Frimuraren nummer 4 2016

tidskrift fĂśr svenska frimurare orden | no 4 | 2016

Tema: Historia Frimurarordens egen domstol Världens äldsta storloge

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.799;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 2

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Innehåll I detta nummer Ordens egen domstol straffade felande bröder

4

Om ett besök i Mozarts Wien och Trollflöjtshuset

32

Stamhusarkitekten som sprintade i graderna

8

Källarmästarens instruktion: Punsch så mycket som går åt

34 38

Det bortglömda 1800-talet skildras i kommande bok

10

Victory har visat att loger dagtid är efterfrågade

Världens äldsta storloge – UGLE blir 300 år

12

Mycket kultur för bröder med Ordens Hederstecken

42

Systrarna föddes i Norge - nu fyller de 100 år

16

Insänt: Mer om amiral Wrangels historia

46

Arvid Lindman, kanslern som omkom för 80 år sedan

18

Notiser – om Caritas och frimurarkulan

47

Stiftelsen delade ut miljoner till forskare

22

Debatt: Förändringens tidevarv

48

500 år sedan Luther inledde reformationen

25

Insänt: Om att tolka ritualen

49

Forskningssymposium i norr lockade många

28

Unik samling av föredrag är nu digitaliserad

50

30

Talmanstalet: En vit Renault Clio

51

Tempelherrarna – läs om deras spännande historia

I varje nummer Henrik Langes teckning: Vart leder min vandring

40

Radannonser 40 Ordens högste prelat ”Människa först …”

41

Barmhärtighetsdirektoriet: Medlemsvården måste skötas i enheterna

43

Krysset 44

4 18 22 25

Krysslösning 45 Från Ordens kansli

53

Stormästarens sida

55

30

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

Omslag: Den stora plafondmålningen i Kungarummets tak i Stamhuset. Länge har man sagt att den föreställer Psyche, men på senare tid hävdas det att motivet är den mer än en gång återgivna Venus triumf. Upphovsmannen är okänd, men utförandet anses allmänt vara Ehrenstrahl-influerat, så det bör vara en konstnär som hörde till dennes krets. Målningen fanns redan när Orden köpte huset.

Materialstopp den 23 januari 2017.

Foto: Lars Billström.

Ordens historia Ordens Högsta Domstol bötfällde vanvördiga och oanständiga bröder

Frimurerisk straffskipning – domstolen som försvann När hertig Carl 1774 hade tillträtt som Ordens Stormästare tog han ett fast grepp om det svenska frimureriet. En av hans åtgärder blev att strama upp logearbetet och i detta syfte utformades en frimurerisk ”straffbalk”. Enligt den kunde felande bröder dömas till olika straff, böter, uteslutning eller avstängning från sin loge under en viss tid.

E

tt exempel är ”Frimurerisk straffbalk för S:t Andreaslogen Den Glindrande Stiernan”, utfärdad i Stockholm omkring 1777.

Denna straffbalk som har 10 paragrafer kan beskådas i en glasmonter som finns vid trappan ned till Ordensarkivet i Stamhuset i Stockholm. Hans Brusewitz har forskat i ämnet och delar här med sig av sina rön: – Vid ett av mina besök i Ordensarkivet i Stockholm fick jag anledning att även fördjupa mig i vårt första administrativa regelverk, nämligen Ordens Allmänna Lagar av år 1800 (OAL 1800). Jag fann då att dessa även innehåller en omfattande en rättslig reglering. Som gammal domare väckte detta mitt intresse och lockade till ett närmare studium. Även om mina arkivstudier, som kommer att framgå, inte riktigt ledde till det resultat som jag hade hoppats ger de dock en bild av de ambitioner som hertig Carl och kretsen kring honom hade när man formade det tidiga svenska frimureriet.

Ordens högsta domstol Hertig Carl torde ha varit i högsta grad personligt engagerad vid tillkomsten av OAL 1800. Detta regelverk innehåller över 20 kapitel och varje kapitel, såsom underavdelningar, ett flertal artiklar och varje artikel ett stort antal paragrafer.

I sjätte kapitlet anges att det ska finnas fem ”särskilda Kamrar eller Collegier”, vilket motsvarar Ordens nuvarande direktorier. Ett av dessa är Justitie-Tribunalet, som även är Ordens högsta domstol, där alla tvister mellan loger och mellan bröder slutligt ska avgöras.

Ordens Allmänna Lagar från år 1800 innehöll en mängd paragrafer om brott och straff som bröderna hade att rätta sig efter.

4

Ordens historia Kapitel 16 har rubriken ”Logernas allmänna Ordnings- och PoliceLagar”. Kapitlet har sju artiklar. Den sjätte artikeln, om Domlagen, som har 71 paragrafer, kan liknas vid en rättegångsbalk medan den sjunde artikeln, om Bestraffningslagen, som har 64 paragrafer, kan liknas vid en brottsbalk.

Brott, Överträdelser och Förseelser.

Exempel på brott är vanvördnad mot religionen, brytande av tysthetsed, av värdslig domstol eller genom övertygande bevisning på annat sätt befunnen skyldig till allvarligt brott.

Exempel på överträdelser är ovärdigt och lastbart uppförande eller oanständigt levnadssätt, allmänt vanvördigt tal i öppnad loge, förfördelande beteende mot en tjänande broder.

Exempel på förseelser för sen ankomst till loge utan laga förfall, högt tal under öppnad loge eller tilltal till ordförande mästaren utan att ha fått ordet, inträde i loge utan vara på frimuraresätt vederbörligt klädd och prydd, av starka drycker överlastad under måltidsloge.

Påföljderna för brott är uteslutning för alltid eller på viss tid samt förlust

Trettiotal paragrafer Därefter följer ytterligare ett trettiotal paragrafer om hur förhandlingen ska gå till med bestämmelser om sakframställan, edsavläggelse, vittnesbevisning, överläggning och avkunnande av dom, benämnd utslag. Vidare anges att den som är missnöjd med utslaget kan anmäla detta inom tre månader; domstolen ska då sända utslaget till JustitieTribunalet, vilken såsom ”överdomstol” gör en överprövning. Vid tvist mellan loger kunde en ”Bemedlingsdomstol” tillsättas med en något annan sammansättning än underdomstolen.

Oanständigt levnadssätt Enligt Bestraffningslagen är de gärningar som kan lagfaras indelade i

Tredubbla böter Fram till 1979 fanns det inom frimurarorden en kategori bröder som inte betalade några avgifter och som uppbar ersättning för det arbete som de utförde i logen, såsom iordningsställande av logelokalerna, städning av dessa och övriga utrymme, servering vid måltiderna med mera.

Dessa tjänande bröder, genomgick till skillnad från ”vanliga” verkande bröder förenklade receptioner och de-

Foto: Lars-Erik Olsson

OM bötfällde Av de processuella bestämmelserna som finns i Domlagen kan följande nämnas. § Vid ”mindre fel” kan ordförande mästaren i samråd med deputerade mästaren och med biträde av de bevakande bröderna omedelbart döma ut böter. § Ingen broder kan utslutas från Orden utan att ha blivit dömd av bröderna. § På anmälan av loge kan VSV (förkortning av Visaste Salomos Vicarius, som var Stormästarens benämning långt in på 1900-talet) besluta att tillsätta en ”underdomstol” som ska bestå av åtta ledamöter, varav fyra utnämns av VSV och fyra väljs av logen. § Logens ordförande mästare får inte vara ordförande och inte heller ledamot av domstolen. § Logens sekreterare ska vara sekreterare i domstolen och introduktionsbrodern ska vara åklagare. § Logelokalen ska vara ”städad” (iordningsställd) på ett särskilt föreskrivet sätt och domstolen ska hålla ”överläggningar och rådplägningar” i den grad som den anklagade har och i närvaro av alla bröder i samma grad.

av befordringsrätt eller böter som i vissa fall förenas med avbön.

Påföljderna för överträdelser och förseelser är suspension på viss tid från logearbetet eller böter.

De böter som en felande broder ålades gick till logens böteskassa (fattigbössan), dock med följande undantag:

Straffbalk för S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan, omkring 1777.

5

Ordens historia ras ställning inom Orden har liknats vid anställt tjänstefolk.

Att en verkande broder förolämpade en tjänande broder ansågs vara en mycket allvarlig förseelse. Detta eftersom den tjänande brodern saknade ”säte och stämma” i logen och inte kunde försvara sig. Därför kunde böterna tredubblas och dessa tillfalla den förolämpade – alltså den tjänande brodern – personligen, istället för logens böteskassa.

Foto Lars Billström

Offentlig avbön Vidare fanns det en särskild påföljd för tjänandes bröder när dessa hade gjort sig skyldiga till överträdelse eller förseelse. Detta framgår av följande stadgande: ”Förgår sig en tjänande broder skall han av den brodern som har uppsikt över honom, första gången tillrättaviHans Brusewitz som varit lagman och ordförande i många moderna domstolar har forskat om de sas i öppnad allmän loge. Händer det lagar som gällde för frimurarbröderna på 1800-talet och om vilka straff som kunde utdömas om honom andra gången, skall han för sitt någon broder bröt mot dem. Varje broder som ansåg att en annan broder kränkt sina frimurarplikter kunde begära prövning i logens domstol ända fram till 1952. begångna fel göra offentlig avbön, stående mellan logens bevakande bröder.

Händer sådant honom tredje gången, skall han, med avdragna Imponerad av denna omfattande att barmhärtighetsdirektoriet i vissa skor, stående på knä mellan de beprocess- och straffrättsliga reglering år hade namnet Frimurare Barnhus vakande bröderna göra offentlig avbestämde jag mig för att gå vidare och Direktoriet. bön, och därefter under logens arbebörjade leta i Ordensarkivet efter fall Direktoriet justitietribunalet kom te utan skor och utanför logedörren där en frimurerisk domstol hade trätt således aldrig till stånd. De rättsliga stå med ett brinnande ljus i handen. i arbete. uppgifter som enligt OAL 1800 ska Skulle sådant förefalla en fjärde gång Överträdelser och förseelser kan åvila Justitie-Tribunalet övertogs av skall han förskjutas från Ordens visserligen handläggas av ordförande logedirektoriet. Beträffande de utsegemenskap.” mästaren tillsammans med deputeslutningar som skett – och sådana har Det var ofta de bevakande bröderna rade mästaren och de bevakande bröförekommit – har dessa efter inkomsom hade uppsikt över derna men vid fall om men anmälan handlagts i logedirektode tjänande bröderna. ”Under logens arbete uteslutning från Orden riet och beslutats av VSV utan föregåEftersom en tjänan- utan skor och utanför ska ju detta enligt OAL ende prövning i en underdomstol. de broder torde ha va- logedörren stå på knä 1800 först ha prövats av rit ”mindre bemedlad” en Underdomstol. EfFärre paragrafer än en verkande broder med ett brinnande tersom denna domstol OAL 1800 ersattes av OAL 1912. Anhade påföljden för tjä- ljus i handen.” kan tillsättas endast eftalet paragrafer som avser rättslig regnande bröder närmast ter beslut av VSV borde lering sjönk nu från drygt 150 i OAL karaktären av ”kroppsstraff”. dokumentation om detta finnas i Justi1800 till endast 32 i OAL 1912. Eftertie-Tribunalets handlingar. som Domlagen enligt OAL 1800 aldTavla med ”lagarna” rig kom att tillämpas på det sätt som Enligt 64 §, som är den sista bestämmelJustitie-tribunalet var tänkt hade jag förväntat mig att sen i Bestraffningslagen, ska en särskild Men redan här stötte jag på svårignågra processbestämmelser inte alls tavla sättas upp i logen så att alla bröder heter. Jag kunde nämligen inte finna skulle finnas i OAL 1912. Domstolskan känna till vad de har att iaktta. några som helst spår av justitie-tribubestämmelser finns dock.

S:t Johanneslogen Mellersta Pelanalet i arkivet. Det framkom då att det Varje broder som anser att en annan ren i Jönköping grundades år 1800 och enligt 1802 års matrikel endast fanns broder har kränkt sina frimurarpliklogens förste ordförande mästare var tre av de i OAL 1800 föreskrivna fem ter genom förseelse eller förbrytelse översten och regementschefen Wildirektorierna, nämligen barmhärkan nämligen begära prövning genom liam Bennet. Han lät förfärdiga den tighetsdirektoriet, drätseldirektoriet dom. Ordförande mästaren har då i föreskrivna tavlan med alla Bestraffoch logedirektoriet och att det enligt samråd med logens ämbetsmän besluningslagens bestämmelser att hängas matriklarna under hela 1800-talet enta om en domstol ska sammankallas. upp i frimurarhuset. dast fanns dessa tre direktorier, dock Om så blir fallet ska domstolens fem 6

Ordens historia ledamöter väljs bland logens bröder.

Vid Större förbrytelser skall överprövning alltid ske av Logedirektoriet.

Papperstiger Eftersom en domstol enligt OAL 1912 således tillsätts utan inblandning av logedirektoriet eller VSV står eventuella spår efter sådana ”lokala” domstolar huvudsakligen att finna endast i enskilda logers/frimurarsamhällens arkiv. Jag har i begränsad utsträckning bedrivit sådana ar-

kivstudier men då inte kunnat finna något fall då en domstol har tillsatts enligt OAL 1912. Jag har inte heller funnit några spår i Ordensarkivet av att överprövning skett av en dom vid större förbrytelser. I och för sig kan detta vara värt en noggrannare undersökning men jag misstänker dock att även processbestämmelserna enligt OAL 1912 har blivit en ”papperstiger” och att prövningar handlagts formlöst inom logen eller skickats direkt till Logedirektoriet.

OAL 1912 ersattes av OAL 1952.

Nu togs dom- och straffbestämmelserna i stort sett helt bort och ersattes med endast en handfull regler om uteslutning samt enstaka regler om uppskjuten befordran i vissa fall. Det är här inte längre tal om någon domstolsliknande process. Utredningen ska handläggas av logedirektoriet och beslut fattas av Stormästaren. Någon rätt till överklagande finns inte.

Dömas av likar Den omfattande processrättsliga regleringen i OAL 1800 förefallar alltså ha varit en ”kartlösning”, där den praktiska tillämpningen blev en alltför oländig terräng. Man kan fråga sig vad som låg bakom den mycket omfattande reglering som finns i OAL 1800.

Det finns då anledning att titta på rättegångssystemet i den allmänna världen vid denna tid. Detta var nämligen i hög grad grundat på tanken att ”envar skall dömas av sina likar”. På landsbygden dömdes bönder av häradsrätter, i städerna dömdes borgare i rådhusrätter, präster dömdes av domkapitlen.

Därutöver hade krigsmakten och universiteten egen domsrätt och hantverksskråna kunde ha egen domstol, Skrådomstolen.

Foto: Viktor Nordström

Domstolen försvann Grunden för den detaljerade process- och straffregleringen enligt OAL 1800 kan vara att detta på 1700 och 1800-talet ansågs vara en naturlig del av vår Orden eftersom sådan reglering ju fanns inom många andra korporationer vid denna tid. Hertig Carl och männen kring honom torde ha haft ambitionen att inom frimureriet skapa ett parallellsamhälle med en struktur som liknade samhället.

Av olika skäl kom denna ambitiösa rättsliga reglering dock aldrig att til�lämpas i praktiken. Möjligen befanns målsättningen vara alltför ambitiös.

När den juridiska handläggningen inledningsvis i stället handlades i logedirektoriet och beslut fattas av VSV kom detta förfarande att permanentas och justitie-tribunalet kom därför aldrig stånd. Den frimureriska domstolen försvann i hanteringen. X Bestraffningslag skulle sättas upp på en tavla i anslutning till logen enligt OAL 1800. Den här som artikelförfattaren håller upp tillhör S:t Johanneslogen Mellersta Pelaren. Notera antalet paragrafer.

7

Text_ HANS BRUSEWITZ

Ordens historia Årets 200-årige frimurarbroder:

Arkitekten F W Scholander sprintade genom graderna!

Arkitekturen är – vid sidan av musiken – den konstart som frimurare flitigast utövat genom århundradena. Och just i år är det dags att fira 200-årsminnet av en av Sveriges mest namnkunniga arkitekter och frimurare, nämligen Fredrik Wilhelm Scholander, född den 23 juni 1816 i Stockholm, död den 9 maj 1881 i samma stad.

F

W Scholander står som arkitektonisk upphovsman till flera av vårt lands mästerverk inom byggnadskonsten, till exempel Synagogan i Stockholm, det Bernadotteska gravkoret i Riddarholmskyrkan, Ulriksdals slottskapell och Katedralskolan i Uppsala – plus sannolikt en medverkan i formgivningen av Riddarsalen i Svenska Frimurare Ordens stamhus på Blasieholmen.

Faderslös Fredrik Wilhelm föddes i en kamrersfamilj i Stockholm men blev redan som nioåring faderlös. Som fosterfar fick han sin morbror, vid den tiden kände arkitekturprofessorn P A Nyström.

Den unge gossen visade tidigt konstnärliga anlag. Främst gillade han att måla och dikta. Men morbrodern/ fosterfadern tyckte att Fredrik Wilhelm i stället skulle följa hans bana och bli arkitekt. Så blev det också.

Från 1831 studerade Fredrik Wilhelm byggnadskonst vid Konstakademien.

Murargesäll Under studietiden var han om somrarna också murarlärling. Detta ledde fram till ett gesällbrev som murare 1836.

Men redan två år dessförinnan uppträdde han som utställare i Konstakademien. Och samma år som han blev murargesäll tillträdde han som extra konduktör (= ”andre arkitekt”) vid dels de statliga Överintendents- och Riksmarskalkämbetena, dels vid den kungliga slottsbyggnaden. 1840 utsågs han till så kallad agré av Konstakademien.

Agré var vid den tiden en hederstitel som tilldelades yngre konstutövare som verkade i akademiens anda.

Arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander formade Stamhuset.

Som Konstakademiens stipendiat fick F W Scholander 1841 tillfälle att också studera utomlands. Först kom han till Paris och blev där elev under två år hos Louis-Hippolyte Lebas, som tidigare varit morbror P A:s lärare. Hösten 1843 fortsatte han sina utlandsstudier i Italien.

