Frimuraren nummer 2 2015

tidskrift fĂśr svenska frimurare orden | no 2 | 2015

Skotten Burns sid 28

Trädet tema sid 11

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia

! r e s i r p a t t a s d e

n t t a s t For

169:Frimurarsvärd fr 3 695:-

Frimurarpenna 69:Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.

Vita skinnhandskar 298:-

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

Herrhandskar i äkta skinn.

Storlek 8, 8½, 9, 10

Vita vantar 69:I polyamid. En storlek, passar normalt alla. Håller passformen.

Manschettknappar 169:-

39:-

Acaciagren

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

10 mm diameter

Rött frimurarekors

39:-

10 mm diameter

Passare/vinkelhake

69:-

39:-

7 mm diameter

Lilla Regalieväskan 249:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder.

Tre tryckknappar.

169:-

Lilla frimurarekorset

39:-

7 mm diameter

39:-

Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

LAR

NNÅ LLA PI

A

198:Namnskylt med magnetfäste 169:-

Band-/slipshållare 69:Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

Bröstknappar 249:-

Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm

Till frackskjorta, diameter 9 mm.

49:-

Frimurareslips 198:-

Musmatta 49:-

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

Svart med rött frimurarkors.

Naturgummi med textilyta.

80 x 230 x 3 mm

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post.

FM Regalia, Malmö e-post: order@fmregalia.se Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.

Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 2 Årgång 88 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 39.

Materialstopp den 17 augusti 2015.

Prenumeration:

Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Bengt Klemets, SCF Bo Pettersson, VPL John Fahlnaes, GPL Kjell Mazetti, ÖPL Lars Klingström, ÖPL Pierre Dunbar, SVEA Patrik Andersson, ÖNPL Svante Deljemark, MNPL Urban Fasth, SPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Tidskrift för svenska frimurare orden | no 2 | 2015

Innehåll Kvinnorna var inte frimurare

4

Burns night supper

30

Anslag till medicinsk forskning

6

Forskning om synen på döden

8

Den inre verksamheten tema på seminarium

32

1800-talets frimurare nutidens förlorare? – en recension

34

Karlskronas unika svärdskatt

37

Vi bär vår ring på narrfingret

39

Langes teckning

40

Varför riter och ceremonier?

41

Till handling omvandlad tanke

43

Trädet var tema vid träff

11

Den högtidligaste högtidsdagen – Ordens egen

12

Kammarreceptioner är den ultimata brödravården

15

Fadder i ett främmande land – en berättelse från London

16

Logebesök mitt ute i havet – på tröskeln till Atlanten

18

Notiser, Debatt, Insänt

Logebesök på Island med bad i varma källor

20

Göran ny provinsialmästare i Göta Provinsialloge

22

Kyndelsmäss på Helsingborgsvis

25

En unik uppställning mästare

26

Odalmannen – ännu en pusselbit

27

Robert Burns – en inspiration

28

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 A Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

Omslag: I samband med S:t Johanneslogen S:t Nicolaus högtidsdag och 140 årsjubileum i Visby förra året samlades bröderna med medföljare till en stunds andakt i den intilliggande S:t Nicolai-ruinen, Dominikanordens 1200-talskyrka, numera ombyggd till Kultudralen. Det är en plats för allt från bröllop och gudstjänster till kultur. 15 juni varje år har logen sin högtidsdag. Det är alltid en dag med upplevelse utöver det vanliga. Gör gärna ett besök.

Foto: Kjell Mazetti.

Krysset 44 46 - 48

En berättelse om ett vapen

49

Nya R&K och OHT

50

Nya RCXIIIO

52

Från Ordens kansli

53

Den ensamme brodern

54

Stormästaren har ordet

55

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift.

Skriv och berätta!

Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta ner och vid behov redigera insänt material.

På Wallingatan 9 och 13 i Stockholm finns kopior i sten av bronsstatyerna som kan tas för frimurare.

De mystiska kvinnorna var inte frimurare Mysteriet med de två kvinnostatyerna på Hotell Foresta på Lidingö i Stockholm, är delvis löst efter Frimurarens artikel om dem i nummer 1 i år. Men samtidigt har det dykt upp nya frågetecken.

A

tt de två statyerna skulle föreställa kvinnliga frimurare kan nu bestämt avfärdas. Det är bara en slump att de ser ut att vara det. Att statyerna ser ut som frimurare beror enbart på att redskapen i deras händer är universella.

Men mysteriet med damerna är inte helt löst. Ingen har lyckats räkna

ut vem som är konstnären och dessutom har det dykt upp ytterligare två exemplar av statyerna på en vanlig gata i Stockholm.

Gudinnor Fredrik Helander som är museipedagog på Medelhavsmuseet och Världskulturmuseerna har dock en del av lös4

ningen. Han berättar för Olle Meyer, vars farfar gjöt statyerna: – Skulpturerna föreställer två muser, det vill säga gudinnor, som ansvarar för varsin konstart. I antik mytologi fanns ”bara” nio muser under guden Apollons ledning (för dans, flöjtmusik, astronomi, körlyrik, historieskrivning, komedi, tragedi, lyrisk

diktning och pantomim). De bär på olika tillbehör för varje konstart. En grupp av dessa antika gudinnor finns på Gustav III:s Antikmuseum* på Stockholms slott: Nya muser – Dock är ”Frimurarens” två skulpturer, ”nya” muser för arkitektur respektive skulptur. De är alltså inte kopior av några antika statyer utan antikinspirerade skapelser troligen från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal.

– Under 1700 och 1800-talen hittade man nämligen på att personifiera även andra konstarter med muser, exempelvis just arkitektur och skulptur.

Förnäma damer kunde ibland också låta avbilda sig i skepnad av muser, på British Museum* och Willowbrook Park* finns intressanta exempel.

I USA tog man i ännu mera. Där ville man ha muser inte bara för de sköna konsterna utan även för utbildning, handel, jordbruk, industri och så vidare. Exempel finns på amerikanska museums* hemsidor.

Homeros Den byst eller herm, som den av statyerna som föreställer arkitekturmusan lutar sig mot, är en kopia av den mest berömda bysten av den grekiske författaren Homeros*, som också den finns på British Museum: Slutligen, till det kanske mest intressanta är att i Stockholm, på en tvärgata väster om Drottninggatan – Wallingatan, finns uppe på fasaderna till två av husen kopior av de två muserna

Lyfter man blicken vid Wallingatan 13 ser man den andra mystiska kvinnans kopia.

på Foresta. Eller om det är tvärtom de på Foresta som är kopior.

Huggna i sten?

Fasadmuserna sitter en bit upp och ser ut att vara huggna i sten, men är kanske av metall och behandlade för att se ut som sten och kommer från samma gjutform.

Men att de är huggna i sten är inte helt otroligt. För 100-150 år sedan var det vanligt att arkitekter vände sig till stenhuggare i Hällabrottet utanför Kumla i Närke för att smycka fasader-

*) Webbadresser från artikeln: Gustav III:s antikmuseum: http://tinyurl.com/p6dm3nz British Museum: http://tinyurl.com/o2npjvz och http://tinyurl.com/og23byl Willowbrook Park: http://tinyurl.com/q4uyyqm Amerikanskt museum http://www.senate.michigan.gov/ history/muse.html Homeros byst http://tinyurl.com/no5s9ba

De två mystiska statyerna som ser ut som frimurare.

5

na i huvudstaden. Mer än hälften av de skulpturala fasaderna i Stockholm kommer härifrån. (Se Frimuraren nr 4 2013.)

Av stadens handlingar framgår att husägaren och byggaren på Wallingatan år 1889 hette J F Karlsson och arkitekt var A G Forsberg. Adresserna där muserna finns är Wallingatan 9 och 13. Uppenbarligen kom Karlsson över två tomter, men inte den mellanliggande, nr 11. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Stockholmsforskarna samlade i Carl XVI Gustafs sällskapsrum tillsammans med Prinsessan Christina, Fru Magnuson, Ordens Stormästare Anders Strömberg samt Frimurarestiftelsens ordförande Peter Möller.

Anslag till medicinsk forskning från Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse 2015 Vid en högtidlig sammankomst på Bååtska palatset i Stockholm, Svenska Frimurare Ordens Stamhus, delade Prinsessan Christina, Fru Magnuson ut anslag om totalt 5,15 miljoner kronor till sjutton forskare från Stockholm

A

nslagen kommer från Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse.

Stiftelsens ändamål är att utöva hjälpverksamhet bland behövande med företräde för ålderstigna samt att främja vetenskaplig forskning till förmån för åldringsvården. Årets föredragshållare var professor

Kerstin Brismar. Hon berättade om sin mycket intressanta forskning kring bland annat antioxidanter.

Frimurarestiftelsen delar även ut anslag till forskare i Linköping, Göteborg, Malmö, Lund, Umeå och Helsingfors. I Göteborg fick exempelvis tio forskare tillsammans 2,15 miljoner kronor. Slutsumman för årets forsk6

ningsanslag uppgick till 10,39 miljoner kronor. En summa som fördelades på totalt 50 olika anslag Ser man till hela Orden så delas det årligen ut över 40 miljoner kronor från stiftelser och fonder med anknytning till Svenska Frimurare Orden.

Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt till stöd för behövande barn, ungdomar och äldre. x

Prinsessan Christina, Fru Magnuson har inte tråkigt när hon delar ut forskaranslag i Stamhuset. Frimurarestiftelsens ordförande Peter Möller måste ha berättat något riktigt roligt.

Forskarna, här Carina Lundh Hagelin, får var och en sitt diplom och beviset om anslaget direkt ur Prinsessan Christina, Fru Magnusons hand.

7

Miljonregn över Linköpingsforskare. Peter Möller längst.tv. ordförande i Frimurarestiftelsen delade ut forskningsmedel i Linköping till Tiny Jaarsma, Carl Johan Östgren, Marin Hallbeck, Anna Strömberg, Karin Öllinger och Fredrik Ehlinder. På plats för frimurarna i Linköping fanns även provinsialmästaren Peter Granstam ÖPL och förutvarande provinsialmästaren Lars Bergholtz. Foto: Håkan Wasén.

Stiftelseanslag till forskning om synen på döden Varför är synen på döden så olika inom vård av hjärt och cancerpatienter?

Varför är mycket inriktas vården av cancerpatienter även till att omfatta livets slutskede medan den som lider av hjärtsvikt förutsätts klara sig, trots att risken att avlida är större?

F

rimurarestiftelsens stipendier till forskning i Linköping gick i år bland annat till ett unikt projekt där man gradvis vill ändra synen och ge patienter med svår hjärtsvikt mer reell hjälp och stöd.

Varje år delar Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse ut medel till olika ändamål. I år delades 10 390 000 kronor ut varav 1,2 miljoner gick till sex forskare i Linköping. Vid en högtidlig sammankomst hos Frimurare Orden i Linköping fick sex forskare från Linköping ta emot diplom som bevis på forskningsanslagen. Professorerna Tiny Jaarsma,

Anna Strömberg, Stefan Thor, Karin Öllinger, Carl Johan Östgren och docent Martin Hallbeck.

Grädde på moset Flera av forskarna har fått bidrag under flera år för pågående projekt.

– Anslagen är grädde på moset eftersom de gör det möjligt att göra det lilla extra, sade Karin Öllinger och berättade om att en doktorand tack vare anslaget kunde åka till Australien på en mycket viktig konferens.

Det som tilldrog sig mest uppmärksamhet var Tiny Jaarsmas föreläsning om sin forskning. Hon är sjuksköter8

ska i grunden och numera professor i omvårdnad vid Hälsouniversitetet i Linköping.

Hon forskar i varför synen på risken att dö är så olika i vården av patienter med hjärtsvikt och cancerpatienter.

Hjärtsvikt innebär att hjärtat förlorar förmåga att pumpa ut tillräckligt med blod till kroppens vävnader.

Farligare än cancer Hjärtsvikt har en dålig prognos. Man säger ofta ”värre än cancer”, berättar Tiny Jaarsma. Hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland män och kvinnor över 50 år. 30–40 procent av

de som lider av hjärtsvikt dör inom ett år. 50–70 procent inom fem år.

– Talar man om att någon har fått cancer säger man ”Oj vad dåligt”. Talar man om hjärtsjukdom, säger man att ”jag känner många med hjärtsjukdom och de lever ett bra liv. ” Förklaringen till optimismen kan enligt Tiny Jaarsma vara att vården i dag kan göra mycket för patienterna med hjärtsjukdomar.

– Vi kan öppna hjärtkärl. Vi har pumpar som hjälper hjärtat att arbeta och pacemakers. De finns alltfler hjärtstartare att tillgå. Därför är det svårt att prata med en hjärtpatient om den tid då vi inte kan göra något mer.

Vi pratar inte om vård i livets slutskede eller hur dålig prognosen är.

Insikt saknas Tiny Jaarsma menar att vårdpersonal idag inte har tillräckliga insikter om den dåliga prognosen och hur svårt livet kan vara för patienten.

– Patienterna har svåra existentiella och sociala problem och tänker ofta på döden. En patient beskrev livet med svår hjärtsvikt som att ”överleva men att knacka på dödens dörr.”

risken att dö eller att nämna hur långt patienten kan ha kvar.

– Häften av de sjuksköterskor vi frågat, talade inte prognos. Man ville inte oroa patienterna eller få denne att tappa hoppet.

En annan anledning var att hjärtsvikt har så olika förlopp. Man tänkte att just den här patienten kanske klarar sig. Eller att man inte vet hur man skall föra samtal om detta. Det kan också finnas en rädsla för att mäta ut för kort tid och då avstår man av rädsla för att man kan ha fel.

Vi ser också att det finns en oklarhet om vem som skall ha ansvaret för att tala om prognosen. Många menar att det är läkarens ansvar.

Träningsprogram Vi arbetar med att ta reda på hur ofta sjuksköterskor talar om prognosen.

111 erfarna sjuksköterskor från olika landsting har utfrågats.

Sjuksköterskor har tid och en bra relation till patienten och där, tror vi, finns en plats att tala om det. Vi skulle kunna lära av de som arbetar med cancerpatienter hur man pratar med patienter på ett ärligt sätt. Målet är

Berg och dalbana Hon menar att hjärtsvikt är en ”berg och dalbana” där patienten är stabil, blir sämre, kommer tillbaka till vården, får gå hem igen tills nästa försämring och så vidare.

Tiny Jaarsma anser att det är viktigt att patienten får veta när det inte finns något mer att göra och att vården då inte lämnar dem utan pratar med dem om deras situation.

Palliativ hemsjukvård kan i det läget ge trygghet.

– Vi kan göra mycket för att hjälpa patenten att leva ett drägligt liv.

En annan patient berättade för oss.

– Döden kan komma plötsligt.

Därför skjuter jag inte upp något till morgondagen.

Därför är det så viktigt att prata med patienten om vad de kan förvänta sig, så att de i tid kan förverkliga det de vill göra innan livet tar slut, åka till Amerika eller Australien och träffa barn eller barnbarn eller gamla vänner.

Rädsla Tiny Jaarsma tror även att det finns en rädsla inom sjukvården för att tala om

att utveckla ett träningsprogram för vårdpersonal.

Stipendiet ger möjligheter Tiny Jaarsma säger att Frimurarestiftelsens anslag ger mer tid för doktoranderna att arbeta och bättre publikationer.

– Och stipendiet ger mig fler möjligheter att åka ut till mottagningar och ge extra föreläsningar för att få ut budskapet om hur man bör ta hand om hjärtsviktspatienterna.

Lev i nuet Tiny Jaarsmas råd till dem med svår hjärtsvikt är att fånga dagen innan det blir försent.

– Vänta inte till den 50:e bröllopsdagen, fira den 49:e och så kan det bli en ny fest den 50:e.

Hon menar också att den som tar vara på möjligheterna att förverkliga sina drömmar innan det blir försent kommer att må bättre och vara mindre stressad, vilket i sin tur är positivt för sjukdomstillståndet.

– Det är inte bara bättre för patienten, det är bättre för hela familjen. x Text och foto: HÅKAN WASÉN

Tiny Jaarsma använder Stiftelsens anslag för att ge patienter med svår hjärtsvikt ett drägligare liv.

9

Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar.

Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,39 miljoner kronor.

Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2015:

Karolinska Institutet i Stockholm Professor Kerstin Brismar Professor göran K hansson Professor mai-lis hellénius Professor rolf hultcrantz Docent claes hultling med dr Petter Järemo med dr carina lundh hagelin Professor maria masucci Docent cesare Patrone Professor John Pernow Docent Josefin skogsberg Docent hui-Xin Wang Professor agneta Yngve Göteborgs Universitet Professor sven enerbäck Professor anders lindén Professor mattias lorentzon Professor annika rosengren Professor ingmar skoog

Professor Katharina stibrant sunnerhagen Professor margda Waern Professor anders Wallin Professor henrik Zetterberg Docent madeleine Zetterberg Lunds Universitet Professor leif Dahlberg Professor sölve elmståhl Professor fredrik ghosh Professor anders heijl Professor susanne iwarsson Professor arne lindgren Professor Bodil ohlsson Professor Jan sundquist Linköpings Universitet Docent martin hallbeck Professor tiny Jaarsma Professor anna strömberg Professor stefan Thor

Professor Karin Öllinger Professor carl Johan Östgren Umeå Universitet Professor anders Bergh Professor anders Blomberg Professor Kurt Boman Docent niklas lenfeldt Professor lillemor lundin olsson Professor tommy olsson Uppsala Universitet Professor lena gunningberg Docent martin ingelsson Professor Östen ljunggren Professor anders Wanhainen Universitetet i Helsingfors Professor Jukka meurman Professor timo strandberg Professor reijo tilvis

Totalt utdelas över 40 miljoner kronor per år från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser.

Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre.

Box 170, 101 23 Stockholm

Frimurarträdet var utgångspunkten när Stormästarens prokurator Nils Magnusson besökte OnsdagsAkademin och berättade om Orden och dess värdegrund och vad man kan få ut av trädet.

Frimurarträdets budskap tema vid Landskronaträff I Landskronas frimurarsamhälle är alltid OnsdagsAkademins möten välbesökta.

D

en huvudsakliga verksamheten är att skapa brödragemenskap, bland annat genom att

SVENSKA FRIMURARE ORDENS VÄRDEGRUND

T TRE MÄNNISKA EN BÄ BALAN S HARM & ONI GEMEN

OMVÄ

SKAP

RLD

HJÄLP SAM & OMTA HET NKE JOBB

FAMIL

J

PERSONLIG UTVECKLING

SJÄLVINSIKT RITUALER

TYSTLÅTENHET

MYSTIK

FRIMURERISKA RUM

FÖRSIKTIGHET

MÅTTLIGHET

UPPLEVELSER

BARMHÄRTIGHET

VÄSTERLÄNDSK HUMANISM

KRISTEN VÄRDEGRUND

anordna intressanta föredrag och en och annan utflykt som på något sätt berikar det egna kunnandet eller bidrar med ny kunskap och personlig utveckling. Samtidigt som bröderna lär känna varandras intressen och erfarenhet från den allmänna världen i en frimurerisk typ av ”egoföredrag”.

OnsdagsAkademin vill bidra med en fördjupning av brödragemenskapen genom att omsätta bröders egna erfarenheter i den allmänna världen och Ordens lärdomar i ord och handling och samtidigt verka som ett lokalt frimureriskt forum för stimulerande och intellektuellt tankeutbyte bröder emellan. Syfte är också att förstärka föreningsbandet och gemenskapen i frimurarsamhället Landskrona. Bröder av alla åldrar och grader är välkomna att deltaga och kan också ta med sina damer och ”ickefrimureriska” gäster till träffarna.

