


Caritas

Tradition och mystik viktigt -Man behöver en organisation att samla sina värderingar i. -Det är klart att det mystiska lockar i ett samhälle där nästan allt är förutserbart. -Jerker har mer och mer börjat fundera på livsfrågorna. Han har blivit mer filosofisk sedan han blev frimurare. kommentarerna ovan kommer från Marie och Jerker Bergström, ett ungt par i Norrköping med en son på 2,5 år och ännu ett barn väntat samma vecka som Frimuraren kommer i din brevlåda. Jerker har inte varit frimurare i två är men har redan både fått ämbete i SJL Oscar Fredrik, och möjligheten att delta i Barmhärtighetsdirektoriets seminarium i Bo Åkerréns anda i början av mars. Jerkers rapport från seminariet i Stamhuset finns på kommande sidor i denna tidning.

När vi träffas visar jag uppslaget från den norska tidningen Aftenposten, och både Marie och Jerker instämmer i det som står att läsa i artikeln. Den ökande tendensen att vi blir fler och fler gäller i hela Norden och bland argumenten finns just att Orden är traditionsbärare och har en mystisk dimension. Båda är yrkesarbetande, Marie inom IT och Jerker som VD i ett företag med 300 anställda över hela Sverige. De tillhör en generation som egentligen inte söker sig till Ordenslivet, men när jag frågar om vad det betyder för familjen så får jag positiva svar från båda parter. Marie menar att man behöver lite tid för sig själv i ett förhållande och att Jerker utvecklats som människa framför allt genom att han börjat fundera på livsfrågorna. Jerker har funnit mycket inom Svenska Frimurare Orden som han kan använda i sitt arbete som VD och rekryterare.

För många barnfamiljer i ”karriären” är bristande tid oftast det argument man får för att tacka nej till att bli medlem i Svenska Frimurare Orden, men, som Jerker påpekar - det är inte de mellan 30 och 45 som lämnar Orden, det är i gruppen mellan 45 och 60 år som avgången är störst i och då är kanske småbarnstiden ett minne blott. Att det kändes bra att få förtroendet att framträda på BD:s seminarium det säger Jerker gärna. -Jag fick ju redogöra utifrån mina egna erfarenheter och min situation. Jag tog mig lite friheter också att utmana och det kändes bara bra. -Jag hade ju fått vara med om ett förberedande seminarium också och dessutom mycket stöd från Tomas Wändahl, ledamot i BD sedan många år och mycket aktiv som arkivarie i Norrköpingsfrimureriet. Med hans hjälp har Jerker också fått tillgång till studiematerial som bidragit till hans utveckling som person. - En kväll i veckan till frimureriet är det vanliga. säger Jerker och, -sedan är det ju studierna hemma, fyller Marie i - ja men då är jag ju hemma i alla fall, menar Jerker och de flesta känner kanske igen sig i detta enkla faktum. Att ta med sig litteratur hem och dra sig undan en stund för egna studier kanske vi inte räknar med, men familjen kanske ser det på annat sätt. För John, 2,5 år, har kanske Orden ännu inget att ge, men när jag lämnade familjen verkade det vara dags för en tupplur så jag frågade vem som brukade läsa sagorna, och Jerker var genast villig, men om John fick välja så skulle mamma läsa... Om några år kanske Jerker får förmedla andra legender, det får framtiden utvisa. Text och bild: Kjell Mazetti

För Marie och Jerker Bergström med sonen John blev artikeln i Aftenposten en bekräftelse på deras egna tankar om och kring Frimureriet. 22

Frimuraren

Varför vill du bliva frimurare ? BD:s seminarium 4 mars 2011 Fredagen den 4 mars samlades ett 50-tal personer för att resonera och dela med sig av sina erfarenheter från rekryteringen av nya medlemmar till vår orden. Vi träffades under ledning av Barmhärtighetsdirektoriet i Stamhuset. inledningsvis gav Karl-Eric Eriksson oss en god grund för dagens fortsatta samtal genom att gå igenom en rad fakta om våra loger och medlemmar. Det mest uppseendeveckande med dessa siffror var att de medlemmar som lämnar oss finns företrädelsevis i åldrarna 50-65 år. Många av oss trodde att deras ålder var betydligt lägre. Efter detta framfördes ett antal anföranden under devisen: Varför är jag frimurare? Frimuraren

Anförandena gjordes ur tre perspektiv Johannes-, Andreas- och Kapitelfrimureriet. Själv hade jag förmånen att prata ur en relativt nyantagen Johannesbroders synvinkel. För mig handlar frimureriet mycket kring att utmana och utveckla mig själv. Vem är jag – egentligen? Den korta vandring jag ännu gjort har på ett imponerande sätt fått mig att reflektera och fundera på ett helt annat sätt än jag tidigare gjort. Jag önskar att fler i vårt samhälle fick samma möjlighet. Vidare handlar också frimureriet för mig om att hitta en frizon från vardagen att komma iväg ett par timmar en kväll, släppa allt och bara få lite egen tid avskild från den allmänna världens. Att få göra detta tillsammans med kamrater, kamrater med olika bakgrund, erfarenheter och åldrar där vi alla har upplevt samma saker är en ynnest. En annan

sak som också är smått fantastisk är att jag förmodligen inte hade fått träffa dessa människor i något annat forum. Jag vill påstå att vi är unika i vår sammansättning. senare under dagen gav vår Stormästare Anders Fahlman sin syn på området. Hans önskan är att alla som påbörjar vår vandring skall passera alla de grader som vi har i vårt system. Vidare pratades det en del kring vikten att träna i våra loger. Övning ger färdighet och vi bli inte bättre än vad vi själva tillåter oss att bli. Ju mer vi tränar desto skickligare blir vi i våra ämbeten och dessutom kommer logerna att bli lika långa. På många håll kan det idag skilja upp till 15 minuter på genomförandet av en loge. En annan viktig detalj är att vi alla tar ansvar för våra nya medlemmar. Det är inte bara faddrarnas ansvar att tillse att de känner sig välkomna i vår verksamhet.  23


En positiv utvecklig är att det idag skrivs betydligt mycket mera om vår Orden i positiva ordalag i dagspress. Tidigare genom åren har skriverierna varit av mera konspiratorisk karaktär och negativt laddade. Dagens skrivningar görs i större utsträckning kring vår välgörenhetsverksamhet. Lars von Knorring skickade med oss en uppmaning om att vi alla borde skriva fler artiklar till fackpress för publicering. resten av dagen ägnades åt grupparbeten för att i olika sammansättningar resonera kring en rad olika frågeställningar. Allt från vad Orden centralt kan göra för att behålla och aktivera våra medlemmar till vad varje medlem kan göra. Vad kan vi göra i den allmänna världen för att marknadsföra oss? Hur skall den enskilde medlemmen få större förståelse för vårt frimureriska arbete? Alla dessa frågeställningar och resultatet av resonemangen kommer att bearbetas vidare av direktoriet och sedan förmedlas vidare i vår organisation.

Det gäller för oss att skapa kvalitetstid i våra aktiviteter. för att kunna ta vårt arbete med medlemsvård till en helt ny nivå har vi till vår hjälp ett riktigt bra medlemsregister som ger oss tillgång till en rad information om hur ofta logen besöks, hur många medlemmar som är aktiva respektive passiva och hur många som lämnar. All denna information finns tillgänglig för respektive loge. Rätt använd ger den oss en unik möjlighet till att samarbeta över gränserna mellan fördelningar och loger. Att kunna ta till vara goda exempel och dela med oss av dessa istället för att uppfinna hjulet igen. Jag är övertygad om att det finns mängder med klokheter runt om i vårt avlånga land som vi alla har nytta av. Det enda som kan stoppa oss i detta är vår vilja att dela med oss.

sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi står inför en rad utmaningar men också att vi har en rad fantastiska möjligheter. Om denna resa skall lyckas måste vi alla hjälpas åt. Vi är idag cirka 15 000 medlemmar. Om vi alla hjälps åt att bidra med en tanke eller en timme så har vi genast en fantastisk mängd med tid och idéer att jobba vidare med för vår Ordens bästa. Idag finns det många eldsjälar i vår verksamhet som bör harangeras. Likaväl som vi har ett gemensamt ansvar för våra nyantagna bröder, har vi alla också ett ansvar för att deras eldar inte slocknar och det gör vi enklast genom att ställa frågan – kan jag hjälpa till med någonting? Tillsammans skapar vi vår egen framtid! Detta får bli mina slutord från en mycket givande dag.

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se

195:-

95:Frimurarpenna 79:-

Manschettknappar 195:-

Band-/slipshållare 95:-

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning. Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake

395:89:-

Bröstknappar 229:till frackskjorta diameter 9 mm

Stora Regalieväskan 395:i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.

Musmatta 89:Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta.

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

80 x 230 x 3 mm

Acaciagren

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm

50:-

Frimuraren Gustaf III 189:-

10 mm diameter

Text: Jerker Bergström

Rött frimurarekors

975:-

Bild: Viktor Nordström

Passare/vinkelhake

50:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

60:-

7 mm diameter

Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder. Tre tryckknappar. Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

av Göran Anderberg

50:-

10 mm diameter

Lilla Regalieväskan 265:-

att arbeta och verka i en förening där medlemmarna är dess livsnerv. Där det personliga engagemanget utgör det som för såväl traditioner som erfarenheter vidare gör att man ibland måste stanna upp och ställa sig frågan: Varför finns vi, och för vem? Dessa frågeställningar är centrala när det gäller framtiden för vår orden. Vi har anrika traditioner som skall föras vidare från generation till generation precis som det gjorts de senaste 275 åren. Det är just detta som ställer oss inför en rad utmaningar när det gäller framtida rekrytering av nya medlemmar samt att få förmånen att behålla de vi redan har. De nya generationernas män har andra typer av krav på vad verksamheter likt vår skall ge för den tid som investeras. Vi konkurrerar med familjeliv, arbetsliv, barnvaktande osv. och den utmaningen är inte lätt. 24

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia

Serverings- och grillförkläde 198:Svensktillverkat i kraftig bomull. Svart med rött frimurarekors.

Plakett 975:Präglad metallplakett. Priset inkluderar plakett, etui samt gravyr av text. 70 x 85 mm

225:-

Längd: 84 cm Bredd: 71 cm

Bosweel frackskjorta 735:-

Frimurarsvärd fr 3 595:-

Storlek 39–45

Bosweel pikéfluga 139:.

Frimurarstandar 379:Högklassigt tryckt sidenstandar med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt förnicklad metall monterad på högpolerad marmorfot.

379:-

Ny design! Vita skinnhandskar 298:Frimurareslips 225:-

Herrhandskar i äkta lammnappa. Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

En storlek, passar normalt alla.

Vita vantar 95:-

www.fmregalia.se Frimuraren

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev. FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss! Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.


DKK

Överstelöjtnant Herman Håkansson:

Ordens grundvalar

Jag har alltid varit kyrkogångare

Vid varje högtidsdag läser man valda delar av Ordens Allmänna Lagar. Ofta hör man om Ordens sju hörnstenar, OAL kap 1 §3. Den första: religionen eller dyrkan av Gud den allra högste förklaras i OAL kap 2, 3§ och paragrafen avslutas med: ...vara nitisk i bön och bevista gudstjänster. Herman Håkansson är OM i SAL Carl Johan och ordförande i Kungl Amiralitetsförsamlingens kyrkoråd. För honom är kyrkobesöket en naturlig del av livet. Hur uppfyller Du dessa krav? I Frimuraren kommer Du från detta nummer att i tur och ordning att få alla hörnstenarna presenterade. Serien inleds med att Ordens Högste Prelat Leif Norrgård reder ut begreppen kristen bekännelse och tro.

Det svenska frimureriet och kristen tro det svenska frimureriet vilar på kristen grund. Medlemskap förutsätter ”kristen bekännelse”. Det sägs klart och tydligt i våra Allmänna Lagar. Naturligtvis kan man diskutera innebörden i formuleringarna ”vilar på kristen grund” och ”kristen bekännelse”. Innebörden är förmodligen inte riktigt densamma i alla delar av vårt land. På sina håll är nog formuleringarna förknippade med föreställningen om en medveten omvändelseupplevelse och kanske ett aktivt deltagande i evangeliserande opinionsbildning; på andra håll saknas den laddningen och de uppfattas förmodligen av många närmast som att förutsättningen för medlemskap är att det finns en mental öppenhet för kristen tro hos bröderna. Somliga skulle kanske anse den öppna attityd som presenteras i den följande artikeln som otillräckligt ”kristen”, medan den för de flesta av oss förmodligen motsvarar vad vi tolkar in i det kriterium för medlemskap som finns i Ordens Allmänna Lagar. Så har jag själv tolkat kriteriet för medlemskap. Svenska Frimurare Orden vilar alltså på kristen grund 26

– det gäller dess symbolspråk och hela dess rituella material – och det förutsätter att bröderna är beredda att söka sanning och ljus inom det perspektiv som kristen tro öppnar. Utan en sådan beredskap blir det i längden knappast meningsfullt att vara frimurare. Det finns enligt min mening två diken som man kan falla i, när man försöker förstå innebörden i Ordens religiösa grundval. Å ena sidan kan man kanske föreställa sig att Orden kräver en medveten omvändelseupplevelse och ett aktivt deltagande i kyrklig verksamhet; å andra sidan kanske man kan föreställa sig att formuleringen kristen bekännelse betyder intresse för religiösa frågor i största allmänhet. Men att vår Orden vilar på kristen grund – det är förutsättningen för hela vårt pedagogiska system – innebär inte att Svenska Frimurare Orden är missionerande eller evangeliserande. Det är den kristna församlingens sak att vara missionerande, och en enskild frimurare kan givetvis vara engagerad i evangeliserande arbete och kristen opinionsbildning och han förutsätts, enligt

våra lagar, flitigt delta i den allmänna gudstjänsten. Men vår Orden är inte identisk med den kristna församlingen – det är därför som till exempel sakramentsförvaltning inte kan förekomma i våra lokaler – även om den vilar på kristen grund och därför är heller inte Orden i ordets vanliga mening missionerande. Svenska Frimurare Orden lämnar snarare åt den enskilde att själv avgöra vad han menar med kristen grund och kristen bekännelse. Men kanske måste det tilläggas, att även om Svenska Frimurare Orden inte närmare definierar vad som menas med ”kristen grund” kan inte vilken religiöst grundad föreställning som helst passera för kristen tro i våra sammanhang. På ett relativt tidigt stadium blir en frimurare varse att ”kristen grund” innebär den grund på vilken den kristna kyrkan och den bibliska tron, i dess huvudfåra vilar. Så länge den enskilde brodern finner det han möter värt att tas på allvar är han välkommen att dela vår gemenskap och söka sanning och ljus – inom det perspektiv som kristen tro öppnar. Text: Leif Norrgård

Frimuraren

Med en minst sagt fulltecknad agenda kunde man förvänta sig att Herman Håkansson skulle känna sig stressad under intervjun med Sydöstran. Men tvärtom, han är istället lugn och harmonisk. Hans förklaring är lika enkel som självklar; Det man vill hinna med, hinner man med. Förutom sin dagliga gärning som överstelöjtnant vid Marinen i Karlskrona, är han även ordförande i Amiralitetsförsamlingens kyrkoråd och ordförande mästare i S:t Andreaslogen Carl Johan i Karlskrona. Båda dessa verksamheter vilar ju på kristen grund, varifrån har du fått intresset för dessa frågor? Jag växte upp i ett aktivt kristet hem och har alltid varit en kyrkogångare, säger Herman Håkansson. Inte så att jag går i kyrkan varje söndag, men ofta. Dessutom var det så att jag sjöng i Amiralitetsförsamlingens kyrkokör under 1980-talet. Så intresset har väl alltid funnits där. Men det där med kyrkan och frimureriet. Även om det kristna budskapet finns med på båda ställena, så är det inte samma sak. Kyrkan är kyrkan och frimureriet är frimureriet. Vid det första kyrkliga valet efter «skilsmässan» mellan kyrka och stat, fick Herman Håkansson flera förfrågningar från båda blocken om han ville ställa upp för dem. Men Herman sa nej. Jag har ingen partipolitisk färg i rollen som ordförande i kyrkorådet. Det har stärkt mig i mitt arbete. Jag tar inte partipolitisk ställning i kyrkopolitiska frågor. Frimuraren

Tror faktiskt att det är ganska bra om representanter i kyrkorådet står opolitiska. Amiralitetsförsamlingen är en unik församling , med runt fyratusen medlemmar, där alla medlemmar vill vara medlemmar i kyrkan.