Central roll Fem år senare, då F W ännu bara var 32 år, utnämndes han till professor i byggnadskonst vid Konstakademien. Han kom senare att efterträda sin morbror på tre poster, nämligen professuren vid arkitekturskolan, som slottsarkitekt 8

och som intendent i Överintendentsämbetet. I och med detta hade Scholander förskaffat sig en mycket central roll i svenskt konstliv, särskilt i fråga om byggnadsformgivning.

F W blev en energisk och inflytelserik lärare vid akademien och utbildade kända efterföljare som Helgo Zettervall, A T Gellerstedt, Theodor Dahl och I G Clason.

Skattmästare 1851-53 var Scholander också tillfällig direktör samt fram till 1866 skattmästare vid Konstakademien. Och 1868 blev han akademiens sekreterare efter

Ordens historia

Riddarsalen För att kunna fullfölja det uppdraget gjorde Scholander en mycket snabb vandring, för att inte säga sprinterlöpning, genom Ordens olika grader – åtminstone upp till grad VIII. Det förmodas att det framförallt är i Riddarsalen som Scholander har haft inflytande på utformningen.

Men för allmänheten är det naturligtvis helt andra verk av Scholanders hand som blivit synliga. Bland det allra första som han ritade – detta redan under studietiden i Paris – räknas Karlsdals kapell, norr om Karlskoga. Det är en liten pärla i en fd bruksort som framförallt lever upp varje juldagsmorgon, då ett ofta mycket välbesökt julottefirande äger rum där.

Andra verk Andra verk att nämna är Gärdserums kyrka utanför Åtvidaberg (1854), Rikssalen i Drottningholms slott (1855),

Foto: Bo Pettersson

morbror Nyström, en post som han innehade till sin död.

Som arkitekt vid Drottningholms slott och som intendent vid Stockholms slott kom F W att knyta kungliga kontakter. Särskilt (den blivande) Karl XV uppskattade hans kompetens och ville utnyttja den i den inre omdaningen av Bååtska palatset, alltså frimureriets svenska stamhus.

Synagogan i Stockholm, ritad av F W Scholander.

Bernadotteska gravkoret i Riddarholmskyrkan (1858-60), Hemsjö kyrka utanför Alingsås (1859), Utmelandsmonumentet i Mora (1860), Gamla Tekniska högskolan i Stockholm (1860-63), Billeberga kyrka utanför

Svalöv (1861), Ulriksdals slottskapell (1865), Mariestads stadshotell (1866), Vånga kyrka utanför Skärblacka (1866), Spegelsalongen i Stockholms slott (1866), Synagogan i Stockholm (1867-70), Gärdhems kyrka utanför Trollhättan (1869), Hässleby kyrka utanför Mariannelund (1857-59) samt ombyggnader av slotten Ekholmen och Wik (1857), Sörby (1858) och Vinäs (1861).

Foto Lars Billström

Fjolners saga Som konstnär målade F W Scholander bland annat illustrationer till det egna diktverket Fjolners saga. Han skrev också en del musik som på sin tid uppmärkammades.

Ett betydligt tydligare avtryck på musikens område kom dock en av hans söner, fotohandlaren och vissångaren Sven Scholander, att lämna efter sig.

Sven Scholander introducerade den svenska lutan som visinstrument. Och så satte han de ljuva tonerna till Dan Anderssons ”Helgdagskväll i timmerkojan”. Men det är en helt annan historia… X Karl XV anlitade Scholander för att forma bland annat Riddarsalen i Stamhuset.

9

Text: BO PETTERSSON

Ordens historia

Huvudredaktören för 1800-talsboken Marcus Willén Ode, lovar spännande läsning nästa år när boken ges ut.

Skildras i kommande bokverk:

Det ”bortglömda 1800-talet” en spännande frimurarepok Det som skrivs och har skrivits om svenskt frimureri handlar antingen om 1700-talet eller om nutiden. Allra minst handlar det om 1800-talet, det århundrade då denna Orden – ironiskt nog men de facto – grundade de flesta av sina nuvarande Johannes- och Andreasloger.

F

ast nu råder vi bot på det! Om drygt ett år, närmare bestämt på dagen 200 år efter den svenske ”frimurarfadern” Karl XIII:s död, den 5 februari 2018, kommer forskningslogen Carl Friedrich Eckleff ut med ett riktigt praktverk om cirka 450 boksidor som belyser 1800-talets frimure-

ri ur alla möjliga synvinklar, förklarar den kommande bokens redaktör, litteraturvetaren, prästen och frimuraren Marcus Willén Ode. Pågått i två år Bokprojektet har vid det här laget pågått i drygt två år och arbetet med tex10

ter och bilder börjar närma sig slutet.

Därefter återstår korrekturläsning, grafisk bildhantering, layout, tryckning och distribution. Plus – naturligtvis – marknadsföring.

Fram till och med den 31 juli 2017 går det att till ett specialpris på 465 kronor, (55 euro) inklusive porto, för-

Ordens historia Den unge kungen, som var lika envis som han var osäker, misstänkte att konspiratoriska rörelser kunde frodas i dessa sällskap. Han såg därför till att inhämta redogörelser från sina ämbetsmän runt om i landet om vad varje känt ordenssamfund sysslade med. En av Sveriges mest betydande frimurarforskare, docenten i idé- och lärdomshistoria Andreas Önnerfors, svarar för detta kapitel.

AD FONTES

UNDER 1800-TALET

SVENSKT FRIMURERI

SVENSKT FRIMURERI UNDER 1800-TALET

handsteckna sig för boken. Forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs plusgiro är 77 14 89-2, och då ska man tydligt ange ”1800-talsboken”.

För beställningar efter den 1 augusti nästa år gäller ordinarie pris, 565 kronor (65 euro) inklusive porto.

23 författare Totalt bidrar 23 olika författare, skribenter och forskare med kortare eller längre texter i 1800-talsboken.

Förutom redaktören, som har huvudansvaret för innehållet och dess sammansättning, har också Ordens överarkivarie och överbibliotekarie Ulf Åsén en nyckelroll som administrativ samordnare.

Fristående forskare – Att merparten av texterna skrivits av frimurare säger sig nästan självt. Men jag är särskilt glad att även fristående forskare har bidragit till innehållet, sådana som Tim Berndtsson, Frédéric Elfver, Mats Hayen och Harriet Sandvall. De kan betrakta vår verksamhet med mindre ”hemmablinda” ögon än vi själva. Det är berikande, menar Marcus Willén Ode. Bokens skildring av det spännande 1800-talet inleds med en berättelse om hur den sedermera avsatte kung Gustav IV Adolf införde en statlig reglering av de svenska ordenssällskapen – inklusive frimureriet.

Kungligt förhållande intimt Kjell Lekeby berättar vidare om de idéströmningar som påverkat svenskt frimureri. Och om Svenska kyrkans förhållande till frimureriet, som under 1800-talet var närmast symbiotiskt, skriver Harry Lenhammar, professor i kyrkohistoria.

Också de svenska kungligheternas förhållande till frimureriet, som efter Gustav IV Adolfs skiljande från tronen var om möjligt ännu mer intimt än kyrkans, skildras också – av flera författare.

– Faktum är att en del av 1800-talets kungar i Sverige, i synnerhet Oscar II, gjorde Frimurarorden till nära nog en del av statsapparaten. Många ”tunga” namn i staten rekryterade han inom kretsen av frimurarbröder. Även sin egen tolkning av den kristna tron hämtade han till stor del från Orden, kommenterar Marcus Willén Ode.

De första brödraföreningarna Vidare i 1800-talsboken berättas det om den starka tillväxten av nya loger – också det särskilt under Oscar II:s regeringstid i slutet av århundradet. Det var även då som de första brödraföreningarna började dyka upp på banan.

Det svenska frimureriets förhållande till andra ordenssällskap är en annan sak som speglas i boken, liksom även vad som sig tilldragit i andra länder med svenskt frimureriskt system: Norge, Danmark och Tyskland.

Okända fakta ”Som sig bör” ägnas också en god del av boken åt de konstarter som av tradition haft många frimurare bland sina utövare, det vill säga arkitektur och musik. Men i 1800-talsboken får också kända författare ur det svenska frumureriets medlemsmatrikel vederbörliga presentationer, exempelvis Franz Michael Franzén, Johan Olof Wallin, Erik Gustaf Geijer, Viktor Rydberg och Carl David af Wirsén.

– Inte minst innehåller boken hittills okända fakta om Rydbergs och af Wirséns komplicerade förhållande till varandra, säger Marcus Willén Ode – och tillägger:.

– Det är spännande läsning – jag lovar! X Text och foto: BO PETTERSSON

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1795:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2450/2550:-

LACKSKOR

650:-

SLäNGKAppA hÖG hATT

2495:795:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

2000:-

SKINNhANDSKAR Postens frakt tillkommer

CARLGREN Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 11

375:-

Historia

The Goose and Gridiron Ale-house nära S:t Pauls Cathedral i London. Här träffades man 1717 och lade grunden till vad som blev UGLE.

12

Historia Världens äldsta storloge

Engelskt frimureri firar 300 år Frimureriet har en lång historia och det kan vara svårt att med bestämdhet säga exakt varifrån våra traditioner och ritualer kommer eller var frimureriet har sitt egentliga ursprung.

M

inst lika svårt är det att bestämma när frimureriet började, eftersom det över tid skett gradvisa förändringar och utvecklingar, bland annat när man övergick från operativa till spekulativa loger.

Skylten utanför puben där man kom överens om att bilda den första storlogen för 300 år sedan.

Vi har dock en historisk händelse, knuten till en bestämd plats och tidpunkt, som på många sätt kan ses som startpunkten för frimureriet så som vi känner det idag. Jag syftar på grundandet av The Grand Lodge of London and Westminster, världens första storloge och valet av dess första stormästare.

Johannes Döparen År 1717, på S:t Johannes Döparens dag, samlades representanter för fyra loger på The Goose and Gridiron Alehouse nära S:t Pauls Cathedral i London. Ett år tidigare hade man träffats på The Apple Tree Tavern och planerat att grunda en storloge och att välja en stormästare.

När man 1717 verkställde sin plan deltog bröder från de loger som samlades på The Goose and Gridiron Ale-house in St. Paul’s Churchyard, The Crown Ale-house in Parker Lane near Drury Lane, The Apple Tree Tavern in Charles Street, Covent Garden och The Rummer and Grapes Tavern in Channel Row, Westminster. Dessa benämns ibland som “The Four Old Lodges”.

Den storloge man grundade fick namnet ”Grand Lodge of London and Westminster” och till dess förste stormästare valdes Anthony Sayer.

Bildandet av storlogen skedde alltså den 24 juni 1717 och det anses vara födelsedatum för UGLE, United Grand Lodge of England. Nästa år firar därför UGLE sitt 300-årsjubileum och det uppmärksammas på en mängd olika sätt.

Ancients and Moderns Tiden efter 1717 kännetecknas av både framgång och konflikter. Många loger, både i och utanför London. anslöt sig till den nya storlogen och den kom därför snart att byta namn till ”Grand Lodge of England”.

En viktig händelse var att Dr. James Anderson fick uppdraget att arbeta fram”Book of Constitutions”, vilken publicerades 1723. Hos oss har den skriften sin närmaste motsvarighet i Ordens Allmänna Lagar.

Samtidigt som storlogen växte och fick tydliga regler fanns det många loger som var kritiska till organisationen och valde att fortsätta vara fristående. År 1751 gick ett antal av dessa fristående loger samman i ”The Most Ancient and Honourable Society of Free and Accepted Masons according to the Old Constitutions” för att arbeta enligt en ritual som de ansåg vara mer ursprunglig.

De två konkurrerande storlogerna 13

Jubileumsmedaljen.

kom att kallas ”The Ancients” respektive ”The Moderns” och de existerade parallellt under ett drygt halvsekel.

Efter många år av förhandlingar och förberedelser gick de slutligen samma och bildade United Grand Lodge of England, vilket skedde på Johannes Döparens dag 1813.

UGLE i dag United Grand Lodge of England är idag världens äldsta och största storloge. Från Freemasons’ Hall på Great Queen Street i London styr den logeverksamheten i en Metropolitan Area i London samt i 47 provinser i England, Wales och på Kanalöarna och i 33 distrikt runt hela världen. Det totala antalet medlemmar är strax över 200 000 fördelade på 6 800 loger.

Stormästare är drottningens kusin, HRH The Duke of Kent. I praktiken ombesörjs stormästarens uppgifter oftast av hans utnämnde Pro Grand Master, Peter Geoffrey Lowndes.

I motsats till Svenska Frimurare Orden styr UGLE endast över de tre

Historia

Artikelförfattaren Ture Magnusson, fotograferad för tre år sedan när han själv precis installerats som ordförande mästare för en av Londons loger i Freemasons Hall.

första graderna. Det finns ett stort antal andra grader i engelskt frimureri, men dessa ges i ordnar som är mer eller mindre fristående från UGLE. En särställning bland dessa många kompletterande ordnarna har ”The Royal Arch”, vilket är en orden som en engelsk frimurarbroder kan välja att gå med i kort efter att han erhållit

sin tredje grad. Dess ”Supreme Grand Chapter” adminstreras från Freemasons’ Hall och dess ämbetsmän är till viss del samma personer som vi finner i UGLEs ledning.

Firandet Ett trehundraårsjubileum måste naturligtvis uppmärksammas och det

Huset med puben där Englands Storloge bildades finns inte kvar. Men en officiellt skylt nära S:t Pauls Cathedral påminner om vad som utspelades där för 300 år sedan.

görs på många olika sätt under jubileumsåret 2017. Med senaste numret av Freemasonry Today följde en jubileumsdekal som man idag kan se här och på bilfönster och butiksdörrar i England.

Redan nu har många bröder beställt den officiella jubileumsmedalj som tagits fram för att bäras av alla dem som

Freemasons Hall fick en klocka under tornet vid det förra större jubiléet för 50 år sedan.

14

Historia

Att Storlogen i England bildades för 300 år sedan framgår av dekorationerna på Freemasons Hall.

vid trehundraårsfirandet tillhör någon av de loger som sorterar under UGLE. Medaljen tillverkas av det anrika företaget Toye, Kenning and Spencer och kan köpas av bröderna till en kostnad av mellan £25 och £1 890 beroende på hur pass ädel metall man väljer.

Under själva jubileumsåret kommer mycket att hända. Den 30 september 2017 går ”The Grand Ball” av stapeln i Freemasons’ Hall. De 1 200 biljetterna till denna begivenhet var slutsålda bara några minuter efter att de släppts, till många festsugna bröders och damers förtret.

5 000 gäster En månad efter balen, den 31 oktober, sker det officiella firandet i Royal Albert Hall. 5 000 gäster bereds möjlighet att delta på plats men för att fler ska kunna vara med planerar man att visa firandet online via någon lämplig streamingtjänst. Efter själva firandet är 2 500 gäster inbjudna till den efterföljande banketten i Battersea Park.

Utöver detta kommer året att uppmärksammas på flera sätt runt om i UGLE’s många provinser och distrikt över hela världen.

Engelsmännen är mästerliga på att jubilera. Kanske något vi kan inspireras och ta lärdom av inför vår egen Ordens stora jubileum om knappt tjugo år! X

Freemasons Hall på Great Queen Street i London. “Founded in 1717 and the oldest Grand Lodge of Freemasons in the world”, står det på UGLE:s, United Grand Lodge of Englands, hemsida.

Nedan: Det går inte att missa årtalet 1717 på fasaderna.

Text: TURE MAGNUSSON Foto: LARS BILLSTRÖM 15

Foto: Monica Hällqvist.

Jubileum

Domkyrkan i Oslo fylldes till sista plats av Maria-systrar – många i folkdräkt.

Systrarna föddes i Norge – nu fyller de hundra år De flesta frimurare lär vara välbekanta med Maria-orden. Den har loger på femton orter i Sverige och sedan några år också i Finland. Dess loger hyr ofta lokaler av Svenska Frimurare Orden och det är vanligt att medlemmarna är livskamrater till bröder i frimurarorden.

M

aria-orden instiftades den 27 september 1916 i Oslo av en kvinna vid namn Dagny Kristensen. Därmed firar man i år att man funnits i hundra år, även om den första logesammankomsten hölls först året därpå, 1917.

– Vi är en sluten orden men vi är inte hemliga. Det betyder att vi gärna

berättar om att vi finns men inte om vad vi gör. Våra regler och ritualer är hundra år gamla, ett arv som vi med glädje och aktsamhet förvaltar, säger man.

Personlig utveckling Maria-orden är en självständig sluten orden för kvinnor och består i dag 16

av totalt 66 loger i Norge, Sverige, Danmark, Finland, Tyskland och Island. Orden bygger på en kristen etisk grund och har till syfte att främja självkännedomen hos sina medlemmar och att stötta dem i deras personliga utveckling. Maria-orden är endast öppen för kvinnor och dess motto är Gnoti seavton (Känn dig själv).

Jubileum

7 500 medlemmar Det finns i dag 66 loger som fördelar sig på 40 norska, 15 svenska, sex danska, två tyska, två finländska och en isländsk loge. Tillsammans har de cirka 7 500 medlemmar.

100-årsjubileet har uppmärksammats på olika sätt under året och den största händelsen var en jubileumshelg i september i Oslo. I flera år hade detta jubileum förberetts, men ingen kunde nog ana att intresset skulle bli så stort.

2 200 systrar från olika länder anmälde sig! Att säga nej till vissa systrar fanns inte, utan man fick försöka dubblera programmen, så att alla som ville skulle få delta.

Eget stamhus Första kvällen deltog systrarna i olika loger, beroende på grad. Maria-Orden har ett eget stamhus på Parkveien, bakom slottet i Oslo. Vid den ef-

Foto. Ann-Charlotte Pettersson

Alla logerna har namn efter blommor. Den äldsta i Oslo har namnet Rosen. Den första i Sverige, i Karlstad som instiftades 1980 heter Duvkullan. När man kom till danska Aarhus 1988 blev namnet Anemonen. Hur man tänkte på Island 2008 när man instiftade sin första Marialoge där är lite oklart men någon svensktalande var garanterat inte med vid tillfället. Där döptes nämligen Marialogen till Ängsullen som på isländska heter Fifan.

Irene Niklasson, Ingegerd Qvist Dahlin och Rigmor Elowson, Mariasystrar från Kalmar vid deras ordens grundares gravsten i Oslo .