Stormästarens prokurator Förläsningslokalen var fullsatt när frimurarnas Stormästares prokurator Nils Magnusson gästade Onsdags11

Akademin och engagerat föredrog sin tolkning av trädet som en frimurerisk värdegrundssymbol. Frimurarträdet ska hjälpa till att förklara för bland annat blivande medlemmar vad frimureriet står för och vad frimureriet kan ge.

Det finns inget hemligt i värdegrundsträdet utan visar enkelt och tydligt att frimureriet arbetar med det kristna budskapet och humanism som grund och att vi strävar efter att utvecklas till en bättre människa. Men, förtydligade Nils Magnusson, det krävs eget arbete för att ett träd skall växa och bära frukt.

Trädet som en frimurerisk symbol utgår ifrån ett rotsystem där näringen utgörs av både humanism och kristendom tillsammans med dygderna och ritualerna inom frimureriet. Ur de starka rötterna växer stammen som markerar det personliga arbetet med självinsikt och på trädets grenar dignar en del av de frukter som medlemmarnas strävan resulterar i. x Text: BENNY JÖNSSON Foto: SAYED KATIB

Islands Stormästare håller tal.

Den högtidligaste av högtidsdagar – Ordens egen Fullsatt i Stamhuset är det lite då och då. Men på Ordens högtidsdag är det till och med kö om det skulle komma något återbud till måltiden.

I

mars varje år firas Ordens högtidsdag i Stamhuset. Det är ett av de få tillfällen inom vår Orden där bröder av olika grader från samtliga fördelningar sluter upp samtidigt. Och där Stormästare eller företrädare från utländska ordnar, som vi har goda förbindelser med, också har representanter på plats.

I år samlades man den 21 mars och att det denna dag också dubbas de Riddare och kommendörer med Röda korset och Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden, som utnämnts tidigare under året bidrar till att göra dagen till något extra. Inte heller att förglömma att de bröder som förärats med Ordens Hederstecken får sina utmärkelser vid samma tillfälle.

Det är många desserter som ska spritsas med grädde.

12

De nydubbade Riddarna och kommendörerna med Röda korset håller sitt tacktal.

Nedan: Vår svenske Stormästare i samspråk med Norges Stormästare.

Att arrangera högtidsdagen är ett arbete som tar många effektiva arbetsveckor för de bröder som ingår i ceremonielet.

Vad som ska hända minut för minut är noga schemalagt för att allt ska fungera och flyta på effektivt under dagen.

Bara till måltiden upptar schemat en hel A4-sida. Här anges på minuten när tal ska hållas och av vem, fanfarer ska blåsas, tallrikar ska dukas fram och bort.

Och inte minst vem som gör vad. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM 13

Foto: Malin Bondeson

Frimurarna i samhället

2014 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Carl-Gustaf Piehl och Ordens Stormästare Anders Strömberg

Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning.

Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 104 miljoner kronor till pediatrisk forskning.

Stiftelsen har under år 2014 delat ut totalt 19 mkr, varav till pediatrisk forskning 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av

de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgår till drygt 9 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Kammarreception – den ultimata brödravården På bara några dagar har ämbetsmän från Svea genomfört ett antal kammarreceptioner. Bröder som kallats både en och två gånger men som av olika skäl inte kunnat ta sig till Stamhuset för att ta emot en ny grad, har fått den i hemmet, eller på en vårdinstitution.

K

ammarreception är en något förenklad reception som kan ge bröder med ohälsa en möjlighet att få del av ännu en grads kunskaper i ”Den Konungsliga Konsten.”

I Brödraföreningen Södermanlands Grip ställde man upp för att ge en av bröderna den grad X som har utnämndes till redan år 2012, men inte kunnat ta emot.

Kallelsen till brödraföreningens medlemmar att delta i en reception i grad X på hemmaplan var helt enkelt unik. Ordföranden, O, Erik Sörensen riktade sig enbart till de medlemmar som redan hade graden och var på det hela taget mycket kortfattad. Kanske beroende på att Erik själv bara har grad IX. Men när det hela skedde så hade ett 15-tal bröder samlats i den till utseendet mycket annorlunda lokal där man har sina sammankomster.

Ambulerande Från SVEA hade provinsialmästaren, PM, Peter Westrup och förste översekreteraren, FÖS, Stellan Måwe tagit med sig mycket av det som behövdes och till sin hjälp hade man också material från Kapitelbrödraföreningen Hertig Carl, som i sin ambulerande verksamhet har stor vana att anpassa rummen efter det behov olika kapitelgrader ställer. O Leif Jilsmo och förste vice ordföranden, FvO, Börje Monsen hade tagit med sig viktiga utensilier och var också på plats för att tjänstgöra.

Känslofyllt Om receptionen kan intet berättas, men Peter Westrup ville att så mycket som möjligt skulle kännas verkligt och att även en sådan reception ska ge ett gott och tänkbart minne för resten av frimurarvandringen. Att han lyckades märktes på recipiendens känslofyllda tacktal.

Efter kammarereceptionen samla-

En avslappnad Donald Lillich tillsammans med en nöjd PM Peter Westrup njöt av kaffet efter ett väl förrättat värv.

des man till kaffe i restaurangen och då berättade Stellan Måwe om hur han som ÖS ibland saknade svar från bröder som kallats till reception. Därför har han ringt upp och frågat efter orsaken till varför man inte besvarat kallelsen. Ofta angavs ohälsa som skälet till att man inte kunnat komma. Så också i fallet med Donald Lillich i Katrineholm som inte ansåg sig kunna resa till Stamhuset för att ta emot grad X. På hospice För bara några dagar sedan, berättade Stellan Måwe, hade han och PM varit på ett hospice och gett en broder grad IX. Att det var en stark upplevelse både för recipiend och ämbetsmän sä15

ger sig självt. Tidigare hade man gett grad VIII hemma hos en broder, och dessa erfarenheter stärker både PM:s och FÖS beredskap att fortsätta på den inslagna vägen. Detta är verkligen brödravård.

För bröderna i Södermanlands Grip blev senare aftonens sammankomst i grad I, med R&K Per Arosenius som föredragshållare och PM Peter Westrup som deltagare en extra högtidlig terminsavslutning, som tack vare eftermiddagens speciella händelse lockade fler än vanligt att delta också på kvällen. x Text och foto: KJELL MAZETTI, vid tillfället förordnad som prior.

Att stå fadder i ett främmande land – en berättelse från London Jag sitter på planet enormt förväntansfull om vad som komma skall. Jag ska på loge i London. Jag gick igenom checklistan i tankarna: Kostym och skjorta check, regalier - check, skorna putsade - check, frimurarepasset - check. Skönt, allt är nog med.

Ture Magnusson, Nigel Coward, nyrecipierade Rasmus och hans svenska fadder Fredrik Eriksson.

D

en här resan började egentligen mycket tidigare än lunchtid denna dag när jag satte mig på planet till London. Den började när jag flyttade till Älmhult för ett golfjobb för många år sen och stötte på Rasmus, en junior i tidiga tonåren som kom att bli en av mina absolut närmaste vänner. Vi är så nära varandra efter alla timmar, ja dagar egentligen på träningsområden och golfbanor världen över att jag ser honom som min bror.

Vi utvecklade en samsyn på det mesta och delar värderingar i stort sett om allt. Han är en otroligt rolig och mycket intelligent person samt en otroligt duktig golfare och detta tog honom från Älmhult till London via golflandslaget och college i Amerika.

Logehuset När han efter sina studier i USA flyt-

tade till London kom min fru och jag och hälsade på och kom att besöka logehuset i centrala London tillsammans med Rasmus. Jag hade ju haft i bakhuvudet att när han skulle flytta hem till Sverige efter college ska han bli frimurare. Nu flyttade han till London för att ta sin Master på London School of Economics (LSE) och sedermera få jobb på Barclays Bank HQ efter studierna. Han kommer ju inte hem tänkte jag. Vad gör jag nu?

Jag började leta efter någon svensk som kände någon på en loge i London men det gav ingenting på tre månader och jag började misströsta. Då av en händelse läste jag att frimurarsamhället skulle åka till London och vara med på broder Ture Magnussons installation som Worshipful Master (OM).

Ture själv skrev att alla bröder var välkomna och berättade kort om logen 16

Aquila #5189 i London. Jag hade inte tid att åka på Tures installation men jag skrev ett långt brev och förklarade att jag har en kille som jag tror kan bli en bra murare. Han tackade och lovade bjuda in Rasmus till kommande ”prospekt” träff.

Bokade direkt Rasmus blev mycket riktigt inbjuden kort därefter för en drink på en av Londons pubar vid logehuset. Efter nästan exakt ett år av träffar och samtal fick jag i oktober 2014 reda på att Rasmus skulle recipiera fredag den 20 mars 2015. Jag bokade biljett tämligen omgående utan att tänka på att min äldste son fyllde 11 år den 19 mars. Behöver väl knappast säga att min fru är en tålig och stark kvinna.

I mitten på februari får jag ett mejl av Ture där han berättar att han vill att jag ska hålla ett instruktionstal till Rasmus i logen om verktygen i första graden och vad de har för uppgift. Han skickar texten som är låååång.

Jag frågar ödmjukt om man får ha en liten lapp eller några stödord? Han svarar att så funkar det inte i England utan jag måste lära mig den utantill.

Vill du inte, kan någon annan göra det säger han. Aldrig i livet svarar jag och Ture är nöjd. Så nu sitter jag här på planet och läser texten och försöker minnas hur jag ska uttala gauge (gejdsch) och excrescences (ekskresenses). De andra passagerarna tittar konstigt när jag förmodligen något suspekt inte låter någon se min lilla minneslapp. Jag är lite spänd över det här talet och är rädd att det kommer ta udden av glädjen av att vara på Rasmus reception.

Hur annorlunda?

Vid dagen för Rasmus reception är han mycket lugnare än vad jag är.

Jag är spänd över vad som ska hända med mig. Kommer mitt tal att gå bra?

Kommer någon att prata med mig?

Vad ska de göra med Rasmus? Hur annorlunda är det?

Vi går in genom en enorm dörr med en ännu större vestibul. Där sitter två

vakter som kollar vilka vi är och skickar oss till våning 3 loge 13(!!!). Ikväll är det tydligen sex olika loger som har sammankomst. Vi möts med varm hand av David Firshman, Director of Ceremonies (CM), som känner igen Rasmus och hälsar oss välkomna.

Efter ett par minuter kommer Ture som jag aldrig träffat utan bara mejlat med i ett och halvt års tid och vi pratar som vi känt varandra länge. Rasmus blir omhändertagen på sedvanligt sätt och jag tänker att det kanske är som hemma. Men det kan man så här efteråt inte säga att det är.

Jag får instruktioner av CM David om vad och hur jag ska göra när jag ska hålla mitt tal. Kramar lappen hårdare och hårdare och försöker lära mig en mening av talet som jag har svårt att komma ihåg.

Anställd IB I England är man Worshipful Master (WM, motsvarande ordförande mästare) i ett år och Nigel Coward som är WM ikväll är helt ny, det är hans första loge. Så Ture är sufflör om något går åt skogen för Nigel, för han får inte läsa innantill. Ture sitter bredvid med ritualpärmen och följer texten ord för ord med fingret, men det är inte många gånger WM behöver stöd av honom.

Vid varje logekväll i logehuset finns det en IB, introduktionsbroder, som arbetar enbart utanför logen. Han tog hand om Rasmus. I London har man två anställda för denna funktion som sköter om alla receptioner i huset.

Efter logen går vi till en restaurang som ligger ett par hundra meter från logen och vi har festvåningen högst upp dukad för oss.

Många skålar När alla fått gratulera mig och givetvis Rasmus, öppnar WM en måltidsloge. Så nu väntar en loge till för kvällen. Det är som en svensk måltidsloge men det skålas avsevärt mer. När vi är färdiga med förrätten har vi skålat fyra gånger redan. När huvudrätten är avklarad är vi tvåsiffriga. Till efterrätten börjar talen och då skålas det igen, nu är jag verkligen helt ”lost”. Rasmus håller ett mycket uppskattat tal och får applåder. Även jag håller ett kort tal till logen och Rasmus. Sa jag att det skålades ännu mer? När måltiden är över har

Utanför Londons Freemasons Hall i väntan på reception i grad I.

jag tappat räkningen någonstans mellan någon hög frimurare i London och Duke of York.

Save the Queen Måltiden avslutas med sånger och vi sjunger God save the Queen som avslutning. Eller sjunger och sjunger de är ju engelsmän så det blir som det blir.

Efter middagen går vi ner till baren.

Några går hem och tackar för sig men de allra flesta följer med.

Jag hamnar jämte en helt underbar man som heter Bill Sullivan och är Secretary i Aquila. Han har varit på Tures loge i Karlstad. Han är mycket fascinerad av vårt svenska frimureri och våra som han säger skådespel.

Han berättar gärna vitt och brett om sina många upplevelser från de svenska loger han besökt. Och det är väl egent17

ligen den stora skillnaden mellan dessa två system, det teatraliska och lite mystiska, och så allt skålande förstås. Men brödragemenskapen är lika varm oavsett var man hamnar inom denna Orden och det är väl det som gör det så härligt att få vara frimurare.

Rekommendera Jag kan varmt rekommendera er att åka på loge i London, det var en varm, välkomnande kväll med en otroligt proffsig loge som även visade sig, mycket glädjande, innehålla en måltidsloge och en pubrunda på stan i London.

Spelar ni golf, kan jag rekommendera Riksmästerskapet för Frimurare på Malmö-Burlövs GK den 22 aug med instruktionsloge och middag. x Text och foto: FREDRIK ERIKSON

SAL De Två Nycklar besökte Lodge Delting 1736 på Shetland

Svenskar på loge mitt ute i havet Shetland är den nordligaste ögruppen i Skottland, precis där Nordsjön slutar och Atlanten börjar. Dit reste en grupp svenska frimurare i våras för att gå på loge och utforska öarna med Adam Roberts som guide.

Det svenska sällskapet guidades runt för att se Shetlandsöarnas karga natur.

A

dam är svensk frimurare plus medlem i det lokala skotska frimureriet. Om hans unika reception i Sverige förra året gick att läsa i Frimuraren nummer 4, 2014. När Adam var i Stockholm för att få grad IV-V bjöd han in sina svenska bröder till ett besök på Shetlandsöarna.

Resan blev av och det finns redan ett datum fastställt när bröderna från Shetland ska komma på återbesök till Sverige.

Det blev 14 personer som via en slingrig färd begav sig till Adams hemland: Bo och Birgitta Hansson, Gerth Molander, Tommy Hed, Harvey Page, Jonny Silén, Bertil Phil, Peter och Mirre Bolinder, Stefan Rapp, Rikard Svanborg, Göran Ekström samt Ulph och Malin Lundgren.

De reste från Arlanda och fick mellanlanda två gånger innan det sista planet tog dem till Sumburgh Airport som ligger på den sydligaste spetsen av huvudön. Gert Molander berättar här om resan: Inga hotellrum Resan hade inte varit möjlig utan att bröder med fruar där hade hjälpt oss.

På öarna finns nämligen varken kommunal eller privat busstrafik som man

kan använda sig av. Nu hyrdes istället två minibussar in för att vi skulle kunna förflytta sig över hela Shetland.

Adam Roberts, John Gold och Jim Milne hette chaufförerna och fruarna, Malin Roberts och Doris Milne fungerade som guider.

Ett annat problem var att det inte finns några hotellrum att tillgå. De få som finns är alltid upptagna av oljearbetare som ska till eller ifrån oljeborrplattformarna ute i havet. Där är ungefär 3 000 personer anställda och

hälften är alltid i land när den andra hälften jobbar. Så naturligtvis upplät olika frimurarfamiljer sängplatser i sina hem åt de svenska gästerna.

Första kvällen intogs mat och dryck på logen i Brae, som orten heter. När det inte är några sammankomster fungerar lokalerna som klubb.

Följande dag blev det sightseeing runt Northmavine på den västra sidan av huvudön. Detta område har mycket spektakulära vyer med utsikt över havet och dess vackra klippor, en stor och mäktig upplevelse.

Lerwik På kvällen gick resan till Lerwick för deltagande i en Royal Arch reception i Lodge Ringan 300 Grad IV. Inom parentes så kan nämnas att av en slump vid alla logebesök på Shetland så inspekterades samtliga loger av Shetlands provinsialmästare med ämbetsmän.

Efter sammankomsten väntade hemfärd till Brae där vi mötte upp fruarna för gott samkväm på logen/ klubben.

Sightseeing på södra delen av ön stod på programmet nästa dag. Det bar av i bussarna till St Ninians och Scalloway, vackert och hänförande.

Shetland Fiddle På kvällen följde socialt samkväm på logen i Brae med bröder och fruar.

Clickimin Broch, ett fort nära Lerwick som byggdes cirka 4 000 år f Kr.

18

Måltiden blev en stor varierande buffé med havets läckerheter från Shetland.

Vid middagen blev vi underhållna av Shetland Fiddle and Accordion Club, som är ett sällskap för traditionell musik.

Följande dag gick i damernas tecken: Det blev besök i Lerwick för shopping under ledning av Doris och Malin. Även Shetland designers fick besök. De är kända för sitt hantverk med tillverkning av de traditionella tröjorna. Många mönster härrör från Norge och det blev inköp av såväl tröjor som mössor och annat.

Stadens museum härnäst för att ta del av öarnas kultur och historia. Här fanns människor på platsen för mer än 6 000 år sedan. Forskarna har ännu inte kunnat kartlägga människorna eller språket, vars ursprung är ett stort mysterium.

Fästning Broch of Clickimin besöktes också.

Det fungerade som en fästning mot inkräktare och fiender. Vad som fascinerade oss alla var de tekniskt avancerade byggnaderna. Hantverket var ibland så avancerat att det inte kan tillämpas i dag. Bara att se detta är värt ett besök på Shetland.

På kvällen blev det besök i Lodge Delting 1736 och grad III, som är vår vänskapsloge. De har duktiga ämbetsmän som försöker förnya logearbetet.

Adam har tagit mycket stort intryck från sin moderloge Den Nordiska Första i Sverige. Kvällen avslutades med färska musslor och lax. Musslorna här var de absolut bästa under hela resan, enbart kokta på vatten från havet som ligger 100 meter från logen. Damerna hade egna upptåg i närheten.

Nordligaste ön Nästa programpunkt var att ta sig till den nordligaste ön Unst, vilket krävde två färjeövergångar. Väl framme blev det guidning på Storbritanniens nordligaste bryggeri och bestigning av den nordligaste utsiktsplatsen, väldigt vackert.

Logen på kvällen hette Lodge 1654 i grad II, längre norrut att mura går det inte i Skottland. Denna loge är otroligt liten. Det bor bara 900 människor på ön och tillväxten av nya medlemmar är liten. Verksamheten räddas av att bröder från de södra öarna blir medlemmar även här och de kommer

De första spåren av jordbrukare på Shetlandsöarna är från 4500 f Kr. Redan då levde man i välorganiserade samhällen.

På 700-talet e Kr började vikingarna kolonisera Shetlandsöarna (och Orkneyöarna närmast Skottland).