Förutom uppdraget som ordförande i kyrkorådet, innehar du även högsta ställningen, Ordförande Mästare, i S:t Andreaslogen Carl Johan i Karlskrona. Hur kom det sig att du blev frimurare? Min far var frimurare och jag tyckte det var så fint när han klädde upp sig inför loge, så jag frågade om han inte kunde föreslå mig som frimurare, säger Herman. Existentiella frågor har alltid intresserat mig. Det är oerhört stimulerande att vara frimurare, med brödragemenskap och positiva upplevelser tillsammans med andra.

Herman Håkansson menar att frimureriet inte alls är den slutna, hemliga rörelsen som man ibland kan få intryck av. Visst var det så, att det tidigare var svårt hitta information kring frimureriet. Men sedan 1980-talet är den möjligheten betydligt större och mycket av litteraturen kring frimureriet finns nu både i bokhandlar och i bibliotek. - Det är bra att folk är intresserade av frimurarna, det är viktigt att vara öppna och diskutera. Dessutom är det så att man kan berätta väldigt mycket, utan att avslöja det som är hemligt i ritualen. Det vill säga, vad den sökande har att vänta inför de olika graderna. Barmhärtighetsarbete är viktigt för frimurarna och man skänker mer än 30 miljoner om året till hjälp åt utsatta grupper och människor i samhället men också till forskning. Är inte detta något ni borde berätta om betydligt tydligare? Att vara frimurare innebär att man verkar i det tysta med barmhärtighetsarbeten, säger Herman. Vi vill inte vara en organisation som klappar sig för bröstet och ropar; Hurra vad vi är bra. Vårt barmhärtighetsarbete och de gåvor vi skänker görs självklart ur hjärtat. I Karlskrona Simsällskap har Du suttit som ordförande i elva år, men den 17 februari lämnar du över ordförandeklubban. Har du planer på att hoppa på något nytt uppdrag inom föreningslivet? Man vet aldrig, avslutar Herman Håkansson med ett skratt. text: lasse larsson bild: maths olsson Fakta

Intervjun har tidigare publicerats i Sydöstran den 5 februari 2011. 27


Nyheter från FM Regalia Plakett Präglad metallplakett 70 x 85 mm i guldton med passare och vinkelhake ingraverat. Under denna valfri text.

975:-

Medaljen ligger i ett mörkblått etui med mörkblått sidenfoder. Snygg och elegant! Pris för plakett, etui och gravyr av text samt passare och vinkelhake är 975:-. (Obs inklusive gravyr!)

89:Musmatta

Beställ varor för minst 450:så får du denna Ballografpenna på köpet!

Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta. 80 x 230 x 3 mm

Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.

www.fmregalia.se

Frackpaket

Rösten vi älskar....

Litteratur

den 5 februari 1911 föddes Jussi Björling i Stora Tuna församling i Dalarna. Det sägs att han kunde sjunga rent och vackert innan han kunde skriva. Jussi Björling var en sjungande människa som i 45 av sina 49 år kommunicerade genom sångens internationella språk. Jussi Björling hann aldrig bli frimurare, men han framträdde inför publik för första gången i Metodisternas Trefaldighetskyrka, granne med Frimurarhuset i Örebro. I boken ”Jussi, sången, människan, bilderna” lyfts både med och motgång i hans alldeles för korta liv fram och man får genom Jacob Forsells, Björn Ranelids och Harald Henryssons guidning en fantastisk resa genom ett liv fyllt av fantastisk sång. Hela boken är en totalupplevelse genom Ranelids texter och Forsells bildbiografi, men viktigast av allt är den medföljande CD-n med de mest älskade sångerna som så många av oss förknippar med Jussi Björlings fantastiska röst. I boken finns också en fullständig kronologi över Jussi Björlings framträdande och den inleds med den korta notisen: 1915, 12 dec Örebro Trefaldighetskyrkan. Text och bild: Kjell Mazetti

från 2.199:-

Bild: Bo Pettersson

Besök www.fracklagret.se Alla frackar är i ullkvalitet. 1-2 dagars leveranstid. Vi lagerhåller ALLA storlekar. Levererans till hela Sverige.

Betalning mot faktura eller delbetalning.

Trefaldighetskyrkan till vänster och Frimurarhuset till höger. Tänk om Jussis far, David Björling sökt sig till oss istället.... Faktaruta

Kundtjänst: 0454-572 055

28

Jussi, Sången, Människan, Bilderna. Norstedts förlag Box 2052, 103 12 Stockholm. ISBN 978-91-1-302783-8. Värnamo 2010 Frimuraren

Frimuraren

29


Kulturhistoria

Frimureri på Röhsska museet I Göteborg hade frimureriet en mycket fin möjlighet att möta en ny publik genom den utställning som arrangerades på Röhsska museet under november och december 2010. ännu i vår tid är den bild som allmänheten har av frimureriet, präglad av missuppfattningar och fördomar. Samtidigt verkar det som att den air av mystik som omgärdar vår verksamhet utövar en stark lockelse och vår verksamhet tycks ännu i vår tid kunna stimulera fantasin hos de som betraktar oss utifrån. Så här uttryckte sig museichefen Ted Hesselbom inför medierna angående utställningen: – När prästen Gunnar Bäckström, Talman i Göta Provinisalloge, sökte upp mig, kände jag till honom, han förrättade en av de första vigslarna på Röhsska museet och jag har också hört honom hålla tal och är imponerad över hans engagemang mot orättvisor och hans kamp för förändring. Han kom som frimurare och ville ha en utställning med anledning av deras 275-års jubileum. – Jag fick en snabblektion i vad frimurare var enligt honom, och i min förenklade tolkning blev det följande: De är formade av de massor av byggnadsarbetare som blev arbetslösa när de stora katedralerna i Europa slutade byggas på 1600-talet. Ursprungligen en sorts kristen fackförening för arbetslösa män. De har personlighetsutvecklande ritualer i sin verksamhet och kristendom är basen. Deras varumärke är laddat med en del negativa värden och beskrivs ibland som lekande män med makt och en inte så välkomnande kvinnosyn. Oberoende vad som är sant är de en del av de religiösa företeelser som finns i vårt samhälle och 30

de har funnits i 275 år i Göteborg. – Det finns mycket hemlighetsmakeri runt frimurare så därför är det roligt för oss på Röhsska museet att få visa upp en del av deras konsthantverk och då främst den pokal från 1580 som en gång var deponerad på Röhsska museet. Text: John Fahlnaes Bilder: Mikael Lammgård

Fakta

Den av logen ägda praktfulla pokal som omnämns ovan, tillkom sannolikt i samband med Hans Skovgaards och dennes hustrus bröllop så tidigt som år 1574, och är dekorerad med deras vapensköldar. Materialet är silver, ett drivet, gjutet, ciselerat, förgyllt arbete som tillhör numera Frimuraresamhället i Göteborg.

Musikerna från vänster: Mårten Lundgren - trumpet, N-E Bergh - violin och orkesterledare, Malin Carlberg - sång, Karin Sanden-Berg - cello samt Erik Havstad - Elbas.

Frimureri till 1000.....

eller varje tillfälle till fest måste beaktas Om man tar en alldeles vanlig IV-V-gradsloge, och så upptäcker någon att det är den tusende i ordningen. Eller om man möjligen hittar på det. Sen bjuder man in gamla ämbetsmän och andra som inte varit där på länge. En alldeles personlig inbjudan riktad bara precis till Dig. Då är det inte en alldeles vanlig loge längre! s:t Andreaslogen Corfitz i Malmö gjorde just detta en måndag. Vi var många f.d. ämbetsmän som var där, man kände igen en hel del som inte visat sig vare sig i Corfitz eller på andra ställen på länge. Några kanske Frimuraren

Frimuraren

till och med tillhörde de ”famösa 40 procenten”. Glädjande var att det även fanns massor av logens egna bröder på plats. Det svartvita hörnet var alldeles fullt. En alldeles vanlig reception och ekonomiloge, eller som en f.d. deputerad mästare sa ”sällan har väl en ekonomiloge dragit så mycket publik”. Ett kort och faktaspäckat föredrag om Andreasfrimuriets historia. Kön ut ur logen ville liksom aldrig ta slut och det blir massor med glatt humör plötsligt. Sen skadar det ju inte med lite god mat, mycket prat och en ung dam som i Monica Z’s anda sjunger ”Oh ni fantastiska män…” till de över hundra bröder som sitter till bords. Vi behöver lite fest ibland säger Ordförande Mästaren och han har

alldeles rätt. Med lite arrangemang, en massa glädje och ett, kanske påhittat, skäl till en annorlunda loge så samlar vi ihop över hundra bröder av alla åldrar, från logens nykläckta bröder till nestor i rullstol som närmar sig hundra år, en alldeles (o-)vanlig måndagskväll. Vi kan bara instämma i sångarduons avslutning med Povels geniala ”Underbart är kort”, och istället fylla på med att minnet av sådana här arrangemang varar länge. Frimureri till tusen, mitt i vardagen, till glädje för de över hundra som var där. Text och bild: Rolf Prag

31


Musik

Memento vivere –

Jazzlegenden och frimuraren

Duke Ellington

duke ellington blev en av de mest produktiva tonsättarna under nittonhundratalet i fråga om både antal kompositioner och skapandet av olika uttrycksformer. Hans utveckling, som var en av de mest spektakulära i musikhistorien, kännetecknas av mer än femtio års ihållande prestationer som konstnär och underhållare. Han anses av många i USA att ha varit landets störste kompositör, orkesterledare och artist. Omfattningen av Ellingtons innovationer har bidragit till att omdefiniera olika former i vilka han arbetade. Han bearbetade amerikansk musik till en konsekvent men komplex stil för balsalar, komediteatrar, nattklubbar, biografer, konserthus och även för kyrkorummen. Hans blues-kompositioner har resulterat i nya föreställningar om form, harmoni och melodi, och han blev mästare av den romantiska balladen och han skapade många verk som engagerade de stora solisterna som kunde knytas till hans Jazz Orchestra. Ellington orkestrerade sin musik med djärv stämföring och väl avvägd balans 32

mellan arrangerade och improviserade inslag. Han hyllades särskilt som miniatyrens mästare. Ellington studerade piano redan från sju års ålder och var påverkad av pianomästare som James P. Johnson, Willie ”The Lion” Smith och Fats Waller. År 1923 hade han flyttat till New York, där han påbörjade skapandet av sitt eget band. Han etablerade sig 1924 som orkesterledare i New York City, där han under åren 1927-31 fick sitt genombrott på Cotton Club. Han bildade senare Duke Ellington Orchestra, som 1930 hade vuxit till att omfatta tolv musiker och uppnått nationell betydelse genom radiosändningar och filminspelningar. Denne elegante företrädare för den amerikanska kulturen blev frimurare år 1932 i Social Lodge nr 1 i Washington, som tillhör den gren av frimureriet som kallas Prins Hall-frimureriet. Under senare delen av 1930-talet turnerade han världen över och kom till Sverige för första gången 1939. Första konserten i Sverige ägde rum på konserthuset i Stockholm den 16 april och den 29 april gavs en särskild födelsedagskonsert med anledning av Ellingtons 40-årsdag. Sverigebesöket avrundades med framträdanden i Göteborg och Varberg innan orkestern via London reste tillbaka till New York. Svensk konsertarrangör var musikförlaget Reuter och Reuter, vilket gav upphov till att Ellington spelade in schlagern ”I en röd liten stuga”. Ambitionen var antagligen att skapa en världsschlager, men det blev inget annat än ett originellt inslag i Dukes diskografi. I början av 1940-talet, experimenterade Ellington med en utökad sammansättning och hans orkester turnerade i USA och Europa i stor ut-

kom ihåg att leva - Amicitia 40 år sträckning. År 1943 startade en serie årliga konserter i Carnegie Hall med premiären av Black, Brown, och Beige. Han fortsatte att utöka omfattningen av sina kompositioner och verksamheter som bandledare under hela sitt liv. Hans utlandsturnéer blev allt vanligare och framgångsrika, hans reseupplevelser tjänade som inspiration till hans många musikaliska verk. Efter andra världskriget återkom Ellington till Sverige åtskilliga gånger. Särskilt uppmärksammat i vårt land blev hans samarbete med Alice Babs och de gjorde flera kyrkokonserter och dessutom en grammofoninspelning tillsammans. Duke Ellington gjorde en rad arrangemang för stråkkvartett och vid Örebrologernas välgörenhetskonsert förra året med anledning av Ordens 275-årsfirande uppfördes två sådana kompositioner, nämligen: ”Seven only blues” och”Pigeons and peppers” av en kvartett ur den internationellt hyllade Svenska Kammarorkestern i Örebro med Lena Sjölund (violin), Cecilia Bukovinszky (violin), Kate Pelly (viola) och Andreas Tengberg (violoncell) som medlemmar. (se referat i Frimuraren nr 4/2010, sid. 13.) Den imponerande mångsidigheten och kvaliteten med omkring 2 000 kompositioner och åtskilliga korta verk gav Ellington en framskjuten plats i 1900-talets musik. År 1971 invaldes han i Musikaliska Akademien i Stockholm. Ellington gick ur tiden år 1974 vid 75 års ålder.

Amicitia, föreningen inom Orden för 65 år fyllda frimurare och änkor efter frimurare firade sitt 40-årsjubileum med en högtidlig lunch den 8 februari i Stamhuset. Vid jubileumslunchen deltog närmare 100 deltagare bland dem Aase och Dag Johannessen från broderföreningen Fiducia i Norge och Beatrice och Björn Federley från broderföreningen Convivium i Helsingfors. Under lunchen fick deltagarna också njuta av trubaduren Kjell Cederborg som vandrande mellan borden och underhöll med visor av Bellman. Vid lunchen höll Ordens Överarkivarie Ulf Åsén ett uppskattat föredrag om Amicitias tillblivelse. På initiativ av Erik och Ebba-Lisa Böttiger samlades 46 premiärdeltagare nästan på dagen för 40 år sedan den 9 februari 1971 i Ordenshuset. Man åhörde ett föredrag av rådman Kurt Espersson om Bååtska palatsets historia, intog kaffe med smörgåsar tillverkade av frimurarehustrur samt avslutade med en rundvandring i Stamhuset. Bland deltagarna fanns då som nu Lillan Piehl, som skötte ekonomin och det gör hon fortfarande! Erik Böttiger satt för övrigt i Ordens högsta ledning i 20 år bl.a. som OSK, SMS och slutligen som SMP. Idén till

Det var en trivsam stämning vid borden när Amicita firade sitt 40-års jubileum.