Foto: Monica Hällqvist.

terföljande logemåltiden, fanns allvar tillsammans med skratt och glädje, på flera olika språk.

Under lördag förmiddag fanns möjlighet att besöka Maria-ordens grundare, Syster Primas Dagny Kristensens grav och tillfälle gavs även till en stilla stund i kapellet. På Nationaloperan i Oslo mottog Maria-orden gratulationer på sin stora dag från övriga ordenssällskap och därefter visades en jubileumsföreställning, en modern balett i tre delar.

Runt 2 200 systrar samlades i Oslo för att delta i Maria-ordens 100-årsjubileum

480 000 kr till SOS barnbyar Kort vila innan det var dags för jubileumsbanketten på Spektrum Arena i Oslo. En enorm sal, uppdukad med cirka 200 bord, vid vilka sammanlagt 2 156 systrar, iklädda logekläder och logesmycken, var församlade.

Samtliga loger har även bidragit till 17

en gemensam jubileumsgåva. Ordenspresidenten Torhild Berg var mycket stolt och rörd när hon lämnade över 480 000 kronor till företrädare för SOS barnbyar, en organisation som finns representerad i alla Maria-länder.

Tre kyrkor för högmässan På söndagen var det högmässa i tre olika kyrkor, för att alla skulle få möjlighet att vara med. De systrar som kom från Kalmar fick förmånen att delta i högmässan i Oslo Domkyrka, en mycket vacker kyrka, som var fylld till sista stol. Framför allt de norska systrarna men även flera systrar från andra loger hade uppmärksammat att man gärna såg att systrarna bar folkdräkt, vilket förstärkte upplevelsen av systerskapet. X Text: LARS BILLSTRÖM

Ordens historia En Ordens sigillbevarare och kansler med ett unikt engagemang

80 år sedan Arvid Lindman omkom i en flygkrasch I dagarna är det 80 år sedan Arvid Lindman omkom 74 år gammal i en flygolycka i England. Han var då Ordens sigillbevarare och kansler, OSK, och samtidigt Ordens Visitator, OV, och förutom det även ordförande mästare för Den Nordiska Första S:t Johannislogen i Stockholm. Han hade fram till året innan, 1935, varit Sveriges statsminister under nio år.

F

ör en sentida efterträdare som OSK vittnar hans många åtaganden om en imponerande kapacitet. Arvid Lindmans gärningar som OSK, ett ämbete som då oftast benämndes Provinsial-kansler, liksom hans övriga ämbetsåtaganden, bidrog mycket starkt till vår Ordens utveckling.

Statsminister Det senare ledde även till att han under nio år var vårt lands statsminister.

Detta samtidigt som han var vår Ordens sigillbevarare och kansler och tillika Visitator och ordförande mästare för den Nordiska Första Johannislogen. Att den samlade arbetsbördan kräver en person med stor kapacitet och energi framstår klart.

Citat ur Söderbaums parentation år 1937: ”Då Lindman en gång blev tillfrågad hur han kunde hinna med allt, sva-

rade han, att han aldrig åtog sig något, som han inte visste att han skulle kunna hinna med.”

Engagerade mest Förutom att väl sköta de löpande ärenden som en kansler har att handlägga, framstår tre strategiska områden som prioriterade av Arvid Lindman. Det första var utvecklingen av vår Ordens internationella kontakter, det andra Ordens expansion i hela vårt rike och det tredje brödernas utbildning och förkovran i Ordens kärnverksamhet.

Därutöver förbättrade han vår Ordens ledningsförmåga genom att införa delegationsförfarande och nitisk uppföljning, det senare inte minst som Ordens Visitator.

Utöver dessa områden hann OSK även engagera sig i detaljer som ritualfrågor och underhållet av Stamhuset.

Ofta blev det som OSK ville.

Resultatorienterad Han var tydligt resultatorienterad vilket krävs av en ledare inom näringslivet. Hans företagsledande erfarenheter gav honom kraft att få saker gjorda och ambition att följa upp resultat. Under de tider då Ordens Stormästare, OSM, var av kunglig börd och vår Orden ännu inte funnit en modern organisation, har OSK:s uppdrag varit mer likt en verkställandes direktörs arbete med OSM som en enmansstyrelse.

Som i alla verksamheter, föreningar så väl som företag, mår organisationer väl av att samarbetet och personkemin

Initierade 91 ärenden I Ordens arkiv föreligger en sammanställning över alla de ärenden som framlagts för Stormästaren under åren 1926 till 1936 då kung Gustav V var OSM och Arvid Lindman OSK. Antalet ärenden som Lindman initierat eller handlagt till stor del, räknas till antalet 91under denna tid, varav de allra flesta bifallits av kungen.

Efter en någorlunda rimlig kategorisering kan noteras att redovisat i antal ärenden per kategori, ser bilden ut som följer: Utlandsärenden 44 stycken, Orden

Foto: Riksarkivet

Driftig person Merparten av de ansvarområden som listats i faktarutan här intill, avseende dagens OSK var identiska med de som även gällde under Arvid Lindmans tid. Undantaget är de två sista punkterna, som är tillkomna under detta sekel som en följd av Ordens nutida organisation.

Arvid Lindman var utan tvekan en synnerligen driftig person. Som framgår av tidigare artiklar om honom, författade av Ulf Åsén och publicerade år 2012, (nr 2 och 3) i denna tidskrift, axlade Arvid Lindman uppdrag som vd för såväl trä- som gruvbolag och generaldirektör för Telegrafstyrelsen, förutom att vara ledare för Högerpartiet.

mellan vd och styrelse fungerar väl. I det material som funnits att studera tyder allt på att relationen mellan Arvid Lindman och kung Gustav V, dåvarande OSM, var mycket vänskaplig och vilade på ömsesidigt förtroende och respekt.

Politikern Arvid Lindman uppträdde som en modern folktalare på 1920-talet.

18

Ordens historia internt 25, expansion 14, ritualer tre, visitationsärenden tre (endast de allvarligare) och utbildning två ärenden.

Ur sammanfattningarna av föredragna ärenden kan vi notera följande exempel på frågor som föredrogs för Stormästaren för beslut.

Redovisade halvårsvis OSK erhåller 1934 rätten att på delegation från Stormästaren att besluta och avgöra ärenden av mindre betydelse givet att han redovisade dessa beslut för OSM, vilket det framgår i arkivet att han gjorde halvårsvis.

Den delegationsordningen gäller i stora drag fortfarande och är nu dokumenterad i en handläggningsordning i vilken det även framgår vilka dessa mindre betydelsefulla ärenden är.

Visitator Som redan noterats ovan innehade Lindman under sin tid som OSK även ämbetet som Ordens Visitator. Det ämbetet kan förenklat beskrivas som Stormästarens egen internrevisor, som har att granska Ordens enheter och därefter lämna rapport direkt till Stormästaren. Iakttagelserna noteras i ett så kallat biavsked som tillställs enheten

Foto: Lars Billström

Orden internt: Många av Ordens löpande interna ärenden som utnämningar, ekonomi och organisationsärenden handlades då som nu av OSK. Även ritualfrågor i samarbete med logedirektoriet föredrogs naturligtvis av OSK för OSM för beslut. Det kunde exempelvis gälla några förenklingar och ärenden angående tjänande bröders antagning. En befattning som idag inte längre finns i vår Orden.

Dessutom beslutades en justering av lydelsen av en text i första graden.

Arvid Lindman omkom vid en flygolycka med ett nederländskt flygplan, vid Croydon Airport utanför London. Tillsammans med Lindman omkom även tolv andra personer. Han begravdes på Norra begravningsplatsen i Stockholm den 19 december 1936.

för efterrättelse efter Stormästarens beslut. Endast allvarligare avvikelser från ordens regler, vilka här förbigås, noterades i prokollsammanställningarna. Arvid Lindman genomförde ungefär 20 visitationer per år, vilket givetvis medförde ett omfattande resande.

Ordens expansion: OSK handlade ett antal framställningar om nya loger och brödraföreningar,

Vad gör en Ordens Sigillbevarare och kansler (OSK)?

En kort sammanställning utgående ifrån dagens Ordens Allmänna lagar (OAL) ger oss följande ansvarsområden vilka även gällde på Arvid Lindmans tid: 1. Föredragande för Ordens Stormästare (OSM) 2. Kontrasignerar alla OSM:s beslut 3. Föredragande i Ordens Högsta Råd 4. Samordnar Ordens centrala arbete 5. Fattar beslut och avgör ärenden av mindre betydelse (tillkom år 1932) Idag har följande ansvarsområden tillkommit (OAL 2000).

6. Tecknar tillsammans med Ordens Stormästare Ordens firma 7. Mottar och låter bearbeta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser 19

ombildandet av brödraföreningar till arbetsloger, samt instiftandet av fonder avsedda för tilltänkta expansioner (exempelvis skapandet av en provinsialloge i Härnösand). Ordens expansion i Norrland förefaller ha legat Arvid Lindman särskilt varmt om hjärtat.

Antalet medlemmar anges dessa år till cirka 22 000 med en stigande tendens. För år 1925 anges antalet till 21 805 och år 1926 till 22 180. Möjligen kan antalet ifrågasättas något med hänsyn till dåvarande manuella medlemsregister.

Förbättrad fortbildning Lindman föredrog i januari 1928 ett förslag till förenklade ritualer för logesammansträden där ingen reception skulle hållas men väl en instruktion eller ett föredrag. Högtidsklädseln föreslogs ej vara nödvändig, till skillnad från alla andra logesammankomster vid denna tid.

Gradprydnader, handskar och svärd

Ordens historia var däremot obligatoriska. Detta förslag vann bifall och var starten för det vi idag benämner instruktionsloger.

Arvid Lindman skrev själv ett antal småskrifter till brödernas förkovran.

Dessa finns naturligtvis tillgängliga i dag i Ordens bibliotek.

Ordförande i VLN En födelse av dagens olika utbildningsenheter kan dateras till 22 maj 1936 då Lindman hemställer att ett förslag till ”Ny instruktion för den Vetenskapliga och Litterära Nämnden”, VLN, ska fastställas. OSK blev det nya VLN:s första ordförande.

Detta ärende blir enligt arkivet det sista större ärendet han föredrog för

tag för relationerna till våra nordiska grannländer.

Arbetet bestod bland annat av erkännandet av enskilda frimurarloger i vår närhet (Baltikum), sammanträden och festfirandet med våra närstående nordiska Ordnar. Dessa arbetade, och arbetar fortfarande enligt Det Svenska Systemet, (eng. ”The Swedish Rite”) det vill säga Danmark, Norge och Island.

Vid den tiden ansågs även Tysklands ”Grosse Landesloge von Deutschland” (GLvD) att arbeta enligt vårt system.

Ingen utlandschef Vidare utvecklades relationer med ordnar i England, Skottland, Irland

”Amiral Lindmans röse”. Foto funnet i arkivet efter Arvid Lindman, På kortets baksida har hans son Rolf noterat ett tips från sin pappa till den som bär på ett problem, vilket ju kan drabba en OSK då och då. ”Tag en sten och släpp den symboliskt likt ditt bekymmer på din långpromenad. Till slut blir det ett röse.”

Stormästaren. Samma år i december omkommer han i en flygolycka vid en dimmig start från en av Londons flygplatser på väg hem från frimuraruppdrag i Skottland.

Utlandsrelationer Arvid Lindman ägnade mycken möda och tid till att restaurera och utveckla vår Ordens utlandsrelationer. Efter första världskrigets slut förefaller det som dessa ärenden inte hade prioriterats inom vår Orden med undan-

och ett antal stater i USA. En relation mellan två fristående ordnar dokumenteras normalt med ett ömsesidigt ”erkännande” och i många fall av utnämning av representanter. Detta genererar många ärenden för beslut av OSM och för OSK att handlägga som dessutom inte hade någon utlandschef till sitt stöd.

Arvid Lindmans skarpa analysförmåga kom till god användning vid bedömningen av främmande ordnar vilka sökte vårt erkännande.

20

I våra akter finner vi ett antal ärenden föredragna av OSK som avser medel för gåvor, ofta silverpokaler, att överlämnas vid högtidliga besök.

Med detta internationellt orienterade arbete i ryggen har vi idag många och mycket goda relationer med frimurarordnar över stora delar av vår planet.

Komplicerat i Tyskland Relationen till våra bröder i Tyskland blev minst sagt komplicerad under mellankrigstiden. Den 29 april 1933 anmäler OSK att ”Grosse Landesloge der Freimaurer von Deutschland” och dess dotterloger upphört att vara frimurarorganisationer.

Sommaren 1935 hemställer Lindman om uppdrag för honom att resa till Berlin i och för sammanträde med ordförande mästare och ledande bröder i ”Die Grosse Landesloge der Freimaurer von Deutschland”. ”Överläggningen påkallad av vad som kunde vara att iakttaga vid ordens anbefallda upplösning.”

Arvid Lindman fick vid hemresan med sig en hel del rituella ting som tillhörde GLvD och som därefter förvarades i vår Ordens Stamhus under flera decennier.

Få förunnat Vi ska nog betrakta Arvid Lindmans engagemang för vår Orden som unikt.

Det är få förunnat att ha insikten om vilka strategiska frågor som bör prioriteras, kombinerat med skarpsinne att se lösningar på operativa ärenden som kräver snabba beslut och samtidigt ha drivkraft och energi nog att se till att allt blir genomfört. En sann utmaning för OSK. X Text: KARL-ERIK ERICSSON fOSK Källor Gustaf Löfmarck (år –1931) och Georg Nyström (år 1931-), Sammanställning över ärenden för OSM Ordens arkiv, Sakregister över ärenden för OSM Ulf Åsén: Tidskiften Frimuraren 2012, nr 2 och nr 3, artiklar om Arvid Lindman Ulf Åsén: Manuskript till Acta Masonica Scandinavica 2017 om Arvid Lindman Söderbaum: Minnestal över Arvid Lindman

Frimurarna i samhället

Prinsessan Christina, Fru Magnuson, Frimurarestiftelsens Höga Beskyddare, och Frimurarestiftelsens ordförande Peter Möller vid utdelningen av forskningsanslag i Ordens stamhus Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov.

Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende.

Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 12 mkr; huvuddelen, 10,5 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhäl-

let. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak, samt omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

Forskningsanslag

Torsdagen den 13 oktober överlämnade Drottningen stipendier ur Stiftelsen Frimurare Barnhuset till forskare vid en ceremoni på Bååtska palatset i Stockholm. Drottningen är stiftelsens beskyddare och har sedan 1995 deltagit i den årliga stipendieutdelningen.

Barnhusstiftelsen delade ut tio nya miljoner till forskare I oktober i år var det åter dags för forskare i pediatrik – barnsjukdomar – att ur H. M. Drottningens hand få ta emot bevis på forskningsbidrag från Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. I år uppgår stiftelsens anslag till pediatrisk forskning till 10 miljoner kronor vilket belopp glädjande nog kunnat hållas oförändrat de senaste tre åren.

S

tiftelsens utdelade medel för pediatrisk forskning har varit kraftfullt sedan starten 1989 och omfattar totalt 120 miljoner kronor.

Stiftelsens ändamål är att till danande av goda och samhällsnyttiga medborgare understödja vård och fostran av barn och ungdom. Härutöver kan understöd lämnas till sådan

vetenskaplig, främst medicinsk, psykologisk eller pedagogisk forskning, som kan ha betydelse för stiftelsens huvudändamål.

Stipendieutdelningen ägde traditionsenligt rum i Ordens Stamhus, Bååtska palatset, i Stockholm. Totalt var det ett 30-tal stipendiater närvarande, som fick ta emot diplom av H. M. 22

Drottningen, som är Stiftelsens Höga Beskyddare och sedan 1995 varje år deltagit i stipendieutdelningen. Vi är stolta och tacksamma för Drottningens personliga engagemang i verksamheten. Drottningen är imponerande, initierad och väl förberedd och ger sig tid att varje år tala med enskilda forskare.

Forskningsanslag Ordens Stormästare Anders Strömberg och Ordens högsta ledning deltog också vid ceremonin, liksom ordförande mästare från Stockholmslogerna samt särskilt inbjudna gäster av stor betydelse för stiftelsens verksamhet.

Stiftelsen är en av de största anslagsgivarna till pediatrisk forskning och därför av stor betydelse. Konkurrensen om anslagen är mycket hård och endast projekt av högsta kvalité kan räkna med anslag. Patientnära klinisk forskning prioriteras.

Cirka 50 procent av inkomna ansökningar i år fick stöd, som varierar mellan 175 000 – 450 000 kronor.

Därutöver fördelades 1,8 miljoner kronor till nio forskarstuderande i form av utbildningsbidrag och bi-

Drottning Silvia tas emot på Stamhusets gård av Carl-Gustaf Piehl inför stipendieutdelningen.

drag till doktorandtjänster, som brukar kallas ”frimurardoktorander”.

De forskare i barnsjukdomar som i Stockholm fick ta emot anslag från Barnhusstiftelsen och diplom av Drottningen, flankeras här av dagens föreläsare, doktor Jenny Alkén och docent Lena Krumlinde Sundholm.

Utdelade forskningsbidrag 1989-2016 12000000

10000000

8000000

6000000

4000000

2000000

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28

Diagrammet visar hur forskningsanslagen ökat sedan 1989 och legat på 10 miljoner kr årligen de tre senaste åren.

23

Exempel på forskningsområden, som i år fick bidrag, är neuropediatrik, habilitering, nyföddhetsperiodens sjukdomar, studier om tillväxt, utveckling, endokrinologi, allergologi och metabola sjukdomar.

Ceremonin avslutades med att arbetsterapeuten docent Lena Krumlinde Sundholm, höll ett fördrag om handens funktion vid cerebral pares Hon har i år fått forskningsstöd från Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs Frimurarefond och dessutom ett anslag från Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. Hon bedriver en synnerligen framgångsrik och uppmärksammad forskning och har utvecklat en metodik som nu tillämpas i 35 länder!

Därefter presenterade medicine doktor Jenny Alkén, som är sjuksköterska och läkare, sin forskning om gulsot hos nyfödda barn.

Under den följande lunchen presenterade Stiftelsens ordförande CarlGustaf Piehl Stiftelsens ändamål, historia, verksamhet och inriktning, och lite om kopplingen till frimureriet.