Norge var överbefolkat och bönder sökte sig till nya områden. På 800-talet tog nordbornas emigration fart och under 600 år var Shetlandsöarna en del av det norska väldet. På 1400-talet pantsatte Norge öarna och eftersom man inte lyckades lösa ut panten, deklarerade Skottland 1471 att de var en del av Skottland. Norsk lag gällde dock på Shetlandsöarna fram till 1600-talets början.

också upp till norr för att jobba i ämbetsmannakedjan. Logen är gammal och man vill att den skall kunna leva vidare. Det är brödrakärlek.

Efter logearbetet intogs en jättebuffé tillsammans med damerna och alla insåg nu varför denna lilla loge är så populär. Vi ser fram emot att få återkomma år 2017 i det årliga utbyte som nu är beslutat.

Ett logebesök om dagen skulle det vara så nästa dag bar det av till öarnas huvudort Lerwick igen och Lodge 89 grad II. Detta logearbete var helt otroligt. Vi var alla var mycket imponerade.

Gammalt slott Sista dagen var det dags för avkoppling med långa promenader i naturen ledda av Malin, Doris och Jim. Avskedsmiddagen intogs på Busta House Hotel som är ett gammalt slott från medeltiden.

Middagen avlutades med tal och utbyte av gåvor. Till Lodge Delting 1736 överräcktes ett fat i glas som tillverkats av broder Christer Eng, i koboltblått med vårt röda frimurarkors på. Värdfamiljerna avtackades med gåvor från Kosta Boda och Doris höll tal till våra nya vänner, och överlämnade sin per19

sonliga gåva, ett mycket gripande tal där hon grät och tackade för den otroliga vänskap som detta besök givit, en vänskap för livet.

Vid samtliga loger vi besökt så har broder Bo Hansson överlämnat Svea Provinsialloges standar till logerna, samt en personlig gåva till dess OM från Kosta Boda. Ett stort tack till broder Peter Westrup och broder Klas Hellkvist i Svea. Återbesök Shetlandsbrödernas återvisit i Sverige blir den 21 mars 2016 med S:t Andreaslogen De Två Nycklar som utgångspunkt. x Text och foto: GERTH MOLANDER

Artikelförfattaren Gert Molander med sin adept Adam Roberts.

Kronans ordförande Kjartan Magnusson får applåder efter sitt tal till bröderna i Reykjavik – på isländska.

Varma vinterbad och logebesök på samma resa Island och S:t Andreaslogen Helgafells 80 års jubileum var målet när Brödraföreningen Kronan i vintras arrangerade en långväga utflykt. Och naturligtvis passade man också på att studera öns unika natur.

B

rf Kronans ordförande, islandsfödde broder Kjartan Magnusson åkte tillsammans med sin förste talman broder Kjell Thorsson, förste sekreterare Robert Winton samt broder Claes Pagels och hans hustru Elisabeth Pagels.

Sällskapet sammanstrålade en fredag på Kastrup i Danmark för att ta flyget till Keflavik på Island.

Glädje – Man märkte redan där att den här resan skulle bli något utöver det vanliga.

Glädje, gemenskap och förväntningar kändes med en gång, berättar Kjartan som fortsätter: – Efter tre timmars flygning blev vi

upphämtade av broder Jon Svarvarsson, som också är min köttslige broder och som bor kvar på Island. Han hade hyrt en buss som transporterade oss runt under hela helgen vi skulle vara där.

Efter incheckningar på hotell så begav sig sällskapet till en av Reykjaviks många bra restauranger för att avnjuta en god middag och gå igenom planerna för helgen. Det var mycket som skall hinnas med på kort tid.

Kontinentalsprickan Direkt efter frukost nästa dag begav sig sällskapet på en oförglömlig rundtur genom Islands vackra och dramatiska natur. Man besökte Tingvalla och 20

beskådade den oerhört vackra naturen runtomkring samt kontinentalsprickan mellan Europa och den Nordamerikanska kontinenten. Därifrån begav man sig till Gullfors, ett av världens vackraste vattenfall. Sedan följde ett besök till Geysir, eller gejsrarna Geysir och Strokkur.

Efter en natts välbehövlig vila bar det på söndagen iväg till Blå Lagunen, eller The Blue Lagoon.

– Här avnjöt vi termiska bad i en vattentemperatur på mellan 37-40 grader Celsius. Speciellt denna dag, mitt i vintern och vinden låg på cirka 30 sekundmeter, så det var lite extra dramatiskt att bada.

– Vi var tillbaka i Reykjavik tidigt på

eftermiddagen så det fanns ytterligare lite tid för sightseeing innan samlingen på kvällen när logen Helgafells slog upp portarna för sitt 80 års jubileum.

– Vi tillresta bröder anlände till stamhuset i Reykjavik i god tid för att få en guidad tur innan jubileumssammankomsten. Broder Einar Thorlacius som är museiföreståndare guidade runt i de fina logesalarna och museet.

Snart var det dags för resans huvudmål. Efter samling med välkomstdrink ledsagades bröderna i gradordning in i logesalen. Logen hölls i Stamhusets Högtidssal.

Dopljus Efter ett mycket väl utfört arbete, samlades sedan bröderna till festmåltid.

SAL Helgafells OM, ordförande mästare, Kristján Reinhardtsson hälsade bröderna och de tillresta svenska bröderna särskilt varmt välkomna.

Kronans ordförande Kjartan Magnusson sedan höll ett tal till de isländska bröderna och därefter överräcktes de gåvor de hade med till logen.

En svart lykta med ingraverade symboler och text. Den uppmanades OM att tända vid logeaftnar och då tänka på sina bröder i Kronan och Sverige.

Islänningarna fick också ta emot ett dopljus med ljusstake som tillverkats i Svalöv, där broder Kjell Thorsson är kyrkoherde, att tändas vid Helgafells högtidsdagar likt man gör vid barnens födelsedagar.

Vänskapsloger – Vi tillresta svenska bröder avslutade gemensamt med lyckönskningar till SAL Helgafell och dess OM gav oss ett varmt och broderligt tack och föreslog att Brödraföreningen Kronan i Landskrona, och SAL Helgafell i Reykjavik, skulle gå vidare och bli officiella vänskapsloger. – Något som säkert kommer att leda till flera resor i båda riktningarna i framtiden.

Frimurarnas hus i Reykjavik.

Inget Islandsbesök utan ett ångande bad mitt i vintern.

Nästa besök – Vi ser med glädje fram emot nästa besök som kommer att göras till SAL Helgafell Island samt besökt från de Islänska bröderna till Kronan i Landskrona. Mer om detta kommer vid senare tillfälle. x Berättat av KJARTAN MAGNUSSON Foto: JON SVAVARSSON 21

Måhända Stormästaren Anders Strömberg ger sin nya provinsialmästare Göran Sjödell goda råd under måltiden om det nya ämbetet.

Tio poäng i alla moment när Göta fick ny provinsialmästare Finns det någon händelse som kan ställa en överceremonimästare på tårna såsom en installation av ny provinsialmästare? I månader före den utsatta dagen pågår förberedelserna i stort och smått.

H

undratals detaljer måste falla på sina platser för att den stora dagen skall få den pompa och ståt som skall känneteckna den här typen av evenemang inom Svenska Frimurarorden.

I Göteborg och i tredje fördelningen installerade sig nyligen vice chefsåklagaren Göran Sjödell som ny provinsialmästare.

Ackuratess Likt en domare i isdans eller kanske simhopp kände man sig tvungen att utdela tiopoängare i samtliga moment under den här fantastiskt väl genomförda installationen. Med grace, vär-

dighet och ackuratess genomfördes den komplicerade – och för alla inblandade dessutom mycket ovana – ritualen på ett strålande sätt.

Göran Sjödell fortsätter nu en mycket lång bana som ämbetsman inom logerna i Göteborg och tredje fördelningen. Han recipierade år 1982 i S:t Jakob i Linköping och tillhörde fram till 1991 Östgöta Provinsialloge.

Men han började verka som ämbetsman i Göteborg och S:t Johanneslogen Salomon á Trois Serrures år 1987, då som tredje ceremonimästare.

Så arbetade han sig upp till förste deputerad mästare i logen, för att så småningom bli andre- och sedermera för22

ste deputerad provinsialmästare i Göta Provinsialloge. Han har gjort sig känd för sitt stora intresse för Ordens ritualer och för sin stora personliga värme och sin humor.

Installationstal Den nye provinsialmästarens installationstal kretsade kring frimureriets betydelse i vår moderna tid och kring hans planer för framtiden. Han underströk frimureriets roll som fristad i ett accelererande och allt kallare samhälle.

Att frimureriet erbjuder ett rum för eftertanke och en sfär för de kristna grundvärderingar som blivit mer och mer sällsynta i vårt samhälle. Här kan

man träffa och umgås med människor med liknande värdegrunder, vårda traditioner och njuta av det skådespel som våra ritualer utgör – oavsett ålder, bakgrund, bildning och kunskaper.

Inför framtiden berörde Göran Sjödell vikten av att upprätthålla en god rekrytering av medlemmar för att därigenom kunna upprätthålla den stabila finansiella situation som hans företrädare lagt grunden till.

Vikten av att vara en aktiv fadder lyftes fram och arrangemang av typen ”faddrarnas afton” är något som han vill att övriga enheter i fördelningen genomför.

Fler enheter Göran Sjödell anser även att det finns plats för en kapitelbrödraförening i skarabygden och fler Johannesloger i fördelningen generellt. Detta referat är givetvis endast ett axplock, men känslan är att tredje fördelningens nye högste ledare har en tydlig inre bild av vad han vill åstadkomma under sin mandatperiod och att fördelningen går en ljus och expansiv framtid till mötes.

Göran Sjödells företrädare som provinsialmästare, Leif Wadell, höll ett varmt och känslosamt tal där han underströk sitt förtroende för den nyinstallerade provinsialmästaren och framhöll hans analytiska och eftertänksamma sidor och vikten av att vara omgiven av goda medarbetare för att kunna utöva sitt ämbete på bästa sätt.

Han gratulerade fördelningen till att få en provinsialmästare av Göran Sjödells kaliber.

Slut på fritiden Stormästare Anders Strömberg skänkte genom sin närvaro stor glans till dagen och kvällen. I sitt tal till den nyinstallerade provinsialmästaren underströk han vikten av att vårda det arv vi fått från våra fäder, så att vi kan lämna det vidare till kommande generationer.

Han pekade också på det stora ansvar en provinsialmästare har inom vår Orden, att all verksamhet i en fördelning – precis all verksamhet – ytterst är provinsialmästarens ansvar. ”Nu är din frihet slut”, sade Stormästaren till Göran Sjödell och drog ned ett stort skratt från de nästan 140 bröderna som satt i den vackra Pelarsalen i Göteborgs logehus.

Stormästaren pekade samtidigt på

Göran Sjödell håller sitt första middagstal till bröderna i egenskap av provinsialmästare.

det stora mandat en provinsialmästare har. Att man har frihet att skapa framtiden, en framtid som en gång kommer att förvandlas till nutid och så småningom till en dåtid, till ett minne, ett minne hos bröderna över vad man har gjort som provinsialmästare.

Ha roligt Slutligen underströk Stormästaren att man som provinsialmästare inte får glömma att ha roligt under resans gång. Glädjen är en del av fögderiet.

23

Allt är inte dödligt allvar – vi måste kunna skratta och vi måste kunna njuta av att träffa varandra.

Sammanfattningsvis var detta en installation som överträffade de högt ställda förväntningarna och det var en sann fröjd att bevittna vad bröderna inom Svenska Frimurare Orden är kapabla till när det kommer till ståtliga ceremonier och glänsande banketter. x Text: JOHN FAHLNAES Foto: MATS GÄRDFORS

Har logen Hjärtstartare?

För dig som har allt.

Säkert redskap vid hjärtstillestånd.

Så enkel att sköta så man klarar det ensam.

Ett antal samfälligheter i riket har köpt Hjärtstartaren AED modell Lifepack CR Plus.

Den talar svenska, visar på framsidan vad Du ska göra och inväntar dig så allt blir rätt.

CR Plus har 8 års garanti och används bland annat av ambulanser och hos räddningstjänsten.

Frimurare Samfälligheter i Norrköping, Visby, Motala, Lund, Göteborg och Helsingborg med flera är idag utrustade med hjärtstartare.

Nästan allt.

Listpris 13 500 kr, den kostar Er 9 995 kr.

Ingår 1 st CR Plus i bärväska med Instruktionsbok, fri frakt, fri Varselskylt A4 i färg.

Väggfäste original för 695 kr. Moms tillkommer

Gör dig ett släktvapen och registrera det. Vi vet hur.

Vi har fokus på heraldiken och vår medlemstidning är sedan 1976 Nordens ledande heraldiska magasin: underhållande, lärande och traditionsrik.

Beställning göres hos broder Kenneth kenneth@brandskyddspartner.se FBB S:t Olof i Norrköping

Bli medlem redan idag för endast 150 kr.

www.heraldik.se

Stiftelsen Skandinaviska institutet söker värdfamiljer till utbytesstudenter Kan ni tänka er att bli värdfamilj?

Europeiska och amerikanska utbytesstudenter, mellan 15 och 18 år gamla, behöver värdfamiljer i Sverige då de ska studera på svenskt gymnasium under ett år. Ungdomarna kommer i augusti 2015 och reser hem igen i juni 2016.

Att vara värdfamilj är ett ideellt engagemang som ger er en spännande inblick i en annan kultur, samtidigt som ni delar med er av er egen. Som värdfamilj erbjuder man studenten både boende, mat och stöd att lära sig förstå den svenska kulturen och språket. Ni kommer att bli en uppskattad extrafamilj!

Skandinaviska Institutet ordnar alla praktiska arrangemang, som skolplats, försäkring och visum. Det finns en representant som ger hjälp och stöd åt varje familj och utbytesstudent.

För mer information kontakta oss på: Tele: 040-93 94 40 / 08-714 82 12 E-post: highschool@scandinavianinst.com Hemsida: http://www.scandinavianinst.se/high-school/usa/bli-vardfamilj/

24

Fadern Mats Hultkvist vid lilla orgeln och sonen Martin solosång.

Thomas Henningson OM i SJL Kärnan ledde mässan.

Kyndelsmäss på Helsingborgsvis Ofta arrangerar Ordens enheter aktiviteter där även brödernas damer, andra anhöriga och vänner kan delta och få en liten inblick i verksamhetens öppna delar.

E

tt exempel är Helsingborg där bröder med damer samlades i S:ta Maria kyrka på Kyndelsmässodagen för en ljusvesper.

S:t Johanneslogen Kärnans ordförande mästare Thomas Henningson ledde kvällsmässan. Tre ljus tändes, symboliserande Fadern, Sonen och Den helige ande.

De församlade fick lyssna till musik av Buxtehude. Denne kände komposi-

tör arbetade i tre Mariakyrkor, i Helsingborg, Helsingör och Lybeck.

Sista högtiden Kyndelsmäss är den sista högtiden, som anknyter till julen, och lyser upp för oss mitt i den mörka vintern.

Evangelietexten Lukas kapitel 2:22-32 handlade om Jesus, som bärs till templet, där han möts av åldringarna Symeon och Hanna.

Det var inget uppseendeväckande eller ovanligt. Josef och Maria bar sitt barn till templet som alla andra föräldrar, i lydnad för Mose lag. Att den

gamle Symeon kommer till templet var heller inte något ovanligt - till att börja med. Men evangelisten avslöjar att han denna gång har en särskild drivkraft. Han kommer ”ledd av Anden”. Och när han tar barnet i sina armar då visar det sig att han ser något som andra inte ser. Han ber en bön, som låter som en aftonbön för hela hans liv: ”Herre, nu låter du din tjänare fara hädan i frid... ty mina ögon har skådat frälsningen.”

Frimurarhuset Efter gudstjänsten vidtog en kort promenad till frimurarhuset. Där serverades måltid och kaffe och denna del leddes som brukligt är då bröderna samlas, av ceremonimästaren Jan Tornérhielm. Provinsialmästaren Christer Persson tackade för arrangemanget och framhöll att det är viktigt med träffar, där familjen involveras. Vi kan nog räkna med en repris. x Text och foto: LENNART WIKFALK

Kyrkofakta: Mariakyrkan i Helsingborg är stadens äldsta kyrka och uppfördes på 1100-talet i romansk stil. På 1400-talet ersattes denna av en treskeppig gotisk tegelkyrka, men man har använt sandstensblock från den äldre kyrkan i sockeln till koromgången och västpartiet. På 1300-talet var Mariakyrkan en av Danmarks största stadskyrkor.

Kyrkan är en så kallad pseudo-basilika då den har ett förhöjt mittskepp, som dock inte höjer sig så högt över sidoskeppen att det får plats fönster mellan taken.

Trappgaveltornet tillkom på 1500-talet. På 1800-talet ersattes blytaket med koppartak. 1843 rev man kyrkans vapenhus i söder och sakristian i norr när man restaurerade kyrkan efter ritningar av Carl Georg Brunius. Sakristian återuppfördes dock 1953 med den äldre sakristian som förebild.

25

En unik uppställning mästare Norrlands Provinsialloge. Vad passade bättre än att passa på att samla dem till en gemensam gruppbild.

Ledningen i Ordens fördelningar.

E

n historisk bild från senaste Ordens Högtidsdag den 21 mars i år. På plats var då samtliga provinsialmästare, PM, den finske kapi-

telmästaren, KM, inom Svenska Frimurare Orden och dessutom de två tillträdande provinsialmästarna för Göta Provinsialloge respektive Övre

26

Från vänster: Christer Persson, PM i Skånska Provinsiallogen, SPL, Tom Waselius, KM i Stor Capitlet, SCF, Bo Ryderfelt, PM i Värmländska Provinsiallogen, VPL, Peter Granstam, PM i Östgöta Provinsialloge, ÖPL, Anders Fahlström, PM i Övre Norrlands Provinsialloge, ÖNPL, från 23 maj, Christer Fessé, avgående PM i ÖNPL, Peter Westrup, PM i Svea Provinsialloge, Per Werner, förste deputerad PM i SPL, Göran Sjödell, PM i Göta Provinsialloge, GPL, från 28 mars 2015, Sten-Olof Eriksson, PM i Mellersta Norrlands Provinsialloge, MNPL, och Leif Wadell, avgående PM i GPL. x Foto: LARS BILLSTRÖM

Nya pusselbitar i mysteriet med frimuraren och odalmannen Arvid Johansson

Faksimil ur Frimuraren nr 3 2014 med inskriptionen tydliggjord.

D

en mystiske enkle odalmannen Arvid Johansson som Frimuraren skrev om första gången på hösten 2012 och som senare visade sig hade varit frimurare, slutar inte att engagera. I Frimuraren i höstas redovisades de undersökningar som gjorts i arkiven och de nya fakta som kommit fram om Arvid, bland annat hur han fick färdas i flera dagar för att ta sig genom skogarna till logesammankomsterna. Arvid hade gjort mystiska inskriptioner och ristningar bland annat på en stenhäll hemma på sin gård.

I redovisningen av dessa fakta i nummer 3 förra året hade tidningen också bilder på några frimurarföremål som Arvid hade lämnat efter sig. På en av bilderna fanns några berlocker som tillhört Arvid. Det fick en utländsk lä-

Jehova på predikstolen i Jonstorps kyrka i Höganäs kommun. Predikstolen byggdes under kungen över Danmark och Norge, Kristian IV. Han kröntes år 1588. Texten är hämtad från Psalm 23:1 i Bibeln och lyder i översättning: ”Jehová är min herde”.

