Frimuraren nummer 3 2019

När Carl när blev Caroline

Blücher – På besökpå Bröder så blev Blücher Napoleons baneman ibesök Putbus i Putbus napoleons baneman

Frimuraren tidskrift För för svenska Frimurare frimurare orden | no 3 | 2019 tidskriFt

Brödraskap gemenskap På besök hos Fjärde fördelningen

Brödraskap & Gemenskap På besök hos Fjärde fördelningen

Foto: Pierre Dunbar

Frimurarna i samhället

Kedjeboskolan, naturskönt belägen i Bergslagen.

barnhälsovård 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 144 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen har under år 2018 delat ut totalt 18,8 mkr, varav till forskning inom

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

2

Innehåll I detta nummer Pilgrimsvandring – en resa i sitt inre

4

Historien kring en frimurarväska

7

Kapitelbrödraföreningen Jörgen Kock invigd

9

Musikaliska frimurare – inte bara Mozart

11

När Carl blev Caroline

14

Blücher – Napoleons baneman vid Waterloo

18

På logebesök i Putbus

21

Rasslande kedjan på höjdarresa

23

Ny kull av ledare har grundutbildats

25

50 år som frimurare

26

Ölands Frimurarklubbs sommarmöte

27

Rekordträff på Bjäre

28

Acta Masonica Scandinavica Nr 21 2018

30

Debatt: Utomrättsligt av KMO:s funktionärer om ordnar

35

14

Tema – Fjärde fördelningen: Trevande start för frimureriet i Östergötland

36

Kuriosa ur historien

39

Fjärde fördelningen: Nordöstra Götaland – och lite till

40

Fyran – papperstidningen som blev en webbsida

41

Efter Fjärde fördelningens ekonomiska kris: Magnus lägger ut kursen för framtiden

42

Johanneslogen Helios i Reftele: Livaktig loge i livaktig bygd

44

Caritas: Lisebergsresa och vinterjakt

45

Vad är det som är så speciellt med Helios högtidsdag?

46

Gnosjöregionen: Samarbete och småskalighet

47

Rune går på djupet med det frimureriska tankegodset

48

Frimurarhuset som blev hotell och en träffpunkt för Linköpingsborna

50

Mycket som förenar dagens och gårdagens frimurare

52

18

I varje nummer Korsord 31 Henrik Langes teckning: Vart leder min vandring? 32 Frimuraren för 70 år sedan

32

Radannonser 32 Ordens högste prelat: Tänk på döden 33 Stormästarens sida: Mina bröder! 55

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Materialstopp 21 oktober 2019.

36

Redaktör: Ulf Hjelting, 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 Örebro frimuraren@frimurarorden.se

Omslag: Högtidsdag hos Johnneslogen Helios i Reftele. Det är lätt för Ulf Gunnarsson bakom kameran att få deltagarna att le.

Bild:

Lars Klingström.

Resa till Trelleborg

Pilgrimsvandring – en resa i sitt inre Bröderna i S:t Johanneslogen Acacian-Malmöhus arrangerade en pilgrimsvandring lördagen den 20 juli. Det blev en dagsvandring med början i S:ta Katarina klosterruin i Trelleborg och som avslutades vid Fru Alstads kyrka med grillning och samkväm.

V

Bröderna samlades först för en genomgång om pilgrimsvandringens historia och betydelse för världens alla religiösa folkgrupper, vilket avslutades med ett citat av Franciskus av Assisi själv som lyder: ”Lyft blicken, min vän, och se Guds skönhet”.

ad menar vi egentligen när vi säger frimurarvandring? Var tar man den här vandringen och vad är målet?

Frimurarna bär på sätt och vis ett arv från sina fäders fäder, i att vi ständigt söker efter sanning och ljus – vi förblir aldrig stillastående. Det är en del av det som gör oss till fria murare, då vi är redo att fatta tag i mursleven och utföra gillets arbete, varthelst spetsen än pekar.

Vandringen På så sätt var 16 kilometer på den skåns­ ka landsbygden aldrig riktigt ett hinder, utan snarare ett välkommet sätt för bröderna att konkretisera vandringen vi tar varje dag i våra liv. För frimurarna som valde att följa spåren av gamla anor på en pilgrimsvandring, gassade södersolen över deras huvuden och visade vägen framför dem.

Vandringen, som skulle få bröderna att fundera på vad frimurarvandring och pilgrimsvandring har med varandra att göra, började i Trelleborg och S:ta Katarina klosterruin. För nord- och södergående pil-

grimer, börjar, respektive slutar, resan här – en blygsam liten ram som en gång utgjorde grunden till 300 år av franciskansk klosteraktivitet från 1200-talet. På den östra sidan tornar ett järnkors som blev upprest 2007 för att beteckna över tusen år av kristen förankring i Trelleborg med omnejd.

4

Kyrkogrimmar Kort därefter började vår vandring norrut, och vi kom efter knappa 200 meter fram till S:t Nicolai kyrka och vårt första stopp.

En ståtlig byggnad av mörkrött tegel med legender om kyrkogrimmar, midnattsspöken och konspiration. Men under de dramatiska berättelserna vilade ett lugn som sällan upplevs i så stora salar, vars luft fylldes av Östersjöns sydliga vindar. Altarmonumenten sträckte sig från golv till tak och pryddes av heliga figurer som outtröttligt vakade över församlingen. Dopfunten i gotländsk kalksten från 1000-talet upptog det sydöstra hörnet och täcktes av ett dekorerat fat i guld.

Trädgård Efter en otroligt lärorik guidad tur vandrade bröderna vidare och kom så småning-

Resa till Trelleborg vandring, som livet, sällan blir behaglig eller genomförbar utan andras hjälp, uppmuntran och gemenskap.

Diskussioner Så vandrade vi vidare, mitt ute i de skåns­ ka markerna, strandsatta som på ett hav av guld. Vissa välbevandrade bröder briljerade med sina kunskaper om olika sorters sädesslag, andra var inbegripna i djupa diskussioner om livets nyanser, och en tredje spelade banjo från sin mobiltelefon med inslag av amerikansk country. Trots hettan och värken i ben och fötter dominerade endast skratt och uppmuntran bland frimurarbröderna under pilgrimsvandringen och som ett tecken på Andens närvaro passerade vi en sten tre kilometer norr om Gylle kyrka med texten ”Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite.”

(Markus 6:31).

Dopfunten i gotländsk kalksten från 1000-talet i S:t Nicolai kyrka täcks av ett dekorerat fat i guld.

om till Trelleborgs utkanter, där vi hade vårt andra stopp, Kyrkoköpinge kyrka.

Mot bakgrund av en färgsprakande trädgård mitt på kyrkogården som leder upp till kyrkan, fick vi höra om byggnadens historia och medeltida traditioner, som att männen alltid gick in genom vapenhuset i den södra porten och kvinnorna endast genom ett torn i det nordvästra hörnet.

Tillsammans med platsens utformning i en förgård, kyrka och altare började sommarens frimuraruppehåll sakta rinna iväg, och logerummens betydelse långsamt söka sig tillbaka.

Vandringen fortsatte kort därefter i ytterligare fyra kilometer till Gylle kyrka, där skaran frimurare ännu en gång fick en väl genomförd presentation av kyrkans historia och betydelse. Salen och altaret pryddes av symbolik som vi alla kände oss hemma med, och en djup förundran spred sig bland bröderna. Utanför väntade den efterlängtade lunchen i parken, vilket skulle ge oss kraft att gå de resterande nio kilometrarna till vår sista anhalt, Fru Alstads kyrka. Det var någonstans här som det blev klart för bröderna att en pilgrims-

Arkitektur När målet slutligen var i sikte hade cirka sju timmar gått sedan avfärden från Trelleborg. Bröderna kände, trots utmattningen, inte den hårda värk i kroppen som de hade väntat sig – kanske är det så att man helt glömmer bort sina smärtor när man roar sig med andra. Fru Alstads kyrka, vars namn är inspirerat av ”Notre Dame” och ursprungligen tillägnad Jungfru Maria, begåvade bröderna med en stämningsfull liten sal av skarpa färger och pittoreska rit-

Bröderna framför porten till Fru Alstads kyrka.

5

ningar, himmelsblåa bänkar och en unik arkitektur.

Belöningen Utanför väntade brödramåltiden i form av grillad korv med frukt och dryck. När vi satt där med våra kängor och vandringsstavar, kepsar och t-shirts, var det inte mycket som skilde bänkarna i gräset från de dekorerade salarna och middagsborden vi vanligtvis skålar vid. För visst är det så att brödramåltiden alltid intas efter avslutat arbete? Visst kommer den som en gudasänd gåva efter hårt bemödande? Lyckan i att avsluta dagens arbete till bords med varandra skall visa den uppmärksamme belöningen som väntar den som hittat gemenskapens gåva. När vi efter en heldagsvandring inte endast kommit varandra närmare, utan även oss själva – våra gränser och mål – finner vi slutligen att i hela vandringen, trots bakgrund och historia, finns det inte mycket som skiljer oss från varandra. Vi delar alla samma väg och rör oss mot ett mål, och gör lättast i att vandra den gemensamt. För visst kan pilgrimsvandringen liknas vid frimurarvandringen, och därmed livets vandring?

Visst gör vi den här resan tillsammans?

Endast tillsammans kan vi nå målet med vår resa; endast tillsammans träder vi in i Herrens tempel. X Text och bild: Toni Monés

the golden days Frimurarsalongerna

Välkommen till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort!

Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

6

Historia

Historien kring en frimurarväska I Karlskrona finns en frimurarväska som en gång tillhört Christoffer Didrik Osterman.

Frimurarens Maths Dackehag har nyfiket forskat kring denna väska.

I

Karlskronas frimurarhus finns i Röda kabinettet en glasmonter med totalt elva frimurarväskor för förvaring av gradprydnader. De flesta är försedda med frimurarsymboler av olika utseenden, i siden eller tyg, ofta broderade med monogram eller initialer. Fem av väskorna har erhållits som gåva från Skånska Provinsiallogen i Kristianstad genom Sven Hultmans/Johan Schreils försorg 1990.

Den mest värdefulla väskan, med måt�ten 210 x 140 mm, har tillhört kommendör Christoffer Didrik Osterman (1787 – 1868). Väskan är försedd med två fack. I det ena förvaras ett litet broderat förkläde av siden. På vänstra uppslaget initialerna CDO (Christoffer Didrik Osterman) och texten: ”Esperez et vous serez heureux” = ”Så länge man lever på hoppet står lyckan en bi”. På högra uppslaget en bruten pelare med texten därunder ”Heureux celui, dont la carraire est ornée des fleurs de lámitie” = ”Lyckliga äro de, vars karriär är kantade med vänskapens blommor.” C D Osterman var ej frimurare, men av texten att döma var han troligen medlem i något annat liknande ordenssällskap.

Sveaborg Christoffer Didrik Osterman genomgick Krigsakademien på Karlberg 1802 - 1805 och blev underlöjtnant vid örlogsflottan år 1805. Under sin tjänstgöring i flottan deltog C D Osterman bland annat i finska kriget mellan Sverige och Ryssland 1808 - 1809. Krigets tyngdpunkt kom att ligga i Finland, där försvaret byggde på att fästningen Sveaborg skulle förbli ointagen. I april 1808 hade dock Sveaborg kapitulerat utan strid och skärgårdsflottans Sveaborgseskader gått förlorad till Ryssland.

Den svenska flottan försökte stoppa det ryska framträngandet genom att placera delar av skärgårdsflottan vid Jungfrusund för att spärra av genomfarten. I striderna hade dock skärgårdsflottans flaggskepp Styrbjörn, skärgårdsfartyget Hjalmar och tre briggar hamnat i ryssarnas händer.

Svenskarna utformade en djärv plan, under ledning av konteramiral Henrik Johan Nauckhoff, att äntra skeppen och ta 7

Historia

Notiser Borås Frimurare besökte Mässen på I 15

Osterman. Källa: Wikipedia.

dem tillbaka från ryssarna. Vid detta tillfälle tjänstgjorde C D Osterman som befälhavare på slupen Jarramas som ingick i styrkan. Natten till den 18 augusti 1808 avgick 24 båtar med 132 frivilliga matroser för att överta Styrbjörn. Äntringen av Styrbjörn och en brigg lyckades, men vid reträtten besköt ryssarna de svenska båtarna, varvid endast den erövrade briggen kunde tas med. Styrbjörn gick på grund och måste överges. C D Osterman erhöll senare guldmedaljen ”Tapperhet till sjöss” för sin insats vid äntringen.

Kommendör Han var år 1809 kommenderad ombord på fregatten Camilla som transporterade den avsatte konungen Gustaf IV Adolf med familj utomlands. C D Osterman avan­cerade inom flottan och blev kommendör år 1845. Han var bland annat tygmästare i Karlskrona år 1823 - 1849 och varvschef i Karlskrona år 1837 - 1849.

Han avgick med avsked år 1862 och avled den 19 december 1868.

Väskan övertogs senare av sonen, Justus Christoffer Osterman (1833 - 1908), och därmed hamnade den i frimurarnas ägor. Justus Christoffer recipierade i S:t Johanneslogen Gustaf år 1865 med matrikelnummer 967. Av matrikeln framgår att han erhöll de tre första graderna inom två månader! Grad VII fick han år 1881 och uppnådde sedan slutgraden grad X år 1886. Under åren 1872 - 1880 var

”Äntring av Styrbjörn”, teckning av Jacob hägg. Källa: Wikipedia.

han sek­reterare i S:t Johanneslogen Gustaf och sedan 1880 - 1888 deputerad mästare i samma loge. Han var representant hos Stora Landslogen för the Grand Lodge of North Carolina i Raleigh. I S:t Andreaslogen Carl Johan hade han följande ämbeten: andre introduktionsbroder 1870 - 1874, andre bevakande broder 1874 1877 och andre deputerad mästare 1879 - 1880.

Frimurarsamhället i Borås, under ledning av ordförande mästaren Haldor Sveinsson, har besökt Kunglig Älvsborgs Regementes Kamratförening. Samordare för besöket var Jürgen Urbas. Värdar för Kamratföreningen var Lars Rehn och Åke Hell. Besöket började med en rundvandring i de gamla vackra mässlokalerna, prydda med porträtt av det förra regementets chefer.

Under vandringen berättade värdarna historiken och små anekdoter om de gamla cheferna. Under regementets historia, från 1623, har det funnits 61 chefer fram till nedläggningen år 1998.

Medelhavsflottan Justus var även medlem i Kronans Coldinu Orden och blev dess styrande recor (den högste styresmannen) under åren 1879 - 1888.

Justus Christoffer Osterman genomgick Krigsakademien 1847 - 1851 och blev sekundlöjtnant vid flottan 1851 och avancerade liksom sin far till kommendör. Justus hade ett flertal tjänstgöringar till sjöss och till lands. 1865 - 1866 var han i fransk örlogstjänst i en expedition till Kina. Senare navigationsofficer under en resa till Saigon och som adjutant hos konteramiral de Saisell på en pansarfregatt i Medelhavsflottan. Han var bland annat chef för skeppsgossekåren i Karlskrona år 1878 - 1881, chef för skolorna vid flottans station i Karlskrona år 1885 - 1887 och varvschef vid flottans station i Stockholm år 1893 - 1895. Han avgick med avsked år 1896 och avled den 25 oktober 1908. X

Efter rundvandringen var det tid för att sitta till bords. Fastän det inte var torsdag bestod maten utav ”Krigsrätten” ärter med fläsk. Mätta och belåtna gick vi en våning upp för att besöka den fina genomgångslokalen där det några torsdagar per månad hålls intressanta föredrag för Kamratföreningens medlemmar. Vidare besökte gästerna föreningens museum inrättat i fem rum. I dessa rum visas soldatens utrustning och uniformer, bilder från andra världskriget m m.

Lars visade och presenterade före­ ningens tidning, som utkommer med fyra nummer per år.

Jodå, föreningen fick under kvällen ett flertal nya medlemmar. Gästerna tackade för besöket och Åke och Lars tackade alla för visat intresse. X

Text och foto: Maths Dackehag

Text: Jürgen Urbas

8

Invigning

Kapitelbrödraföreningen Jörgen Kock invigd Efter ett år och åtta månaders arbete kunde den arbetsgrupp som skapat förutsättningar för bildandet av Malmös första kapitelbrödraförening överlämna en ombyggd Johannessal till Stormästaren Christer Persson för att inviga den nya kapitelbrödraföreningen Jörgen Kock.

K

apitelbrödraföreningen Jörgen Kock invigdes fredagen den 16 augusti med över 140 gäster från Sverige och Danmark. Kvällen inleddes med en drink i det som i alla tider har kallats rökrummet i Malmös Frimurarhus och detta med livemusik som underhållning och mousserande i glasen. Spänningen bland föreningens blivande ämbetsmän kunde nog inte undgås av gästerna, men så skall ju en invigning vara. Föreningens utnämnde ordförande, civilingenjör Patrik Sundström, X SPL, hade säkerställt flera träningstillfällen med bland annat Skånska Provinsiallogens överceremonimästare Lars Möller i spetsen, varför den utnämnde ordföranden kanske var lugnast av kvällens blivande ämbetsmän. Överceremonimästaren såg till att Stormästaren kunde stiga in genom porten i väster några minuter före utsatt tid. Efter ungefär 1,5 timme steg kapitelbrödraföreningens första ordförande, Patrik Sundström, upp på podiet och övertog klubban från Stormästaren.

Malmöfestivalen Brödramåltiden - serranoskinka med sallad, lax med romsås och efterrätt med jordgubbar - innehöll, förutom god och vällagad mat, många tal, en mycket god

stämning och många skratt. Parallellt med föreningens invigning hade Malmöfestivalen sin trettiofemte avslutning varför såväl ljud som människor från den allmänna världen omslöt oss i flera väderstreck.

Detta till trots lyckades ceremonimästaren lägga in in ett stycke opera till kaffet. Operatenoren, broder Valentin Lundin, tog ton ackompanjerad av broder Åke Rickard på flygel och gav oss magisk musik.

Postumt Kapitelbrödraföreningen Jörgen Kock har fått hela 133 grundläggare och bidragsgivare varav cirka 30 bröder ännu inte uppnått sjunde graden, vilket visar på stort engagemang från Johannes- och Andreas­ bröder i Malmö. Två av föreningens bidragsgivare är lärlingebröder. Broder Nils Bertil Ericsson, X Svea, är ytterligare en broder med exceptionellt engagemang.

Broder Nils Bertil avled den 7 september 2018, men enligt uppgift från hustru Vanja lät broder Nils Bertil på sin dödsbädd meddela att han postumt ville bidra till verksamheten med grundläggarbeloppet, vilket hustru Vanja har säkerställt. Det stora stöd kapitelbrödraföreningen fått under bildandeprocessen visar klart på den goda gemenskapen som präglar frimurarsam-

Ordförande Patrik Sundström, flankerad av Stormästaren Christer Persson, faddrarna Johan Reimer och Tommy Sällström samt vice ordförande Tony Heyman.

hället i Malmö men också på behovet av att kunna besöka kapitelgrader lokalt.

Komplett Som broder Per Andersson, ordförande mästare för S:t Andreaslogen Corfitz, uttryckte det vid middagen i sitt tal till föreningens ordförande; –Nu är Malmö komplett! X Text: Tony Heyman Bild: Tony Heyman

Namn: Kapitelbrödraförening Jörgen Kock Ordförande: Patrik Sundström Faddrar: Johan Reimer och Tommy Sällström Invigning: 16 augusti 2019 Valspråk: Vinn Livets Krona Verksam i: Grad VII och VIII Sammankomster 2019: 20/9, 18/10, 19/10 och 16/11.

Mingelbild från det så kallade rökrummet.