Amicitia fick han och hans hustru i samband med ett besök i Den Norske Frimurerorden hösten 1970. Verksamheten fann snabbt sina former. Redan ett år senare var man uppe i 100 anmälningar till varje sammankomst. Då fick föreningen också på förslag av Erik Böttiger namnet Amicitia som står för vänskap. Det första mötet var en tisdag och tisdagar har sedan dess varit mötesdag. Totalt har under årens lopp hållits ungefär 200 föredrag. Åsén liknar Amicitia vid ett miniuniversitet med många fakulteter. Utöver föredrag

TEXT: STEN SVENSSON

har man ända sedan 1971 gjort längre och kortare vårutflykter i maj. I dag har Amicitia ca 200 medlemmar under ledning av Arne Sandin. En följd av jubileumslunchen är att Dag Johannessen sammankallat till nordisk ordförandeträff i Oslo i december. Avsikten är att utvidga det nordiska samarbetet även till Den Danske Frimurerorden och Den Islandske Frimurerorden När Amicitia grundades fanns inte dagsaktiviteter inom vår Orden, vilket ju numera förekommer. Amicitias och dess broderföreningars roll kan dock inte nog framhållas. Många äldre bröder (samt deras hustrur) ser fram emot att få träffas under otvungna former vid ett färdigt dukat bord. Likaså är det ett utmärkt och populärt sätt att minnas hustrur till bröder som lämnat vår krets. Det är därför välanvända medel som våra fonder ställer till dessa föreningars förfogande.

Fakta

Edward Kennedy Ellington, vanligen kallad “Duke”, föddes den 29 april 1899 i Washington DC, och avled 24 maj 1974 i New York USA. Frimuraren

Text: Björn Federley

Amicitias ordförande Arne Sandin i glatt samspråk med gästerna från den norska broderföreningen Fiducia Arne och Aase Johannessen. Frimuraren

Bild: Kjell Bergman

33


Från loger och brödraföreningar

Mercedes-Benz på Gotland Jag heter Johan Bengtsson och är en tvättäkta gotlänning med bilar i blodet, bilar på hjärnan och bilar som yrke. På Gotland känner snart sagt de flesta till mig − och väldigt många har dessutom köpt sin bil av mig. Jag har sålt bilar i 40 år och sett både märken, modeller och trender komma och gå. Nu sluts cirkeln på ett oerhört spännande sätt. För faktum är att jag redan som 20-åring sålde Mercedes-Benz på mitt första bilförsäljarjobb. Sedan dess har Jag har haft lyckosamma år. Bilägare som kör Mercedes-Benz är ett stolt släkte. De har höga krav och uppskattar perfektion. Som bilhandlare är jag likadan. Jag värdesätter och brinner för det lilla extra. Under alla mina år som bilhandlare har jag alltid varit extremt noga med att vårda mina kundrelationer. Förtroende och engagemang är A och O för att bli framgångsrik − inte minst på ett ställe som Gotland. Broder Johan Bengtsson

Nästan fullsatt på SLL:s HD Ett norskt tacktal och en dansk brass-ensemble blev till verkliga utropstecken när Stora Landslogen firade sin högtidsdag, i Riddarsalen, som vanligt nästan besatt till sista plats. vår Orden fick fyra nya Riddare & kommendörer, som man förväntar mycket av. Alldeles innan hade lika många mycket väl förtjänta bröder behängts med Ordens Hederstecken till tack för deras insatser tidigare. Den vackra ritualen och högtidsstämningen vid logen förstärktes av de musikaliska arrangemangen för Orgel och brass, som likt en fanfar hyllade de olika delarna. Vi fick bland annat höra Festhymn av Erik Wadman, Festpreludium av Th. Aagard, Händels Lascia chìo Pianga ur Rinaldo och Beethovens Lovsång med Björn Thulin som solist. Dessutom kunde alla närvarande småle en smula när den avgående Stortalmannen Klaus Stengler med en perfekt distans till sig själv och sitt uppdrag höll sitt sista årshögtidstal.

Stormästarens tal till de nyutnämnda R&K och OHT:arna är en av de viktiga delarna i brödramåltiden i samband med Stora Landslogens högtidsdag. Alla åtta presenteras på annan plats i denna tidning.

Hans talekonst kommer säkert att saknas av många. Uttåget till Mozarts Prästernas marsch blev också det en högtid för oss som stannade kvar tills FMkF Michael Lind hade slagit av sin orkester. Det hade rymts några till i den vackert med närmare 200 kuvert dukade bankettsalen, och som någon kommenterade: det blev ett långt

honnörsbord utan att så många utländska gäster hade tackat ja detta år. Och stämningen kunde behållas när alla med förväntan hittat sin plats och gästerna förts in och alla hälsats välkomna av Storceremonimästaren Lars Berggren som felfritt lyckades ta sig igenom alla gäster och inbjudna. Den utmärkta maten - med fisk som tema serverades snabbt och elegant 

Med härlig brassmusik ur välpolerade instrument underhöll Bjarne Rasmussen, trombon, Olle Andersson och Per Falk, trumpet, Michael Lind, tuba och Bengt Belfrage, horn, de församlade bröderna, både under logearbetet och brödramåltiden.

SKARPHÄLLCITY • TEL. 0498 21 41 81 www.bilhandlaren.se

Frimuraren

35


och därpå följde de tal som många med intresse väntade på. Efter Stormästarens tal fick den nyblivne Riddaren och kommendören med Röda Korset, Ove Lundin, ordet och på ett lysande sätt tackade han för den utmaning det är att bli förväntad att göra något mer. Hans hyllning till det svenska systemet och den svenska bibelöversättningen är värd att citera: Ju längre vi går i graderna desto mer häpnar vi över detta sammanhållna systen och dess pedagogik. Likt det som i teologins historia ibland kallas Nådens ordning förs vi i det svenska systemet steg för steg till en allt djupare förståelse av tron och dess konsekvenser i vårt vardagsliv. Han inkluderade också de fyra som fått Ordens Hederstecken i tacket som avslutade talet. den musikaliska överraskningen bestod dels i att Björn Thulin framförde: ”Intet är som väntans tider” och ”Här dansar Fridolin”, till ackompanjemang av Erik Wadman, och att brassensemblen under ledning av Michael Lind spelade psalmen 201, En vänlig grönskas rika dräkt, samt En sommarnatt. Brödernas applåder lockar säkert till deltagande också kommande år. Den norske Stormästarens Ståthållare Kåre-Bjørn Kongsnes tackade i sitt tal för den gränslösa gemenskapen som den svenska riten inbjuder till. Han sa: -Det vi har opplevet her i dag og i aften er en befestelse på Det Grenseløse Frimureri, som vi ser har utviklet seg over nasjonal grensene mellom våre nordiske naboland, og som binder våre Nordiske Ordener, innen det Svenske System, så godt sammen i broderskap og vennskap. Best kjenner jeg dette mellom Nord Norge og Nord Sverige fra min tid som Provincialmester i Tromsø, med de gode kontaktene mellom brødre i Tromsø og Narvik mot Kiruna, Boden, Luleå og Umeå. Likeledes som i sør til Karlstad og andre logesteder. Godt her i kveld å se mine 36

venner Christer, Björn, Per og Eberth från åttonde førdelningen. Om noen uker skal jeg være sammen med brødre fra Linköping når de besøker sin vennskapsloge i Tønsberg. Det er alltid berikende å møte broderskap hos et broderfolk. När taffeln brutits serverades kaffe i pelarsalen, och ganska plötsligt fanns Jansons frestelse framdukad och för de flesta av oss hann det bli nytt datum innan huvudet fann kudden. Men det var ett huvud fylld av upplevelser och positiva känslor. Text och bild: Kjell Mazetti

R&K Ove Lundin tackade från både kollegor med nya R&K och de nya bröderna med OHT som fått sina utmärkelser under högtidssammankomsten.

Kåre-Bjørn Kongsnes, den norske Stormästarens Ståthållare höll ett mycket uppskattat tal och bekräftade den svenska systemets gränsöverskridande värde.

Passar´e med Golf Årets golftävling för frimurare med damer och vänner spelas även 2011 på Hökensås golfklubb utanför Hjo den 27 augusti med första start kl 13.00. Tävlingen spelas som poängbogey i tre klasser; A, B och Damklass. Antal deltagare per klass avgörs genom att hälften spelar i A- och hälften i B-klassen. Även den som endast önskar spela nio hål är välkommen. Anmälan sker till golfklubben per tel 0503-16059 eller info@hokensasgk.org senast 19 augusti. Avgift 60 kr. Startlistan kommer att publiceras på www.golf.se För övriga uppgifter beträffande boende, inspel m m hänvisas till golfklubbens hemsida www.hokensasgk.org Efter avslutad tävling blir det prisutdelning och middag. Eventuella frågor besvaras av Svenolof Grenabo per tel 0503314 22 eller 0706-25 63 13 eller svenolof.grenabo@bredband.net Frimuraren

Varken sist eller minst Med van hand fällde CM Jan Friberg och hans medhjälpare upp det transportabla altaret och klädde sekreterarens och skattmästarens arbetsbord med samma ljusblå tyg. De åtta frimurarestolarna med sina röda kors, gåva från Drätseldirektoriet vid invigningen av Brödraföreningen Gustaf Dalén den 1 april 1984, har under de 25 åren blivit lite slitna av flyttandet mellan arbetsrum och lagerlokal, men pryder sin plats. På en liten stund förvandlas ett ganska ”kommunalgrått” konferensrum till ett vackert inbjudande arbetsrum. Brödraföreningen Gustaf Dalén städas upp för att ta emot sin nye Ordförande. Man har under sina dryga 30 år fått flytta från hus till hus, och under det senaste året dessutom mellan olika lokaler i Hotell Foresta som man nu verkar i. Man är van vid överraskningar - och fler skall det bli

Nej - det är inte ”fotbollslaget” som är det viktiga - det är det faktum att man med villiga händer och transportabla möbler kan ge ett kommunalgrått sammanträdesrum känslan av att vara ett frimureriskt arbetsrum som bilden visar.

denna iskalla februarikväll då ögonen gärna vandrar ut genom fönstren till sundet mot Stockholm, men som i varje fall kroppen hellre skulle vilja uppleva en ljummen sommarkväll. Vid ett av talen under kvällen använde talaren ett matematiskt axiom. Han sa: Det hela är alltid större än

PM i SVEA, Bo Hansson och Ordens Storinkvisitor Thomas Böös välkomnades till kvällens arbete. Frimuraren

sina delar och delarna tillsammans bildar det hela. Så är det naturligtvis också inom frimureriet, så när den nyutnämnde ordföranden Lars Skoglund utmanade mig att besöka en av dessa minsta delar för att uppleva deras frimureriska arbete så antog jag utmaningen, mycket för att jag redan befann mig i Stockholm just den dagen, och jag måste erkänna - jag är imponerad. SFMO:s minsta enheter är frimurarklubbarna som säkert alla strävar efter att få status som brödraföreningar. Med nästan 100 bröder som villiga grundläggare kunde man med dåvarande SMP Gustaf Piehl som invigare få vara med om när Brödraföreningen Gustaf Daléns vackra sköld med en fyrbåk och med valspråket ”Ljuset leder” avtäcktes öster om Stockholm. Ett steg på vägen hade tagits. Sedan dess han man firat 20-årsjubileum, och kompletterat jubi-  37


leumsskriften med ett tillägg till 25-årsdagen. Man har haft 5 tidigare ordföranden, varav den senaste, Olle Sahlin lyckades med konststycket att skriva in föreningens medlem nr 100 samma dag som hans ersättare Lars Skoglund installerade sig. När ord och handling är ett sker framsteg... Någon skillnad i ritual finns inte mellan den minsta och den största enheten i vår Orden. Den delen vårdas troget i alla sammanhang så installationen skedde på ett utomordentligt sätt, även om CM kanske fick trängas lite mellan tätt placerade stolar. Den nye O, Lars Skoglund valde att ge oss en presentation av sin egen vandring som frimurare, och PM i SVEA, Bo Hansson beklädde honom med ämbetstecken och gratulerade. Allt kändes välbekant och hemtamt. Men den följande brödramåltiden bjöd på en överraskning utan motstycke. Den hade restaurangen helt enkelt missat. Men med en handlingskraftig ordförande löses det mesta. Istället för att få ta emot bröders välgångsönskningar gick Lars Skoglund ner till köket och sen dröjde de inte länge förrän brickor med välkomstdrink började bäras runt och snart kunde alla sätta sig och njuta en god förättssoppa ganska tätt följd av Wienersnitzel. Kanske en nödlösning, men dessbättre en god sådan. En annan höjdpunkt var att en skrift om Frimurarhemmet på Lidingö mellan 1911 och 2011 presenterades. Björn Schumacher, föreningens medlem står bakom den och man har fått bidrag från Konung Gustaf V och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, vars jubileum presenteras på annan plats. Det hela är större än var och en av sina delar - jo så är det naturligtvis, men utan sina delar finns inte det hela. Att som Brödraföreningen Gustaf Dalén samla bröder lokalt och erbjuda ett vinkelrätt frimureriskt arbete kanske ligger närmare de ursprungliga frimureriska grunden än man ofta tänker sig. Det var väl så det började?

Text och bild: Kjell Mazetti

Björn Schumacher har lyckats få stöd för att alla ska få skriften om Frimurarehemmet på Lindingö. 38

Långlivad loge till minne av kortlivad kronprins

! n e m m o Välk rgs o b e t ö g l til ub! p ” a l m a g mest ”ny er s i r p a g i l förmån e r a r u m i r f för eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö st iskey. öl och wh

nch dagens lu k After wor

the golden days Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

kronprins carl august av Sverige blev inte gammal. Den 28 maj 1810 föll den ursprungligen danske prinsen livlös ner från sin häst på Kvidinge hed i Skåne, drabbad av hjärnblödning vid 42 års ålder. Men den S:t Andreasloge i Karlstad som bär Carl Augusts namn har blivit desto äldre. Mindre än ett år efter kronprinsens död fick denna loge "frimurarkungen" Carl XIII:s konstitutionsbrev – och 2011 firar den som landets femte äldsta levande Andreasloge sitt 200-årsjubileum! s:t Andreaslogen Carl August, som i frimurarsamhället i Karlstad är känd för ordning och reda, har följdriktigt ett ovanligt rikt och välplanerat jubileumsprogram på gång. – Vi vågar nog påstå att ingen loge här i staden har jubilerat så grundligt som vad vi kommer att göra 2011, säger Ordförande mästaren Christer Palm. Efter startskottet på logens högtidsdag den 30 november 2010 ska nämligen följande hända: • Måndag 28 februari (logens egentliga födelsedag): Måltidsloge i grad IV-V. En sådan har inte genomförts i Karlstad så långt någon kan minnas. • Lördag 2 april: Seminarium för Andreasgraderna med Ulf Lindgren, ny "stjärnföreläsare" inom det svenska frimureriet. Öppet för Andreas-ämbetsmän inom hela Femte fördelningen. • Lördag 5 november: Jubileumskonsert till minne av Franz Liszt, frimurare och årsbarn med logen. Konsertpianisten Anders Gabriel Sundström från Åland föreläser om Liszt och trakterar festsalens Steinway-flygel. Frimuraren

• Lördag 19 november: Högtidsdag i närvaro av stormästaren Anders Fahlman och med en inledande festlighet i Karlstads domkyrka, där bland annat ett nyskrivet musikstycke av domkyrkoorganisten Hans Nordenborg till text av prästen Gunnar Lidén kommer att uruppföras.

Den danske prínsen Carl August som hade utsetts till Kronprins av Sverige.