27

sare av vår tidning att reagera. Här följer hans brev till redaktionen:

Bästa Brödra, Jag, br.Detlef Grell (X), kommer tilbake til Frimuraren No 3, 2014, side 31, hvor det fand seg en avbildning til de saker som Br. Arvid Johansson efterlämnade. Dermang fannes en plaket med in liten inskrift, som var coded.

Det väkte min interesse og jeg forsökte og decodere den. Det var inte helt lett, for det finnes olika frimuraralphabeter men til slut lyktes det. Inskriften er skrivit i en fransk frimurarcode som oversettes som IEHOUA. I denne Coden finnes inte bokstaver J,K,V og W. Disse blir ersettes . J med I og V med U. Derfor er Lösningen: Jehova.

Forlat at jag skriver felaktig svenska.

Jag er tysk og bor naa i Österrike ( Wien).

In Treue Detlef Grell

Skotske frimuraren Robert Burns inspirer Robert Burns är inte bara en känd poet, utan också en nationalhjälte, med egen dag i den skotska kalendern. Burns födelsedag firas, såväl i Skottland som i andra länder, på samma sätt som vi gör idag allt sedan1803.

E

n hyllning till honom ska, enligt traditionen, vara en festmåltid. Då serveras haggis som är en maträtt från Skottland. Den är traditionellt gjord på fårinälvor, som hjärta, lever och lunga, samt havregryn, ister, lök och olika kryddor. Den påminner i smak om pölsa, men är lite torrare i konsistensen.

Haggis serveras med potatismos och rotmos gjord på kålrot, så kallade ”neeps and tatties” med ett glas skotsk whisky att dricka till. Vid måltiden ges en beskrivning av Burns liv och några av hans dikter deklameras.

Poeten Robert Burns eller Rabbi Burns, som han också kallas, föddes den 25 januari 1759 i byn Alloway nära Ayr, på den skotska västkusten. För att rätt förstå Burns och hans diktning bör vi gå tillbaka i tiden till 1600-talet och tidigt 1700-tal då Skottland visade intresse att knyta närmare band med England.

Ayrshire, där Burns växte upp, är en del av lågländerna det vill säga den södra delen av Skottland. Folk i lågländerna tycks då ha varit mer intresserade av samarbete med England, än de i den norra delen, högländerna. Under hans levnad var det därför en komplex relation mellan lågländerna och högländerna. Detta skapade problem och en del uppror. Trots att gaeliska, som framförallt talades i högländerna, nästan dött ut som talande språk i lågländerna, använde Burns gärna gaeliska ord och fraser i sin diktning.

Burns inspiration var den skotska folkvisan och hembygden – dess natur och folk, men också hans många kärleksförbindelser. Burns ligger bakom flera odödliga verk som Auld Lang Syne, och Adress to a Haggis.

Evert Taube Han skrev också mycket annat, till exempel To a mouse som inspirerade John Steinbeck till boken Möss och människor. Det sägs att även Bob Dylan har ett gott öga till Burns diktning liksom Evert Taube, till exempel ”Min älskling du är som en ros”.

Han var son till en bonde och äldst av sju syskon. Efter faderns död 1784, blev han, tillsammans med en bror, arrendator av faderns bondgård i Mossgiel, men jordbruket gick dåligt. För att försörja sig började han arbeta som skatteindrivare och författa sina första po-

andra tidigare komponerade dikter: Poems, Chiefly in the Scottish dialect.

Här ingick några av hans viktigaste verk såsom Halloween, The holy fair, Adres to the Deil, The brigs of Ayr. Den blev en stor succé och Burns fick en stor summa pengar för sin diktsamling. Någon resa till Jamaica blev därmed inte av. Han övertog istället år 1786 ett arrende i grevskapet Dumfries, och kunde äntligen gifta sig med Jean Armour.

Surströmming i norr, kräftor i öster och svartsoppa i söder. Det finns många varianter när frimurare träffas, oftast med sina damer. Att äta haggis till frimuraren Robert Burns minne är en umgängesform som sprider sig i alla väderstreck. Men vem var denne Robert?

Firandet av honom har inget med Frimurarordens verksamhet att göra utan är helt civil utan gradband. Här har Fil.dr Tommy Rosenberg, talman i S:t Anderaslogen Pilgrimen i Karlstad, sammanställd ett porträtt av Robert Burns och hans liv.

esistycken som The rigs o’ Barley och Welcome to his lovebegotten daughter.

Hans alster blev snabbt populära.

Kärleksaffärer Burns hade en rad kärleksaffärer med unga flickor. Två av dem blev gravida nästan samtidigt. Murardottern Jean Armour, som var den ena av dem, förbjöds av sin far att gifta sig med Burns.

Burns bestämde sig då för att emigrera till Jamaica.

För att få pengar till resan, skrev han under vintern 1785-86 en samling dikter, som utgavs 1786 tillsammans med

När namnet Robert Burns nämns bland skottarna så tänker de på röda rosor, den skotska naturen, kärleksmöten och dikter som Tam – O’-Shanter och Cutty Sark. Även Gustav Fröding översatte flera av Burns dikter.

Frimuraren Men det finns en annan sida av Burns som kanske inte är så väl känd. Han intresserade sig för tankarna bakom den franska revolutionen. Vidare var han emot lurendrejeri, särskilt inom katolicismen. Men han var framförallt en ivrig frimurare.

Husmor Susnne Wigler tittar på i Karlstad där Pär Åstrand precis skurit upp haggisen tillsammans med The Piper Ulf Schönberg från The Pipes and Drums of 1st Royal Engineers.

28

rade till människokärlek och brödraskap Burns idé om upplysning som frihet och likvärdighet för alla – så väl i tanke som i ord och gärning – hade sin grund i hans egna upplevelser och det skotska frimureriet. Frimureriet, att delta i samtal med bröder i loge, var viktigt eftersom han såg positivt på det kamratskap som fanns och att många visade medkänsla och hjälpte de fattiga, särskilt kvinnor och barn. Här ser vi en parallell till vårt Caritas. Frimureriet var mycket populärt i det protestantiska Europa under Burns tid. Däremot inte hos katolikerna som såg en farlig fiende i det självständiga och mystiska frimureriet.

Masonic song Robert Burns initierades i frimureriet som lärling i den skotska logen S:t David den 4 juli 1781 när han var 22 år gammal. I oktober samma år blev han mästare i samma loge. År 1784 bytte han loge och blev deputerad mästare vid 25 års ålder. Han gick ofta på loge och det finns fortfarande kvar många minnesanteckningar från möten som han ledde. Även en bror till Burns deltog i logearbetet. Det var i detta sammanhang han och brodern bytte efternamn från faderns Burness till Burns.

Burns var högt sedd i frimureriska kretsar och blev bland annat hedersmedlem i en av de äldsta logerna i Skottland Lodge Kilmarnock Kilwinning St John

Säckpipor och kiltar hör till firandet. Här bärs haggisen högtidligt in från köket i Södertälje.

och skrev då ”Masonic song”.

Många av Burns dikter och poem har starka influenser av frimureriet.

Till exempel ”Libel Summons” som handlar om två bröder som blev inställda i rätten. I dikten talas om vikten av hederlig vandel och att inte bara vara frimurare i loge utan också i den allmänna världen.

Auld Lang Syne Burns hade, kan tyckas, två person-

Även en och annan dam klädde sig i skotskrutigt när Burns firades i Södertälje.

29

ligheter. En arbetssam, flitig kyrkobesökande person som även var ivrig frimurare, men också en gamäng i unga år med fester, kvinnoaffärer och dryckeslag. Alla delar sammansmälte efter hand och bidrog till den diktning som Burns blivit berömd för.

Men han var inte alls en drinkare i dåtidens mått. Att dricka öl och vin var vanligt förekommande på Burns tid.

Hans hälsa blev successivt nedsatt på grund av sjukdom, för dålig mat och alkoholkonsumtion. Under sina sista år blev hans hjärtproblem allt mer tydliga. Vilket ledde till en nästan manisk rädsla att bli fattig och att inte kunna försörja sin stora familj. Efter ett hårt och intensivt liv avled han i sviterna av reumatisk feber, 37 år gammal, den 21 juli 1796 i Dumfries i Skottland.

Genom Burns dikter, som var starkt inspirerade av det skotska språket, den skotska naturen, kärleksmöten och frimureriskt tänkande fick Skottland ett tydligt egenvärde och internationellt erkännande. För Burns, men också för miljoner människor världen över, är ändå sången ”Auld Lang Syne” ett konkret uttryck för människokärlek, god samvaro och brödraskap. x Text: TOMMY ROSENBERG Foto: i Karlstad Pontus Dahlberg, i Södertälje Christer Eng.

Det var välfyllt i matsalen på Freemason Hall när logen S:t Mary No 1 inbjöd till Burns Night Supper.

Burns night supper, samma men helt annorlunda Vad är det i det svenska firandet av Robert Burns som skiljer sig från firandet i Skottland? Det var bara att resa dit och ta reda på den saken.

S

tefan Hedberg och undertecknad som haft möjlighet att delta i Burns Night både i Stockholm och Linköping tog chansen att få ännu en erfarenhet. Med hjälp av Ordens sekreterare för utrikes ärenden Per H Olsson togs kontakt med Grand Lodge of Edinburgh för att få tips om vart vi kunde söka oss.

Svaret kom och vi blev varmt välkomnade till Burns egen loge. S:t James Operative Lodge No 97 och blev mycket väl mottagna.

Vad är då detsamma i vårt svenska firande av Robert Burns? Vi äter Haggies, Neps and Tatties, tillsammans med god whisky ofta Singlemalt, vi lovsjunger måltiden i ett Ode till Haggies fantastiskt översatt av Hasse Alfredsson, lyssnar till säckpipans gälla toner och gärna ett föredrag om Robert Burns.

En och annan klär sig i kilt också, men inte alla – inte ens i Skottland.

Frimurerisk ingång Men det som skiljer mellan våra länder är att Burns Night Supper i Skottland är öppet för alla. Logerna bjuder in sökande. Ofta blir denna ”supper” en ingång in i frimureriet för den intresserade som bjuds in.

Sekreteraren i Burns egen loge,

Maurice Wilson, tog emot oss i dörren och visade oss runt i en av de äldsta för logarbete byggda husen. Byggt 1736, samtidigt som Greve Axel Wrede Sparre bara hade introducerat frimureriet i Sverige. Man delar lokalerna med fyra loger. Den förste ordförande

mästaren var för övrigt Sir William S:t Clair arvinge till den egendom på vilken Rosslyn Chapel ligger. Öppnar i grad I I denna loge öppnar man Burns Night Supper i Grad I och fortsätter med all-

Högt över huvuden bärs Haggies in i festsalen åtföljd av en säckpipeblåsare.

30

männa ärenden. Sedan blir det dispens och man går ner till matsalen där ett antal inbjudna samlats. Man bär inga logeprydnader, och den efterföljande måltiden kan ha skett var som helst.

Haggies bärs in i procession till säckpipemusik och öppnas med ett knivhugg till Ode to Haggies, på skotska, vilket för oss var fullkomligt omöjligt att förstå.

Under kvällen fick vi sedan uppleva både ett minnestal till Robert Burns och ett antal mer eller mindre ekivoka historier, vars innehåll språket dolde för oss.

tiores till skillnad från förra kvällens brödramåltid. Men den hade ett värde i att ge frimureriet en ställning i samhället.

Nästa kväll Kvällen efter besökte vi Lodge of Edinburgh S:t The Rt Hon. Donald Wilson, Lord Provost, fick en check av kvällens Marys Chapel No 1 som duchairman, Alan Sutherland till Caritasarbetet i Ednburgh. kade upp till ”Supper” i matsalen på Freemason Hall på 96 Georg Inbjuden var The Rt Hon Donald WilStreet. Detta gav en helt annan uppleson, Lord Provost, borgmästaren som velse. Antalet gäster var drygt 140 och höll ”Immortal Memory” minnestalet ett antal vackert klädda damer förgyllöver Robert Burns och sedan fick ta de evenemanget. Kvällens meny omemot en check till sitt arbete för välgöfattade fyra rätter, med förutom Cook renhet i Edinburgh. Lord Provost och a Leekie (tuppkycklingsoppa), Haggies Robert Burns föddes båda i Selkirk vilNeeps and Tatties, och Steak Pie Poket var en poäng. Eftersom en beställd tatoes and Vegetables en köttstuvning officiell fotograf inte dök upp blev med tillbehör, samt en ostbricka. Det jag vidtalad att föreviga ögonblicket. fanns både öl, vin, cider och ett antal Den stora skillnaden mellan dessa starkare drycker. upplevelser var i våra ögon (och öron) Denna kväll hade en annan känsla. att detta mer var en fest för honora-

De inbjudna damerna ser lite förskräckta ut när Jim Kelly sätter kniven i den välfyllda Haggiesförpackningen.

31

Damma av kilten Låt mig nu föra över detta till svenska förhållanden.

Jo, jag tycker verkligen att vi skall ha Burns Night Supper. Gärna i frimurarnas regi. Men inte som loge med gradband utan som det stod i inbjudan till Stefan och mig: ”Dresscode, black tie”.

För dem som så önskar kan kilten dammas av och användas, och framför allt kan vi få en festlighet både med våra damer och med eventuellt intresserade blivande bröder. Det kommer att ordna sig med Haggies.

I Skottland är det en frimurarbroder vid namn McSween som producerar 8,5 ton till Burns night och han kan säkert förmås att exportera till Sverige också. Ett föredrag i lättsam ton om Robert Burns och hans poesi och levnad kan vara på plats. En trubadur som framför hans sånger på förståelig engelska och i förekommande fall på svenska kan bidra till stämningen.

Vi kan få en upplevelse varje år som ger mersmak på många sätt. x Text och foto: KJELL MAZETTI

Denna officiella bild på Robert Burns trycks på servetter, menyer, öletiketter och mycket annat.

Den inre verksamheten – seminarietema i Malmö ”Den inre caritasverksamheten är en förutsättning för att Orden skall bestå och den går inte att lämna över till någon annan, så som vi kan göra med bidrag till den externa caritasverksamheten”.

D

et påpekade Ordens Stormästare Anders Strömberg på barmhärtighetsdirektoriets seminarium, som i år hölls i Malmö.

Stormästaren talade också om begreppet ”välgörande”.

– Frimurarorden är ingen välgörenhetsorganisation, men vi bedriver välgörenhet. Den interna caritasverksamheten som riktas till våra egna bröder är av stor betydelse. Den får inte glömmas bort.

– Den inre caritasverksamheten kan sammanfattas med tre ord: Uppmärksamhet, Omtanke, Omsorg, sa Stormästaren.

Barmhärtighetsdirektoriets ordförande Ordens administrator Göran Karlsson inledde med att hälsa 38 bröder välkomna till seminariet som hade rubriken ”Caritas i praktiken.”

till 15 406. Dock når vi inte upp till Stormästarens mål på en tillväxt av 1,5 %. Under 2014 har antalet recipienter ökat och även antalet som återinträtt i Orden. Medlemstillväxten för 2014 var 93 nya medlemmar. Det finns numera möjlighet att från våra register ta fram de bröder som utträtt ur Orden.

Hur behålla bröder Förste kansler i Östgöta Provinsialloge Stefan Carlstedt berättade om hur han arbetat med att förbättra systemet för inbetalning av medlemsavgifter. Det är viktigt att följa upp bröder som inte betalat sin avgift och som lämnar Orden.

En utebliven betalning av medlemsavgiften är en signal om någonting. Utan god registervård blir medlemsvården sämre. Det är viktigt att knyta ihop administration och omsorg.

På programmet för dagen var att: • Diskutera intern och extern Caritas.

• Medlemsutveckling.

• Åtgärder avseende medlemsutvecklingen.

• Medel för intern Caritas.

• Definitionen av behövande och hur vi finner dem.

• Ändrade regler för beskattning av stiftelser.

• Exempel på extern Caritas.

• Dokument för Ordens hemsida.

Den barmhärtige samariern Ledamoten i barmhärtighetsdirektoriet Harald Gustafsson läste en text ur Lukas 10 kap om den barmhärtige samariten. Frågan för de närvarande att sedan fundera på var: Var finns vi som frimurare i denna text?

Medlemsutvecklingen Ordens sigillbevarare och kansler Ingmar Börjesson höll ett anförande om Ordens medlemsutveckling. Orden har haft en tillväxt av nya medlemmar de senaste fem åren från 15 137

Direktoriets ordförande Göran Karlsson

32

Provinsialmästaren i Skånska Provinsiallogen Christer Persson framförde att ingen broder får lämna Orden utan en personlig kontakt av ordförande mästare eller provinsialmästaren.

Medlemsavgiften kan också delas upp på flera betalningsperioder under året för att inte göra kostnaden för betungande vid ett tillfälle.

En slutsats var att vi måste vara noga med att ha en dialog och att bröder blir engagerade i verksamheten.

Samordnare I varje fördelning finns en caritassamordnare utsedd. På seminariet presenterades de och deras uppgift. De är: Svea Bengt Orhall, Skånska Bertil Reimer, Göta Arne Svenson, Östgöta Ola Axén, Värmländska Bo-Yngve Arvidsson, Stor Capitlet Timo Dahl, Mellersta Norrlands Erik Thorsell och Övre Norrlands Gunnar Westberg.

Caritassamordnarna skall inte vara en organisatorisk överbyggnad. De skall samarbeta med fördelningskanslierna och provinsialmästaren och vara en kontaktperson mellan barmhärtighetsdirektoriet och fördelningarna. De ska föra goda exempel till direktoriets kännedom och likaså de problem som kan uppstå.

Intern caritas Broder Gert Lundström talade om hur viktigt det är att se människan och fånga upp människor som behöver hjälp i ett tidigt skede. Barmhärtighet är att se och agera. Ibland händer det saker i livet som gör att livet förändras.

Vi har alla en uppgift att se varandra genom att vara lyhörda. Personlig kontakt/engagemang: ”vad kan jag göra för dig som förändrar din livssituation.”

Vi har en tröghet i systemet. Ibland måste man kunna handla direkt. Akuta insatser är viktiga. Orden borde ha en hemsida med namn på bröder som kan kontaktas vid behov och att det som sägs där stannar där.

Den barmhärtige samariten. Bilden är tagen ur Schnorr von Carolsfelds ”Bibel in Bildern” från 1860, sidan 197.

Broder Bengt Orhall framförde önskemål om klara riktlinjer för hur intern och extern Caritasverksamhet skall hanteras förslagsvis i en skrivelse från barmhärtighetsdirektoriet.

Förmiddagen ägnades också åt en genomgång av de nya regler som gäller sedan årsskiftet beträffande stiftelser och beskattning. Föredragande var Jan-Magnus Hagman. Att det är viktigt att det blir rätt när det handlar om stora belopp. Från stiftelser och insamlade medel fanns 2013 41,3 miljoner varav 2,1 miljoner kom från insamlade medel.

Extern Caritas Efter lunchpausen ägnade sig deltagarna i huvudsak åt att diskutera extern Caritas.

Kenneth Ohlsson berättade om ett

exempel där man bekostat en ramp vid Lurbo ridskola. Rampen kostade 40 000 kronor och är till för att även funktionshindrade skall kunna rida. Vid ridskolan har det monterats en skylt med texten: ”Gåva från Frimurarorden”.

Bertil Reimer från Skånska Provinsiallogen berättade om hur pengar delas ut till olika organisationer såsom kyrkans diakoner, handikappläger för konfirmander, Afasiförbundet, Frälsningsarmén samt forskningsbidrag till Lunds Universitet.