9

Ordensringar Frimurarringar

Small: 5670 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Medium: 7000 :-

Omarbete med eget guld: 2000:-

Large: 11970 :-

Omarbete med eget guld: 2500:-

Odd Fellow

Patriarkring: 3780 :-

Matriarkring: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Omarbete med eget guld: 1200:-

Rebeckaringar

Small: 1890 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Medium: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Vitguldstillägg 300:-

Large: 3780 :-

Omarbete med eget guld: 850:-

Rebecka

Brosch: 1530 :-

Hänge: 680 :-

Armband: 1550 :-

Örhängen: 855 :-

Halsband: 1650 :-

För övriga ordensringar lämnas offert.

Vid beställning maila oss på Info@guldsmedjan-snarberg.se eller ring 036- 16 38 00 10

Kultur

Musikaliska frimurare – inte bara Mozart Frimureriet lockar många sökande män, så att musiker och konstnärer sökt inträde i Orden är inte konstigt utan precis tvärtom. Här tar vi en titt på musiker som satt avtryck i rockhistorien.

John Entwistle, The Who.

V

i får tidigt lära oss att Mozart var frimurare och att hans magnifika opera “Trollflöjten” är strösslad med symbolik och innehåll från den Konungsliga Konsten. Även Carl Michael Bellman, Jean Sibelius och Bernhard Crusell brukar nämnas, men rockmusiker är det sällan det talas och skrivs om och detta trots att rock, blues och jazz inte längre är någon “ungdomsmusik”.

The Ox The Who’s legendariske basist John “The Ox” Entwistle (1944 – 2002) var frimurare i stort sett hela livet. Det var inget

han pratade om och det var först på hans begravning som bandkollegan och The Who-gitarristen Pete Townsend upptäckte att hans vän sedan barndomen hade varit medlem i frimurarorden i stort sett hela sitt vuxna liv.

– Kanske var det därför som det gått så bra för honom, kommenterade Pete Townsend och lägger till att “The Ox”, som han kallades, varit en både udda och excentrisk karaktär med en svart humor utöver det vanliga.

The Who blev invald i Rock N Roll Hall of Fame redan 1990 och bandet är en grundmurad hörnsten i rockhistorien, 11

mycket beroende på John Entwistles distinkta och hårda basspel. Den som har hört hans bassolo i The Who’s monsterhit “My generation” vet precis vad jag talar om.

Kaotiska På scenen var The Who högljudda och kao­tiska. Ofta slutade spelningarna med att man helt enkelt slog sönder utrustningen. I vart fall gjorde trummisen Keith Moon och Pete Townsend så, medan sångaren Roger Daltrey nöjde sig med att kasta lasso med mikrofonsladden. “The Ox” stod dock fast förankrad i scengolvet som

Kultur en stenstod och bar inte heller hand på sina prylar.

The Who turnerar fortfarande världen runt även om John Entwistle dog av en hjärtattack förorsakad av att ha vandrat för djupt in i drogträsket.

Rick Wakeman.

Yes Rick Wakeman, mest känd som key­ boardist i symfonirockbandet Yes, är även han frimurare och något av en musikhistorisk ikon. Han är även författare och programledare i radio och tv. Rick har och har innehaft flera ämbeten i sin loge och förefaller vara mycket aktiv.

I intervjuer pratar han ofta om sitt engagemang i Orden, i vilken han kom med för ett tiotal år sedan, 2007 närmare bestämt. Han är medlem i Londonlogen Chelsea NO 3098. Hans far var även han frimurare.

Country Countrysångaren och gitarristen Brad Paisley är medlem i Hiram Lodge 7 i Franklin Tennessee, USA och han berättar ofta och gärna om sitt medlemskap. På grund av ett ganska strikt schema hinner han kanske inte med att vara så flitig men det är ju inte inom logen det verkliga arbetet sker utan i den allmänna världen. X

Brad Paisley.

Text: Jerry Prütz Bild: Wikimedia Commons

12

We lco me to the

E XC EP T IO N A L

A CO L L E C T I O N O F O U R F I N E ST H OT E L S Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.799;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 13

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Personporträtt

När Carl blev Caroline I september förra året gick Carl Farberger hem en torsdag från jobbet och återkom dagen därpå som Caroline. Ett livsavgörande beslut hade fattats och bara de närmaste medarbetarna på ICA Försäkring visste om vad deras vd skulle göra. Ett år senare, nu i september, fick hon sin åttonde grad och får bära morfars far Carl Möllers frimurarring innan utträdesansökan lämnas in.

På ett café i Bålsta intervjuas Caroline Farberger.

J

ag kunde inte längre vara autentisk mot mig själv i hur jag levde. En förändring var oundviklig, men jag vet även att jag satte allt på ett kort – karriär, familj, vänner, allt, säger Caroline Farberger när vi träffas på ett café i Bålsta för att prata om hennes livsavgörande beslut.

I år var Caroline en av de som sommarpratade i P1. Där berättade hon om sin resa från att leva som man till att leva som kvinna och vad den resan lärt henne – ett steg hon tog vid nästan fyllda femtio år.

I rollen som vd för ICA Försäkring är hon idag ansvarig för 125 anställda och ett

–

företag som omsätter cirka en halv miljard om året. I och med detta är Caroline Farberger den första person inom näringslivstoppen i Sverige som öppet går ut och berättar om sin könskorrigering.

Kvinna I tåget mot Bålsta sitter jag och fotografen och samtalar om det stundande mötet.

Gift, tre barn, chef, sommarpratat i P1 – vilka faktorer är det som gjort att hon tagit detta steg?

– Det var min fru som gjorde ett påpekande om detta för några år sedan och frågade om jag inte hellre ville vara kvin14

na. Då slog jag bort alla sådana påståenden som rent nonsens. Jag var man och inget annat, men ju mer jag började tänka och fundera över det hon sa, desto klarare framstod det att jag var kvinna och inget annat. 2017 blev jag klar över att jag var Caroline och inte Carl.

Frimurare blev Caroline, då Carl, 2012.

Reception blev det i Nordiska Första.

– Jag var nyfiken på mureriet. Morfars far Carl Möller hade varit frimurare och efter honom finns det detaljerade dagböcker från över 50 år. Jag har förstått att frimureriet var en viktig del av hans liv.

Tyvärr så kände jag ingen frimurare men

Personporträtt jag hittade en matrikel där jag fann två personer som jag kände från tidigare yrkesliv. De två visade sig vara villiga att bli mina faddrar.

Talpedagog Framför mig sitter nu Caroline. Klänning, smink och styling. Skulle man ha träffat henne i ett annat sammanhang, exempelvis bara gå förbi varandra, så finns det få saker – om någon – som skulle kunna visa på att hon en gång levt som man. Det skulle i så fall vara det mycket fasta handslaget och att Caroline är relativt lång – även för en man. Men, nej, inget mer än så.

Nu är hon en offentlig person som vågat ta det här steget.

– Det har varit omvälvande på många sätt. Exempelvis har jag gått hos en talpedagog för att träna i att tala på rätt sätt och jag har lärt mig sminka mig på rätt sätt.

I skrivande stund är hennes sista siffra i personnumret fortfarande en mans. Detta kommer att ändras före årsskiftet.

– Du måste först bevisa att du lever som kvinna under minst ett år för att det ska ske en ändring av de sista siffrorna.

Dubbla examina. Civilingenjör och civilekonom. Arbetat på McKinsey. Caroline har aldrig gjort någon hemlighet av att alltid göra det som krävs av henne och mer därtill.

Mansstyrt – Affärsvärlden är en väldigt mansstyrd värld. Du ska klä dig på ett visst sätt, prata och hela tiden ligga i framkant på allt du gör. Jag trodde att jag var fullt insatt i frågan om jämställdhet i näringslivet när jag levde som man. Men det tog mig bara någon månad att leva som kvinna för att inse att jag inte hade förstått hur mycket arbete som återstår innan vi har ett fullt jämställt näringsliv.

Blir du mottagen som kvinna i de kvinnliga nätverken?

– Ja, det blev jag från dag ett. Det var inga problem och de nätverken kvinnorna har i affärsvärlden har tagit emot mig inkluderande.

Inom frimureriet blev uppdraget att börja som ceremonimästare i Nordiska Första.

– Ger jag mig in i något, så gör jag det ”all in”. Jag gör inget halvdant. Jag har tyckt det varit väldigt roligt att vara ämbetsman.

Vad har frimureriet givit dig mest?

– Möjlighet till att reflektera . Öva dygden och på så sätt leva ett bättre liv. Just det

En frimurare som snart lämnar Orden.

att vi faktiskt sysslar med personlighetsutveckling som frimurare har givit mig styrkan att göra det jag nu gjort. Sedan har provinsialmästare Peter Westrup och Stormästare Christer Persson varit ett stort stöd i mitt beslut att leva som Caroline.

Att vara frimurare är ett medel för att bli en bättre människa och hur vi verkar som sådan i den allmänna världen.

Frågeställningar I år fick Caroline ta emot pris som Årets HBTQ på QX Gaygala.

När samtalet börjar ta sig in mot frågeställningar hur långt hon tänker ta könskorrigeringen blir det stopp. Så även när det gäller familjeförhållandet. Detta var något vi även kom överens om före intervjun – att Caroline själv får bestämma vad hon vill berätta.

– Detta är något jag vill behålla för mig själv och för mina närmaste. Det angår mig och ingen annan. Jag blandar inte heller privatlivet med mitt arbetsliv. Det ska vara två helt skilda saker.

15

För att få kraft och mod till att göra en sådan här förvandling framhåller hon sitt medlemskap i Svenska Frimurare Orden som en bidragande orsak och arbetet där med personlig utveckling i fokus.

– Min morfars far Carl Möller var medlem och innan jag lämnar Orden har jag nu fått den grad som ger mig rätten att bära hans frimurarring. Jag har valt valspråket ”Var modig” och riddarnamnet Riddaren av Samvetet. Jag har lånat färgsättningen från hans sköld, som har Uddevalla stadsvapen i centrum.

Du lämnar frivilligt, men du skulle lika gärna kunna vara kvar? I England har de valt att skriva att man måste vara man när man inträder i Orden. Inget annat.

– Jag har lovat, att när personnumret ändras, så lämnar jag in min utträdesansökan. Det blir bäst så och det håller jag fast vid. Det är så jag fungerar som person. X Text: Ulf Hjelting Bild: Mats Gärdfors

Storintendentens expedition Kavajslagsmärke med låsplatta 4, 10 mm Bröstknappar till frackskjorta

Servietthållare med kedja, silverfärgad eller gulddoublé Kavajslagsmärke 4, 10 mm

Frackknapp/Bröstknapp

Manschettknappar typ 1 Dekal med frimurarkors, 25, 40, 65, 80 mm

Manschettknappar typ 2 i ask

Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Stensäker nötknäckare, till förmån för Cubiska Stenen Folke Ljung, från Skyrup utanför Hässleholm, var en företagare som ville ge någonting tillbaka till frimureriet som tack för allt som det har gett honom. I samarbete med stenkonstnären Christer Bording skapades en vacker polerad och råhuggen sten som har två praktiska funktioner.

– Vi fick in tankarna på våra olika frimureriska stenar, slipade och råa. Därpå gjorde vi ett litet hål till för kryddmalning och det blev en stensäker produkt för varje brödrakök, därmed är produkten användbar mer än till jul.

– Det här är en ”stensäker” produkt att ge till en människa ”som har allt”. För den här har garanterat han eller hon inte.

Stenen finns endast hos frimurare och kan endast erhållas genom Kristianstads Frimurareloge Cubiska Stenen. Allt ekonomiskt överskott tillfaller logen.

Stenen levereras med frimurarmärket på. Skulle någon broder se vår produkt som en utmärkt ”give away” så kan den levereras utan frimurarsymbol.

Pris 398 kr, betalas till Bankgiro 5740-9740, Frimurarlogen Cubiska Stenen, Kristianstad. Frakt tillkommer. Stenen kan även kostnadsfritt avhämtas på Trästället i Skyrup.

Stenen är i granit 17x9x7 cm. Pistill 17 cm. Träbox 12x16x20 cm.

Pistillen har en konvex ände och en konkav.

Konvex för kryddmalning, konkav för nötknäckning.

16

Notis Gotländska frimurare firar 145 år

SVENSKA FRIMURARE ORDEN Informationsdirektoriet

AD? COPY? U X-DESIGN? HTML5?

SEO? SEM?

Lördagen den 15 juni hade ett 80-tal bröder församlats i den medeltida logebyggnaden i Visby för Johanneslogen S:t Nicolai högtidsdag. Ett stort antal besökande från fastlandssidan hade – som traditionen bjuder – infunnit sig. Svea Provinsialloge representerades av sin andre deputerade provinsialmästare, Riddaren och kommendören med Röda korset, broder Per Arosenius.

Logen genomfördes under ledning av ordförande mästare Måns Öhman och beledsagades av sköna toner från vår drygt 160-åriga orgel. Dagen till ära skötte broder Mats Åberg orgelspelandet med bravur.

Inför framtidens spännande kommunikationsprojekt inom Orden söker vi nu efter bröder som har god yrkeserfarenhet inom ett flertal områden.

Vi vill gärna komma i kontakt med dig som har goda kunskaper inom något av följande områden: Frontend designer/UX-design Wordpressspecialist Expert sociala medier Webbredaktör Grafisk formgivare/Art director Copywriter/Skribent/Journalist Pr-konsult Detta är en riktigt bra möjlighet för dig som vill engagera dig i Orden på ett nytt sätt och samtidigt ha stor möjlighet att påverka vår framtoning. Uppdragen hos Ordens sker helt på ideell basis.

Efter logen samlades bröderna i den försommarsköna trädgården för en första förrätt innan det var dags att intaga sina platser i matsalen för ytterligare en loge – en måltidsloge.

När väl denna var avklarad kunde brödernas återigen njuta av det efterföljande kaffet och eventuell avec i den nu kvällsbelysta trädgården. Många dröjde sig kvar och lämnade inte logen förrän vid full midnatt. X

Frågor besvaras av John Fahlnaes, R&K. Tel: 0733–94 67 17 E-post: vo.id@frimurarorden.se.

Intresseanmälan skickas till ID E-post: id@frimurarorden.se

Text: Lars Sjöholm 17

Historia

Blücher – Napoleons baneman vid Waterloo Få personer har spelat en så stor roll i ett avgörande skede i världshistorien som den preussiske fältmarskalken Gebhard Lebrecht von Blücher. Många historiker menar att det var tack vare Blücher som Napoleon kunde besegras på det belgiska slagfältet. Vad som är ännu mindre känt är att Blücher var en mycket aktiv frimurare och faktiskt inledde sin militära bana i svensk tjänst.

D

en 12 september i år är det 200 år sedan en av Tysklands mest kända fältherrar somnade in i evigheten efter ett minst sagt spektakulärt liv. Gebhard Lebrecht von Blücher föddes den 16 december 1742 i Rostock på den tyska östersjökusten. Trots att han föddes in i den tyska högadeln växte han upp under fattiga förhållanden vilket fick till följd att han tvingades växa upp tillsammans med sin äldre bror på den vid tiden svenska ön Rügen dit de skickades av sina föräldrar.

Här bodde även deras syster som var gift med en svensk kammarherre.

Det var på så sätt som Blücher kom att inleda sin militära bana i svensk tjänst. Blücher, som inte hade några större framgångar i skolan, tog värvning tillsammans med sin äldre bror i Kronprinsens husarregemente som bildades i samband med Sveriges inträde i pommerska kriget mot Preussen 1758. Detta krig var en del av det större sjuårskriget som utkämpades 1756–1763.

Blücher deltog själv i striderna mot Preussen och fick en framgångsrik början på sin militära bana i svensk tjänst och befordrades till kornett vilket innebar att det var han som fick ansvara för regementets fana i strid. Hans tid i svensk tjänst fick dock ett oväntat avslut då Blücher tillfångatogs av preussiska husarer vid en skär­mytsling vid byn Kavelpaß i Pommern. Än idag finns det en sten i byn, Blücherstein (sv.

Blücherstenen), som enligt legenden ska vara den plats där skärmytslingen inträffade.

Fånge De preussiska husarerna förde den nyfångade 17-åringen till godset Galenback.

Här hade Blücher dock turen att återse sin svåger, den framgångsrike husaren övers-

att be någon dra dit pepparn växer. Blücher drog sig nu tillbaka till Schlesien där han köpte ett gods och livnärde sig på jordbruk. Han gifte sig med den fjorton år yngre Amalie von Mehling som han fick sju barn tillsammans med.

Blücher iförd frimureriska regalier. Tavlan är målad år 1800 och var en gåva från Blücher till logen Pax Inimica Malis i Emmerich samma år.

te Wilhelm von Belling. Belling tog den unge Blücher till sig och erbjöd honom att gå i preussisk tjänst, något som ynglingen gärna gjorde. Alternativet, krigsfångenskap, verkade säkert betydligt mind­ re lockande. Blücher visade framfötterna och blev snart adjutant åt sin äldre släkting. Från denna tjänst fortsatte Blücher sin karriär inom de preussiska husarerna ända fram till 1773 då han tog avsked från det militära efter det att han inte blivit befordrad till major. Anledningen ska ha varit att han låtit skenavrätta en präst som misstänktes ha stött det polska upproret 1772. Blücher skrev ett surt avskedsbrev till Preussens dåvarande kung Fredrik den store. Svaret han fick från regenten talade sitt tydliga språk ”Kapten Blücher kan låta raka sig hos djävulen!”, ett fyndigt sätt 18

Aktiv frimurare Vid 39 års ålder började Blücher intressera sig för frimureri och detta ledde till att han i februari 1782 recipierade i logen Augusta zur goldenen Krone i Stargard i Pommern. Blücher var väldigt intresserad av frimureriet och hann under sin vandring tillhöra ett flertal olika loger runtom i Tyskland. Bland annat var han fadder åt sina två söner och nio officerare i logen Pax Inimica Malis i Emmerich, en loge som finns kvar ännu i våra dagar och tillhör den av Svenska Frimurare Orden erkända Vereinigte Grosslogen von Deutschland. Än idag har denna loge ett porträtt av Blücher iförd regalier som han själv lät skänka till logen år 1800.

Mellan 1802 och 1806 var Blücher dessutom ordförande mästare i logen ”Zu den Drey Balken” i Münster där han personligen ledde inte mindre än 190 logesammankomster. Blücher var en hängiven frimurare och sade själv att han skulle vara frimureriet trogen in i döden och att han värderade varje broder högt av hela sitt hjärta.

Orosmoln Efter Fredrik den stores bortgång återgick Blücher till sin militära bana och steg snabbt i graderna till överste och tilldelades orden Pour le Merité. Samtidigt tornade orosmoln upp sig i väster. I Paris hade franska revolutionen brutit ut och med det också den terror som den medförde. Snart utbröt krig mot den franska republiken och Blücher deltog i detta på tysk sida. Ef-

Historia ter sina personliga framgångar i slaget vid Kirrweiler 1794 befordrades Blücher till generalmajor. 1806 bröt det fjärde koalitionskriget ut och fransmännen under Napoleon gick in i Tyskland. Efter slagen vid Auerstedt och Jena, som båda slutade i en preussisk förlust, samlade Blücher upp resterna av de slagna tyska arméerna tillsammans med frimurarbrodern Gerhard von Scharnhorst som sedermera kom att bli Blüchers stabschef. De preussiska styrkorna förföljdes av tre franska kårer, bland annat en under ledning av den franska marskalken Bernadotte. Efter månader av strider och marscherande fram och tillbaka genom det krigshärjade Tyskland kapitulerade Blücher tillsammans med 6 000 man under sitt befäl utanför Lübeck i november 1806. Efter ett par månader i fransk fångenskap utväxlades Blücher mot en fransk general och sändes till Pommern för att understödja de svenska trupperna där som också stred mot Napoleon. Under den här tiden lärde han känna Sveriges dåvarande konung, Gustaf IV Adolf, som han kom bra överens med.