Stipendiaterna fick också en möjlighet till en uppskattad rundvandring i Stamhuset med information på engelska och svenska under ledning av Claes Langenborg. X Text: BO LINDQVIST Foto: CARINA BERGKVIST och PIERRE DUNBAR

Stensäker nötknäckare, till förmån för Cubiska Stenen Folke Ljung, från Tyringe utanför Hässleholm, är en företagare som ville ge någonting tillbaka till frimureriet som tack för allt som det har gett honom. I samarbete med stenkonstnären Christer Bording skapades en vacker polerad och råhuggen sten som har två praktiska funktioner.

– Vi fick tankarna in på våra olika frimureriska stenar, slipade och råa. Därpå gjorde vi ett litet hål till för kryddmalning och det blev en stensäker produkt för varje brödrakök, därmed är produkten användbar mer än till jul.

– Det här är en ”stensäker” produkt att ge till en människa ”som har allt”. För den här har garanterat han eller hon inte.

Stenen finns endast hos frimurare och kan endast erhållas genom Kristianstads Frimurareloge Cubiska Stenen. Allt ekonomiskt överskott tillfaller logen.

Stenen levereras med frimurarmärket på. Skulle någon broder se vår produkt som en utmärkt ”give a way” så kan den levereras utan frimurarsymbol.

Priset är 398 kr exkl. frakt att betala till Bankgiro 57409740, Frimurarlogen Cubiska Stenen, Kristianstad.

Stenen är i granit 17x9x7 cm. Pestill 17 cm. Träbox 12x16x20 cm.

Pestill har en konvex ände och andra är konkav.

Konvex för kryddmalning, konkav för nötknäckning.

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus.

För mer information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA!

24

Reformationen

Martin Luther inledde reformationen för 500 år sedan. Den förändrade både kyrkan och samhället på sin tid, och gör det fortfarande.

Luthers hammarslag på kyrkporten i Wittenberg blev början på något mycket mer än en akademisk diskussion om avlatsbreven.

Hans 95 teser ledde till stora förändringar inom både kyrkan och politiken. Under 2017 firas ett ”reformationsjubileum” i den lutherska kyrkvärlden. Rune Carlsson reder här ut en del begrepp inför detta jubileum.

Martin Luther, född 10 november 1483 i Eisleben i Kurfurstendömet Sachsen, död 18 februari 1546 i Eisleben. Tysk präst, munk och teolog och mest känd som den som initierade den protestantiska reformationen för 500 år sedan. Hans porträtt målades av Lucas Cranche d.ä. år 1528.

Hur Luther har påverkat oss under 500 år Trettioåriga kriget brukar framställas som ett religionskrig. Men Sveriges viktigaste bundsförvant var det katolska Frankrike och vi krigade mot det protestantiska Danmark. Maktpolitik och religion hörde ofta samman, men hur är det idag? Påvens besök i Lund var ett led i en försoning mellan kyrkorna.

Man kan fråga sig vad som skiljer sig i påvens och Luthers uppfattningar. För att börja förstå skillnaderna behöver en del begrepp redas ut – vad betyder exempelvis bekännelse?

E

tt sätt att se på begreppet bekännelse, är att det betecknar skärningspunkten mellan en individs tro och en kyrkas lära. Vi väljer kyrka efter vår tro, eller kanske vanligare – vår tro utvecklas inom den kyrka vi råkar tillhöra (eller oberoende av någon eventuell tillhörighet). Att definiera tro är inte lätt, men jag antar

att kristen tro bland annat innebär att hålla evangeliernas budskap för sanna. Tro härrör förmodligen mycket ur känsla, medan läran får antas innehålla mer av förnuft.

Lära Svenska kyrkan förklarar i sin Kyrkoordning vad lära är: ”Kyrkans lära for25

muleras genom den teologiska reflektionen över vad tron och bekännelsen innebär. Det är en uppgift för enskilda kristna och kyrkan att i varje tid på nytt leva sig in i trons djup och klargöra dess innebörd.

Läran uttrycks i trosbekännelser, i skrifter från kyrkans historia, i gudstjänstböcker och andra nutida doku-

Vinjett

Rummet i Wartburg där Luther översatte Nya testamentet. En originalutgåva av översättningen förvaras under glas på skrivbordet.

ment som kyrkan har bejakat. Varken trosbekännelserna eller läran är föremål för tro. De redovisar vad kyrkans övertygelse består av och utlägger tron.”

Uppsala möte Hur Luthers lära skulle tillämpas i Sverige beslöts slutligt av Uppsala möte 1593. Där överlade rådsherrarna och de förnämsta av rikets prästerskap.

För den fortsatta utvecklingen svarade kungen och ståndsriksdagen. Från 1863 övertog Kyrkomötet det andliga ståndets ansvar.

Ovanstående formuleringar fastställdes av Kyrkomötet 1999, i god demokratisk ordning, inför kyrkans skiljande från staten år 2000. Kyrkomötet består nu av 251 valda ledamöter, varav den största nomineringsgruppen är socialdemokraterna med 73 ledamöter. Bland övriga 12 grupper finns sådana med eller utan allmänpolitisk

Luther publicerade sin tyska översättning av Nya testamentet 1522, och han och hans medhjälpare färdigställde översättningen av Gamla testamentet 1534 och hela bibeln gavs då ut. Luther fortsatte att förbättra översättningen under resten av sitt liv.

26

Reformationen anknytning. Stiftens biskopar har närvarorätt och får lägga förslag.

Bibelns utveckling En liknande utveckling kan skönjas hos den viktigaste bekännelseskriften, Bibeln. Gustav Vasas Bibel gillades och stadfästes av konungen år 1541. Nu gällande bibelöversättning, Bibel 2000, är resultatet av en statlig offentlig utredning (SOU 1999:100).

Den utfördes på uppdrag av riksdagen och verkställdes av regeringen genom 1972 års bibelkommission. 1999 beslöt Kyrkomötet att översättningen skulle användas i Svenska kyrkan.

Budskapet i den första svenska Bibeln 1541 och i den nu använda får antas vara detsamma, men språket skiljer sig förstås avsevärt. Kunskapen om de ursprungliga texterna har förbättrats väsentligt. Budskapet blir därmed klarare, bättre anpassat till vår tid och mer troget originaltexterna.

Bibeltolkning en svår synd Till skillnader i påvens och Luthers uppfattningar hör, att den katolska kyrkan lägger stor vikt vid traditionen och påvens auktoritet. Luther hävdade det allmänna prästadömet. Var och en som tagit emot dopet kan bli frälst i Kristus. Bibeln skulle kunna läsas på folkspråket. I katolska länder var däremot varje icke auktoriserad tolkning av Bibeln en svår synd.

Luther hävdade rättfärdiggörelse genom tro, medan påven utlovade rättfärdiggörelse genom gärningar. Där kom de av Luther kritiserade avlatsbreven in.

Skillnaden mellan den katolska katekesen och Luthers motsvarighet är, att den förra innehåller en stor mängd regler för hur den kristne skall handla i livets alla skiften, medan den senare i huvudsak lägger ut läran.

Sakramenten En annan skillnad är synen på sakramenten. Luther erkände dop och nattvard som sådana. Den katolska kyrkan har sju sakrament: dop, konfirmation, bot, nattvard, äktenskap, prästvigning och de sjukas smörjelse. Påvens syn på skilsmässa, homoäktenskap och kvinnliga präster påverkas naturligtvis av att de frågorna berör sakramenten.

Kristi blod Nattvarden har ingen enhetlig symbo-

Rikard Magnussens staty av Martin Luther i Köpenhamn från 1983.

lik. Reformerta kyrkor i Calvins och Zwinglis efterföljd uppfattar Kristus som endast andligt närvarande under nattvarden. I luthersk tradition förvandlas bröd och vin till Kristi kropp och blod när instiftelseorden läses, dock utan att deras yttre form förändras (realpresens). Den katolska kyrkan hävdar att bröd och vin faktiskt omvandlas till 27

Kristi kropp och blod vid konsekrationen (transsubstantiation).

Det jag har redovisat här är förstås en mängd formalia. Tro är något annat. Augustinus uttryckte det så här: ”Om du vet vad du talar om, talar du inte om Gud.” X Text: RUNE CARLSSON

Forskning Kvinnligt frimureri på Stockholms slott och andra rön

Forskning i övre Norrland lockade många Det forskas mycket inom vårt frimureri och intresset för vår Ordens historia är stort bland bröderna. Det vittnar antalet deltagare om när forskningsgruppen S:t Petri nycklar som verkar inom Åttonde Fördelningen tidigare i år genomförde ett tvådagars symposium i Luleå.

E

tt femtiotal bröder från Boden i norr till Umeå i söder, med provinsialmästaren Anders Fahlström i spetsen, hade sökt sig till frimurarhuset i Luleå. Symposiet inleddes en fredag med ett föredrag i grad I av Peter Mannheimer.

Han talade över ämnet Sic Transit Gloria Mundi och gav detta begrepp en intressant och fascinerande historisk och kulturell belysning varefter bröderna intog en trerätters välsmakande måltid, tillagad av frimurarsamhällets tidigare kökschef, Hans Lindberg.

Symposiet fortsatte på lördagen med fem föredragspass, tre före och två efter lunch, med följande föredrag: Nittiotalet dygder Agne Rustan, Frimurardygder jämfört med andra dygder (grad I): I det svenska språket finns ett nittiotal dygdebegrepp men inga av dessa är unika svenska dygder. Ett sätt för bättre självkännedom kan vara att studera de i föredraget dokumenterade dygderna och betygsätta sig själv när det gäller den personliga efterlevnaden av dessa.

Lars Lundsten, VI gradens uppkomst och utveckling i Sverige under 1700-talet (grad VI): Historisk belysning och genomgång av ett antal källor. Österländska graden Kaj Bergman, Frimurarnas hus i stadens brus (grad I): Föredraget utgår ifrån att det finns en intressant skillnad, ja en kontrast, mellan Frimurarordens inre liv och dess yttre form.

Det inre är fördolt och seriöst, nästan introvert, medan det yttre, själva frimurarhusen, ofta har centrala lägen,

Hans Brusewitz, forskningsgruppens ordförande, tillsammans med gästande provinsialmästaren för Övre Norrlands Provinsialloge, Anders Fahlström.

tydlig delaktighet i stadsbilden och ibland nästan extrovert arkitektur. Vad säger detta om vår Orden och om samhället i stort?

Karl-Gunnar Hultland, Hertig Carls två versioner av Österländska graden (grad VII): Det sägs ibland att grad VII är den mest ursprungligen av alla graderna i vårt svenska frimurarsystem trots att det finns flera versioner av graden i vårt arkiv.

Hertig Carl hade nämligen före sin europeiska resa 1798-99 färdigställt en lång handskriven ritual där det mesta var kopierat från Eckleffs ritual. Efter återkomstren från resan lade han undan versionen och skrev en helt ny ritual med bl.a. ändringar så att graden skulle bättre passa med de övriga graderna.

28

Hans Brusewitz, Frimurerisk straffskipning – domstolen som försvann (grad I). Se sidan 4-7 i detta nummer av Frimuraren.

Ordens uppgång och fall Göran Nilsson, En Ordens uppgång och fall (grad VIII): Frimureriets egna skrifter innehåller som regel en blandning av legender och vedertagen historia anpassade för att stämma in i det frimureriska gradsystemet.

Hans Brusewitz, Hedvig Elisabeth Charlotta, hertiginna – drottning – frimurare, samt något om kvinnligt frimureri (grad I): Det så kallade adoptionsfrimureriet spred sig från Frankrike till Sverige i slutet av 1700-talet. Hedvig Elisabeth Charlotta, som delade sin makes

Forskning intresse för esoteriska ting, blev 1776 stormästarinna för den s.k. Drottningslogen. Denna frimurarloge, som höll sina sammankomster på Stockholms slott, hade ett antal högadliga damer som medlemmar.

Hertil Carls källor Peter Mannheimer, Att se bakåt med blicken framåt – tillbaka till Hertig Carls källor .... (grad VI): ”Att se framåt med blicken bakåt ....”. Vilka var hertig Carls inspirationskällor inför ritualrevisionen 1798-1801? Redovisning och analys av ett urval av otvivelaktiga liksom möjliga källor.

Nils Carlsson, En matematisk analys av en symbol som förekommer i lärlingegraden.

Franska svenskar Benny Wernqvist, Skottar och franska svenskar – från Första konungaboken till hertig Carl (grad III): Förederaget berör det geografiska och idémässiga ursprunget ritualen i grad III, med en utblick på de gemensamma drag respektive olikheter som finns mellan vår ritual och olika utländska frimurarsystem.

Lunchen som intogs i frimurarhusets matsal hade likaledes tillagats av Hans Lindberg och symposiet avslutades vid 15-tiden med kaffe.

Såvitt utvärderingen av de inlämna-

Det var många föredragshållare i Luleå: Övre raden från vänster: Nils Carlsson, Benny Wernqvist, Kaj Bergman, Karl-Gunnar Hultland, Göran Nilsson. Nedre raden från vänster: Lars Lundsten, Hans Brusewitz, Agne Rustan, Peter Mannheimer.

de enkätsvaren utvisar var deltagarna mycket nöjda med symposiet, såväl vad gäller programmet som genomförandet. Det genomsnittliga helhetsbetyget på en femgradig skala blev hela 4,3.

Nästa lokala symposium är planerat att genomföras 2019. X

Manschettknappar S:t Andrew

Text: HANS BRUSEWITZ Foto: LEO HASSLER

SKULTUNA MÄSSING 499:- (ord 599:-) Rabattkod: FM2016 www.1664.se 070-245 29 31 16-64 Import AB Föredragen som hölls i Johannessalen i Luleå fångade starkt deltagarnas intresse i de grader man som åhörare hade rätt att delta.

29

Historia

Tempelherreorden eller Kristi och Salomos tempels fattiga riddare I senaste numret av Frimuraren skriver Dick Harrison om svenska korsriddare och där kommenterar han även föreställningen att bland andra vår Frimurarorden skulle bära på ett arv från Tempelherrarna. Nu finns det inga hållbara belägg för att så skulle vara fallet, men det kan ju vara av intresse att se vilka Tempelherrarna var och vad de sysslade med.

korståget ledde så småningom till uppkomsten av ett antal riddarordnar som hade som mål att återerövra det heliga landet och vidmakthålla en kristen kontroll över detsamma.

Hugo av Payens, död 1136, var tempelherreordens förste stormästare och en av de nio riddarna som grundande orden enligt en oljemålning från 1841 som finns i Versailles.

T

empelherreorden var liksom ett antal andra kristna riddarordnar en frukt av de turkiska seldjukernas framträngande och erövring av Jerusalem liksom deras hot mot Bysantinska riket år 1071. Påven Urban II manade år 1095 till ett korståg med syfte att befria den heliga graven i Jerusalem, vilket skedde år 1099.

Det från början löst organiserade

Kung Baldwin II Bland dessa ordnar märks Johanniterorden, som redan före 1095 var inriktad på att härbärgera och vårda sjuka pilgrimer för att sedan också åta sig militära uppgifter, Den heliga gravens riddarorden, som åtog sig att beskydda densamma, Tempelherreorden, som inledningsvis åtog sig att skydda pilgrimer på vandring till Jerusalem, och Tyska orden, som grundades ett århundrade senare.

Tempelherreordens upprinnelse var ett uppdrag från kung Baldwin II av Jerusalem att så långt möjligt skydda pilgrimer mot överfall. Bland grundarna finner man Hugo av Payens av Champagne och Gottfrid av SaintOmer. Dessa avlade omkring år 1119 löften om fattigdom, kyskhet och lydnad inför patriarken av Jerusalem.

Nio riddare De initialt nio riddarna lovade att tjäna Gud som reguljära munkar. De anvisades en bas vid Al Aqsa-moskén på Tempelberget, där det ansågs att Salomos tempel en gång stått och varigenom Tempelherrarna fått sitt namn. I samband därmed erhöll de också prebenden för sitt underhåll. Orden godkändes av kyrkomötet i Troyes år 1129, vilket senare stadfästes av påve Honorius II, varefter Orden på 1130-talet började spela en militär roll.

30

År 1187 återerövrade muslimerna Jerusalem varvid Tempelherrarna upprättade ett nytt högkvarter i Akko vid Medelhavet i dagens norra Israel. Där kunde man vara till 1291 när mamlukerna erövrade stället. Högkvarteret upprättades då på Cypern, där man haft fäste sedan länge.

Tempelriddarna avrättades Landstyrkorna drog sig tillbaka till en liten ö, Ruad, utanför Syriens kust med förhoppningen att därifrån kunna återerövra det Heliga landet, men år 1302 besegrades Tempelherrarnas sista fäste där. År 1307 låter Frankrikes kung Filip den sköne, med påvens stöd, arrestera tempelriddarna efter att ha anklagat dem för kätteri och med

Stormästaren Jacques de Molay, färglitografi från 1800-talet av konstnären Chevauchet.

Historia Tidpunkt Tempelriddarregeln Natt Matutin, tillsyn av

hästar och utrustning c:a 0600 Prim, eventuellt mässa c:a 0900 Ters c:a 1200 Sext, eventuellt

mässa, materielvård, måltid c:a 1500 Nona, andakt för

de döda Skymning Vesper, kvällsmat Solnedgång Completorium,

tillsyn av hästar och

utrustning, läggdags

Jan Guillous tempelriddare Arn gestaltad av skådespelaren Joakim Nätterqvist i filmen Arn – Riket vid vägens slut.

baktanken att bland annat tillskansa sig deras tillgångar.

Bekännelser under tortyr togs till intäkt för att anklagelserna var riktiga och ett flertal av tempelriddarna avrättades och till slut även deras stormästare Jacques de Molay.

Påven kungjorde dock senare att han inte funnit belägg för anklagelserna, men han var maktlös gentemot franske kungen. Orden upplöses av katolska kyrkan 1312 och dess tillgångar överfördes till Johanniterorden.

Mytbildning Det har förekommit en rik mytbildning kring Tempelherrarna. De skall ha återfunnit förbundsarken, den heliga Graal, fört sina rikedomar till Nya världen alternativt Skottland, och undanskymt ha fortlevt tills nu inom frimureriet, och då i form av frimurarorden. En fantasifull sammanställning av allt detta kan man se på Internet, https://en.wikipedia.org/wiki/ The_Hiram_Key. (Det går inte att använda adressen rakt av, börja med en.wikipedia.org och sök vidare.)