Timo Dahl från Stor Capitlet berättade om den externa caritasverksamheten i Finland där stöd och bidrag 2014 uppgick till drygt 300 000 euro.

minariet. Några tankar från redovisningarna: ”Insamlingsresultaten blir bättre om det i logen sägs vart pengarna ska gå.” ”Ställ en insamlingsbössa i baren.” ”Bra med en lokal anknytning.

På en plats ökade de insamlade medlen med 40 procent sedan man gett Caritas ett ’ansikte”.

Istället för att skänka rena pengar kan man utföra arbete för behövande.

Laga till och dela ut mat, laga tänder, ge vård och mycket annat. Det är också viktigt att det återrapporteras vid sammankomster om större bidrag. Och enheterna ska undvika att ge medel regelbundet av slentrian. Då hamnar de lätt i mottagarens drift istället för till direkt hjälp. x

Tankar och idéer Som sig bör ingick grupparbeten i se-

Text: OLLE HEDENBLAD

33

Frimuraren Kipling med flera

1800-tals frimurare förlorare när deras etos* blivit omodern?

Recension av Nils Hyllienmark, Lund För många men kanske framför för allt äldre medlemmar av Orden är Rudyard Kiplings person och verk levande. Några av er kan säkert recitera dikten If, som rimligen borde ingå även i svenska frimurares litteraturkanon.

F

ör oss fostrade i grundskolan, det nya examenslösa gymnasiet och på den industriellt präglade högskolan är Kipling främst känd som idégivaren till Disneys Djungelboken, ett tecknat sagoäventyr vi såg som små och vars klämmiga sång ’Var nöjd med allt som livet ger’ vi mer eller mindre berusade sjöng i brutna tonarter på fester genom ungdomen.

Kipling – som föddes i Bombay i en brittisk lärarfamilj och blev frimurare i Lahore, efter given dispens, som tjugoåring år 1885 – var en av sin tids allra mest lästa författare och samtidigt inflytelserika kulturpersonligheter.

Hans bortgång i januari 1936 var en global nyhet. Den meddelades på första sidan både i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Urnan med hans aska bars till graven i Poet’s Corner av Westminster Abbey av en rad ledande militärer, konstnärer, journalister och politiker.

Imperialistisk Men bara några decennier senare hade hans författarskap både i Sverige och internationellt dömts ut som imperialistisk, kolonialistiskt, hans livshållning som allmänt beklagansvärd.

Kipling utgör idag – med vår tids så ofta nyanslösa och självupptagna offentliga språk – prototypen för den vite, medelålders, heterosexuella mannen med makt. Den som ska förpassas till historiens sophög av de rätt tänkande, de vars världsbild är svart och vit med dem själva som alltings mått och vars anspråk på att äga sanningen är lika stark som deras förmenta öppenhet men reella slutenhet inför det främmande. *Etos = moralisk grundåskådning

Om Kipling och hans verk och om en grupp andra författare med 1800-talets etos som sammanbindande länk har litteraturhistorikern Peter Luthersson skrivit Förlorare (Bladh & Bladh 2014). Boken är en myllrande idé- och litteraturhistorisk väv som presenterar och nyanserar liv och verk hos bland andra Joseph Conrad, Robert Louis Stevensson, Karen Blixen, Herman Melville, Arthur Conan Doyle, Winston Churchill, Pierre Loti, Thomas Mann, Joseph Roth. Några av dem, Antoine de Saint-Exupéry och George Orwell, var födda på 1900-talet, eller skrev sina mest betydande böcker långt in på 1900-talet, men deras verk och liv hör ändå ihop med de födda i det tidigare århundradet.

Churchill En del av dem, givetvis Kipling och Churchill var frimurare, men även Saint-Exupéry och andra. Alla präglas av ett etos som vi som frimurare känner, vars tid och rum vi gärna skulle se som norm även idag. De deklarerade sig som otidsenliga, tillhörande 1800-talet, med Thomas Mann när han med mild men tydlig vrede tog avstånd från nazismen, och i takt med förra århundradet bejakade respekt för individen, uppskattade multietnicitet, multikulturalism, generositet och bildning.

Många av dem var mycket framgångsrika och är än idag inte glömda, men förpassade till en forntid om vilken vår bild oftast är en helt annan än deras. Hur kan de förtjäna att kallas Förlorare? Och hur kan vår tid ses genom deras tidsspegel?

Peter Luthersson utgår från att en kultursfärs självbild blir tydlig genom den litteratur som de ledande författarna skriver. Han döljer inte på något 34

sätt att Kipling, Conrad, Churchill, Twain, Blixen med flera var för imperialismen och inte tog avstånd från kolonialismen. Men han visar med talrika citat hur komplexa dessa begrepp och att kolonisation och imperialism i realiteten utgjorde normen i Afrika och Asien – innan den europeiska expansionen efter Wienkongressen och den industriella revolutionen ritade om kartan i dessa världsdelar.

Vanstyre Han lyfter fram vilken tydlig moralisk klangbotten som fanns i dessa författarskap som förmådde skilja mellan exempelvis vanstyret i Kongo och den civilisationsbyggande kolonisationen i Indien. Den förra släppte fram egoistiska exploatörer från Europa som övertog arabiska och afrikanska affärsmäns inhumana metoder, medan de senare byggde skolor, rättsvårdande instanser och såg till att unga duktiga fick utbildning i Europa (vilken de därefter ofta, som i Gandhis fall, fick användning som bas för att bygga opinion mot kolonialisterna i London). De förra fördömdes t ex i debatter som skildringarna av tortyr, mördande och slavliknande förhållanden i Kongo-fristaten (nuvarande Demokratiska Republiken Congo, 1885 – 1908 belgiske kungen Leopold den II:s personliga egendom), bl a förmedlade av Joseph Conrad och Mark Twain, gav upphov till.

Han visar hur Churchill, Conan Doyle och Blixen inte ryggade för att realistiskt beskriva våld och övergrepp mellan stammar och folk utan samband med européerna. Och att t ex de kastlösa daliterna i Indien faktiskt fick det drägligare genom införande av en straffrättslig kodex som inte friade gärningsmän därför att de tillhörde en högre kast eller var

av europeiskt ursprung, än de skulle fått med fortsatt indiskt styre. Den sortens kolonialism till den värnlöses försvar gillades av 1800-talets etos.

Tar ställning Förlorare är en bok som modigt tar ställning för livshållning som tar sin utgångspunkt i en av mognad och bildningsideal underordnad individ som söker bättra sig genom nya kunskaper förvärvade genom egna erfarenheter. Den beskriver en tid återspeglad i litteraturen som söker skiftande synvinklar, som förmedlar en mänsklig samkänsla med andra folkslag, som intresserar sig för moral och misstror ideologi och en kultur i vilken vetenskap används för att rensa bort det mystiska och mänskliga från tillvaron, som förmår ”fånga förtvivlan andlig och själslig tomhet och dess yttringar i elakhet och girighet och oaktsamhet”, och som visar ”benägenhet att ta ansvar och att betrakta ansvarsfullt.”

Dess litteratur värnade sina meningar i dialog med läsaren. Peter Luthersson ställer detta i kontrast till den modernism som sprang ur första världskriget i högljudd opposition mot författare under namn av konstruktivism, dadaism, futurism, författare som Rimbaud, Pound och Majakovskij. Den ledande litteraturen som bar fram 1800-talets etos skrevs med utgångspunkt från egna erfarenheter efter ofta vådliga sjöfärder eller expeditioner över helt okända landmassor över stora delar av jordklotet. Det resulterade i en litteratur i växelspel med sin tid, som var nyfiken och mänsklig, öppen för andra kulturer och etnicitet, som skildrade en mångfacetterad spännande värld som kunde förstås av dem som ville lyssna och lära, och som inte ryggade för de långa linjerna i den mänskliga historien.

Det som följde i konfrontation med 1800-talet var radikalt annorlunda.

Första Världskriget öppnade dörren för en avhumaniserad tidsepok som på bred front skulle drabba många. Dess ledande författargeneration bejakade i allt väsentligt det nya och satte ögonbindel mot historien. Litteraturen sattes i maktens tjänst. Kontrasten mot det etos som växte fram under andra halvan av 1800-talet med rötterna hos Goethe och Scott blev total.

Peter Luthersson, som skrev sin doktorsavhandling om modernismen, be-

skriver med exempel från Frankrike, Tyskland och den nya Sovjetstaten hur den ledande litteraturen snabbt ersätts med vad som snart får funktion som källa för de totalitära ideologer som formade 1900-talshistorien och som direkt och indirekt orsakade mellan 180 och 200 miljoner döda under detta århundrade.

Illdåd För dessa illdåd ställer givetvis inte Peter Luthersson modernismen och dess författare personligen till svars. Däremot lyfter han fram hur denna litteratur, vars period som ledande blev kort, växte fram i en liten värld, i några få urbana metropoler i interaktion med nya politiska maktcentra, i självbekräftande cafésamtal och litterära kotterier, öppet ointresserad av något annat än sig själva och framtiden. Litteraturen blev självbespeglande och aggressiv. Den gav argument för det totalitära. Dess världsfrånvända teorier blev till strategier utan krav på realism och sanning.

Bejakandet av våld som en funktion av en industriell process – det individuella ansvaret för nästan underordnades maktpolitiska mål – blev naturligt i en litteratur som tappade intresset för individen och dess andliga växande, för vilken klass, folk och nation i en ytterst inskränkt bemärkelse blev alltings mått.

I denna tid börjar 1800-talets författare anträda en bana som förlorare där de än idag är. Joseph Roth, Thomas Mann, Antoine de Saint-Exupery och Karen Blixen blir lästa och respekterade, men deras ideal tappar snabbt mark. Churchill behåller sin status som krigshjälte hos många, även om hans tid som ledande politiker mer eller mindre var över i och med att järnridån sänkte sig över Europa och britternas öde som moraliska förlorare mot de så småningom frigjorda kolonierna. Han mottog Nobelpriset 1954, men författarskapet återverkade knappast längre på tidsandan. Idag kan han utan reservation kallas för ”rasistisk, misogyn, alkoholiserad, krigskåt imperialist” tillsammans med Hitler utan att läsekretsen för Sydsveriges största morgontidning förväntas protestera.

(Sydsvenska Dagbladet den 29 mars 2015, s C3) Vår tid Peter Luthersson har skrivit en viktig bok som säger en hel del om vår tid. Vår samtid präglas inte så myck35

et av en politiserande kultur. Men likt den modernism som tog avstånd från 1800-talets etos har dagens dominerande populärkultur och dess litteratur som huvuddrag att nyanslöst se sig själv som alltings mått, att med mycket grund reflektion och obetydlig respekt ställa sig vid sidan om livets skeende och förkasta alla som förut tänkt annorlunda, nu med uppsåtet att underhålla och att tjäna pengar eller för att högröstat kräva koncensus omkring den paroll som fångats för dagen.

Ibland förlorar sig Peter Luthersson i litteraturvetenskapliga subtiliteter. Ibland staplar han meningar på ett sätt som gör hans budskap onödigt svårgenomträngligt och akademiskt. I något skulle boken ha blivit ännu mer intressant om han låtit 1800-talets etos han så nyanserat och komplext uttolkar fått utvecklas ännu mera mot samtida skeenden utanför litteraturen. Nu gör Dreyfussaffären och debatten om Kongo-fristaten i mitt tycke alltför lätta avtryck i texten.

Men betydligt viktigare tycker jag att det är att Peter Luthersson kan se sitt arbete och sin bok, sitt liv och verk, och vårt läsande av den som en verksamhet där han inte är ensam. Det går att återerövra 1800-talets etos även om det givetvis måste ske i mot den relief som är vår tid. I det perspektivet utgör Förlorare både en kunskapsanvisning och en motståndshandling. Liksom man i denna tid bör se vår frimureriska livsåskådning och vår uppgift i den allmänna världen.

Mod Peter Luthersson visar mod. Han vågar tala om civilisation och kultur med begrepp som framsteg och förfall i kontrast till det relativistiska ”förändring”. Han vågar göra jämförelser mellan epoker och kulturer i termer som stadier och nivåer och tar avstånd från dem som bara talar om skillnader.

Peter Luthersson avslutar sin bok med slutsatsen att 1800-talets etos är borta idag, dess världsbild, verklighetsförståelse och livshållning är cyniskt avfärdat som söndagsskoleretorik, platthet, orealism. Det hans författare kämpade för blev nederlag.

Men vare sig vi frimurare eller Peter Luthersson är så ensamma som vi ibland kanske tror. Och historien tar vare sig slut med hans författare eller med oss. x

ARBETET MED PEHR DUBBSINSAMLINGEN FORTSÄTTER Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekeskiftet 1800.

Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge.

Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr Dubbsinsamlingen till en succé!

Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.

! n e m m o Välk

Tänk på Pehr Dubbsinsamlingen. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

rgs o b e t ö g l til b! u p ” a l m a mest ”nyg

Bidrag till Pehr Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia

iser r p a g i l n förmå e r a r u m i r f för

iser! r p a t t a s t ned

Fortsat

169:Namnskylt med magnetfäste 169:-

eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö t s isky. öl och wh

Bröstknappar

249:Till frackskjorta, diameter 9 mm.

169:-

nch dagens lu k After wor

Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm

39:-

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

Acaciagren

Manschettknappar 169:-

the golden days

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

39:-

10 mm diameter

Rött frimurarekors

39:-

69:-

10 mm diameter

Passare/vinkelhake

39:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset 7 mm diameter

39:-

Band-/slipshållare 69:-

Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

www.fmregalia.se 36

Karlskronas egen kulturskatt När frimureriet startade i Sverige runt 1750-talet, intogs inga andra personer än de, som hade rätt att bära vapen, exempelvis adelsmän och officerare. Alla bar därmed sina egna vapen i logen. Under 1800-talet blev antalet sökande, som inte bar vapen, allt vanligare. Därför anskaffade logerna svärd till medlemmarna.

Från början bar frimurare svärd både till vardags och i logen. När nya bröder antogs som inte ägde egna svärd, fick de låna inköpta svärd.

I

Karlskrona finns 87 stycken karolinersvärd för manskap. Dessa svärd är gemensam egendom för såväl de båda frimurarlogerna Gustaf och Carl Johan som kapitelbrödraföreningen Den Gyllene Kronan..

Wirastämpel Logesvärden är försedda med en Wirastämpel. Wira bruk är ett före detta järnbruk i Österåkers kommun i Uppland som anlades omkring år 1630.

Mellan år 1635 och 1775 tillverkade Wira bruk större delen av den svenska arméns värjor. Man beräknar, att det totalt fanns cirka 350 000 värjor m/1685 från Wira bruk i Sverige 80 stycken av svärden är utan blodsskåra med benämningen ”Manskapsvärja för infanteriet m/1685”, även kallad kommissvärja.

Ursprungligen hade värjan en längd av 90 – 95 cm men avkortades till nuvarande längd, cirka 70 cm. Avkortningen skedde sannolikt mellan åren 1732 och 1740. Värjans bredd är cirka 3 cm.

De avkortade värjorna m/1685

överlämnades och användes i Flottan. Sannolikt förvärvade frimurarna i Karlskrona ett större antal av dessa när de utgick ur Flottans förråd. De förseddes då med fästen av frimurartyp med kavel av svart lackerat trä och gjuten parerstång i brons. Fästena renoverades 1985 – 1986. Fästets längd är cirka 15 cm. När förvärvet till frimurarna skedde och vem som tillverkat de nya fästena finns inte dokumenterat.

Blodsskåra Sju av svärden är försedd med blodsskåra. På 40 stycken av svärden är ett ”P” synligt, på övriga rudimentärt eller helt osynligt. ”P” har funnits på samtliga logesvärd och betyder ”Proberad” det vill säga godkänd.

Svärden förvaras i särskilda ställ i ett säkert låst utrymme.

Logesvärden examinerades och värderades 1992 av Olof P Berg, X, författare av böckerna ”Svenska blankvapen del I, II och III.” x Text och foto: MATS DACKEHAG 37

Svärden tillhörde ursprungligen militären och byggdes om till ”frimurarsvärd”.

Joakim Helwig Dipl. Samtalsterapeut i Psykosyntes

10 års erfarenhet av individuellt terapiarbete.

Bröder, anhöriga och närstående.

Välkommen att kontakta mig.

Mottagning på Södermalm i Stockholm.

08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76 joakim.helwig@gmail.com

Storintendentens expedition

Handskar 225 kr

Vantar 75 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Fluga med mönstrat frimurarkors 225 kr

Slips med rött frimurarkors 150 kr Slips med mönstrat frimurarkors 275 kr

Pins med frimurarkors, 10 eller 4 mm 50 kr Sedelklämma med frimurarkors 75 kr Nyckelring med frimurarkors 75 kr Manschettknappar med frimurarkors 175 kr Frackknappar med frimurarkors 150 kr Manchettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Slips/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr Fickur med frimureriska symboler 1 750 kr

Klackplånbok 75 kr Servietthållare, guldfärgad med frimurarkors 175 kr

Servietthållare, silverfärgad med frimurarkors 175 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Brevkniv med frimurarkors 125 kr

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se Betalning mot faktura, 20 dagar.

Varorna skickas fraktfritt. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Vi bär vår ring på narrfingret – på fel hand, dessutom Replik angående artikeln i förra numret av Frimuraren om frimurarringen.

O

rdningen för placeringen av ringar på handens fingrar har medeltida ursprung. Placeringen skulle ske enligt följande schema på latin: Rex, praesul, stultus, doctor, amator. Kungen (rex) bar ringen på tummen (vilket man till exempel kan se på det kända porträttet av kung Henrik VIII).

Adelsmannen (praesul) bar den på pekfingret, narren eller dåren (stultus) bar den på långfingret, den lärde (doctus) på ringfingret och slutligen, älskaren (amator) på lillfingret.

En återspegling av detta schema är till exempel att magistern i Finland bär magisterringen på pekfingret eftersom en magister betraktades som adelsmans like och i äldre tid tilläts bära värja och sporrar på stövlarna (vilket även förekom vid Uppsala universitet under 1600-talet).

Hertig Carl Ja, detta var lite tankar om bakgrunden till ringens bärande men vad har detta med hertig Carl och frimurarring-

en att göra? Varför placerade hertigen ringen på narrfingret (långfingret) och dessutom på ”fel” hand?

Kanske var avsikten dubbel, nämligen att hertigen behagade skämta, men mera troligt är att han valde narrfingret eftersom narren var en sanningssägare och dåre som man fick höra den obekväma sanningen av. Kanske framstod frimureriet som galenskap för den oinvigde liksom Guds vägar är outgrundliga och ibland förefaller ”dåraktiga”.

Ett annat skäl kan vara att andlig sanning verkligen är galenskap för den profane. Man vet också att hertigen var påverkad av ortodox kristendomstradition. Vid sitt besök i S:t Petersburg i slutet av 1790-talet för att inhämta kunskap om rysk ortodox tro och rit stötte han säkert på begreppet dårar i Kristus, som är ett välkänt fenomen i ryskortodox kristendom.

Logiskt Valet av narrfingret är på så sätt logiskt eftersom de andra fyra alternativen knappast var aktuella. Möjligen kunde pekfingret eller ringfingret ha varit ett alternativ.

Återstår frågan varför han placerade ringen på höger hand vilket kan var opraktisk när man arbetar med den handen och även när man hälsar. Svaret är logiskt: vänster har alltid betraktats som ”fel” väg och höger som den rätta vägen.