– Lägg till detta också en jubileumsskrift om logen i två varianter, en "pappersvariant" som utkommer senast på högtidsdagen och en mer omfattande digital variant som innehåller bilder även från det sista som händer under 200-årsfirandet, förklarar Christer Palm. under jubileet såväl som i det vardagliga logearbetet i Carl August är Christer Palm spindeln i nätet. Det har han varit sedan 2006, då han installerades som den 25:e Ordförande mästaren i logens historia. Den förste var landskamreren Christian Henrik Zaar.

Till skillnad från andra frimurarsamhällen i Femte Fördelningen har Karlstad två stycken Andreasloger. Det innebär att Johannesbröder som tjänat ut sin tid där har inte bara Carl August utan också S:t Andreaslogen Pilgrimen att välja på. – Bröderna får välja frivilligt, men vi tillämpar också en viss prövning av deras val för att fördela förpassningarna så jämnt som möjligt. Genom samtal med bröderna försöker vi i de båda Andreaslogerna hitta deras rätta väg vidare. – Som det nu ser ut har vi i Carl August ett visst "seniorförsprång", men det är inte särskilt stort, understryker Christer Palm. en sak som Carl August lagt stor vikt vid på senare tid är att hjälpa de bröder som byter skede inom frimureriet, från Johannes- till Andreasskedet och från Andreas- till Kapitelskedet. – Vi vet att det är då som bröderna behöver extra mycket stöd för att fortsätta sina frimurarvandringar, och det stödet försöker vi ge dem, menar Sture Hermansson, andre deputerad mästare i logen. – Vi trycker också på att bröderna behöver tillägna sig både Johannesoch Andreasskedena grundligt för att få ut det mesta möjliga av Kapitlet, poängterar Jan Wissler, förste deputerad mästare. andreaslogerna i gemen lider ibland av dåliga "publiksiffror", men i det avseendet har Carl August märkt en förbättring på sista tiden. – De båda senaste gångerna har det till och med varit fullsatt. Det gläder oss, eftersom vi tillsammans, alla vi ämbetsmän, är besjälade av att ge våra deltagande bröder något min-  39


nesvärt vid varje sammankomst. När bröderna lämnar frimurarhuset på kvällen med ett leende på läpparna, då har vi nått dit vi ska! det årslånga 200-årsjubileet ser Christer Palm som ett gyllene tillfälle

att propagera för Andreasfrimureriet. – Andreasgraderna bjuder på några av frimureriets allra starkaste upplevelser – och de spelar vi "live" varenda vecka. Det är verkligen något att slå vakt om! Text och Bild: Bo Pettersson

Fakta

Kronprins Carl Augusts hastiga död banade väg för ätten Bernadotte som förra året firade 200-års jubileum på Sveriges tron. S:t Andreaslogen Carl August hette från början bara August. Det fullständiga namnet fastställdes först 1934.

Carl August firar fyrfaldigt På dagen 200 år efter instiftandet, den 28 februari i år, inledde SAL Carl August ett årslångt 200-årsjubileum med en måltidsloge. Den första av fyra festligheter. Logeformen måltidsloge är inte obekant för karlstadsmurarna, Johanneslogerna har genomfört sådana flera gånger under senare år. Måltidsloge är en brödramåltid med rituella inslag, bland annat under öppnande och slutande av logen samt i vissa andra moment. Carl August har inte genomfört någon sådan i någon av de närvarande känd tid. Sedan CM Jan Hage lämnat vissa förhållningsregler till de drygt 100 logedeltagarna öppnades logen av OM Christer Palm. ”Tillsammans” är ett honnörsord för Christer Palm. I sitt måltidstal konstaterade han att det ordets djupare betydelse bland mycket annat innebär en stark knytning till kunskapen om logens historia. Om framtiden sade han: ”Vi har i Carl August efter 200 år en välmående men fortfarande nyfiken och framåtriktad loge som har väldigt klart för sig innebörden av sin plats i historien (red anm: bl a den femte äldsta Andreaslogen i Sverige) med tillhörande erfarenheter”. Bland gästerna märktes bland andra Ordens stormarskalk Tom Bergroth. Han skulle komma att hålla ett föredrag om måltidsloger, deras 40

OM Christer Palm talar vid måltiden. På bilden syns PM Åke Lindell och Ordens Stormarskalk Tom C Bergroth

ursprung och innehåll. Det var en mycket uppskattad redovisning. Ett stort antal bröder var engagerade som bordsvärdar. De var väl värda det tack som Christer Palm, efter logens formella avslutning riktade till dem och till intendenturen som haft en minst sagt körig eftermiddag med

några sena sjukanmälningar. På sedvanligt sätt fortsatte så kvällen i broderligt samspråk. Bland synpunkter och åsikter framförde flera bröder att detta varit en upplevelse som gärna får återkomma. Text Jan Elow Bild Bo Pettersson

Bjärehalvön

Sommarfrimurare träffas på Hemmeslövs herrgård i Båstad torsdagen den 4 augusti 2011 kl. 13.00. Christer Persson ger en historisk återblick på frimuraren Gustav III. PM Nils Magnusson informerar om verksamheten inom 2. Fördelningen och SPL. Deltagaranmälan kan göras till Kjell Vramsmo 0431-764 85 eller e-post kjell.vramsmo@bjarenet.com Frimuraren

Fjärde generationens murare att livsblodet för frimureriet består i att ha en ständig ström av nya bröder vet nog var och en som har hunnit en bit upp i gradsystemet. Utan nya bröder som införlivas så kommer vår verksamhet gissningsvis att bli en pappersprodukt som så småningom hamnar på hyllan, dammar igen och försvinner. Var och en av oss bröder är en bidragande del till att vår verksamhet är det den är idag. Och för många har frimureriet blivit en viktig del av livet som vi gärna vill dela med till andra. i släkten fessé så är det alldeles tydligt och uppenbart att så är fallet. Inte mindre än tre generationer har anträtt den okända väg som frimureriet stakar ut åt sökande bröder. Den Högst Upplyste R&K, PM ÖNPL Christer Fessés far, Gösta Fessé, recipierade 1947 och var under nästan 60 år medlem av vår Orden. Broder Gösta var Johanneslogen Brödrakedjans OM under 70-talet. Även Christers morfar var en aktiv frimurare men där är informationen mer knapphändig. Denne var präst till sitt yrke och arbetade därav naturligt som talman under flera år i logerna. Båda dessa föregångare innehade X:e graden vid slutet av sin jordiska frimureriska vandring. Broder Christer har liksom sina föregångare även han arbetat under flera år som ämbetsman (han recipierade 1975), i vår verksamhet och axlade ansvaret som ÖNPL:s PM 2009. Nu har den fjärde generationen anträtt denna vandring… för en kväll så var det verkligen högst och lägst som möttes när ÖNPL:s PM ledsagade sin son, Erik Fessé genom den första vandringen på frimureriets väg. Men som alla recipiender fick Erik förlita sig på sitt hjärtas och samvetes röst som alla andra som vandrat Frimuraren

mot antagningen till frie och antagne murare. Jag gissar att det är med glädje och stolthet man ser sin egen son anträda den väg som man själv vandrat under flera år, och med förhoppning om att det ska bli en givande och lärorik tid för den nu nyss antagne brodern… Med tanke på den nit och beredvillighet för Ordens väl broder Eriks föregångare visat, så är jag rätt säker på att vi kommer att få tillfälle att se denne vår nye broder på ämbets-

mannaposter i framtiden… om han själv vill. En sak som jag funderar lite över är vilken märklig känsla det måste vara att som fader få stå som sin sons fadder och välkomna honom som en kär broder. Det är garanterat en av de stora händelserna i livet för en frimurare. Välkommen till frimureriet Erik Fessé! Text och bild: Patrik Andersson

Det lär ta några år, men sedan kommer också Erik Fessé att ha en sköld med samma motiv men med IV.

Stöd cancerforskningen Hedra minnet av en närstående och hjälp oss att rädda fler liv. Skänk en minnesgåva eller starta en minnesinsamling på Cancerfondens webbplats.

cancerfonden.se | 020- 59 59 59

41


Frimurare i världen

Doktor Guillotin

humanist, filantrop och hängiven frimurare Två myter om Joseph Ignace Guillotin måste genast avlivas. Guillotin uppfann inte giljotinen. Han blev heller inte avrättad med den apparat som bär hans namn.

ektivisera redskapet. Guillotin deltog aldrig i detta konstruktionsarbete. Han var dock närvarande då de första praktiska försöken gjordes på levande får och döda kroppar.

plump drift och Guillotins namn kom för alltid att associeras till giljotinen. Han var starkt förbittrad över detta och kämpade förgäves att utplåna denna beteckning.

april 1792 användes den nya apparaten för första gången offentligt. Guillotin var inte närvarande, han bevittnade aldrig någonsin en giljotinering. En nidvisa publicerades i pamfletten Les Actes des Apôtres (Apostlagärningarna) där Guillotins namn associerades till avrättningsmaskinen (Madame Guillotin). En känd julsång fick ny text som alluderade till Guillotins avgörande förslag om ”en röst per huvud”. Denna betydelsefulla politiska fråga blev nu föremål för en

guillotin var teologiskt bildad och djupt religiös med höga moraliska ideal. Frimureriet lockade. Redan 1761, vid 23 års ålder, intogs han i logen la Parfaite Union i Angoulême. År 1771 blev han medlem i logen Saint Lazare du Contrat Sociale i Paris. Där blev han mycket respekterad för sitt goda arbete. Det frimureriska samhället var i oreda och i ett stort behov av enande krafter. Guillotin blev tack vare sitt lugn och sin klokhet utvald till en av de ”konstituerande” för det nya franska frimureriet. Han var ständigt närvarande, ständigt redo till medling och försoning under de ibland stormiga mötena. Arbetet gav senare frukt i Grand Orient de France som konstituerades 1773, mycket tack vare Guillotins grundliga förarbete. Guillotin utsågs till Orateur des Loges de Province och fungerade i denna roll som en slags ”ambassadör för logens allmänna lagar” då det förelåg svåra splittringar gentemot den andra fraktionen, Grand Lodge. Guillotin deltog också livligt i arbetet i många andra parisiska loger såsom Amis Réunis och La Concorde Fraternelle. Vidare finns dokument som styrker att Guillotin var associerad medlem i logerna Sincerité (belägen i Guillotins födelsestad Xaintes), Coeurs Réuni (Nantes), Vrais Frères (Ile d’Oleron), Parfaite Amitié (Rennes) samt SaintJean d’Ecosse (Toulouse). Ett flertal medlemmar ur Amis Réunis slöt sig senare samman i vad som kallades Les Philalèthes (”vänner av sanningen”) vilka hade som mål att försöka ena det splittrade franska

guillotin studerade humaniora och teologi innan han övergick till medicinstudier. I Paris öppnade han sedan en framgångsrik praktik och fick en professur vid den medicinska fakulteten. Han hade också ett starkt politiskt intresse och skrev 1788 en mycket radikal petition som krävde lika rösträtt för alla medlemmar i Generalständerna. Petitionen fick en våldsam genomslagskraft och gav med ens det tredje ståndet absolut majoritet. Invald i den konstituerande församlingen blev Guillotin president för Sundhetsutskottet (Comité de Salubrité) där han såg till att välgörenhet till de fattiga alltid fanns på agendan. I sin politiska funktion gav Guillotin uttryck för mycket goda tankar som dock drunknade i den otyglade politiska oro som följde stormningen av Bastiljen. guillotin var helt emot dödsstraffet och drev hårdnackat frågan om dess avskaffande, dock utan någon framgång. Därför förespråkade han, av rent humanitära skäl, att en avrättning måste vara snabb och smärtfri genom att använda en effektiv apparat för halshuggning. Förslaget vann gehör eftersom det fanns ett stort behov av en praktisk lösning att utverka alla de dödsstraff som utfärdades i revolutionens namn. Den typ av halshuggningsredskap som förslogs hade använts sedan tidigt 1500-tal, Doktor Antoine Louis fick uppdraget att förbättra och eff42

Frimuraren

frimureriet. En del av dessa medlemmar bildade Amis del la Verité. Enbart dessa förhållanden visar hur oordnat och löst sammanfogat det franska frimureriska samhället var vid denna tid. Den loge som Guillotin omhuldade mest var Neuf Soeurs. Här träffade han gräddan av det intellektuella, konstnärliga, vetenskapliga, högvälborna och diplomatiska Paris i ”frugal och fraternell anda”. Dess dåvarande ordförande mästare var den illustre vetenskapsmannen Jérôme de Lalande. Två av de mera välkända medlemmarna var Voltaire och den amerikanske diplomaten och vetenskapsmannen Benjamin Franklin som också var ordförande mästare under en tid. Även här deltog Guillotin aktivt i tunga administrativa uppgifter och blev mycket uppskattad för sin seriösa, ärliga och nitiska karaktär och för sin goda organisationsförmåga. Det förefaller som om Guillotin i sin långa frimureriska gärning oftast höll sig i bakgrunden som en ”grå eminens” och utförde stordåd i det fördolda. under skräckväldet upphörde det officiella frimureriet. Därför grupperade sig bröderna gärna i olika sammanslutningar med en dold frimurerisk agenda. Guillotin registrerade sig i sällskapet Les Feuillants, en grupp dissidenter tillhörande jakobinerna och som räknade sådana prominenta personer som André Chénier, CharlesMaurice de Talleyrand, Emanuel-Joseph Sieyès och Marquis de Lafayette som medlemmar. De var alla anhängare till tanken om en konstitutionell regering med bevarande av monarkin och kallade sig helt följdriktigt Amis de la Constitution. Snart nog blev de alla uppförda på listan över suspekta kontrarevolutionärer varför sällskapet måste upplösas. Guillotin var kollega och bekant med Jean-Paul Marat. Då Marat mördats flydde Guillotin till Arras där han blev medicinsk chef för sjukhuset i Saint-Vaast. Han återvände till Paris 1796. Robespierre hade giljotinerats Frimuraren

två år tidigare, skräckväldet hade upphört och det frimureriska arbetet i Paris återupptagits. Guillotin tillfrågades om han ville bekläda ett ämbete i Neuf Soeurs, men han valde att inte längre delta aktivt.

koppor (Comité Central de Vaccine). Han lyckades trots stort motstånd införa obligatorisk vaccination av de civila soldaterna i Grand Armée. Guillotin valdes till president för Societé libre de Médecine där han samlade alla medicinska krafter till återuppbyggande av fakulteten. Men, det var först 1820, sex år efter Guillotins död, som L’Académie Royale de Médecine inrättades. Det var i stora stycken Guillotins visionära idéer som iscensattes, även om detta inte framgick officiellt. Guillotin avled i mjältbrand den 26 mars 1814. Han begravdes på kyrkogården Père-Lachaise. På gravstenen finns inskriptionen ”Vir integrus”. Ingenting kan vara mer passande. Doktor Guillotin var en man av största integritet, med hög moral och orubblig tro på Gud, monarkin och medicinen. Han var en hängiven frimurare, pålitlig, omutlig och oförtröttlig i arbetet för de ideal han trodde på. Hela sitt vuxna liv försökte han, förgäves, utplåna beteckningen ”giljotin”, den apparat som han föreslagit enbart av humanitära skäl.

i det postrevolutionära Frankrike ägnade sig Guillotin uteslutande åt sin medicinska profession. I maj 1800 utnämndes han till president över kommittén för vaccinationer mot smitt-

Text och bilds: Eddie Persson

FRACKERBJUDANDE! FRACK ----------------- 1595:-

MÖRK KOSTYM ---- 1150-1795:-

LACKSKOR ----------- 500:-

SMOKING + SKJORTA -- 1800:-

komplett med väst,skjorta,rosett,knappar 2250:-

100% ULLFRACK KOMpLETT -------------------------------------- 3350:Postens frakt tillkommer Clothes

CArlGren for men

Husbyvägen 15, 590 31 Borensberg Tel: 0141-414 14

43


Historia

Använd bara en gång Sveriges enda giljotin användes bara en enda gång. Det var när den dödsdömde Johan Alfred Ander togs av daga den 23 november 1910 kl 08.06 på morgonen. men madam guillotin hade väntat länge på sitt offer. Apparaten som var nästan 4,5 meter hög och 2,5 meter bred hade importerats från Frankrike redan 1903 och hade kostat 3 586 Franc. Den skulle skötas av Skarprättare Anders Gustaf Dahlman, som när han 1890 i Kristianstad skulle avrätta Yngsjömörderskan Anna Månsdotter, högg fel, vilket tydligt ses på hennes dödsmask. Johan Alfred Andersson Ander erkände aldrig brottet som gav honom dödsdomen. Det var ett rånmord på ett växlingskontor på Malmtorgsgatan 2 i Stockholm då en kassörska, Viktoria Hellsten, blev så svårt misshandlad med en bessman, att hon avled. Mordvapnet kunde knytas till gärningsmannen. Han hade också en summa pengar som var nerblodade bland sina tillhörigheter, när han greps kvällen efter mordet. Ander blev den siste att avrättas i Sverige. Dödsstraffet (i fredstid) avskaffades den 30 juni 1921, och i krigstid år 1973. Guilotinen fanns under ett antal år uppställd på Polismuseet, men är idag nedpackad i Nordiska Museets förråd. Bilden på mordplatsen och Ander kommer från polismuseets samlingar.