Samma år slöts fredsfördraget i Tilsit mellan Ryssland, Frankrike och de furs­ tendömen som tidigare utgjort det tyskromerska riket som Napoleon hade rivit upp. Därmed bildades Rhenförbundet som bestod av 16 tyska furstendömen, dock inte Preussen. Freden varade i Tyskland ända till 1812 då Napoleon beslöt sig för att invadera Ryssland. I samband med återtåget från detta fälttåg beslöt sig Preussen för att återuppta kriget mot Frankrike.

Blücher fick befälet över en av de preussiska kårerna.

Marskalk Det blev ett blodigt befrielsekrig mot Frankrike som kom att sätta ett starkt avtryck i den tyska historien och än idag är namnen på de tyska militära ledarna, såsom Gneisenau, Scharnhorst, Yorck och Blücher, kända och har fått ge namn till många platser i den tyskspråkiga världen.

Detta gäller även de slag som utkämpades, inte minst slaget vid Leipzig 1813 som kom att bli det blodigaste slaget under Napoleonkrigen. Tilläggas bör att även svenska trupper deltog i slaget. Blücher fick under kriget smeknamnet Marschall Vorwärts (eller marskalk framåt som det skulle heta på svenska) på grund av sitt mycket aggressiva och offensiva sätt att strida. Han var mycket populär bland sina trupper, mycket tack vare sin karisma och sitt okonstlade sätt. Han var jovialisk, öp-

Gebhard Leberecht von Blücher. Porträttet är målat år 1815, samma år som Napoleon besegrades vid Waterloo.

pen, tyckte om spel och dobbel och var känd för att inte spotta i glaset.

Wellingtons räddning Efter Leipzig 1813 fortsatte de tyska och ryska trupperna mot Frankrike och besegrade Napoleon 1814. När Napoleon återvände från sin exil på Elba övertog Blücher befälet för den 150 000 man starka preussiska hären i Belgien. Dessa mötte fransmännen i strid i slaget vid Ligny där de besegrades den 16 maj 1815. Den 72-årige Blücher befann sig själv i stridens hetta och sårades svårt när han låg fastklämd under sin häst i flera timmar på slagfältet och kavalleri från båda sidor red fram och tillbaka över honom vid flera tillfällen.

Blücher räddades tack vare sin adjutant som slängde en grå vapenrock över honom som dolde vem det egentligen var. Blücher återhämtade sig med hjälp av att smörja in 19

sig med rabarber och vitlök, dricka en flaska champagne samt inmundiga en riklig mängd snaps. Två dagar senare mötte den segerrika franska armén en samlad allierad styrka med britter, tyskar och holländare under ledning av hertigen av Wellington vid Waterloo. Det blev ett hårt och blodigt slag med höga förluster på båda sidor. Sent på eftermiddagen såg det ut som om fransmännen skulle komma att vinna även detta slag och Wellington lär ha yttrat orden ”Either night or Blücher” om det dystra läget. Men Blücher och preussarna hade återhämtat sig och var på väg i ilmarsch.

De nådde fram i avgörandets ögonblick och lyckades förstärka den allierade sidan och besegra den franska armén. Slaget vid Waterloo har gått till historien som ett av de mest kända slagen någonsin och var det avgörande slaget som slutligen besegrade Napoleon en gång för alla. Blücher blev

Historia

Blücher leder sina trupper över Rhen vid Kaub i Pfalz i januari 1814.

en hjälte inte bara i Preussen utan även i England dit han bjöds in på officiellt statsbesök och tackades formellt för sin insats vid Waterloo.

Avled Den 76-årige fältmarskalken avled i september 1819 på slottet Kriebowitz efter ett långt och händelserikt liv. Han som hade fått lämna sin familj som ung pojke på grund av fattigdom hade nu nått den absoluta samhälleliga toppen och var en förmögen, väldekorerad och framgångsrik man vars namn hade gått till historien för sina militära framgångar. Hans äventyrliga liv är inspirerande, inte bara för Blüchers ledarskap och personliga historia, utan även för att det var en man som präglades av det frimureriska budskapet och som lade hela sitt hjärta i det vi kal�lar den Konungsliga Konsten. Han levde som han lärde och var frimureriet troget in i döden. X Text: Max Thimmig, III, TT NF 20

Utländskt frimureri

På logebesök i Putbus

Bild: Wikimedia Comons.

Den 4 maj 2019 firade S:t Johanneslogen ”Rugia zur Hoffnung” i Putbus på Rügen 25-årsminnet av logens ”reaktivierung”, det vill säga återstartande.

Sex bröder från Ystads Frimurareförening besökte logen och deltog i firandet.

Rathaus Markt i Putbus.

E

fter det nationalsocialistiska maktövertagandet 1933 kom de tyska frimurarna att gå en mycket svår tid till mötes. Adolf Hitler hävdade redan 1921 i sin ”Mein Kampf ” att frimurare i hög grad var villiga medlemmar i ”den judiska konspirationen”. Frimureriet ansågs vara en av orsakerna till Tysklands förlust i första världskriget, bland annat genom att verka för som det uttrycktes ”en allmän pacifistisk förlamning”.

Några direkta förföljelser förekom inte till att börja med, men våra bröder åsidosattes i sina karriärer och vid tjänstetillsättningar. Med en föraning om vad som komma skulle, befriade den tyska storlogen alla sina medlemmar från deras förpliktelser redan den 15 april 1933 och höll sin sista sammankomst den 10 juli samma år. I samband med det upphörde även verksamheten i Putbus.

Förbjudet Den 17 augusti 1935 förbjöds definitivt

alla frimurarloger i Tyskland. All Orden tillhörig egendom konfiskerades. Frimureriska lokaler skändades, ritualer och rituella föremål ställdes ut och vanärades.

Flera storämbetsmän drabbades också av husarrest och efterhand började även frimurarbröder att skickas till olika arbetsläger.

För våra bröder skulle det dock bli mycket värre.

Reichsicherheitshauptamt under ledning av den ökände Reinhard Heydrich inrättade en särskild avdelning, nr 7, som bland annat hade som uppgift att hantera så kallade ideologiska frågor. Avdelningen skulle påverka den allmänna opinionen bland annat genom att bedriva antisemitistisk och antifrimurerisk propaganda.

Nazisterna 1942 inrättades inom Reichsicherheitshauptamt en särskild enhet, Einsatzstab Reichsleiter Rosenberg, med speciellt uppdrag att föra ett som det uttrycktes 21

”intellektuellt krig mot judar och frimurare”. Enheten hade långtgående befogenheter och garanterades stöd från den tyska krigsmakten i sitt arbete för att vinna vad som beskrevs vara ”den intellektuella kamp som är nödvändig för att kunna vinna kriget”.

Frimureriet förbjöds i alla de länder som antingen var allierade med nazisterna eller under nazisternas kontroll. En kuriositet i sammanhanget är att på auktionssidan Tradera fanns för en tid sedan frimärken med anti-frimurerisk propaganda utgivna av den med nazismen sympatiserande dåvarande serbiska regimen.

Mördades Konsekvenserna av Reichsicherheitshauptamts åtgärder blev fruktansvärda. Frimurare fångades in och sattes i koncentrationsläger. De ansågs vara ”politiska“ fångar och bar en uppochnervänd röd triangel.

Vissa beräkningar visar på att så många

Utländskt frimureri

Logehus Det fanns åtskilliga problem att lösa. Det gamla logehuset i Putbus hade övertagits av staten som ”Eigentum des Volkes” och kunde först 1995 återföras till Tyska Frimurare Orden, genom beslut av den särskilda myndighet ”Amt zur Regelung offner Vermögensfragen” som förbudsrepubliken inrättat för att återföra tidigare konfiskerad egendom till den rättmätige ägaren. Logehuset var då inte intakt. Efter kriget byggdes det om till bostadshus och de tidigare logelokalerna förstördes. Huset var, likt många andra hus i forna DDR, i mycket dåligt skick och illa underhållet.

Det fanns vid den här tiden, 60 år efter logens stängning, ingen av de tidigare medlemmarna kvar i livet varför det blev ett intensivt arbete att försöka rekrytera nya bröder till logen.

Genom publicitet i lokala medier och informationsträffar fick man dock kontakt med söner och andra släktingar till tidiga-

På besök hos bröderna i Putbus.

re medlemmar och kunde på så vis få ihop en liten kärna av intresserade, boende på orten, att starta återuppbyggnadsarbetet med. Genom detta förfarande återfanns även en liten mängd logeinventarier som gömts undan under de mörka åren. De första fem Rügenbröderna recipierades av Kiellogen ”Alma zur der Ostsee”.

Medlemmar Efter många svårigheter, inte minst med rekryteringen av nya medlemmar, kunde S:t Johanneslogen ”Rugia zur Hoffnung” återinvigas den 7 maj 1994. Då det gamla logehuset ännu inte gick att använda för sitt ändamål hade en provisorisk logelokal i aulan i Pädagogium, byggt 1836, iordningsställts. Vid återinvigningen deltog bland andra den dåvarande provinsialmästaren i Skånska Provinsiallogen Bengt Gabrielsson. Logens ordförande mästare, bevakande bröder och skattmästare utgjordes av bröder från logen Alma zu der Ostsee i Kiel.

Det gamla logehuset är nu om- och tillbyggt och helt anpassat till logens verksamhet.

Att rekrytera nya medlemmar till Putbus-logen har visat sig svårt. Trots att logen nu har varit verksam i 25 år är intresset för medlemskap inte översvallande.

Endast ett dussintal nya medlemmar har tillkommit under denna tid och utan det stöd som bröderna i Kiel givit bland annat genom dubbelmedlemskap hade situationen varit ännu värre. Återstartade Förhållandet skiljer sig inte från de andra återstartade logerna i östra Tyskland, där frimurerisk verksamhet ju varit förbjuden i nära sex decennier. Många tidigare DDR-medborgare har en mycket avvaktande inställning vilket tydligt visar sig i rekryteringsproblem och ovilja att ta på sig tyngre och mera publika ämbetsmannauppdrag som t ex ordförande mästare.

Bröder från Ystad besökte logen i Putbus första gången 2012. Sedan dess har bröder från Ystad, Kiel och Putbus besökt varandra och många vänskapsband har knutits. X Urban Fasth

Bild: Wikimedia Comons.

Återförening I samband med att de två tyska staterna återförenades den 9 november 1989 hade tankar om ett återstartande av de gamla logerna i forna Östtyskland uppstått hos den tyska Storlogen och hos bröder i västra Tyskland. Att åter dra i gång verksamheten i logerna som varit overksamma under 56 år och vars egendom försvunnit eller använts på annat sätt var självklart en mycket stor för att inte säga nära nog omöjlig uppgift.

Arbetet organiserades så att en loge i tidigare Västtyskland fick ett särskilt ansvar för återstarten av en viss loge i det forna Östtyskland. Inom dessa västtyska loger bildades sedan en särskild organisation av frivilliga bröder vilka förband sig att genom eget arbete och ekonomiska bidrag verka för en reaktivering av den gamla logen. För logen ”Rugia zur Hoffnung” utpekades S:t Johanneslogen ”Alma zur der Ostsee” i Kiel som ansvarig för återstarten.

Bild: Urban Fasth.

som 200 000 bröder mördades under nazitidens förföljelser.

Det var först efter andra världskrigets slut som frimurarna i Tyskland kunde återuppta sin verksamhet. Den första sammankomsten efter kriget ägde rum i logen ”Libanon zu den drei Zedem” i Erlangen i dåvarande Västtyskland i maj 1948.

Det skulle dock dröja ytterligare dryga 40 år innan logerna i östra Tyskland kunde återuppta sin verksamhet.

Del av Putbus från ovan.

22

Resa till Höga kusten

Rasslande kedjan på höjdarresa Årets utflykt för motorcykelåkande frimurare blev en höjdare på många sätt. Man sökte sig till Höga kusten i Ångermanland, och besökte Frimurarhuset i Härnösand där man togs emot av både den nyinstallerade provinsialmästaren Jan Resby och hans företrädare StenOlof Eriksson. Resan avslutades några dagar senare i frimurarnas lokaler i Örnsköldsvik, där man deltog i Midnattslogen eller som den också kallas Surströmmingslogen.

D

en första kvällen presenterade Bo Lundvik förutvarande ordförande mästare i S:t Johanneslogen Höga Kusten och Ulf Gidlund de fantastiska lokalerna i Örnsköldsvik. Bara 100-talet meter från hotellet kunde man pusta ut efter en resdag som för några innebar upp emot 80 mils körning.

På onsdagsmorgonen startades hojarna och resan gick på E4:an tillbaka till Härnösand för en guidad tur genom Mellersta Norrlands Provinsiallogens hus, central beläget i staden. Där välkomnades vi av en provinsialmästare och en förutvarande provinsialmästare som till kaffet berättade om logeverksamheten i sjunde fördelningen. Många positiva omdömen om logernas lokaler fälldes vid genomgången av huset.

rade hela gänget upp på klippans topp och vid en av de tre dubbla 15 cm kanonerna berättade Sten-Olof Eriksson om både uppbyggandet av försvarsanläggningen och hur man lyckats få den förklarad som byggnadsminne och nu kunde visa denna enorma satsning för turisterna. Från toppen ledde vägen 40 meter ner i berget där allt, utom krutet, fanns kvar.

Eftersom de flesta av oss hade gjort lumpen blev det många nostalgiska minnen som till både leenden och skratt utbyttes djupt nere i berget.

Med anledning av hot om regn på torsdagen kördes redan denna dag en tur längs med Ångermanälven med stopp bland annat i Lunde känd som den plats där svenska militärer skjutit på strejkande arbetare som demonstrerade mot att man tog in strejkbrytare från utlandet. Händelserna har filmatiserats av Bo Widerberg och filmtiteln Ådalen 31 är välkänd.

Byggnadsminne Efter nästan två timmar ställdes kosan mot Hemsön och den befästning som i orostider skulle försvara både Härnösand och Örnsköldsvik för att inte tala om flottbasen Gustavsvik en bit uppför Ångermanälven. Efter en utomordentlig lunch klätt-

Förre provinsialmästaren och majoren StenOlof Eriksson berättade om hur man laddade och sköt med dessa jättekanoner, som tur var, aldrig i krig.

Upplevelse På onsdagskvällen fick vi besöka Örnsköldsviks MC-klubb, också den på gång-

Att åka kortege över Höga Kustenbron var en skön upplevelse vid sidan av naturupplevelsen.

23

Resa till Höga kusten

Vår guide på Mannaminne, Mona Dahlin, kunde visa upp ett album med Anders Åbergs konfirmationsminne inklistrat.

avstånd från hotellet. Detta visade sig vara en lyckträff, för om det är något man behöver så är det att prata av sig när man bara träffas en gång per år.

Torsdagens utflykt till Mannaminne blev en minnesvärd upplevelse. Mannaminne är skapat av konstnären Anders Åberg som bland annat smyckat Solna tunnelbanestation. Åberg som visserligen var född i Stockholm hade tillbringat många somrar i trakten av Nordingrå och ville skapa ett monument över hur allting hör ihop.

Efter kaffet samlades vi alla i en kopia av S/S Strömkarlen som befraktat både folk och fä i Ångermanälven. Vi togs emot av guiden Mona Dahlin som varit konfirmationskamrat med Anders Åberg. Mona berättade om både stort och smått i Mannaminne och gav oss sedan tid och möjlighet att se både konstverk och de konstiga saker som Anders Åberg samlat på sig och som ofta fick en förklaring i att det hängde ihop med allt det andra som fanns att se.

Fiskeläge Men något regn fanns inte i sikte så hälften av den tappra skaran hängde med på underbara MC-vägar ut till fiskeläget Norrfällsviken en av de hamnar som Gävlefiskarna skapat under sina fisketurer norrut långt från hemmahamnen.

På hemvägen stannade vi till vid Konstfabriken ett ovanligt hembygdsmuseum där den nu 89-årige Yngve Gerdin samlat

I Frimurarhuset i Härnösand togs gruppen emot av förre provinsialmästaren Sten-Olof Eriksson och den nyinstallerade provinsialmästaren Jan Resby.

ihop allt som kan beskriva en bygds historia och dessutom kryddat utställningen med 15 motorcyklar från 1940-talet och framåt som hans gode vän Arne Åström har renoverat till bättre än nyskick. Yngve mötte oss i dörren, han skulle skjutsa hust­ run någonstans men sa att vi kunde gå in och njuta hur länge vi ville…

Torsdagskvällen blev spännande med ett besök på restaurang Pinchos vars koncept är att servera ett antal smårätter varav det hade beställts sju till var och en av deltagarna. Även detta blev en höjdare, för det var ett både mätt och förnöjt gäng som ställde upp på att kommande års träffar blir på Öland 2020 och året efter på Gotland. Då kan vi äntligen bli guidade av Måns Öhman som inte kunnat delta under några år på grund av att han som ordförande mästare i S:t Johanneslogen Nicolaus ”tvingats” att leda logens högtidsdag, som infaller den vecka som Rasslande kedjan träffas. Vi ägnade också tid åt dem som inte längre var med oss och åt dem som av hälsoskäl inte kunde färdas på bara två hjul.

Surströmming Fredagen gick helt i surströmmingens tecken. På slingrande vägar tog vi oss ut till Skagshamn där Anette Bodin och Lars Strand öppnade Surströmmingsmuseet för oss och berättade livfullt både om både fiskets och surströmmingens historia. Ef24

ter besöket i utställningen ledde Lars Strand oss upp till fyren Skagsudde, känd från sjörapportens ”Skagsudde fem meter per sekund, halvklart”.

Skagsudde är både fyrplats och lotsstation och lotsarnas betydelse understryks av de vrak som ligger utanför på grund av att man av snålhet eller övermod tackat nej till assistans av en lots. Inte heller denna dag kom regnet och via en lunch på en golfrestaurang och besök i Själevads vackra kyrka kom hela gänget tillbaka till hotellet utan en enda droppe på visiren.

Midnattsloger På fredagskvällen fylldes den vackra och intressanta Johannessalen till sista plats, och det blev nästan 50/50 gäster och logemedlemmar som fick en mycket trevlig och intressant upplevelse när ordförande mästare Fredrik Yderfält, själv MC-åkare, både fick ta emot sin nye provinsialmästare och drygt 30 MC-åkande gäster från i stort sett hela landet.

Brödramåltiden med fermenterad strömming, eller surströmming, som huvudrätt blev som vanligt en trivsam upplevelse, och de som valt alternativet ”sill” blev förhoppningsvis lika mätta som vi andra. Förutom den rent lekamliga spisen så bjöds också andlig sådan när Ulf Berglund, en av dem som väljer ut den Aquilaströmming som man bjuder på, berättade om hur fisket gått under året och vad vi

Resa till Höga kusten kan förvänta oss till kommande Midnatts­ loger, när årets fångst skall avnjutas. Att det blev sent talar kanske just för njutningen, att trivsamma bröder är svårt att skiljas ifrån, oavsett meny.

Vinteraktivitet Lördagen är som vanligt avresedag och de som skulle åt samma håll följdes åt på vägarna mot hemadressen. En fantastisk vecka med härliga minnen att bära med sig. För dem som vill finns det möjlighet att träffas igen om ett drygt halvt år. Resan med Hoj-X till Helsingfors i slutet av januari är Rasslande kedjans vinteraktivitet.

Inte lika välbesökt som sommarveckan, men för vart år som går följer allt fler med.

Som vanligt skickades den överblivna summan som detta år blev drygt 11 500 kronor till caritas som frimurarna i Örnsköldsvik kan använda i sin hjälpverksamhet. X Text och bild: Kjell Mazetti

Våra informatörer på Skagshamns Surströmmingsmuseum fick mängder av frågor både om tillverkningen och förtäringen av den läckra fisken.