På engelska talar man i esoteriska kretsar om the left hand-path som är mörkrets och den farliga kunskapens väg och the right hand-path som är den rätta och riktiga vägen. Detta avspeglade sig även i det franska parlamentet där högern och de konservativa alltid satt till höger. x Text: KJELL LEKEBY

Hur tolkas vår ring?

Läste i senaste numret av Frimuraren “Vår frimurarring har ofta kopierats” vilket var en av många, som vanligt, bra och intressanta artiklar. Tack för det!

Med åren kommer vissa saker i skymundan och jag behöver därför en uppdatering av de latinska orden bakom våra initialer i ringen C D S som vi får i VIII graden.

Kan ni vara mig behjälpliga med detta?

Arne G Olehov, Rydebäck (Har sedan 1986 grad X i SPL)

Vinkelslaget 2015

Bröder med eventuella ledsagare inbjuds även denna sommar att delta i årets upplaga av den traditionella golftävlingen. Den äger rum på RYA GK, en diamant vid Sundets pärla, också rankad som en av Sveriges 18 bästa golfbanor.

Tävlingen spelas torsdagen den 13 augusti med första start kl 11:00.

Tävlingen spelas som slagspel/ poängbogey.

Lagpris (2 bästa/loge), puttningspris samt pris till bästa bruttoscore, förutom priser till klassegrarna.

Rabatterad greenfee är 450 kr (ordinarie 600 kr). Startavgift 150 kr.

Tävlingen avslutas med middag samt efterföljande prisutdelning.

Anmälan med angivande av golfid senast den 31 juli görs till mailadressen vinkelslaget@telia.com x Christer Söderberg tävlingsledning 0702-185334 39

Svar direkt: Ordens förutvarande överarkitekt Lars Lindquist säger så här: – Jag har uppfattat bokstäverna som inspiration för personliga tolkningar och att vi inte ska låsas fast vid en ”officiell” tolkning. Broder Rune Carlsson har tidigare berört frågan i ”Fyran”, - en öppen nyhetswebb för 4:e fördelningen inom Svenska Frimurare Orden: ”Frimurarringen är en symbol för trohet. Vad ringens tre bokstäver betyder förklaras i ritualen, men alternativa läsningar kan betona trohet mot Gud, fäderneslandet eller Orden. Alla aspekterna har naturligtvis fortsatt betydelse, men hur de betonas och vilka yttringar de ges avgörs numera i stor frihet av frimuraren själv.”

Tecknat

Radannonser Frimurarens radannonser

Vart leder min vandring?

Vår duktige tecknare Henrik Langes bilder i Frimuraren ger alltid anledning till eftertanke när man studerar teckningen och läser hans bifogade bildtext.

Den här gången visar Henrik att han under sin vandring i graderna har upptäckt att det finns en stor bredd i frimureriet. Inte minst musikaliska skatter.

Bilden handlar om något som kan tänkas vara självklart, men den kom-

mer att hänga ihop med bilden i nästa nummer, skriver Henrik. En ”cliffhanger” alltså för våra läsare.

Så här lyder Henriks text till teckningen: Tanken på att man få vara med om något som Mozart varit med om är stort. Men att tänka att detta har någon redan funderat på för längesedan och att någon i en framtid långt borta kommer också tänka på detta, kanske är större. x

Välkommen med din annons till frimuraren@frimurarorden.se.

Du har säkert något där hemma som du vill sälja eller skänka bort. Eller kanske du söker någon frimurerisk sak som du vill komplettera med.

Några enkla regler: Rubriken får vara på max 30 tecken.

Annonstexten, med eller utan bild, är begränsad till 190 tecken plus telefonnummer och eventuell mejladress.

Annonserna är gratis, men betalas efter eget samvete med minst en extra femtiolapp vid nästa insamling till de behövande.

Glöm inte att ange rubriken för din annons. Det finns fem att välja mellan: ”Till salu, ”Köpes”, ”Bortskänkes”, ”Upphittat” och ”Förlorat”.

Annonserna ska också ha frimurerisk anknytning.

TILL SALU

Frimurarring En ring vid god vigör 5 000: Storlek 66,5 Finnes i Eskilstuna Torbjörn Janeling torbjorn.janeling@telia.com 070-672 06 62

ANDREAS SVEGARD Namnskylt Erbjudande som gäller fram till midsommar: Namnskylt med 1 - 3 rader text, inkl frakt: 100 kr. Vid samtidig beställning endast 60 kr för följande skyltar.

Beställ här: www.cicograf.se Klicka på ”Kund logga in” Användare: frimurarna, lösen: logen 40

OHP:s Reflexioner

Varför riter och ceremonier – räcker det inte med ord?

D

et svenska frimureriet hävdar i sina Allmänna Lagar att ” … kunskaper meddelas genom historiska underrättelser och moraliska lärdomar, allegorier och symboler …” (OAL 1 kap § 4 a).

Varför räcker det inte med ord?

Frågan har ställts varför det inte räcker med vanlig undervisning, dvs med vanlig verbal kunskapsmeddelelse.

Varför ska ”allegorier och symboler” eller, med andra ord, riter och symboler behövas? Även om jag tidigare tagit till orda i besläktade frågor i Frimuraren, menar jag att frågeställningen är så angelägen för oss frimurare, att jag ännu en gång vill återkomma till den.

Det är tänkbart, kanske till och med troligt, att det som det svenska frimureriet förmedlar till sina tillhöriga skulle kunna förmedlas till en och annan genom enbart verbal undervisning. Men nu har frimureriet valt att förmedla sina kunskaper och värderingar inte enbart genom de verbala symbolerna ord, utan kanske framför allt genom sina speciella uttryckformer i riter, där de verbala symbolerna också ingår, och genom visuella symboler och symboliska handlingar; det är ett språk som når oss människor på annat sätt än enbart ord. Och det finns skäl till detta.

Symboler som talar till vårt gemensamma undermedvetna Symboler som ljus, vatten, bröd, olja, vin och rökelse, som flitigt förekommer t ex i den kristna kyrkans gudstjänst – till dels i den kristna tradition som de flesta av oss känner bäst till och kanske ännu flitigare i andra traditioner – anknyter som bekant till basala mänskliga behov som behovet av ljus, dryck som släcker vår törst, bröd som stillar vår hunger, vin som ”gläder människans hjärta” (Ps 104:15), olja som helar, och kanske röken som sedan urminnes tider legat över människors boplatser. Sådana symboler, liksom flera andra, tycks tala till människors kollektiva undermedvetna, det som en av 1900-talets främsta sym-

bolforskare, den schweiziske läkaren C G Jung (1875 - 1961) och hans efterföljare skulle kalla ”arketyper”. Att som recepient, utan att på förhand ha kunnat förbereda sig, ställas som centralt medagerande i ett rituellt ”spel”, där symboler, som anknyter till det gemensamma undermedvetna, spelar en avgörande roll innebär ett mottagande av ”kunskaper” på ett annat och djupare sätt än enbart genom ord. De flesta av oss, gissningsvis en majoritet, tog djupa, förmodligen outplånliga, intryck av vår upplevelse av första graden. Att med enbart ord uttrycka vad vi upplevde låter sig inte enkelt göras.

Det är som med symbolhandlingar vi sett utföras i andra sammanhang; jag har i ett tidigare nummer av Frimuraren t ex erinrat om tändandet av den Olympiska elden. Det skulle gå åt många ord för att förklara tändandet som symbol för historisk kontinuitet, fred och internationell samhörighet, och idrottsliga prestationer och ändå skulle man kanske inte nå fram till det man vill ha sagt. Men när elden tänds finns allt detta momentant närvarande hos oss, även om vi inte skulle kunna uttrycka upplevelsen med våra ord. På ett liknande sätt innebär de frimureriska riterna momentana erfarenheter som knappast skulle vara möjliga utan rit och symbol. Skulle vi vara beroende enbart av ord skulle kanske de flesta av oss ha förlorat intresset långt innan den talande hade avslutat sin framställning. Det jämförelsevis låga intresset för kristen tro, för att nu ta ett exempel från den problematik jag arbetat med i andra sammanhang, och som under framför allt efterkrigstiden präglat norra Europa hör kanske samman med föreställningar om att man skulle kunna ”prata människor till kristen tro”, medan man inom andra kristna traditioner på ett helt annat sätt låter människor i högre grad ta del av tron genom rit och symbol. Jag har exempelvis i andra sammanhang erinrat om hur man i andra kristna traditioner, än de som de flesta bröder är bekanta med, först lär barn hur man ber och senare varför man ska be; i vår nordeuro41

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

peiska tradition tycker vi kanske att det viktiga är att först förklara ”varför?” och därefter ”hur”, men när vi så småningom kommer till ”hur” har kanske de många orden blivit orsak till att intresset för att be redan gått förlorat!

Den estetiska upplevelsen Till det som här har sagts bör läggas frånvaron av den estetiska upplevelsen av en väl förberedd och väl utförd rituell handling, som enbart verbal kunskapsförmedling skulle innebära – dvs frånvaron av upplevelser som kanske är skälet till att många av oss återkommer år ut och år in till samma rituella upplevelse.

Undervisning enbart med verbala symboler Det kan som sagt tänkas, att en och annan kanske skulle kunna ta emot motsvarande undervisning genom enbart de verbala symbolerna ord, men nog skulle det vara bra mycket tråkigare och säkerligen skulle ett stort antal bröder helt enkelt inte orka att under jämförelsevis lång tid ta emot det som vi momentant upplever i vårt rituella handlande. x LEIF NORRGÅRD

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.999;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER.

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus.

För mer information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA! 42

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Till handling omvandlad tanke…

I

mitten av februari hade Barmhärtighetsdirektoriet, BD, sitt årliga seminarium. Vi hade i år förlagt seminariet till Malmö och ett 30-tal bröder från Svenska Frimurare Ordens alla fördelningar deltog. Vi hade också möjlighet att bjuda in Caritasbröderna som verkar i Malmöområdet.

Stora belopp Seminariet refereras på annan plats i detta nummer av Frimuraren, men jag vill ändå påpeka att det görs en fantastisk insats i caritativt hänseende runt om i Orden. Detta gäller såväl intern som extern Caritasverksamhet, vilka båda diskuterades under seminariet.

Inkomna rapporter avseende insamlade medel och avkastning av fonder/ stiftelser visar att vi 2013 passerade 41 miljoner kronor. Rapporterna för 2014 är under bearbetning. Även om stora belopp går till definierade ändamål i stiftelser och fonder – framför allt medicinsk forskning som rör barn och ungdomar samt äldre – så finns det också utrymme för insatser såväl till behövande bröder som till ändamål i den allmänna världen.

Timo Dahl från finska Stor Capitlet beskrev det väl under seminariet genom sentensen ”Till handling omvandlad tanke”.

Förhoppning BDs förhoppning är att de olika idéer och exempel på stödjande verksamhet internt och externt som diskuterades under seminariet skall sprida sig inom Ordens olika enheter. Det är en av BDs uppgifter enligt Ordens allmänna lagar.

En sammanfattning av seminariet läggs ut under våren på den lösenordsskyddade delen av Ordens hemsida.

Barmhärtighetsdirektoriets skrift ”Caritas – en vägledning” kommer också att finnas på hemsidan, men distribueras också till alla fördelningar i tryckt form.

Inom direktoriet har vi just slutfört en revidering av en annan skrift, nämligen den som tidigare kallades ”Ordens välfärdsinrättningar”. Den nya upplagan, under nytt namn, kommer att göras tillgänglig under 2015.

Bland alla goda insatser som görs

i medlemsvårdande syfte skulle jag vilja framhålla en idé från Göteborg, nämligen ”Faddrarnas afton” som med stort genomslag, för att inte säga succé, lanserades förra året och kommer att upprepas under våren 2015. Faddrar och adepter kontaktar varandra för att ses i loge.

Vital betydelse Måhända har denna idé prövats även på annat håll, men erfarenheterna från Göteborg talar för att detta är ett utmärkt sätt att aktivera relationen mellan faddrarna och deras adepter. Ett gott förhållande dem emellan är ju av vital betydelse för Ordens framtid.

Göran Karlsson, barmhärtighetsdirektoriets ordförande nås på Alldeles nyligen telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com har jag haft anledning att tänka särskilt mycket på betydelsen tänka på att jag är fadder för en broav fadderskap och brödragemenskap. der, 27 år gammal, som nu har grad II En synnerligen god vän, Johan Collin, och som jag inte kontaktat på rätt lång som varit frimurare sedan november tid. Dessutom har jag nyligen anmält 1943, gick ur tiden i början av mars i en man i min egen ålder för inträde i sitt 96:e levnadsår.

Orden.

Broder Johan var en säregen perHar jag pratat tillräckligt med hoson vars vänskap har berett mig ofantnom? Har han frågor som jag inte vet ligt mycket glädje. Vi blev nära vänner om? Har han fått rätt litteratur att trots en ålderskillnad på nästan 30 år läsa? Har jag haft ett samtal med mina och trots att vi lärde känna varandra andra adepter efter varje grad för att för inte mer än drygt 10 år sedan. Funmöjligen räta ut specifika frågetecken damentet för vår vänskap var det frieller att rent allmänt ha en diskussion mureriska. Johan tyckte om att berätta om gradens innehåll? att han tjänstgjort nästan 250 gånger i Tyvärr måste jag erkänna att jag kapitlet klädd i frack. Han kunde ända inte varit så aktiv som jag borde vain i det sista citera ritualtexter för alla rit även om jag tänkt på det ofta. Vi kapitelgrader. Ordagrant och från börborde nog lite till mans ställa oss fråjan till slut. gan om vi bryr oss tillräckligt mycket om de bröder som vi varit faddrar Ta hand om Erik för. Jag är övertygad om att här finns Det sista Johan sa till mig var: Om utrymme för ”Till handling omvandjag försvinner, lova mig att ta hand lad tanke”! x om Erik. Johans barnbarn Erik är anmäld för inträde i Orden. Jag får alltså äran att vara fadder i broder Johans Göran Karlsson, ställe. Detta fick mig än en gång att ordförande BD 43

Lös Frimurarens kryss – en ny chans att vinna miljoner VÄNTRUM

MÅL I MUN FYLLDA BULLAR

FYLLS AV RAMSANS LÄTT- BÖRJAN KLÄDDA GULDMAN

FORM FÖR FLERA

TEMPERERA LÄGRE LJUS OCH MÖRKER FRÅN MASSOR AV MISSNÖJDA VÅGA

DRAR PÅ SITT SÄTT ÄR DET VID RÄTT TID

1

SAGOMAMMA ÄR SKYLDIG

PÅ HYENDE

ÖVERFLÖD

I RUNDA TAL MEJAS BLIR AVMASKAD SISTA SLAGET

GALEN INFORMATION

3

SLUTNA KEDJANS PLATS

BLIR POLISEN TA TILLBAKA

SMÄLLA

SVART PÅ VITT

4

VARKEN DET ENA ELLER DET ANDRA

id dragningen den här gången var det två kvinnliga läsares namn som kom upp först.

Det är glädjande för redaktionen och ett kvitto på att vi gör en tidning med ett innehåll som är intressant även för icke frimurare.

Bilden i krysset är från reportagen i Frimuraren nr 3 2012 och nr 3 2014,

DRAR I KULA

HAR HOANDE LÄTE

BIOLOGISKT BEGREPP

6

TA TVÄRT TILL HÖGER

OBRÄNNBAR ÅTERSTOD

KNALLAR RINGAR I LAG ÄR STRIDSLYSTEN

DEL AV MUNTERT PAR

FLEMING MED BOND

RÖR DET SIG OM

V

MED DÅLIG TÄCKNING SLITER PÅ DÄCK

SKE ALLT SÅ ANNUELL KAMP TVÄTTMEDEL

HALVT ÄGARMÄRKE

DRAG KONSTATERA HÖGT

HÖJD MED UTBROTT

AV UTSÖKT SLAG

STRECK FÖR ETTA

STÅR MED ORDNING KRUKA

VARA VITTNE ROM

I FRANSK ADRESS

5

FÄLLS PÅ HÖSTEN

FINNS HAR STOR ORERA LITET PARTI I UTBRED- OM SIN STICKER AV MITTEN NING STORHET TILL VARJE HAR UTAN TILLFORSKARE STÅND

I SÅDAN SKAPAS MÄSTARE

UTAN ATT MÄRKAS

TRAKTORBESTÄMINNG

MELLAN YTA OCH BOTTEN

OÖNSKAD LUFTSTRÖM

KVALSTER I SKORPA

GÖR VUXEN TILL LITEN TEKNIK

2

KORTKOMMANDO

HAR SAMMA MÅL

ANDREAS MEDBRODER

SELA

VÅNING

om odalmannen Arvid Johansson som visade sig ha blivit frimurare år 1857. ”En enkel odalmans hemligheter” var rubriken. Läs gärna berättelserna igen.

Där finns en ledtråd till bilden.

Rätt nyckelord i förra krysset var ”stjärnor”, vilket alla lösare också hade listat ut.

44

De numrerade rutorna bildar ett ord när krysset är färdiglöst. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och adress – eller skicka ett vykort med ordet till chefredaktören. Mejl- respektive postadress finns i redaktionsrutan på sidan 3 i tidningen.

Senast den 17 augusti 2015 ska lösningen vara inskickad, för då drar vi vinnarna. X

Lösning till krysset i Frimuraren nr 1 2015

UTVECKLA DITT LEDARSKAP BÖNPLATS

BEHÖVER KASSA VICTORY ETTAN OCH TVÅAN

HAR SPANN

B

STRÖ SMULOR INDELAS I KLASSER

SES I RUTOR BESTÅR BUSS AV FINNS VÅR OCH HÖST

K

UDDA SAKER TIPPA

A

SPELA PAJAS GER AVVERKAT

H

MATPLATS STRAFF

F SKEDE KORNMAT

S E R I E R

D M I N O S A S A A R K A U R I D P L E I A R

JAMBA- STÖTA LÄGGA LAYA SÖNDER I FRYSEN

T R U I G S G R T Ä O T B O T A S K A V

7

OXDJUR

4

GREKISK NÄRING

KORTKORT TILL FESTEN

SAMMANKOMST

ÅTER-LED STÅR MED BÅDE F OCH E

NIA

I RUNDA TAL

GÅR I TÅG

PÅ RAD I TRALL

GÖRS UTAN FÖRVARNING

Ö

L Ö V E S A L J A K E A L P I T E S M E M O N N U M N S

LÄMNAS FRIA PÅ VÅREN SUTTIT DRAR UPPE LOK

ÄR UNIKT FÖR ALLA

HAR RESTEN BLIVIT

ÄR UTBJUDET TILL

DANSK fOSM

3

RÄTT ELLER KASS KORTKOMMANDO

ÄR I TOPPFORM OEMOTTAGLIG

GAMMAL SKATT

TVÅ LIKA

NUTIDENS LAG

TYSKT SILVER

BÄRANDE DEL

B R Ö D E R B L I R U P P L Y S T A

FÖR VILL MAN DEKLA- GÖRS ATT FÅ EN BLI AV RERAT ANNAN MED ORDNING

O V A N O R

LYCKANS MOTSATS GÖR MISSAR

6

STOPP FRÅN STYRANDE

SURIKATER

MINIMÅTT

D

KORS MED KRONA BLEV DU MED TIDEN

VEM SOM HELST TVÅ FAT BLODTYP

A

ANGREPS MED KULOR

ÄR INTE DET SENASTE

VÄXLAR

B Y T E R

S T A G L T A P Ö A K R E N N D I J U T R O T R E A M M

2

STAMSYMBOL

MARKBIT GÅR RUNT DUKEN

DRAGSPELSDROTTNING

R E V O L T

STÖRRE ÄN MYCKET ANNAT

MÅTT FÖR LOTT GRUSIG SLÄTT

M O

GER JÄRNET MED HAMMAREN

S M E D E R

1

DJUR I FLOCK

D

• Vill du ha mer tid och fatta bättre beslut?