Växlingskontoret på Malmbergsgatan där rånmordet skedde. OBS det nedblodade golvet.

Text: Kjell Mazetti Bild: Polismuseet

Polisens bild av förövaren Johan Alfred Andersson Ander. 44

Frimuraren

Handskrivet beslut gäller än den mellersta pelaren i Jönköping tillkom år 1800 och blev därmed en av de första logerna utanför Stockholm och Göteborg. Konstitutorialet daterat ”den 18 dagen uti sjunde månaden af året efter Christi börd, 1800” är konstnärligt utformat på pergament (380x560) och undertecknat av hertig Carl. Efter många och långa hälsningsfraser kan vi läsa: ”Wi hafve låtit Oss föredragas Eder underdånigaste ansökning, at, i Jönköpings stad, få grundlägga, bygga och inrätta en Wördig och arbetande St. Johannis Lärlinge- Medbrödersoch Mästare-Loge. Den tilgifvenhet och nit, för Wår urgamla och hedervärde frimurare Orden, som denna Eder åstundan utmärker, har ej annat kunnat, än ökat Wår välvilja, och befästa hos Oss den aktning emot Eder, som en så berömlig föresats, et så ädelt bemödande förtjenar, då I villjen gagna Wår Orden, och utbreda den konungsliga Vetenskapens sanna Ljus, til dygdens och oskuldens försvar, til den betrycktes hjelp, samt Eder egen heder och tillfredsställelse.” Efter denna bakgrund till det fattade beslutet meddelas: ”Wi skynde således, at, med nådigt välbehag, bifalla Frimuraren

denna Eder ansökning, och villje vara benägne, at, i allt, söka lätta och befordra Edert lofvärda ändamål, samt updrage nu, i sådant afseende, åt den högst upplysde, frie och antagne murare Riddarn och Commendören med Röda korset, denna IX:de provinsens Stor-Marskalk, m.m. Brodern friherre Wilhelm Bennet, at, å Wåra höga vägnar, styra och leda grundläggningen af Eder loge…” Den som fick uppdraget att grundlägga logen var således Friherre Wilhelm Benett som 1797 blivit utnämnd till chef för Jönköpings regemente. Benett blev frimurare redan som 18-åring och 1799, efter 24 år som frimurare är han redan Stormarskalk och preses i loge directoriet och snart därefter Hans Maj:ts Konungens ställföreträdare. I sin biografi skriver han dessa för frimurarna i Jönköping så betydelsefulla ord: ”1800, d 18 Julij blef af den Visaste Salomons Vicarius updragit, at å flere Nitiske Bröders begäran upbygga, en St Johannes Loge i staden Jönköping, som fick namnet af Medlersta Pelaren och som tillsvidare skulle arbeta under mitt inseende, vilket så blivit värkstelt, at denna loge för närwarande är i full activitet.”

Så startade då arbetet i Mellersta Pelaren och följande anteckning är hämtad ur logens första protokoll: ”År 1800, den Tjugonionde dagen uti Tionde Månaden församlades Nedanstående Bröder, för att till underdånigaste åtlydnad af nionde Provincens Visaste Salomons Vicarii, Hans Kongl Höghet, Hertig CARLS af Södermanland Nådiga Bref af den 18:de nästledne Julii, grundlägga den i Jönköpings Stad tillåtne Sanct Johannis Loge MELLERST PELAREN kallad. Och blef till underdånig följd denna Loge installerad af den högst uplyste, frie och antagne Murare Riddaren och Commendeuren med röda Korset, Provincial Stormarschalken, den tillförordnade Legatus a Latere, General Adjutanten, Öfversten och Riddaren af Kongl. Svärds Orden, friherre Vilhelm Bennet” S:t Johanneslogen den Mellersta Pelaren har efter sin grundläggning verkat obrutet i mer än 210 år. Text: Björn Börsbo Bild: Atelje Rogö, Jönköping

Konstitutorialet finns som pdf fil att ladda ner från Bildarkivet på Ordens hemsida. 45


Utbildning

Resor

Murare reste till Petra

Seminarier fyller behov

Under hösten fick Umeålogerna en inbjudan att medfölja på en resa till Mellanöstern. Initiativtagare till resan var Lars Riberth AT i provinsiallogen i Härnösand. Resan hade tidigare ingått som påbyggnadskurs för präster.

Tanken med att hålla ett seminarium är att fylla ett stort kunskapsbehov och är i linje med Stormästarens intentioner, att utöka brödernas frimureriska kunskaper.

tidigt på morgonen den 11 november stod vi på Arlanda och spanade efter vad som skulle kunna vara frimurarbröder med sina respektive. Vi hittade varandra, presenterade oss och sedan bar det iväg via Wien till Amman – Jordaniens huvudstad. Redan här sattes nivån på resan då vi hade ett möte med den svenskfödda prinsessan Majda och hennes bror. Hon hade framfört önskemål om pussel till det barnhem hon beskyddade och som svensk i utlandet längtade hon naturligtvis efter Kalles kaviar!! Hon fick kaviar så att det nog skulle räcka i ett halvår. Hennes make, prinsen, (kusin till den avlidne kung Husseins far) skulle egentligen också ha kommit, men han hade blivit tvungen att vikariera som landets regent då kung Abdullah var upptagen med annat. I Amman och Jerash (norr om Amman) besökte vi de enorma fornlämningarna från romartiden. Och vad

vore Jordanien utan ett besök i Petra, nabatéernas urgamla stad, även känd från en film med Indiana Jones. resan gick sedan vidare genom Västbanken till Israel, där vi besökte Nasaret med Marie bebådelsekyrka, Kapernaum och Qumran. Här har det grävts fram anläggningar efter esséerna och det är även platsen där Dödahavsrullarna hittats. Vid Döda havet prövade vi på att flyta på vattnet med den 33-procentiga salthalten. Här har det byggts ut en stor besöksindustri, men Döda havet minskar i storlek och där det tidigare var stenstränder är det nu gyttja. Denna gyttja är basen i en industri för skönhetsmedel. Med Jerusalem som bas i fyra dagar besökte vi Betlehem och Herdarnas äng. Även här har utgrävningar skett i stor omfattning och blivit attraktiva turistmål. I födelsekyrkan med födelsegrottan fick vi köa länge för att snabbt beskåda de utsmyckningar som enligt min smak är för pråliga, men typiska för den ortodoxa kyrkan. Vad gäller Jerusalem behöver man bara nämna Via Dolorosa, Golgata, Davids stad, Getsemane, Sions berg, Klagomuren, Oljeberget och Knesset, så förstår var och en att intressanta besöksmål fanns i överflöd. Tyvärr kunde vi inte besöka Tem-

En kopia av templets gyllene menorah finns utställd på Jerusalems museum.

pelberget på grund av den muslimska offerfesten som ägde rum just under vårt besök. Såväl kristna som muslimer och judar har ju gemensamma intressen i Tempelberget – det var ju här som Isak (Ismael enl. muslimerna) skulle offras och det var här som profeten Muhammed enligt Koranen reste till himlen på sin bevingade häst. Det var även ett speciellt äventyr att få delta i en judisk loge i grad I med efterföljande ”white table” där även våra damer deltog. Detta är bara något av vad vi som deltagit fått uppleva på en fantastiskt intressant och lärande resa. Vädret? Sol och runt 30 grader. Text och bild Bill Svanborg

den 26 februari hölls ett kapitelseminarium i Skellefteå. Två år tidigare hade ett liknande seminarium hållits på samma plats och ur geografisk synpunkt kan man inte tänka sig ett bättre ställe. Orten är lätt att nå för de loger, föreningar och klubbar, som ryms inom ÖNPL. Stiftsgården, som nu ägs av Luleå stift, är ursprungligen en gammal prästgård. Många rum med högt i tak låter uppvärmningskostnaderna för tvåvåningshuset närma sig astronomiska summor. Fristående från prästgården, men inom dess område, finns en byggnad som innehåller såväl resande­rum som konferenssalar. Ett likaså fristående litet kapell, av en privat donator, ger också tillfälle till andakt för besökaren. Den kringliggande nejden domineras av den arkitektoniska pärla som Skellefteå landsförsamlings kyrka utgör. Helgedomens exteriör, som stod färdig år 1799, har som skapare den finländske arkitekten Rief, verksam vid 1700-talets slut och i början av 1800-talet. Inne i kyrkan finner vi altartavlan av Lübeck som är från slutet av 1400-talet. En snidad träfigur, ”Skelleftemadonnan”, är kyrkans förnämsta prydnad och återfinns bakom altaret. ”Skelleftemadonnan” är c:a två århundraden äldre än altartavlan och gjord i Rehnlandet.

Med moskens gyllene kupol i förgrunden och Olivberget med den lutherska Uppståndelsens kyrka sammanbinds de tre ”bokreligionerna” heligaste platser.

det förestående seminariet hade under ett par månaders tid annonserats för att så god spridning som möjligt skulle uppnås bland bröderna. Informationen tillställdes loger och

46

Frimuraren

Frimuraren

brödraföreningar så fort det var klart med seminarieledare. De föreläsare som gästade seminariet var följande: • R&K Tom C Bergroth (Ordens Stormarskalk), • R&K Leif Norrgård (Ordens Högste Prelat), samt • X Ulf Lindgren FStM i SVEA samt O i UN. När informationen väl hade arbetat sig ut i fördelningen gavs bröderna möjlighet att anmäla sig till seminariet och då var även programinnehållet bestämt och fastställt. Dagen genomfördes med tre ämnen, om vardera två timmar, fördelat på för- och eftermiddagen. På förmiddagen diskuterades den reviderade grad X, huvudbudskapet i Johannesfrimureriet samt talmanstalen medan eftermiddagspassen kom att omfatta huvudbudskapen i Kapitel- och Andreasfrimureriet samt Andlig mognad. 37 bröder kom att delta under seminariedagen där var och en hade möjlighet att närvara vid fyra seminarier. Fördelningen i grupperna var

jämn och kom att bestå av c:a 10 personer per grupp och seminarium. Seminariet avslutades med en kort sammanfattning där bröderna också gavs tillfälle att lämna sina synpunkter hur de upplevt dagen. genomgående var man mycket nöjd med samtliga seminarier, som var intressanta och innehållsrika och att det dessutom gavs möjligheter till fördjupande diskussioner. Det framkom också tydligt att denna form av utbildning har kommit för att stanna, varför närvarande bröder önskade liknande upplägg vartannat år. Två gånger har Stiftsgården haft frimurarna som gäster. Platsen och omgivningen är i samklang med det budskap ett frimureriskt seminarium vill delge sina bröder. Låt oss till sist också nämna den goda maten. Text: Bertil Glaas och Lars Sjöstedt Bild: Sten Dahlström

Hans G Oscarsson hälsar deltagarna välkommen i de ljusa trevliga konferenslokalerna. 47


Forskning

Kulturhistoria

Frimureriska Forskargruppen i Göteborg I Uppsala fanns sedan 1970-talets slut en frimurerisk forskningsgrupp vars primus motor var teologiprofessorn Magnus Ottosson. Inom Ordens ledning påbörjades en utredning i samarbete med Ordens Vetenskapliga och Litterära Nämnd (VLN) kring frågan om inrättandet av en forskningsloge inom Orden. Detta arbete ledde fram till bildandet av Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE), invigd av Stormästaren 1997 med Magnus Ottosson som dess förste OM. forskningsgruppens arbete i Uppsala stimulerade Rune Axelsson, OM i SAL De Tre Förenade Kronor sedan 1995, till att bilda en frimurerisk forskningsgrupp även i Göteborg. Han hade varit en flitig deltagare vid de forskningssymposier som anordnats i Uppsala och ville göra det möjligt att i GPL bedriva ett liknande arbete inom frimurerisk forskning. År 1995 konstituerades den Frimureriska Forskargruppen i Göteborg (FFGG). Ett drygt tiotal bröder inom GPL med vitt skilda erfarenheter från arbeten inom universitet eller högskola eller inom andra samhällsområden blev de första entusiastiska medlemmarna. Forskargruppens valspråk blev med göteborgsk känsla för ordens valörer ”Mot bättre vetande”. Genom åren har de äldre aktiva medlemmarna lämnat FFGG och nya har tillkommit. Gruppen har till sig knutit ett stort antal korresponderande ledamöter med uppgift att bi48

dra med forskningsidéer och uppslag. Medlemsantalet är således för närvarande 33 (16+17). Denna västsvenska forskningsgrupp bedrev under de första 10 åren under Rune Axelssons stimulerande ledning ett omfattande arbete med huvudinriktning på symposieverksamhet, så kallade Alströmersymposier efter förste PM i GPL Patrik Alströmer. Från 1996 till 2004 anordnades således sex Alströmersymposier och fyra Seminarier för Johannesbröder. Symposieföredragen presenterade medlemmarnas egna forskningsresultat men innehöll även föredragningar av internationellt kända frimureriska forskare från England, USA, Tyskland och Holland. Andra ämnesområden som presenterades var GPL’s historia, Frimureriska ritualer och rum samt Frimureriska symboler. FFGG var dessutom ansvarigt för Eckleffsymposiet 2001 i Göteborg. Samarbetet med CFE var intimt, under Rune Axelssons tid som OM i CFE, 2000-2003 och med Lars Ysander som FDM under åren 2000-2004. Medlemmar i FFGG har således bidragit med artiklar i flera av CFE’s bokutgåvor, såsom i Frimurarnas Barnhusverksamhet 1753-2003 (2003) (Rune Axelsson och Lars Ysander), Frimureriska tonsättare och Frimurerisk musik (2003, 2009 )(Lars Ysander) och Hertig Carl och det svenska frimureriet (2010) (Göran Anderberg). År 2004 tillträdde som ordförande i FFGG Lars Ysander, tidigare mångårig O i Brf Fyrbåken och Stewardsmästare i GPL. Sedan dess har två symposier genomförts, Viktor Rydberg, frimurare, journalist, symboliker och kritiker och Konungar och ämbetsmän i det tidiga frimureriet.