Ny kull av ledare har grundutbildats Ännu en kull av lokala och provinsiella ledare inom Svenska Frimurare Orden har nu fått sin första grundutbildning. Det skedde fredag-söndag 6-8 september i Stamhuset i Stockholm.

Å

rets skolklass bestod av 35 ordförande mästare och ordförande samt en andre deputerad provinsialmästare, tillresta från Kiruna i norr, Malmö i söder, Göteborg i väster och Helsingfors i öster. Kursen leddes av Ordens instruktionsmästare Jan Mörtberg, biträdd av storstewardsmästaren Per Lundborg.

Kursens syfte var dels att ge de nya ”enhetscheferna” en gemensam kunskapsgrund att stå på, dels att låta dem träffa och lära känna de bröder som utgör Svenska Frimurare Ordens ledning.

Således fanns hela ledargarnityret på plats: Ordens Stormästare Christer Persson, prokuratorn Ingmar Börjesson, ståthållaren Göran Karlsson, sigillbevararen och kanslern Torsten Bergström, planeringsmästaren Magnus Åkerman, räntmästaren Michael Boström, överarkitekten Herman Håkansson, administratorn Tommy Nilsson, stormarskalken Magnus Jäderlund, uppsyningsmästaren Björn Björsbo och storsekreteraren Ronny Schultz – utöver de redan nämnda kursledarna. Var och en av dem berättade om

vad de ansvarar för inom Orden och gav på så vis en samlad bild av hur Svenska Frimurare Orden fungerar.

Dök upp som föreläsare gjorde även forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs ordförande mästare Sune Lindh.

Den sista kursdagen, alltså söndagen, fokuserade på den kristna trons plats i det svenska frimureriet och inleddes med en 25

kort morgonandakt, ledd av Bengt Klemets, vikarie för Ordens högste prelat.

Som andra steg i grundutbildningen kommer ledarskapsutbildningar att arrangeras i Linköping den 16-20 oktober och den 29 februari-1 mars 2020. X Text: Bo Pettersson Foto: Pierre Dunbar

Personporträtt

Notiser

50 år som frimurare

Äldsta forskningslogen får svensk ordförande mästare

Fyra generationer frimurare i obruten följd För Hans Rehnström, X ÖNPL, honorärkonsul vid Danmarks konsulat i Luleå, blev året 2018 ett verkligt jubileumsår. Broder Hans recipierade den 26 september 1968 blott tjugotvå år gammal med dispens i S:t Johanneslogen Ultima Thule.

D

ärmed ingår han numera i frimurarnas i Luleå femtioårsklubb tillsammans med bland andra bröderna Sven Thysell och Ulf Nyberg, båda X ÖNPL. Under jubileumsåret firade broder Hans och hustrun Maj guldbröllop.

Broder Hans är Riddaren av arbetet med valspråket Arbete och förnöjsamhet med sammanlagt nitton ämbetsmannaår i de båda Luleålogerna. Under åren 2004-2016 som förste bevakande broder och andre bevakande broder i S:t Johanneslogen Ultima Thule. Han är sedan 2012 fastighetschef för logehuset med intilliggande kommersiella lokaler. Allt sammantaget värdefulla insatser till gagn för Luleå frimurarsamhälle.

Frimurarbröder Sex frimurarbröder Rehnström varav fyra i rakt nedstigande led har börjat sin frimurarvandring i S:t Johanneslogen Ultima Thule och sedan vandrat vidare via S:t Andreaslogen Jakob Ulfsson och Övre Norrlands Provinsialloge förutom farfar Carl, som recipierade i graderna IV-V och VI i Umeå och grad VII i Stockholm. Farfar Carl Rehnström recipierade år 1943, pappa Sven och farbror Ola recipierade båda år 1952, Hans recipierade år 1968, sonen Marcus och Hans bror Johan recipierade båda år 2001. Med andra ord fyra släktled

i obruten följd, vilket är sällsynt, sannolikt rent av mycket sällsynt.

Familjen i första rummet Hur kommer det sig att sex släktingar och fyra i rakt nedstigande led har tagit frimureriet till sig och lyckats hålla tråden obruten? De har arbetat som företagare med som mest femtiofem medarbetare. Utöver familj och arbete har det periodvis saknats tid till annat. Logearbete har gått i vågor beroende på familjesituationen. Det har funnits mer eller mindre intensiva perioder.

Att efter en arbetsam vecka med långa dagar komma hem på fredag och byta till svart kostym och bli avvinkad av hustru med två småbarn var inte så lätt. När barnen var små följde för broder Hans en lågaktiv period.

Han följde sin pappas råd att alltid sätta familj och företag i främsta rummet.

Broder Hans ger oss dessa slutord. ”Vi har varit frimurare i den omfattning som inte i något släktled låtit frimureriet konkurrera med äktenskap, barn, släktingar och företagande. Vilken förmån att efter en tuff arbetsvecka få delta i en logesammankomst, en stunds kontemplation med själslig ro och därefter tillsammans med bröder inta en enkel brödramåltid.” X Text: Åke Hansson X ÖNPL 26

Forskningslogen Quatuor Coronati No. 2076 (UGLE) grundades 1884 i London och har sedan dess lämnat ett avtryck inom den frimureriska forskningen världen över.

Nu har det blivit dags för den förste svensken att bli vald och installerad som ordförande mästare (eller rättare sagt Worshipful Master). Valet av docent Andreas Önnerfors (X, SPL) äger rum vid sammankomsten den 12 september och installationen den 14 november 2019 i London. Logen QC ger ut en årsbok, Acta Quatuor Coronati, och vid varje sammankomst hålls ett föredrag följt av diskussion och brödramåltid. Ett korresponderande medlemskap kan tecknas i QC Correspondence Circle. Här ingår dels årsboken, dels rättigheten att bära ett medlemstecken.

Logen har även börjat med att arrangera forskningskonferenser. Nästa går av stapeln i Boston i september 2020. För medlemmar i Svenska Frimurare Orden går det alldeles utmärkt att delta i logens sammankomster som äger rum på United Grand Lodge på Great Queen Street. Mer information om logens verksamhet fås på https://www.quatuorcoronati.com X

Föredrag i Turkiet Bröder som befinner sig i Alanyaområdet i Turkiet i oktober, närmare bestämt den 23, är välkomna till Skandinaviska Brodergruppens höstmöte.

Mötet inleds med ett gradbundet föredrag och kvällen avslutas med en måltid tillsammans med respektive. För närmare information om tid och plats går det bra att mejla broder Arild: arikvik@online.no Han kan även informera om brodergruppens informella regelbundna veckoträffar som äger rum i norska sjömanskyrkan i Alanya. X

Frimurarklubb

Ölands Frimurarklubbs sommarmöte Lördagen den 27 juli samlades medlemmar till sommarmöte, nu en emotsedd tradition dit det kommer bröder från hela landet. Klubben bildades 2012 och sedan 2013 kan man samlas på S:t Olofs kapell i Byxelkrok.

Hans Krum-Linde hälsar bröderna välkomna i kapellet.

Förväntansfulla bröder framför den nya klockstapeln.

Ö

lands Frimurarklubb träffas två gånger om året, en höstträff och en sommarträff. I år kom 60 bröder av den nu aktiva medlemsskaran om 112 bröder till sommarträffen.

Ambitionen när klubben bildades var att kunna nå 100 medlemmar, nu har klubben passerat detta med råge. Det visar på det stora intresset för en lokal klubb och att umgås under sommaren.

Gruppfotografering Hans Krumlinde hälsade välkommen innan det blev dags för gruppfotografering – man ska inte ändra på traditioner. Nu kunde bröderna ställa upp framför den nya klockstapeln, tidigare var det rasrisk, nu är den som ny och så är även stora delar av kapellet. Bröderna har bidragit med

Under lunchen sedvanligt gemytligt umgänge.

medel så renoveringen kunnat genomföras, och det inte ett år för tidigt då byggnaden var i stort behov av omvårdnad.

– Vi får nu se hur det blir med kapellet i framtiden, kanske kan klubben bli ägare, vi får se. Thorvald Krumlinde är klubbens stora mecenat och utan Thorvalds generösa bidrag kunde inte renoveringen genomföras. Sedan några år bidrar bröderna med en medlemsavgift, vilket blir många bäckar små.

Betraktelser Traditionellt inledde Fredrik Santell sammankomsten i kapellet med kloka betraktelser, vilket skapade rätt stämning inför den stundande måltiden.

Under lunchen berättade ordförande Hans att efter åtta år är det dags att lämna 27

över klubban, nu till Rutger Simonsson.

Ett bra val då Rutger är starkt engagerad i klubben och till stor del handfast deltagit i renoveringen.

Sedan begynnelsen välkomnar vi många bröder som kommer utan gradprydnader, det kanske är en orsak till den lättsamma stämningen. Det går inte nämna alla som kom, men sedan många år välkomnar klubben Thomas Böös, Bengt Bengtsson, Nils Magnusson, Mattias Mild, Tommy Nilsson, Anders Danielsson, Jan-Magnus Hagman för att nämna några. Utan titlar får man själva lista ut vad bröderna representerar. Det är på ett sätt poängen med att samlas till ett sommarmöte. X Text och Bild: Pierre Dunbar Bild: Bo Wannerberg

Frimurarträff

Rekordträff på Bjäre Sommarträffarna på Bjärehalvön har en lång tradition och i år avhölls träffen för 22:a året i rad. Bröder av alla grader från stora delar av Sverige möttes för att umgås, äta en god lunch och lyssna på inspirerande föredrag.

D

en första torsdagen i augusti inföll i år redan på månadens första dag och därmed även årets Bjäreträff. En tradition i sig. Dock har dessutom träffen tagit till tradition att slå förra årets deltagarrekord. Så skedde även i år med 148 föranmälda bröder.

Dagen bjöd inledningsvis på ett inomhusvänligt väder som sedan sprack upp och visade sin bästa sida efter avslutad träff. Bland deltagarna fanns bröder av samtliga grader, inklusive ett avsevärt antal Riddare och kommendörer med Röda korset. Det inledande minglet är väldigt uppskattat då många återses för första gången efter sommaruppehållet. Uppskattningen var så stor att de åtta värdarna tvingades att, vänligt men bestämt, fösa bröderna uppför trappan till lunchborden i den vackra Wasasalen på Margretetorps Gästgifveri i Hjärnarp.

Lovord Lika traditionsenligt serverades rimmad lax med potatis från Bjäre. Gästgifveriet rimmar själv laxen och får varje år lovord för den. När kaffet var näst intill urdrucket var det dags för dagens föredrag.

Först på scen var Ordens nye Stormästare, Christer Persson. Som skåning och tidigare provinsialmästare i Skånska Provinsiallogen är han en mångårig besökare på träffen. Även om Stormästarens föredrag innehöll intressant information om Orden och dess verksamhet, ekonomi, rekrytering och nytt marknadsföringsmaterial, fann många bröder Stormästarens tankar kring frasen ”brödernas väl” allra mest inspirerande. Det är ett uttryck med många bottnar och Stormästaren avslutade med att citera den kände och nyligen bortgångne danske artisten

Stormästaren inleder eftermiddagen med sitt föredrag.

Kim Larsens strof ”Livet er langt, lykken er kort, salig er den der tør give den bort.”

Prioriteringar Nyinstallerade provinsialmästaren Per Werner knöt an till Stormästarens tankar. Efter att ha inlett om viktiga händelser och prioriteringar i logens verksamhet övergick provinsialmästaren till att tala om gåvan vi bröder förfogar över. Gåvan vi kan ge vår broder i form av en väl genomförd ritual, ett varmt och uppriktigt möte, ett ärligt intresserat samtal. Gåvor vi alla har förmågan att ge.

Både Stormästarens och provinsialmästarens inspirerande föredrag möttes med varma applåder.

Sist på scen var broder Lars Undin från organisationskommittén för S:t Johanneslogen Oskars jubileum. Broder Lars presenterade planer och tankar kring det omfattande firandet av logens tvåhundraåriga verksamhet i Halmstad. Då Halmstad bara ligger ett stenkast från Bjärehalvön var självklart detta av stort intresse för bröderna. Då även logen Carl Johan i Karlskrona firar tvåhundra år kommer det att bli en intensiv vår i Andra fördelningen.

Avslutning Vid träffens avslutning erhöll de tre talarna en mindre gåva från organisationskommittén. Kommittén leds av Björn Ekelund som avslutade träffen med att hälsa välkomna till nästa träff den sjätte augusti 2020 och tacka de övriga värdarna: Mats Nilsson, Kjell Vramsmo, Bo Hägg, Jonas Karlsson, Gösta Sandgren, Jan Jerre och Tomas Andrén. X Text och bild: Björn Ekelund

28

Begravningsbyrån Begravningsbyrån på Sibyllegatan på Sibyllegatan41 41 öppnar igen

Den familjeägda och enda privata byrån på Sibyllegatan, Östermalm.

Nu slår vi åter upp portarna på den välkända Allt inom begravning och familjejuridik. adressen på Östermalm, Vi gör även hembesök. Sibyllegatan 41.

I över ett kvarts sekel har vi hjälpt tusentals anhöriga att ordna ett farväl.

Nu är många vi När en närstående gårsista ur tiden uppstår tillbakaDå på samma skillnaden frågor. kan detplats vara igen, sköntmed att prata med någon att vihar nu heter Far & Son Begravningsbyrå. som lång erfarenhet.

Vi finns här för dig.

Du berättar. Vi lyssnar. Tillsammans hittar vi det När en närstående går ur tiden uppstår många som passar dig bäst. Välkommen! frågor. Då kan det vara skönt att prata med någon som har lång erfarenhet. Vi finns här för dig.

Tel 08-300320 farsonbegravning.se Du berättar.

Vi lyssnar.

Tillsammans jan.hokkanen@farsonbegravning.se hittar vi det som passar dig bäst. Välkommen! Östermalm Vasastan Sibyllegatan Karlbergsvägen 44 Tel 08-30 03 41 20 | farsonbegravning.se 29

Bokrecension

Acta Masonica Scandinavica Nr 21 2018

E

fter att ha avslutat läsningen av den senaste utgåvan av Acta Masonica Scandinavica påminns jag ännu en gång om vilken fascinerande historia vår Orden är bärare av. Årets Acta liknar de föregående årgångarna i det att den innehåller välskrivna och intressanta artiklar som behandlar olika teman i frimureriets historia. Inte minst för den med intresse för Ordens historia under 1700-talet torde den senaste årsboken innehålla åtskilligt av intresse.

av den norska nazistregeringen avsattes han som domprost i Trondheim. Efter kriget pläderade han för ett snabbt avslut på uppgörelsen med de norrmän som samarbetat med den tyska ockupationsmakten.

Detta för att det norska samhället så snart som möjligt skulle kunna återgå till det normala. Han såg emellertid inte mellan fingrarna med de kollegor inom kyrkan som gått i ockupationsmaktens ledband.

Mellan 1945 och 1961 var han verksam som biskop i Trondheim och vid sin död 1962 begravdes han i Nidarosdomen.

al, skriven av Ivan Lopukhin, tillbaka till Sverige och denna kom att spela en viktig roll i hertig Carls arbete med det svenska frimureriet. I Yuri Stoyanovs artikel står det svenska frimurarsystemet i 1700-talet Ryssland i fokus. I texten konstaterar författaren att frimureriet var en viktig del av Rysslands kulturella och intellektuella liv under det sena 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Inte minst de ryska loger som praktiserade det svenska systemet spelade en framträdande roll. Han konstaterar att frimurarforskningen i Ryssland idag är livaktig och förutspår att nya intressanta kopplingar mellan de båda ländernas frimurarsystem kommer att upptäckas.

Utveckling I de två följande artiklarna undersöks relationen mellan det svenska och det ryska frimureriet under 1700-talet. Robert Carleson visar övertygande i sin text hur de båda ländernas system ömsesidigt påverkade varandra. Författaren konstaterar bland annat att den skotske frimuraren James Keith spelade en viktig roll för det tidiga frimureriets utveckling i både Sverige och Ryssland. Carleson påpekar även att hertig Carls vistelse i St. Petersburg 1796 var viktig för hur det svenska systemet utvecklades. Hertigen tog med sig en ritu-

Nazismen Biografiska artiklar är vanligt förekommande i Acta Masonica Scandinavica och årets skrift utgör i detta avseende inget undantag. Frank Edvard Holth Saether har skrivit en intressant text om frimuraren, motståndsmannen och biskopen Arne Fjellbu. Han recipierade i Oslo 1919 och kom att tillhöra frimurarorden under hela sitt liv. I början av 1930-talet kandiderade han till posten som ordförande mästare i Trondheim men lyckades inte bli vald.

Under andra världskriget kämpade han mot nazismen och på grund av sin kritik

Pressbild.

Historia I bokens första artikel behandlar Per Thykjaer Jensen det moderna frimureriets födelse. De flesta personer med någon form av grundläggande kunskap om frimureriets historia tror sig veta att rötterna till det moderna frimureriet står att finna i den storloge som grundades på värdshuset The Goose and Gridiron i London på Johannes Döparens dag 1717. Men faktum är att vår kunskap om denna händelse bygger på en enda källa, nämligen James Andersons The Constitution of the Freemasons från 1738. I artikeln gör författaren en grundlig källkritisk analys av denna källa och drar därefter slutsatsen att våra kunskaper om denna händelse vilar på bräcklig grund. Men genom att använda Andersons Constitutions kan Thykjaer Jensen dra vissa slutsatser om hur Ordens ritualer, organisation och struktur utvecklats under det moderna frimureriets första decennier.

Han kan också säga en del om vilka som var ämbetsmän och vilka som innehade de ledande befattningarna i Orden. Artikeln tillför en hel del ny kunskap om detta tidiga skede av frimureriets historia.

30

Havamal Vad blir resultatet om man jämför frimureriets och eddadikten Havamals etiska och moraliska regler? Hur hade diktverkets författare betraktats av frimurarbröder, verksamma inom det svenska systemet? Dessa frågor försöker Símon Jón Jóhannsson besvara i årsskriftens sista artikel. Författaren konstaterar att Havamal i mångt och mycket betonar samma moraliska budskap som frimureriet. Även i Havamal betonas på olika sätt värdet av frimurardygderna tystlåtenhet, försiktighet, måttlighet och barmhärtighet. Jóhannsson lyfter också fram annat som de båda etiska systemen har gemensamt och nämner bland annat sökandet efter visdom, vänskap och trofasthet. Den stora skillnaden ligger i frimureriets framhållande av betydelsen av tron på Gud den allra högste. Med undantag för detta hade författaren till det isländska diktverket passat bra som frimurare i det svenska systemet, menar Jóhannsson.