• Bli mer effektiv och nå nya mål?

• Få bättre balans och må ännu bättre?

V R I E G E E N R O A R M H T A K A A L A E R G A R L O A M

INGÅR MAN SJÄLV I STYRA OCH STÄLLA

Genom ett handlingsorienterat program utvecklar du ditt ledarskap så både du och företaget når nya och förbättrade resultat.

5

Våra kundundersökningar visar: • 97 % mycket nöjda och nöjda kunder.

• 20 % förbättring av kundernas ledarförmågor.

HÄKTA

STÅR GÄRNA VÅTT

Nyfiken?

Kontakta mig.

ÄR SAKER SOM KVITTAR

8

Broder Roland Ahlström

SOCKERDRICKA

Licensierad Ledarutvecklare

0707-360 326 roland.ahlstrom@nyaledarskapet.se

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits.

Det är Annika Forsslund, Umeå, Annica Fredriksson, Mörbylånga och Olof Ejstes, Mora. De tre kan se fram emot att få tre trisslotter var, med chans till riktigt stora vinster. x

www.nyaledarskapet.se

45

Notiser Träffa Stormästaren på årets Bjäreträff Sommarträffarna på Bjärehalvön är en mycket uppskattad och etablerad tradition.

En träff för bröder av alla grader, från när och fjärran, som möter ledningen för Orden och provinsiallogen och lyssnar till angelägen information om aktuella ärenden.

Bjäreträffen genomförs i år för 18:e gången i följd. Från början var det förutvarande provinsialmästaren MaxLotzke som samlade sina frimurarvänner i Kungsbergsgårdens ombyggda ”grisastia” till middag med solnedgång över Kattegatt. Alltfler bröder anslöt sig till Bjäreträffen och i år har vi reserverat plats för 140 deltagare.

Nytt för i år är att Bjäreträffen blir

på anrika Margretetorps Gästgifveri i Hjärnarp.

Tid: Torsdagen den 6 augusti 2015 kl. 13:00 Kom i god tid och mingla med bröderna. Kör du E6 – tag avfart 37 till Margretetorp.

Föredrag Även i år blir det kända föredragshållare: Ordens Stormästare Anders Strömberg som informerar om aktuella ärenden inom Orden och provinsialmästare Christer Persson som berättar om aktiviteter i 2. Fördelningen och Skånska Provinsiallogen.

Traditionsenligt blir det en meny bestående av lax med Bjärepotatis, kaffe och kaka.

Frimurare i Alanya i södra Turkiet Bildandet av ett skandinaviskt sällskap för frimurare som tillbringar fritiden i Alanya i Södra Turkiet är nu på god väg. Ett 10-tal norska bröder och så här långt två svenska har anmält sitt intresse. Förhoppningsvis kommer även några danska bröder att ansluta.

Det är den norske brodern Guttorm Mastad som är vald till sekreterare för sällskapet.

Den som är intresserad att bli medlem kan mejla till alanyabroder@bisen.se x

Spännande

Hej! Jag läste i nr 1/2015 om statyerna av kvinnliga frimurare! Spännande!

Hoppas ni får veta mer! Någon måste ju veta mer. Visst fanns kvinnor i frimurarloger för bara några hundra år sedan? Och självklart borde Frimurarna köpa loss statyerna!

Med systerliga hälsningar Anna Håkansson En Mariasyster från Växjö

MATRIKEL 2015 2015 års matrikel kommer att omfatta både ämbetsmannadel och medlemsregister.

Matrikeln beräknas utkomma under september månad 2015.

Pris vid avhämtning 185 kr.

Vid hemsändning inklusive porto 235 kr.

Beställning för avhämtning

skall göras på lista hos loge eller brödraförening.

Beställning för hemsändning sker genom insättning av 235 kr på Svenska Frimurare Ordens plusgiro nr 34 40 – 5. Senaste beställningsdag är 29 maj. Glöm inte att ange namn och adress. V v texta.

ORDENS KANSLI

Begravning och Juridik

Frimuraren för 70 år sedan Excellensen Vennersten, den Svenska Frimurare Ordens Ö. A., fick på 80-årsdagen mottaga personligt besök i sitt hem av såväl H. M. Konungen, som H. K. H. Kronprinsen. Konungen överlämnade som gåva sitt porträtt i olja, målat av konstnären Carl Gunne. Kronprinsen framförde sina och kronprinsessans lyckönskningar.

Medlemmar av konungens och de furstliga hoven uppvaktade med en gemensam gåva – en Orreforsvas med riksmarskalkens serafimervapen och en dedikation ingraverad.

Riksmarskalkämbetets tjänstemän sände en blomsterhyllning.

Som alltid – Bjäreträffen är gratis – men frivillig kollekt kommer att tas upp.

Anmälan snarast men senast 19 juli till: Kjell Vramsmo 0705-476 485 eller kjell.vramsmo@gmail.com Mats Nilsson 0709-946 750 eller setech@telia.com x

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

46

Notiser Bergslagsbröderna Även brodern var med stöttar väntjänsten på ett hörn

Insänt Bygg Frimurare ålderdomshem

Den minnesgode läsaren kommer ihåg historien i förra numret av Frimuraren om de mystiska statyerna på Hotell Foresta.

Vi har i Sverige under en lång tid minskat ner och lagt ner äldreboenden och ålderdomshem.

Där berättade vi om konstnären Johan Friedrich Meyer som invandrade från Tyskland 1840 och blev frimurare i Sverige. Det var hans son Olle som hade tillverkat statyerna i sitt konstgjuteri. Johan Friedrich hade även en son som hette Wilhelm, som gick i sin faders fotspår som konstnär, litograf och xylograf.

Och en tillfällighet som ser ut som en tanke är att i samma nummer, i artikeln om dygden ståndaktigheten, är bilden av Sven Duva en xylografi av just Wilhelm.

Både han och fadern livnärde sig av det faktum att klichén ännu inte var uppfunnen, så alla slags bilder, målningar såväl som fotografier, måste avbildas baklänges i sten eller buxbom, innan bilden kunde återges i exempelvis en tidning. Först när fotografiskt framställda rasterklichéer började användas runt år 1900, smalt deras yrkeskår bort. x

Nerikes Allehanda uppmärksammade i en artikel att Frimurarföreningen Bergslagsbröderna i Lindesberg överlämnat 7 000 kronor från höstterminens insamlingar till väntjänsten.

Det är ett bra tips att tipsa lokalpressen när sådant görs, för att sprida kännedom om frimureriet. Beloppet är nästan lika mycket som väntjänsten, som på ideell basis hjälper äldre vid exempelvis läkarbesök, får i stöd av kommunen årligen. Väntjänstföreningen i Lindesberg verkar i Linde, Storå och Frövi.

77 arbetsveckor – Våra medlemmar lade förra året ned 77 arbetsveckor eller 3 135 timmar, sa Tuula Marjeta när hon mottog medlen vid föreningens årsmöte.

Nerikes Allehanda kunde också berätta att Bergslagsbröderna i Lindesberg, med cirka 80 medlemmar, vid varje möte samlar in pengar från medlemmarna. Dessa delas sedan ut lokalt på orter där föreningens frimurare är bosatta och verksamma och att den förra terminens medel gick till ensamkommande flyktingbarn. x

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1695:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2350/2450:-

LACKSKOR

600:-

ULLROCK LåNG

1895:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

1900:-

SKINNhANDSKAR

Postens frakt tillkommer

CARLGREN

375:-

Den rådande ideologin har menat att man ska bo kvar hemma så länge som möjligt, helst för alltid, med hjälp av förbipasserande, från den ena till den andre, runtruntstressande hemhjälpspersonal.

Som boende lyder man under epitetet ”brukare”. Varför är det så här kan man undra? Det påstås att det är det billigaste alternativet. Jag vet inte, men även om det är det – är det det bästa?

Och måste det förbli så här. Är det så här vi vill ha det?

Många trivs säkert med det arrangemanget, det må så vara, men väldigt många vill flytta till boenden med nära service, möjlighet till hjälp och framförallt sällskap. Att slippa ensamheten.

Men, det är väldigt svårt idag. Väntetiderna är långa och tiden och åren går, ensam i sin lägenhet.

Vore detta då inte något att ta sig an, en verklig utmaning och en värdig uppgift för SFMO och vår Caritasverksamhet? Förvisso är de ändamål vi i dag redan skänker pengar till behjärtansvärda, som till exempel forskning som möjliggör framsteg inom sjukvården. Men, mycket handlar ju om prioriteringar, så skulle inte en del kunna gå till en fond för att tillskapa och eventuellt även driva äldreboenden runt om i vårt land?

Betänk att det finns barnsjukhus med namn efter en författare; Stiftelsen för Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det finns sjukhus med drottningen som beskyddare; Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Skulle vi då inte kunna tänka oss äldreboenden med frimurare i namnet? Eller bättre kanske – en diskret frimurarsymbol över entrén. Törs man tänka tanken – ett frimurarålderdomshem i varje stad. Varför inte? Allting, av människa skapat, har börjat med en tanke. x Peter Palm-Schwandt, Kalmar

Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 47

Debatt Religion och världspolitik blandas ihop Jag skriver med anledning av en artikel som publicerades i Frimuraren nr 4-2014, där Magnus Ottosson recenserar en annan broders bok, Sture Ahlgrens verk ”Brännpunkt Jerusalem”.

Författarens ståndpunkt är inte helt lätt att förstå. Dock rör texten känsliga ämnen, Israel-Palestina-konflikten, koppling mellan världspolitik och religion samt förhållandet mellan olika världsreligioner. Närmast tycks den ge uttryck för så kallad kristen sionism som är vanligt förekommande inom protestantiska frikyrkor.

Det förekommer fortfarande konspirationsteorier kring frimureriet. En sådan är tanken att vi är en politisk organisation med inverkan på världspolitiken. En i den muslimska världen inte helt ovanlig missuppfattning är att frimurare vill förstöra Tempelmoskén för att bygga upp Salomons tempel, alltså att frimurarna skulle vara uttalat fient-

ligt inställda mot den muslimska världen. Situationen försvårades av att den norska högerextremisten och massmördaren Anders Bering Breivik var frimurare och såg sig som någon form av modern korsriddare.

Religion och världspolitik blandas tydligt ihop genom att skriva att det inte kan bli någon fred förrän Messias återkommer och beslutar vem som har rätt. Författaren fortsätter sedan på temat. I tredje stycket skriver han ”Palestina är judafolkets urhem”. Vidare ondgör han sig i sjunde stycket över att engelsmän gjorde klagomuren till muslimsk böneplats. I åttonde stycket påstår han att just judisk närvaro i Jerusalem har motarbetats och kopplar samman det med ”ofattbart mänsklig ondska och terror”. Han fortsätter i nionde kapitlet med att säga att det inte går att förneka judafolkets återupprättelse i Jerusalem kring en Messias. I femtonde stycket kopplar författaren åter ihop politik och religion genom att skriva att många ser ”det yttersta tecknet i den judiska befolkningens tillväxt”.

Med tanke på att tidskriften Frimuraren är en offentlig publikation så finner jag det olämpligt att vi publicerar artiklar som kan ge allmänheten fel uppfattning om Frimurarorden. Vidare anser jag inte att det bland frimurarbröderna ska spridas uppfattning att det är acceptabelt att i Ordens namn bland ihop religion och politik.

Rent bortsett från att jag själv inte delar författarnas åsikter och idéer så är min klara uppfattning att Frimuraren framöver bör avhålla sig från att publicera texter som på liknande sätt kan skada alla våras rykte. Kanske tillhör jag en yngre generation som växt upp i en mer mångkulturell omgivning och därför finner vikt i att vi som frimurare riktar vår medmänskliga kärlek och engagemang till alla folkgrupper oberoende om de är kristna, judar, muslimer eller hinduer. Jag är dock övertygad om att många bröder delar min uppfattning.

I övrigt vill jag tacka för en bra och intressant tidskrift som jag själv haft mycket glädje åt. x Carl-Fredrik Vestin, Helsingfors

Så här rengör du din frimurarring Här är några tips och fakta om guld och ringar, med anledning av reportagen i senaste Frimuraren om vår Ordensring.

För att få 18 karats guld blandas 18 delar guld med 6 delar koppar och silver. Det svenska guldet har tidigare varit lite rödare i färgen. Mer silver och mindre koppar ger det gulare guldet som är mjukare än rött guld. Byts

kopparen ut mot exempelvis palladium blir resultatet vitguld.

Rengöring utan dyra specialmedel: Använd en helt ren rostfri bunke med vanligt rent vatten. Tillsätt diskmedel och outspädd ammoniak. Lägg i ringen (andra smycken går också bra) och värm vattnet på en platta till cirka 50 grader.

En tandborste används sedan för att 48

försiktigt borsta guldet. Undvik att repa din ring om andra smycken med stenar rengörs samtidigt. Observera att repor inte försvinner, det är bara smutsen som går att borsta bort. Precis lika effektivt som med betydligt dyrare specialrengöringsmedel som finns att köpa.

Vattnet används endast en gång, men häll inte ut det innan en kontroll gjorts att inga eventuella stenar har lossnat. x

För några nummer sedan uppmanade Frimuraren sina läsare att berätta om sina grad-VIII vapensköldar

och hur tankarna gick när motiv och text kom till. Här kommer ett bidrag från Kalix.

Ta en bild på din egen sköld och berätta om den till inspiration för andra bröder.

En berättelse om ett vapen Bönen rimmar bra för symbolen eftersom den speglar ont/gott, vatten/ eld, luft/jord ljus/mörker med mera.

Ordet Fortitudo betyder styrka och mod.

Ordet Sapientia betyder vishet och ödmjukhet. Jag tolkar dem på mitt sätt.

Styrka utan mod hjälper inte i strid.

Mod utan styrka kan kosta dig livet.

Styrka och mod bör vägas upp av vishet och ödmjukhet!

Vishet utan ödmjukhet kan göra att du inte uppfattar andras goda idéer. Ödmjukhet utan vishet kan göra att du bara underordnar dig allt och alla.

EQV.A Discrimen blir Riddare av olikheten.

Jag anser att olikheten är det som driver människor och uppfinningar framåt. När alla tänker lika kommer sällan några nya tankar. x Björn Hernefeldt X

S

jöman är jag, både civilt och i Svenska Flottan, nu pensionerad.

Jag har sett delfiner i både vilt tillstånd och i fångenskap och förundrats över deras läraktighet. Till det kommer antika berättelser om delfiner som hjälper drunknande människor. Jag har

använt Yin och Yang i form av delfiner som mall för bilden på min sköld.

I Jan Guillous böcker om Arn hittade jag orden som nu pryder min sköld.

Enligt boken var det tempelriddarnas kvällsbön och skulle spegla Tempelriddarens viktigaste egenskaper.

Kassaföreståndare sökes till Stamhuset Drätseldirektoriet söker några bröder som vill dela på arbetet att förestå kassan i Stamhusets entréhall vid logesammankomster.

Arbetet går i huvudsak ut på att ta emot gästande bröders betalning för måltiden samt att rapportera antalet till köket.

Mer information kan lämnas av överkastellan Håkan Håstlund, 070-842 12 03 eller husfru Eija Häkli 070-531 66 15, alt 08-463 37 25 49

Nya RoK

Anders Fahlström Ingenjör, Skellefteå.

Jan Mörtberg Överste, Stockholm.

Per Arosenius.

Civilingenjör, Enköping.

Riddarnamn: Riddaren av teknik och natur.

Riddarnamn: Riddaren av gränsälven II.

Riddarnamn: Riddaren av plikttroheten V, (Eques de fidelity V).

Valspråk: Kunskap – Förnuft – Kärlek.

Född 25 september 1946 i Ludvika.

Examen som maskiningenjör vid Skellefteå Tekniska Gymnasium, företagsekonomi vid Handelshögskolan i Umeå med inriktning på småföretagens ekonomi.

Värnplikt vid pansartrupperna i Boden och kadettskola i Enköping.

Krigsplacerad som plutonchef och stf kompanichef. Har ingått i staben i Hemvärnets Västerbottensbataljon.

Har arbetat som konstruktör, area manager och tf. avdelningschef vid Skega AB, marknadskonsult vid Expolaris, egen företagare inom marknadsföring, exportchef vid Duroc Rail AB, produktionschef vid MUC samt som projektledare bl. a hos Optigrade AB och Megadoor AB. Recipierade i S:t Johanneslogen Olaus Magnus 1976 och fick grad X 1999 i ÖNPL. Introduktionsbroder, ceremonimästare, bevakande broder, deputerad mästare 1984 – 1998 i S:t Johanneslogen Olaus Magnus och logens ordförande mästare 1999 – 2008. Deputerad provinsialmästare i ÖNPL sedan 2011.

Ordförande och kassör i frimurarsamfälligheten i Skellefteå, ledamot i ÖNPL:s fördelningsråd och redaktör för tidningen Frimurare i Norr.

Har även haft uppdrag inom Hem & Skola, Studiefrämjandet och Företagarna. x

Valspråk: Gud ser mig.

Född 8 november 1954 i Överluleå (Boden).

Efter regementsofficersexamen på Krigsskolan Karlberg 1977 olika trupp- och lärarbefattningar vid Norrbottens regemente I 19 i Boden och vid skolor inom infanteriet 1977-1983, 1984-85 och 1992-93 Allmän och Högre stabskurs för armén vid Militärhögskolan (nu Försvarshögskolan) 1983-84 och 1985-87.

Aspirant- och generalstabstjänstgöring vid Armé- och Försvarsstab 198892 och 1993-94 Tjänstgöring vid Militärhögskolan (nu Försvarshögskolan) som huvudlärare i strategi 1994-98 Utbildningsledare vid Ångermanlandsbrigaden 1998-99, varav sex månader som tjänsteförrättande brigadchef Sakkunnig vid sekretariatet för analys och långsiktig försvarsplanering (SALP), Försvarsdepartementet 2000-2003 Chef Strategiavdelningen, Institutionen för säkerhet och strategi, Försvarshögskolan 2003-2006 Chef för Norrbottens regemente I19 och garnisonschef i Boden och Arvidsjaur 2006-2010 Chef för Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan sedan 2010 Internationell tjänst i Mellanöstern (UNEF II) 1974-75, på Cypern (UNFICYP) -1981, i Libanon (UNTSO) 198788, i Afghanistan (UNGOMAP) 1988 och i Irak-Kuwait (UNIKOM) 1991 Ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien sedan 1998 50

Valspråk: Allt har sin tid, (Omina tempus habet).

Född den 5 april 1962 i Uppsala.

Uppvuxen i Falun, tog civilingenjörsexamen vid Chalmers 1988. Har arbetat vid FMV, STORA, ABB och är nu vice VD på Lifco Dental i Enköping.

Specialområden har främst varit inköp, logistik och IT. Vid FMV ansvarade jag bla för framtagningen av Sveriges första stora motköpskontrakt i samband med köpet av Leopardstridsvagnarna.

Recipierade i SJL Västmanland 1993 och fick grad X 2008 i Svea. Olika ämbetsmannauppdrag FCM i Västm, StB och FDM i S:t Andreaslogen St David och OM i StD 2007-2012. Har varit Ka, ÖBB samt K i Svea samt ledamot i PD. x

Löjtnant -77, kapten -80, major -85, major Gst -90, överstelöjtnant -94, överstelöjtnant med särskild tjänsteställning -97, överste -00.

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Erik 1977 och fick grad X 2002 i SVEA Olika ämbetsmannauppdrag i S:t Andreaslogen Nordiska Cirkeln 19892015, senast som ADM (utom vid de trupp- och utlandstjänstgöringar som framkommer ovan) Ledamot av UD sedan 2010, nu vO, tidigare ledamot av UtbN 20002006. x

Nya RoK

Ny OHT

Göran Sjödell Vice chefsåklagare, Mölndal.

Per Werner Överläkare, Kristianstad.

Jan Grenerfors Personalchef, Linköping.

Riddarnamn: Riddaren av Vänskapen II.

Riddarnamn: Riddaren av Hjärtat.

Riddarnamn: Ridddaren av förändring.

Valspråk: Rättrådighet och ödmjukhet.

Valspråk: Med kunskap och känsla.

Valspråk: Sök målet.

Född 5 juni 1950 i Linköping.

Född den 28 juli 1958 i Jukkasjärvi församling.

Född 22 mars 1941 i Borås.

Gymnasieexamen vid S:t Lars Skola, Linköping 1969 och värnpliktig fänrik vid Sjökrigsskolan i Näsby Park 1973. Tjänstgöring som instruktör vid Karlskrona Örlogsskolor hösten 1972 och somrarna 1974-1976. Krigsplacerad som ställföreträdande kompanichef inom Örlogsbas Ost. Juris kandidatexamen i Lund 1977.

Biträdande jurist vid Juridiska Byrån, Lantbrukarnas Riksförbund i Malmö 1977 och tingsmeritering i Karlskrona 1978-1979. Åklagare sedan 1980 i olika befattningar i göteborgsområdet och sedan 1996 biträdande chefsåklagare och vice chefsåklagare i Göteborg. Kursledare inom åklagarväsendets internutbildning 2001-2011.

Frimurare 1982 i S:t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping grad X i Göta Provinsialloge 1999. Ceremonimästare, bevakande broder och deputerad mästare i S:t Johanneslogen Salomon a trois Serrures i Göteborg 1987 - 2005, ceremonimästare i Göta Provinsialloge 1997-2005, andre deputerad provinsialmästare 2005 och förste deputerad provinsialmästare sedan 2010.

Medlem i världens enda Wikningskommission i Linköping. x

Efter examen vid Falkenbergs Gymnasieskola 1977, studier vid medicinska fakulteten, Lunds Universitet.

Parallellt skedde reservofficersutbildning först i Artilleriet och sedan inom försvarets sjukvård till Ro/Major. 1981-2000 placerad som batterichef, biträdande brigadläkare, fältsjukhuschef och som milostabsläkare.

Legitimerad läkare 1988, specialistkompetent i internmedicin 1992 och i kardiologi 1994.

Verkar omväxlande under åren med klinisk tjänstgöring, utvecklingsarbete och inte minst med ledarskap, som specialist, överläkare, sektionschef, klinikchef, divisionschef m.fl. inom olika delar av Södra Regionens sjukvård.

Centrala uppdrag, vid Socialstyrelsen och UCR i Uppsala, för hjärtsjukvårdens nationella utveckling är också en del i verksamhetsområdena.

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Christopher 1988 och fick grad X i Skånska Provinsiallogen 2002. Ämbetsman i S:t Johanneslogen S:t Christopher 1991-2013 som introduktionsbroder, bevakande broder, deputerad mästare och under nio år som dess ordförande mästare. I Skånska provinsiallogen 2011 överbevakande broder och ADPM och från 2014 FDPM. Ledamot i SPL:s välfärdsinrättningar 2004-2013 och ledamot i Samfälligheten Frimurarlogerna i Kristianstad från 2004 och dess ordförande från 2013. x 51

Efter civilekonomexamen i Lund 1968 några år som internrevisor i industrin och därefter befattningar som utbildningsledare, utbildningschef och personalchef vid bl.a. Sandvik, Bofors och Statens Väg- och Transportforskningsinstitut i Sandviken, Karlskoga respektive Linköping.

Recipierade i S:t Johanneslogen S:t Jacob, Linköping, 1994 och fick grad X 2008 i ÖPL. Ämbetsmannauppdrag som sekreterare och arkivarie i S:t Johanneslogen S:t Jacob 1997-2008 samt under 2008-2014 AÖS och FÖS i ÖPL. Ledamot i PD-AU/DK tom 2014 samt UD-ABM. PBF 2013. x

Nya RCXIIIO

Thomas Böös.

Kaj Gustafsson.

Valur Valsson.

Tre nya kungliga riddare dubbade

I

samband med Ordens högtidsdag i mars dubbades tre bröder till Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden, RCXIIIO. De utnämndes av Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf den 28 januari i år.

De tre var Riddarna och kommen-

dörerna med Röda Korset, filosofie kandidaten Thomas Böös, Ordens uppsyningsmästare, OU, sektionschef Kaj Gustafsson, förutvarande Storhospitalier, fSH, samt Stormästaren för den Isländska Frimurare Orden Valur Valsson, hedersmedlem i Svenska Fri-

52

murare Orden sedan 2009.

Riddarna bär i rött band ett rött, krönt kors om halsen med ett monogram bestående av två C i guldtext, varav det enda spegelvänt omslutande ”XIII” på åtsidan och ”B” på frånsidan, samt ett rött bröstkors. x

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Svenska Frimurare Orden Ny S:t Johannesloge Stormästaren har beslutat godkänna inrättandet av en ny S:t Johannesloge, nämligen S:t Johanneslogen Concordia i Eksjö med förkortningen CON och logenumret 4083. Invigning av logen kommer att ske lördagen den 12 mars 2016 och beslutet innebär att Brödraföreningen Concordia upphör att verka som brödraförening från och med den 12 mars 2016.

Drätseldirektorium (DD) Entledigande Bankdirektör Michael Boström, R&K, som överskattmästare (ÖSkM) från den 1 juli 2015.

Förordnande Verkställande direktör Pelle Björklund, X Svea, som överskattmästare (ÖSkM) från och med den 1 juli 2015 till och med den 30 juni 2021.

Planeringsdirektorium (PD) Förordnande Major Ronny Schultz, R&K, förlängt förordnande som ledamot från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2017.

Poliskommissarie Anders Lindqvist, X Svea, som SUB X. Arbetsledare Kimmo Jää-Aro, IX Svea, som SUB IX. Advokat Sten Sjöstedt, IX Svea, som SUB IX. Verkställande direktör Bo Ericson, VIII Svea, Som SBU VIII. Avdelningschef Hans Orest, VIII Svea, som SUB VIII. Ekonom Per-Axel Skogfeldt, VIII MStL samt marknadskonsult Jan Persson, VIII MStL, som amanuenser till storintendenten (SIt) från den 18 april 2015.

1. Fördelningen (Svea) Entledigande Företagare Michael MacLaine, IX Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen De Två Nycklar i Södertälje från den 4 mars 2015.

Förordnanden Poliskommissarie Dan Lindqwister, X Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen S:t Erik i Stockholm från och med den 18 april 2015 till och med den 17 april 2021. Överstelöjtnant Alf Görsjö, X Svea, som tillförordnad ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen De Två Nycklar i Södertälje från och med den 4 mars 2015 till och med den 28 augusti 2015.

Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond (MmFond 1926) Förordnande Museichef Berndt Arell, X SCF, som ledamot från och med den 1 mars 2015 till och med den 28 februari 2021.

Stora Landslogen (SLL) Förordnanden Överste Jan Mörtberg, R&K, som Storstewardsmästare (SStM) tillika vice ordförande för utbildningsdirektorium från och med den 21 mars 2015 till och med den 31 december 2015. Överläkare Per Werner, R&K, som Andre storbevakande broder (ASBB) från och med den 1 juli 2015 till och med den 30 juni 2021.

Civilingenjör Per Arosenius, R&K, som Storintendent (SIt) från och med den 21 mars 2015 till och med den 19 mars 2021.

Som Stormästarens uppvaktande bröder från och med den 22 mars 2015 till och med den 19 mars 2016: Filosofie kandidat Per G Olson, X Svea, som SUB X. 53

3. Fördelningen (GPL) Förordnanden Köpman Leif Wadell, R&K, förlängt förordnande som provinsialmästare (PM) till och med den 27 mars 2015.

Vice chefsåklagare Göran Sjödell, R&K, som provinsialmästare (PM) från och med den 28 mars 2015 till och med den 26 mars 2021.

4. Fördelningen (ÖPL) Entledigande Direktör Hans-Åke Tilly, X ÖPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Concordia i Eksjö från den 10 april 2015.

Förordnande Ingenjör Joakim Glaés, VIII ÖPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Concordia i Eksjö från och med den 11 april 2015 till och med den 12 mars 2016.

8. Fördelningen (ÖNPL) Förordnanden Bankkamrer Christer Fessé, R&K, förlängt förordnande som provinsialmästare (PM) till och med den 22 maj 2015.

Ingenjör Anders Fahlström, R&K, som provinsialmästare (PM) från och med den 23 maj 2015 till och med den 25 maj 2019.

”Bröders känsla av utanförskap har berört mig illa och är en av anledningarna till mitt inlägg”, skriver Bo Eriksson till Frimuraren. ”Det blir också på något sätt en genomgång av mitt aktiva frimurarliv som jag känner mig oerhört tacksam för. Nu är jag gammal och trött och det är tveksamt om det blir fler logebesök.”

Bo har fyllt 82 år och hans valspråk är ”Omsorg om varandra”

Den ensamma brodern såg vilsen ut I det senaste numret av Frimuraren ställdes frågan om orsaken till varför ett relativt stort antal frimurare begär utträde ur Orden.

D

et finns naturligtvis inte något entydigt svar på den frågan.

Men det har framkommit att många inte känner sig väl bemötta och inte heller upplever sig som sedda. Är det något nytt fenomen eller är det något som legat och grott sedan lång tid tillbaka? Trots stigande ålder vågar jag ändå ha några synpunkter på dessa frågor.

Öppenhet Först kan det konstateras att Frimurarorden under lång tid tillbaka visat stort prov på öppenhet mot samhället. Något som varit helt otänkbart för mer än 50 år sedan då jag blev frimurare.

Jag hade den första tiden den uppfattningen att nästan allt skulle betraktas som hemligt, till och med att hemlighålla att jag var frimurare. Men tack och lov reviderades den åsikten rätt snart.

Man kan nu ha lite överseende över hur en nybliven frimurare kunde uppfatta Orden för 50 år sedan, men just komma ihåg den snabba utvecklingen som ägt rum när det gäller öppenheten.

Det som gör Svenska Frimurare Orden så värdefull är att målsättningen ritual och inre verksamhet har bevarats under årens lopp. Trots massmedias ivriga försök att skandalisera frimureriet.

Så till frågan om brödernas utträde ur Orden.

Under mina tidigare år som frimurare fanns det en klar gräns mellan äldre bröder med många frimurarår på nacken och unga nya som startat sin frimurarvandring. Det visade sig bland annat vid brödramåltiden där det var en strikt uppdelning och vid vissa till-

fällen var det noga med att placeringen skulle ske efter det år som bröderna hade recipierat. Där kom ingen ”katt” in bland ”hermelinerna”.

De har naturligtvis luckrats upp, dessa mer eller mindre oskrivna regler.

Brödramåltiderna är en viktig del vid en logesammankomst. Det är där bröderna har en möjlighet att under mer otvungna och kamraterliga förhållanden lära känna varandra.

Vore toppen Det kan betraktas som en bagatell. Men kunde man inte placera yngre och äldre bröder med olika grad sida vid sida vid honnörsbordet när logerna har högtidsdagar? Det vore toppen att få se en ”etta” sitta tillsammans med en RoK! Vi minns väl alla vår första reception som något speciellt och överväldigande. Något som vi inte varit med om tidigare och där det riktades varma välkomstord och tal om vänskap och brödraskap till den nye frimuraren.

Nästa logebesök blev kanske en besvikelse där han kände sig mer eller mindre bortglömd av bröderna.

Dåligt samvete Jag kan fortfarande ha dåligt samvete över alla missade tillfällen jag kunde haft för att under dispensen prata med den nya yngre brodern som stod alldeles ensam och såg vilsen ut.

Det som jag också tror är väldigt viktigt är att den nye frimuraren får sig tilldelad en uppgift i logen. Det kan börja med att bli sysselsatt som logeassistent – en nog så viktig placering – för att efter hand få olika ämbetsmannauppgifter.

Det medför en djupare insikt och 54

kunskap när det gäller de inre frimureriska frågorna som är så oerhört viktiga och värdefulla. Att få vara ämbetsman är en stor förmån och kanske skulle varje ämbetsmannaperiod inte vara mer än två år för att andra bröder skulle få glädjen att erhålla olika uppdrag.

Föreligger det någon skillnad beträffande medlemskap mellan Frimurarorden och ideella organisationer och religiösa samfund när det exempelvis gäller frågan att begära utträde ur respektive organisation? Jag tror att det under tidigare år fanns en uppfattning att det var omöjligt för en frimurare. En gång frimurare, alltid frimurare. Och det var ett livslångt kontrakt som inte gick att bryta.

Passiv Men så var det kanske inte riktigt. Om jag har fattat det rätt kunde en broder som inte önskade vara aktiv frimurare, begära och bli placerad som passiv.

Thomas Idergard, tidigare moderatpolitiker på 1990-talet och nu på väg att bli jesuitpräst, har i en DN-intervju sagt att det finns en ideologi i Sverige som går ut på att religion inte ska synas och att det finns en kristofobi i offentligheten.

Jag är inte någon skarpsinnig analytiker, teolog eller psykolog, men jag tror att många känner sig ensamma, otrygga och vilsna i tillvaron och söker en mening i livet.

Det finns olika möjligheter och vägar att försöka nå dit – frimureriet erbjuder en väg.

Men då måste där finns värme och gemenskap i sann Caritasanda. x Bo Eriksson

OSM:s krönika

B

armhärtighetsdirektoriets seminarium i Malmö, som närmare refereras i detta nummer av Frimuraren, hade som ett av sina främsta mål att diskutera hur vi kan bli bättre i vårt arbete med brödragemenskapen, det vi kallar Inre Caritas. Ett framgångsrikt arbete här är en förutsättning för en god och positiv medlemsutveckling.

Mot denna bakgrund ställer jag mig frågan hur vi skall bli bättre på att ta hand om våra bröder under den frimureriska resans alla skeden.

Vi har ett unikt system som är en logisk kedja från första till och med den tionde graden. Detta innebär många styrkor jämfört med andra frimureriska system i världen. Det innebär också utmaningar som till exempel att ta hand om våra recipienter när de första gången recipierar i ett av våra tre frimureriska skeden.

Nya bröder Brodern möter nya miljöer och ofta nya bröder inte bara vid inträdet i Orden utan även vid inträdet i Andreasskedet och Kapitlet. Många gånger verkar dessa loger på en ny ort som är avlägsen från den loge där brodern tog sina första frimureriska steg.

Hur skall vi då skapa förutsättningar att inspirera våra bröder att fortsätta sin frimureriska vandring?

Ordförande mästaren säger av uppriktig välvilja vid brödramåltiden ungefär så här: ”Kom nu ihåg att det är viktigt att du snarast kommer tillbaka så att du får uppleva hela receptionen”.

Omtumlad Därefter får recipienten i bästa fall datum och tid för nästa loge i hans grad och så beger han sig omtumlad hemåt. Vi, ämbetsmän och faddrar, har nu gjort vårt. Nu är det upp till brodern att ta initiativ själv. Låter det bekant?

Funderar faddrar, ämbetsmän och övriga närvarande bröder över vad ordförande mästarens uppmaning innebär.

Vi utgår ifrån att faddrarna på bästa sätt förklarar det som skett under re-

ceptionen för att ge brodern en plattform att fortsätta sin vandring mot nya grader. Vi vet att faddrarnas ansvar är stort i vårt system. Men om inte detta fungerar? Vem tar då vid och stödjer brodern? Det ansvaret måste delas av logens alla ämbetsmän och bröder. Vi är alla en fadder för den nye medlemmen.

Uteblir Visst är detta en grundläggande uppgift för faddrarna. Så är det i teorin men ofta, när vi kommer till Andreasskedet eller vid inträdet i Kapitlet, är i bästa fall någon av faddrarna närvarande. Faddrar uteblir många gånger då samordningen loge, recipient och faddrar ofta saknas.

Faddrarna får ingen personlig inbjudan till sin adepts reception utan ansvaret att meddela receptionsdatum överlämnas till recipienten. Här tror jag att logerna kan utveckla samarbetet med faddrarna till något positivt för alla parter. Det är dessutom så vist ordnat att all nödvändig information om faddrarna finns att tillgå i vårt medlemssystem.

Blir han sedd?

Låt oss då se utmaningen ur en positiv synvinkel: anta att vår nye medlem åtföljd av sina faddrar kommer till nästa logesammankomst. Vad får han då ut av besöket? Vad gör att han återkommer även vid nästa tillfälle och beslutar sig att fortsätta sin vandring? Är det upplevelsen, logesammankomstens dynamik, känslan av broderskap? Är han välkommen och får en känsla av att omfattas av vår gemenskap och inte bara uppfattas som en ny medlem? Blir han sedd?

Avgörande är förstås hur logen, med brödramåltiden, genomförs. Är logekvällen en upplevelse utan energi och entusiasm och måltiden fylls av långa tal, som beskriver vad han redan har upplevt och fått starka intryck av men ännu inte har lyckats analysera och förstå? Vad lockar då till att återkomma?

55

Foto: Joe Sundelin

”Vi måste lära oss att ta emot en ny medlem”

Lära oss Vi måste lära oss att ta emot en ny medlem och vara beredda på att investera tid och energi i hans utveckling till en engagerad och delaktig broder.

Denne, liksom vi alla, måste känna att frimureriet ger en extra personlig dimension i tillvaron. Varje broder ska vara stolt över att bära sina regalier och vårt Ordenskors. Lyckas vi inte med det så är det troligt att vi kommer att förlora honom.

Det är särskilt viktigt att en broder blir väl omhändertagen vid inträdet i varje nytt skede, av skäl som jag nämnde i inledningen. En bra grund för en fortsatt frimurerisk resa är därför att introducera brodern i en närliggande brödraförenings verksamhet. Brödraföreningens viktiga roll har jag tidigare betonat i en ledare.

En förenklad slutsats är att allas vårt grundläggande ansvar är att ta hand om varandra och utveckla våra frimureriska kunskaper tillsammans. Detta kan sammanfattas i följande ord som återkom vid flera tillfällen under seminariet i Malmö.

Uppmärksamhet – omtanke/omsorg Vi vet vad som vi måste göra men det gäller att omsätta kunskaperna i verklig handling. x

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Åter igen bästa Private Bankingbank i Sverige 2014 Handelsbanken utsågs, i år igen, till Sveriges bästa Private Bankingbank.

TNS Sifo Prospera utser årligen den bästa Private Bankingaktören på den svenska marknaden. I undersökningen väljer kunderna själva den bästa aktören.

Vill också du bli en nöjd Private Bankingkund? Välkommen.

Kungsträdgårdsgatan 2 08-406 69 00 handelsbanken.se/privatebanking

Annons_205x240.indd 1

2014-11-17 13:19:57