Men tillbaka till det mera verkliga.

Tempelherrarna var, då de inte låg i fält, i huvudsak munkar. Här nedan ser man deras dagliga schema. Det bygger på Augustinerregeln med dess tidegärd. Tillägget handlar om det som har med hästar och utrustning att göra.

Ordensbröderna utgjordes av riddarna, deras väpnare, tjänare eller servienter, och kaplaner.

Riddarna tilläts ha en väpnare och tre hästar, ibland också en fjärde efter stormästarens beslut. Riddarens pansrade kroppsskydd bestod av hjälm med ringkrage, brynja, axelskydd, stridshandskar samt ben- och fotplåtar. Under brynjan bars en vadderad läderrock. Pansarskyddet kompletterades av en triangelformad sköld med lätt kurvade vertikala sidor.

Tvåeggat svärd Riddarens huvudvapen var en lång lans och ett rakt, tvåeggat svärd. Därutöver bar han en turkisk spikklubba, en kraftig stridsdolk samt två mindre knivar för vardagsbruk. I den personliga klädesutrustningen ingick den vita manteln, flera omgångar byxor, skjortor och vita överklädnader, tunika, slängkappa m.m. I trosspackningen ingick halmmadrass, filtar, persedelpåsar samt fältflaskor och utspisningsmate-

Ordens sigill visade två riddare på en häst, ett tecken på fattigdom.

31

Stormästaren och tempelriddaren Geoffrey de Charney när de bränns på bål 1314.

Illustrationen finns i en medeltida handskrift.

riel. Det inses lätt, vilken roll väpnaren och reservhästarna spelade från logistisk utgångspunkt.

Servienterna bar en svart tunika med det röda ordenskorset på framrespektive baksida, samt en svart eller brun mantel. Då deras uppgifter i strid var begränsade, inskränktes deras kroppsskydd till en enkel järnhjälm, en ärmlös brynja samt benplåtar. Servienten tilläts ha två hästar.

När man låg i fält gick det ju inte att följa schemat ovan, man kunde behöva inskränka sig till att be Fader vår eller något annat vid de aktuella tiderna.

Ordens rikedomar Ordens rikedomar kom av alla donationer, dels i samband med inträde i orden, eller från sådana som ville förbättra sina odds efter sin hädanfärd.

Man organiserade ett slags bankväsen så att pilgrimerna inte behövde ha reskassan på sig utan kunde göra uttag hos ordens representanter undervägs. De många jordegendomarna bidrog till ordens underhåll. Man hade till och med en flotta som förde bröder och förnödenheter över haven.

Tempelherrarna var även insatta i återerövringen av Iberiska halvön från morerna. En del av orden blev kvar i Portugal efter att ha bytt namn till Kristusorden. På andra ställen lever ordens minne kvar i olika nutida namn.

Exempel på sådana är Temple Church i London och Tempelhof i Berlin.

Källor: Barber, Det nya ridderskapet; Nicholson, Knight Templar 1120 – 1312 m.fl. X Text: OLAF JUELL-SKIELSE

Resor Om att resa till Österrike, Mozart och Trollflöjtshuset

Med Herman – många reseminnen från Wien Herman Mügge är en synnerligen uppskattad person. Sedan lång tid representerar han Svenska Frimurare Orden hos den Österrikiska Storlogen i Wien. Genom åren har han tagit hand om många enskilda bröder samt frimurargrupper från Sverige.

H

erman har organiserat studiebesök, inte enbart i Wien utan även till andra platser i Österrike med frimurerisk verksamhet. Dessutom har han arrangerat Stormästarbesök i såväl Stockholm som i Wien.

Herman Mügge är sedan 1991 även svensk frimurare och är för närvarande medlem av kapitellogen i Kristianstad.

Många besök För egen del har jag tillsammans med Jan-Magnus Hagman och Pierre Dunbar samt våra damer deltagit i flera besök under åren 2006-2013, som Herman Mügge har lagt upp intressanta program för. Dessutom är en charmant värd då vi fått gästa hans villa vid Oberwiedenstrasse 19, där hustrun Ingela under säsong bjudit på nyskördad sparris.

Vår resegrupp samlad i den vackra trädgården hos Herman och Ingela.

Fr v Birgitta, Jan-Magnus, Pierre, Herman, Ingela, Harriet och Erica.

Joseph Haydn Förutom flera besök i stamhuset i Wien har vi besökt Joseph Haydn´s födelsehus i Rohrau samt slottet Esterhazy i Fertöd med sin stora Haydnutställning. Vidare har vi genomfört en tågresa till Salzburg där vi besökte logen Tamino och Zauberflötenhäuschen (Trollflöjtshuset) vid Stiftelsen Mozarteum.

En annan minnesvärd resa gjordes till Frimurarmuseet Rosenau som rymmer en imponerande samling av ritualföremål, frimureriska konstverk, dokument och litteratur, främst från 1700-talet.

ett eget stamhus i centrala Wien med adress Rauhensteingasse 3.

På tomten mittemot stamhuset, på Rauhensteingasse 4, låg tidigare det hus där Wolfgang Amadeus Mozart bodde under sina sista levnadsår. Detta hus är rivet och ersatt med en modern kontorsbyggnad. I markplanet finns en butik som säljer frimurarlitteratur, frimurarmusik jämte allehanda symboliska prydnader, souvenirer och så vidare.

Stamhuset utnyttjas mycket flitigt.

Sammankomster i Johannesgraderna hålls varje måndag-torsdag. På fredagar hålls endast sammankomster inom höggradssystemen.

Granne med Mozart Herman Mügge berättade vid studiebesöken utförligt om det österrikiska frimureriet. Den nutida österrikiska storlogen, som grundades 1918, har

Loger på engelska I Wien finns totalt 44 Johannesloger, vilket innebär att flera loger håller sammankomster jämsides med varandra i stamhuset. En av dessa loger ar32

betar på engelska och två av logerna på franska. I regel möts varje loge två gånger per månad.

Varje loge har cirka 50-60 medlemmar. Blir medlemsantalet högre, delar man logen i två delar. Detta förklarar uppkomsten av det stora antalet loger som alla använder stamhuset för sina sammankomster. Storlogen tillåter att bröderna kan inneha ett dubbelt medlemskap för medlemmar från utländska erkända storloger.

Herman Mügge är medlem i logen Libertas Gemina, som grundades den 14 mars 1965.

4 000 frimurare Totalt finns det för närvarande bortåt 4 000 frimurare i de Johannesloger som arbetar under den österrikiska storlogen. Vid sidan av den österrikiska storlogen finns fjorton damloger, vilka ly-

Resor der under den internationella Orden ”Le Droit humain”. Vidare finns tre brödraloger under ”Grand Orient”.

Höggradsstystemen består av ”Maurer vom Königlicen Bogen” (Royal

Frimurarmuseet i Rosenau.

Arch) och ”Alte und Angenommene Schottisch Ritus” (33°).

I Österrike i övrigt finns en Johannesloge i förbundslandet Burgenland (Rust), tre loger i Graz, två loger i Innsbruck, fem loger i Klagenfurt, en loge i Klosterneuburg, två loger i Linz, en loge i Mödling, två loger i Salzburg, två loger i St. Pölten, en loge i Villach och en loge i Vorarlberg. Sammanlagt har Österrike 66 Johannesloger.

Likheter och skillnader Vid en jämförelse mellan den nuvarande storlogen i Österrike och våra ordnar i Norden, kan konstateras flera likheter i ritualer och ceremonier, men också stora skillnader. De mest slående är det stora antalet små loger, som skapar en gedigen sammanhållning. Detta ger förutsättningar för alla medlemmar att kunna få ett ämbete eller bli direkt engagerade på annat sätt.

Den sociala samvaron spelar en avgörande betydelse, och är den faktor som främst bidragit till sammanhållningen i

logerna. Här spelar de många små enheterna en viktig roll och skapar mycket goda förutsättningar för en hög närvaro.

Imponerade av Sverige De österrikiska bröderna blev imponerade av att vi i Sverige, med ungefär samma befolkningsunderlag, har så många aktiva medlemmar i jämförelse med Österrikes knappt 4 000 aktiva bröder.

En minnesvärd utflykt anordnade Herman Mügge till den ungerska gränsstaden Sopron, som är refererad i Frimuraren nr 1 år 2011. Slutligen skall tilläggas ett intressant besök i Österrikes andra stad, Graz, med vackra omgivningar.

Herman Mügge, som på ett enastående förtjänstfullt sätt medverkat vid alla logebesök, svarade dessutom för flera transporter. Stor heder åt denne förträfflige broder, som vi hyllar i februari nästa år då han fyller 82 år. X Text och foto: STEN SVENSSON

I Salzburg kan frimurarlogen logen Tamino medverka till möjligheten att besöka Zauberflötenhäuschen (Trollflöjtshuset). Bakom Stiftelsen Mozarteums jugendbyggnad finns en trädgård, där man kan beskåda den lilla träpaviljong, som ursprungligen låg i en park mitt emot Freihaus Theater i den Wienska förorten Der Wieden. Huset, som donerades till stiftelsen, flyttades 1826 till Salzburg. I den lilla träpaviljongen träffades frimurarbröderna Mozart och Schikaneder med sitt teatersällskap för att repetera utkast till libretto och musik och i paviljongen skall Mozart ha fullbordat komponerandet av Trollflöjten.

33

Ordens historia Karlskronas gemensamma ekonomidirektorie

Föreskrifter för en källarmästare 1836

Ekonomiska direktoriet bildades som ett gemensamt förvaltningsorgan för Frimurarelogerna i Carlskrona den 18/9 1827 genom ett Kungligt brev.

Sammanslagning av direktorierna för de båda logerna Gustaf och Carl Johan skedde 1829.

F

örutom de båda ordförande mästarna skulle denna gemensamma direktion bestå av sex från vardera logen utsedda ledamöter.

Såsom ordförande skulle den ordförande mästare fungera som innehade högsta graden inom orden. Senare valdes ordföranden direkt av ledamöterna i direktoriet.

Ekonomiska direktoriet svarar numera för drift och underhåll av gemensamma fasta och lösa egendomen, logernas gemensamma administration, organiserandet av logernas och hyresgästernas måltidsverksamhet, logernas och hyresgästernas säkerhetsfrågor beträffande brand, utrymning och tillträdesskydd, samt svara för logernas arkiv och biblioteksverksamhet.

Föreskrifter för källarmästaren Anton Emil Carlander (1806 - 1853) anställdes år 1836 av direktoriet som källarmästare för frimurarlogerna i Karlskrona. Han recipierade år 1834 med matrikelnummer 615 i S:t Johanneslogen Gustaf och erhöll grad VII år 1845. I nedanstående protokoll från Ekonomie Direktorium den 29/10 1836 regleras detaljerade anvisningar för källarmästaren rörande bland annat baler, kortspel och middags- eller aftonmåltider: ”I det med källarmästare Carlander uppgjorda kontraktet föreskriver att mot den hyra av 550 riksdaler banco han skulle erlägga, han skulle äga rätt disponera lokalerna i stora stor- och trähusbyggnaden för avhållande av fem baler.

Spelbord Men som Direktorium genom vissa departerade hädanefter själva besör-

När dagens matsal dukas upp i Karlskrona serveras det inga sexrätters eller avec och punsch, så mycket som det går åt under måltiden. Men så var det vid 1800-talets början.

ja balhållning, beslöt Direktorium att avkorta Carlanders hyra med 150 riksdaler, men Carlander skulle vid alla de tillfällen då bal anställdes ovillkorligen tillhandahålla the med thebröd, grädde och socker samt lemonad och svagdricka emot en avgift av åtta shillingar banco för varje person. Han skulle även hålla all erforderlig servis.

Det åligger även Carlander att emot åtnjutande av kortpenningar tillhandahålla erforderligt antal spelbord med fina kort, snygga spelmarker, blyertspennor och ritpapper samt vita vaxljus på varje bord.

Sex rätter Då någon av OM tillsäger om middags- eller aftonmåltid är Carlander pliktig dem tillhandahålla och servera därföre emot två riksdaler banco för huset senare emot 16 shillingar samma mynt per huset, varunder förstås att det erforderliga i persedlar rätt på 34

annat ställe föreskrives samt vid middags- eller måltidsloge: brännvinsbord försedd med smör, ost, diverse frukter, bröd och brännvin, soppa, sex rätters mat av kött, fisk, grönsaker efter årstiden, bakelser och frukt, port-, madeira-, medocviner, en butelj för var tredje person, vin och avec, punsch så mycket som åtgår under måltiden, allt av god kvalitet. Vid vanlig aftonspisning: brännvinsbord som ovan samt trerätters mat utan vin.”

Numera krävs inte, som tur är, en sådan fullständig måltidsuppsättning av våra restauratörer till brödramåltiderna. I Karlskronas arkiv finns noteringar och räkenskaper rörande genomförda frimurarbaler och assembler. En frimurarbal genomfördes år 1831, två frimurarbaler år 1832 och fyra frimurarbaler under åren 1833 - 1834. X Text och foto: MATHS DACKEHAG

Storintendentens expedition

Handskar 250 kr

Vantar 75 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Pins med frimurarkors, 10 eller 4 mm 50 kr

Slips/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr

Manschettknappar med frimurarkors 175 kr Frackknappar med frimurarkors 150 kr Manschettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Slips med rött frimurarkors 150 kr

Nyckelring med frimurarkors 75 kr

Slips med frimurarkors-mönster 275 kr Fickur med frimureriska symboler 1 750 kr Sedelklämma med frimurarkors 75 kr

Servietthållare, guldfärgad med frimurarkors 175 kr

Servietthållare, silverfärgad med frimurarkors 175 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Klackplånbok 75 kr

Sortimentet kan förändras, för aktuellt sortiment hänvisar vi till Storintendenturens web-shop.

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via vår nya hemsida yourvismawebsite.com/svenska-frimurare-orden-1 som kan även nås via www.frimurarorden.se/organisation/storintendenten/frimurarordens-webshop Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Foto: Pierre Dunbar

Frimurarna i samhället

Kedjeboskolan, naturskönt belägen i Bergslagen.

Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 114 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2015 delat ut totalt 18 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 10 mkr. Stiftelsen är där-

med en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr.

Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer.

Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

the golden days Välkommen

MATRIKEL 2017

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

Matrikel 2017 kommer att omfatta både ämbetsmanna- och medlemsdel.

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort!

Utgivningen av matrikel har dessutom framflyttats från september månad 2017 till mitten av februari månad 2017 och redovisar ämbetsmannaoch medlemsläget inom Orden från årsskiftet 2017.

Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Matrikel kommer att tryckas med ett mjukare och tunnare papper vilket kommer att göra den mera användarvänlig och lättare.

Matrikeln kommer att ha samma storlek som 2015.

Pris vid avhämtning 190 kronor.

Vid hemsändning (inkl. porto) 240 kronor.

Beställning för hemsändning sker genom att insättning av 240 kronor på Ordens plusgirokonto 34 40 – 5.

Glöm inte att ange namn och adress.

Var vänlig texta tydligt.

37

Jubileum

Det spel som uppfördes om receptionen i första graden tolkades för åhörarna av Mert Lepik.

Storslaget skådespel fulländade fem lyckade år som dagloge – Det kommer aldrig att fungera med en loge på dagtid. Det sa en och annan tvivlare under de två år man planerade en sådan. Stamhuset var redan fyllt av loger, men köerna var långa och det behövdes verkligen ytterligare en S:t Johannesloge i Stockholm Men för en sådan fanns det inga lediga kvällar kvar i veckorna.

L

ösningen blev att etablera en loge på dagtid. Och därmed kunde S:t Johanneslogen Victory invigas den 11-11-11 kl 11.

Det fanns en och annan tvivlare. ”Det kommer aldrig att fungera att ha loger mitt på dagen”. Men tvivlarna hade fel. Den 11/11 kl 11 i år kunde Victory se tillbaka på fem framgångsrika år.

Hittills har cirka 80 främmande sökande recipierat i Victory och funnit sin plats inom frimureriet och idag har logen 55 johannesbröder efter att un-

der åren ha kunnat förpassa 25 bröder till högre grader.

Både yngre och äldre Daglogen har visat sig vara ett utmärkt alternativ till övriga johannesloger i Stamhuset.

Både yngre bröder – som recipierat i logen och är småbarnsföräldrar, besöker gärna Victory och kan efter avslutad loge och brödarmåltid vara hemma i god tid för att umgås med familjen – och äldre bröder som inte vill vara ute sent på kvällen i storstan kan i lugn och 38

ro ta sig hem i god tid på aftonen.

Frimureriet har också i och med Victory kunnat vända sig – förutom till generella främmande sökande – till dem med oregelbundna arbetstider såsom teater-och andra konstutövare, egna företagare och verksamma inom tjänste- och servicesektorn som inte tidigare haft möjlighet söka sig till Orden på grund av tjänstgöring på kvällarna.

Mycket musik En viktig del i Victorys sammankoms-

Jubileum ter är de musikaliska inslagen. Flera av de bröder som recipierat i logen är sångare och musiker som har berikat logen med många musikaliska högtidsstunder. Inte minst vid femårsjubiléet nu i november.

Vid jubileet framfördes en Alkemisk teater inramad av tre dikter av Bo Setterlind, tonsatta för kör och solist av tonsättaren och victorybrodern Joakim Andersson med medlemsnummer 00002 i logen.

Victorybröder Solist var medlem nr 00001, hovsångaren Karl-Magnus Fredriksson som var Victorys allra första recipient för fem år sedan. Och kören på ytterligare sju personer bestod till stor del av bröder som har sin tillhörighet i Victory.

Den alkemiska teatern ”Från väster till öster – en vandring från mörker mot ljus” är ett frimureriskt spel av förre ordförande mästaren för ”Nordiska Första” framlidne Per-Olov Sandberg. Spelet beskriver skeendet i lärlingegradens reception.

Receptionen förklaras Olika moment i receptionen genomförs och mellan dem ges en förklaring till varför de utförts, vad de betyder Dan Molander och Peter Oskarson diskuterar en detalj vid Victorys jubileumsfirande.

och också hur de har utvecklats sedan ritualen före år 1780.

Spelet är bearbetat och regisserat av logens förste bevakande brodern Mert Lepik och förste ceremonimästare Peter Oskarson, som är professionell regissör, och framfördes av dessa tillsammans med många av logens bröder och ämbetsmän i olika roller.

De tre tonsatta dikterna av Bo Setterlind ”Det är tid för en lång resa”, ”Glas” och ”Tagning” ingick som en integrerad del i uppsättningen och blev mycket uppskattat av de närvarande bröderna som i antal var många fler än vad logen har medlemmar.

Opera- och hovsångaren Karl-Magnus Fredriksson var Victorys första recipient för fem år sedan. Med bidrag från frimureriet har han kunnat ge ut en dubbel-CD, ”Songs of life” med 35 sånger där han har inspirerats av de frimureriska tankarna om livet, vår resa och vår vandring. CD:n finns att köpa på CDON. com för 200 kr.

Dagloge är unikt – Det är ju något unikt med dagloge.

Victory är mig veterligt den enda i Sverige någonsin, säger Dan Molander aktiv vid bildandet av Victory och dess förste ordförande mästare och nu samordnare för jubileet. Vi har fler be39

sökare i genomsnitt än många kvällsloger men det finns alltid plats för fler.

Kanske alla ännu inte har upptäckt fördelarna med en dagloge, eller inte ens tänker på att det faktiskt går att besöka en johannesloge i Stamhuset som börjar sina sammankomster kl 14, oftast på måndagar.

Positiv framtid Det är antagligen bara en tidsfråga innan man startar dagloger på andra håll i landet. Inte minst Göteborg och Malmö just för att nå en ny målgrupp.

– Framtiden för vår dagloge ser mycket positiv ut, sa nuvarande ordförande mästaren Bo Bergkvist. Medlemsrekryteringen går bra och receptionerna i grad I är säkerställda en bra tid framöver. Också ekonomin ser ljus ut för logen som numera har en bra kapitalreserv. X Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Tecknat Vart leder min vandring?

På nytt har vi fått en underfundig bild från vår broder Henrik Lange, som i varje nummer illustrerar sin vandring i graderna sedan han recipierade i första graden 2012.

– Jag har en förklaring till bilden men

tyvärr ingen bra text som inte avslöjar något mellan klubbslagen, skriver han i missivet till teckningen.

– Men kanske kan vi skriva: ”Där grader möts.” X

Frimurarens radannonser Välkommen med din annons till frimuraren@frimurarorden.se.

Du har säkert något där hemma som du vill sälja eller skänka bort. Eller kanske du söker någon frimurerisk sak som du vill komplettera med.

Några enkla regler: Rubriken får vara på max 30 tecken.

Annonstexten, med eller utan bild, är begränsad till 190 tecken plus telefonnummer och eventuell mejladress.

Annonserna är gratis, men betalas efter eget samvete med minst en extra femtiolapp vid nästa insamling till de behövande.

Glöm inte att ange rubriken för din annons. Det finns fem att välja mellan: ”Till salu”, ”Köpes”, ”Bortskänkes”, "Sökes", ”Upphittat” och ”Förlorat”.

Annonserna ska också ha frimurerisk anknytning.

TILL SALU Ny bok av Eddie Persson T RO L L F L Ö J TENS MYSTIK – en opera för alkemister, frimurare och kabbalister. Reducerat pris 150:- tom 31/1 2017. Beställ via erbjudande@santerus.se med kampanjkod EP2016.

Frimuraren för 70 år sedan

Från när och fjärran När Knud Gad. S:t Johanneslogen Kosmos´ i Helsingör förste ordförande mästare, i mitten av förra århundradet fattade intresse för det svenska frimureriet och jämte några vänner reste över till Kristianstad för att där mottaga S:t Andreas- och Kapitelgraderna, betydde detta icke endast att en ny æra inleddes i det danska frimureriet historia, därigenom att först Kosmos och sedan övriga danska Loger föranleddes att gå över till det svenska systemet, utan även att mellan danska och svenska frimurare knötos band, som traditionellt förnyats och ständigt vuxit i styrka intill våra dagar.

40

Rött kors i glas Har låtit en glaskonstnär tillverka några röda kors med band, De är gjorda helt för hand och alla är lite olika. Bandet har ”knäppe”. Mejla lars@bise.se om du är intresserad av ett kors. 150 kr inkl porto är priset.

OHP:s Reflexioner

”Människa först …”

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

N

ågot av en huvudtes i den danska rörelse vi känner som Grundtvigianismen, som har sitt namn efter den danske skalden, prästen, folkbildaren, politikern och titulärbiskopen N F S Grundtvig (1783-1872) är ”Människa först och kristen så”. Tesen uppfattades från början som ett angrepp på de kristna värdena och kristendomens krav. Och visst finns det i Grundtvigianismen ett drag som kan uppfattas som avståndstagande från viss kristendomsuppfattning, samtidigt som rörelsen i grunden var och är kristendomsinspirerad.

Människor som hör tesen ”Människa först …” kan kanske tänka, att Grundtvignismen i huvudsak intresserar sig för det mänskliga och ser det gudomliga som något sekundärt.

Också om frimureriet, i dess svenska gestalt, kan kritikerna tänka att det nästan enbart handlar om moralism, utan förankring i den kristna trons kärnvärden.

Men det behöver inte finnas någon motsättning mellan de båda leden ”Människa först” och ”kristen så”. Enligt Bibelns skapelseberättelse – en berättelse som är skriven för att förstås inte enbart i vår tids västerländska kultur – skapas människan för ett bestämt syfte, nämligen för att ”bruka jorden” (1 Mos 2:6). Ur den kristna trons aspekt är det alltjämt människans främ-

sta uppgift. Oaktat vi sysslar med jordbruk, konsthantverk, trappstädning, handel eller energiframställning, eller vad vi än sysslar med, så brukar vi jorden och dess tillgångar! Och vår kallelse är att göra detta i vår egenskap av kristna! Människans främsta uppgift är således snarare att med ansvar bruka den jord, som vi, enligt skapelseberättelsen, skapats för att vårda än att sjunga psalmer!

Nu utesluter inte det ena det andra, N F S Grundtvig var själv en framstående psalmförfattare (representerad av nio psalmer i Den Svenska Psalmboken). Vad kristen tro djupast sett handlar om är att ”bruka jorden” i en medveten relation till den Gud, som uppenbarat sig i Jesus Kristus. X LEIF NORRGÅRD

Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, född 8 september 1783 i Udby prästgård vid Vordingborg, död 2 september 1872 i Köpenhamn, var en dansk präst, politiker, översättare, folkbildare, författare och titulärbiskop. Målning av C.A. Jensen.

Egendesignade frimurareartiklar

Innehåller slipsnål, pin och manschettknappar. *minsta antal Varmt välkommen att prata frimurareartiklar med oss.

Telefon 0418-28985 E-post jonas@magnidotter.se

www.magnidotter.se 41

Fritid

Michala Höj gav prov på god violinkonst ackompanjerad av Andreas Flensted-Jensen.

I Sofieros trädgård har Lucia Dieden varit guide i 27 år vilket märktes på både kunnande framförande och engagemang.

Mycket kultur och kul tur när OHT-are träffades OHT-gruppens årsmöte hade detta år förlagts till Helsingborg på vänlig inbjudan av Skånska Provinsiallogen och med Göran Eriksson som arrangör.

För första gången hade man tre övernattningar för att både hinna med en loge i SJL Kärnan och ”tura” över sundet till Cosmos i Helsingör för att uppleva deras annorlunda loge i grad III.

T

illsammans med anhöriga och änkor till avlidna bröder som hedrats med Ordens Hederstecken, OHT, samlades gruppen redan på söndagen den 18 september för att tillsammans med Skånska Provinsiallogens provinsialmästare Christer Persson som värd, njuta av en härlig supé i Frimurarhuset i Helsingborg. Vid bordet fanns också Nils Magnusson, Stormästarens prokurator och ordförande mästarna Michael Thyrring från Cosmos och Thomas Henningson från S:t Johanneslogen Kärnan. Dessförinnan hade man fått uppleva en konsert i Johannessalen med Michala Höj, violin, ackompanjerad av Andreas FlenstedJensen på flygel.

Måndagens förmiddag träffades 24 av OHT-gruppens 43 bröder för att avhandla årsmötet 2016 då förra året lades till handlingarna. De tre nytillkomna medlemmarna, Dan Eklund, Lars Mansfeld och Björn Wänting hälsades speciellt välkomna och ordfö-

randen Dan Ekenstjerna konstaterade att gruppen nu hade 43 medlemmar av det totala antalet 48 möjliga. Man beslutade även att kommande års träff skulle vara i Linköping-Norrköping 18 – 20 september 2017.

Tillsammans med de övriga fylldes sedan en bekväm buss för resa till Sofiero och en promenad i trädgården.

Slottet hade stängts dagen innan, men träffen med guiden Lucia Dieden och rundturen bland alla de vackra blommor som fortfarande strålande i solskenet gjorde besöket inomhus onödigt.

På kvällen deltog man i SJL Kärnans välbesökta loge i grad I medan damerna bjöds på en liten rundtur i Helsingborg som slutade vid Restaurang Madame Moustasch där en tvårätters måltid intogs.

Tisdagens utflykt gick till Birgit Nilssons museum på Bjärehalvön. Vi togs emot av Lotta Sjölander, kusinbarn till sångerskan och Gitte Lindström som guidade oss i små grupper 42

i Birgit Nilssons barndomshem som stått orört sedan faderns död.

I museet fick var och en hörlurar och kunde i sin egen takt gå runt och lyssna till både berättare och inte minst till Birgit Nilssons egna kommentarer och strålande sångröst ur hennes livs olika framträdanden på världens stora scener.

Efter en lunch på Margretetorps Gästgiveri och den korta resan hem samlades man till gemensam resa över sundet för att promenera till frimurarhuset i Helsingör där man efter en rundtur i huset fick uppleva en loge i grad III. En brödramåltid med hög stämning gjorde att kvällen blev sen innan återfärden till Helsingborg anträddes.

Efter onsdagens frukost togs farväl, och många sa ”på gjensyn” vilket talar för att det totala antalet deltagare kommer att öka kommande år. X Text och foto: KJELL MAZETTI

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Medlemsvården måste skötas i enheterna

I

mitten på oktober var barmhärtighetsdirektoriet på besök i Örebro och hade då tillfälle att träffa representanter för flera Caritasgrupper inom den Värmländska Provinsiallogens område. Liknande besök har vi tidigare gjort i provinsiallogerna i Skåne och Övre Norrland samt i StorCapitlet i Finland.

I Värmländska Provinsiallogen, liksom i övriga fördelningar, har man flera idéer som kan driva arbetet med intern och extern caritasverksamhet samt medlemsvården framåt. Medlemsvården kan inte skötas från centralt håll utan måste naturligtvis skötas ute i de olika enheterna. Det är där man har närheten till bröderna.

Bidra centralt Vi kan från centralt håll bidra, och förhoppningsvis underlätta arbetet, dels genom egna initiativ i de olika direktorierna, men också genom att förmedla goda erfarenheter från en enhet till andra. Just nu arbetar vi med att slutföra ett ”Idédokument för medlemsvård” som just skall sprida goda idéer som vi fått från olika håll inom Orden.

Det är tänkt att dokumentet skall gå ut till alla enheter i form av ett OSK-cirkulär, förhoppningsvis runt årsskiftet.

Ett annat dokument som är i slutfasen för publicering är en uppdatering av den broschyr som tidigare benämnts ”Ordens välfärdsinrättningar”.

Den är nu, tentativt, omdöpt till ”Frimurarnas hjälparbete” och vår tanke är att den skall finnas lätt tillgänglig i pdf-format på Ordens hemsida.

Ett tredje dokument är en trycksak som är avsedd för presumtiva bröder eller den som är nyrecipierad i Orden. Den innehåller kortfattade beskrivningar av historia, organisation med mera. Meningen är att den skall ge en något fylligare information om Ordens arbete än befintliga trycksaker gör.

Denna broschyr är en del av en större uppfräschning av Ordens informationsmaterial. Tanken är att det också

skall finnas en ”powerpoint”-presentation och även s.k. ”roll-ups” som kan användas vid presentation av Orden.

Tomas Tranströmer I tidigare krönikor har jag berört olika aspekter på värderingar, kunskap om och förståelse av våra ritualer och behovet av att sätta in dessa i rätt historiskt skeende.

Vi vet ju också att frimureriska tankar också kan tjäna som rättesnöre i livets svårare situationer, en ledstång i mörkret, en sorts referensram i tillvaron. När jag diskuterade detta med en god vän sa han att det där har Tomas Tranströmer, som inte var frimurare, påpeGöran Karlsson, barmhärtighetsdirektoriets ordförande, nås på kat för många år sedan telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com i dikten ”Schubertiana” (diktsamlingen Sanningsbarriären 1978). Titeln alluderar intressant har det varit att besöka olika till tonsättaren Franz Schubert. I slutet enheter ute i fördelningarna. av en av verserna säger Tranströmer: ”De fem stråkarna säger att vi kan lita på Imponerad någonting annat.

Jag, och övriga ledamöter, i direktoriet På vad? På någonting annat, och de följer har imponerats av det gedigna arbete oss en bit på väg dit. som läggs ner på Caritas och på medSom när ljuset slocknar i trappan och hanlemsvård i vidaste bemärkelse. Under den följer – senare år har samarbetet mellan Ormed förtroende – den blinda ledstången dens olika direktorierna ökat. De ovan som hittar i nämnda skrifterna som vi för närvamörkret.” rande arbetar med är exempel på detta.

Såväl informationsdirektoriet som utApropå mörker kom jag att tänka på bildningsdirektoriet är med i arbetet. rutmönstret på golvet i våra logelokaEtt annat arbete som skall starta är ler. Står du på vit ruta är du omgiven ett samarbete med planeringsdirektoav mörker, men står du på svart ruta så riet för att om möjligt ”kvalitetssäkra” är du omgiven av ljus. Ljus och mörker vår rekryteringsprocess, men det kanomväxla med varandra. Tänkvärt. ske blir föremål för en framtida kröEfter nio år som ledamot i barmnika av annan penna. X härtighetsdirektoriet, vara fyra som ordförande, lämnar jag nu direktoriet GÖRAN KARLSSON, för andra uppgifter inom Orden. Det ordförande har varit mycket givande år. Särskilt barmhärtighetsdirektoriet 43

Lös Frimurarens kryss – ta chansen att bli miljonär GÖRA GJORDE DET DEN GLATT GRUVLIGE

KALLT TÄCKE STÄMMA

GRUVLIGT FALL

KAN VARA EN SUR TYP

STÅ PÅ BILRUTAN

FÖR TÖJNING

SES BÄST BAKIFRÅN

UPPLYSNING

SÅGS PÅ FILM FÖRR

BOCKAS FÖRHINDRAR KÖRNING TIO PÅ TAVLA

2 TAR TRANKIL SAKER MED

VISSNA

MATEMATISK TERM LÄGE FÖR RAKET GAMMALT SLIT

DELA ÅSIKT

STYCKAD BIT SPRED

GÖR DEPUTERAD

ÄR KLARBLÅTT

INGÅ I STOR LIVMÄSTARE GARDE

HAR MÅLET BAKOM SIG GE KRITIK

BLIR RESTEN OMFÅNG

DELTAR EN DEL FORTFARANDE I GJORDES VIRKE MED APOLLO HAVSLED KOMMER MED FÖREBUD

TACKA JA

5

ANGER NIVÅ UTBYTER TANKAR

LÄGGS IN I BILEN

7

PÅ ÄNGEN SAMVERKA

LIGGER MAN ALDRIG PÅ STATER

BAR PÅ BÄR MAN LAGER I BOX

TRÄNAS AXEL I

LÄTTA

SPRIDITS UT VALE VISAR TUREN

BRUKAR MAN VISKA TILL STÅR GÄRNA BLÖTT

GENOMGRIPANDE LÅTER OFTA SOM S

AVSLUTAR LITANIA

4

DÖDLIG DOS

LIGGER VID MOLDAU RUSTA FÖR REMMALAG

GJORD LITE BÄTTRE

Är man skicklig och sedan har lite tur kan man mycket väl bli miljonär genom att lösa Frimurarens kryss.

Först och främst skickar man in lösningen till redaktionen och dras man sedan som en av de tre vinnarna får man fem skraplotter – som i sin tur kan ge de stora pengarna.

PUBLICERAR AVLAGD LÄNGD

SLÅR UPPSKATTAT

FORNTIDA RIKE KAPARE VINNARÄMNE

FIRAR DUBBELT KINAEXPORT

KAN VARA KRAFTFULL

GÖMDA DYRFÅR PÅSKGRIPAR ARBETARE

NÄR LUFTEN GÅTT UR

KÖRA BAKOM

1

3

Bilden i krysset har vi hittat i en skrift från Stockholms stadsmuseum.

Den visar entréhallen i Stamhuset för mycket länge sedan.

Gör så här: De numrerade rutorna i krysset bildar ett ord. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och adress – eller skicka ett vykort till 44

6

chefredaktören. Mejl- respektive postadress finns i redaktionsrutan på sidan 54 i tidningen.

Senast den 23 januari 2017 ska lösningarna vara inskickade, för då drar vi de tre vinnarna.