Forskningsresultat Att vara frimurare är fantastiskt och att varje år få ta del av nya resultat inom frimurarforskningen genom Acta Masonica Scandinavica är en verklig förmån. För mig är fördjupade kunskaper ett sätt att få ut så mycket som möjligt av min frimurarvandring. Ett enkelt sätt att årligen få ta del av nya forskningsresultat är att gå med i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff. Årsskriften ingår i medlemsavgiften och kommer hem i brevlådan. X Text: Olle Larsson, X SPL, AL i Forskningslogen CFE

Korsord

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott BLIR RIKTBONAT NINGS- HÅLLER PÅ LAG HALSTER

Ö-PROVINS

BRUKAR MAN INTE BESÖKA

FINNS MÅNGA AVLAGDA KLÄDER PÅ

8

BLIR ÖVERHOPPAD 1 FRAMFÖRDE BLANDAS INTE MED VATTEN

GJORT KAPNING SUR SAK SATT SIG UPP

FÖRJUDEN FYLLNING

TAPPAS MED AVSIKT

RÖRELSE PÅ SCHEMAT LYSER UPP

6

PÅ RAD I TRALL

VAR RÖDLISTAD

LUFTSEGLARE

DET SISTA I ALFABETET

DÄRFÖR

LEKMÄN

NOGGRANN GENOMGÅNG

UTESLUTANDE STOR I PLATS MED ORDEN HAVRE TILL LUDDIGT TOG SIG

GER HANDLEDNING

BOKOMSLAG KONSTRIKTNING

ENTRÉRÄTT

KYRKOBRUK

EN BIT PÅ VÄG

GREN I SNÖ

3

GÖR ALLTING TILL DET BÄSTA BRINGA

ÖVERHUS

7

FÄRGSKIVA ISLÄNDSKT VERK

EN

BOCKAS

FELFRITT

SKÖTS MED FOTEN

STEG

2

TIPPA

VISADES PÅ PORTEN VÄXLA

TILLGIVNA

PLACERADE

BRÅK I KLASSEN

OK FÖR TSAREN

r man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen. Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösning-

EN ÄR SÅ GOD SOM EN

SKRÄPPOST

AFFÄR

SPORTKLUBB

ÄNDA PÅ KROPPEN

HAR GRADVIS VISNING DEN LÄGGS IN I BILEN

DATORNUMMER

DITT OCH DITT

VET MAN EFTER KURS

EN DEL AV ÄMNET ÅTER-LED

Ä

FÖR VETGIRIG

KRÄVER SINA BLÅSOR

I LAG FÖR LÅNGA MEDHÅLL

4

GAMLA SPEL

MÄRKTES MER FÖRR

FET ÄR TJOCKARE

HÖGDRAGEN SAX FÖR BARN

FÖRBERETTS FÖR ATT DRA

ÄR EN SMAKSAK HAR EJ BLIVIT LAGAD

DE HAR MAN PÅ I REGNVÄDER

5

arna. Vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende. Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

31

Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och adress – eller skicka ett vykort till redaktören. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 54 i tidningen.

Senast den 31 oktober 2019 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. X

Tecknat

Frimuraren för 70 år sedan Meddelanden från Svenska Frimurare Orden Årg. 22, Nr 1, September 1949 Redaktör och ansvarig utgivare Patrik Påhlson

Vart leder min vandring?

Vår broder Henrik Lange har medverkat i Frimuraren med en teckning i nästan varje nummer ända sedan han blev

Norge S:t Joh:s Logen ”S:t Olaus til den hvide Leopard” i Oslo begick sitt 200-års Jubileum måndag den 12 och tisdag den 13 september under mycket solenna former och under mycket stor anslutning av bröder från alla Loger och Broderforeninger i hela Norge.

Vidare hade deputationer anlänt från England, Skottland, Ireland, Holland, Danmark, Island, Finland och Sverige, vilka från sina respektive lands Storloger framförde deras lyckönskningar till den Jubilerande Logen. Den svenska deputationen leddes av Ordens Kansler.

Frimurarens radannonser Välkommen med din annons till frimuraren@frimurarorden.se.

Du har säkert något där hemma som du vill sälja eller skänka bort. Eller kanske du söker någon frimurerisk sak som du vill komplettera med.

Några enkla regler: Rubriken får vara på max 30 tecken.

Annonstexten, med eller utan bild, är begränsad till 190 tecken plus telefonnummer och eventuell mejladress.

Annonserna är gratis, men betalas efter eget samvete med minst en extra femtiolapp vid nästa insamling till de behövande.

Glöm inte att ange rubriken för din annons. Det finns fem att välja mellan: ”Till salu”, ”Köpes”, ”Bortskänkes”, "Sökes", ”Upphittat” och ”Förlorat”.

Annonserna ska också ha frimurerisk anknytning.

Köpes Frimurarkula, förgylld frimurarkula att bäras till klockkedja.

Hans Westerholm, Ronneby Brödraförening hans.westerholmasp@gmail.com

För vem är vi frimurare?

32

kallad till sin första reception. Nu har han vandrat genom fler än hälften av graderna. X

OHP:s Reflexioner

V

Tänk på döden

id ingången till flera kyrkogårdar i vårt land kan man se en portal med texten Tänk på döden. Ja vad skulle vara mer lämpligt än att just detta budskap finns vid en kyrkogård. Här om inte annars tänker vi väl på och blir påminda om dödens realitet.

Dödlig Memento mori är en latinsk fras som betyder ”kom ihåg att du är dödlig”. Innebörden vill hjälpa och uppmana människor att förstå det enda säkra – att vi en gång skall dö. Detta budskap reagerar vi väl alla på. Visst förstår vi innebörden, men att ta det till sig är något annat. Varför tänka på döden, och behöver vi verkligen påminnas om den? Hur konstigt det än kan låta är döden emellertid en del av livet och den är alltid närvarande. Vi behöver därför hitta ett förhållningssätt till den. Tänk på döden är därför en god början. Att hantera frågan om den egna döden är något som vår kristna tro och därmed vårt frimureri lyfter fram och vill hjälpa oss att hantera.

Inte för att skrämma oss, utan för att vi rätt skall förstå det liv vi lever. Budskapet finns förmodligen i de flesta religioner.

Konfucius säger ”En man bör leva så att han i varje ögonblick är beredd att dö”.

Hopp Ett annat viktigt ordspråk lyder Inget liv

utan död. Utan död inget liv. Kan det sägas tydligare? Livet och döden hör ihop.

För en kristen är inte döden utplåningen eller evigt mörker utan en början på något nytt. Ett hopp om att ”Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte fått makt över det” (Joh. 1:5). Här är också vår Orden tydlig och påminner om det hopp som vi äger i den kristna tron, det som kan övervinna mörkret och döden.

Denna uppmaning är lika viktig som den om döden, kanske ännu viktigare.

Vi lever här och nu. Hur jag lever mitt liv påverkar de som står nära mig. Men inte bara dessa, utan vi lever som människor tillsammans i denna värld. Allt hör ihop.

Uttrycket ”Lär dig leva för att rätt kunna dö” handlar i första hand om att leva.

Ta vara på det som vi människor får som gåva i relationer och även i Guds närhet.

Det är ett stort problem idag att många – inte minst yngre människor – har tappat livslusten. Vad det beror på kan vi spekulera kring. Är det vuxengenerationen som svikit eller finns det inte längre några ideal som sporrar? Eller är det en upplevd avsaknad av mening? Svaren kan vara olika men konstaterandet att det är så, är nedslående.

Livsbejakande Som frimurare är vi kallade att leva livsbejakande. Vår Orden lär oss att söka för att finna. Det vi har funnit skall vi dela med

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat.

Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

oss av till andra och därför tror vi också att många skulle må bra av att komma in i den frimureriska gemenskapen. Egentligen har vi inget ”extra” att ge människor, men vi förvaltar ett arv och ett tankesystem som är vinnande här i tiden. Vi sätter människan i centrum – ”känn dig själv”.

Att söka djupet i att vara människa är ett livsverk. Ingen blir någonsin klar med detta. Att känna sig själv betyder att se utanför sig själv. Det är inget navelskåderi där jag själv är i centrum, ingen ideologi där inget finns utanför mig själv, utan just ett tankesystem, en tro, där jag är en del av en större verklighet.

Leva Som människor har vi fått möjligheten till slutledningsförmåga i tanken och att förstå sammanhang. Att kunna tillverka redskap och behandla metallen. Som människa kan vi forma ett smycke, vi kan vara med och bygga en katedral, vi kan förmedla och ta emot kärlek, vi kan känna och visa kärlek. Allt detta gör oss unika i skapelsen.

Att tänka på döden hjälper oss att leva livet. Låt oss inte glömma att Livet inte endast är ett antal år här på jorden, utan en tillvaro i ett förhållande till andra och framför allt till Den Trefalt Store Byggmästaren. Den Konungsliga Konsten handlar djupast om detta. X Johnny Hagberg

33

Foto: Carina Bergkvist

Frimurarna i samhället

Forskningsanslagsutdelning i Stockholm 2019.

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 15,1 mkr; huvuddelen, 12,97 mkr, går till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

34

Notis Storintendentens expedition

Visitationer hösten 2019 24 sept

Lidköpings Frimurarebröder (deputationsloge)

26 sept

SJL De Tre Axen Vetlanda

27 sept

Brf Njudung Vetlanda

9 okt

SJL Arcturus Östersund

10 okt

Brf Urania Östersund

14 okt

SJL Facklan Landskrona

15 okt

Brf Kronan Landskrona

22 okt

Klippans Frimurareförening

23 okt

Ängelholms Frimurareförening

4 nov

SJL Oscar Fredrik Norr­köping

5 nov

Brf S:t Olof Norrköping

21 nov

SAL De Tre Förenade Kronor Göteborg

28 nov

Brf Erik Gustaf Geijer Sunne

Regalieväska, läder

Regalieportfölj, läder Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

SVENSKA FRIMURARE ORDEN Informationsdirektoriet

H AR DU TILLGÅNG TILL OR DENS INFOR M ATIONSM ATER I A L? Under hösten 2018 lanserade Orden ett helt nytt informationsmaterial i form av broschyr, folder och PowerPointpresentation. Detta material riktar sig dels till potentiella medlemmar, dels till en intresserad allmänhet.

Folder och broschyr finns hos fördelningskanslierna.

Informationsdirektoriet kommer att låta trycka upp nya upplagor på löpande basis.

PowerPointpresentationen finns på Ordens hemsida och är tillgänglig när du loggat in.

35

Motala

Tema Fjärde fördelningen

Norrköping

Linköping

Jönköping Eksjö Reftele

Västervik

Vetlanda Värnamo

Oskarsham

n

Tema F fördeln järde ingen

Det strömmande vattnet och den goda hamnen gjorde att Norrköping länge var Sveriges näst största stad. Vid mitten av 1700-talet hade staden hämtat sig från rysshärjningarna 1719 och Louis De Geers gamla mässingsbruk blomstrade åter. Norrköping hade vid den här tiden drygt 9 000 invånare. Målning av Carl-Gustaf Almfelt.

Trevande start för frimureriet i Östergötland Sedan Greve Wrede Sparres loge – sedermera Nordiska Första – instiftats i Stockholm år 1735 följde flera etableringar i såväl huvudstaden som Göteborg och Helsingfors under påföljande årtionden. På 1770-talet konkretiserades tankarna på en loge också i Östergötland, närmare bestämt i Norrköping. Men riktigt så blev det inte.

V

id ett sammanträde i Stora Landslogen den 19 november 1777 beslöts att den vilande S:t Johanneslogen ”Sinceritas” i Stockholm skulle flyttas till Norrköping. Enligt ett konstitutorial daterat den 30 november 1777 skulle logen behålla sitt namn, sigill och sina rättigheter. Det uppdrogs åt den Lysande Stewardsbrodern Johan Jacob De Geer att vara ”Högvördig Loge Mästare”.

Johan Jacob De Geer var ättling till Louis De Geer, den svenska industrins fader, och hade sin hemvist på släktgodset i Finspång. En stor del av året tillbringade han dock i Stockholm, där han hade flera officiella uppdrag, bland annat som överkammarherre. Det var där han hade kommit i kontakt med frimureriet.

Men det blev nu aldrig något av med Sinceritas flytt till Norrköping. Istället lades Sinceritas ned definitivt året därpå.

Kungens överkammarherre och ägaren till Finspångs slott, Johan Jacob De Geer, misslyckades två gånger med uppdraget att bilda en frimurarloge i Norrköping. Tredje försöket i Linköping gick bättre.

Östergötland Men tankarna på att bilda en S:t Johannesloge i Östergötland levde vidare. Under artonhundratalets första år växte de sig allt starkare. Tillsammans med åtta andra välbeställda herrar med förankring i Östergötland gjorde den nu åldrande Johan 36

Jacob De Geer ett nytt försök. Herrarna kände varandra väl både från sitt hemlandskap och i egenskap av att vara frimurare. De tog åter upp de trettio år gamla planerna på en frimurarloge i Norrköping.

Ansökan sändes i april 1807 till Logedirektorium där den mottogs positivt. Bara några veckor senare fick de svar i ett brev undertecknat av hertig Carl. De ombads insända förslag på vapen och valspråk för den nya logen. Den skulle ges namnet S:t Jacob, sannolikt efter bibelns Jakob – han med stegen – och lämpligt nog var det ju också ett av initiativtagarens förnamn.

Friherre Dock gick planerna på en frimurarloge i Norrköping ännu en gång i stöpet. På grund av sjukdom och pressade arbetsförhållanden gled initiativet ifrån Johan Jacob De Geer. Det blev istället friherren Is-

Tema Fjärde fördelningen

Linköping var vid 1800-talets början en småstad med bara 3 000 invånare.

Omgivningen var rik på välmående storgods.

Många av dess förmögna ägare lämnade vintertid sina gods för ett bekvämare liv i staden och gav den en förnäm prägel.

Målning av Johan Krouthen.

S:t Larsgatan i Linköping. Den ljusa byggnaden till vänster är Assemblé- och Spektakelhuset där Johanneslogen S:t Jacob höll sin första sammankomst 1807. Dagens stora frimurarborg ligger två kvarter längre bort längs samma gata. Foto från slutet av 1800-talet. Digitalt museum/Bild i Linköping.

raël Lagerfelt och den blivande biskopen Marcus Wallenberg, båda boende i Linköping, som drev frågan vidare. Från denna stad och dess omgivningar kom också de övriga initiativtagarna. Trots De Geers motstånd sände de en ny skrivelse till Logedirektorium med anhållan om att istället förlägga den nya Johanneslogen S:t Jacob till Linköping. Så blev det också.

Podiet Den 3 oktober 1807 kunde Israël Lagerfelt kvittera ut den nya logens akter. Redan den 7 december genomfördes den förs­ ta logesammankomsten med deputerade

mästaren Israël Lagerfelt på podiet. Det skedde i hyrda lokaler i det så kallade ”Assemblé- och Spektakelhuset” vid S:t Larsgatan i Linköping. Johan Jacob De Geer som ju var utsedd till ordförande mästare, tycks inte ha medverkat. Av de bevarade protokollen framgår att han inte vid något tillfälle förde klubban som ordförande mästare. Sannolikt berodde det på vacklande hälsa. Johan Jacob De Geer avled på Finspångs slott den 13 januari 1809, bara ett drygt år efter den loge han två gånger fått uppdraget att etablera och leda slutligen hade kommit igång.

37

Hovtjänst Det har genom åren många gånger spekulerats över varför logen S:t Jacob aldrig kom igång i Norrköping på 1770-talet. En anledning kan ha varit att Johan Jacob De Geer var alltför upptagen av andra intressen och inte hade tid att engagera sig fullt ut i frågan. På grund av sin hovtjänst vistades han långa tider i Stockholm. Hans engagemang för en ny loge i sitt hemlandskap blev sporadiskt.

Att den till slut istället förlades till Linköping var ganska naturligt. De åtta andra intressenterna var bosatta i Linköping med omnejd. Dåtidens dåliga kommuni-

Motala

Norrköping

Linköping

Tema Fjärde fördelningen

Jönköping Eksjö Reftele

Västervik

Vetlanda Värnamo

Oskarsham

n

Tema F fördeln järde ingen

Jönköping hade just börjat resa sig efter de förödande stadsbränderna 1785 och 1790 när den första frimurarlogen etablerades i staden år 1800. Här vid Hovrättstorget hade den sina fyra första lokaler före flytten 1860 till det då nybyggda stadshotellet. Lithografi av E.F. Martin 1837.

Den Mellersta Pelarens grundare Wilhelm Bennet var officer liksom många andra av de tidiga frimurarna.

kationer gjorde det viktigt att bo nära sin loge. Sannolikt ansåg man det också lättare att rekrytera nya bröder i Linköping, omgiven som staden var av en landsbygd med välmående gårdar och gods.

Jönköping blev först Inom det som idag utgör Fjärde fördelningen var det Jönköping som blev först med att etablera en frimurarloge. Initiativtagaren hette Wilhelm Bennet, skåning till börden och som en lysande militärkarriär hade fört till chefsposten för Jönköpings regemente. Hans bana inom Svenska Frimurare Orden var inte mind­ re lysande. Som 18-åring hade han recipierat år 1775 och därefter i snabb takt tagit sig igenom alla grader. År 1799 utnämndes han till stormarskalk inom Svenska Frimurare Orden och iklädde sig som sådan snart rollen som H.M. Konungens ställföreträdare.

Altare Wilhelm Bennet var också deputerad mästare i logen S:t Jean Auxiliaire i Stockholm. När denna år 1799 slogs samman

med logen L´Union föreslog han att en del av dess inventarier skulle skänkas ”åt den första S:t Johannesloge som hädanefter i Provincerna kunde blifva constituerad”.

Detta inträffade året därpå, och som av en händelse var det den nya Johanneslogen Den Mellersta Pelaren i Jönköping – med Wilhelm Bennet som ordförande mästare.

Därför finns där än idag det vackra altare som ornamentsbildhuggaren och frimuraren Johan Ljung tillverkade till logen L´Union på 1750-talet.

skolans hus på Norra Strandgatan blev till salu. Intressant att notera att det med Vättern som närmsta granne ligger bara kvarteret bort från de byggnader där frimurarna bedrev sin verksamhet under sina första 60 år i Jönköping.

Om än både Jönköping och Norrköping på varsitt sätt var pionjärer, så var det Linköping som snart kom att utvecklas till ett centrum för den frimureriska verksamheten i den här delen av landet.

Buntmakare Johanneslogen Den Mellersta Pelaren invigdes den 29 oktober år 1800. Verksamheten inleddes i övre våningen i buntmakare Ludvig Heggs hus på Östra Storgatan i Jönköping. Där höll man till i nio år och flyttade sedan ytterligare tre gånger i kvarteren runt Hovrättstorget innan man år 1860 kunde ta ändamålsenliga lokaler i Jönköpings nybyggda och mycket pampiga stadshotell i besittning. Där blev man sedan kvar ända till 2014. Då kunde den sedan länge närda drömmen om ett eget logehus infrias när före detta Östra Flick-

Flygande start i Linköping Johanneslogen S:t Jacob i Linköping fick en närmast flygande start. Efter invigningen den 7 december 1807 genomfördes inte mindre än sju receptionsloger under samma månad. Antalet medlemmar ökade sedan snabbt. Redan i mars 1809 ansökte man därför om att också få inrätta en skotsk loge i Linköping för att bereda Johannesbröderna möjlighet att fortsätta den frimureriska vandringen i högre grader. Hertig Carl gav omgående sitt bifall men det dröjde sedan till den 10 mars 1810 innan den nya Andreaslogen Den Gyllene Gripen kunde invigas.

Det är Wilhelm Bennets förtjänst att det vackra altaret, snidat på 1750-talet, hamnade i Jönköping sedan Stockholmslogen L´Union, lagts ned.

Renovering De båda logerna hade nu tillsammans mer än 160 medlemmar och de provisoriska lokalerna i Assembléhuset räckte inte till.

Redan 1808 hade man därför börjat sondera möjligheterna att skaffa ett eget logehus. Valet föll till slut på en byggnad med anor från medeltiden. Det var beläget invid domkyrkan och var ett av de få stenhusen i staden. Följdriktigt kallades det också för ”Stenhuset”. Sedan 1600-talet hade det tjänat som gymnasium men var nu svårt förfallet. Efter omfattande renovering och påbyggnad av ytterligare ett våningsplan

38

Tema Fjärde fördelningen Kuriosa ur historien Frimureriet i Sverige omgavs tidigt av rykten på grund av sin pedagogik som ju kräver att ingenting om ritualernas innehåll får avslöjas i förväg för recipienterna. Samtidigt omgavs Orden av en nyfikenhet som säkert ofta underlättade rekryteringen av nya bröder.