Under Lars Ysanders ledning har FFGG huvudsakligen inriktat sig på utgivandet av mindre artiklar med gradlöst frimureriskt innehåll med inriktning mot västsvenska frimurarbröder. Hittills har från trycket utgått 6 skrifter i denna skriftserie: Mellan passaren och vinkelhaken (Henrik Bogdan), S:t Johanneslogen Elisabeth och Ostindiska Compagniet (Gillis Edman och Olof P Berg), Viktor Rydberg (sammandrag av föreläsningarna vid ovannämnda symposium), Frimureriet och katolicismen (Italo Milocco) och Svepeduken – en gåta mellan tro, vetenskap och historia (Italo Milocco). Flera skrifter i denna skriftserie är under tryckning eller planerade för snar utgivning. Dessa skrifter distribueras till alla enheter inom tredje fördelningen och finns lätt tillgängliga i logehuset i Göteborg. Priset för tryckalstren är överkomliga för både loger, brödraföreningar och enskilda bröder. Forskargruppens målsättning och pågående arbete är därtill beskriven i en ständigt uppdaterad Informationsbroschyr, som även den finns lätt tillgänglig för bröderna inom tredje fördelningen. Utöver medverkan i skriftserien har flera bröder i FFGG publicerat sig på annat sätt, såsom Göran Anderberg med skrifter om Armfelt, Reuterholm och med boken Frimuraren Gustaf III, Rune Axelsson om Pehr Dubb samt Henrik Bogdan om initiationsriter och esoteriska spörsmål.

Text: Rune Axelsson och Lars Ysander

Frimuraren

Unik kulturskatt i Karlskrona I Frimurarlogernas gemensamma bibliotek och arkiv i Karlskronas finns arkivalier från två upphörda loger nämligen S:t Michaels-Orden och Concordia Orden. I förra numret av Frimuraren beskrevs Concordia Orden. Här berättar 1 Arkivarien Maths Dackehag om S:t Michaels Orden. den 13 december 1830 överlämnades en del av Concordia Logens tillhörigheter över till S:t Michaels-Orden . Den 27 maj 1904 beslöt S:t MichaelsOrden att orden skulle upphöra och hemställde sedan hos Frimurare Logen att mottaga arkivalier ”med villkor att icke deraf taga del förrän 25 år efter mottagandet”. Därmed kom dessa två logers arkivalier att tillhöra Frimurarlogernas i Karlskronas omfattande arkiv och bibliotek. Hela S:t Michaels-Ordens arkiv kom att förvaras i en stor kista på vinden i Frimurarlogernas hus i Karlskrona. Först 1979 öppnades kistan, som varit tillsluten i 75 år, varvid en genomgång och sortering gjordes av arkivalierna. En ytterligare inventering och noggrannare katalogisering av arkivalierna från både S:t MichaelsOrden och Concordia-Orden skedde i början av 2000-talet genom bl.a broder Hugo Valléns försorg. Nu finns lagar, ritualer, protokoll, matriklar och räkenskaper för bägge logerna lätt tillgängliga i Frimurare Logernas arkiv i Karlskrona. Utöver dessa arkivalier övertogs två svärd, ordenstecken och ett ”Finsk svensk och latinskt lexikon” från S:t Michaels-Orden. Svärden är ett ordenssvärd med S:t Georgskors och en dräktvärja, (från omkring 1720), med tveeggad klinga och blodränna. Frimuraren

S:t Michaels Ordens tecken och värjor förvaras tryggt tillsammans med ordboken i Frimurarhusets arkiv i Karlskrona.

På framsidan av ordenstecknet för S:t Michaels Orden står det ”S:t Michael 1787” och på baksidan ”Fosterlandet”. Lexikonet från 1744 var avsett för kastellpredikanter då det fanns många finländare på de olika befästningarna runt Carlskrona. s:t michaels orden, 1787 - 1904, hade förutom logen i Karlskrona även en dotterloge i Stockholm. S:t Michaels-Orden var en hemlig orden, endast i den bemärkelsen att man höll sin ritual hemlig. Orden vilade på kristen grund och framhöll betydelsen av att iaktta den kristna etiken, särskilt människokärlek och barmhärtighet. Orden bedrev också hjälpverksamhet som en viktig del av sin gärning. Orden arbetade i tre grader (Student-, Docent- och Professorsgraden). Senare instiftades en fjärde grad såsom en hedersgrad för särskilt förtjänte bröder (Protektorsgraden). Ordensmedlemmarna var mycket fosterländskt sinnade och ville slå

vakt om vårt lands gamla traditioner. 1794 gjorde man en framställning till Konungen att ute i den allmänna världen få bära en särskild dräkt. Den bestod av jacka i celadon-grönt ( gulgrön färg ) med silverepåletter samt vita byxor. Det var dock ej många, som bar den och därför beslöt man att endast bära den vid till exempel begravningar av ordensbröder. Hur många medlemmar som under åren varit medlemmar vet vi ej exakt, men i en år 1883 upptryckt matrikel namnges 1006 personer från ordens grundande. Då verksamheten efter 1887 tycks ha minskat för att så småningom helt avtyna är det sannolikt att så många ej tillkommit. Logens uppbyggnad och syfte påminner mycket om Frimurare Orden och var förmodligen en efterapning av den senare. För en broder med intresse av ordensväsendet är detta en unik kulturskatt att forska i ! Text och bild: Maths Dackehag

49


Forskning

Quatour Coronati och Eckleff

En idéhistorisk betraktelse

med tanke på den ström av böcker som publicerats under de senaste åren i den frimureriska forskningens breda flodfåra, kan man lite skämtsamt kanske ställa sig frågan: finns det något hetare ämne? Ullgrens bok ”Hemligheternas Brödraskap” tjusade nyfikna programledare i TV4:s morgonsoffa under hösten och flera otroligt genomarbetade verk publicerades under vårt jubileumsår 2010. Bland såväl lekmän som professionella är frimurerisk forskning ett ämne i tillväxt. I Sverige har vi det väl förspänt även inom Svenska Frimurarorden, med en egen forskningsloge, Carl Friedrich Eckleff, och en mycket medveten satsning på nypublicering av utbildningslitteratur inom den konungsliga konsten. Vänder man blicken utåt i Europa och världen i jakt på den yppersta frimurarforskningen hamnar man förr eller senare hos forskningslogen Quatour Coronati (QC) i London. Logen grundades 1884 av nio bröder med syftet att med moderna vetenskapliga metoder bedriva forskning i frimurerisk historia. Det främsta syftet var att en gång för alla kunna gå till botten med alla de fantasifulla berättelser om frimureriets ursprung som cirkulerade vid denna tid. Quatour Coronati kan nog sägas vara världens till antalet medlemmar största loge. Som frimurare finns två sätt att delta i logens arbete. Dels kan man bli medlem i”Quatour Coronati Correspondence Circle (QCCC). Som medlem här kan man ta del av QC:s ganska omfattande årspublikation, beställa böcker ur deras mycket omfattande och högkvalitativa bokkatalog och – självklart – delta på logesammankomsterna. Sedan kan man också bli ordinarie ledamot, men ett sådant medlemskap kräver en icke

en sällan ställd, men kanske berättigad, fråga är, huruvida SFMO verkligen är en idéburen organisation eller vad som egentligen driver medlemmarnas engagemang. För de flesta är svaret självklart. De kan hänvisa till arvet från de medeltida katedralbyggarnas hemliga kunskaper och från den naturvetenskapliga revolutionens och upplysningstidens idéer. Till dessa värden kan läggas vår kristna grund. – Vid närmare eftertanke kanske svaret ändå inte är så självklart. Åtminstone borde vi oftare ställa frågan: ”Vilka idéer påverkar frimurare idag – och varifrån kommer de?” Hur många har hört ett talmanseller ett ledningstal ifrågasättas? Traditionens tryck och den enskildes omdöme gör väl att de oftast tjänar sitt syfte. Någon kanske för egen del ibland ifrågasätter innehåll eller framförande, men sådant ges nästan aldrig något öppet uttryck. I stort sett vad som helst kan påstås, utan att det motsägs. Detta upplever jag som en styrka hos SFMO, men det är knappast utmärkande för en idéburen organisation i allmänhet. Framförallt är en sådan öppenhet otänkbar i ideologiskt bundna sekter eller kyrkor. Vi räknar ju oss inte heller till vare sig det ena eller andra. Vår styrka ligger i, att det som sägs härrör från den talandes egna erfarenheter, hans aktuella situation och våra gemensamma traditioner. Frimurare i Storbritannien under 1600-talet och i Frankrike under 1700-talet närde idéer, som liknade dem, vilka ledde till den ärorika revolutionen och den franska revolutionen. Den förra ledde 1689 till religionsfrihet i England (något begränsad till 1829), den senare markerade, trots sina ideal om frihet, jämlikhet och broderskap, ändå slutet på upplysningstiden. Den efterföljande kulturströmningen, romantiken, betonade känslan före förnuftet och

viktiga portaler för din växande kunskap

50

ringa prestation från den sökande. För att bli en av de 40 ordinarie logemedlemmarna krävs att man kan försvara en uppsats som håller vetenskaplig nivå. Därför var det förstås med extrem stolthet jag och min medresenär vid vårt senaste besök i QC helt oväntat fick uppleva när vår svenske broder Dr. Andreas Önnerfors blev invald som ordinarie medlem. Broder Andreas behöver för svenskar knappast någon närmare presentation, utan har etablerat sig som en auktoritet inom frimurerisk forskning, såväl här hemma som på internationell nivå. Att se vårt välbekanta svenska gradband skrida fram över logegolvet i en loge i det gigantiska logehuset på Queen Street kändes stort och roligt och bekräftar att det minsann inte bara är i tennis och skidåkning vi svenskar är världsledande. Stort grattis till broder Andreas! För dig som känner att du vill fördjupa dig i den konungsliga konstens olika aspekter, såväl som traditionell frimurerisk historieforskning, kan rekommenderas att du tar kontakt med vår svenska forskningsloge Eckleff. Som korresponderande medlem kan du beställa material från deras fantastiska katalog, där välskrivna, nyskrivna, titlar trängs med varandra och svämmar över av nyttig frimurarkunskap. Undertecknad lovar högtidligt att glädjen i ditt frimureri kommer att växa mycket och snabbt om du matar dig själv med några utgåvor av Eckleffs skriftserie ”Ad Fontes”. Gör redan idag ett besök på Eckleffs hemsida, som du hittar under Ordens hemsida, www.frimurarorden.se.

Fakta

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Hemsida: www.frimurarorden.se Medlemskrav för korresponderande ledamot: SFMO (eller av SFMO erkänd loge), lägst grad III. Avgift: 350 kr/år

Årsbok: Acta Masonica Scandinavica. Litteraturlista finns på SFMO:s hemsida. Den som önskar bli korresponderande ledamot, och har den behörighet som krävs, kan sända sin ansökan till: Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Kungsängsgatan 17-19 SE-753 22 UPPSALA Tel. 018-60 22 78 E-post: cfe@frimurarorden.se

Aktuellt: Den 28-29 maj 2011 genomförs nästa Eckleffsymposium denna gång i Luleå. Symposiet inleds redan med möjlighet att gå på loge i grad I eller IV/V i Frimurarhuset i Luleå fredagen den 27 maj. Det finns också ett intressant anhörigprogram som bjuder på en resa från 1400-talet till idag. Forskningslogen Quatour Coronati Hemsida: www.quatuorcoronati.com Medlemskrav för korresponderande ledamot: Medlem i loge godkänd av UGLE (United Grand Lodge of England). Årsbok: Ars Quatuor Coronatorum. Avgift: ca GBP 6. Årsboken kostar GBP 22.

Text: John Fahlnaes

Frimuraren

Frimuraren

intresserade sig för det främmande, exotiska och mystiska. Historien, inte minst om medeltiden, blev en viktig inspirationskälla. Möjligen hade det betydelse för det svenska frimureriets utveckling runt sekelskiftet 1800. SFMO:s portalgestalt, hertig Carl, hade maktambitioner, men kan knappast påstås ha varit revolutionär. Han tog naturligtvis fasta på sådana idéer i tiden, som överensstämde med hans egna intressen. Det samband, som uppenbarligen finns mellan perspektiv, idéer och värderingar väcker en kontrafaktisk tanke. Vad hade hänt om SFMO hade fått en annan ledare än hertig Carl? Tänk om någon annan, med annan bakgrund, hade fastställt våra ritualer. Hertigens största insats var kanske inte som föredöme eller skapare av ritualernas budskap, utan att han framgångsrikt ledde SFMO genom en period av stark konkurrens från andra ordnar, som exempelvis Timmermansorden, Coldinu och Par Bricole. Med ett annat historiskt ledarskap skulle möjligen dagens logeverksamhet ha haft andra former, men budskapet skulle troligen vara ungefär detsamma, eftersom det är dagens frimurare som tolkar det efter sina egna referensramar. De historiska idéerna förefaller mig mera sitta i väggarna än vara självklara utgångspunkter för oss när vi tar ställning till våra livsfrågor. Vår kristna grund är inte heller den samma som hertig Carls. Hans kristendom präglades av 1726 års konventikelplakat och religionsstadgan från 1735. Åtminstone till mitten av 1800-talet hade religionsutövningen i Sverige starka drag av repression och intolerans. Avfall från den rena evangeliska läran kunde resultera i förlust av medborgerliga rättigheter och landsförvisning. Helvetet hade en stor plats i förkunnelsen som kontrast mot himlen. Tortyr förekom för att tvinga fram

bekännelser hos misstänkta. Sådan kunde rent av rättfärdigas av omtanke om brottslingen. Syndabekännelse minskade risken att den skyldige skulle drabbas av evig förbannelse. Erkännande gav t.o.m. dödsstraffet en liten guldkant genom att framställas som en genväg från denna jämmerdal till de himmelska nejderna. Det kristna kärleksbudskapet är visserligen ursprungligt, men kan nog sägas vara mer dominerande i dagens förkunnelse än det varit förr. Då var det prästens ansvar att hålla församlingen i Herrans tukt och förmaning. Själavård och myndighetsutövning gick hand i hand. Svavelosande predikningar och krav på syndabekännelse förekommer väl knappast numera. Det är tänkvärt, att Sverige först 1951 fick full religionsfrihet – tre år efter det att FN antagit deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Var och en har nu ett eget ansvar för sina dygder och laster och sin tro. Grunden är, liksom den faktiskt var redan under frimureriets framväxt, den enskildes förnuft och samvete. – Eller, det kanske skall uttryckas, förnuft och känsla? Åtskilliga generationer frimurare har utvecklat Ordens ursprungliga budskap. Även om budskapen har förändrats, utgör de fortfarande en väsentlig del av logeverksamheten. Med budskap menar jag då ett intryck, en tanke eller en övertygelse, som förmedlas på ett sådant sätt att det uppfattas som relevant och trovärdigt. Intrycket, tanken eller övertygelsen bör i något avseende vara upplysande eller upplyftande, men inte nödvändigtvis leda till samma slutsatser hos alla. Av kraven på relevans och trovärdighet följer exempelvis, att även om en historisk förklaring av hur frimureriet vuxit fram från de medeltida katedralbyggarna kan vara mycket intressant som sådan, så ger de oss inte automatiskt material för vårt eget idébygge idag. Vi blir inte  51


bättre människor av att betrakta en vinkelhake eller en passare. Symbolernas idéinnehåll måste förklaras på ett djupare sätt än genom ett dunkelt uråldrigt samband. Budskap med bristande relevans eller trovärdighet kan knappast fylla kraven på att vara upplysande eller upplyftande. Upprepas det dessutom ofta, utan närmare eftertanke, kan det rentav börja likna ren propaganda. Därför några ord om tekniker som används för sådan. Vi använder väl inte någon av dem? • • • • • • • • • •

Klichéer Färgat ordval Skevt urval Obestyrkta samband – ”lånta fjädrar” Tendentiös historieskrivning Ren och skär lögn Upprepning Bedyranden Utpekande av en fiende Hänvisning till auktoriteter

Citat ur ritualen, lösryckta ur sitt sammanhang som delar av ett skådespel, kan lätt uppfattas som klichéer, utan större värde för förståelse av något budskap. Försiktighet är tillrådlig. Ritualen färgas av sitt ålderdomliga språk. Det underlättar inte en bokstavlig tolkning, men kan möjligen bidra till en historisk, allegorisk eller mystisk tolkning. Huvudsakligen är det nog stämningsskapande. Beträffande obestyrkta samband, har jag redan varit inne på medeltida stenmästare. Vi måste bestämma oss för om vi skall berätta en historia eller om vi skall förmedla en idé – och för hur det skall gå till. Våra budskap är väl alltid välmenande, varför varken ren och skär lögn eller utpekande av en fiende är så vanliga. Det är däremot både upprepningar och bedyranden. Även hänvisning till auktoriteter förekommer. Liksom när det gäller lösryckta citat är här försiktighet tillrådlig. Exempel på åberopade auktoriteter är W A Mozart, George Washington och Voltaire. Att Mozart nämns 52

beror förstås bl.a. på operan ”Trollflöjten”. Sarastros aria i andra akten: ”Till dessa tempelsalar . . .” är en väl så god frimurarinstruktion som någon, men då borde även librettoförfattaren Emanuel Schikaneder nämnas. Washingtons insatser som frimurare är okända för mig, men om Voltaire kan jag berätta. Efter att ha övertalats av Benjamin Franklin recipierade han i ”Loge des Neuf Soeurs” i Paris den 4 april 1778. Det var en månad innan han dog. Han hade för vana att avsluta sina brev med ”Écra-sez l’infâme!” (Krossa den skändliga). Han påstod själv att han syftade på förekommande vidskepelse, men han torde egentligen ha syftat på den katolska kyrkans maktfullkomlighet och motstånd mot upplysningsidéerna. Förmodligen hade han och hertig Carl något olika syn på både religion och frimureri.