Rätt lösning i Frimurarens kryss i förra numret var ”läktare”. X

Lösning till krysset i Frimuraren nr 3 2016 HAR TJURSKALLE HAR MAN NYTTA AV

F RÖT

R FOLKDANS BESKYDDARE SAMLAS I FÖRRÅD

K R A U N S K B U L Ä L A

HÄNGER OM HALSEN STRECK FRÅN FRÖN

MÄNSKLIG KNÖL

MIRAKEL

SPANSK DANS

KORT PÅ KLÄTT KORT

GASTAR GAST

SÅNGFÅGEL SIKTAS FRÅN TORN

AVSLUTAR ADVOKAT

PROCENTERI

HÅLLS UTAN HÄNDER

A N D A N

O C K E R

K E R A M R I Ä R K G E T R SOM PULVER UNIK

EFTER KARL XIII HAFT SOM SITT

2

UPPFINNARE DISKAD

U A R T L R V A B A N A L D D D A A N D I S E N

HAR ORO HAR SNURR PÅ I SIG VERKSAM- TRIVS I HETEN VÅTT

7

TAR PARNINGS- INTE ÅT LEK SIG

FRAMRÖSTAD

NÄR VARA ÄR KORT

DÖK I SJÖN

1

FRÅN HÖGT TILL LÅGT

FÖRE FÖR MOTSATS

GÅR MED TAXEN

LOTT

Y G Å S D F R O E R O N R A

ANKLAGA

HELLÅNG

DRAG

AGERAS NEDSÄTTANDE PÅ

FRÅN FÖRR

A

BYGGDE TEMPEL TALTAL

T I E SKILJER SIG FRÅN ANNAN

R STÅR FÖR DET SÄMRE OVERKSAM

S

E N O Ö R V R E E R K U O R R V S A A L D G E O L D E B I N T A

T S S R I N G M Å N E R Å L A D E L D E A K T E N N G E N D L H S E G A L O M O A A L G G A R V A N S K A P I K D A N L E R G R Å A K T I V R A L T

TAR SPELAR STIM I PERIODER SYDLIG DEL

DRAMADELEN

NÅGRA I MÄNGDEN

BEHANDLA HUDEN

DEN LYSER UPP

TRIST

SLÅ I DÖRREN

ÄR VIND PÅ

SLÅR MAN SIG FRAM TILL

SURRA

6

ÄR UT-

HAMMAR- PEKANDE NAMN ÅKSTIL I BACKEN

3

ARBETET MED PEHR DUBBSINSAMLINGEN FORTSÄTTER

BÄRA

DEL AV VATTEN NEDSLAGNA

KOMPASSSTRECK

UTHÅLLIGA

RÄTTAR TILL DEFEKTER

SER UT SOM SOM EN FÅGELHOLK

TÅNG KAN DET LIGGA NÅGOT I

Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekeskiftet 1800.

Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge.

Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr Dubbsinsamlingen till en succé!

5

SAMTYCKTE TSAREN MED

EN AV TVÅ SAMMANSVETSADE

HÖRAS

Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.

HJÄLPARE

PUST

LÄROPERIOD

4

STÄMMA

Tänk på Pehr Dubbsinsamlingen. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Gunvor Vidjeskog, Jakobstad, Finland, Stig Bladh, Örebro, och Carl-Gustaf Berglin, Eslöv. De tre kan se fram emot att få skraplotter med posten och har alltså chansen att bli miljonärer. X

Bidrag till Pehr Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548

45

Insänt

Bronx motto kommer från Småland Broder chefredaktör!

Tidskriften Frimuraren har blivit en allt pålitligare upplysande broder. Ni som står bakom produkten har all anledning att känna stolthet över väl genomfört bestyr! Det senaste numret, det vill säga nr 3/2016 utgjorde inget undantag.

Jag har ”fattat pennan” för att kunna framföra ett tack och lämna några kommentarer, speciellt med anledning av artikeln om ”Förste Amiralen” Anton Johan Wrangel af Sauss. Förutom att han var farbror med min hustrus farmors farfar, så tror jag mig också våga påstå att hans frimureriska riddarnamn ”Equ. A Castello” förklaras bäst av hjärtskölden i hans ättevapen, som jag bifogar en bild på. Se nedan.

Denna heraldiska borg är gemensam för de flertaliga Wrangels-ätterna, även om deras inbördes släktskap inte alltid gått att bevisa. Den här ättegrenens eget motto ”Ne Cede Malis” kan närmast översättas med ”Vik ej för motgångar/ondska”.

Den smålänning, som sägs vara upphovsmannen till stadsdelen Bronx i New York, nämligen Jonas Brunk från Komstad, nära Sävsjö, tycks ha fört med sig nämnda motto dit och det är i dag också stadsdelens officiella motto.

Greve Wrangels frimureriska valspråk, som nog bör skrivas ”Ingenio et Animo”, tror jag man kan tolka som ”Klokhet och Uppmuntran”.

Kanske kan det också vara värt att tillägga att Anton Johan Wrangels

svärfar också var amiral. Han hette Erik Arvid Sparre (af Söfdeborg). Den senares broder var dessutom amiralen Carl Hans Sparre och deras gemensamma fader var överamiralen Claes Sparre. Marint så det förslår! Om de var frimurare i sin tur har jag inte kontrollerat.

Grevliga ätten Wrangel af Sauss fortlever i våra dagar Tomas Risbecker Svea, Stockholm Tack för de vänliga orden om vår gemensamma tidning och den intressanta kompletteringen av artikeln i förra numret.

Red.

ARCTIC BLIZZARD

⌀44 83 gr Japanskt mekaniskt urverk 3 999:-

(4 499:-)

Rabattkod: FM2016

www.1664.se 070-245 29 31 16-64 Import AB 46

Insänt Gör en egen intern Caritasinsats

Frimurarkula från Finland Vill kommentera Sven-Åke Bergkvists artikel om frimurarkulan, välbekant också här i Helsingfors. En variant av kulan (9 mm) har en längre tid funnits till salu hos våra finska ordensbröder bland en massa andra frimurarprylar. Den kostar 400 EUR. Annons om dessa prylar finns i varje nummer av deras medlemstidning Koilliskulma.

Jag är säker på att bröder i Sverige kan beställa en kula av våra finska bröders caritasförening som heter Humanitas.

Adressen är matti@hakkarainen.info och hans telefonnummer är +358-400431 679.

Hälsningar från östra rikshalvan.

Björn Federley

Extern och intern Caritas är två sidor av samma mynt. Frimurarna överlämnar, centralt och lokalt, mycket stora belopp till olika organisationer för angelägna insatser, men också till enskilda och familjer där samhällets skyddsnät inte räcker till. Det finns dock en avgörande skillnad mellan extern och intern Caritas som alltid bör uppmärksammas. Intern Caritas – präglad av uppmärksamhet, omtanke och omsorg om bröderna – kan vi inte överlämna till någon annan. Den måste vi ta hand om själv.

Två huvudspår kan urskiljas i logernas interna Caritasarbete. I någon form av logisk ordning är det första spåret att bröderna inte bara ska känna sig välkomna i vår Orden, utan också stimulerade att återkomma till våra loger och vandra vidare i graderna i en takt som regelbundet ger allt mer kunskap, insikt och motivation. Vi tappar för många medlemmar i arbetsgraderna i Johannes- och Andreasskedet genom utträde, eller genom att medlemmarna helt enkelt slutar att återkomma. Få bröder lämnar kapitelgraderna.

Det andra spåret handlar om att ta hand om bröder som behöver särskilt stöd vid livskriser, sjukdom eller ålder genom samtal, besök eller hjälp på annat sätt.

Vårt interna Caritasarbete är en uppgift för alla bröder, men särskilt ansvar åvilar faddrar och Caritasgruppen. Samtidigt finns det indikationer på att alltfler bröder tar en egen kontakt med en broder som saknas eller behöver hjälp. Denna utveckling är mycket positiv och gör att insatserna blir mer personliga och att vi når ännu fler bröder.

Låt oss fortsätta det aktiva interna Caritasarbetet och uppmärksamma bröder som är nyrecipierade eller bröder som saknas i vår krets. Gör en egen insats, den ger en personlig tillfredsställelse, eller kontakta din Caritasgrupp.

Saxat ur Helsingborgs frimurarsamhälles medlemsblad.

information från informationsdirektoriet

Angående inloggning på Ordens hemsida Som medlem i Svenska Frimurare Orden har du möjlighet att logga in på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till: • Medlemsmatrikeln • Dina medlemsuppgifter • Blanketter och annat material På sikt kommer du att få tillgång till ännu mer bra information, inte minst angående utbildning och annat matnyttigt.

På hemsidan kan du också ändra din e-postadress och telefonnummer, så att du får de nyhetsbrev som Orden skickar ut.

För att logga in följer du dessa steg:

7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.

1. Gå in på www.frimurarorden.se.

8. När du klickar på länken kommer du till en hemsida där du ännu en gång skall ange ditt SFMO-ID.

2. Klicka på ”Logga in”.

3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt lösenord”

Lösenordet som du nu själv skapar skall innehålla följande:

4. På den tomma raden skriver du in ditt SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av Frimuraren eller på ditt medlemskort.

Observera att du skall ange logenummer med fyra siffror, sedan bindestreck och sist ditt individnummer med fem siffror.

Om det bara står fyra siffror i ditt SFMOID skall du lägga in en nolla direkt efter bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex: 3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.

- Minst åtta tecken - Minst en STOR bokstav - Minst en liten bokstav - Minst en siffra - Minst ett specialtecken (-/&!?)

5. Klicka på ”Skicka”.

6. Du får nu ett e-brev till den e-postadress som finns inlagd i Ordens medlemsregister. Felaktig e-postadress anmäls till logens sekreterare.

47

T ex kan ett lösenord se ut så här: ?Toyota93 Boston45!

Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda bokstäver. Skriv av den och klicka OK. 9. Nu kan du logga in på Ordens hemsida och när du har gjort det så kommer ditt namn att synas där det tidigare stod ”Logga in”.

Debatt Debatt:

Förändringarnas tidevarv Vi lever i en föränderlig värld.

Omgivningen förändras hela tiden, förutsättningarna ändras, vi själva utvecklas.

Det är bara att hänga med.

Ibland (oftast) sker förändringar till det bättre, någon gång kanske till det sämre.

Hur man än vrider och vänder på det så handlar det om att individer, företag, organisationer m fl måste anpassa sig efter de förutsättningar som föreligger.

Sker ingen anpassning hamnar man ofelbart på efterkälken med alla de konsekvenser det kan medföra.

Somligt bör/skall inte förändras, exempelvis våra ritualer eller hur våra lokaler (i princip) skall vara utrustade och möblerade.

Individerna har nog lättast med anpassningen till den föränderliga verkligheten, företagen har sin budget att tänka på och där har styrelserna en tumme i ögat på de ansvariga.

Andra organisationer har det kanske svårare, beror sannolikt i stor utsträckning på personligheterna i ledningen och deras revisorer och hur de fungerar. ”Jamen, så här har vi alltid gjort tidigare!” ”Jamen, så där har vi aldrig gjort förut!”

Två uttryck som jag avskyr att höra!

Den offentliga sektorn, alltså skattefinansierad, får ibland för sig, att man måste ”förnya” sig.

Sålunda kan en kommun få för sig att skaffa sig en ny ”logga”.

Vad nu det skall vara bra för.

Undrar hur många mantimmar det gått åt hittills, konsultarvoden etc, you name it!

Skattebetalarna i kommunen får stå för notan.

Förnyelse = förändring, men det skall finnas en påtaglig anledning att förändra.

SFMO är en organisation med en speciell uppbyggnad, starkt hierarkisk.

Vad har hänt under det senaste seklet?

Vi har inte längre någon kunglig Stor-

mästare, det blev så när Prins Bertil avled.

Datateknikens utveckling går i rasande takt, det finns massor på nätet.

Men i övrigt?

Sekreterarna runt om i landet får ibland nya fundamentalstadgor med smärre förändringar med allt vad det innebär, inklusive brännande av ca 5 ton papper, de får också cirkulärskrivelser med smärre påpekanden.

Vad i övrigt är, är tystnad.

Information om varför man gjort en förändring får vi aldrig.

Detta leder till frustration, irritation.

T ex: Kedjesången skulle bara få sjungas vid högtidliga sammankomster.

Vilket föranledde ett antal bröder i en brödraförening i norra Skåne att gå till sin O och fråga: ”Är detta sant?” ”Och i så fall varför?”

De fick svaren ja och vet ej. ”Då kommer inte vi!!!”

Ukaser/påbud utan information om varför är av ondo.

Om påbuden på det lokala planet upplevs som alltför oacceptabla leder detta till att man gärna gör vad somliga kallar ”lokala tillämpningar” och andra kallar ”civil olydnad”, man gör alltså som man vill och struntar i resten. Är det detta vad höga vederbörande i Stockholm vill???

Lyssnar man överhuvudtaget på vad gräsrötterna har att säga?

Har man någonsin frågat gräsrötterna till råds?

Och om man gör det, tar man det till sig?

Det verkar inte så.

Jag tror jag vågar säga, att avsaknaden av information är ett grundläggande, svårt problem inom vår Orden.

Några förändringar jag snart vill se: Johannesskedet = lågstadiet.

Andreasskedet = mellanstadiet.

Kapitlet = högstadiet.

Brödraföreningarna = gymnasiet.

Vår Stormästare, Anders Strömberg, har under sin tid hittills besökt samtliga enheter. Han har också på olika sätt gjort reklam för brödraföreningarna.

Berömligt.

Varför inte kalla brödraföreningarna för Instruktionsloger? Är det att trampa logerna på tårna, då de någon gång saknar recipiend och har en något utförligare instruktion?

Då får de väl tåla det då!

Att få den ena graden efter den andra enbart genom logebesök finner jag fattigt.

Krav på ett besök i brödraförening för att erhålla ny grad anser jag vara rimligt.

Så långa är inte avstånden i Sverige.

OK, långt i Norrland, men kan VIII:an i Kiruna åka ner till Umeå för att få IX:e graden..., det är många mil!

Clas Bern, X

Kontakta gärna Caritas vid behov Caritasgrupperna runt om i våra frimurarsamhällen söker bistå bröder som befinner sig i trångmål, detta enligt principen hjälp till självhjälp.

Den broder som befinner sig i en utsatt situation: uppmanas ta kontakt med någon i Caritasgruppen för ett samtal om problemet. En even48

tuell ansökan kommer att behandlas efter prövning och naturligtvis konfidentiellt.

Den broder som önskar ett besök eller bara behöver prata kan också ta kontakt med Caritas. Om man själv eller någon broder man känner är sjuk vill man från Caritashåll gärna få en kontakt om detta.

Insänt

Att tolka ritual För många år sedan, när jag var nybliven frimurare, var jag en ofta sedd besökare i logebiblioteket. Jag ville få ritualen förklarad. Efterhand blev jag mer och mer intresserad av de etiska aspekterna. De böcker jag lånade innehöll ofta historiska svar på mina frågor. Det blev en god grund när jag letade vidare i mer allmän filosofisk litteratur. gr. telos ’mål, ändamål, slut’ och logos ’lära’), d.v.s. han ansåg att handlingar skall värderas efter deras konsekvenser.

Adam Smith, skotsk filosof (1723-1790) och liberalismens fader. Porträtt från 1787.

Ny kunskap ger upphov till nya tolkningar. Att mitt intresse för frimureriet har stått sig beror mycket på att även mer intuitiva tolkningar är tillåtna. Till det intuitiva perspektivets fördelar hör dess koppling till känslan. Känslan är viktig för vår upplevelse av ritualen som skådespel. Den känslan, och ritualerna som ju är anledningen till att vi träffas, har avgörande betydelse för vår gemenskap. Gemenskapen hör till det jag uppskattar mest hos frimureriet.

Jag skall ge några exempel på alternativa tolkningar. Vi använder ju symboler och allegorier i vårt arbete. Antag att fyra representativa filosofer skulle använda vardera tre symboler för att förklara för oss vad de anser vara den rätta handlingen. Det kanske skulle se ut så här!

Jeremy Bentham (1748-1832) – lust, smärta, lycka. Varje människa strävar uteslutande efter att uppnå lust och att undgå smärta. Den rätta handlingen kan bedömas genom en lyckokalkyl, som bl.a. innefattar intensitet och varaktighet av lust och smärta hos berörda personer. Bentham var teleolog (av

Adam Smith (1723-1790) – känsla, empati, självbevarelsedrift. Människor värderar egna och andras handlingar efter om en opartisk bedömare skulle godkänna de känslor de har sitt ursprung i. Smith uteslöt inte egoismen.

Människan är trots allt sig själv närmast. Han var deontolog (av gr. deon ’det nödvändiga, plikt’), d.v.s. han ansåg att handlingar inte uteslutande skall värderas efter deras konsekvenser.

Båda dessa filosofer kan kal�las handlingsetiker, d.v.s. de ansåg sig kunna bedöma enskilda handlingars värde. Följande två är regeletiker, d.v.s. de bedömde främst värdet i de regler som styr handlingarna.

George Edward Moore (1873-1958) – sunt förnuft, erfarenhet, intuition. Vi har en uppfattning om det goda, t.ex. i att betrakta vackra föremål eller att ha ett gott sällskap. Men alla filosofer som anser att det är möjligt att definiera godhet begår ett allvarligt misstag. Begreppet är oanalyserbart. Han ansåg att vi bör utföra de handlingar som i största möjliga omfattning frambringar goda saker.

Immanuel Kant (1724-1804) – förnuft, vilja, plikt. En handlings moraliska värde ligger inte i dess konsekvenser, utan i de avsikter eller överväganden som ligger till grund för den. En moraliskt förtjänstfull handling är den som vi utför av plikt, utan något tvång eller yttre tryck, inte på grund av religiösa eller världsliga straff eller belöningar. Han kunde inte föreställa sig något alltigenom gott, utom en god vilja.

Ytterligare en intressant triad är – intuition, förnuft, vilja. Den beskriver viktiga rön inom beteendevetenskapen. De 49

Den tyske filosofen Immanuel Kant, (17241804) avporträtterad runt 1790.

går ut på att vår beslutsprocess sällan är så medveten som vi tror, åtminstone inte i det avgörande ögonblicket. Vi fattar beslut intuitivt. Först när vi bestämt oss blir vi medvetna om det. Förhoppningsvis prövar vi det därefter med hjälp av vår erfarenhet och vårt förnuft.

Om och hur beslutet sedan genomförs beror på vår karaktär eller vilja.

Slutsatser Mina slutsatser av dessa resonemang är, att det inte finns några objektiva svar på vad som är den rätta handlingen. Ändå vet vi i regel när vi handlar fel. Det beror i så fall på vår uppfostran, på vår kunskap och erfarenhet, på sociala konventioner – och inte minst på vår förmåga till empati. – Återigen känslans eller intuitionens betydelse.

Det lär inte heller finnas någon objektivt riktig tolkning av våra ritualer.

Den nyblivne frimurarens tolkning kan vara väl så god som den mera erfarnes. Den intuitiva tolkningen kan vara lika bra som den historiska.

Rune Carlsson

Arkiv och bibliotek

Föredrag från 1700-talet arkiverade i Stamhuset En guldgruva för hela Orden finns i biblioteket i Stamhuset. Där har man under årens lopp sparat alla föredrag och talmanstal som lämnats in där av olika bröder. I dagsläget finns över 3 300 titlar arkiverade. dan arbetat med önskad finslipning av själva programmet.

Stellan Ström har gjort 3 300 föredrag sökbara i en databas. Nu vill han att hela Orden skickar in mer material till det gemensamma arkivet.

U

nder tidigare år har det varit svårt att greppa vad som funnits i arkivlådorna. Register i någon form har funnits på papper, men det var tidigare inte helt enkelt att hitta föredrag om ett visst ämne. Men nu är allt lagrat i databaser och sökbart både med nyckelord, på ämnen, författare och en rad andra sätt.

Utökad samling – Därefter har jag kunnat utöka samlingen och registret med ytterligare lika många poster i olika grader, som kommit fram genom inventering av pärmar och arkivboxar i våra arkiv, säger Stellan.

– Vi försöker nu entusiasmera närområdet att fortlöpande ge oss mera material. Men vi vill också uppmärksamma alla Svenska Frimurare Ordens bröder på förekomsten av detta arkiv och även uppmana Ordens alla enheter att ytterligare berika samlingen, som ju tillhör och kan vara till hjälp för hela Orden. Vi i arkivet önskar oss fler kopior av vad som finns av värde i de egna arkivskåpen ute i våra provinser.

Modern databas Under 1990-talet lade broder Fredrik Björkman ned ett mycket stort arbete på att pappersregistrera det befintliga äldre arkivet av bruna kuvert med föredrag och en del andra dokument. Detta register digitaliserades och när en backup hittades av överarkivarien och överbibliotekarien Ulf Åsén våren 2014 hade utvecklingen gått så långt inom dataområdet att man kunde börja skapa en modern sökbar databas.

Stellan Ström, tidigare förste arkivarie, har de senaste åren gjort ett omfattande arbete med databasen. Först konverterade datakunnige brodern Peter Henriksen de gamla datafilerna till modernare skick, och han har se50

Så härmed uppmanas alla sekreterare och arkivarier i loger och brödraföreningar att i fortsättningen regelmässigt förse Ordensbiblioteket med helst dubbla kopior av värdefulla tal och föredrag innan de göms och glöms i plåtskåpen för evigt. Äldre guldkorn ur arkiven mottages naturligtvis också med tacksamhet.

– Det stora värdet i Stamhusets arkiv ”Tal & Föredrag” ligger i att det är tillgängligt som en rik källa för bröders förkovran, undervisning och forskning. Även om dokumenten inte är jämförbara med utgivna gradbundna skrifter och forskningslogen Eckleffs alster, säger Stellan. X Stellan Ström nås säkrast på 076-802 04 40.

Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Talmanstalet

En vit Renault Clio kan förändra synen på verkligheten Vad är mest personligt utvecklande? Att gå en kurs eller att köpa en begagnad bil? Jag köpte en bil i våras eftersom min gamla trotjänare en senapsgul Opel Kadett tagit slut på grund av hög ålder och för lite kärlek från min sida.

D

en hade de sista åren stått på mitt lantställe avställd, den liksom vaktade stugan och jag plockade bort löv och barr för att ge sken av att den fortfarande gick i trafik.

Men nu hade förfallet blivit så stort att jag beslöt mig för att skrota den.

Jag ringde till skrotfirman som lovade hämta den.

Förnedras Skrotfirman kom med en lastbil med kran och när bilen lyftes upp på flaket gick framrutan sönder.

Jag måste medge att jag då gick bakom stugan, jag ville inte se bilen förnedras, jag ville inte se något som tagit mina barn, min familj till badstranden, till fjällen, till stugan, slås i bitar framför mina ögon.

Det känns lite löjligt att säga det, för innerst inne var jag ju tacksam att bilen forslades bort.

Men den var på sätt och vis en symbol för en period i mitt och mina barns liv.

Har man en sommarstuga som inte ens taxibilarna hittar till måste man ha en bil, annars går det inte.

Min bror Jag begav mig till min barndoms Småland för att köpa en ny bil. Min bror som bor kvar känner alla bilhandlare

och är betydligt kunnigare än mig på bilar så det kändes som en bra idé.

När man kommer till en bilhandlare med en liten budget så har man en föreställning om vilka bilar som man möjligtvis kan köpa.

Vilka märken, vilken årsmodell, vilken storlek … ?

Missmodig Vi åkte runt till stadens bilhandlare och provkörde och sparkade på däck på alla bilar som låg inom min ekonomiska förmåga.

Alla de bilar jag prövade kändes bara en aning piggare än den jag just skrotat och jag började känna mig missmodig då min bror ringde ett sista samtal till en bilhandlare som vi förbisett på vår begagnade-bilsafari.

Hittar själv Jodå han hade fått en bil som bara gått femtusen mil, en gammal tant hade haft den, bara kört från Torpön till Tranås, fram och tillbaka – bilen hittade säkert vägen själv – servad varje år – ser egentligen helt ny ut fast den är en 96:a – ny cd-spelare och fräscha vinterdäck. Renault Clio vit. Vi tvättar upp den åt dig.

Vi åkte dit, priset var överkomligt.

Efter en provtur gjordes affären upp.

Jag ringde till min fru och berättade

En vit Renault Clio

51

att vi nu var lyckliga ägare till en Renault Clio, en vit. Hon blev glad men kunde inte riktigt se bilmodellen framför sig. Renault Clio.

En liten fyradörrars, vit bil.

– Ja, du får se snart.

Gemensamt När jag började fundera på en ny bil hade jag inte tänkt köpa en vit Renault Clio. Jag visste inte ens att den modellen fanns. Nu satt jag på motorvägen mot Stockholm i en vit Renault Clio och upptäckte plötsligt att det fanns en hel del sådana bilar. Vita Clios, röda Clios, blå Clios, Clios i alla färger.

När jag mötte en annan vit Clio på vägen fick jag en känsla av att just den bilföraren och jag hade något mer gemensamt än jag hade med de andra bilisterna.

Jag är säker på att många känner igen sig i den här beskrivningen. En ny kunskap kan förändra vår syn på verkligheten, det som förut varit osynligt blir plötsligt synligt. Och för dem som inte haft förmånen att få köpa en begagnad bil i Tranås eller Solna eller var som helst – kanske har upptäckt att när ens hustru är gravid vimlar det av stora magar, barnvagnar och så vidare.

Uppmärksam Den som är uppmärksam hittar hela tiden nya detaljer, kunskaper som gör verkligheten lite större. En växande verklighet, ställer nya frågor där inte alltid de gamla svaren passar. Gamla strategier får lämna plats för nya möjligheter.

Jag avslutar med ett citat från Talmud: Vi ser inte saker som de är, vi ser saker som vi är. X STEFAN SCHIERBECK Talman Nordiska Cirkeln

Frimurarsalongerna En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Han räddade Finland Biografi om Gustaf Mannerheim Författare: Kjell Blomster

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

150 kr

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

www.ledarakuten.se/mannerheim.html 52

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Svenska Frimurare Ordens Stormästare och Högste Styresman har: Entledigat Professor Göran Karlsson, R&K, som Ordens administrator (OA), tillika ordförande för barmhärtighetsdirektoriet från den 1 januari 2017. Överläkare Per Werner, R&K, som storhospitalier (SH) i SLL, tillika vice ordförande i barmhärtighetsdirektorietfrån den 1 januari 2017.

Förordnat Kyrkoherde Johnny Hagberg, R&K, som vikarie för Ordens högste prelat (vOHP) från och med den 19 mars 2017 till och med den 19 mars 2023.

Professor Göran Karlsson, R&K, som Stormästarens ståthållare (SMS) från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022. Överläkare Per Werner, R&K, som Ordens administrator (OA) från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022.

Drätseldirektorium (DD 1797) Förordnande Skattejurist Lars Hultqvist, X Svea, som ledamot från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022.

Visitator a latere Förlängt förordnande Marknadsekonom Torgny Söderberg, X VPL, PBF, som visitationssekreterare från och med den 1 januari 2017 till och med den 30 juni 2017.

Ordens kansli (OK) Förlängt förordnande Fil.kand Per G Olson, X Svea, som avdelningschef utrikes ärenden och biträdande kanslichef från och med den 1 januari 2017 till och med den 1 augusti 2019.

Stiftelsen Frimurare Ordens Stamhusfond (StHFond 1994) Förordnanden Aukt.revisor Alexander Hagberg, IX Svea och bankdirektör Ulf von Feilit-

zen, X Svea, som ordinarie revisorer samt försäkringsjurist Anders Nehrman, X Svea, som ersättare för räkenskapsåret 2017.

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Entledigande Lagman Hans Brusewitz, X ÖNPL, som arbetande ledamot från den 20 november 2016.

Förordnanden Fil dr Pontus Hörling, X ÖPL, Jur kand Erik Ahlbom, X Svea samt konsult Karl-Gunnar Hultland, X ÖNPL, som arbetande ledamöter från och med den 20 november 2016 och till vidare.

1. Fördelningen (Svea) Entlediganden Verkställande direktör Mårten Hjärtenfalk, IX Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen De Två Nycklar i Södertälje från den 31 januari 2017.

Ingenjör Börje Monsen, X Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Södermanland i Eskilstuna från den 1 januari 2017.

Förordnande Studierektor Peter Mannheimer, IX Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Stenbocken i Uppsala från och med den 1 oktober 2016 till och med den 30 september 2022.

3. Fördelningen (GPL) Förordnanden Ekonomie magister Jonas Jesperson, X GPL, förlängt förordnande som ordförande (O) för Brödra-föreningen Västerhavet i Kungsbacka från och med den 1 januari 2017 till och med den 20 februari 2017.

Docent Jörgen Blennow, VIII GPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Västerhavet i Kungs-backa från och med den 21 februari 2017 till och med den 20 februari 2023.

53

4. Fördelningen (ÖPL) Förordnande Civilingenjör Magnus Engström, X ÖPL, som förste deputerad provinsialmästare (FDPM) för Östgöta Provinsialloge i Linköping från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022.

Ingenjör Kent Andersson, X ÖPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen De Tre Stjärnor i Oskarshamn från och med den 22 oktober 2016 till och med den 21 oktober 2022.

Fastighetsmäklare Bengt Andersson, IX ÖPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen De Tre Ljusen i Motala från och med den 7 november 2016 till och med den 6 november 2022 5. Fördelningen (VPL) Förlängt förordnande Civilingenjör Jan Krey, X VPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Föreningsbandet i Karlskoga med ytterligare 2 år från och med den 25 september 2016 till och med den 24 september 7. Fördelningen (MNPL) Förordnanden Ekonom Ulf Fryklund, VIII MNPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Elysium i Härnösand från och med den 26 november 2016 till och med den 25 november 2022.

Officer Erik Thorsell, X MNPL, förlängt förordnande som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Vintergatan i Sollefteå från och med den 1 januari 2017 till och med den 30 juni 2017.

8. Fördelningen (ÖNPL) Entledigande Tandtekniker Åke Landfors, X ÖNPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Brödrakedjan i Umeå från den 12 september 2016.

Storintendentens expedition

Frimurarring 4500 kr I vår verkstad arbetar sex utbildade guldsmeder med allt från nytillverkning efter dina önskemål, till lagning och ändring av kära klenoder. Välkommen in och se unika smycken av guldsmedernas egen design. Vi tillverkar även de flesta förekommande ordensringarna.

Regalieväska, läder 950 kr

Slipsnål och manschettknappar

i guld eller förgyllt silver med Odd Fellow-symbol

425kr

625kr

Rebeckabrosch Rebeckahänge

650kr

450kr

Priserna är inkl gravyr Med reservation för ändrade guldpriser

GULD & SILVER

20% rabatt

MATSILVER

25% rabatt

Regalieportfölj, läder 1590 kr Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via www.frimurarorden.se/organisation/ storintendenten/frimurarordens-webshop Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt.

Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 4 Årgång 89 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 10.

Materialstopp den 23 januari 2017.

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

SNARBERG

Postadress: Box 105, 551 13 Jönköping • Barnarpsgatan 28 Jönköping 036-16 38 00 Öppet vard 9.30-18.00, lörd 10.00-14.00 www.guldsmedjan-snarberg.se • E-mail: thomas.snarberg@telia.com

Chefredaktör: Lars Billström Stortorget 1, 694 31 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL John Fahlnaes, SLL Lars Klingström, ÖPL Bo Pettersson, VPL Bengt Klemets, SCF Khosrow Razavi, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

54

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Stormästaren

E

tt intressant och för Orden utvecklande år närmar sig sitt slut. Vi skall vara stolta över vad vi alla gemensamt har utfört för en positiv utveckling av Ordens verksamhet.

Jag kommer att göra ett par nedslag i vad som har hänt under 2016, något som också visar hur mångfacetterad vår verksamhet är. Året inleddes med att två nya Johannesloger invigdes inom Östgöta Provinsialloge i januari och februari 2016. Båda har uppstått ur en brödraförening tillika deputationsloge. De båda nya logerna har bra egna lokaler.

I Vetlanda heter den nya S:t Johanneslogen De Tre Axen. Brödraföreningen Njudung fortsätter att arbeta inom graderna IV-V och VI graderna.

Den andra har Brödraföreningen Concordia i Eksjö som sitt ursprung.

Den nya logen behöll namnet och benämns därmed S:t Johanneslogen Concordia. Den tidigare brödraföreningen har samtidigt lagts ned.

Jag vill i detta sammanhang lyfta fram broder Werner von Seydlitz som donerat medel till uppbyggnad av logelokalerna i Vetlanda. Broder Werner (88 år) hade möjligheten att närvara vid invigningen av logen och berättade om sitt händelserika liv och vad frimureriet betytt för honom under sina 60 år som frimurare. Han gick bort i maj 2016 men han fick uppleva sin vision om en loge i Vetlanda.

45 miljoner utdelade Den sammanfattande caritasrapporten för 2015 visar att insamlade medel vid logesammankomster och gåvor från bröder blev något mer än 3 miljoner kr. Fonder och stiftelser har tillfört mer än 42 miljoner kr. Totalt har Ordens enheter, fonder och stiftelser delat ut mer än 45 miljoner kr till olika ändamål som medicinsk forskning, barn- och ungdomsverksamhet, äldreverksamhet, stöd till enskilda fysiska personer och kulturella ändamål.

Vi kommer med stor sannolikhet att nå upp till motsvarande belopp under 2016.

Vid utdelning av forskningsbidrag

ur Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse (”Frimurarestiftelsen”) för åldrandets sjukdomar i Stockholm närvarade Stiftelsens Höga Beskyddare Prinsessan Christina, Fru Magnuson. Stiftelsen delade vidare ut anslag i universitetsstäderna Umeå, Linköping, Göteborg, Malmö/ Lund och Helsingfors.

Vid utdelning av forskningsbidrag ur Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm (”Barnhusstiftelsen”) för barn- och ungas sjukdomar närvarade Stiftelsens Höga Beskyddare H. M. Drottning Silvia.

Orden och de Orden närstående välfärdsinrättningarna ”Barnhusstiftelsen” och ”Frimurarestiftelsen” fick möjlighet att i samband med den officiella hyllningen av H. M. Konung Carl XVI Gustaf överlämna en penninggåva till stöd för Stiftelsen Ungt Ledarskap och därmed bidra till stiftelsens möjligheter att verka för ett gott värdebaserat ledarskap och att stödja unga ledare.

Uppskattade evenemang Bröder har på flera orter under sommaren träffats för informationsträffar eller samvaro under olika former med eller utan sina damer. Aktiviteter som har växande deltagarantal för varje år.

Det är uppskattade evenemang som bör kunna genomföras på flera orter.

Jag vill också lyfta fram ”den anatomiska teatern” i olika grader som ett exempel på nytänkande i arbetet med att delge våra bröder fördjupad frimurerisk kunskap.

Presidiet (undertecknad, Stormästarens prokurator, Stormästarens ståthållare, Ordens sigillbevarare och kansler) och storsekreteraren kan efter vårt årliga besök i fördelningarna konstatera att vi är på rätt väg när det gäller att genomföra vår verksamhet och inte minst arbetet med medlemsvården.

Som vi alla vet finns det ett behov av att stödja våra egna medlemmar som har det svårt och även deras änkor/anhöriga. Många gör ett fantastiskt arbete inom medlemsvården men det finns 55

Foto: Joe Sundelin

Bästa Bröder!

alltid en förbättringspotential inom detta prioriterade område. Var och en av oss bör därför ställa oss frågan - vad mer kan jag göra för en broder.

En unik källa Vi har en annan riktigt stor utmaning.

Det är tillväxten i våra brödraföreningar. De behöver fler medlemmar och vi måste få våra yngre bröder att inse att en brödraförening är en unik källa till fortbildning inom frimureriet. Varje broder bör därför också vara med i en brödraförening.

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff arbetar med en bok ”Svenskt frimureri under 1800-talet” Jag har fått en arbetsutgåva av boken och finner att boken kommer att täcka en vit kunskapsfläck om vår Ordens historia. Bokens anslag är brett och ger en bra bild på Ordens verksamhet under kunglig ledning, utveckling och utbredning inom Norden och på framstående personligheter inom Orden m.m. Läs mer i bifogad pamflett och inte minst: beställ!

Jag vill slutligen tacka er alla, ämbetsmän och bröder, för ert engagemang för Orden under det gångna året. Jag önskar er och era nära och kära En God Jul och Ett Gott Nytt År och ser fram emot ett intensivt 2017 med välbesökta sammankomster i våra loger, brödraföreningar och klubbar. X

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

har Sveriges ViVi har Sveriges mest nöjda Private mest nöjda Private * Banking-kunder Banking-kunder * För femte året i rad ger våra kunder För oss femte året ibetyg. rad ger våra kunder högsta

Vi me Ba

oss högsta betyg.

För fe oss h

Välkommen du också.

Välk

Välkommen du också. *Enligt TNS Sifo Prospera 2015.

*Enligt TNS Sifo Prospera 2015.

*Enligt T

Kungsträdgårdsgatan 2 08-406 69 00 handelsbanken.se/privatebanking

Kungsträdgårdsgatan 2 08-406 69 00

Kungsträdgårdsgatan 08-406 69 00