Gumman och frimurarne gumfläsk. Gumman var Följande stod att läsa i Smålands Allehanda den 13 september 1882: fullkomligt säker på sak, enär hon hade hört Häromdagen kunde man se det af sin mormor, som en bondgumma med en korg på aldrig i sitt liv sagt en armen spatsera med oroliga steg osanning. Under detta utanför Stora hotellet i Jönköping, samt att kasta sina längtansfyllda ordbyte kom emellertid en annan gumma från blickar in genom portgången. Hon grannsocknen och hon tycktes utkämpa en stark inre strid, hade warit så ofta på huru wida hon skulle wåga sätta hotellet utan att något sin fot inom den stora byggnadens ondt wederfarits henne, murar eller inte. Gummans besynStora hotellet var Jönköpingsfrimureriets hemvist från 1860 till 2014. att gumman N:r 1 slutnerliga beteende ådrog sig allmän ligen öfwertalades att wåga lifwet för en uppmärksamhet, så att någon ur hotellgå twärs över gården för att komma till gång, men säkert är hjertat satt långt upp köket, då sade hon twärt, att hon inte torbetjäningen gick ut för att fråga hwad i halsgropen på henne då hon så skynddes det. På tillfrågan hwarför icke, sade gumman wille. Hon nämnde då att hon samt som möjligt sökte få sitt ärende uthade litet att sälja samt sporde efter köhon att frimurare bodde på hotellet, och rättadt på hotellet där de ”menniskoäatt dessa woro så farliga, att de icke blott ket. Man wisade henne hwar det war betande frimurarne” huserade. läte små barn sig wäl smaka, utan också läget, men då hon fann att hon icke blott måste passera genom porten utan äfwen en och annan gång hölle till godo med

Mystisk gång i Linköping

Skålar och kanoner

I Andreaslogen Den Gyllene Gripens 150-årsskrift från 1960 berättas följande: Vid grävningar en bit in på 1900-talet intill det så kallade Stenhuset där frimurarna hade sin hemvist från 1810 till 1912 hade man funnit långa gångar i marken. Byggnaden har sina rötter i medeltiden och av folkfantasin sattes de i samband med otillåtna underjordiska kommunikationer mellan munk- och nunneklostren i staden. Det förmodades också att fynden kanske inte härrörde sig från så långt avlägsna tider, utan att de kunde ha något samband med frimurarnas verksamhet i huset.

I början av 1800-talet hade frimurarna i Jönköping för vana att en kväll i oktober varje år skjuta salut med kanon framför rådhuset. Denna återkommande begivenhet lockade alltid horder av nyfikna.

Ingen vet när traditionen började – inte heller när den upphörde. Då kanonsalvorna ekade i gränderna kunde ingen undgå att märka vad som pågick bakom de fördragna gardinerna i frimurarhuset. Hela stan visste att frimurarna då utbringade Hans Majestät Konungens skål.

Men 1827 fick man inte det nödvändiga tillståndet av myndigheterna. Riskerna med att skjuta salut mitt inne i staden med sin eldfängda träbyggelse

ansågs för stora. Istället förordades att saluten skulle skjutas från Vätterstranden. Frimurarna nöjde sig inte med detta och avfattade en skrivelse som sändes till kungen Karl XIV Johan. Denne gav i sitt nådiga svar, riskerna till trots, ändå tillstånd till saluten eftersom det skedde till betygande av logens vördnad ”för OSS och Wårt Konungahus”.

Dock modifierades skjutplatsen. Pjäserna flyttades in på frimurarnas tomt på Östra Storgatan som nådde ända fram till Vättern. Skjutningen ombesörjdes lyckligtvis inte av frimurarna själva utan av kunniga artillerister från slottsförläggningen i staden...

för att inrymma en rejält tilltagen johannessal kunde den första sammankomsten i det egna huset hållas år 1810.

Med nu två loger, eget logehus och god tillströmning av nya medlemmar stärkte frimureriet sin ställning i Linköping. Det födde en önskan om att få bilda en loge för att också kunna recipiera bröder i graderna sju och åtta, istället för att de skulle behöva företa den mödosamma resan till Stockholm i detta ärende. Det resulterade i att Stewartlogen Östgöta Prebende Capitel kunde starta år 1813.

Frimurarsamhälle Antalet medlemmar fortsatte att öka vilket i sin tur födde ambitioner att bygga ut Stewartlogen till en fullständig Provinsalloge med möjlighet att genomföra receptioner även i frimureriets båda högsta grader. Så skedde också. Den 21 januari år 1820 skrev kung Carl XIV Johan under Constitutions- och Capitulationsakten för Östgöta Provinsialloge.

Bara tolv år efter det att frimureriet etablerats i Linköping hade alltså ett fullständigt frimurarsamhälle nu skapats i

staden. Linköping blev därmed huvudorten för Svenska Frimurare Ordens Fjärde fördelning. X

39

Text: Lars Klingström Litteratur och källor:

Kapitel i jubileumsskriften Frimurarna i Norrköping 150 år (2008). Tomas Wändahl.

Den Mellersta Pelaren 200 år (2000). Jubileumsskrift. Lars von Knorring och Gustaf Ruuth.

S:t Johanneslogen S:t Jacob 1807-2007. (2007) Jubileumsskrift. Jan Perselli och Björn Böke.

Svenska Frimureriets historia. M. Kinnander (1943)

Motala

Tema Fjärde fördelningen

Norrköping

Linköping

Jönköping Eksjö Reftele

Västervik

Vetlanda Värnamo

Fjärde fördelningen:

Oskarsham

n

Tema F fördeln järde ingen

Nordöstra Götaland – och lite till Fjärde fördelningen omfattar idag hela Östergötland och i princip halva Småland. Kapitellogen Östgöta Provinsialloge finns i Linköping.

Sammanlagt handlar det om 19 enheter på elva orter.

S

edan frimureriet etablerat sig i Jönköping och Linköping vid 1800-talets början dröjde det till 1858 innan Norrköping äntligen fick sin frimurarloge, 81 år efter det första försöket. Den döptes till Oscar Fredrik efter den kunglige prinsen med samma namn som behagade inviga den.

Därnäst på tur var Motala 1873 med brödraföreningen IIIxIII och Oskarshamn med Johanneslogen Orion år 1880. Av de övriga logerna och brödraföreningarna inom Fjärde fördelningen kom de flesta igång under 1900-talets första decennier.

De yngsta enheterna är Johanneslogerna De Tre Ljusen i Motala och De Tre Axen i Vetlanda som invigdes så sent som 2011 respektive 2016. Men då är att märka att det på båda orterna funnits brödraföreningar under lång tid. X

Norrköping Motala Linköping

Jönköping

Västervik Eksjö

Vetlanda Oskarshamn

Reftele Värnamo

Text: Lars Klingström Eksjö Johanneslogen Concordia (1918)

Suveränaste lokallösningen.

Concordia köpte 2014 en av det nedlagda regementet I 12:s kaserner och inredde vindsvåningen. Resten av huset hyrs av Eksjö kommun som äldreboende – en verksamhet med framtiden för sig...

Linköping

Norrköping

Johanneslogen S:t Jacob (1807) Andreaslogen Den Gyllene Gripen (1810) Östgöta Provinsialloge (1820) Andreaslogen Den Gyllene Cirkeln (1997)

Johanneslogen Oscar Fredrik (1858) Brödraföreningen S:t Olof (1928)

Pampigaste logehuset.

Det kombinerade logehuset och Frimurarhotellet är en av det svenska frimureriets mest imposanta byggnader. Det gäller också interiören, framför allt den mäktiga Kapitelsalen.

Oansenlig exteriör.

Dåliga grundförhållanden gjorde att det egna frimurarhuset från 1868 måste rivas mindre än ett sekel senare. Istället uppfördes ett anonymt, centralt beläget hus med fina lokaler.

Motala Jönköping Johanneslogen Den Mellersta Pelaren (1800) Brödraföreningen Magnus Ladulås (1913) Kapitelbrödraföreningen Viktor Rydberg (1998)

Vackraste utsikten.

Från matsalen på tredje våningen i logehuset på Norra Strandgatan är utsikten över Vättern och dess stränder magnifik. Grannast i Sverige?

Brödraföreningen IIIxIII (1873) Johanneslogen De Tre Ljusen (2011)

Före detta skola.

Oskarshamn

Förvärvades 2010. Året därpå kunde Johannes­logen De Tre Ljusen invigas.

Två våningar av det stora huset hyrs ut.

Johanneslogen Orion (1880) Brödraföreningen De Tre Stjärnor (1952)

Klassiker.

Logehuset byggdes till Orions invigning 1880.

Den klassiska stilen går igen i byggnadens inre där Johannessalen påminner om ett grekiskt tempel.

40

Tema Fjärde fördelningen Fyran – papperstidningen som blev en webbsida

Reftele Johanneslogen Helios (1956)

Lyckosam lösning.

Sedan staten lagt ner tinget i Reftele blev byggnaden över. Genom stort engagemang från de egna bröderna kunde Helios 1978 köpa det K-märkta tingshuset.

Vetlanda Brödraföreningen Njudung (1912) Johanneslogen De Tre Axen (2016)

Nyaste logehuset.

Genom en generös donation av en broder kunde man 2011 flytta in i ett nyuppfört logehus med mycket vackra och ändamålsenliga lokaler.

Värnamo Brödraföreningen Veritas (1913)

Gemensamhetslösning.

Veritas delar lokaler med flera andra ordenssällskap i det så kallade Ordenshuset i utkanten av staden.

Vimmerby Frimurarklubben Carl IX (1994) Samordnar resor och besök till loger i andra städer, främst Västervik.

Västervik Johanneslogen Eystrasalt (1910) Brödraföreningen Diorit (1930)

Naturnära logenamn.

Eystrasalt är det forntida namnet på Östersjön och Diorit kallas den svarta granit som är vanlig i Västervikstrakten. Det egna logehuset försvann i 1960-talets omdaning av staden. Har idag vackra lokaler i ett anonymt hyreshus från samma tid.

Efter tio år som papperstidning bytte Fjärde fördelningens medlemstidning Fyran skepnad och flyttade över till nätet.

– Att säga att det gick smärtfritt är kanske att överdriva, men efter nu åtta år som webbsida har den funnit sin form, säger Lars Klingström, som varit med i redaktionen ända sedan papperstiden.

P

apperstidningen Fyran var uppskattad. Dess erfarne redaktör, framlidne kulturjournalisten Rune Engelbrektsson, Västervik, redigerade den med fingertoppskänsla vilket läsarna uppskattade.

– Men den hade en brist som var en ständigt återkommande fråga vid redaktionsmötena: Fyran blev oftast väldigt ”Linköpingstung”. Inte konstigt kanske, det är ju Fjärde fördelningens centralort, men med avsikt att spegla aktiviteterna inom hela fördelningen var det naturligtvis inte bra.

En av de bärande tankarna med flytten från papper till nätet år 2011 var att göra varje enhet ansvarig för sitt eget material – som samtidigt blev tillgängligt för alla medlemmar.

Från fördelningsledningens sida var man angelägen att med Fyran skapa ett nav för den interna kommunikationen inom hela Fjärde fördelningen.

Flitiga – Det har väl gått lite si och så med det, säger Lars Klingström som tillsammans med Håken Wasén, mångårig Correnjournalist, nu utgör Fyrans redaktion. Några orter är väldigt flitiga och publicerar regelbundet artiklar från den egna verksamheten, medan andra är tämligen inaktiva.

Därför arbetar vi hela tiden för att få in mer material även från dem som inte är så vana vid att skriva. Om så önskas hjälper vi också till med redigering av text och bilder.

– I början lästes Fyran uteslutande på dator, idag är det mobilläsandet som dominerar, säger Lars Jagerfelt, ordförande i den Informations- och kommunikationsgrupp (IK-gruppen) som har det formella ansvaret för såväl Fyran som för alla kommunikationsfrågor inom fördelningen.

– Det är viktigt att poängtera att Fyran är en helt öppen sida, säger han. Vi ser Fyran som ett sätt att nå även presumtiva medlemmar. Men öppenheten ställer förstås höga krav på att alla texter och bilder noga granskas för att vi inte av misstag publicerar sådant som av pedagogiska skäl inte bör göras offentligt.

41

Fyrans båda redaktörer Håkan Wasén och Lars Klingström har också skapat temasidorna om Fjärde fördelningen.

– Vi får ibland frågan om relationen mellan Fyran och Svenska Frimurare Ordens officiella webbsida, säger Håkan Wasén. Svaret är att de kompletterar varandra. I Fyran finns den vardagliga, inte så pretentiösa vardagsinformationen, saker som har hänt och som folk på orten gillar att läsa. Vi har också tydliga länkar och hänvisningar till frimurarordens webbsida.

Kommunikationsstrategi Det kan tilläggas IK-gruppen mycket grundligt jobbade igenom frågorna om intern och extern kommunikation inom fördelningen för några år sedan. Det resulterade i att en kommunikationsstrategi fastställdes som belyser förhållandet mellan de kanaler som finns att tillgå.

Webbsidan Fyran är bara en av komponenterna. Varje enhet gör också regelbundna mejlutskick som informerar de egna bröderna om kommande sammankomster. Kommunikationsstrategin behandlar även sociala medier och aktiviteter av olika slag riktade mot allmänheten.

– Vi känner oss idag väldigt trygga med ha etablerat den här plattformen, säger Lars Jagerfelt. Utvecklingen på kommunikationsområdet är blixtsnabb. IK-gruppen är permanentad och vi träffas regelbundet för att diskutera och föreslå åtgärder för att göra kommunikationen inom Fjärde fördelningen så effektiv som möjligt. X Text: Ulf Hjelting

Motala

Tema Fjärde fördelningen

Norrköping

Linköping

Jönköping Eksjö Reftele

Västervik

Vetlanda Värnamo

Oskarsham

n

Tema F fördeln järde ingen

Efter Fjärde fördelningens ekonomiska kris:

Magnus lägger ut kursen för framtiden När Magnus Engström tillträdde som tjänsteförättande provinsialmästare 2018 befann sig Östgöta Provinsialloge och Fjärde fördelningen i sin svåraste kris någonsin. Kostnaderna för den pågående utbyggnaden av Frimurarhotellet hade skenat iväg och försatt fördelningen i ett allvarligt ekonomiskt trångmål.

I

dag är krisen avhjälpt och ”skutan” på väg mot lugnare vatten.

– Tack vare ett bra ”manskap” i form av duktiga medarbetare och brödernas vilja att ställa upp klarade vi stormen, säger Magnus Engström. Nu arbetar vi tillsammans för att återskapa en god ekonomi så att vi kan fortsätta att bygga ett livskraftigt frimureri här i Fjärde fördelningen.

Magnus Engström, är till vardags marknads- och försäljningschef på RUAG Space AB, ett av Linköpings mest framgångsrika företag, som utvecklar och tillverkar produkter för rymdindustrin. Han menar att erfarenheterna från den allmänna världen – att arbeta i team och styra så att alla strävar åt samma håll – har varit värdefulla i rollen som provinsialmästare.

Nytillträdd Som nytillträdd provinsialmästare stod Magnus Engström inför stora utmaningar.

Foto: Lars Klingström

Svärfar Frimurare blev han 1993 tack vare sin svärfar Ingvar Bengtsson, Riddare och kommendör med Röda korset och förutvarande deputerad mästare i Östgöta Provinsialloge (ÖPL). Magnus har gått den långa ämbetsmannavägen efter starten som ceremonimästare. Han var också en av grundarna till Andreaslogen Den Gyllene Cirkeln och var där ordförande mästare under sex år. För tre år sedan tog han klivet över till ÖPL och befattningen som förste deputerad provinsialmästare. Även om han insåg möjligheten av att en dag kandidera som provinsialmästare, så kom tillfället snabbare och mer oväntat än han kunnat ana.

Frimurarsamhällets projekt att bygga ut hotellet med fler rum och kontorsutrymmen samt renovera dess befintliga delar drabbades av stora kostnadsökningar.

Plötsligt stod man inför en allvarlig likviditetskris och hot om en dyrbar rättslig tvist med entreprenören.

- Den ekonomiska krisen gav oss värdefulla lärdomar, säger Magnus Engström. Det är något som också kommer andra fördelningar och Ordens ledning till del.

42

Tema Fjärde fördelningen – Min ambitionen var att så snabbt som möjligt ta oss till en förvaltningsfas av den nya byggnaden så att fokus återigen skulle ligga på att få fördelningen att utvecklas och växa.

De akuta ekonomiska problemen kunde lösas tack vare ett sparprogram samt lån och bidrag från såväl Orden som enheterna och de egna bröderna. Tack vare detta lät sig banken övertygas om att Östgöta Provinsialloge hade förmåga att klara den uppkomna krisen. Man var därmed villig att ställa upp med lån så att hotellbygget kunde slutföras.

Hur, och varför det blev som det blev, är inte meningsfullt att gräva i, menar Magnus Engström.

– Som affärsman vet jag att om två parter inte är överens, så måste man ändå försöka få ett avslut på den situation som uppkommit och gå vidare. Ingenting blir bättre av att skåda bakåt.

Krisen Han menar att krisen gav lärdomar också för andra fördelningar – och även för Ordens ledning. Det finns idag tydligare krav på transparens kring fördelningarnas verksamhet och uppstyrning inför beslut om större projekt.

Nu vill han fokusera på framtiden.

Fjärde fördelningen har 19 enheter, som verkar under olika förhållanden. Från inhyrda lokaler på en del orter, nyetablerade lokaler på andra, till små men livskraftiga loger som klarar sig bra trots att inflödet av nya bröder minskar. Bara under de senaste åren har mycket hänt. Frimurarna i Motala och Jönköping och Eksjö har skaffat egna logehus. Tre nya Johannesloger har sett dagens ljus: i Vetlanda, Eksjö och Motala.

Föreningar Som många andra föreningar har också frimurarorden drabbats av minskat medlemsantal och vikande tillströmning av nya medlemmar. Magnus Engström menar att man måste ta ett vidare grepp kring detta och till exempel arbeta med regionala rekryteringsgrupper.

– Rekryteringsarbetet bör inte vara något som den enskilde ordförande mästaren på orten ensam måste arbeta med. Vi måste ställa oss frågor: Vilka orter har vi inte grepp om? Finns det nya sektorer där vi skulle kunna arbeta med rekrytering?

En annan fråga som ofta diskuteras är

Magnus Engström Provinsialmästare i Östgöta Provinsialloge Född: I Hofors 1965.

Familj: Hustru Inger och två döttrar, 20 och 22 år.

Yrke: Försäljningschef vid den schweiziska rymdkoncernen RUAG, verksamhetsgren Linköping.

Frimureriskt: Recipierade i SJL S:t Jacob, Linköping 1993, grad X i ÖPL 2007 och R&K i SLL 2019. Flera ämbeten under åren 1997-2016, inklusive OM i SAL Den Gyllene Cirkeln i Linköping.

Därefter FDPM och tjänsteförättande PM i ÖPL.

om Orden skall sänka ambitionen avseende antagning av nya medlemmar och lägga fokus på att behålla de medlemmar man har.

Magnus Engström tror inte att det är rätt väg att gå.

– Det finns pilotprojekt inom Orden som visar att minskat intag av nya medlemmar inte leder till att fler stannar.

Frimureriet Han menar att det viktigaste är att frimureriet har ”relevans”, det vill säga att det ger medlemmen något som han upplever meningsfullt.

– Det kan vara att man uppskattar vår ritual, att man får en ny vänkrets, att man får kunskaper och erfarenheter som man har nytta av i den allmänna världen. Att man känner sig ingå i en genom tiderna historisk kedja av frimurare.