Det är inte säkert att de idéer som stöder framväxten av en organisation är desamma som utvecklar den mogna organisationens medlemmar. Idéer som inte ständigt utsätts för kritisk granskning, och prövas genom reflektion och praktisk tillämpning, kan ha ett tvivelaktigt värde. Sedan den vetenskapliga revolutionen har den allmänna världen vunnit kunskaper av ofattbara mått. Upplysningens grundläggande idéer har bestående värde, men även de har ifrågasatts och utvecklats. Dessa utvecklade idéer sipprar även in i våra logelokaler, genom de erfarenheter våra bröder för med sig dit. På det sättet, anser jag, kan SFMO betraktas som en idéburen organisation. Tradition, som förnyas genom erfarenhetsutbyte, är inte någon dålig grund för personlig utveckling. Text: Rune Carlsson

Fakta

W. A. Mozart – Trollflöjten

Andra akten, Sarastros aria: ”In diesen heiligen Hallen”. Libretto Emanuel Schikaneder, översättning Alf Henriksson. Till dessa tempelsalar ej hämndens känsla når, men kärleksbudet talar till den som vilse går. Han föres vid en broders hand på vägen hän mot ljusets land.

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Frimuraren

Inte vilken tidning som helst Det är DIN tidning... Frimuraren kommer ut fyra gånger per år och innehåller mycket av det som händer inom vår Orden (och även utanför), med ett för både bröder och allmänhet avsett och tillåtet sätt. Så det är inget hinder i sig att skriva om vad som händer i vår frimureriska värld. Snarare tvärtom! Det är en möjlighet att presentera lite av våra göromål som den allmänna världen kan ta del av, utan att vi ger avkall på en av våra viktiga frimurardygder. Tidningen frimuraren distribueras ut i en relativt stor upplaga (över 16 000 exemplar), varav cirka 300 ex hamnar hos landets stora bibliotek, och når en bred läsekrets. Från och med i år får större bibliotek i den svenskspråkiga delen av Finland också denna tidning. I och med att det är en medlemstidning så är det ju alltid lika roligt när det kommer in artiklar, eller reportage, från bröder runt om i landet. Bröder som har fattat tangentbordet och förmedlar intressanta saker eller roliga händelser, för övriga inom Orden. Som redaktionsmedlem så får man frågan då och då om vad som kan skickas in till tidningen, och jag brukar svara: Det som du själv, som läsare, skulle tycka vara intressant ur ett frimureriskt perspektiv, det kan vara resor som har historisk anknytning, händelser som har inverkat på personer i olika riktning, ja i stort sett allt som kan verka intressant för andra. Lite synd är det, när jag förhör mig inom min brödrakrets ifall något av intresse finns, som med fördel skulle kunna sättas på pränt, märker att vissa försöker komma undan med att de inte kan skriva, eller inte har nog intressanta saker att ta upp. Det här är en stor missuppfattning som tyvärr Frimuraren

många gånger sätter stopp för mycken och intressant läsning, som just på grund av osäkerhet inte kommer fram i ljuset. En sak som är säker när det gäller tidningen och det är att ingenting som inte har passerat chefsredaktörens och den ansvarige utgivarens kritiskt granskande ögon kommer i tryck, och det borgar för att man inte behöver känna sig obekväm när man väljer att skicka in ett eget alster. Det är ingen som kommer att bedöma insatserna negativt utan allt sker på ett objektivt sätt. Man behöver alltså inte känna någon press på att vara bäst. Skulle det nu vara så att någon känner sig sugen på att förmedla någon information, vad det vara må, men känner att man inte riktigt vill ge sig in i skrivandets värld riktigt ännu så kan denne med fördel ta kontakt med en av tidningens redaktionsmedlemmar, en för varje provins, som hjälper till med att författa en text eller reportage. Men det bästa är ju att få texterna från bröderna själva! Tidningen som sådan har ju genomgått en del stora förändringar och vi som jobbar med den hoppas ju givetvis att det ska vara till det bättre. Synpunkter och annat skickas in till redaktionen för tidningen frimuraren utan omskrivningar. Skriv vad ni tycker och tänker! På så vis kan den bli ännu bättre. Att få en tidning att fungera bra, kräver som sagt att det kommer in material till redaktionen men även att det bakomliggande arbetet fungerar löpande. Annonser ska säljas, material ska sammanställas, idéer ska dryftas, beslut ska verkställas, osv, osv... Redaktionskommittén har årliga träffar för att diskutera vidare utveckling, idéer, synpunkter och övriga saker som har med ett av vår Ordens

viktigaste allmänna organ att göra. I och med att redaktionen finns utspridd i hela Sverige så skulle det bli rätt kostsamt att ha möten så ofta som vi skulle vilja ha dem så det mesta sker per telefon eller e-post. Dock så har ju mail en tendens att bli lite trist om det bara valsar runt i högervarv, så på det senaste mötet så fördes vårt arbete verkligen in i det 20:e århundradet. Redaktionen webbifierades för att ytterligare kunna snäppa upp effektiviteten. Många av våra framtida kommittémöten kommer att föras framför webbkameror. En form av telefonkonferens fast man nu ser om kollegan har somnat på andra sidan eller inte. Ett synnerligen effektivt sätt att spara dels tid och dels pengar på. Pengar som kan läggas på att tidningen ska bli ännu bättre. På kvällen efter vi hade avslutat vårt möte för dagen så lyste flitens lampa länge (eller det var nog skärmarna som lyste) tills vi hade lyckats upprätta en tillfredsställande länk mellan datorerna, för flera användare samtidigt. Återstår fälttest för att se om det blir tidsbesparing eller mer gråa hår! Men för dig som medlem så kommer du nog inte att märka något nästa gång du får ditt nya nummer av Frimuraren i handen. Såvida det inte är din artikel som finns med. Då kommer du att märka brödernas uppskattning och du kommer att märka att du är nöjd över att ha fått just din artikel eller reportage publicerat i DIN tidning. Patrik Andersson Redaktionskommittén ÖNPL

53


Utnämnda bröder

Hedrade bröder

Ove Lundin domprost, Visby

Johnny Hagberg Kyrkoherde, Järpås

Bo Malmgren Advokat Stockholm

Christer Persson Bankdirektör, Helsingborg

Bo Lindquist Docent, Österskär

Göran Eriksson, Fastighetsmäklare Helsingborg.

Filip von Schantz, Fil. mag, Vasa, Finland

Jan-Magnus Hagman Bankdirektör, Sigtuna

Riddarnamn: Eqves Sanctae Crusis Valspråk: Per Crucem

Riddarnamn: Eqves Verbi Creantis Valspråk: Verbum Caro Factum Est

Riddarnamn: Eques a Iustitia Valspråk: Cedant arma togae

Riddarnamn: Riddare av vänskapen. Valspråk: Godheten skall segra

Riddarnamn: Riddaren av omsorgen Valspråk: Ge ditt bästa

Riddarnamn: Riddare av byggkonsten Valspråk: Samvetet är grunden

Riddarnamn: Riddare av Strandbo II Valspråk: Kärlek Ansvar Frihet

Riddarnamn: Riddaren av samverkan Valspråk: Långsiktighet och tålamod

Född 2 mars 1942 i Ludvika. Skolgång och studentexamen (1961) i Göteborg. Teol.kand. i Lund 1965, prästvigd i Visby samma år. Tjänstgöring i Visby församling och som stiftsadjunkt 1965 – 1989. Kyrkoherde i Svenska Drottning Silvia församlingen i Wien 1989 – 1993. Domprost (utnämnd av Regeringen) 1993 – 2008.

Född 10 augusti 1952 i Borås Efter teologiska studier vid Uppsala universitet 19711975, prästvigd för Skara stift 1975. Kyrkoherde i Järpås församling från 1985. Ordförande i Föreningen för Västgötalitteratur, i Skara stiftshistoriska sällskap och i Missalestiftelsen.

Född: 28 mars 1943, Hudiksvall, latinstudent, Norrtälje 1964 Gymnasielärare engelska, tyska (äv. latin), Härnösand 1965-66 Jur kand Stockholms Universitet 1970. Tingsnotarie, Söderhamn, Bollnäs 1970-72. Hovrättsfiskal, Hovrätten i Sundsvall 1973 T.f. rådman, Vattendomstolen, Östersund 197477. Hovrättsassessor, Svea hovrätt, Vattenöverdomstolen 1978. Advokat med egen verksamhet i Stockholm från 1992. Recipierade i S:t Johanneslogen Moria 1968 och erhöll X gr i PLH 1989. FSkM i S:t Johannes logen Arcturus 1975-77. Am i DD 1982-88, S i DD 1989-98, 2000–05, L i DD 1998-99, 2006-08. ÖSkM i DD från 2008.

Född 22 juli 1949 i Helsingborg. Efter avslutad värnpliktsutbildning vid Skånska Trängregementet i Hässleholm anställning på Skånska Banken i Helsingborg 1970. Tjänstgöring vid olika bankkontor inom Skånska Banken fram till 1990. Tillträdde därefter en tjänst inom Skandinaviska Enskilda Banken. Från 2005 bankdirektör och chef för SEB:s kontor Helsingborg Råå. Ägnat 30 år åt olika ideella ledaruppdrag inom främst KFUK-KFUMs scoutförbund och Svenska Scoutrådet. Scoutchef i Sverige 1992-2000. Recipierade i S:t Johanneslogen Kärnan 1975 och fick grad X 1994 i SPL. Ämbetsman i S:t Johanneslogen Kärnan 1980-2008 varav de sex sista åren som OM. Ämbetsman i SPL från 2006, för närvarande FDPM.

Född 21 september 1941 Efter läkarutbildning i Uppsala, arbetat som barnläkare på sjukhus i 35 år och öppen vård 5 år. Bedrivit forskning om mag- och tarmsjukdomar hos barn, tarmens bakterieflora och svåra infektioner hos barn. Disputerat i Lund 1980 inom pediatrisk gastroenterologi.

Född den 10 maj 1937 i Född den 25 december Fellingsbro Örebro län. 1943 i Nykarleby. Student Efter avslutat handelsgym1964 Studier i matematik nasium 1955, anställning vid Åbo Akademis Matevid Handelsbanken i matisk-naturvetenskapFlen, Eskilstuna och Katriliga fakultet 1966-1970. neholm. Filosofie magister i tilläm1959-1970 anställd som pad matematik 1973. kamrer i bilbranschen. Planeringschef vid Finn1970-1980 anställd som pap i Helsingfors 1970 konsult och regionchef – 74. ADB-chef vid Oy inom samma bransch. Tilgmann Ab i Helsingfors 1980-2004 fastighetsmäk1974 - 1979. Anställd vid lare med eget företag och OY Litoset Ab i Vasa 1979 senare som anställd. – 2006.

Född den 31 januari 1941 i Kalmar Studentexamen 1959; Malmö Handelsgymnasium 1960 - 1961; Ekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm 1965. Svenska Handelsbanken 1966 – 2001. Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Erik, Stockholm 1992; Grad X Svea, 2006 Ämbetsman i S:t Erik 1994 – 2007, skattmästare, bevakande broder samt deputerad mästare. S:t Johanneslogen la Lumière 2003-2004 skattmästare. Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond, Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Stamhusfond, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse. M B Investment AB/Måns Bock 7. Clarence Morberg Fastigheter AB, styrelseledamot.

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Nicolaus 1969 och fick grad X 1988 i SLL. Ämbetsman i olika perioder 1972 - 2005 – talman, bevakande broder, vice ordförande, deputerad mästare samt Ordförande i Brödraföreningen Petrus de Dacia och Ordförande Mästare (1995 – 2005) i S:t Johanneslogen S:t Nicolaus. 2010 Andre Stewardsmästare i Svea Provinsialloge. 54

Recipierade i S:t Johanneslogen Räta Vinkeln i Vänersborg 1977 och fick grad X 1995 i GPL. Olika ämbetsmannauppdrag i oavbruten följd från 1978. O i Andreascirkeln 1994-2004, OM i Räta Vinkeln 2004-2007, AAÖBB och senare FAÖBB i GPL 2003-2005. Göta Provinsialloges Förtjänstmedalj 2007.

Frimuraren

Recipierade i S:t Johanneslogen Engelbrekt i november 1974 och fick grad X 1994 i Värmländska Provinsiallogen. Ämbetsman sedan 1976 som IB, S, CM och DM i S:t Johanneslogen Engelbrekt, O i Örebro Kapitelbröder, ÖBB i VPL samt som Ka, ÖBB och ADPM i Svea till 2010. Ansvarig för Caritasverksamheten i Svea och sammanhållande för caritasverksamheten inom Första Fördelningen Ledamot av Barnhusstiftelsen och BD . Frimuraren

Recipierade i S:t Johanneslogen Kärnan 1978 och erhöll grad X i SPL 1996. Ämbetsmannauppdrag i Kärnan som T 1983-86, BB 1986-89, DPM 1989-94 och OM 1994-2002. Visitationssekreterare i Orden 2004-.

Recipierade i S:t Johanneslogen Korsholm 1980 och erhöll grad X i Stor Capitlet i Finland 1999. Olika ämbetsmannauppdrag i S:t Johanneslogen Korsholm 1983 – 1997 och S:t Andreaslogen Phoenix 1999 – 2002. O i Brödraföreningen Österbotten 2002 – 2003 OM i Österbottens Stewardsloge 2003 – 2010.

55


Från Ordens ledning och Kansli

Ordens bildspel förnyas svenska frimurare orden har sedan några år försett samtliga loger och brödraföreningar med ljudsatta presentationsprogram (bildspel) på CD och DVD. Bildspelen presenterar dels Svenska Frimurare Ordens verksamhet dels Ordens barmhärtighetsverksamhet. Den förra utgåvan har även gjorts i en engelsk version, som används vid utländska besök. Presentationerna, kan med användande av datorer/projektorer visas på projektorduk för ett större antal åskådare eller, med hjälp av DVD – spelare, på en vanlig TV-apparat för ett mer begränsat antal. Presentationsprogrammen har ofta använts vid olika arrangemang inom Orden som Öppet Hus och andra informationstillfällen riktade mot såväl allmänheten som till egna Bröder. Dessa program har producerats av Informationsdirektoriets AV-kommitté. Kommitténs ledamöter Bo Kippel, Claes G Rundgren, Roland Stilleborn och Jesper Stilleborn, är samtliga aktiva inom Frimurarsamhället i Linköping. Eftersom Svenska Frimurare Orden i detaljer förändras i takt med tiden pågår för närvarande en översyn av programmen. Avsikten är att de nya versionerna av dem skall var ”up to date” under ytterligare tre, kanske fem år! Samtidigt som faktauppgifter justeras kommer visst bildmaterial att bytas ut och innehållet, om möjligt göras än mer allmängiltigt. En OH-version av det ljudsatta bildspelet om Ordens verksamhet kommer vidare att tas fram för användning då dator/projektorvisning inte är möjlig. Under den gångna tiden har det vid olika tillfällen såsom visningar av presentationsprogrammen och andra arrangemang inom Orden, som föredrag och skärmutställningar, visat sig 56

att det finns ett behov av stämningsframkallande bilder och musik från 1700-talet, bland annat vid pauser. AV-kommittén har därför tagit fram ett särkilt program, en så kallad bildoch ljudtapet. Detta levereras förpackat i ett USB-minne för anslutning

Inrikes ärenden Drätseldirektorium

till dator/projektor, projiceras på en lämplig bakgrund och kan köras i en slinga till dess man väljer att avsluta det. USB-minnet kommer inom kort att skickas ut till alla arbetsenheter. Text: Claes G Rundgren Bild: Kjell Mazetti

Entledigande Advokaten Bo Malmgren, R&K, som Överskattmästare från och med den 19 mars 2011. Förordnanden Bankdirektören Michael Boström, X Svea, som Överskattmästare från och med den 19 mars 2011 till och med den 18 mars 2017.

Ordens kansli Ändring av Logenummer För att åstadkomma överensstämmelse mellan medlemssystem och matrikel så byter Stora Landslogen logenummer från 1010 till 1001 och Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff från 1019 till 1004.

Stora Landslogen

AV-kommitténs medlemmar. Från vänster Bo Kippel, Roland Stilleborn, Jesper Stilleborn och Claes Rundgren.

Följ med till Mellanöstern Det var så många i MNPL som ville följa med Lars Riberth till Jordanien och Israel att han fick ordna ytterligare en resa kommande höst. Programmet blir samma som den resa som beskrivs i reportaget om murare i Petra. Intresserade kan ta kontakt med Lars Riberth via e-post till lars.riberth@ svenskakyrkan.se eller telefon 076-837 56 90 De kraftiga pelarna vid ingången till synagogan i Nazareth väcker tankar. Frimuraren

Entlediganden Prosten Klaus Stengler, R&K, som Stortalman från och med den 20 mars 2011. Ingenjören Leif Lindqvist, R&K, som Förste Storbevakande broder från och med den 31 januari 2011. Överstelöjtnanten Eberth Gustafson, R&K, som Andre storbevakande broder från och med den 31 januari 2011. Civilekonomen Magnus Åkerman, R&K, som Storväktare från och med den 31 januari 2017. Förordnande Domprosten Ove Lundin, R&K, som vikarie för Ordens Högste Prelat från och med den 19 mars 2011 till och med den 18 mars 2017. Kyrkohedern Johnny Hagberg, R&K, som Stortalman från och med den 20 mars 2011 till och med den 18 mars 2017. Överstelöjtnanten Eberth Gustafson, R&K, som Förste storbevakande broder från och med den 1 februari 2011 till och med den 31 januari 2017. Frimuraren

Civilekonomen Magnus Åkerman, R&K, som Andre storbevakande broder från och med den 1 februari 2011 till och med den 31 januari 2017. Ingenjören Leif Lindqvist, R&K, som Storväktare från och med den 1 februari 2011 till och med den 31 december 2015. Advokaten Bo Malmgren, R&K, som Storprovisor tillika vice ordförande i Drätseldirektorium från och med den 19 mars 2011 till och med den 18 mars 2017. Bankdirektören Christer Persson, R&K, som Storhistoriograf från och med den 19 mars 2011 till och med den 18 mars 2017. Bankdirektören Ulf von Feilitzen, X Svea, bankdirektören Michael Boström, X Svea, poliskommissarien Dan Lindqwister, IX Svea, IT-konsulten Magnus Svenson, IX Svea, civilekonomen Thomas Hagberg, VIII Svea och arbetsledaren Kimmo JääAro, VIII Svea, som Stormästarens Uppvaktande Bröder (SUB) till och med den 17 mars 2012.

Skånska Provinsiallogen

Svea Provinsialloge

Förordnande Ekonomie magistern Jonas Jesperson, X GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Västerhavet i Kungsbacka från och med den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2016. Bankdirektören Holger Svensson, X GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Fyrbåken i Varberg från och med 11 april 2011 till och med den 10 april 2017.

Entledigande Forskarstuderanden Fredrik Santell, IX Svea, som Ordförande i Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs från och med den 15 maj 2011. Filosofie doktorn Owe Rönnquist, X Svea, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan i Stockholm från och med den 1 november 2011. Förordnande Direktören Lars Skoglund, IX Svea, som Ordförande i Brödraföreningen Gustaf Dalén i Lidingö från och med den 1 februari 2011 till och med den 31 januari 2017. Fastighetsmäklaren Jan Resby, IX MNPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Adolf Fredrik i Stockholm från och med den 1 maj 2011 till och med den 30 april 2017.

Förordnande Direktören Bo Wikström, VIII SPL, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Facklan i Landskrona från och med den 27 augusti 2011 till och med den 26 augusti 2017. Ingenjören Bo Mazetti-Nissen, VII SPL, som Ordförande i Brödraföreningen Linnaeus i Älmhult från och med den 1 april 2011 till och med den 31 mars 2017.

Göta Provinsialloge Ändrad arbetsinriktning Brödraföreningen Lidköpings Frimurarebröder arbetar endast i Johannesgraderna och arbetet i Andreasgraderna inställs tills vidare. Brödraföreningen verkar alltfort som deputationsloge i grad I och II under S:t Johanneslogen Räta Vinkeln i Vänersborg. Entledigande Agronomen Bengt Weidow, X GPL, som Ordförande i Brödraföreningen Adalvard i Skara från och med den 11 oktober 2011.

Östgöta Provinsialloge Deputationsloge Brödraföreningen Njudung i Vetlanda får verka som deputationsloge i graderna I och II under S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren i Jönköping från och med november 2011. Förordnanden Adjunkten Olof Nimhed, X ÖPL, som Ordförande Mästare i S:t Johannes57


Mellersta Norrlands Provinsialloge

logen Eystrasalt i Västervik från och med den 8 februari 2011 till och med den 7 februari 2017.

Entledigande Komministern Mats Bonér, IX MNPL, som Ordförande mästare i S:t Johanneslogen Bifrost i Sundsvall från och med den 1 juli 2011.

Stor Capitlet i Finland Deputationsloge Brödraföreningen Hans Henrik Boije i Tammerfors är tillika deputationsloge i graderna I, II och III under S:t Johanneslogen S:t Henrik i Åbo.

Övre Norrlands Provinsialloge

Entledigande Marknadsföringsdirektören Johan Hagström, IX SCF, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Korsholm i Vasa från och med den 30 april 2011.

Förordnanden Ingenjören Anders Fahlström, X ÖNPL, som Andre deputerad provinsialmästare från och med den 1 februari 2011 till och med den 31 januari 2017.

Förordnanden Medicine licentiaten Carl-Johan Lindström, X SCF, förlängt förordnande som Ordförande mästare i S:t Johanneslogen Axel Gabriel Leijonhufvud i Ekenäs från och med den 5 februari 2011 till och med den 4 februari 2013. Bankdirektören Erkki Tuormaa, X SCF, som Ordförande Mästare i S:t Johanneslogen Tyrgils i Borgå från och med den 9 mars 2011 till och med den 8 mars 2017.

hos Storprioratet i Finland, Högste Stormästaren Anssi Arpiainen, som föreslagits som innehavare av detta ämbete, hos the Supreme Council of the Ancient and Accepted Rite for Latvia, Arvils Aseradens, som föreslagits som innehavare av detta ämbete, hos the Grand Lodge of Cyprus, Jacob Vorkas, som föreslagits som innehavare av detta ämbete.

Avtackad med specialutgåva efter tio år som ordförande i Informationsdirektoriet och därmed ansvarig för tidskriften Frimuraren lämnade Lars von Knorring sitt uppdrag. Han har under dessa år dels arbetat med Bengt Gustafson som dessvärre lagt ner sina jordiska verktyg och vars minnesblad finns med som bilaga, samt med den nuvarande chefredaktören Kjell Mazetti som tillträdde 2006 och fortsätter tills vidare. Redaktionskommittén skapade en specialutgåva av denna tidning med den avgående ansvarige utgivaren i högtidsdräkt på omslaget. Denna just nu mycket efterfrågade produkt finns dessbättre(värre) bara i ett mycket litet och begränsat antal varav det avgående festföremålet lagt beslag på merparten. - Det kan bli samlarefterfrågan, kommenterade han beslaget. De första stegen i Frimurarvandringen tog Lars von Knorring i Den Mellersta Pelaren den 17 oktober 1974 och sedan dess har han fortsatt rakt framåt med fast blick mot framtiden. Men det dröjde ända till 1995 innan han kunde åtaga sig ett ämbete. Då blev det ABB som några år senare förändrades till att bli OM i DMP. Något år senare kallades han till Ordens högsta ledning först som vO i Informationsdirtektoriet och efter bara ett år till ämbetet som Ordens Överarkitekt. Vid Stora Landslogens Högtidsdag år 2002 dubbades han till Riddare och Kommendör med Röda Korset för att år 2008 senare också bli utnämnd till Carl XIII Riddare.

Utrikes ärenden Utnämning av representanter för Svenska Frimurare Orden Ordens Stormästare har som representant för Svenska Frimurare Orden utnämnt:

Text: Kjell Mazetti Bild: Pierre Dunbar

MATRIKEL 2011

Redaktionskommitté: Kjell Mazetti, Ordförande John Fahlnaes, GPL Pierre Dunbar, SVEA Björn Federley, SCF Bo Pettersson, VPL

2011 års matrikel kommer att omfatta både ämbetsmannadel och medlemsregister.

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

FUNDERAR DU PÅ ATT BLI FADDER? Den nya broschyren ”Information till faddrar” ger vägledning och råd för tiden från det första samtalet till receptionen och vandringen vidare till högre grader. Fråga efter broschyren hos sekreteraren i din loge eller brödraförening. Den sökande behöver information Den sökande måste få en chans att bilda sig en egen uppfattning om vad ett medlemskap innebär, och kunna veta varför han vill ta detta steg. Målet är att varje broder själv tar ansvar för sitt frimureri, och därför behöver han åtskillig information om vad Orden är, gör och vill. Innan ansökningsblanketten fylls i bör faddrar därför undersöka hur stor möjlighet den sökande har att finna just det som han längtar efter inom ramen för SFMO. Genom att få information om Ordens historia, syfte och uppbyggnad kan den sökande bilda sig en uppfattning om han tror sig komma att trivas i en sådan miljö. Faddrarna kan och bör berätta om sin egen frimurartid, om de lärdomar de dragit, om hur Orden påverkat deras sätt att se på sig själva och verkligheten – utan att ge konkreta exempel från ritualen. Då kan den sökande börja ana det sätt på vilket Orden får sina medlemmar att växa och fråga sig själv om han lockas av en sådan personlig utveckling. Det är viktigt att bedöma om den sökandes livssituation är optimal för en reception. Sökande som snart kommer att bege sig utomlands för studier eller arbete, män som snart skall bli fäder eller just genomgår en skilsmässa bör kanske vänta några år så att de har möjlighet att lägga fokus på Orden när väl den frimureriska resan inleds. Erfarenheten visar att få tar skada av att vänta på receptionen i grad I, medan den som tvingas göra en paus som lärlinge- eller medbroder sällan återkommer. Idag är det många sökande som närmar sig Orden via internet. De tilldelas då faddrar av OM. Om du blivit fadder för en sådan sökande, kan du ha hjälp av att be honom lämna referenser. Kanske behöver du få bekräftat att han har den ihärdighet som ett medlemskap förutsätter, kanske finns en tvekan om han har den inre balans som behövs för att knyta vänskapsband till andra människor.

INFORMATION TILL FADDRAR

INFORMATION TILL FADDRAR Inledning Svenska Frimurare Ordens mål är att dess medlemmar känner att samvaron i loger och brödraföreningar är meningsfull och ser sitt medlemskap som en livsresa. För att nå detta mål bedriver Orden medlemsvård som på olika sätt försöker hjälpa varje broder att tillgodogöra sig ritualens budskap och få information om Ordens verksamhet lokalt och nationellt. En förutsättning för en framgångsrik medlemsvård är att faddrarna haft ingående samtal med den sökande före receptionen och aktivt stöttar honom efter receptionen. Denna informationsbroschyr vill ge faddrarna handledning och råd för tiden från det första samtalet till receptionen och vandringen vidare till högre grader.



Familjen behöver information Det är viktigt att beslutet om att söka inträde i Orden förankras hos den sökandes familj. All information som ges den sökande bör han vidarebefordra till sin närmaste familj så den förstår vad han vill uppnå med ett medlemskap. Berätta gärna om olika evenemang det lokala frimurarsamhället arrangerar för bröder och deras familjer. Frågan om varför inte kvinnor ges tillträde till Orden brukar komma och skall tas på allvar. Det räcker då inte att hänvisa till traditioner. Ett argument kan vara att Orden tränar män i att våga visa sin svaghet och tala om sina misstag. Historien har visat att detta bäst låter sig göras om könen hålls åtskilda. Ibland kan vara lämpligt att faddrarna personligen träffar livspartnern för att räta ut frågetecken.

Pris vid avhämtning 150 kr. Vid hemsändning inklusive porto 200 kr. Beställning för avhämtning skall göras på lista hos loge eller brödraförening. Beställning för hemsändning sker genom insättning av 200 kr på Svenska Frimurare Ordens postgiro nr 34 40 – 5. Glöm inte att ange namn och adress. V v texta.



Broschyren har utvecklats i samarbete mellan ID och UD. 58

Matrikeln beräknas utkomma under september månad 2011.

ORDENS KANSLI Frimuraren

Nr 2 Årgång 84 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v:a 38. Materialstopp den 29 augusti 2011. Chefredaktör: Kjell Mazetti. 070 - 726 19 31 Almstagatan 12, 602 16 Norrköping frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Anders Strömberg R&K 070-5992 15 23 sms@frimurarorden.se Frimuraren

Rolf Prag SPL Lars klingström ÖPL

Björn A Strömberg, SVEA Patrik Andersson ÖNPL Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Björn A Strömberg 08 - 661 24 08 bjorn.stromberg@gmail.com

Prenumeration: Helår 250:- SEK Utland 300:- SEK Lösnummer 70:- SEK PG SFMO 34 40 -5 Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 000 ex, 4 ggr/år Hemsida: www.frimurarorden.se För adressändring - kontakta din loge.

Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se 59


Posttidning

B

Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Frimuraren nummer 2 2011  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you