Ordens historia Årets 200-årige frimurarbroder:
Arkitekten F W Scholander sprintade genom graderna! Arkitekturen är – vid sidan av musiken – den konstart som frimurare flitigast utövat genom århundradena. Och just i år är det dags att fira 200-årsminnet av en av Sveriges mest namnkunniga arkitekter och frimurare, nämligen Fredrik Wilhelm Scholander, född den 23 juni 1816 i Stockholm, död den 9 maj 1881 i samma stad.
F
W Scholander står som arkitektonisk upphovsman till flera av vårt lands mästerverk inom byggnadskonsten, till exempel Synagogan i Stockholm, det Bernadotteska gravkoret i Riddarholmskyrkan, Ulriksdals slottskapell och Katedralskolan i Uppsala – plus sannolikt en medverkan i formgivningen av Riddarsalen i Svenska Frimurare Ordens stamhus på Blasieholmen. Faderslös Fredrik Wilhelm föddes i en kamrersfamilj i Stockholm men blev redan som nioåring faderlös. Som fosterfar fick han sin morbror, vid den tiden kände arkitekturprofessorn P A Nyström. Den unge gossen visade tidigt konstnärliga anlag. Främst gillade han att måla och dikta. Men morbrodern/ fosterfadern tyckte att Fredrik Wilhelm i stället skulle följa hans bana och bli arkitekt. Så blev det också. Från 1831 studerade Fredrik Wilhelm byggnadskonst vid Konstakademien.
Murargesäll Under studietiden var han om somrarna också murarlärling. Detta ledde fram till ett gesällbrev som murare 1836. Men redan två år dessförinnan uppträdde han som utställare i Konstakademien. Och samma år som han blev murargesäll tillträdde han som extra konduktör (= ”andre arkitekt”) vid dels de statliga Överintendents- och Riksmarskalkämbetena, dels vid den kungliga slottsbyggnaden. 1840 utsågs han till så kallad agré av Konstakademien. Agré var vid den tiden en hederstitel som tilldelades yngre konstutövare som verkade i akademiens anda.
Arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander formade Stamhuset.
Som Konstakademiens stipendiat fick F W Scholander 1841 tillfälle att också studera utomlands. Först kom han till Paris och blev där elev under två år hos Louis-Hippolyte Lebas, som tidigare varit morbror P A:s lärare. Hösten 1843 fortsatte han sina utlandsstudier i Italien. Central roll Fem år senare, då F W ännu bara var 32 år, utnämndes han till professor i byggnadskonst vid Konstakademien. Han kom senare att efterträda sin morbror på tre poster, nämligen professuren vid arkitekturskolan, som slottsarkitekt 8
och som intendent i Överintendentsämbetet. I och med detta hade Scholander förskaffat sig en mycket central roll i svenskt konstliv, särskilt i fråga om byggnadsformgivning. F W blev en energisk och inflytelserik lärare vid akademien och utbildade kända efterföljare som Helgo Zettervall, A T Gellerstedt, Theodor Dahl och I G Clason. Skattmästare 1851-53 var Scholander också tillfällig direktör samt fram till 1866 skattmästare vid Konstakademien. Och 1868 blev han akademiens sekreterare efter