– Likaså att man får vara delaktig. Att bara gå på loge kan upplevas som enformigt, men får man vara med och agera blir det en helt annan sak. Därför är det så viktigt att nya bröder i sinom tid blir ämbetsmän. Det bör vara självklart att man, när man nått grad III, blir tillfrågad om ett eventuellt ämbetsmannaskap.

43

Antalet poster som ämbetsmän är dock begränsat. Magnus Engström påpekar dock att det finns möjligheter att som amanuens vara aktiv, även om man uppnått åldersgränsen 75 år som gäller för ämbetsmännen. Inom ÖPL finns till exempel Tempelbyggargruppen och Husgruppen. Övertygad Magnus Engström är övertygad om att den just genomgångna krisen har stärkt sammanhållningen inom Orden.

– Genom att vi insåg att vi inte klarar oss själva förde den oss närmare både ordensledningen och de andra fördelningarna. Det har ökat insikten om att vi alla ingår i en större gemenskap.

Hur får kaptenen tid att styra skutan?

– Jo den frågan har jag fått ofta. Det skulle inte gå utan stödet från mina ”familjer”: Familjen hemma vars stöd är ett måste för att detta ska fungera och så den familj jag har i form av duktiga medarbetare och ämbetsmän. Med bra styrning, god planering och ansvarstagande medarbetare så går det! X Text: Håkan Wasén

Motala

Tema Fjärde fördelningen

Norrköping

Linköping

Jönköping Eksjö Reftele

Västervik

Vetlanda Värnamo

Oskarsham

n

Tema F fördeln järde ingen

Högtidsdag första söndagen i april. Alltid vackert väder (nästan), alltid god stämning, alltid många besökare från andra håll – och alla alltid förevigade på trappan av Ulf Gustafsson med sin kamera.

Johanneslogen Helios i Reftele:

Livaktig loge i livaktig bygd Reftele. Ingen stor prick på kartan. Få svenskar kan peka ut den. Bara 1 300 invånare.

Men här finns den mycket livskraftiga frimurarlogen Helios – trots att bara en handfull av dess medlemmar bor i just Reftele. Kanske beror det på den anda av gemenskap som finns i den här delen av Sverige, Gnosjöbygden i västra Småland.

M

ed stor sannolikhet är det den goda andan som gjort Helios högtidsdag, första söndagen i april, till ett besöksmål av rang. Från Linköping brukar det varje år gå en fullsatt buss och även från andra orter inom Fjärde fördelningen strömmar bröder som vill uppleva den trivsamma stämningen i Reftele.

– Det blir ingen riktig vår förrän man varit i Reftele, som förre provinsialmästaren Göran Laurelii brukar uttrycka det.

Roligt – Det är naturligtvis väldigt roligt att så många upplever oss på det viset, säger Per-

Olof Fryelegård, som efter sex år nu är inne på finalen som ordförande mästare i Helios. Möjligen har det att göra med det sätt som vi av tradition arbetar i Helios.

Men också med den anda av gemenskap och samarbete som under lång tid utvecklats i de här bygderna.

Reftele är en av orterna i det kluster av små och mellanstora samhällen i vad som brukar kallas ”Gnosjöbygden”. Här är man av tradition van att samarbeta mot gemensamma mål. Redan år 1897 uppträdde bygdens företag i en gemensam monter på den stora industrimässan på Djurgården i Stockholm.

44

– På samma sätt som det finns ett gemensamt intresse företagen emellan att samarbeta går samma inställning igen i logearbetet, säger Per-Olof Fryelegård. Det är en stor styrka och någonting som faller sig naturligt.

Rekryteringen Han berättar att man sedan några år systematiserat rekryteringen av nya bröder.

– Målet är att varje år genomföra tio receptioner i första graden. Tillströmningen av nya sökande är god. Det beror inte minst på att vi har organiserat rekryteringsgrupper på upptagningsorterna där

Tema Fjärde fördelningen och den gemenskap som då skapades har sedan levt vidare.

Intensiva år Per-Olof kan nu se tillbaka på sex intensiva år som ordförande mästare.

– De här åren har gått väldigt fort och krävt mycket av min tid. Samtidigt har de varit mycket trevliga. Jag har lärt känna många nya bröder inom hela fördelningen och fått vänner som jag aldrig annars skulle ha kommit i kontakt med. Jag ser det som en stor ynnest att ha fått engagera mig i frimureriet på det här sättet. X – De sex åren som ordförande mästare har gått oerhört fort, säger Per-Olof Fryelegård, som avgår i höst. Det är lätt att hålla i klubban när bröderna är så engagerade och samspelta som här i Reftele.

bröder av alla grader arbetar för att hitta intressenter. Gruppernas lokalkännedom är avgörande för de rekryteringsresultaten.

Utbildningsverksamheten inom Helios är också livlig.

– Vi följer de nyantagna mycket noga under hela Johannesskedet. Erbjuder utbildningar, ser till att de förstår budskapen och hjälper dem att komma in i logegemenskapen. Inte minst poängterar vi faddrarnas viktiga roll. Inspiration hämtar vi från både företags- och idrottsvärlden.

Vi ser också till att de nyantagna snabbt får sig uppgifter anförtrodda. Egentligen är det inte svårare än att se till att de nyantagna trivs och känner sig delaktiga.

Besöksfrekvensen Detta är uppenbarligen något som man lyckas mycket bra med i Reftele och som avspeglar sig i den höga besöksfrekvensen.

De tio årliga logerna i första graden samlar i genomsnitt 41 bröder per gång. I grad II är motsvarande siffra 42 och i tredje graden 32.

– Såväl våra Johannesbröder som de av högre grader är frekventa logebesökare.

Totalt har vi nästan 1 000 besökare per år, konstaterar Per-Olof Fryelegård. Närvaron vid brödramåltiderna är också väldigt hög, i genomsnitt 95 procent över året. Ännu en orsak till den omvittnat goda anda som råder i Helios tror han också är förvärvet av det före detta tingshuset för 40 år sedan.

– Det var en ekonomisk ansträngning som svetsade samman dem som tog initiativet och satsade egna pengar på att genomföra affären. Den sammanhållning

Reportage i Reftele: Lars Klingström

Caritas: Lisebergsresa och vinterjakt Under senare år har Refteles Caritasgrupp genomfört flera uppskattade aktiviteter.

– Av pengar som vi samlat in under logekvällarna arrangerade vi tillsammans med organisationen Hela Människan en bussresa till GöLivat på teborg och LiseLiseberg. berg för mindre bemedlade barn och familjer, berättar Sven Nilsson, som under nio år fram till i våras var ansvarig för caritasverksamheten.

– Det behöver väl knappast sägas att glädjen hos dem som var med var mycket stor.

Och i vintras samlade man in pengar på ett lite mer ovanligt sätt.

Jakt i Caritas namn.

Ny ordförande mästare

Per-Olof Fryelegård efterträds söndagen den 13 oktober av Anders Jonsson som ordförande mästare i Johanneslogen Helios i Reftele.

Anders är i den allmänna världen marknadschef och har under de senaste åren varit förste deputerad mästare i logen.

– Vi lever ju i skogsbygder där intresset för jakt är stort. Flera av våra bröder är skogsägare och ställde upp med mark när vi arrangerade en jaktdag. Anmälningsavgifterna gick oavkortat till vår caritasverksamhet.

– Överlag är vi nog ganska duktiga på att samarbeta och samla bröder till gemensamma projekt, konstaterar Sven Nilsson.

– När träden i parken runt logehuset behövde beskäras ställde ett antal bröder upp och gjorde jobbet ideellt. Det sparade vi in 45 000 kronor på. X Valspråk. In opere lux (Ljus över arbetet).

Vapen. En kopia av ett gammalt sigill från Västbo Härads Domsaga i Reftele.

Logehus. Det före detta Tingshuset i Reftele, uppfört 1903. Genom generösa gåvor av Heliosbröderna kunde den Kmärkta byggnaden förvärvas från staten år 1978.

Johanneslogen Helios Starten. Invigdes år 1956 som Brödraföreningen Helios. Namnet härleds till den grekiske solguden som hette just så. Ombildades till Johanneslogen Helios som invigdes den 12 november 2004 i närvaro av hela 160 bröder.

45

Hemmaloge för många. I Johannesskedet finns just nu 44 bröder. Totalt och inklusive även bröder i högre grader som tillhör Andreaslogerna i Jönköping och Halmstad samt Östgöta Provinsialloge finns det hela 175 namn i medlemsmatri­ keln. En fjärdedel av dem hör hemma i Anderstorp, därnäst i Smålandsstenar och Gislaved. Bara åtta kommer från Reftele.

Motala

Norrköping

Linköping

Jönköping Eksjö Reftele

Västervik

Vetlanda Värnamo

Oskarsham

n

Tema F fördeln järde ingen

Tema Fjärde fördelningen

Vad är det som är så speciellt med Helios högtidsdag?

Högtidsdagarna i Helios har sedan länge varit mycket välbesökta. Inte bara av de egna bröderna utan i stor utsträckning av bröder från hela fördelningen. Frimuraren lyssnade med några av de 92 besökarna vid Helios högtidsdag den 6 april i år.

Inte bara stämningen utan också maten brukar vara god – och väl tilltagen – vid Helios högtidsdagar.

Kjell Gunnarsson, Vetlanda.

– Den varma stämning man möts av och de alltid lika väl genomförda logerna. Vi är många bröder från Vetlanda som varje år brukar åka hit på högtidsdagen.

Rolf Svensson, Gislaved, förutvarande ordförande mästare i Helios.

– Den här frågan har jag fått många gånger. Jag tror att den anda av gemenskap som både vi själva och tillresande attraheras av har med företagsamheten i bygden att göra. Vi är vana att samarbeta här.

Sven Nilsson, Gislaved, – Den anda av gemenskap som finns mellan bröderna här. Inte minst gläds vi åt de många ”utsocknes” besökarna som starkt bidrar till att göra högtidsdagarna så upplevelserika.

Anders Fahlman, Linköping, förutvarande Stormästare i Svenska Frimurare Orden.

– Ända sedan tiden som provinsialmästare i Fjärde fördelningen har jag haft ett gott öga till Helios. Den alltid lika trevliga stämningen gör att jag så gärna bokar in Helios högtidsdag i kalendern.

Anders Larsson, Reftele.

– Traditionerna och den goda andan. Vi uppskattar också att det kommer så många tillresande bröder. Det bidrar till att alla gör sitt yttersta för att genomföra en stämningsfull loge.

Anders Andersson, Smålandsstenar.

– Det är min första högtidsdag.

Jag är tämligen nyantagen och första intrycket var det varma välkomnande jag möttes av.

Börjar så smått komma in i logearbetet och tycker att den ”frimureriska vandring” jag inlett är spännande.

Göran Laurelii, Jönköping, förutvarande provinsialmästare i Östgöta Provinsialloge – Jag missar sällan en högtidsdag i Reftele. För mig blir det inte någon riktig vår förrän jag har varit här. Det är varje gång en lika trevlig upplevelse.

46

Tema Fjärde fördelningen

Typiskt Gnosjö…

Fiffighet, samarbete och förmåga att se möjligheter i alla lägen är Gnosjöbygdens signum. Företaget Götarps Industri stansade på 1970-talet ur batteripoler från metallband. Istället för att slänga det hålförsedda banden som blev över sände man dem till Stenholms svets som lödde ihop dem och satte på ”öron”. Glasbruket i Gullaskruv tillverkade passande glas. Resultatet blev attraktiva muggar i olika storlekar för främst Irish coffee men också glögg. Försäljningssuccén blev total och muggarna välkända för ”hela svenska folket”. X

Flitigaste lokalredaktören Ulf Gustafsson från Hestra är Fjärde fördelningens webbsida Fyrans i särklass mest produktive lokalredaktör – och fotograf.

– Det finns nästan alltid något intressant att skriva om, säger han. Både för att uppmärksamma övriga bröder i Helios på det, men lika mycket för att dela med oss av våra erfarenheter till övriga enheter i fördelningen.

Ulf är också en intresserad fotograf.

Det är han som på förra uppslaget står uppflugen på stegen och tar grupporträttet framför logehuset.

– Det har blivit en tradition med de här gruppbilderna som en gång kommer att bli fina historiska dokument över verksamheten i vår livaktiga loge. X

Redan på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 manifesterade företagen i Gnosjö sin förmåga att samarbeta genom att visa upp sig i en gemensam monter.

Gnosjöregionen: Samarbete och småskalighet Reftele ligger i Finnveden, ett av de tolv små land som idag bildar landskapet Småland. Administrativt tillhör man Gislaveds kommun som tillsammans med grannkommunerna Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo brukar benämnas Gnosjöregionen.

I det här området växte det redan på 1600-talet fram småskaliga järnmanufakturer där man bland annat tillverkade bajonetter åt vapenfaktoriet i Huskvarna.

Senare inriktade man sig i stället på tråddragning, inledningsvis ett manuellt arbete där metalltråden drogs för hand. Så småningom blev tillverkningen mer industriell och med forsande vatten som kraftkälla.

Totalt fanns det som mest 76 tråddragerier i det här området. Dessa försåg i sin tur ett stort antal andra, småskaliga verksamheter med råvara för tillverkning av en mängd olika produkter, bland annat hyskor, hakar och nålar.

På 1700-talet utvecklade man också tekniken att väva metallduk som fann användning i så skilda produkter som mjölsiktar och krinolinband.

Vid mitten av 1800-talet inleddes gjuteriepoken. Av mässing och järn tillverkades allt ifrån spännen och lås och till stekpannor och spisar.

Det var vid den här tiden som man på allvar började samarbeta med varandra för stärka sig på marknaden. Det resulterade bland annat i att ett tiotal företagare från Gnosjöregionen deltog med en gemensam 47

monter på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm år 1897.

Den 18 maj detta år skrev Dagens Nyheter följande: Gnosjömontern fick storfrämmande i form av konungen samt det danska kronprinsparet, som med livligaste intresse tog del av de upplysningar som meddelades honom om metallslöjden i Västbo härad, uttryckte sin stora tillfredsställelse med den vackra provkartan på denna slöjd och betonade särskilt huru lyckligt det vore för en så mager bygd, en av de kargaste i landet, att ha genom allmogens egen driftighet och tilltagsenhet funnit ett nytt och lönande och på samma gång ganska enastående förvärv.

Gnosjöböndernas samlingsmonter med fabrikör J.E. Hyltén i spetsen, drog mycket uppmärksamhet till sig och upplevdes som något alldeles nytt och säreget i fråga om husslöjdutställning. Man frågade sig om något som såg så fabriksmässigt ut, verkligen kunde vara husslöjd och man blev till och med uppmanad att flytta montern till industrihallen. Men Hyltén satte sig till motvärn och förklarade att ”vårat hushållningssällskap har ställt en här, så här får han la stå”. Och så fick det bli.

Idag finns det omkring 85 000 invånare och runt 1 500 industriföretag i Gnosjöregionen. Det samarbete som man etablerade i slutet av 1800-talet lever vidare i utvecklad form via webbportalen gnosjoregion.se och genom en två gånger om året utkommande tidning. X

Motala

Tema Fjärde fördelningen

Norrköping

Linköping

Jönköping Eksjö Reftele

Västervik

Vetlanda Värnamo

Oskarsham

n

Tema F fördeln järde ingen

Rune går på djupet med det frimureriska tankegodset Hans namn är välkänt. Rune Carlsson, skribenten som berikat tidskriften Frimuraren och i synnerhet Fjärde fördelningens webbsida Fyran med otaliga initierade artiklar om frimureri ur historiska och filosofiska vinklar.

E

nvar aktiv frimurare har säkert mer än en gång undrat över frimureriets ursprung och vilka tankar och samhällsströmningar som födde det. Och som gav det kraft att i olika tappningar spridas över hela världen.

Också Rune Carlsson, som recipierade 1976, bar på sådana funderingar. Men till skillnad från merparten av Sveriges 15 000

frimurare nöjde han sig inte med att fundera, utan beslöt att fördjupa sig i frågan för att själv finna svar.

– Det var sedan jag pensionerats från Officersförbundet i Stockholm som jag fick mer tid att ägna åt frimureriet, säger han när Frimuraren träffar honom en skön augustidag. Platsen är hans och hustrun Evas högt belägna villa i Jönköping med 48

utsikt över södra delen av Vättern och dess branta östsida.

Tydliga svar – Jag kan inte påstå att jag funnit några tydliga svar, men bilden har klarnat. Jag vet idag vad jag själv sätter högst i frimureriet: Samvaron med likasinnade och tankeutbytet om etik och existentiella frågor.

Tema Fjärde fördelningen Svenska Frimurare Orden vilar som bekant på kristen grund och kräver kristen bekännelse.

– Att jag idag är en intresserad frimurare har nu inte så mycket med själva religionen att göra. Jag går sällan i kyrkan, men ser mig ändå som en god kristen.

Framförallt på grund av den etiska grundsyn som kristendomen uttrycker i skrifter och förkunnelse. Och som för övrigt i snarlika former också finns i de flesta andra religioner.

– Jag har märkt att de flesta etiska regler kan ifrågasättas, men en gemensam känsla för rätt och fel är nog en förutsättning för kulturers och samhällens fortbestånd. Om det är en sådan känsla våra ritualer vill förmedla, är det inte småsaker vi ägnar oss åt.

Tolerans Den tolerans han mött under sin långa frimurarvandring sätter han också högt.

– Sedan jag recipierat blev jag tidigt engagerad som talman. Av naturliga skäl var jag vid den tiden inte särskilt förtrogen med det frimureriska tankegodset. Ibland uttryckte jag mig säkert både naivt och inte särskilt ortodoxt. Men jag har aldrig fått kritik för det jag framfört. Inte ens den gång när jag påstod att hela ritualen i vår första grad är illustrerad i böckerna om Nalle Puh. Tvärtom blev det ett mycket uppskattat föredrag, som jag än idag kan få kommentarer om.

Han ser denna tolerans som en stor styrka.

– Trots rigida ritualer är ingenting helt givet. Det finns ett ramverk, ett förhållningssätt som här i Sverige i princip varit detsamma sedan 1800-talets början. Me­ dan samhället i övrigt genomgått enorma förändringar, bibelöversättningar kommit och gått och kristendomen gått från att vara lagstadgad norm till att vara helt frivilligt, har frimureriets ritualer bestått i näst intill oförändrat skick.

– Man kan se detta som ett utslag av världsfrånvänd tröghet, men – faktiskt – också något som gör att frimurarorden ständigt attraherar nya medlemmar. Kanske för att man i ett samhälle, statt i snabb förändring, kan finna något stabilt och bestående men samtidigt fantasieggande.

Litteratur Sedan pensioneringen har Rune Carlsson ägnat mycken tid åt att läsa frimurerisk litteratur. Framförallt engelsk sådan.

– Där finns en rik skatt av böcker om frimureri. Men då ska man ha klart för sig

att det skiljer mycket mellan svenskt och engelskt frimureri. Till exempel saknas där den kristna grund som är utgångspunkten för det svenska systemet. Dock är fundamentet densamma.

– Det framhålls ofta att frimureriet bidrar till medlemmarnas personliga utveckling. Så är det kanske, men med engelsk förebild borde vi lägga mer tid på att diskutera de aspekter som belyses i ritualerna och som lyfts fram i talmanstal och föredrag. Jag vet att det finns loger som arbetar på det sättet. Men fortfarande ligger tyngdpunkten hos de flesta mer på former än på innehåll.

Impulser Som korresponderande ledamot av den engelska forskningslogen Quatuor Coronati får han många impulser till de tankar han delar med sig av i Frimuraren och på Fyran. I hans voluminösa bokhylla finns också Shakespeares samlade verk på originalspråket.

– De är inte något man sträckläser men som är intressanta att botanisera i.

Och inspireras av. Det är makalöst hur William Shakespeare för fyrahundra år sedan formulerade tankar och beskrev mänskliga känslor som är precis lika aktuella än idag. Precis som också frimureriet förmår göra via sitt åldriga språk och rika symbolvärld. X Text och foto: Lars Klingström

Rune Carlsson Född: I Göteborg 1936.

Bor: Villa i Jönköping, tidigare under 18 år i Täby.

Frimureriskt: Recipierade 1976 i Den Mellersta Pelaren i Jönköping. Ämbetsman där och senare i Viktor Rydberg under många år. Under åren i Stockholm deputerad mästare i Adolf Fredrik. Ofta anlitad föredragshållare. Flitig skribent i Frimuraren och Östgöta Provinsialloges webbsida Fyran.

Yrkesbana: Officer vid A6. Slutade som överstelöjtnant och personalchef 1985.

Därefter ombudsman vid Officersförbundet i Stockholm.

Andra uppdrag: Kyrkonämnd, kyrkoråd och kyrkofullmäktige i Jönköping (”Ville ta reda på hur kyrkoavgiften användes.”)

49

Caritas Caritasverksamheten inom Fjärde fördelningen är decentraliserad till de olika orterna.

Ledorden medkänsla, omtanke, samhörighet och stöd styr arbetet. Utöver medlemsvård med omsorg om behövande bröder görs flera insatser i samhället. Här är några exempel.

Frimurarlamm Idén föddes i Lin­ köping, togs upp i Norrköping och spred sig sedan vidare.

Också i Stockholm och Visby används idag caritasmedel för att finansiera de små kramgoa lammen som delas ut till barn som av olika anledningar hamnat på sjukhus.

Kanalfärd för äldre I Linköping genomförs varje år en utflykt på natursköna Kinda kanal för boende på stadens äldreboenden. Ett varje år lika uppskattat arrangemang.

Är du i Jönköping den 12 oktober?

Bor du i Jönköpingstrakten eller har ärende dit det här datumet kan du få en helkväll med musikalisk underhållning och middag i Frimurarhuset.

Spelglada gruppen Lifvens genomför i högt tempo en garanterat upplivande konsert med svensk, irländsk och amerikansk folkmusik i Allianskyrkan. Efter konserten väntar en god middagsbuffé i Frimurarhuset.

Evenemanget arrangeras av Frimurarna i Jönköping och överskottet går till organisationen Hela människan som bedriver socialt arbete på kristen grund.

Biljetterna till helkvällen kostar 500 kronor och kan beställas via Smålands Musik & Teater. www.smot.se

Motala

Tema Fjärde fördelningen

Norrköping

Linköping

Jönköping Eksjö Reftele

Västervik

Vetlanda Värnamo

Oskarsham

n

Tema F fördeln järde ingen

1

2 3

Frimurarhuset som blev hotell och en träffpunkt för Linköpingsborna Att vara frimurare och inte bo i samma stad som logen har ända sedan 1700-talet inneburit resor. Tidigt uppkom därför behovet av att kunna övernatta i samband med logebesök. Det är bakgrunden till de frimurarhotell som etablerades i flera svenska städer. Linköping är en av dem.

N

är S:t Jacobs deputerade mästare Israël Lagerfelt skulle ta sig till logen från Lagerlunda gård, knappa milen från Linköping, fick han anträda färden redan vid lunchtid. Sedan fick det bli hemresa i nattmörkret eller att sova över hos någon broder. Men välbeställd som han var hade han kanske i likhet med andra storgodsägare också en lägenhet i stan.

Behovet av övernattning i kombination med en kraftigt ökad medlemstillströmning ledde till att många frimurarsamhällen under 1800-talet också etablerade hotellverksamhet.

Idag finns fortfarande sådana hotell med existerande, eller tidigare frimurarkoppling, i bland annat Kalmar, Kristianstad, Falun – och i Linköping.

Säkerhet, bekvämlighet och trängsel var några av de avgörande faktorerna när Linköpingsbröderna 1898 beslöt att inkö-

pa två tomter i korsningen av Platensgatan och Kungsgatan för 40 000 kronor. Man hade då sedan 1808 bedrivit verksamhet i det gamla ”stenhuset” med medel­tida anor. Trots att det byggts på med en våning för att bland annat rymma en johannessal hade det blivit för trångt.

Synpunkter Tomtköpet var en förberedelse för något nytt. Men ärendet drog ut på tiden. Inte förrän 1906 kunde provinsialmästaren, friherre Gustaf Lagerfelt, överlämna ritningar för det nya huset.

Han angav följande skäl för att man skulle bygga på just dessa tomter: ”Denna plats medgiver att alla invändiga lokaler rymligt och bekvämt kunna anordnas efter de särskilda föreskrifter som i våra lagar lämnas. De salar som äro afsedda för våra ceremonier få ett sådant läge att de icke komma att beröras af gatuskrammel och

50

andra utifrån kommande störande ljud.”

Men snart kom synpunkter från andra bröder som menade att det nu var läge att bygga en monumental byggnad som ”borde bliva en prydnad för samhället och på samma sätt fylla den kännbara bristen på ett förstklassigt hotell därstädes.”

Två krav måste uppfyllas. Byggnaden fick inte vara prålig. Den skulle vara en prydnad och samtidigt räntabel.

Beboeliga Linköpings frimurarhus hade kanske funnits vid korsningen Kungsgatan och Platensgatan om inte den senare befunnits för smal för att tillåta en så hög byggnad som avsågs. Och om det inte varit för doften av stall och hästspillning!

– Befintliga stallar och uthusbyggnader på andra sidan av Platensgatan kunde knappast göra bostadsvåningar i huset beboeliga, menade kritikerna.

Tema Fjärde fördelningen 4

1. Det nya frimurarhuset med vidhängande hotell reste sig som riddarborg över staden.

Vykort från 1912. Digitalt museum/Bild i Linköping.

2. Byggnaden är lika imponerande idag.

Den här vyn möter tågledes besökare till Linköping. Foto: Lars Klingström.

3. Frimurarhotellets trädgård blev omgående mycket populär och ett ”vattenhål” där stadens bättre bemedlade kunde njuta av både musik och punsch. Vykort från 1910-talet. Östergötlands museum.

4. Frimis utvecklades till Linköpings nöjespalats nr 1 med dans flera gånger i veckan. Sommartid flyttade man ut i trädgården. Bilden är förmodligen tagen någon gång på 1950-talet. Digitalt museum/ Arne Gustafsson.

Däremot ansåg man att tomten invid den Ljungstedska skolan (det nuvarande läget) med sin närhet till Centralstationen skulle vara perfekt för ett första klassens hotell. Så blev också beslutet.

Den 17 juni 1910 lades grundstenen ”varvid den upplyste brodern regementspastorn G Malmberg nedkallade den trefalt store byggmästarens välsignelse över byggnaden.”

Man murade även in en kista med foton, medlemsmatriklar, mynt, frimärken av då gällande sorter och kort med vyer av Linköping.

Riddarborg Somliga saker har gått igen. Då som nu kom bygget att drabbas av oförutsedda kostnader bland annat för grundarbeten då beräkningen av lerlagren inte visade sig stämma.

Den 20 mars 1912 stod bygget i tidstypiskt Helsingborgstegel färdigt. Då fördes lågan från de gamla lokalerna i ”Stenhuset” och togs in i det nya pampiga logehuset av den svenske kungen själv, Gustav V. Domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin kunde vara stolt över byggnaden som liknade en riddarborg och redan från början kom att dominera stadsbilden. Mycket snart kom det långa namnet att i folkmun bli ”Frimis”.

Nöjespalats Frimis kom också att bli ett nöjespalats

av stora mått i Linköping. Sommartid var det dans varje helg i den trädgård som då fanns invid byggnaden. Vintertid dansades det i den rymliga matsalen. Här har de flesta av Linköpings orkestrar spelat genom åren, bland annat den som leddes av Gunnar Hoffsten – pappa till välkända sångaren Louise.

Frimis kom också att bli en av vändpunkterna för det så kallande ”strögandet” där stadens ungdomar vandrade fram och tillbaka längs S:t Larsgatan om söndagskvällarna. Den andra vändpunkten var Trädgårdstorget. Däremellan låg på gatans ena sida Margaretaskolan, en hushållsskola för unga flickor som gärna promenerade på söndagarna längs S:t Larsgatan. På andra sidan gatan strövade bassar från Linköpings många regementen. Det utbyttes blickar som kunde leda till dans och kanske romans på Frimis.

Brand Söndagen 18 oktober 1942 höll det på att gå riktigt illa. Då utbröt en brand i taket över frimurardelen. Delar av inventarierna skadades av vatten och rök, men taket kunde snabbt återställas. Åren 1970 och 1982 förverkligades delvis den gamla drömmen om fler rum i hotellet genom bygget av flyglar utmed S:t Larsgatan och Klostergatan. På 1990-talet blev det sedan känt att kommunen eventuellt ville bygga ett parkeringshus på granntomten. Det skulle stoppa alla framtida expansionsplaner för

51

hotellet. Därför köptes tomten in av frimurarsamhället i Linköping.

Nästa utbyggnad skedde åren 2007 och 2008 då huvudentrén byggdes om och administrationen flyttades. Tack vare dåvarande provinsialmästaren, Göran Laurelii, genomfördes ombyggnaden på så vis att det tillkom en stor och mycket vacker matsal i frimurardelen.

Kontorslokaler År 2012 antogs en detaljplan som gav möjlighet att bygga hotell och kontor på granntomten. Behovet av nya gästrum och även kontorslokaler för uthyrning var orsaken att man ville bygga ut. Det saknas nämligen kontorsytor i centrala Linköping. Totalt omfattade tillbygget över 12 000 kvadratmeter.

Kostnaderna för bygget blev mycket större än beräknat, vilket försatte frimurarsamhället i en ekonomiskt brydsam situation. Tack vare brödernas villighet att låna ut pengar och ett sparprogram är idag krisen överstånden (se också intervjun med provinsialmästaren Magnus Engström).

Hotellet drivs sedan flera år av Scandic men fastigheten ägs av Frimurarsamfälligheten i Linköping. Och fortfarande kan man som frimurare boka ”frimurarrum” till förmånligt pris i samband med logerna. X Text: Håkan Wasén

Motala

Tema Fjärde fördelningen

Norrköping

Linköping

Jönköping Eksjö Reftele

Västervik

Vetlanda Värnamo

Oskarsham

n

Tema F fördeln järde ingen

Mycket som förenar dagens och gårdagens frimurare Det har gått över 200 år gått sedan frimureriet etablerades i Östergötland. Ändå är det mycket som dåtidens och nutidens frimurare har gemensamt.

F

rimuraren ställde några frågor till två bröder i varsin ända av denna långa tidsaxel: Jonas Barrskog som i våras blev den 5 555:e recipienten sedan logen S:t Jacob startade år 1807. Och så en av de allra första, friherre Israël Lagerfelt. Låt vara att denne från sin himmel överlåtit till ättlingen Fredrik Lagerfelt – med god kännedom om sin förfader – att svara på frågorna.

Hur kom Ni i kontakt med vår Orden?

Lagerfelt: Frimureriet är ju aktivt i Stockholm där jag ofta vistas. Jag har en stor umgängeskrets och flera av mina militära kollegor är frimurare.

Barrskog: Min farmor blev inbjuden till Stamhuset i Stockholm sedan hennes man, som var frimurare, dött. Han var som en farfar för mig och för att bättre förstå honom började jag läsa om frimurarorden och dess värderingar. På ett öppet hus hos frimurarna i Norrköping fick jag tillfälle att ställa frågor och insåg att frimureri nog skulle passa mig. På den vägen är det.

Hur har Ni funnit Er tillrätta som frimurare?

Lagerfelt: Mycket väl. Så väl att jag tillsammans med ett antal likasinnade herrar fick till stånd en frimurarloge här i Linköping.

Barrskog: Jag trivs jättebra! Uppskattar att få en lugn stund i vardagen där jag får tid till eftertanke och reflektion samt umgås under en trevlig måltid.

Hur har det påverkat Ert dagliga liv i den allmänna världen?

Lagerfelt: Frimurarorden hyllar värden som min högt aktade morfar, biskopen Andreas Rhyzelius, satte högt, bland annat barmhärtighet. Sålunda samlade vi i den nya logen S:t Jacob in pengar som vi skänkte till dem som blev hem-

Israël Lagerfelt, född 1754 Överstelöjtnant och friherre, ägare av flera egendomar, bland annat stamgården Lagerlunda, strax väster om Linköping. Han var en av grundarna till Johanneslogen S:t Jacob 1807 och dess förste deputerade mästare. Han var också ledamot av Kungliga musikaliska Akademien.

Jonas Barrskog, född 1993 Civilingenjör, född och uppvuxen i Stockholm.

Tillsammans med sin flickvän flyttade han för några år sedan till Linköping för att prova något nytt och förverkliga sin sedan barnsben närda dröm om ett jobb inom flygindustrin. Är idag beräkningsingenjör på Saab.

lösa när Mörtlösa by utanför stadsgränsen brann ned.

Barrskog: Jag försöker att tillämpa den Konungsliga Konsten så gott jag förmår.

Ibland reflekterar jag över situationer där jag önskat att jag haft dygderna närmare till hands, ibland slås jag av vilken skillnad det kan göra när man verkligen har tillgång till de frimureriska verktygen.

Kan Ni tänka Er att värva nya medlemmar till vår Orden?

Lagerfelt: Absolut. Under våra första år i Linköping har vi värvat mer än hundra medlemmar.

Barrskog: Absolut. Har lite smått inlett samtal om frimureri med en god vän.

Hur tycker ni en sann frimurare skall vara?

Lagerfelt: Han ska leva upp till och hylla de frimureriska dygderna, inte minst barmhärtighet och medmänsklighet. Han ska vara ett föredöme för andra och visa omsorg om medmänniskan och sina anställda. Själv har jag bland annat sett till att flera kyrkor i trakten fått nya orglar.

Barrskog: Jag tycker att en riktig frimurare skall vara sann både mot sig själv och mot andra.

52

Vad är det bästa med frimurarorden?

Lagerfelt: Den förädlar, skapar skapar gemenskap, värdesätter barmhärtighet och att man i logen får möjlighet att visa tacksamhet för den trefalt store byggmästarens gåvor.

Barrskog: Personlig utveckling och gemenskap. Tycker det är fantastiskt att samtala med personer som jag kanske aldrig annars hade träffat – det finns så mycket vi kan lära av varandra. X Text och Foto: Håkan Wasén

Svea Provinsialloge gav ut en jubileumsskrift i samband med 25-årsjubileet Ur innehållet: Introduktion Under provinsens 25 år har 17 nya enheter tillkommit Bildandet Det första kvartsseklet, Sveas Caritashistoria, Personporträtt Visionen

Beställ hos Svea Provinsialloge: 08-463 37 13 eller svea@frimurarorden.se Pris 250 kr, frakt tillkommer.

Storintendentens expedition

Svart eller vit sidennäsduk med frimurarkors

Vita skinnhandskar

Vita tyghandskar

Kostymbälte med etsat frimurarkors

Slips med frimurarkors

Beställning sker på webshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där finns även aktuella priser.

Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr.

Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

53

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff har nu en webbshop!

Besök oss för att beställa dina böcker eller för att ansöka om medlemskap

Du finner oss via www.frimurarorden.se eller direkt på www.eckleff.se Där finner du hela vårt utbud av öppna skrifter

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 3 Årgång 92 ISBN 1651 - 35766

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se

Nästa nummer utkommer v. 49.

Materialstopp den 21 oktober 2019.

Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Lars Billström, SVEA Pierre Dunbar, SVEA Svedje Runebjörk, SVEA Urban Fasth, SPL Anders Wennergren, GPL Lars Klingström, ÖPL Bo Pettersson, VPL Guy Catani, SCF Ulf Fryklund, MNP Patrick Andersson, ÖNPL

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

54

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsmedia till redaktören. Adress finns på denna sida.

Stormästaren

Mina bröder! att ta in. Men det är roligt och stimulerande på alla sätt.

Caritas Barmhärtighetsdirektoriet (BD) samlade i maj månad i Stockholm medarbetare inom caritas till ett seminarium om detta viktiga ämne. Här behandlades olika sätt att arbeta för brödernas bästa, men också externa aktiviteter. Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av caritasarbetet och att insamlade medel i enheterna i första hand skall användas internt inom ramen för brödernas väl. Vad som därutöver finns tillgängligt kan delas ut externt.

D

et har varit en hektisk tid sedan jag installerade mig som Ordens Stormästare. Det är många rutiner jag skall lära mig, många människor jag skall möta och mycket information

Island I mitten på juni var det Stormästarmöte på Island. Vartannat år är det ett stort möte, som i år. Förutom Stormästarna från Danmark, Island, Norge och Sverige deltog respektive lands prokurator och kansler.

Vartannat år är det ett mindre möte för endast Stormästarna. På årets möte avhandlades frågor om samordning av regler och övrigt av gemensamt intresse.

Eftersom samtliga fyra ordnar grundar sin verksamhet i de allmänna lagar och ritualer som hertig Carl skapade, kallat det svenska systemet, är denna samsyn mycket viktig.

SKULL SKULL & & BONES BONES

Ø Ø19mm 19mm Silverpläterad Silverpläteradmässing mässing

499:499:- (ord (ord599:-) 599:-) Rabattkod: Rabattkod: FMSB17 FMSB17 www.1664.se www.1664.se kundsupport@1664.se kundsupport@1664.se 070-245 070-24529 2931 31 Västra VästraStrandgatan Strandgatan1, 1,442 44230 30 KUNGÄLV KUNGÄLV

TRE TRE KRONOR KRONOR

Ø Ø22mm 22mm Guldpläterad Guldpläteradmässing mässing

499:499:- (ord (ord599:-) 599:-) Rabattkod: Rabattkod: FMTK17 FMTK17 16-64 16-64IMPORT IMPORTAB AB Vi Visäljer säljerklockor, klockor,slipsar, slipsar, manschettknappar, manschettknappar,pennor pennoroch och liknande liknandeherr herraccessoarer accessoarer

55

Frimurarsystem Bröder som besöker andra länder och loger, som arbetar efter det svenska systemet, skall känna igen sig i ritualerna och få ett utbyte av sitt besök även om miljön runt omkring kan vara annorlunda.

Det skall vara stimulerande att besöka loger inom vårt svenska system. För besök i andra frimurarsystem krävs minst tredje graden, medan besök inom vårt eget system är möjligt för bröder av alla grader.

Logeaktiviteter Under sommaren har jag haft förmånen att delta i sommarträffar med bröder och i en del fall även med deras damer. Jag har också fått flera meddelanden om lyckade logeaktiviteter runt om i Orden sommartid. Det finns ett stort behov bland många bröder att träffas även under sommaruppehållet. Ja förresten, varför skall vi ha så långt sommaruppehåll? Det finns anledning för många enheter att fundera över detta. Tag initiativ och testa så ska ni se att det blir uppskattat och att det kommer många deltagare.

Rundresa Höstens kalender är välfylld med sammanträden, resor och representation. Det jag nu ser mest fram emot är den rundresa som presidiet gör till samtliga åtta fördelningar. Vi träffar provinsialmästare/kapitelmästare med deras närmaste medarbetare för att gå igenom läget i fördelningen, i alla dess enheter, fastigheterna, ekonomi och så vidare, men framför allt för att diskutera planering av verksamheten 2020 och fördelningens utveckling.

I samband med dessa resor besöker vi också arbetsloger eller kapitel och då får jag också möjlighet att träffa många av er mina bröder.

100 år Ett annat besök, som gjorde mig mycket glad, var när jag besökte broder Bengt Bohlin, nyss 100 år fyllda och frimurare sedan 1949 - 70 år som frimurare! Så sant att frimurare är man hela livet!

Allt gott önskar jag er alla bröder inom vår Orden! X Christer Persson Ordens Stormästare

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund