Frimuraren nummer 1 2016

tidskrift för svenska frimurare orden | no 1 | 2016

Finlandstema Ett gatlopp Blå loger Åland

En ”finsk” sfinx

- Värme - Värdighet - respekt -

ARBETET MED PEHR DUBBSINSAMLINGEN FORTSÄTTER Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekeskiftet 1800.

Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge.

Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr Dubbsinsamlingen till en succé!

den personliga b e g r av n i n g s b y r å n V i h jälpe r er med a l l t i no m begra v ni ng, g r av ste n, tran sporter, f a mi l j ej uri di k o c h f ö rs ä k r i n g a r.

Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.

Bro de r P e t e r o ch J a n Hos oss förvaras Malmö Frimurarsamhälles bårtäcke

jo u r dygnet runt

Tänk på Pehr Dubbsinsamlingen. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Mariedalsvägen 66 217 61 Malmö 040-30 18 09

Bidrag till Pehr Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548

dbb@davidshallsbegravningsbyra.se www.davidshallsbegravningsbyra.se

Ska Du cykla Vätternrundan 2016 Välkommen att bo hos oss!

Boka plats redan nu!

Vi har bäddar för 35-tal cyklister och anhöriga i Frimurarhuset hela Vätternrundaveckan fr.o.m. den 10 juni - till 18 juni. Vi serverar frukost till alla.

Priset 450:- per natt och då ingår komfortmadrass med bra höjd, frukost, säker cykelförvaring och fri parkering. Gångavstånd till start, mål och Motala centrum.

Boka redan nu på E-mail: martin@leos.se Frågor - ring: Martin 070-4506546, Dag 070-6307870 eller Lennart 070-5562681 2

Innehåll I detta nummer Johan af Puke – frimuraren som ledde det Viborgska gatloppet

4

Bröder i finland träffades i hemlighet trots tsarens förbud

En S:t Johannes mästare på flera plan

28

8

Hur svartek från Finska Falken blev en vandringsklubba

30 32

Åland – en kort frimurarhistoria 26

Hemligt telegram låg klart om Sovjet skulle ta Finland

10

Ett logebesök i Finland är berikande

Unika böcker räddades från tyska plundringar

11

En triangel som kanske blir en brödraförening

Bokrecension: De försvunna frimurarbiblioteken 33

13

Salomos tempel fascinerar

34

De blå logerna

14

De Tre Axen: Ny Johannesloge

38

Nya kunskaper i nya finska loger 15

Omtanke viktigare än föredrag

39

Unika damer vakar över Helsingfors’ Johannessal

16

Kåseri: Är min hand balanserad?

46

19

Nytt grepp - Johannesbröder med på skotsk Andreasafton

49

Storsatsning på Strand Hotel

50

Gotlänningar besökte Finlands apostel

52

Finska studiecirklar om svenska systemet

Finländska bröder byggde logehus av gamla industrilokaler 20 Nordiska Förstas högtidsdag med åtta nya värdigheter

40

Krysset 44 Notiser och insänt

47-48

Från Ordens kansli

53

Barmhärtighetsdirektoriet: Om att vila

Stormästaren: Kommer vår förmåga att visa empati att minska?

55

Materialstopp den 4 april 2016.

28 34

Ordens högste prelat: Kan man vara ”frimureriskt döpt” eller ”frimureriskt vigd”?

41

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

8

24

I varje nummer Vart leder min vandring?

4

43

50

Omslag: Johannessalen i Helsingfors vaktas av två grekiska gynosfinxer ovanför ordförande mästarens plats. Upphovsmannen bakom dessa är troligen arkitekten David Frölander-Ulf, som under 1920- och 1930-talet designade samtliga logelokaler i Finland. Sfinxerna har följt med från den gamla salen som fanns i Riddarhuset. Läs mer om dem på sidan 16.

Foto: Lars Billström

Viborgska gatloppet ägde rum i Viborgska viken den 3 juli 1790. Mitt i krut- och brandröken befann sig såväl Gustaf III som Hertig Carl. Målning av Ivan Aivazovsky.

Puke - frimuraren som ledde det Viborgska gatloppet Generalamiral Johan af Pukes liv kom att formas till en närmast otrolig livsbana.

Från att växa upp i stort armod som faderslös son till en avrättad fader, via skeppsgossekåren i Karlskrona till att sluta som generalamiral och en av rikets herrar.

I

sanning ett liv som verkligen ligger utanpå det mesta. Att af Puke dessutom var både ägare till Frimurarhuset i Karlskrona, ledde utbrytningen ur Finska viken, vid det så kallade ”Viborgska gatloppet” och sedermera även ”fångvaktare” till den avsatte kung Gustav IV Adolf, gör ju historien om af Puke än mer spännande.

Johan af Puke, föddes den 27 februari 1751 i Ronneby, han dog den 21 april 1816 (65 år gammal) i Karls-

krona. Hans karriär var makalös: greve, sjömilitär, konteramiral 1794, amiral 1808, generalamiral 1812. En av rikets herrar.

Dömdes till döden Johan af Pukes far dömdes till döden och avrättades för medverkan till 1756 års konspiration för att stärka den regerande kungen Adolf Fredriks makt.

Den faderlöse sonen och modern 4

flyttade från Ronneby till Karlskrona och levde därefter i stor nöd och armod.

Vid knappt fyllda tio års ålder skrevs Johan af Puke in vid skeppsgossekåren i Karlskrona.

Skeppsgosse Skeppsgosseverksamheten genomfördes inne på det militära området vid örlogsvarvet. Den första Skeppsskolan byggdes redan 1732. Skeppsgossekå-

Finland ren var verksam inom svenska flottan under åren 1685 till 1939. Skeppsgossekasernen Ankarstierna invid örlogshamnen lär vara den tredje eller möjligen fjärde byggnaden som innehöll Skeppsgosseskolan.

Finska viken Den 3 juli 1790 ledde af Puke med fartyget Dristigheten, utbrytningen vid det så kallade Viborgska gatloppet.

Den 15 maj 1790, gick Gustaf III med 100 fartyg ur skärgårdsflottan till anfall mot lika många fartyg i den ryska skärgårdsflottan som låg vid Fredrikshamn. Detta anfall var en stor framgång och halva den ryska skärgårdsflottan förstördes.

När en så betydande del av den ryska skärgårdsflottan var förstörd ville Gustaf III följa upp framgångarna och gå längre in i Finska viken. Amiral Nordenskiöld varnade för vindarna i Finska viken men Gustaf fick som han ville.

I början av juni hände det som Nordenskiöld varnat för, vinden ändrade riktning till sydväst vind. Därmed var det svårt att ta sig tillbaka. Kungen valde då att gå in i Viborgska viken för att vänta ut en bättre vind.

Hertig Carl På grund av de sydvästliga vindarna fastnade den svenska flottan i viken.

Utfarterna blockerades snart av ryssarna. Den ryska flottans spärr inleddes den 8 juni.

Ombord på de cirka 400 svenska fartygen fanns totalt 3 000 kanoner och 30 000 sjömän och soldater.

Med fanns också Gustaf III och hertig Carl.

En hel månad blev den svenska flottan kvar. Färskvatten och mat började ta slut.

Under tiden framgrupperade ryssarna kanonerna på stränderna vid utloppen.

Den 2 juli ändrades så vinden vilket skulle göra en utbrytning möjlig. Under natten till den 3 juli 1790 gavs ordern om utbrytning. Klockan två öppnades eld mot de ryska befästningarna.

Den egentliga utbrytningen började vid halv sjutiden på morgonen.

Nog fan går jag ut Innan utbrytningen påminde Gustaf III fartygschefen på linjeskeppet

Porträtt av frimuraren Johan af Puke. Som befälhavare på fartyget Dristigheten ledde han utbrytningen vid det så kallade Viborgska gatloppet.

Dristigheten, Johan af Puke, om faderns trohet mot kungahuset: ”Kära af Puke ni är min flottas ledare, er fader vägrade ej att räcka huvudet för min far, spara ej ert liv och mod för mig jag glömmer det ej!”

På kungens begäran lär af Puke ha svarat: ”Ja, Ers majestät, nog fan går jag ut, men hur det går med de andra det får vi se.”

Genom svensk klantighet orsakades större förluster av dem själva än av den ryska flottan.

En svensk brännare - Postiljonen som bogserades i den svenska kön av linjeskeppet Enigheten och var avsedd att sticka de ryska skeppen brand, fördes så oskickligt att den istället antän5

de både Enigheten och fregatten Zemire vilka båda exploderade.

Krutrök Till följd av krutröken seglade flera svenska fartyg, bland annat tre linjeskepp och två fregatter, på grund. Örlogsflottans totalförlust var sju linjeskepp, tre fregatter och några smärre fartyg samt omkring 5 000 man.

Köpte frimurarhuset Tillbaka i Karlskrona köpte Johan af Puke år 1779 nuvarande Frimurarehuset vid Drottninggatan 32 av överjägmästare Adam Isac Bäck, som för övrigt var morbror till af Pukes hustru Christina Charlotta Giertta.

Finland De gifte sig trettondag jul år 1793, Christina var då 17 år, af Puke skulle fylla 42 år någon månad efter bröllopet.

Johan af Puke blev frimurare redan på 1780-talet och var under åren 18021813 något så unikt som vice OM i S:t Johanneslogen Gustaf i Karlskrona.

Värdig broder I fastigheten finns ännu bevarat det certifikat ”a l’Orient de la Provence” som utfärdades till Johan af Puke och riktar till alla lagliga loger en tillönskan om välgång, styrka och endräkt.

De mästare som undertecknat dokumentet förklarar att af Puke är upptagen i S:t Johanneslogen och befunnen värdig att betraktas som en kär broder.

Certifikatet undertecknades enligt frimurerisk tideräkning med år 5780 den 24:e dagen i sjätte månaden, vilket motsvarar den 24 augusti år 1780.

Certifikatet torde vara bland de äldsta som finns bevarade från logeverksamhet ombord på örlogsfartyg. År 1802 köpte frimurarna fastighe-

Gustaf IV Adolf. December månad år 1809 var den avsatte kungen Gustaf IV Adolf sista månad på svensk mark.

ten och den 9 november år 1803 invigdes den nya logelokalen.

Hoglands Park. Här finns ännu en länk till Johan af Puke och Gustaf IV Adolf, nämligen en staty som avbildar Hertig Carl, eller Carl XIII som blev hans kungliga nummer och namn.

Kungshuset Generalamiral Johan af Puke blev nu boställsinnehavare för Kungshuset vid Landbrogatan i Karlskrona, uppfört år 1785 av kommersrådet Jonas Krook.

Några år efter stadsbranden i Karlskrona år 1790, avled kommersrådet Krook och lämnade sina ägodelar till sin hustru. Även hon var till åren kommen och tyckte att huset vid Landbro6

gatan var för stort och ville gärna flytta till något mindre.

Flottan såg sin chans att skaffa sig en respektabel bostad för högsta amiralen och bytte därför det hus som för tillfället använde som boställe vid Vittusgatan mot det blivande Kungshuset.

Landsförvisad December månad år 1809 var för den tidigare konungen Gustaf IV Adolf en på flera sätt bister månad.

Visserligen tillbringade han denna årets sista månad i Kungshuset i Karls-

Finland krona, men inte som högt uppburen gäst - utan mer som en landsförvisad förbrytare.

Någon barmhärtighet eller medkänsla fick inte kungen från Johan af Puke, istället berättas att af Puke ”var fräck nog att uppvakta kungen iförd nattrock och långpipa”. Och helt ovetande om planerna på att avsätta konungen var troligen inte af Puke.

Den 18 mars 1809 anlände nämligen en kurirpost till Kungshuset vid Landbrogatan och af Pukes hustru beskrev vad som då hände: ”af Puke läste brevet varefter han sa till sin hustru: Kungen är avsatt, den 13:e hertigen har emottagit regeringen som riksföreståndare. I morgon ska jag proklamera detta för alla under mitt befäl.

Se, här har du brevet”.

Därpå släckte han ljuset och somnade gott.

Märkligt nog var det den landsförvisade konungen själv som beslutat om inköp av det hus vari han nu själv satt under bevakning. Överste Gustafsson På julaftonsmorgonen 1809 fördes kungafamiljen från Kungshuset vid Landbrogatan genom staden, ner till Stumholmsbryggan där familjen avseglade med fregatten Camilla.

Den tidigare svenske kungen kom aldrig mer att beträda svensk mark.

På morgonen den 7 februari år 1837 avlider en man som kallar sig ”överste Gustafsson” på ett litet värdshus i Schweiz.

Bortglömd och ensam tog livet här slut, vid en ålder av 59 år, för den forne konungen av Sverige.

Staty Intill Kungshuset hittar vi Hoglands Park, här finns ännu en länk till Johan af Puke och Gustaf IV Adolf, nämligen en staty som avbildar Hertig Carl, eller Carl XIII som blev hans kungliga nummer och namn. Kung i Sverige och Norge från 1809 fram till sin död 1818.

Han var klart involverad i avsättningen av Gustav IV. Det var också för övrigt Carl XIII som banade väg för dagens kungahus, alltså Bernadotterna.

Adopterade Bernadotte Han adopterade nämligen fältmarskalk Jean Baptist Bernadotte, som tog

Pukes skrivbord. I frimurarehuset vid Drottninggatan finns ett antal objekt kvar sedan Johan af Pukes tid, bland annat detta skrivbord.

sig namnet Karl Johan och kom att tillträda Sveriges tron som Karl XIV Johan.

Det var även Hertig Carl, som under sin tid som Stormästare för Svenska Frimurareorden, biföll att frimuraresamhället i Karlskrona ändrade sitt namn från Storamiralslogen till Gustaf, efter dåvarande kronprinsen.

Namnförslaget proklamerades den 15 juli år 1802.

Vid detta sammanträde fattades även beslut om att frimurarna i Karlskrona skulle inköpa egen fastighet.

En kommitté under ledning av fri7

murarebrodern, tillika landshövdingen, af Håkansson inköpte år 1803 af Pukes fastighet vid Drottninggatan. af Puke och af Håkansson var förövrigt mycket goda umgängesvänner.

Johan af Puke avled den 21 april år 1816. Han ligger begravd i ett gravkapell vid godset Göholm. Kistan är tillverkad av bordläggningen från hans linjeskepp Dristigheten, alltså det fartyg med vilket han ledde utbrytningen ur Finska viken. En äkta skeppskista. X Text och bilder: LASSE LARSSON, SJL Gustaf

Vinjett

Frimureriet var förbjudet i Finland och låg nere i över 100 år

Bröder träffades i hemlighet trots den ryske tsarens förbud Den första logen i Finland grundades i Stockholm. Det var S:t Augustin som inledde sin verksamhet där år 1756. Men redan år 1762 flyttade verksamheten till Helsingfors. Från det året har man också sitt äldsta protokoll bevarat.

R

edan under 1700-talet fick frimureriet ett starkt fotfäste i Finland och år 1777 bildades Phoenix för att arbeta i andreasgraderna och kapitelfrimureriet kom redan året därpå i Åbo. ”Här har vi några av de tre äldsta logerna som fortfarande har verksamhet”, påpekar kapitelmästaren Tom Waselius.

Påtvingad paus Efter drygt 60 års verksamhet tvingades dock frimureriet ta en paus i verk-

samheten i över hundra år. Kriget mot Ryssland 1808-1809 med de oroligheter detta innebar fick till följd att verksamheten lades på is och under ryskt styre med den nya överhetens misstroende mot verksamheten fattade de finska bröderna ett beslut att frivilligt upphöra med arbetet i december 1813.

Vilket då var ett klokt beslut som innebar att man fick tid att avveckla under ordnade former innan den ryske tsaren helt förbjöd frimureriet i såväl Ryssland som i storfurstendömet Finland år 1822. Bland annat kunde man överföra 8

logekassans kapital till en fattigvårdsstiftelse i Helsingfors år 1815 under namnet Finska frimurarlogernas fond.

Det gick dock inte för tsaren att helt utrota frimureriet. Många blev frimurare utomlands i olika loger – och i dag blomstrar ju ett flertal storloger inom Finlands gränser.

I hemlighet Det var en hel del män från Finland som blev frimurare i Sverige och redan innan Finland blev självständigt år 1917 började några av dem år 1908 att samlas

Finland i hemlighet. Utåt träffades man för att vårda minnet av majoren Fredrik Granatenhjelm, som vid sin död 1783 hade hyllats som ett föredöme för bröderna. År 1913 bildade man Granatenhjelms stiftelse och i den arbetade man för frimureriets återinförande i Finland. Det som var känt för utomstående var dock endast att stiftelsen skulle verka som en vårdare av majorens grav och den 1 maj varje år träffades man vid hans grav för att lägga ner en krans. Graven ligger i Kajsaniemi park och kallas ”Frimurarens grav”. Den är Helsingfors äldsta minnesmärke och där samlas fortfarande de finländska bröderna varje år för minnestal och kransnedläggning.

Inga lagliga hinder Efter det att Finland blivit självständigt och man funnit att landets lagar inte ställde hinder i vägen längre för frimurerisk verksamhet, togs kontakt med Svenska Frimurare Orden i Stockholm och S:t Johanneslogen S:t Augustin kunde återuppta sitt arbete 1923.

Antalet bröder ökade allt mer men för att gå vidare fick man recipiera i S:t Andreasloger på andra håll. Oftast Nordiska Cirkeln i Stockholm. Dessa resor var både tidsödande och dyra på den tiden.

Den gamla finska Andreaslogen Phoenix återuppväcktes först som brödraförening 1927 men den 2 december 1934 kunde man återinviga den som loge igen. Inledningsvis höll logerna till i hyrda lokaler, Phoenix i en gårds-

Varje år på Fredrik Granatenhjelms födelsedag den 1 maj, lägger frimurarna i Finland en krans på hans grav.

byggnad på Bulevarden 10 ända fram till 1964.

Flytta runt För S:t Augustin fick bröderna flytta runt lite i början. Först hyrdes en för ändamålet inredd lokal i en gård tillhörande en bankdirektör Sidorow.

Den var dock för liten för den tillströmning som det blev av nya bröder. Lokalen var 11 meter lång och 4,5 meter bred. En utbyggnad gjordes till 21,5 meter men snart tvingades man

ändå att flytta till en större lokal. Den kunde invigas i april 1927 på läktaren i Riddarhusets tredje våning.

Att man inte fick till ett eget gemensamt frimurarhus som man kunde flytta in i först år 1964 berodde mycket på oroligheter på 1930- talet och på andra världskriget. Den historien går att läsa under rubriken. ”Motstånd och misstro” på nästa sida. X Textbearbetning: LARS BILLSTRÖM Foto: MARTIN GARDBERG

Begravning och Juridik

Finska kriget Finska kriget utkämpades mellan Sverige och Ryssland 1808 – 1809 och ledde till att Sverige blev tvunget att avträda hela Finland till Ryssland. Fram till 1809 var Finland en oskiljaktig del av Sverige och betraktades helt enkelt som ett svenskt område med samma status som alla andra län.

På hösten 1809 slöts freden i Fredrikshamn. Det var den hårdaste fred Sverige någonsin hade slutit. Rikets yta minskades med drygt en tredjedel vilket resulterade i att nästan en miljon av Sveriges befolkning (en fjärdedel av invånarna) kom under ryskt välde.

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

9

Finland

Hemligt telegram låg klart om Sovjet skulle ta Finland För det på 1920-talet återuppväckta frimureriet i Finland var det i början kärva och osäkra tider. Såväl kyrkan som militärmakten ansåg sig hotade. Officerare förbjöds vara medlemmar och frimurarna anklagades ligga bakom offentliga personers död.

D

et dröjde bara 10 år efter att S:t Augustin hade återupptagit verksamheten i Helsingfors 1923 innan anklagelserna mot frimurarna fått sådan kraft att kyrkomötet i Åbo 1933 ville att frimureriet skulle förbjudas.

Motståndarna ansåg att ”frimurarlogerna var härdar för ett farligt politiskt ränkspel och därigenom ett hot med det finska folket och dess självständighet, främst emedan dessa loger var styrda av den internationella judendomen och hade judar som osynliga, anonyma ledare”.

Förslava folket Samma kyrkliga motståndare ansåg även ”att judar, frimurare och kommunister i intimt samarbete hade som mål att demoralisera folken i syfte att förslava dem och bringa dem under sitt välde”.

Frimurardebatten på kyrkomötet ledde inte till något resultat eftersom där också fanns mer sansade ledamö-

Vinterkriget ”Talvisota” (ibland kallat finska vinterkriget i Sverige) utkämpades sedan Sovjetunionen den 30 november 1939, tre månader in i andra världskriget, anfallit Finland. Efter hårt och envist motstånd tvingades Finland den 13 mars 1940 gå med på fred och göra landavträdelser (10 procent av sin yta), bland annat Karelska näset.

Kortfattat fortsatte dock Sovjet att ställa krav på Finland vilket resulterade i Fortsättningskriget ”Jatkosota” som utkämpades mellan länderna från den 25 juni 1941 till den 19 september 1944 då ett stilleståndsavtal skrevs under, men fredsavtalet skrevs på först 1947 i Paris.

ter som kunde försvara påståenden som att ”frimurarna var skyldiga till en rad plötsliga dödfall som under de senaste fyra åren hade drabbat i det offentliga livet verksamma och välkända personer”.

Resultatet blev att präster också i fortsättningen kunde vara frimurare.

Militärer stoppades De fördomar som fanns inom försvarsmakten var svårare att göra något åt. Redan 1931 hade Finlands officersförbund diskuterat frimureriet och förespråkat ett förbud. När sedan en ny överbefälhavare, generalmajor Hugo Österman utnämnts, beslöt denne 1934 att förbjuda officerare och personal i aktiv tjänst att tillhöra någon frimurarorden.

Hans motivering var att man borde ha en officerskår som var enig [sic!]. Först efter kriget, 1945, fick officerare rätt att återinträda i sina gamla loger.

Koncentrationsläger Andra orosmoln var nazisternas härjningar nere i Europa och när Finland blev indraget i kriget krympte logeverksamheten från oktober 1939.

Lite senare tvingades man av hänsyn till Tyskland att i februari 1941 lägga all sin verksamhet i malpåse.

I Europa fängslades tusentals frimurare och skickades till tyskarnas koncentrationsläger.

Men under tiden hade man kunnat evakuera handlingar och skrifter samt överlämna 20 000 mark till Finlands Röda Kors ”för att användas till nödens lindrande under denna tunga tid”.

Ryskt hot Även efter andra världskriget var tiderna oroliga i Finland. Trots den 10

Trapphuset i Helsingfors logehus försågs från början med vackra blyglasfönster. På andra våningen finns detta med Stewardslogens i Finlands vapen, den kapitelloge som fanns i huset vid invigningen 1964..

slutliga freden 1947 tryckte Sovjet fortfarande på och kommunismen tog över i många länder i Europa. Man fruktade att även Finland skulle drabbas och bli underställt ryssarna igen.

Därför fanns färdiga planer för hur man då skulle agera.

Om så skedde skulle bland annat alla handlingar brännas och det var förberett för ett kodat telegram som i så fall skulle skickas till Stockholm. Det skulle kort och gott lyda ”Planen satt i kraft”. Därmed skulle Ordensledningen veta vad som hade hänt. X Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Finland Berikande att gå på loge i Finland

Samma men annorlunda Att gå på loge på en ny ort upplevs av många som att nästan få en ny grad.

Om man dessutom gör det i Finland så blir det garanterat en mycket annorlunda -- och berikande upplevelse.

M

an kan börja med språket.

Det är exakt samma ord i ritualen som i Sverige, men de framförs på en svenska som är mycket ”mustigare” och mer artikulerande; förmodligen mer lik den svenska som talades när ritualerna skrevs, än den svenska vi talar i dag.

Vid Frimurarens besök nyligen i Helsingfors, samtalade vi några bröder på väg till refektoriet efter kvällens sammankomst. Jag pratar som de flesta en slarvig svenska och sväljer många bokstäver. Då hör jag en röst bakom mig: ”Det är någon som bryter på svenska här i kväll”.

Skillnader Men språket är inte det enda som gör det intressant att besöka Finland. Vi frågade kapitelmästaren Tom Waselius om vilka skillnader det finns i övrigt. ”Det första jag vill säga är att jag gång på gång stöter på frågan om hur man ska kunna förstå något när man går på loge i Finland. Naturligtvis är ritualspråket på svenska och vi alla här talar också svenska. Det finns 300 000 personer i Finland som har svenska som modersmål. Så språket är inget hinder, säger Tom. ”Man ska komma ihåg att vi var samma rike i över 650 år. Finland har faktiskt tillhört Sverige mycket längre än vad Skåne har gjort.”

Ingen kungssång ”Men vi har lite annorlunda traditioner på exempelvis våra högtidsdagar.

Vi befinner oss ju i Finland och därför sjunger vi inte Kungssången. Vi skålar istället för presidenten och sjunger den finska nationalsången.” ”Och där skiljer vi oss också genom att vi skålar för Ordens bröder i Sverige, Norge, Danmark och på Island och sjunker respektive lands nationalsång.

Därtill celebrerar vi Storlogen för frie

Tom Waselius är kapitelmästare i Finland, motsvarigheten till provinsialmästare.

och antagne frimurarbröder i Finland och övriga kring jordens yta spridda bröder. Denna del avslutas med hymnen ur Sibelius Finlandia.”

Flera besökare ”Vi ser gärna att vi får fler besökare från Sverige. Det kommer då och då intresserade bröder i de lägre graderna, men kapitelbröder är relativt sällsynta besökare här.” ”I Stor Capitlet uppmuntrar vi medlemmarna, ja till och med propagerar för att de ska göra besök i sina grader i Sverige. Våra bröder i Österbotten åker exempelvis över till Umeå och besöker logen där.” ”I år satsar vi på att få med oss så många bröder som möjligt till åminnelsehögtiden som hålls i grad I Stamhuset i november.” ”För övrigt slogs det besöksrekord i Kapitelsalen i Stockholm när Stor Capitlet åkte över och genomförde en sammankomst i grad VIII i egen regi och med egna recipienter. Då 11

närvarade inte mindre än 235 bröder varav 160 kom från Finlands alla enheter.

Varför Capitel?

En sista fråga: Varför heter det Stor Capitlet och inte provinsialloge? ”Svaret är enkelt. 1973 blev vi i Finland en fullvärdig provinsialloge med alla grader från I till X. Då blev namnet Provinsiallogen i Finland. Tio år senare ändrades namnet till Stor Capitlet i Finland, närmast av två skäl: dels för att det var ologiskt med en svensk provins i ett främmande land, dels för att hylla den gamla benämningen från 1700-talet, då kapitlet i Finland kallades Finska Capitlet (1785-1789)”. ”Det skiljer också lite i befogenheterna mellan en provinsialmästare och kapitelmästaren. Exempelvis är det kapitelmästaren som utnämner de som ska få grad X. I Sverige är det Stormästaren som gör detta.” X Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar.

Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,65 miljoner kronor.

Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2016:

Karolinska Institutet i Stockholm Professor Kerstin Brismar Professor helena erlandsson harris Professor göran K hansson Professor rolf hultcrantz Docent claes hultling med dr Petter Järemo Professor anders Kvanta Professor ingrid lundberg med dr carina lundh hagelin Professor maria masucci Docent cesare Patrone med dr Jaime mirie ross med dr erik rullman Professor Per svenningsson Docent hui-Xin Wang Docent Weili Xu Professor agneta Yngve Universitetet i Helsingfors Professor John e. eriksson

Lunds Universitet med dr henrik ahlenius Professor leif Dahlberg Professor sölve elmståhl Professor fredrik ghosh Professor anders heijl Professor susanne iwarsson Professor ann Wennerberg Göteborgs Universitet Professor sven enerbäck med dr christine laine Professor mattias lorentzon Professor annika rosengren Professor ingmar skoog Professor Katharina stibrant sunnerhagen Professor margda Waern Professor anders Wallin Docent Katarina Wilhelmson Professor henrik Zetterberg Docent madeleine Zetterberg

Linköpings Universitet Bitr professor martin hallbeck Professor anna strömberg Professor Karin Öllinger Professor carl Johan Östgren Umeå Universitet Professor anders Bergh Professor anders Blomberg Professor Kurt Boman Professor lillemor lundin olsson Professor tommy olsson Uppsala Universitet Professor lena gunningberg Docent martin ingelsson Professor mats larhed Professor Östen ljunggren Professor anders Wanhainen

Totalt utdelas över 40 miljoner kronor per år från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser.

Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre.

Box 170, 101 23 Stockholm

Finland Triangeln - Ordens första frimurarklubb

En triangel som kan blir en brödraförening I ett brev i mars 1985 tog Fjalar Rosenlöf, nybliven ordförande mästare för S.t Johanneslogen Korsholm i Vasa, kontakt med ett femtontal bröder i södra och mellersta Österbotten. Han efterlyste åtgärder för att fylla det tomrum i frimurerisk verksamhet som fanns i södra Österbotten.

I

Vasa och Jakobstad fanns det egna frimurarloger vilket de södra delarna av landskapet saknade. Det skulle dock ta tre år innan en konkret verksamhet kunde startas. I april 1988 samlades på Rosenlöfs initiativ 18 bröder i Närpes.

Efter diskussion ”i god anda” beslöt man bilda en frimurarklubb bland bröderna i Kaskö, Kristinestad, Närpes och Korsnäs.

Sydösterbotten Följande dag upplyste Rosenlöf kapitelmästaren för Stor Capitlet i Finland, Olof Hixén, om att man med anledning av kapitelmästarens cirkulär bildat en frimurarklubb för

Fjalar Rosenlöf gjorde ett förslag till vapensköld för Triangeln, men förslaget förverkligades inte eftersom frimurarklubbar inte skall ha egna vapen.

bröder ”bosatta i Sydösterbotten som tillhörde Svenska Frimurare Orden”.

Rosenlöf, som ordförande mästare för närliggande S:t Johanneslogen Korsholm, hade gett sitt medgivande till att åta sig tillsynen över klubbens verksamhet. I denna egenskap hade Rosenlöf valt prosten Holger Andersson till förste ledare för den sydösterbottniska frimurarklubben. Till hans ställföreträdare hade han valt bankdirektören Fjalar Jungerstam och till sekreterare länsmannen Knut von Alftan.

Först Redan då man bildade klubben var man medveten om att klubben antagligen var den första inom Svenska Frimurare Orden, ”vilket senare bekräftats”. Men redan en dag senare grundades den följande frimurarklubben i Borgå och ännu samma år en i Gamlakarleby. Om man inom den sjätte fördelningen (Finland) var först att bilda frimurarklubbar återstår att se.

Norge inspirerade Redan den 4 maj samma år besökte kapitelmästaren klubben. I sitt anförande framhöll han att upprinnelsen till klubbverksamhet stod att finna i Norge, vilket Svenska Frimurare Orden velat dra nytta av. Klubbarna hade blivit härdar för nyrekrytering av bröder och hade fungerat som inspirationskälla till flitigare deltagande i logearbetet.

Som namn på frimurarklubben i Sydösterbotten föreslogs namn kopplade till P.J. Bladh, känd 1700-talsköpman i Kaskö och Stockholm, eller 13

Triangelns nuvarande ordförande Jesper Wikström.

biskop Benedict som grundat Närpes församling på 1300-talet. Fem år efter starten gick man slutligen in för namnet Triangeln som syftade dels på den kristna symbolen, dels på städerna Kaskö, Kristinestad och Närpes.

Brödraförening Frimurarklubben Triangelns drygt 30 medlemmar samlas fortsättningsvis till regelbundna sammankomster på olika håll i Sydösterbotten. Samtidigt deltar medlemmarna i logernas verksamhet i Vasa och Jakobstad. I stället för att börja förbereda klubbens 30-årsjubileum frågar man sig dock om det inte snart vore dags att i dess ställe bilda en brödraförening eller loge? X Text: BENGT KLEMETS

Finland

De blå logerna är gemensamma grunden En svensk, van vid ett enda frimurarsystem, blir garanterat förvirrad när han försöker sätta sig in i frimureriet i Finland. Där finns nämligen inte mindre än sju storloger att hålla isär. Utöver den svenska!

De flesta arbetar i olika ”tilläggsgrader” och för att få recipiera i en sådan måste man först ha blivit mästare i en ”blå loge” – som numera också finns i Sverige.

Göran Andersson, Stormästarens ståthållare, som själv bor i Helsingfors, reder här ut begreppen för Frimurarens läsare:

D

e blå logerna arbetar i tre grader: lärling, medbroder och mästare och deras ideella innehåll ligger nära det svenska systemets johannesgrader. Beteckningen blå loger används i många länder, i engelsktalande länder också craft lodges.

På olika håll i världen finns det flera tiotal andra storloger som arbetar enligt sina särskilda ritualer, i Finland till exempel Märkesmästarmurare, Royal Arch, Urgamla och Antagna Skotska Riten och så vidare.

Gemensamt för dessa är dock att medlemskap alltid förutsätter mästaregraden i någon erkänd blå loge.

Graderna i dessa andra loger benämns allmänt tilläggsgrader i förhållande till de blå logerna.

33 grader fel Rätt ofta hör man bröder i Svenska Frimurare Orden, SFMO, tala om ”det 33-gradiga systemet” som en gemensam beteckning för de olika storlogerna i Finland.

Det här är emellertid missvisande eftersom det inte finns någon gemensam struktur för de olika självständiga storlogerna och chaptren som verkar i Finland.

Missförståndet beror antagligen på att vi inom SFMO är vana att tänka på de olika graderna som en sinnrikt integrerad helhet från grad I till X trots att det här är unikt för det svenska systemet.

Skotska riten Beteckningen ”det 33-gradiga systemet” kan tillämpas enbart på den Ur-

Igelsta gård utanför Södertälje är hemvist för två av de blå logerna i Sverige.

gamla och Antagna Riten 33 grader som kortare kallas Skotska Riten och som är en av sju storloger som arbetar i Finland.

Läs gärna mera om olika utländska frimurarordnar i Jan Thulins skrift ”Utländskt frimureri” som utgetts av informationsdirektoriet.

Den överenskommelse mellan SFMO och Storlogen för Frie och Antagne Murare som utgör en förutsättning för de blå logerna i Sverige gäller alltså arbetet i de tre första graderna.

Det finns inga planer på och inget behov av att i Sverige etablera loger som arbetar i tilläggsgraderna.

Den broder som uppnått mästa14

regraden i en blå loge kan hos vår Stormästare anhålla om adoption i grad III i SFMO. Och givetvis får en broder som är medlem i någon erkänd utländsk storloge som arbetar i tilläggsgraderna besöka SFMO:s loger i enlighet med gällande besöksöverenskommelser. Den som gäller nu kan dock komma att ändras framöver eftersom det pågår ett arbete med att jämföra olika graders innehåll. Det är inte omöjligt att det blir justeringar av vilken grad man måste ha för att få besöka en annan grad. Man ska därför alltid kontakta Ordens utrikesavdelning inför ett utländskt besök. X

Finland

Ny kunskap och upplevelser erbjuds i nya finska loger Snart sagt alla bröder inom vår Orden känner redan till att de internationellt mest utbredda så kallade blåa frimurarelogerna också har etablerats i Sverige.

F

örkortningen F & AM står för Fria och Antagna Murare som är den formellt riktiga benämningen på det som i dagligt tal ofta kallas ”blått frimureri” och betecknar loger som arbetar i tre grader som till sitt ideella innehåll ligger nära SFMO:s, Svenska Frimurare Ordens, johannesgrader.

Det historiska steget att etablera ”blå loger” i Sverige blev möjligt genom en överenskommelse i januari 2011 mellan Stormästarna för SFMO och Storlogen för Fria och Antagna Murare i Finland, kortare finska storlogen.

Därmed kan de nya blå logerna i Sverige erbjuda svenska bröder nya kunskaper och upplevelser. För närvarande verkar F & AM logen Telge nr 169 och F & AM logen Igelsta nr 175 i Södertälje. F & AM logen Donatus nr 174 verkar i Lund.

det naturligt att det blå frimureriet etablerades i Sverige med loger som arbetar under den finska storlogen.

Den första blå logen i Sverige, Telge 169, etablerades alltså i Södertälje den 19 september 2013 och Frimuraren har bland annat i nummer 3 år 2014 redogjort för de första goda erfarenheterna.

Högre väsen Bakgrunden till överenskommelsen är att det sedan många år har funnits ett behov att i Sverige erbjuda också män som inte uppfattar sig som kristna men tror på ett högsta väsen, en möjlighet att upptas som medlemmar i en internationellt erkänd blå frimurareloge.

Eftersom SFMO redan sedan år 1770 genom sina johannesloger har varit den internationellt erkända suveräna storlogen i Sverige förutsattes att en sådan ny möjlighet skulle bygga på att någon i utlandet arbetande storloge sluter avtal SFMO om etablering i Sverige.

Logen hyr för sin verksamhet utrymmen på Igelsta Gård och arbetar givetvis på svenska språket. Ytterligare två loger, Donatus 174 och Igelsta 175 har redan konstituerats och invigdes den 14 februari 2014 i Södertälje. Donatus 174 i har senare flyttat sin verksamhet till Lund, i samma lokaler som Brödraföreningen EOS.

Finska kontakter Eftersom SFMO:s sjätte fördelning Stor Capitlet i Finland sedan början av 1920-talet har arbetat parallellt med och under senare år haft allt livligare kontakter med finska storlogen blev

Många fördelar Ur SFMO:s synpunkt erbjuder finska storlogens etablering i Sverige många fördelar. Den kanske viktigaste strategiska fördelen för Orden är att den svarar mot önskemål från internationellt håll att också i Sverige erbjuda möjligheter att arbeta i de blå graderna 1-3 vilka som sagt inte förutsätter kristen bekännelse.

Det är ju så att vårt också internationellt mycket uppskattade integrerade svenska system på kristen grund ut15

gör en minoritet i jämförelse med det internationella erkända ”blå” frimureriet. Vi omfattar cirka 50 000 medlemmar i fem nordiska länder mot kanske cirka 3 miljoner medlemmar i den övriga världen.

Stor Capitlets bröder För den enskilde brodern erbjuder de nya blå logerna i Sverige samma intressanta möjligheter att besöka och uppleva innehållet i det blå frimureriet som Stor Capitlets bröder redan haft i flera decennier.

Erfarenheterna av praktiskt samarbete inom frimureriet i Finland har nämligen varit mycket positiva framför allt i formen av ett ömsesidigt besöksutbyte i vardagen.

Det har gett bröder i bägge systemen nya stimulerande infallsvinklar på innehållen i respektive ritualer och den gemensamma grund som erkända storloger bygger på.

Samtidigt har också de personliga kontakterna bröderna emellan på alla nivåer blivit utmärkta. Bland annat kunde ju Frimuraren för inte så länge sedan berätta om några svenska och finska bröders gemensamma resa till klosterhalvön Athos.

Besöksrätten Besöksrätten i blå loger gäller alla bröder inom vår Orden som uppnått grad III. På motsvarande sätt har alla bröder i de blå logerna som uppnått mästaregraden rätt att besöka våra sammankomster i Johannesgraderna. För att besöken skall förlöpa smidigt och problemfritt kommer Ordens kansli att ta fram en vägledning för hur bröderna skall klä sig och föra sig vid besök i en blå loge. X Text: GÖRAN ANDERSSON Foto: CHRISTER ENG

Finland Logehuset i Helsingfors bjuder på ovanliga och unika hemligheter

Unika damer vakar över Johannessalen Det finns mycket att upptäcka vid logebesök i Helsingfors. En hel del är man helt ensamma om inom Svenska Frimurare Orden. Ordenshuset invigdes 1964, men under årens lopp har ytterligare utrymmen köpts. I dag, 93 år efter den frimureriska verksamhetens återuppståndelse i Finland, äger logernas understödsförening Granatenhjelm nästan hela huset.

D

et första en besökare i Johannessalen lägger märke till är att det ovanför ordförande mästarens plats sitter två sfinxer. Och man frågar sig genast - vilket också en och annan av Ordens Visitator a latere spontant lär har gjort; vad gör en sfinx i något som ska föreställa ett grekiskt tempel? ”Förklaringen är enkel”, berättar kapitelmästaren Tom Waselius. ”Det finns grekiska sfinxer också, inte bara egyptiska. Det här är grekiska så kal�lade gynosfinxer.” ”En gynosfinx har kvinnohuvud och bröst, stora rovfågelvingar, ett lejons underkropp och en svans med ormhuvud. De här sfinxerna har hängt med i 89 år nu.”

Vaktade Thebe ”Den kanske mest berömda grekiska sfinxen vaktade ingången till den grekiska staden Thebe nordväst om Athen. Sfinxen ska ha ställt en gåta till den som vill passera.” ”När du frågar hur sfinxerna hamnat i Johannessalen på Nylandsgatan så är nog svaret att de har kommit dit som en inredningsdetalj, skapad av salens arkitekt David Frölander-Ulf i samband med att den ursprungliga Johannessalen i Riddarhuset i Helsingfors färdigställdes år 1927.” ”Den salen fungerade som förlaga för den nuvarande Johannessalen, som ju tillkom år 1964. Man försökte alltså i görligaste mån flytta över den gamla Johannessalen i Riddarhuset till Nylandsgatan.”

Insynsskydd ”En orsak till att sfinxerna ursprungligen kom med som dekoration var

De grekiska gynosfinxerna.

kanske att de fanns installerade framför orgelläktaren i Riddarhuset, och alltså också tjänade som insynsskydd för mindre vacker utrustning uppe på läktaren.” ”I Riddarhuset fanns orgelläktaren i väster, medan den på Nylandsgatan ju finns i öster, men hela blocket med de båda sfinxerna och dekorationen med orgelpipor är densamma som fanns i Riddarhuset och den har alltså som sådan flyttats från den gamla salen till den nya.”

Uppenbar symbolik ”Vår Johannessal är ju utformad som ett rätt stramt grekiskt tempel, och någon kan kanske tycka att sfinxerna är litet udda där. Så är det ändå inte, utan tvärtom hör de till den grekiska mytologin liksom hela salen, och parallellen till symboliken med den ”gåtfulla” 16

sfinx, som vaktade stadsporten i Thebe är uppenbar.” ”Beträffande konstnären har jag dessvärre ingen uppgift att tillgå, men jag är 99 procent säker på att designern är arkitekten David FrölanderUlf, som under 1920- och 1930-talet designade samtliga logelokaler i Finland. Han var en mycket känd arkitekt, från vars ritbord fyra stora stenhus i Helsingfors centrum härstammar, men mest känd blev han faktiskt som inredningsarkitekt.” ”Han stod bland annat för den ursprungliga inredningen av Hotell Kämps restaurang i Helsingfors, samt många andra kända restaurang- och hotellinredningar. David FrölanderUlf levde mellan 1874 och 1947.” X Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Beställ skrifter från Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Bli medlem och få årsboken Acta Masonica

Vik sedan här och tejpa

Riv efter perforeringen, vik in, vik igen och posta.

2

Porto

Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Kungsängsgatan 17-19 753 22 UPPSALA

1

Vik först här

Titel

Förnamn

Efternamn

Gatuadress

Postnummer och postadress

Land

Telefon hem

Telefon mobil

E-postadress

Grad (lägst III)

Logetillhörighet*

Personnummer

□ Jag anmäler mig som medlem (korresponderande ledamot) i CFE och ser fram mot att få årsboken Acta Masonica Scandinavica som utkommer nästföljande år samt fortlöpande information om logens verksamhet. Jag är medveten om att medlemskapet förutsätter att jag: 1) betalar årsavgiften till CFE, som för år 2016 är 450 kr**, samt 2) betalar årsavgiften till den loge som jag tillhör.

**Inbetalning till CFE görs via Bankgiro 333-5445 eller €50 till logens finska konto i Nordea FI67 1378 3000 2046 24. **Inbetalningar från andra länder än Sverige och Finland görs via BIC: NDEASESS. IBAN: SE94 9500 0099 6026 0771 4892.

□ Jag vill beställa skrifter från CFE:

* Bröder i Norge lämnar även uppgift om Johannesloge, markerat med ett ”J”.

1) Fyll i blanketten, ange tydligt namn och adress dit böckerna ska skickas, försegla och posta därefter blanketten.

2) Fyll i blanketten, scanna den och skicka den elektroniskt till cfe@frimurarorden.se. Ange tydligt namn och adress till mottagaren av böckerna.

Oavsett på vilket sätt beställningen har gjorts, kommer böckerna att sändas per post tillsammans med en faktura.

Antal Titel Årsskriften Acta Masonica Acta Masonica Scandinavica nr 1. (1998) Acta Masonica Scandinavica nr 3. (2000) Acta Masonica Scandinavica nr 5. (2002) Acta Masonica Scandinavica nr 7. (2004) Acta Masonica Scandinavica nr 8. (2005) Acta Masonica Scandinavica nr 9. (2006) Acta Masonica Scandinavica nr 10. (2007) Acta Masonica Scandinavica nr 11. (2008) Acta Masonica Scandinavica nr 12. (2009) Acta Masonica Scandinavica nr 13. (2010) Acta Masonica Scandinavica nr 14. (2011) Acta Masonica Scandinavica nr 15. (2012) Acta Masonica Scandinavica nr 16. (2013) Acta Masonica Scandinavica nr 17. (2014) Acta Masonica Scandinavica nr 18. (2015)

□ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □

Antal Författare/redaktör

□ □ □ □ □ □ □ □ □

Fredrik Björkman Göran Anderberg Erik Cornell Erik Cornell Gunnar Lantz Magnus Ottosson Gunnar Westin Fredrik Björkman

Pris SEK

Euro

100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 300 kr 300 kr 300 kr 300 kr

11 € 11 € 11 € 11 € 11 € 11 € 11 € 11 € 11 € 11 € 11 € 33 € 33 € 33 € 33 €

Förmånserbjudande: Bokpaket nr 1, 500 kr:

□

□ □

Sten Svensson m.fl.: 250 år i barmhärtighetens tjänst. Frimurarnas Barnhusverksamhet 1753-2003 Viktor Nordström: Föreningen Frimurarbarnen Lars Ysander (red): Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik (2:a upplagan) Dan Eklund & Henrik Berg (red): Hertig Carl och det svenska frimureriet (2010 års jubileumsbok - SFMO 275 år) Gunnar Lantz, Lars Otto Berg m.fl.: Frimurarnas hus. Byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet.

Bokpaket nr 2, 500 kr:

Ad Fontes nr 2-10 (nio volymer), olika författare Henrik Berg et al (red) En nutida karolin. Vänbok till Lars Otto Berg Gunnar Lantz: Frimurerisk ordlista Frimurarnas välgörenhet Caritas

Bokpaket nr 3, 500 kr:

Sju valfria årgångar av årsskriften Acta Masonica Scandinavica.

Ange vilka årgångar som önskas.

Titel Skriftserien Ad Fontes, ej gradbundna volymer Ad Fontes nr 0-2. Symboler och symbolister Ad Fontes nr 0-3. Hertig Carl, frimurarna och mordet på Gustaf III Ad Fontes nr 0-4. Från byggnadsskrån och gillen till frimureri Ad Fontes nr 0-5. Tempelriddarlegenden. En introduktion till riddargradernas tillkomst och några frågeställningar.

Ad Fontes nr 0-6. Schering Rosenhanes palats - Frimurarordens första Stamhus Ad Fontes nr 0-7. Det fullkomliga tretalet /Gud/ och den svenska riten Ad Fontes nr 0-8. Enheter i SFMO med personnamn Ad Fontes nr 0-9. CFE 15 år. Vad hände egentligen? (Jubileumsskrift 2012) Ad Fontes nr 0-10. Orden under kunglig ledning i Sverige, Sverige-Norge 1800-1904

□ □ □ □ □ □ □ □ □ □

Övriga skrifter producerade och utgivna av CFE Henrik Berg m fl C. F. Eckleff - tio år av forskning (Jubileumsskrift 2007) Bo Setterlind Steg för steg. Dikter med inledning av Olle Hammermo Sten Svensson m fl 250 år i barmhärtighetens tjänst. Frimurarnas Barnhusverksamhet 1753-2003 Viktor Nordström Föreningen Frimurarbarnen Lars Ysander (red) Frimureriska tonsättare och frimurerisk musik (2:a upplagan) Dan Eklund, Sten Svensson & Hans Berg (red) Hertig Carl och det svenska frimureriet (2010 års jubileumsbok - SFMO 275 år) Gunnar Lantz, Lars Otto Berg m.fl.

Frimurarnas hus. Byggnader och arkitekter i det svenska frimureriet.

Frimurarnas välgörenhetsarbete Caritas Gunnar Lantz Frimurerisk ordlista (svensk-engelsk, engelsk-svensk) Henrik Berg et al (red) En nutida karolin. En vänbok till Lars Otto Berg.

□ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □ □

Skrifter som producerats utanför CFE vilka saluförs av CFE Göran Anderberg Frimuraren Gustaf III Solfrid Söderlind En hovmans fåfänga. (Om G A Reuterholm. Rikt illustrerad.)

Tom C Bergroth Med det himmelska ljuset som ledare. S:t Johanneslogen S:t Henrik i Åbo 1931-2006 Lars Otto Berg & Ulf Åsén Det svenska frimureriet under 275 år. När hände vad? ”Söken och I skolen finna”. Artiklar ur AF-länken 1998-2001 Harald Qvistgaard Hyllningsskrift Kjell Lekeby Esoterica i Svenska Frimurare Ordens arkiv 1776-1803 Kjell Lekeby Gustaf Adolf Reuterholms hemliga arkiv från 1780-talet J. Franck & J.O. Hernodius Nicotiana (om tobak som univ.läkemedel från 1633) Lars Ysander Dialog med en okänd. Dikter.

Erik Cornell Från härskarmakt till rättsstat - Vägen till politisk pluralism.

L. O. Berg m.fl.

Svenska Frimurare ordens Hederstecken, åren 1945-2013 Fulcanelli Kadetralernas mysterium

Vid köp av fler än tre skrifter lämnas 10 % rabatt på slutsumman.

Till priset kommer en expeditionsavgift på 15 kr samt kostnad för porto och emballage.

Pris SEK

Euro

50 kr 50 kr 50 kr

6€ 6€ 6€

50 kr 50 kr 50 kr 50 kr 50 kr 50 kr

6€ 6€ 6€ 6€ 6€ 6€

50 kr 50 kr 100 kr 50 kr 100 kr

6€ 6€ 11 € 6€ 11 €

250 kr

28 €

100 kr 100 kr 40 kr 100 kr

11 € 11 € 4€ 11 €

100 kr 50 kr 100 kr

11 € 6€ 11 €

150 kr 50 kr 50 kr 100 kr 100 kr

17 € 6€ 6€ 11 € 11 €

50 kr 50 kr 150 kr 100 kr 150 kr

6€ 6€ 17 € 11 € 17 €

Finland

Gunnar Nyström instruerar främmande finska bröder om vårt svenska frimurarsystem och den ”röda linje” som går från gr I till gr X. Här gör sig gruppen redo för att besöka grad IV-V.

Finska studiecirklar om svenska systemet I Finland med många olika frimurarsystem faller det sig naturligt att man också har ett flitigt utbyte av besökare mellan sig. För att öka kunskapen om vårt svenska system bjuder man i Helsingfors in främmande bröder till studiecirkar.

D

et startade för fem år sedan.

Och under vintern har det hållits ytterligare en Andreasstudiecirkel om IV-V:e graden. Man håller inledningsvis till i de främmande brödernas egna lokaler och så gör man studiebesök och är med vid gradgivningar hos Svenska Frimurare Orden.

Vid Frimurarens besök i Helsingfors hade cirkelledaren Gunnar Nyström samlat ett tiotal främmande bröder från sin cirkel till ett besök i en sammankomst i IV-V graden. Gunnar är förste stewardsmästare och har bland annat skrivit om andreasgraderna i forskningslogen Eckleffs Ad fontes-serie. ”Vi inleder utbildningen med att berätta om vår Ordens historia, våra symboler och våra ritualer. Det här är nu den fjärde studiegruppen på

Sammankomsten med de främmande besökarna grad IV-V leddes av logens ordförande mästare Lars Lindqvist, till höger, i samspråk före logen med Guy Catani, deputerad kapitelmästare och tidigare ordförande mästare i S:t Andreaslogen.

fem år och det har alltid varit samma stora intresse. Av de som anmäler sig kan man notera en 95-pro19

centig närvaro varje gång”, berättar Gunnar. ”Och det är inte bara jag som pratar.

Det blir en hel del givande diskussioner också.” ”Efter föreläsningarna besöker vi alltid graden i fråga för att alla ska se och förstå vad de fått information om.

De upptäcker då många likheter med sitt eget system” ”Till hösten fortsätter vi med VI:e graden för den här gruppen och därefter följs instruktionen upp i en ny studiecirkel med vad som händer i grad VII. Deltagarnas aptit ökar hela tiden i alla grupper vi har haft och de vill gärna fortsätta. Förra året var den första gruppen kommen till grad VII och ytterligare en grupp ska få instruktioner om samma grad senare i vår.” X Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Finland

Finländska bröder byggde logehus av gamla industrilokaler Den 3 september 1964 invigdes Ordenshuset vid Nylandsgatan i Helsingfors med pompa och ståt. Då kunde de tre helsingforslogerna, S:t Johanneslogen S:t Augustin, S:t Andreaslogen Phoenix och dåvarande Stewardslogen i Finland för första gången samlas under ett och samma tak i egna utrymmen.

D

å den frimureriska verksamheten inom Svenska Frimurare Orden återuppväcktes i Finland år 1923 var entusiasmen stor, och det stora antal sökande som recipierades under de första åren var verkligt imponerande.

Det säger sig självt att den viktiga lokalfrågan kom att vara ett av de främsta diskussionsobjekten under de första åren, eftersom det i 1920-talets Helsingfors inte var så lätt att hitta lämpliga utrymmen, och framför allt var ju den nyuppväckta logens ekonomi begränsad.

Ljus och lykta De första receptionerna ägde rum i en ganska liten logelokal. Därför sökte man med ljus och lykta redan i mitten av 1920-talet efter större utrymmen, och man höll på att köpa en tomt vid Idrottsgatan för att där bygga ett Ordenshus; men därav blev intet, vilket kanske var lyckligt då de ekonomiska resurserna sannolikt knappast hade räckt till för det unga frimureriska samhället i Helsingfors. I stället löstes frågan så att logeutrymmen kunde hyras i Riddarhuset våren 1927.

Den frimureriska verksamheten i Helsingfors expanderade genom att S:t Andreaslogen Phoenix återinvigdes år 1934, och kunde inleda sin verksamhet i hyrda utrymmen i ett gårdshus vid Bulevarden, faktiskt rygg i rygg med dagens Ordenshus.

Byggdes om En ursprunglig tanke, att frimureri av alla grader skulle äga rum i Finland, kunde ta ytterligare ett steg mot fulländning år 1953, då Stewardslogen i Finland, som arbetade i graderna VII och VIII, kunde invigas.

Den arbetade i samma utrymmen som S:t Augustin i Riddarhuset som

Gatufasaden på Nylandsgatan 9, frimurarnas adress. När grindarna är öppna pågår det verksamhet i huset.

byggdes om varje gång för Stewardslogens arbete.

Men hyresförhållandet med Riddarhusdirektionen hade inte varit friktionsfritt, utan präglats av upprepade stridigheter. Detta, och det faktum att Phoenix-huset vid Bulevarden hotades av rivning, gjorde att man på allvar började se sig om efter andra och egna utrymmen under 1950-talet.

Phoenix kontrakt gällde till våren 1964, men sedan skulle huset rivas.

20

Den pådrivande kraften bakom lokalprojektet var framförallt brodern Arne Gyllenberg, som konstaterade att det var dumt att betala höga hyror åt andra, när man kunde skaffa egna utrymmen, som man själv kunde äga.

Donationer Tanken på egna logeutrymmen var ändå inte ny. Redan på 1920- och 1930-talet donerade flera bröder större och mindre summor till en fond

Finland som skulle möjliggöra inköp eller byggande av vad man kallade ett eget hem.

Ytterligare donationer tillkom i början av 1950-talet, men den stora donatorn i det här sammanhanget blev Ane Gyllenberg, som alltså också drev frågan personligen.

Ane Gyllenberg donerade nästan alla aktier i ett bostadsbolag och även ett antal tomter i Esbo, allt med tanke på att den här förmögenheten någon gång skulle kunna omvandlas till egna logeutrymmen.

Industrifastighet Under 1950-talets senare år sökte man alltså aktivt efter lämpliga utrymmen, men det var inte så lätt att hitta sådana, trots många förslag. År 1960 lyckades dock Ane Gyllenberg själv finna ett lämpligt objekt, en rätt nedgången industrifastighet vid Nylandsgatan 9, som verkade passa.

Efter att ha undersökt fastigheten närmare kunde man konstatera att projektet var möjligt, och Föreningen Granatenhjelm, som förvaltade den frimureriska förmögenheten kunde därmed köpa stommen till dagens Ordenshus våren 1960.

Det var inget litet projekt som man gav sig in på. Merparten av de köpta utrymmena fanns i två gårdshus, vilka båda var gamla småindustrifastigheter; den äldre byggd 1890 hade

Nere till vänster i gårdshuset ligger entrén. Bra att veta för svenska förstagångsbesökare.

härbärgerat ett tryckeri, den yngre, byggd 1900, hade inrymt bland annat en lampfabrik. Dessutom köptes ett utrymme i översta våningen av bostadshuset i gatubyggnaden, också byggd 1900, som långt senare skulle bli refektorium.

Flytta över Ett omfattande planeringsarbete startade omedelbart under ledning av en byggnadskommitté, som leddes av Ane Gyllenberg. Johannessalen i Riddarhuset och S:t Andreaslogen Phoenix utrymmen, som alla ursprungligen planerats av den kända arkitekten och frimurarbrodern David Frölander-Ulf, skulle i görligaste mån ”överflyttas” till utrymmena vid Nylandsgatan.

Planeringsarbetet med alla tillstånden från myndigheter och logedirektoriet tog drygt två år i anspråk, men våren 1963 kunde arbetet inledas med sikte på att bedriva den frimureriska verksamheten i egna utrymmen hösten 1964.

Den 3 september invigdes sedan planenligt det nya Ordenshuset med en allmän sammankomst och en festmiddag, som ägde rum på Restaurant Royal i Svenska Teaterns hus som för en lång tid fick utgöra platsen för brödramåltiderna i samband med alla sammankomster. Refektoriet ingick inte i det ursprungliga projektet, utan förverkligades först ungefär 15 år senare.

Telegram till presidenten Vid invigningen gästades huset av många höga gäster från Sverige, och själva invigningen förrättades av dåvarande Ordens sigillbevarare och kansler, livmedikus Erik Böttiger.

Vid jubileumsmiddagen efter invigningen höll Ane Gyllenberg huvudtalet. Han konstaterade följande: ”Det viktigaste är att vårt frimureri inte bröts sönder, att vi ostörda får arbeta vidare – från denna höst hade vi utan ett nytt tempel stått utan föreningslänken mellan livets Johannesloge och meningsfullhetens och de andliga kravens höga Kapitel.”

Till invigningsdagen hade man också sänt telegram både till Ordens Stormästare HKH Konung Gustaf VI Adolf, och till Finlands president.

Svarstelegram inkom också från båda, med följande ordalydelse: Med tack 21

Ane Gyllenberg. Ordförande mästare i S:t Augustin 1950-53, och i Stewardslogen i Finland 1953-61.

för telegrammet sänder jag till eder alla min varma lyckönskan och hjärtliga hälsningar / Gustaf Adolf, respektive: Tackar uppriktigt för det vänliga telegrammet och framför till Föreningen Granatenhjelm mina bästa lyckönskningar med anledning av det nya Ordenshusets invigning / Republikens President.

Läsvärd Till invigningen hade Föreningen Granatenhjelm utgett en förtjänstfull Festskrift, som behandlar frimureriets historia i Finland under 1900-talet.

Skriften är mycket läsvärd än i dag för den som är intresserad av det svenska frimureriets skeden i Finland under 1900-talets första decennier.

Vi kan i dag konstatera att vårt eget hem i centrum av Helsingfors bjuder på väldigt fina utrymmen för vår frimureriska verksamhet. Detta kan vi tacka en framsynt tidigare frimuraregeneration för. De hade både viljan, kraften och resurserna att bara 50 år efter frimureriets återuppväckande från noll skapa ett Ordenshus, som väl motsvarar dagens krav och som inte behöver skämmas för sig ens i konkurrens med många av de storslagna, gamla ordenshus, som på flera orter i Sverige byggts enkom för sitt ändamål. X Text: TOM WASELIUS Foto: MARTIN GARDBERG

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus.

För mer information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA!

22

Storintendentens expedition

Handskar 250 kr

Vantar 75 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Fluga med mönstrat frimurarkors 225 kr Slips med rött frimurarkors 150 kr Slips med frimurarkors-mönster 275 kr Fickur med frimureriska symboler 1 750 kr Slips/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr

Pins med frimurarkors, 10 eller 4 mm 50 kr

Servietthållare, guldfärgad med frimurarkors 175 kr

Nyckelring med frimurarkors 75 kr Manschettknappar med frimurarkors 175 kr Frackknappar med frimurarkors 150 kr Manschettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Sedelklämma med frimurarkors 75 kr

Servietthållare, silverfärgad med frimurarkors 175 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Klackplånbok 75 kr

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via vår nya hemsida yourvismawebsite.com/svenska-frimurare-orden-1 som kan även nås via www.frimurarorden.se/organisation/storintendenten/frimurarordens-webshop Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Högtid

Vid Nordiska Förstas högtidsdag gick det att räkna till nio av Ordens storofficianter, nio med Ordens Hederstecken och 18 bröder från Ordens högsta ledning.

Nordiska Förstas högtidsdag med åtta nya värdigheter Som vanligt vid Den Nordiska Första S:t Johannislogens högtidsdag på Karldagen den 28 januari är det fullsatt i Stamhuset. Många samlas för att de vill vara med vid det enda tillfället på året när såväl Kungens som Stormästarens utnämningar kungörs. Men framför allt är det tradition att Ordens samtliga högsta ämbetsmän samlas denna dag för att avhandla olika frågor.

C

eremonimästaren har mycket att stå i den här dagen. Den ena gruppen efter den andra ska föras in i Johannessalen med olika kombinationer av vakter. Det börjar med logens egna ämbetsmän och gäster till Riddare och kommendören och slutligen Stormästaren.

Historia Men när väl alla är på plats kan Nordiska Första som vanligt bjuda på en

fin och högtidlig sammankomst med vacker sång och musik från läktaren.

Ordförande mästaren, Pelle Björklund, ägnade sitt tal åt att berätta om logens historia. En berättelse där han varje högtidsdag har tagit för vana att avverka några decennier i taget. Intressant, inte minst för de närvarande johannesbröderna, att få en grundlig information om sin loge.

När så allt formellt under en högtidsdag är avklarat, med skifte av äm24

betsmän och allt annat som hör till, kommer så slutligen den kungörelse som alla nyfiket har väntat på. De utnämningar som Ordens Stormästare har gjort.

Utnämningar Det är i samband med Ordens högtidsdag den 19 mars som utnämningarna verkställs i en speciell ceremoni.

Som nya Riddare och kommendörer med Röda korset får vi då se fil.

Högtid kand. Rolf Prag, X SPL, personalchef Per Lundborg, X GPL och reklambyråchef John Fahlnaes, X GPL. Rolf Prag är andre deputerad provinsialmästare i Skånska Provinsiallogen i Kristianstad, ledamot av logedirektoriet och förutvarande ordförande för Brödraföreningen EOS i Lund.

Per Lundborg från Göta Provinsialloge är tillförordnad vice ordförande i utbildningsdirektoret och förutvarande ordförande för Brödraföreningen Västerhavet i Kungsbacka.

John Fahlnaes från Göta Provinsialloge är vice ordförande i informationsdirektoriet.

Ordens Hederstecken Som brukligt är utnämns några förtjänta bröder att från Ordens högtidsdag att vara Innehavare av Ordens Hederstecken. Det är överläkare Lars Mansfeld, X VPL, tekniker Björn Wänting, X ÖNPL, och ingenjör Karl-Gösta Nilsson, X SPL. Lars Mansfeld från Värmländska Provinsiallogen är sedan tidigare innehavare av Prins Bertils Frimuraremedalj och förutvarande ordförande mästare för S:t Andreaslogen Eugen i Örebro.

Björn Wänting från Övre Norrlands Provinsialloge, är också sedan tidigare innehavare av Prins Bertils Frimuraremedalj och förste kansler i provinsiallogen.

Karl-Gösta Nilsson från Skånska Provinsiallogen är sekreterare i utbildningsdirektoriet och förutvarande ordförande mästare i S:t Andreaslogen Carl X Gustaf i Helsingborg.

Prins Bertil Det kungjordes även att två bröder kommer att tilldelas Prins Bertils Frimuraremedalj den 19 mars. Dessa är bankdirektör Dick Mannestig, X Svea, och redaktör Kjell Lekeby, X Svea.

Dick Mannerstig från Botkyrka är förutvarande sekreterare i barmhärtighetsdirektoriet och Kjell Lekeby från Stockholm är förutvarande andre arkivarie i Ordens arkiv och bibliotek.

Konungen Under högtidssammankomsten kungjordes även att Hans Majestät Kon-

Vackra orgelimprovisationer svarade Daniel Larsson för från Johannessalens läktare.

ung Carl XVI Gustaf från den 28 januari 2016 utnämnt köpman Leif Wadell, R&K, till ny Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden.

Leif Wadell är Riddare och kommendör med Röda korset och förutvarande provinsialmästare för Göta Provinsialloge. X Vid måltiden underhöll 23-årige Oscar Rutberg som recipierade i lärlingegraden endast tio dagar före högtidsdagen.

Text och foto: LARS BILLSTRÖM

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1795:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2450/2550:-

LACKSKOR

650:-

SLäNGKAppA hÖG hATT

2495:795:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

2000:-

SKINNhANDSKAR Postens frakt tillkommer

CARLGREN Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 25

375:-

Finland Mitt emellan Finland och Sverige, Östersjön och Bottenviken

Åland – en kort frimurarhistoria Redan på 1700-talet fanns det frimurare på Åland. Kyrkoherde Daniel Backman, född i Finström, och hans bror K.A. Backman hade båda recipierat i Stockholm i slutet av nämnda sekel och hade erhållit högre grader kort före den ryska tiden i Finland, dit Åland också hörde.

i Göteborg. Bland dem har vi sjökaptenerna Carl Granit, Torsten Biskop, Mauritz Mattsson, Mikael Sjögren, Gunnar Boman och Nils Eriksson, vilka alla recipierade före andra världskriget.

Matsalen i Mariehamn är alltid fullsatt när damerna bjuds med på den årliga kräftmiddagen med äkta flodkräftor från just Åland.

T

sar Alexander I förbjöd frimureriet i Finland, men han kunde inte förhindra att åtminstone två frimurarebröder, grosshandlaren P. A. Lindholm från Vårdö och med. lic. och överläkaren vid ”Mariehamns hafsbadanstalt” Johannes Hoving kunde utöva frimureriet i Sverige.

Oro i landet Efter Finlands självständighetsförklaring 1917 återupptogs frimureriet igen i Finland, och enligt det amerikanska systemet verkade våra finska bröder fritt. S:t Johanneslogen S:t Augustin återinvigdes 1923 och de finlandssvenska bröderna kunde åter arbeta enligt den så kallade svenska riten.

Emellertid rådde det en viss oro i landet. Vid kyrkomötet i Åbo år 1933 höll professor Otto Andersson sitt berömda försvarstal för frimurerisk verksamhet, eftersom det i Lapporörelsens efterdyningar och nazistiska

idéer var fara för att kyrkomötet skulle föreslå, att man i lag skulle förbjuda frimureriet.

Lag mot frimureri Man ville även gå så långt att i en speciell lag förbjuda präster att vara medlemmar i frimureriska loger och föreningar. Otto Andersson var verksam i Åbo, där han utförde sina frimureriska åligganden som ämbetsman.

Den ende frimuraren Under senare delen av 1800-talet hade även ålänningen Johan Johnsson recipierat i Loge No. 408 Clyde of Glasgow.

Men bland de första åländska frimurarebröderna i modern tid kan man nämna fil. lic. Conrad Berggårdh, professor Emil Johnsson och konsul Artur Gylling, som mellan åren 1926-31 var den ende på Åland bofaste frimuraren.

Sedermera tillkom även en hel del sjöfolk som recipierat ute i England och 26

Positiv effekt Under denna tid hade ålänningarna stor hjälp av åbobon och försäkringsrådet Jon Hartman, som gillade att segla i den åländska skärgården, där han snabbt blev bekant med åländska gelikar. Detta hade en positiv effekt för hela det åländska frimureriet, för han ställde upp som en aktiv fadder och intressant föredragshållare.

Dessa aktiviteter bidrog till att de åländska bröderna år 1936 började stråla samman till möten, varvid frimureriska spörsmål stod på agendan.

Från Sverige deltog även en känd frimurerisk profil, Riddaren av Kungliga Carl XIII:s Orden, Arvid Odencrants, som ju presterat en hel del föredrag.

Detta var en av orsakerna till att Brödraföreningen Ledstjärnan grundades den 26 april år 1959. Och fröet till utökad verksamhet var sått.

Hyrde in sig Brödraföreningen Ledstjärnan verkade först i HAB huset vid Norragatan 2.

Sedan hyrde man in sig på olika ställen i staden, tills S:t Johanneslogen Ledstjärnan grundades den 14 september år 1968. Adressen blev sedan Torggatan 10, där även Brödraföreningen Morgonstjärnan såg dagens ljus den 11 oktober 1975.

Gammalt redarkontor Den 4 februari år 1995 flyttade vi in i vårt eget hus, då fastigheten Norra Esplanadgatan 9 A invigdes med pompa och ståt.

Då hade närmare ett hundratal bröder bidragit till att skapa och utsmycka ett gammalt redarkontor till ett rela-

På Norra Esplanaden 9 i ligger frimurarhuset i Mariehamn. Precis utanför bilden till höger ligger S:t Görans ståtliga kyrka som ett riktmärke för besökande bröder.

tivt modernt frimurarhus, med eget kök och tillräckliga utrymmen för att smyckas till logerum i S:t Johannesfrimureriet och S:t Andreas föreningsrum samt kapitelgradernas dito. En viss mängd ny rekvisita behövde vi införskaffa. Vi hade fått erforderlig hjälp både från Väst och Öst. Det kändes bra med alla broderliga dunkar i ryggen.

Alla grader Brödraföreningen Ledstjärnan, som egentligen startade det hela och efter cirka tio år blev johannesloge, arbetar nu i de tre johannesgraderna. Eftersom vi endast har ett stort sammanträdesrum, måste detta utsmyckas varje gång vi håller en ny grad. Samma sak gäller för Brödraföreningen Morgonstjärnan, som började i Andreasgrader-

na och successivt fick tillstånd att även arbeta i alla kapitelgrader.

Emellertid är denna utsmyckningsuppgift inte något större problem, för våra duktiga intendenter är väl inkomna i uppgiften.

Egen kör Vi genomgår våra receptioner i de högre graderna i Helsingfors, men det har även förekommit att några bröder har recipierat i Stockholm och Karlstad. Det åländska frimurarsamhället har ända sedan 1970-talets senare hälft även hållit sig med en egen kör, som i olika frimurarsamhällen och även i kyrkan framfört delar av sin repertoar.

När hela kören har hörsammat dirigentens kallelse är vi hela 22 bröder i fyra stämmor.

27

Vi har etablerat kontakter med våra bröder grannar i väster, från Kiruna i norr till Göteborg i söder, Köpenhamn och Flensburg, Oslo och Karlstad. Även London, Edinburgh, Dublin, Kilwinning, Orkney samt Rejkjavik har tagit emot oss. Vi har recipierat bröder från Norrtälje med omnejd.

Det finska frimureriet har vi besökt i Åbo och Helsingfors. Hela vår sjätte fördelning har vi besökt vid olika tillfällen, såväl vid högtidsdagar som vanliga gradgivningar.

Men vi har ju framför allt en naturlig placering – mitt emellan Sverige och Finland! X Text: ROLF SÖDERBACK, O MStj Foto LARS BILLSTRÖM

Fr책n Lars sista flygning som kapten p책 Flygande veteraners DC3 Daisy den 21 oktober 2001.

28

Porträttet

En Johannesmästare på flera plan Lars Birger Lorenz Gibson föddes den 21 oktober 1931. Han beskriver själv sin uppväxt innanför murarna i Visby som mycket lycklig. Ja, han föddes och växte upp endast ett stenkast från Frimurarlogen S:t Nicolaus. Men det skulle ta över sextio år innan han trädde innanför logens murar.

H

an recipierade som 61-åring i S:t Nicolaus den 18 december 1992. Men dessförinnan hade han hunnit med mycket annat.

Redan som tvååring flög han för första gången – tillsammans med sin mor – från Lindarängen till Tingstäde träsk.

Det var några år innan Bromma flygplats invigdes och att det handlade om sjöflygplan torde med hänsyn till landningsplatsen på Gotland vara uppenbart.

Bryggaré kan ingen vara Flygning skulle komma att dominera hans fortsatta yrkeskarriär. Att arbeta inom bryggerinäringen som såväl hans far som farfar hade gjort var inget för den unge Lars. Bryggaré kan ingen vara, konstaterade han. Vid femton års ålder började han segelflyga och när studentexamen var avklarad genomgick han grundutbildning som flygare.

Han studerade ekonomi och erhöll trafikflygarcertifikat. Detta ledde till att han år 1955 inköpte sitt första egna plan. I det efter kriget hårt sargade Tyskland fanns det en marknad för svenska piloter särskilt om de dessutom hade eget plan.

Tyskland var vid denna tidpunkt inte öppet för civila tyska plan.

Afrika Varvat med jordbruksflyg i Sverige ofta utfört på 1-2 meters höjd, kraftledningsinspektioner och andra uppdrag var det dags för besprutningsflygningar i Afrika.

När Transair expanderade i början av 1960-talet återfinner vi Lars där.

Han hann bland annat med ett tusental flygningar som kapten på pendeln mellan Bulltofta och Kastrup.

Sårken SG 38 År 1973 anställdes han av ICAO – FN:s flygorganisation och här fick

Teckning av ”Sårken”, Gotlands första glidflygplan.

han många uppdrag i skilda delar av världen. Vid sidan av yrket som flygkapten var segelflygning det stora intresset alltsedan början med Sårken SG 38, som var Gotlands Flygklubbs första glidflygplan och som idag kan beskådas i avgångshallen på Visby flygstation.

Diamantdiplom Lars tillhör också den lilla skara inom segelflyget som erövrat det så kallade Diamant C-diplomet, vilket innebär en höjdflygning på över 5 000 meter, en distansflygning på över 500 km samt en målflygning på över 300 km.

När det gäller Lars frimureriska bana så nöjde han sig med mästargraden som han uppnådde 1995. Kanske var han inspirerad av sin farfar Laurentius Nicolaus (!) Gibson, som reci29

pierade i S:t Nicolaus år 1916 och även han stannade efter mästargraden.

Jorden runt på 80 år Lars Gibson har även åstadkommit en hel del berättelser från sitt världsomfattande liv som flygare, eller som han själv beskriver sig – Aviatör emeritus.

Hans berättelser finns att tillgå för den som vill fördjupa sig i Lars Gibsons äventyrliga liv och/eller njuta av hans underfundigheter. Kan beställas via e-post: norderport@gmail.com I hans senaste skrift ”Jorden runt på 80 år” kan man även hitta en och annan anspelning på frimureriet. X Text: LARS SJÖHOLM Teckning: EVERT ÖSTERMARK, (även han segelflygare)

Finland

Edgar Vickström

Den nya vandringsklubban överlämnas av Bengt Bengtsson till ordförande mästaren på Åland, Björn Geelnard som nu i sin tur har lämnat den vidare till en annan loge i Finland.

Sedan ska klubban fortsätta att vandra mellan olika frimurarenheter inom vår Orden eller till loger tillhörande av Svenska Frimurare Orden lagligen erkända utländska loger.

Historien om hur svartek från Finska Falken blev en vandringsklubba

Åland första hemvist för vandringsklubban Några år in på 1980-talet kom Lars Olof Thyke, då ordförande mästare (OM) i S:t Johanneslogen Oscar i Halmstad, på besök i Johanneslogen Carl i Kalmar.

Han medförde då en ordförandeklubba som, om jag minns rätt, hade börjat sin vandring i en engelsk loge.

K

lubban överlämnades till Carls dåvarande OM Kaj H:son Holmdahl för att under en tid användas i logen. Sedan skulle den vandra vidare. Så skedde och nästa loge som övertog den var Johanneslogen Ledstjärnan i Mariehamn på Åland.

I Kalmar stod en vårmorgon 1983 ett dussin frimurare för att med flyg via Stockholm och sedan med färja resa vidare till Åland. Dimma gjorde dock att flyget blev inställt men Kaj

Holmdahl var redan i Stockholm med klubban. Ensam fick han nu resa till Åland och där överlämnades klubban vid den efterföljande måltiden.

Spårlöst borta För några år sedan besöktes Frimurarhuset i Halmstad av Kalmarfrimurare med damer. Vår guide var Per Wiström, dåvarande OM i Johanneslogen Oscar, och han hade i handlingar funnit att för några årtionden sedan en 30

klubba överlämnats till Logen Carl.

Han frågade – vart tog den vägen?

Jag kunde svara att den lämnades vidare till Mariehamn. Mycket mer visste jag inte. Väl hemma kontaktade jag ålänningarna för att söka uppgifter om dess vidare vandring. Tyvärr kunde de inte finna några spår.

Våren 2014 var det bestämt att jag som visitator skulle avlägga besök på Åland och dess två enheter, Johanneslogen Ledstjärnan och Brödrafören-

ingen Morgonstjärnan. Då funderade jag på att försöka återuppta traditionen med den vandrande klubban. Att helt enkelt tillverka en ny klubba.

Den skulle kunna kallas Vagabondklubban eftersom vagabond betyder kringvandrare.

Svartek Förra året träffade jag så en tidigare skolkamrat och Kalmarbo i förskingringen, Bo Bjerre i Falun och sommarölänning. Hans far Stig Bjerre, en gång stadsjurist i Kalmar, var under 1950- och 1960-talen en hängiven sportdykare och en skicklig konsthantverkare.

Av svartek från gamla örlogsskepp på Kalmarsunds botten tillverkade han ett flertal ordförandeklubbor i svartek med silverinläggningar. Kalmar var ju under fem år i slutet av 1600-talet Sveriges amiralitetsstad innan Karlskrona blev det 1689.

Jag frågade Bo om han möjligtvis hade någon svartek kvar efter sin far.

Det hade han och på så sätt kunde jag komma över en mindre bit.

Finska falken Jag fick beskedet att den troligen var hämtad från ett fartyg med namnet Finska Falken, fortfarande på havets botten i Kläckebergaviken på halvön Björkenäs norra sida. Hur tror ni jag reagerade vid den lägesbeskrivningen? Svartek från ett vrak där jag själv dök i min ungdom? Mindre än hundra meter från det hus där jag idag bor på Björkenäs! Det nästan svartnade för mina ögon av tanken på svartekens historia.

Tilläggas skall att det för några år sedan funna vraket efter amiralsskeppet Mars, även kallat Makalös, byggdes under 1560-talet på Björkenäs skeppsgård i Kalmars norra utkant. Varvet var ett av Vasatidens två stora varv och Mars ansågs vara världens största skepp på sin tid.

sitt virkesförråd plocka fram en fin bit öländsk ene.

Det blev en vacker klubba i svart och vitt. Lite extra dekorationer fick den genom mitt rockmärke med det frimureriska tempelkorset och i skaftets ände dessutom de internationellt vanliga symbolerna med vinkelhake och passare. Den fulländades genom en silverbricka med texten S:t Johanneslogen Carl Kalmar 2015, tillverkade av Anders Molin, duktig guldsmed och andre deputerad mästare i Andreaslogen Gustaf Adolf. Därefter nedlagd i en av mig tillverkad låda i blått och försedd med en guldbård.

Dessutom med en etikett The Vagabond Gavel. On tour since 2015. Återinvigdes Klubban invigdes, eller ska vi säga återinvigdes, i Johanneslogen Carl vid höstens första logesammankomst genom att jag i samband med öppnandet överlämnade den till logens OM CarlPeter Lindén. Sedan användes den under hans ledning i samband med att en ny Johanneslärling antogs. Logen avslutades av mig och sedan gick jag ut med klubban för vidare befordran till Mariehamn.

Så kom då dagen jag skulle överlämna klubban till Johanneslogen Led-

Öländsk ene Efter att svarteken kommit i min ägo gjorde jag en skiss på en tänkbar klubba. Sedan talade jag med Lars Ankarsand, andre deputerad mästare i Johanneslogen Carl, och erkänt skicklig i snickeri- och svarverikonsten.

Träbiten räckte inte till klubbskaftet men det ordnade Lars genom att i 31

Bengt Bengtsson

Finland

Den vackra vandringsklubban tillverkad av svartek från Östersjöns botten.

stjärnan. Jag hade vidtalat logens OM Björn Geelnard. Efter en logesammankomst av högsta klass vidtog brödramåltiden. Där övertog Björn klubban för att den under en tid skall användas vid sammankomster i den åländska logen. Från Mariehamn meddelas nu att Vagabondklubban vandrat vidare till S:t Johanneslogen Axel Gabriel Leijonhufvud i Finska Ekenäs. Den överlämnades den 12 februari vid logens högtidsdag.

Tänkt är att klubban framöver skall kunna följas genom en länk på Johanneslogen Carls hemsida. X Text: BENGT BENGTSSON

Bibliotek och arkiv

Den tyske forskaren Reinhard Markner i Stamhusets arkiv pekar på 1700-talsbokens bokägarmärke, en stämpel med ett ”B” inskrivet i en cirkel. ”B” som i ”Bode”.

Unika böcker räddades från tyska plundringar En frimurerisk bokskatt från 1700-talet gömmer sig i Ordens arkiv i Stamhusets källare. En bokskatt så intressant att en forskare från södra Tyskland nyligen besökte Stockholm och arkivet för att under två dagar studera böckerna.

D

et handlar om cirka 400 titlar som fördes till Sverige år 1804 i den så kallade ”Schwedenkiste” tillsammans med en mängd manuskript som skulle räddas till eftervärlden i det då mycket oroliga blivande Tyskland där olika furstar stred om makten, krigade och brände.

Ordens överarkivarie och överbibli-

otekarie, Ulf Åsén var värd vid besöket: ”Min tyske besökare heter Reinhard Markner, litteraturvetare och historiker som även forskar om frimureri.

Fast han själv inte är frimurare”, berättar Ulf. Född 1731 ”Det han under två dagar tittade på hos oss var det som kallas Bodes bok32

samling. Bode som hette Johann Joachim Christoph Bode levde åren 1731 till 1793 och var bland mycket annat frimurare och illuminat.” ”Bodes böcker – cirka 400 titlar – kom till Sverige år 1804 i den så kal�lade Schwedenkiste. Kistans alla manuskript återlämnades till tyskarna i början av 1880-talet, men böckerna blev kvar i vårt Ordensbibliotek och är

Bibliotek och arkiv alltså fortfarande kvar där. Alla böckerna är stämplade med ett B i boken, Bodes exlibris.” ”Den äldsta förteckningen över Bodes böcker som vi har i arkivet är upprättad av hertig Carl själv.”

Skatterna En naturlig följdfråga är hur Reinhard Markner, vår tyske forskare, som nu är hemma och skriver på sin uppsats, kunde ha kännedom om dessa böcker i Stamhusets källarvalv? ”Schwedenkiste, dess innehåll och öde, är common knowledge bland frimurarforskare i Tyskland, så hade han inte känt till Bode och dennes böcker hade det vore snarast befogat fråga hur det kunnat komma sig”, är Ulf Åséns svar.

Ja, skatterna i vår Orden är många och skiftande. X

Den 10 maj 1933 lystes hela Tyskland upp av bokbål

De försvunna frimurarbiblioteken Anders Rydell gav för några år sedan ut boken Plundrarna, som handlade om nazisternas konststölder. Framgången med denna ligger nog bakom att han fortsatt med ”Boktjuvarna”, som har undertiteln ”Jakten på de försvunna biblioteken”.

B

oken handlar om nazisternas projekt att lägga beslag på bibliotek som ansågs farliga eller felaktiga. Större delen av boken handlar om judiska bibliotek i bland annat Prag, Vilnius med flera städer. Men Rydell tar också upp hur nazisterna la beslag på frimurarbibliotek.

Det var SS-ledaren Heinrich Himmler och nazisternas ideolog Alfred Rosenberg som konkurrerade om att lägga beslag på Europas litterära arv.

Utrota kulturer På ett plan är det en motsatsställning mellan att nazisterna ville utrota vissa kulturer och företeelser genom att bränna misshagliga böcker och å andra sidan ville de ha kvar deras bibliotek.

Man kan se det som att de ville kunna visa hur felaktigt dessa kulturer tänkte, men man kan också se det som att de ville erövra tankar från dessa kulturer och infoga dem i sin nazistiska ideologi.

En av de många tyska böckerna. Titeln är på svenska ”Brev om religionsväsen och frimureri för allehanda läsare”.

Latinet längst ner på bokens försättsblad är ett citat av Juvenalis (d. 113 e Kr) Satirer, 6, 46, där det står ”O Medici, Medici, mediam pertundite venam.” I översättning från latinet: ”Ni läkare, ni läkare, genomborra den mittersta ådern!”

Obegripligt om man inte vet att den mittersta ådern, venen, på armen var den som man åderlät på galningar.

Skalden framställer därmed föremålet för sin satir, Ursidius, som galning, dels för att han tänkte gifta sig, dels för att han trodde det skulle gå att få tag i en kvinna med gammaldags sedesam karaktär. Varför citatet finns på en bok om frimureri från 1780 är en annan historia.

Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Frimurarna anklagades Frimurarna upplöstes av nazisterna 1935 och då anklagade partitidningen Völkischer Beobachter frimurarna för att de hade startat första världskriget.

Det var frimurarna som låg bakom mordet på Österrike-Ungerns tronföljare Franz Ferdinand i Sarajevo 1914.

Frimurarna hade sedan konspirerat för att tvinga in Tyskland i kriget och det var frimurarna som låg bakom det tyska nederlaget.

Denna kritik hade under mellankrigstiden frodats i högerextrema kretsar i Tyskland. En av de mest framträdande kritikerna mot frimurarna var den tyska generalen Erich Ludendorff. Äldsta frimurarbiblioteket Det var över hundra frimurarbibliotek som nazisterna la beslag på. Rydell be33

Över hundra frimurarbibliotek blev nazisternas rov när frimureriet skulle utrotas.

handlar speciellt biblioteket i Haag. Där fanns Bibliotheca Klossiana som är ett av världens äldsta frimurarbibliotek. I detta bibliotek finns rariteter som James Andersons The Constitutions of the FreeMasons från början av 1700-talet.

Närmare oss har vi nazisternas beslag av frimurararkiv i våra grannländer. Rydell går inte närmare in på hur dessa beslag gick till eller hur arkiven kunde återskapas efter kriget.

Bränner människor Heine skrev en gång att där man bränner böcker där bränner man till slut även människor. Detta skedde under 30-talet i Tyskland. Totalitära staters förhållande till kunskap är fascinerande. Rydell ger en inblick i hur nazisterna försökte kontrollera kunskap, utrota kunskap och skapa en egen bild av vad som var rätt.

De som tycker böcker och bibliotek är intressanta kan i Rydells bok få en inblick i en mörk tids syn på och hanterande av kunskap och kunskapsbärare.

(ISNBN 978-91-1-306532-8, Norstedts 2015). X Recensent: Bengt-Erik Larsson

Historia Tempelriddarna letade förgäves efter den Gyllene Förbundsarken

Bibeln beskriver Jerusalems tempel – men fanns det i verkligheten?

Salomos tempel har fascinerat och stimulerat människors fantasi i årtusenden.

Otaliga böcker har skrivits om byggnaden. Dess historia rör än i dag upp sinnena bland troende i Jerusalem med omnejd och vållar politiska konvulsioner som på sikt kan hota världsfreden.

D

et finns ingen seriös forskare som vågar gå ed på att templet verkligen har funnits. Sedan lång tid tillbaka är det nämligen av religiösa skäl strängeligen förbjudet att bedriva arkeologiska undersökningar som skulle kunna ge svar på alla de frågor som finns. Istället för fakta finns en uppsjö av historiska indicier, myter och fantasier. Följden har blivit att ingen forskare heller vågar svära på att templet inte har funnits.

Värdig boning Om man ska betrakta Bibeln som en historisk källa så har den mycket att berätta om templet. Allt handlar egentligen om den Gyllene Förbundsarken, den guldklädda kista som Mose lät tillverka under judarnas vandring genom öknen på väg till det heliga landet. I arken förvarades stentavlorna med tio Guds bud, och arken själv förvarades i det som kallades tabernaklet.

Ett tält som beskrivs ingående i de bibliska texterna.

När judarna hade erövrat det heliga landet och etablerat sig där ansåg man att arken måste få en värdigare boning.

Men många var rädda för den. Det hade hänt upprepade gånger att blixtar hade skjutit ut från arken och dödat människor i dess närhet. Kung David hade använt den som ett vapen då han gick i strid mot fiender som hotade Israel. Likafullt bestämde han sig för att föra arken till Jerusalem.

Blodbesudlad Under pompa och ståt bars den gyllene kistan till Jerusalem, men då mottog kung David ett besked via profeten Natan. Gud meddelade att Davids händer var alltför blodbesudlade. Han

Så här kan man tänka sig att man byggde för att förvara Förbundsarken med sina gyllene keruber som breder ut sina vingar över den heliga kistan.

var inte värdig att bygga ett hus åt arken. Uppdraget skulle istället gå till Davids son Salomo, då denne tog över kungamakten.

Detaljerad beskrivning I första Kungaboken och första Krönikeboken i Bibeln finns mycket detaljerade skildringar av arbetet med att bygga templet. Det anges hur mycket material som gick åt och hur byggnaden skulle dekoreras ut- och invändigt. Med ledning av det har många sentida forskare försökt skapa sig en bild av hur templet såg ut.

Det finns fortfarande rester av ett antal religiösa byggnader från det forntida Mesopotamien och även bättre bevarade ruiner i Egypten som forskare anser kan ha liknat Salomos tempel. Israel var vid den här tiden, cirka 950 före Kristus, starkt influerat av egyptisk kultur.

34

Det sägs ha tagit 20 år att bygga templet på den plats i Jerusalem som än i dag kallas Tempelberget. Byggnaden hade tre avdelningar. Den innersta kallades Det allra heligaste, Kodesh haKodashim på hebreiska. Där placerades den Gyllene Förbundsarken, flankerad av likaledes gyllene keruber som bredde sina vingar över den heliga kistan. Endast översteprästerna och ett litet antal övriga utvalda hade tillträde till Det allra heligaste.

Röster hördes Det finns inget i Bibeln som visar att templet skulle ha varit öppet för allmänna gudstjänster. Tvärtom så framgår det ganska tydligt att byggnadens syfte endast var att härbärgera arken.

Den var ju så mycket mer än bara en förvaringskista för några stentavlor.

Enligt judarna var den bokstavli-

Modell av Jerusalems tempel, som det kan ha sett ut. Modellen finns i Ordens Stamhus.

gen Guds boning. Jahve bodde i arken och hade vid upprepade tillfällen talat till Mose och dennes efterföljare, varvid rösten hördes från arkens lock. Det som kallades Nådastolen. Naturligtvis fick Guds egen boning inte hanteras lättsinnigt.

Vad som sedan hände med arken och templet är höljt i historiens dunkel. När Salomo dog invaderas landet av Egyptens farao Shisak. Denne plundrade templet och förde med sig alla dess skatter, står det i Bibeln. Men arken anges inte specifikt och efter Salomos död nämns den över huvud taget inte i de bibliska texterna, med undantag av några få korta referenser långt senare.

Tempelriddarna Detta har av många tolkats som att arken förflyttades från templet redan

innan Shisak invaderade. Sannolikt redan under Salomos livstid. Var den finns i dag är den riktigt stora gåtan.

Många äventyrare, inklusive Tempelriddarna, har ägnat sina liv åt att leta efter den.

Olyckorna upphörde inte med farao Shisak. Några århundraden senare invaderade Babyloniens kung Nebukadnessar och plundrade återigen templet, år 587 före Kristus. Inte nog med det, han raserade det till grunden och förde bort judarna till den babyloniska fångenskapen.

Jerusalems förstörelse Efter det att judarna hade återvänt byggde de sig ett nytt tempel som stod där ända tills romarna raserade det också, år 70 vår tidräkning. Händelsen har gått till historien som Jerusalems förstörelse.

I förra numret av Frimuraren (4-2015 sidan 51) fanns en recension av journalisten och författaren Bengt G Nilssons bok ”Operation Axum”, en spänningsroman som handlar om Förbundsarken och där Jerusalems tempel finns med i handlingen.

Om någon enhet inom Orden vill bjuda in Bengt som föreläsare vid exempelvis en lunch eller måltid (han är inte frimurare) ställer han gärna upp mot skälig ersättning. Kontakta honom via e-post, bengt@ethnopress.se Redaktionen bad honom skriva några rader om Jerusalems tempel här i Frimuraren för att ”reta aptiten” att genom ett föredrag få mer och fördjupad information.

35

Sedan drygt 1300 år står en annan byggnad på den plats där Salomos tempel en gång uppfördes. Det är den muslimska Klippdomen. Den har fått sitt namn av att den är byggd runt en klippa som sticker upp mitt inne i Domen. Samma klippa som den Gyllene Förbundsarken påstås ha vilat på, och för övrigt den klippa på vilken Abraham gjorde sig redo att på Guds befallning offra sin son Isak.

Omstritt Det är, med förlov sagt, en plats som saknar konkurrens i religiösa sammanhang.

I dag är Tempelberget mer omstritt än någonsin. Starka ortodoxa judiska krafter arbetar med ett mycket vidlyftigt projekt som går ut på att bygga det tredje templet, på samma plats där Salomos tempel en gång stod. För att förverkliga det skulle det alltså krävas att Klippdomen, som är en av islams allra heligaste byggnader, förstörs. Om det blir verklighet kommer det med allra största sannolikhet utlösa ett storkrig i Mellanöstern. X

Text: BENGT G NILSSON Foto: LARS BILLSTRÖM

the golden days

Frimurarring 4500 kr I vår verkstad arbetar sex utbildade guldsmeder med allt från nytillverkning efter dina önskemål, till lagning och ändring av kära klenoder. Välkommen in och se unika smycken av guldsmedernas egen design. Vi tillverkar även de flesta förekommande ordensringarna.

Slipsnål och manschettknappar

i guld eller förgyllt silver med Odd Fellow-symbol

425kr

625kr

Rebeckabrosch Rebeckahänge

650kr

450kr

Välkommen

Priserna är inkl gravyr Med reservation för ändrade guldpriser

GULD & SILVER

20% rabatt

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

MATSILVER

25% rabatt

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort!

SNARBERG

Postadress: Box 105, 551 13 Jönköping • Barnarpsgatan 28 Jönköping 036-16 38 00 Öppet vard 9.30-18.00, lörd 10.00-14.00 www.guldsmedjan-snarberg.se • E-mail: thomas.snarberg@telia.com

Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Storintendentens expedition

Regalieväska, läder 950 kr

Regalieportfölj, läder 1590 kr Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via www.frimurarorden.se/organisation/ storintendenten/frimurarordens-webshop Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt.

Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

36

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia

! å p a s s a p – g n i

n j l ä s r ö Utf

69:-

Vita handskar 69:Vantar i textil. En storlek, passar normalt alla. Håller passformen!

Både herr- och dammodell finnes.

169:-

Frimurarpenna 69:Pinnål

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.

Fästen: stift och fjäderbricka

39:-

Acaciagren 10 mm diameter

Frimurarsvärd fr 3 695:-

Rött frimurarekors

39:-

10 mm diameter

Passare/vinkelhake

Manschettknappar 169:-

39:-

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

7 mm diameter

Lilla Regalieväskan 249:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder.

Tre tryckknappar.

169:-

Lilla frimurarekorset

39:-

7 mm diameter

39:-

Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

69:AR

NNÅL

PI ALLA

198:-

Band-/slipshållare 69:Namnskylt med magnetfäste 169:Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

Bröstknappar 249:Till frackskjorta, diameter 9 mm.

49:-

Frimurareslips 198:-

Musmatta 49:-

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

Svart med rött frimurarkors.

Naturgummi med textilyta.

80 x 230 x 3 mm

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post.

FM Regalia, Malmö e-post: order@fmregalia.se Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.

Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Med kristallklart minne berättade donatorn Werner von Seydlitz om hur han flydde till Sverige 1945 och sedan har arbetat upp en verksamhet vars överflöd nu frimurarna kan njuta av. Stormästaren och logens nye ordförande mästare lyssnar andäktigt vid De Tre Axens invigning den 23 januari i år.

De Tre Axen: Ny Johannesloge i Vetlanda Det har tagit ett sekel, men nu har de tre axen Tillväxt, Styrka och Ljus i Brödraföreningen Njudungs valspråk ”Till Mognad i Ljuset” kunnat skördas när den nya S:t Johanneslogen invigdes en lördag i januari i år.

D

rygt 100 år tidigare hade den förste ordföranden i Brödraföreningen Njudung, Carl Dahlborg föreslagit en sköld med de tre axen ur Vetlandas kommunvapen men denna godkändes inte av ordensledningen till förmån för den sköld som i ett sekel samlat frie murare i Hvetlanda till arbete. ”Sätt en smålänning på en klippa och han skall få säden att växa” Det gamla talesättet gäller fortfarande även om klippan denna gång är en mer än generös ”fattig bonddräng”, som Wer-

ner von Seydlitz kallade sig när han som flykting kom till Sverige 1945.

En klippa Hans donation Kulturhuset Gottfried har verkligen varit en klippa att bygga på och smålänningarna i det fallet torde vara i första hand Björn Rydén med tolv år som ordförande i Njudung och Ulf Lindstrand med de sista nio åren på samma post. Dessa två har med nit och energi arbetat för logens bildande, och den gödning som behövts har varit Vetlandabrödernas engagemang och 38

trohet. Werner von Seydlitz önskemål om att huset skulle fyllas av verksamhet har till fullo infriats.

När den nyinstallerade ordförande mästaren Göran Alsegård med ett klubbslag avslutade arbetet i den vackra och till sista plats besatta Johannessalen, hade man fått uppleva en både vacker och innehållsrik invigningsritual med Stormästaren Anders Strömberg och hans prokurator Nils Magnusson i spetsen.

Logens faddrar Göran Laurelii förutvarande Stormästaren prokurator

och Lars von Knorring förutvarande Orden överarkitekt samt Olof Sköld, storintroduktör, gav också glans åt ritualerna, liksom förstås provinsialmästaren i Östgöta Provinsialloge, Peter Granstam som med synbarlig tillfredsställelse fäste OM:s ämbetstecken på Göran Alsegårds bröst.

Fullsatt Men trots alla höga ämbetsmän så är det ändå bröderna från Vetlanda som ger den största minnesbilden. När man frågade efter grundläggare anmälde sig 75 (!) bröder. Alla grundläggare tillsammans med de vanligt inbjudna från provinsen fyllde antalet som kunde rymmas till måltiden mer än med råge. Men med lite påhittighet kunde ändå alla som ville erbjudas plats till den av tre läckra rätter uppbyggda måltiden. ”Nu bjuder jag på förfriskningar, sa smålänningen och öppnade fönstret…” sa någon med hänvisning till att minglet före invigningen skedde i ett partytält ute på gården vars temperatur fick de flesta att dra sig in i huset igen. Och med samma härliga stämning befolkades Johannessalen inför den högtidliga invigningen.

87-årig donator De korta talen vid middagen inleddes av den 87 år gamla donatorn som med kristallklart intellekt fortfarande kan berätta om tiden i Königsberg och Preussen före världskriget och hur han i det nya landet byggt upp sin stora verksamhet, som nu också kommer frimurarna till dels.

Björn Rydén berättade kort om arbetet i Kulturföreningen som äger fastigheten och Njudungs ordförande Ulf Lindstrand gav ögonblicksbilder från den sista tiden i Sparbankshuset när von Seydlitz och Ulf hade ett samtal som började med: Vi ställer oss vid väggen ifall golvet inte håller.

Men nu är det tiden över. I Vetlanda har ett nytt ljus tänts, och som Stormästare Anders Strömberg sa: Hela Orden, provinsen och alla bröder tackar varmt för det arbete som nedlagts och för de förhoppningar om framtiden som invigningen av St Johanneslogen De Tre Axen ger. X Text och foto: KJELL MAZETTI

Omtanke viktigare än föredrag Den amerikanske författaren Daniel Klein gör en utläggning om identitet i sin bok: ”Every Time I Find the Meaning of Life, They Change it” Det är lätt att finna exempel på att vår vandring från grad I till X, bland mycket annat, också handlar om vår identitet som människor och som frimurare. Är vi samma personer idag som vi var när vi fick vår första grad? Även om jag aldrig har uppfattat Orden som påträngande, tar vi naturligtvis intryck av ritualer och symboler. Vi kan påverkas passivt genom att läsa skrifter eller genom att lyssna på föredrag. Vi påverkas förmodligen starkare om vi deltar aktivt i diskussioner och tankeutbyte – så som flera gjorde under brödramåltiden efter en sammankomst i tionde graden i Kapitelbrödraföreningen Viktor Rydberg.

Sammankomsten och diskussionen leddes av föreningens ordförande Thomas Lindahl. Ordens Stormästare Anders Strömberg och mer än 60 andra bröder deltog. Föredraget hölls av R&K och storintroduktören Olof Sköld.

Här är inte platsen att referera innehållet i föredraget, men tankarna bakom en av de frågor som ställdes kan redovisas.

I Ordens allmänna lagar kan vi läsa: ”Ordens syfte är att meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen att öva dygden och kuva lasten…” Upplysningarna meddelas alltså genom ritualer och symboler. Något egenvärde finns knappast i symbolerna. Den kunskap vi behöver uppstår i vår tolkning av dem.

Utmärkande för en symbol är att ett antal människor är överens om att den kan representera något annat än sig själv. En berättigad fråga är då: Hur många bröder är överens om vad alla figurer eller föremål, som förekommer i våra lokaler, egentligen representerar? I de fall vi är överens kan man ställa följdfrågan: Hur väl tjänar vår överenskommelse Ordens syfte?

39

Stormästaren och föredragshållaren Olof Sköld

Jag skulle tro, att flera av våra så kal�lade symboler i själva verket är presumtiva symboler. En talman eller en föredragshållare kan påstå, att en figur eller ett föremål representerar något annat än sig själv. Om någon överenskommelse föreligger är svårt att veta, om inte saken diskuteras efteråt. Att symbolen kan vara förklarad i en spörsmålsbok eller liknande gör inte saken mycket bättre, om inte den förklaringen är känd och accepterad. Även om våra tal eller föredrag kan vara utformade efter homiletikens (predikokonstens) alla regler, faller somt på hälleberget. Vi borde kanske använda oss mer av den moderna vuxenpedagogiken. Där ges diskussioner och tankeutbyte stort utrymme. Psykologer talar om ackommoderad kunskap, som påverkar våra kognitiva mönster, till skillnad från assimilerad kunskap, som kan vara bra att ha, men som har tagits emot passivt och inte påverkar oss särskilt mycket. Diskussioner och tankeutbyte passar nog bra för att omvandla upplysningar om den ädla vetenskapen till nyttig kunskap om hur vi bör bete oss mot våra medmänniskor.

Svaret på den ställda frågan? Jo, om jag uppfattade det rätt, de diskussioner och det tankeutbyte, som förekommer främst i våra brödraföreningar, är väsentliga för frimureriet, men brödraskapet är själva kärnan. Därför är omtanke och personligt tilltal viktigare än både föredrag och diskussioner. X Rune Carlsson

Tecknat Vart leder min vandring?

Vi är många som med stort intresse följer Henrik Langes frimureriska vandring. Hans illustrationer inleddes redan när han var ”en främmande sökande” och nu har han nått S:t Andreas lärlinge-medbröders grad.

Det blir naturligtvis allt svårare för Henrik att illustrera graderna utan att avslöja något om deras innehåll.

Men med sin vanliga underfundighet får han genom sina teckningar, oss alla oavsett grad, att tänka igenom vår egen vandring. ”Stå still är ett steg framåt”. Det är kort och gott den bildtext som Henrik har skickat med sin illustration den här gången. Kan det bli klurigare? x

Frimurarens radannonser Välkommen med din annons till frimuraren@frimurarorden.se.

Du har säkert något där hemma som du vill sälja eller skänka bort. Eller kanske du söker någon frimurerisk sak som du vill komplettera med.

Några enkla regler: Rubriken får vara på max 30 tecken.

Annonstexten, med eller utan bild, är begränsad till 190 tecken plus telefonnummer och eventuell mejladress.

Annonserna är gratis, men betalas efter eget samvete med minst en extra femtiolapp vid nästa insamling till de behövande.

Glöm inte att ange rubriken för din annons. Det finns fem att välja mellan: ”Till salu, ”Köpes”, ”Bortskänkes”, "Sökes", ”Upphittat” och ”Förlorat”.

Annonserna ska också ha frimurerisk anknytning.

Förlorat Fickur HAMILTON Vid Övre Norrlands Provinsialloges högtidsdag med efterföljande invigning av ny Provinsialmästare, den 23/5 2015, förlorade jag mitt fickur från min regalieväska. Fickuret är från 1920-talets början och 14 k guld. Uret är i mycket fint skick, med en antydan till en liten buckla på boetten. Tacksam för upplysningar.

Hans Olof Stenmark, 070 - 666 77 51 Uthyres Visby Innerstad Fräsch, välutrustad och centralt belägen 2:a om 44 m2 uthyres veckovis till aktsamt par. Kök, allrum, sovrum, badrum med dusch, balkong och P-plats på gården.

För mer info: 076-111 03 83 alt. bibicitron@telia.com

Gör en korrigering Sparar du på äldre exemplar av Frimuraren? Ta i så fall fram nummer 3 från 2015 och slå upp sidan 12. Ändra i

bildtexten från Andersson till Axelsson, precis som det står i artikeltexten. Vi ber Rune Axelsson om ursäkt för felet.

40

Uppsala Frimurarsamhälle har en ledig kontorslokal för uthyrning på Bangårdsgatan 3. Högt till tak i anrika lokaler. 180 kvm mitt i centrala Uppsala. Om ni vet någon eller ni själv är intresserad av att hyra en toppenlokal hör av er till Sten-Vid AB:s vd Kenneth via e-post för information och en visning: nosslho@gmail.com Mobil: 073-390 70 70

OHP:s Reflexioner

Kan man vara ”frimureriskt döpt” eller ”frimureriskt vigd”?

D

e flesta svarar förmodligen ”Nej”, av denna tidnings läsare, ”vi är ju ingen kyrka och vi förvaltar varken dopets sakrament eller förättar några frimureriska vigslar”.

Likväl kan man vid enstaka tillfällen få höra talas om ”frimureriskt dop” eller ”frimurerisk brudvigsel”.

tjänstbesök – underförstått i det kyrkosamfund de tillhör.

Gudstjänst i frimurerisk lokal En besläktad frågeställning kan gälla de gudstjänster – ofta välbesökSvenska Frimurare Orden ta sådana, t ex vid advent är inget kyrkosamfund eller på Långfredagen – Eftersom vi inte är något kyrkosamsom fortfarande här och fund, och inte förvaltar några kyrkliga var förrättas i våra temhandlingar, syftar sådana formuleringpel. Detta är naturligtar säkert på kyrkliga handlingar, oftast vis inte märkligare än att genomförda enligt Svenska kyrkans t ex en Röda kors-krets, ordning, i någon frimurerisk lokal. en Lottakår, en HemMen att en kyrklig handling genombygdsförening eller nåförts i ett frimurartempel innebär inte got landsbygdsförbund att handlingen är ”frimurerisk”, lika lisamverkar med en förtet som att man skulle kunna kalla en samling om en gudsvigsel förrättad vid ett sommarviste tjänst ordnad i en för”vigsel enligt sommarstugeordning”. samlingskyrka eller på Men eftersom det olyckligtvis ibland annan plats, kanske i en uppfattas som om Svenska Frimurare Hembygdsgård. Till såLeif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Orden skulle ha en egen förvaltning av dana gudstjänster har allReflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med sakramenten och andra kyrkliga handtid allmänheten hälsats tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig). lingar, menar jag att sådana bör undvivälkommen, oaktat vilkas i våra lokaler. Och när det har hänt ken anknytning man kan att t ex ett dop förrättats av en präst ha till den organisation som ställt sig riet en veritabel otjänst om vi skapar i Svenska kyrkan, eller möjligen i nåbakom gudstjänsten. När sådana gudsintryck av att i ”våra” gudstjänster got annat kyrkosamfund, i något av tjänster ordnas, med det lokala frimuförekommer sådant som allmänhevåra tempel, är reriet som ten inte har möjlighet att delta i. Den det helt enkelt ”Svenska frimurare Orden ’vilar på medarrangör, kristendom som det svenska frimureett vanligt dop är det givetvis riet, enligt sina lagar, vilar på är ju kristen grund’, men det betyder inte förrättat enligt lyckligast, när ingen annan kristendom än den som kyrklig ordning, att vår Orden har någon avsikt att gudstjänsten förkunnas i våra kyrkor. Och lika liom än på en an- inta kyrkans plats i människors liv.” kan ordnas i tet som någon kan vara ”frimureriskt nan plats än i en församlingsdöpt” kan det finnas någon särskild kyrka. kyrkan, även om en annan lokal inte ”frimurerisk” kristendom. Att vårt Svenska Frimurare Orden ”vilar på kan uteslutas, och helst också annonrituella arbete är slutet, och att på kristen grund”, men det betyder inte seras i lokalpressen. Då blir det ju tydkristen tro baserad undervisning vid att vår Orden har någon avsikt att inta ligt att också andra än frimurare har enstaka tillfällen skulle kunna utgökyrkans plats i människors liv. Det möjlighet att delta i gudstjänsten. För ra ett inslag i detta, är en helt annan finns andra funktioner i vårt samhälle givetvis ska alla människor ha möjsak, och är inte märkligare än att såsom ”vilar på kristen grund”, utan att lighet att delta i en gudstjänst, oaktat dan undervisning kan förekomma i de fördenskull har någon avsikt att inta vem som samverkar som arrangör med det slutna sammanhang som t ex en kyrkans plats i människors liv – t ex församlingen. familj utgör. X friskolor eller studieförbund på kristen grund. Tvärtom uppmuntrar våra Frimureriet görs en ”otjänst” Allmänna Lagar bröderna till gudsVi skulle göra det svenska frimureLEIF NORRGÅRD 41

Foto: Pierre Dunbar

Frimurarna i samhället

Kedjeboskolan, naturskönt belägen i Bergslagen.

Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 114 miljoner kronor till pediatrisk forskning.

Stiftelsen har under år 2015 delat ut totalt 18 mkr, varav till pediatrisk forskning 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av

de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

U

nder hösten 2015 gjorde Barmhärtighetsdirektoriet en mycket intressant och givande resa till Stor Capitlet i Finland. På Helsingforsfärjan fanns ett detaljerat sjökort över södra Finland. Mina ögon föll på en liten ö i Åbolands skärgård benämnd Onyttan. Man kan undra hur en ö kan få ett sådant namn.

Man anar kanske att det speglar att ön använts som rekreationsområde och därför fått namnet av samma skäl som min gode vän L kallar sitt sommarställe för Latsidan.

Lathet Nåväl, upptäckten fick mig att fundera över vad som är onyttigt. Man kan naturligtvis hävda att det är onyttigt att exempelvis äta fel sorts mat, men problemet är ju att det i så fall, som så ofta, uppstår ett definitionsproblem om vad ”fel” är. Här vill jag dock beröra något om onyttighet som kan tolkas som lathet eller ovilja att anstränga sig.

Vi översköljs så gott som dagligen av uppmaningar om att vara aktiva i stort och smått. Jag har en bok i min ägo som heter ”1 000 platser att besöka innan du dör” och det lär finnas en annan som heter ”101 saker du ska göra innan...”.

Tillvaron är väl nog jäktad utan att man skall behöva få dåligt samvete för böcker man inte läst, filmer man inte sett eller resor man inte gjort? Gördet-själv-programmen på TV uppmanar oss att vara vår egen hantverkare efter hemkomsten från ordinarie jobb.

Den ende, jag vet, som blir riktigt glad över det är min vän snickaren som har fullt upp med att rätta till alla fel begångna av amatörhantverkare.

Vara overksam Martin Luther sägs ofta ”sitta på din axel” när du inte är tillräckligt aktiv i något avseende eller gör något som benämns onyttigt. I verkligheten var det så att Luther skrev att ”människan tjänar Gud också genom att vara overksam”.

Nej, mina bröder, det är mycket som man inte måste. Att vila innebär ju inte bara fysisk återhämtning utan också mental sådan. Min svärfar, som

Om att vila var egenföretagare, ”sov middag”. Efter lunchen la han sig på kökssoffan, slöt ögonen och somnade omedelbart. Tjugo minuter senare vaknade han utan någon form av väckarklocka, år ut och år in, mentalt och fysiskt vederkvickt.

Tredje budet Vilan har en framstående plats bland tio Guds bud, nämligen tredje budordet på Moses första tavla som vi lärde oss i Luthers lilla katekes: Tänk på vilodagen så att du helgar den.

Tomas Sjödin skriver i sin mycket läsvärda bok ”Det händer när du vilar” (Libris förlag 2013) att en av mycket få sabbatsföreskrifter i Bibeln finns i Jes 58:13 där det står ”Om du inte kränker sabbaten, … om du ärar den och inte utför Göran Karlsson, barmhärtighetsdirektoriets ordförande, nås på det du brukar, inte ägnar telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com dig åt dina sysslor och tomt prat, då skall du få fröjdas…”. Sjödin för sedan en diskussion om vad ”tomt prat” vila som erhålls genom att man följer innebär och den är värd att återge: hur den kända ritualen böljar fram och ”Det är alltså inte det myckna pratillbaka samtidigt som den uppmärktandet som är problemet. Det är det samme alltid finner något nytt.” tomma som skall undvikas. Detta ligDetta är en av Ordens gåvor till dess ger helt i linje med att sabbaten är gimedlemmar, tillfällen för fysisk och ven för att mätta livet, inte tömma det mental rekreation i sällskap med bröpå innehåll. derna. Eller som Sjödin uttrycker det: I vilan finns rymd att föra de sam”Utan vila reduceras chanserna till förtal som fördjupar livet, kanske till och djupning och mognad. Därför är också med räddar det. Den gemensamma vivilan en del av ansvarstagandet i livet lan skapar utrymme nog för att vi ska … detta är nu inte bara sant om den våga föra de samtal som inte sker på en långa sammanhållna nattsömnen utan kafferast.” också om de korta pauser som fått otaliga namn: ’tupplur’, ’slummer’, ’nicka Ordens gåvor till’ för att nämna några.”

Så väl detta passar in på vårt frimuBetänk alltså: skulle händelsevis nåreri! Jag har tidigare framfört i denna gon broder nicka till under logen har spalt att logesammankomsten ger: ”En han förmodligen dubbel nytta av samstund av mental, intellektuell rekreamankomsten… X tion som inte kan överskattas genom den tid till eftertanke som erbjuds, den Göran Karlsson, O BD 43

Lös Frimurarens kryss – ta chansen att bli miljonär OMGES AV RING

HAR ÄR STJÄRNHIMLEN OÖNSKADE LEDER DÖTTRAR FINLAND

GER TILLTRÄDE

HAR MAN PÅ HALSEN

HADE FLORENCE ETT MASSA I GRAN STIGER UPP SKJUTA SKOTT

KVASTPLATS

HAR GJORTS FÖR LITEN

MEDHÅLL

3

6 SAMLAD KUNSKAP RÄKNA UPP

LÄKARE UTAN LEG HUVUDDELNING

SPRÅKLIG UTFYLLNAD

INDIGNERAD

LAGAR KASTAR MAN VATTEN I AVGÖR

GÅ UPP I RÖK NYLANDSGATAN 9

SPEL MED TAVLA

ÄR RESERV

NARR

7

VÄXER KRYSTAD SLITA I SKOG SÄTTS IHOP SÖNDER OCH SJÖ I NORGE

ÖVERROCK PARTI I MITTEN

GÖRA EN AVLEDANDE ÅTGÄRD

GÅR OAVBRUTET I DET KVITTAR

DAGENS SKOLA OCKSÅ EN PROVINS

LÄGE FÖR ORO

UGGLAN

2

5 MARK

MINDRE GÅNGER

BOSTAD SIGNALSYSTEM

MER ÄN RAR I FLORAN MULNA

FÅR DELTA I SLUTET

BLIR ÄLDRE

KOTTAR

H

ELEKTRISK I VATTEN

ar man dubbel tur kan man mycket väl bli miljonär genom att lösa Frimurarens kryss. Först och främst skickar man in lösningen till redaktionen och dras man som en av de tre vinnarna får man fem skraplotter – som i sin tur kan innebära att man får en miljonvinst.

Bilden i krysset den här gången

4

KALLADES JAPAN

STARTAD BLÅTT BAND

BONDE MEN EJ BÖNDER

GÖR OST MÖGLIG

HAR HANE

SLÄPPER BARA IGENOM EN DEL ÄTER IGEL-

BARMÅTT

SÖKA KONTAKT

UTSTRÅLNING

OLIKT TRANSPORTERAS

SKJUTA PÅ

1

GRUNDLÄGGANDE

SAMLAS PÅ PLAN

KVASTPLATS

BÖCKER MED MEDEL GETT LOV

I FÖRNAMN

TALA VITT OCH BRETT

KAN ERSÄTTA MAN

GER UPPLYSNING

är fotograferad i Högkvarteret på Lidingövägen i Stockholm där försvarsmaktens högsta ledning har sitt säte. Här finns samlat pampiga målningar och andra minnen från en svunnen tid.

Gör så här: De numrerade rutorna bildar ett ord när krysset är färdiglöst.

Mejla ordet till Frimuraren tillsam44

GÖRS STEKAR AV

mans med namn och adress – eller skicka ett vykort till chefredaktören.

Mejl- respektive postadress finns i redaktionsrutan på sidan 54 i tidningen.

Senast den 4 april 2016 ska lösningarna vara inskickade, för då drar vi de tre vinnarna.

Rätt nyckelord i förra krysset var ”pelare”. X

Lösning till krysset i Frimuraren nr 4 2015 I

AVSTAMP KROCKAS OFTA MED

V

SOM EN APA RISHÖG BJUDA

HAR SAMHÄLLSENGAGEMANG

B

GER POST

KOMMA ETT VAR- HJÄLPER HÖGRE LEKTION NINGENS DEN SOM UPP ORD GLÖMT

G A P T O S T R P O F

GENOMFART VERBAL KÄNGA

KLAPPAR PÅ MED KLAPPAR

KNALLADE

PLANTAGEVÄXT

UTVÄXT

I FÖRSTA RUMMET

1

T I M M E

S U F F L Ö S

A K T E A L L I L Y P A R S T I SKOGEN

FÖRE SEX ÄGGFORM

SVÄR

STICKA TILL PÅ RAD I TRALL DRIVER MED VINDEN

LEDIG TID

5

U

ORKA IBLAND

T Y A

OÖNSKAD POST

SKÄRUNDERLAG

SES MED KULÖR

F A L U

T E H R F E R S I S T E S R Y O V D A D

SPRIDS SPRÄNG- LÄTT ÄMNE SKROVLIG SERVERAS I TORNISTER

SÄTTA IGÅNG PÅ PLAN

MOT CENTRUM KASTAD

OBEHAGSREAKTION

3

AKTIVITETER I DAGLIGT LIV

E N R I K T I G T P A M P I G S A L

V L E D N A D I O G R A A S E R A K T S T O O R S E R A N I K V R E U R S A M T N S O I V A R N I N G G D Ä P A D ORGANISERAR TRAVANDE

GÖR RÄTT

STYR

HÄLFTEN AV FYRA RÖRELSE I LUFTEN

SAMLADE PAR

KÄND 70-TALS- SÄNKER SIG AFFÄR

STÅR OFTA FINNS I PÅ LÄKTARE

UTAN VITTNEN

LYFTER ALDRIG

KAN ORSAKA BLÅTT ÖGA ÖNSKEFÅNGST

BER MAN OM FÖRSMAK

DUBBELLED

STORSTADSKOMMUN

INGÅR TALAREN I

LÄGGA BAND PÅ

KVÄKARBÅT

GÖRA DET MINDRE GLATT

I N G B I L G O M E S E R A D G E L E M U G G E N Ä K T V E L N A E L E T M P A D A N

4 RUTER

KRUKA ATT BÄRA ÅSKLEDARE

I UTBYTE MOT STATY ASKAR

Passion for homes

BARA ETT ORD

Fastighetsmäklare i samverkan

TILLÅTA

FÖR UTAN EUROPAS VÅGOR BÄSTA

2

DE SJU STOCKLAMPORS HOLMSÄTE SLANG

6

HEMMAPLAN

GICK UPP I TEMPO

SKRIVS MED TECKEN DOMSTOL

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se

Bland de rätta inskickade lösningarna har tre vinnare dragits.

Det är Lars Englund, Härnösand, Marianne Forssblad, Kristianstad, och Bo Ingelberg, Västervik. De tre kan se fram emot att få skraplotter med posten och alltså chansen att bli miljonärer. X

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.799;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 45

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Kåseri Från Helsingborgs horisont

Är min hand balanserad?

En vacker sal på tredje våningen.

Fem kvadratiska bord med fyra personer runt varje.

Ytterst små rörelser bland dessa tjugo.

Fullständig tystnad.

Så ser det ut om onsdagsmorgnarna i Frimurarhuset i Helsingborg.

Foto: Lars Billström

Så småningom jämnar det ut sig och när vi når till kapitel 8 är vi på samma nivå. Vid det laget har vi fattat att hela budgivningen är ett kodat språk där det gäller att ha läst in och känna igen glosorna.

Vad är det som pågår?

Kan det vara någon logeövning?

Omöjligt! Hälften av de inblandade är kvinnor. Är det någon slags meditation?

Nej, svaret är mycket enklare.

Här spelas bridge.

Trumf Snart avslöjas det att en del i gruppen gjort tidigare besök i bridgevärlden.

På detta tidiga stadium har de inga bekymmer. De öppnar rätt, spelar in partnern på hans bästa hand och tar hem spelet.

Andra av oss har ingen kortvana och har just förstått vad som menas med trumf.

Och det blir alltid vi som sitter där med Svartepetter.

Foto: Lars Billström

Första kapitlet På initiativ av Mona Gumabon och Christer Söderberg, ceremonimästare i kapitelbrödraföreningen Kjell Christoffer Barnekow, har det i början av terminen anordnats en kurs med en erfaren bridgespelare som lärare. Vi har lärt oss enkla regler, gjort vår hemläxa, blivit förhörda och fått godkänt på de första kapitlen.

Därefter har kortlekarna kommit fram och allvaret börjat. Det vill säga att nu skall vi tillämpa det vi lärt. Det visar sig att det som varit klart och lätt att förstå i läroboken är en helt annan sak när det dyker upp i korten. Det är som om reglerna har maskerat sig och är svåra att känna igen.

Stressad ställer jag frågorna så som jag lärt.

Är min hand balanserad?

Hur många poäng har jag?

Skynda att räkna. Alla andra är redan klara.

Hjälp, vad skall jag bjuda?

Taktik Efter budgivningen kommer vi så till själva spelet.

Det är nu det blir riktigt besvärligt.

Här kan man inte läsa sig till hur man skall göra. Här måste man ta fram sitt logiska tänkande. Den skicklige bridgespelaren blickar ut över sina egna och medspelarens kort, gör en summering och lägger upp en strategi. Somliga har förmågan att dra rätt slutsats och vågar sen också följa sin taktik.

Andra ser inte lika lätt och måste lära genom sina misstag.

Stämningen är hela tiden gemytlig. Alla poängterar att vi är här för att ha trevligt. Dock ser man under spelets gång hur vinnarglimten blixtrar i mångas ögon.

Tystnad, koncentration – spelning!

Tycho Brahe Nåväl, vid terminens slut har vi lärt oss en del och ser fram emot den festliga avslutningen ombord på Scandlines Tycho Brahe. Alltmedan färjan korsar Sundet flera gånger spelar vi på och känner oss faktiskt rätt bekväma. Kanske bidrar den goda lunchen med tillhörande dansk dryck till välbefinnandet.

När vi går i land i Helsingborg prisar vi alla den goda idén med bridgespel, tackar initiativtagarna och lovar att återkomma. X Mona Stockare (maka till Bengt Stockare X GPL)

46

Notiser Traditionsenlig avslutning hos Frimurarna, eller hur 20 000 helt plötsligt blir 40 000 S:t Johanneslogen S:t Nicolaus på Gotland avslutade traditionsenligt året 2015 med julloge följt av stort julbord till vilket även damer och avlidna bröders änkor bjuds in. Till årets julbord hade sjuttiotalet personer kommit för att avnjuta detsamma i trevligt sällskap.

Några tankar och upplevelser Översänder några tankar och upplevelser inom frimureriet. Vi fick vara med om något alldeles särskilt i Skövde när man inbjöd till en anatomisk teater i två akter gällande IV-V graden.

Programet såg digert ut, men vilken upplevelse bröderna i Skövde gav oss.

Först hälsades vi positivt välkomna och inbjöds att inta våra platser i Johannessalen. Sedan kunde skådespelet börja.

Den första delen handlade om hur graden inleds; denna vandring inom vårt inre har säkert satt sina spår hos många recipienter. En vandring med nutida språk och olika förklaringar. Sedan dags för förfriskningar och paus.

Andra delen handlade om sökandet och avslutandet i gradgivningen.

När det blev dags för brödramåltid var samtalsämnena givna och vi fick möjlighet att ställa frågor och be om förklaringar.

Bröderna gav oss en information hur de tänkt och hur skådespelet byggts upp. Vid hemvägen diskuterade vi i bilen om det vi fått vara med om.

Gemensamt kom vi fram till att på detta sätt göra gradgivningarnas innehåll verkliga, vore något att låta kommande bröder få vara med om i de olika graderna. Intresset och förståelsen skulle då dels öka, dels ge bröderna en större inblick i vad frimureriet är och vill leda oss till.

Tack alla bröder i Skövde som engagerade oss Lennart Börjesson, X Lidköping

Under det att bröderna genomförde sin loge samlades damerna och inbjudna gäster i de medeltida källarvalven, där de under br Joakim Hanssons ledning fick fördjupad kunskap i ämnet “Komfort framför allt, men även nytta och nöje”. Det handlade om teknik, apparater och redskap i byggnader före andra världskriget och var ett mycket populärt inslag.

Röda korset Under året som gått har de gotländska frimurarna vid varje sammankomst samlat in pengar till behövande. Detta sker i såväl S:t Johanneslogen S:t Nicolaus som i brödraföreningen Petrus de Dacia och i samband med julbordet delas de ut till någon gotländsk organisation.

I år var det Röda Korset på Gotland som fick ta emot en check på 20 000 kronor. Pengar som skall användas lokalt på ön till gagn för ensamkommande flyktingbarn. Överraskning Nu var det emellertid inte nog med detta, utan när checken lämnats över av ordförande mästaren Måns Öh-

Ordförande mästaren Måns Öhman i glatt samspråk med den givmilde Lars Gibson.

man till Röda Korsets representant Göran Wahlqvist så kom en rejäl överraskning.

En av våra bröder, Lars Gibson. tyckte att han fått ut så mycket av frimureriet och dessutom ansåg han att detta ändamål var så angeläget att han bestämde sig för att egenhändigt lägga till 20 000 kronor, så att det slutliga bidraget till Röda Korset kom att sluta på 40 000 kronor.

Det blev även en slant över från de insamlade medlen som kommer att nyttjas för intern Caritas.

Efter avslutat julbord fick f OM Lars Sjöholm tillfälle att visa damer och gäster vår vackra Johannessal samt berätta lite om vår verksamhet och det medeltida hus som denna verksamhet bedrivs i.

Text och foto: LARS SJÖHOLM

Vi är väl inte stockholmare! ”Näe, ska de aldrig lära sig ute i landsorten att man inte behöver vara stockholmare bara för att man har riktnummer 08”?

Det var en av reaktionerna på Frimurarens uppräkning av Ordens brödraföreningar i förra numret. Där angavs att brödraföreningarna Saltsjön, Gustaf Dalén, Attundaland och Kristineberg alla ligger i Stockholm.

Rätt ska vara rätt: Det är bara Kris47

tineberg som ligger i Stockholm. De övriga ligger i kommunerna Nacka, Lidingö och Djursholm, Det var lättare före år 1992. Då hade kranskommunerna egna riktnummer som började på 07. Och 08-åttorna var faktiskt nolltior fram till år 1963. Då bytte man Stockholms riktnummer 010 till 08. Nummerbytena berodde på att mobiltelefonin behövde få nya riktnummer.

Notiser Logebesök på Rivieran

Stormästaren på Åbobesök

I södra Frankrike finns i dag två skandinaviska frimurarsammanslutningar, Frimurarklubben Provincia och Frimurargruppen i Languedoc-Roussillon.

Frimurarklubben Provincia, som håller till i sydöstra Frankrike, har nu för första gången fått den unika möjligheten att samverka med bröder i den franska frimurarlogen Lympia 72, som verkar i Nice.

Där har man träffats och erhållit information om verksamheten inom Grand Loge Nationale Française. För såväl de skandinaviska som de franska värdarna höll den Danske store landsloges nytillträdde prokurator broder Peter Duetoft en instruktion, där temat var ”Frimureriet i dagens samhälle”.

Ordförande brodern Kurt Boström framförde brödernas tack för denna inspirerande och kunniga orientering om det skandinaviska frimurarsamhället samt tackade de franska värdarna.

Provincia bildades i oktober 2007 för att samla skandinaviska frimurare i södra Frankrike. Nästa år kan man alltså fira en tioårig verksamhet.

Stormästaren besökte St Henriks loge i Åbo nyligen och då tog jag några foton som jag tänkte dela med mig av.

Av vad jag förstått så reser han till en massa loger och brödraföreningar. Men här är i alla fall en bild från en av hans resor i öster. Vänligen och Broderligen skriver Leif Holmberg som bevakar Åbo för Stor Capitlets medlemstidning Föreningsbandet. Flankerar Stormästaren gör från vänster Sven Mattsson, ordförande mästare och Peik Kuuluvainen förste kansler i Stor Capitlet Finland.

Sten Blomberg

Barnfesterna en frimurartradition

Frimuraren för 70 år sedan S:t Anderas Logen Carl Johan i Karlskrona högtidlighöll den 17 november 1945 125-årsminnet av Logens instiftande.

Vid högtidslogen, som försiggick under precidium av Ordf. M:n D. Hgt. U. Br. grosshandlaren Axel Thomson, närvoro såsom hedersgäster Dep.Prov. M. i Skånska Provinsiallogen, Ordf. M i S:t Johannes … …..

Logens F. T., D. H. L. Br:n, komminister O. Offerman, klargjorde i ett anförande ”Några tankar om ordenslärans ålder och innehåll, varefter högtidslogen ritualenligt avslutades av Ordf. M:n.

I januari hålls det varje år på många håll i vår Orden barnfester, eller julgransplundringar, som några kallar det. Det brukar alltid vara fullt hus och konstigt nog ofta lika många vuxna som barn som underhålls med musik, dans runt granen och understundom en trollkarl. Här är en bild från Stamhuset i år där kön ringlar framför fiskdammen. Ballongregn från läktaren, kaffe och saft hör också till.

48

Nytt grepp - Johannesbröder med på skotsk Andreasafton När inbjudan till årets firande av den skotske poeten och frimuraren Robert Burns nådde bröderna insåg många att en nyordning hade skett. Kvällen kallades Burns afton istället för Burns night supper, och inbjudan riktade sig till bröder av alla grader

för ytterligare kunskap om detta frimureri som av en del anses vara ursprunget till vårt arbete.

Håkan Wasén tog vid och hans med bilder illustrerade berättelse om de trakter där Robert Burns levde, arbetade och verkade som frimurare fick många av de församlade att önska sig resa till Ayr, Irving och Talborton så snart som möjligt.

Mellan dessa programpunkter framfördes musik både på säckpipa, Hans Erik Lundin och piano, Bo Ingelberg samt trombone, Leif Wangin.

Magnus Engström, ordförande mästare i Den Gyllene Cirkeln tog upp Auld lang syne och alla bröder stämde in i sången.

D

et var inte längre en angelägenhet för andreasfrimureriet, utan tänkt som en trevlig brödrasammankomst som sprängde gränserna mellan våra olika frimurarstadier.

Detta var tankarna som ordförande mästaren i S:t Andreaslogen Den Gyllene Cirkeln, Magnus Engström hade när han och de övriga ämbetsmännen bytte inriktningen för denna sammankomst. Att han lyckades med det, kan både antalet närvarande och stämningen intyga. Till kvällen anmälde sig nästan 100 bröder, varav flera från johannesskedet. Klädseln var mycket varierad med mängder av skotska accessoarer, samt några klädda i kilt.

Föredrag Kvällen började med ett föredrag om skillnaderna mellan det svenska och det skotska frimureriet, och Oscar Strömblad redogjorde lågmält och resonerande för en del som man lägger märke till vid besök i Skottland. Framför allt lyckades han nog öka intresset

Härlig doft Denna del avslutades med unison sång.

Auld lang syne, med text av Robert Burns varefter Piping in the Brethren förde oss till bords. Den traditionella menyn med Cook-a-leekie som starter ledde sedan till att Haggies i procession fördes genom matsalen och till det dramatiska skedet under läsning av Ode to Haggies, i Hans Alfredssons översättning, när kniven stacks genom skinnet och den härliga doften strömmade ut bland bröderna.

Efter desserten Tipsy Laird, som några av bröderna i Linköping skapat fick undertecknad glädjen att i The Immortal Memory prägla bilden av poeten och författaren Robert Burns, vars dikt My Luv´s like a red red rose översattes av Evert Taube och ingick i hans Ballader i Bohuslän utgiven 1943.

Jag avstod av omsorg om bröderna från att sjunga den svenska texten. Talet till kvinnan, To the lassies avslutade måltiden.

Främmande sökanden En mycket trivsam kväll som verkligen sprängde gränser både mellan skotskt och svenskt frimureri och 49

Vad är en Burns afton utan säckpipa. Och ingen märkte att The Piper, Hans Erik Lundin inte ens var frimurare.

inom vårt svenska system, och kanske kan vi i framtiden kan ha en Burns afton både med våra damer och med främmande intresserade män som sedan kan bli våra bröder. En var till och med närvarande denna afton eftersom den säckpipespelande Hans Erik Lundin inte är frimurare utan fick tillbringa tiden mellan sina spelningar i Petrirummet. X Text och foto: KJELL MAZETTI

Ett mångårigt avtal har träffats med stiftelserna om Strand Hotel i Stockholm. Foto: Lena Johansson.

Frimurarestiftelserna och Rezidor storsatsar på Strand Hotel Tisdagen den 15 december 2015 kommer att vara en historisk dag att länge minnas. Den innebar slutet för en lång förberedelse- och förhandlingsprocess och början på en ännu längre period av samarbete.

F

rimurarestiftelserna, genom sitt bolag Fastighets AB Måns Bock 6, och den internationella hotellkoncernen Rezidor träffade då en överenskommelse om dels ett mycket stort investeringsprogram, dels ett nytt 25-årigt hyresavtal för perioden 2018-2042 för Strand Hotel, vägg i vägg med Stamhuset i Stockholm.

Lång förberedelsetid Vid tidpunkten för förvärvet av fastigheten

Måns Bock 6, det vill säga Strand Hotel, i juni 2011 var båda parter medvetna om att gällande hyresavtal löpte ut 2017. Stiftelsen Frimurare Barnhuset hade som ägare av den närliggande fastigheten Måns Bock 3 under många år haft Strand Hotel, med Rezidor som hotelloperatör, som god och uppskattad hyresgäst i två av fastighetens totalt nio plan.

Det kändes därför naturligt att i första hand tänka sig Rezidor som fortsatt opera50

tör även efter 2017. Vi fick ganska snabbt signaler från Rezidor om att man även där var angelägen att behålla Strand inom koncernen.

Unikt läge Med denna gemensamma målsättning som bas startade ett omfattande arbete med att identifiera investeringsbehov och åtgärder som fordrades för att ge Strand den position på hotellmarknaden som både fast-

ring för vilken Wingårdhs engagerats som arkitekt.

Glada och nöjda avtalsförhandlare. I soffan Tom Flanagan, Rezidor, Carl-Gustaf Piehl, Fastighets AB Måns Bock 6, Philippe Dejonghe, Rezidor, Jan-Magnus Hagman, Fastighets AB Måns Bock 6 tillsammans med Leif Gustafsson, Baker & McKenzie, Lars Ström, Förvaltnings AB Kubiken, Mikael Planell, Nordic Hotel Consulting, Tobias Edenman, Baker & McKenzie, Caline Heiroth, Rezidor, Erik Möller, Nordic Hotel Consulting, Christian Johard, Magnusson, Jonatan Loor, Baker & McKenzie, Fredric Landell, Campido Fastighetsförvaltning.

ighetsägaren och operatören ansåg att Strand Hotel med sitt unika läge vid Nybroviken förtjänade.

Vid sidan av detta påbörjades som ett separat projekt under ledning av vår fastighetsförvaltare Lars Ström planeringen (under cirka 1,5 år) och ombyggnaden (5 månader) av ett helt nytt restaurangkök, vilket planenligt kunde invigas i maj 2015.

Som ansvarig för investeringskalkylen engagerades Fredric Landell, vd för Campido Fastighetsförvaltning, specialiserat på hotell. Kostnadsberäkningar från ett stort antal konsulter inom värme, ventilation, sanitet, el etc samt från Rezidor utvärderades och sammanställdes. Denna genomgång och avstämning mellan operatörens och fastighetsägarens önskemål pågick under cirka 1,5 år och investeringsbeloppen var färdiga att underställas styrelserna i Rezidor och Fastighets AB Måns Bock 6 för beslut under sommaren 2015.

Styrelserna tillstyrkte, allt under den givna förutsättningen att ett nytt hyresavtal från och med 2018 kunde träffas.

Kommersiella villkor Huvudansvariga under denna analys- och förhandlingsperiod var Philippe Dejonghe, asset manager vid Rezidors huvudkontor i Bryssel, och Jan-Magnus Hagman, vd för Fastighets AB Måns Bock 6. Under sommaren och hösten 2015 blev det dags att enas om framförallt de kommersiella villkoren i det nya hyresavtalet. Här behövde vi som fastighetsägare hjälp av extern kompetens, varför Nordic Hotel Consulting, Mikael Planell och Erik Möller, fick sty-

relsens uppdrag att dels göra en marknadsanalys med fokus på Strands marknadssegment, dels vara vår rådgivare under själva avtalsförhandlingen. Med denna kunskap vid bordet kom vi relativt snabbt fram till kommersiella avtalsvillkor, som båda parter var mycket nöjda med.

Men avtal innehåller också mycket juridik och finstilt och till vår hjälp där knöts Christian Johard, Magnussons Advokatbyrå, till gruppen. Under november och början av december utväxlades ett stort antal avtalsförslag mellan parternas jurister, extra viktigt när avtalsperioden skulle vara 25 år. Vi var på båda håll intresserade av ett långt avtal, detta inte minst med tanke på de betydande investeringar som skulle göras.

Avtalen i korthet Det var två separata avtal som skulle förhandlas fram och undertecknas, dels ett investeringsavtal, dels ett hyresavtal. Vi hade tidigt som ”signingdag” bestämt den 15 december kl 11. Den mycket goda stämning som rått under hela analys- och förhandlingsprocessen var minst lika god vid avtalsunderskriften.

Investeringsavtalet innebär att vi tillsammans investerar cirka 150 mkr. Vi tillför ytterligare 18 rum till totalt 170 rum, för vilket utrymme skapats genom att Ordens kansli flyttat från plan 2 till plan 4 i grannhuset. Rezidor har som mål att Radisson Blu Strand Hotel ska vara ett av deras flagship hotel i Skandinavien.

Det innebär att hela hotellet kommer att bli föremål för en betydande uppgrade51

Pressmeddelande Rezidors styrelseordförande och vd Wolfgang M. Neumann säger så här i ett pressmeddelande: ”We are proud to continue to operate the Radisson Blu Strand Hotel which is a landmark in Stockholm, and thank our partners for their ongoing trust in our group. The Strand is an essential element of our portfolio in Sweden’s capital city where we operate six Radisson Blu properties with 1,800 rooms. The renovation and extension will further enhance the service experience for our guests and strengthen the hotel’s prominent position on the market.”

I samma pressmeddelande säger fastighetsbolagets ordförande Carl-Gustaf Piehl: ”As owner of the Strand Hotel, once built by the Swedish Order of Freemasons, we look forward to this long term cooperation with Rezidor. We are proud that Rezidor has chosen the Strand as one of their flagships in Scandinavia. The extended lease agreement will also give our foundations a better financial strength to give grants to pediatric and geriatric medical research.”

Jan-Magnus Hagman, Philippe Dejonghe och Carl-Gustaf Piehl, glada över det nya avtalet, ser fram mot ett fortsatt gott samarbete.

Etapper Arbetena på Strand kommer att ske i etapper för att den ordinarie hotellverksamheten ska påverkas så lite som möjligt. Redan i vår kommer de nya rummen att påbörjas. Till projektledare har vi gemensamt utsett Fredric Landell. Parternas företrädare i projektledningsgruppen kommer att utgöras av Tom Flanagan, Rezidors nordenchef, samt Jan-Magnus Hagman för fastighetsägaren. Nu gällande tidsplan indikerar att till- och ombyggnaden ska vara slutförd senast första halvåret 2018. X Text: JAN-MAGNUS HAGMAN Gruppfoton: Natalie Edvardsson

Finland

Gotlänningar besökte Finlands apostel

Foto: Kjell Mazetti

Foto: Lars Sjöholm

En tidigt i gryning i höstas avreste 20 gotländska bröder och 11 damer med morgonfärjan från Visby för att besöka S:t Johanneslogen S:t Henrik i Åbo.

Från början var det tänkt att sällskapet skulle åka med eftermiddagsfärjan, men den blev inställd på grund av hårt väder.

Sankt Henrik, även Biskop Henrik, var en englandsfödd missionsbiskop som företog det första korståget till Finland i slutet av 1150-talet tillsammans med Sveriges kung Erik. Enligt legenden dräptes Henrik av bonden Lalli sedan hans följe tagit mat hos bonden utan att betala för sig.

Sankt Henrik räknas som Finlands förste biskop, apostel och skyddshelgon.

N

u blev det en tidigare färja som gav några extra timmar i Stockholm vilket utnyttjades till ett uppskattat besök i vårt stamhus.

Där lotsades vi runt av broder Lars Torbjörnsson som gav oss en inblick i såväl frimureriet som det Bååtska palatset och dess historia.

I Stockholm anslöt ytterligare några bröder med damer innan det var dags för överresan till Åbo dit vi anlände på lördagsmorgonen. Efter en bufféfrukost på Svenska klubben skedde en guidad tur i gamla Åbo under ledning av en mycket kunnig och inspirerande guide, Airi Forssell. Åbos historia Vi fick även en inblick i Åbos och Finlands historia. Efter den mycket upp-

skattade rundvandringen, som avslutades i Åbo domkyrka, var det dags för bröderna att skiljas från sina damer.

Damerna fortsatte med en stärkande lunch samt därefter besök på Åbo Svenska Teater där de dels fick en rundvandring i teaterns olika delar, men även övervarade teaterföreställningen ”Stormskärs Maja” som handlade om en kvinnas kärva liv i den finska skärgårdsmiljön.

S:t Henrik Bröderna samlades i S:t Henriks logelokal och deltog i en loge i grad I, ledd av logens Förste deputerade mästare Kenneth Jönsson.

Efter logen, som uppskattades av samtliga, blev det ytterligare en kortare promenad för intagande av brö52

Fyra murare, Joakim Samuelsson, Carl-Magnus Westemar (våra eminenta reseledare), Carl XIV Johan samt tsar Alexander som också var frimurare.

dramåltid. När denna var avklarad fick vi åter ansluta till våra damer och transporterades ner till den väntande färjan inför återresan till Sverige och därefter tillbaka till Gotland.

Vi hade många trevliga minnen med oss tillbaka och många nyfunna vänner. Vi hade verkligen levt upp till Stormästarens paroll att bygga broar. Även om det rent fysiskt inte handlade om annat än båtresor.

Men mentalt hade nya broar byggts, nya erfarenheter skaffats och kanhända ett och annat tips för framtiden.

Nu ser vi fram emot att till kommande sommar få se bröderna från S:t Henrik på Gotland. Då kan man tala om att ”bron” har dubbelriktad trafik. X Text: LARS SJÖHOLM

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Svenska Frimurare Orden Drätseldirektorium (DD 1797) Förordnanden Aukt. revisor Alexander Hagberg, IX Svea och bankdirektör Ulf von Feilitzen, X Svea, som ordinarie revisorer samt juris kandidat Anders Nehrman, X Svea, som ersättare under räkenskapsåret 2016.

Barmhärtighetsdirektorium (BD 1800, 1922) Entledigande Civilekonom Magnus Åkerman, R&K, som vice ordförande från den 1 januari 2016.

Förordnande Överläkare Per Werner, R&K, som vice ordförande från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021.

Civilekonom Timo Dahl, X SCF, som ledamot från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021.

Planeringsdirektorium (PD 1998) Förordnanden Civilekonom Magnus Åkerman, R&K, som t.f. Ordens planeringsmästare (OP) från och med den 1 januari 2016 till och med den 19 mars 2016.

Skattejurist Lars Hultqvist, X Svea, omförordnas som ledamot från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021.

Civilingenjör Christian Storck, X Svea, som sekreterare från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021.

Utbildningsdirektorium (UD 1998) Förordnanden Överste Jan Mörtberg, R&K, som Ordens instruktionsmästare (OI) tillika ordförande från och med den 1 januari 2016 till och med den 31december 2021.

Personalchef Per Lundborg, X GPL, utnämnd R&K, som t.f. vice ordförande från och med den 1 januari 2016 till och med den 19 mars 2016.

Ordens arkiv och bibliotek (AB 1785) Förordnanden Avdelningsdirektör Leif PH Danielsson, X Svea, förlängt förordnanden från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2016 och direktör Claës Göran Rasmusson, X Svea, från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021 som förste arkivarier (FA).

Stiftelsen H K H Prins Bertils Frimurarefond (PBFond 1982) Förordnande Bankdirektör Michael Boström, R&K, som ledamot och ekonomiansvarig från och med den 19 mars 2016 till och med den 31 december 2018.

Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond (MmFond 1926) Förordnande Bankdirektör Jan-Magnus Hagman, X Svea, OHT, som ledamot från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018.

Att notera för alla sekreterare: Vid registrering av medlemmar skall inte lägenhetsnummer införas i FMS på grund av att det vid nedladdning av adressetiketterna inte finns utrymme härför, vilket leder till att felaktigheter uppstår.

Stora Landslogen (SLL) Entledigande Överläkare Per Werner, R&K, som andre storbevakande broder från den 1 januari 2016.

Förordnande Major Sten-Olof Eriksson, R&K, som ledamot i Stora Landslogens Magistralråd från och med den 1 maj 2015 till och med den 31 december 2017.

Bankdirektör Christer Persson, R&K, som ledamot i Stora Landslogens Magistralråd från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018. Överste Jan Mörtberg, R&K, som ledamot i Stora Landslogens Magistralråd från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021. Överläkare Per Werner, R&K, som storhospitalier (SH) från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021.

Key account manager Astor Pettersson, X ÖNPL, förlängt förordnande som förste ceromonimästare från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm (SFBS 1753) ”Barnhusstiftelsen” Förordnande Professor Göran Karlsson, R&K, som vice ordförande från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021.

1. Fördelningen (Svea) Entledigande Agronom Herman Arosenius, X Svea, som ordförande (O) för Brödraföreningen Sala Frimurarebröder i Sala från den 30 november 2015.

53

Förordnande Konsult Tomas Nilsson, X Svea, som ordförande (O) för Brödraföreningen Nordliga Kronan i Bollnäs från och med den 1 februari 2016 till och med den 31 januari 2022.

Kyrkogårdschef Göran Fransson, VIII MStL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Sala Frimurarebröder i Sala från och med den 1 februari 2016 till och med den 31 januari 2022.

Arbetsledare Olov Silén, VIII MStL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs från och med den 1 februari 2016 till och med den 31 januari 2022.

2. Fördelningen (SPL) Förordnande Kyrkoherde Magnus Hedin, X SPL, som ordförande (O) för S:t Andreasföreningen Värendsbröderna i Växjö från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2021.

4. Fördelningen (ÖPL) Förordnanden Bankkamrer Göran Alsegård, X ÖPL, till ordförande mästare (OM) för den nybildade S:t Johanneslogen De Tre Axen i Vetlanda från och med den 23 januari 2016 till och med den 22 januari 2022 Ingenjör Gerhard Wennerström, X ÖPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping från och med den 30 januari 2016 till och med den 29 januari 2022.

Direktör Hans-Åke Tilly, X ÖPL, har återkallat sin utnämning från 1 oktober 2015 som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Concordia i Eksjö.

Major Hans Henning, X ÖPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Concordia i Eksjö från och med den 27 februari 2016 till och med den 26 februari 2022.

Bergsingenjör Ulf Lindstrand, X ÖPL, förlängt förordnande som ordförande (O) för Brödraföreningen Njudung i Vetlanda från och med den 12 januari 2016 till och med den 11 januari 2018.

Arkitekt Zeljko Radetic, VIII ÖPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Veritas i Värnamo från och med den 15 april 2016 till och med den 14 april 2022.

5. Fördelningen (VPL) Förordnande Verksamhetschef Per Lindberg, VIII VPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Gustaf Wasa i Falun från och med den 14 februari 2016 till och med den 13 februari 2022.

information från informationsdirektoriet

Angående inloggning på Ordens hemsida Som medlem i Svenska Frimurare Orden har du möjlighet att logga in på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till: • Medlemsmatrikeln • Dina medlemsuppgifter • Blanketter och annat material På sikt kommer du att få tillgång till ännu mer bra information, inte minst angående utbildning och annat matnyttigt.

På hemsidan kan du också ändra din e-postadress och telefonnummer, så att du får de nyhetsbrev som Orden skickar ut.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 1 Årgång 89 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 19.

Materialstopp den 4 april 2016.

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

För att logga in följer du dessa steg:

7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.

1. Gå in på www.frimurarorden.se.

8. När du klickar på länken kommer du till en hemsida där du ännu en gång skall ange ditt SFMO-ID.

2. Klicka på ”Logga in”.

3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt lösenord”

Lösenordet som du nu själv skapar skall innehålla följande:

4. På den tomma raden skriver du in ditt SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av Frimuraren eller på ditt medlemskort.

Observera att du skall ange logenummer med fyra siffror, sedan bindestreck och sist ditt individnummer med fem siffror.

Om det bara står fyra siffror i ditt SFMOID skall du lägga in en nolla direkt efter bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex: 3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.

- Minst åtta tecken - Minst en STOR bokstav - Minst en liten bokstav - Minst en siffra - Minst ett specialtecken (-/&!?)

5. Klicka på ”Skicka”.

6. Du får nu ett e-brev till den e-postadress som finns inlagd i Ordens medlemsregister. Felaktig e-postadress anmäls till logens sekreterare.

Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL John Fahlnaes, GPL Lars Klingström, ÖPL Kjell Mazetti, ÖPL Bo Pettersson, VPL Bengt Klemets, SCF Khosrow Razavi, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

54

T ex kan ett lösenord se ut så här: ?Toyota93 Boston45!

Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda bokstäver. Skriv av den och klicka OK. 9. Nu kan du logga in på Ordens hemsida och när du har gjort det så kommer ditt namn att synas där det tidigare stod ”Logga in”.

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Stormästaren

Kommer vår förmåga att visa empati att minska?

Medkänslan minskar Den ytliga kontakten gör att vi inte knyter kontakter med andra personer på ett sätt som vi skulle ha gjort om vi hade vågat engagera oss och ställa mer personliga frågor till varandra. Detta leder till att vår fallenhet för inlevelseförmåga och medkänsla minskar.

Vi kommunicerar mer än tidigare, men vi för allt färre riktiga samtal. Till och med ett telefonsamtal anses alltför tidsslukande. Använder jag sms eller mejl kan du inte ställa uppföljningsfrågor, du kan inte heller höra hur trovärdiga mina svar låter.

Kreativa En annan viktig aspekt på förmågan till empati är att kunna vara ensam med sig själv och sina tankar. Det är själva basen för att må bra i relationer med andra. Dessutom är det så att, när vi är uttråkade, har våra hjärnor inte tråkigt alls. Då håller de på att sammanställa allt vi tagit in. Om vi istället kastar oss

över våra smartphones, går vi miste om denna viktiga process.

Det är ju när tanken får vandra, vi är som mest kreativa.

Vi skall därför vara uppmärksamma på denna påverkan på vårt beteende. Vi måste undvika att hamna i en empatikris genom en balanserad och selektiv teknikanvändning i umgänget med varandra.

Grundpelare för Orden Ett äkta samtal, där man möts, är en magisk sak som händer mellan två människor. Det är i konversationen med andra som vi är mest mänskliga. Det är då vi skapar förtrolighet, inlevelseförmåga och medkänsla. Det vill säga empati. Vår fallenhet för inlevelseförmåga och medkänsla är en grundpelare för Ordens verksamhet.

Vi bör kunna ta oss den tid det behövs för att vara uppmärksam på de möjligheter som finns att vara närvarande för en medmänniska - även om våra dagliga arbetens förpliktelser och andra åtaganden ställer stora krav på oss och slukar mycket av vår tid. Det finns knappast någon bättre gåva att skänka bort än att få en medmänniska att känna sig ihågkommen genom uppmärksamhet.

Foto: Joe Sundelin

P

sykologiprofessorn Sherry Turkle vid Massachusetts Institute of Technology i Boston USA har under lång tid forskat kring hur ny teknik påverkar våra liv.

Hon menar i sin senaste bok ”Reclaiming conversation - the power of talk in a digital age” att vår förmåga till empati kommer att förändras. Vårt beteende har påverkats av att vi bär teknik med oss under all vår vakna tid.

Datorer och smartphones är idag inte bara våra verktyg utan har blivit en del av våra liv. Vi vänder en stor del av vår uppmärksamhet mot tekniken, i stället för mot varandra.

Hon konstaterar också att allt fler föredrar kontakt med andra på elektronisk väg. Vi har då både bättre kontroll över kommunikationen och kan göra annat samtidigt. Vi slipper tråkiga möten med jobbiga människor och långrandighet. Vi använder textmeddelanden i vilka vi inte behöver ses, lyssna eller avslöja oss själva.

Göra gott Och vi skall ta denna möjlighet att göra något gott för någon, utan att vi förväntar oss en belöning. För detta krävs personlig närvaro och personliga kontakter. Vi kan ge någon glädje och värme i och med att just du tog dig tid att bry dig om personen ifråga.

Behov av denna uppmärksamhet finns ofta nära oss i dagliga livet, inom familje- och vänkretsen, bröderna i logen och ute i samhället. När vi praktiserar detta så praktiserar vi frimureri på hög nivå. Ingen erfarenhet ger en bättre lektion i frimureri än när vi visar 55

omtanke om en medmänniska. Detta löser inte tekniken åt oss. Ömt vårda Orden erbjuder oss personliga möten genom att ge oss samvaro i en lugn och teknikfri miljö bland likasinnade.

Våra sammankomster ger oss vidare möjlighet att själva nalkas de svåra frågorna, för att vi skall kunna reflektera över våra djupare tankar och känslor. Vi får också möjligheter till lättsammare personliga samtal som i dess bästa form kan skapa en livslång vänskap mellan bröder.

Orden ger oss det behövliga dagliga lugnet för att finna harmoni och vårt eget inre.

Orden erbjuder oss något unikt som vi skall ömt vårda. X

Anders Strömberg

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

har Sveriges ViVi har Sveriges mest nöjda Private mest nöjda Private * Banking-kunder Banking-kunder * För femte året i rad ger våra kunder För oss femte året ibetyg. rad ger våra kunder högsta

Vi me Ba

oss högsta betyg.

För fe oss h

Välkommen du också.

Välk

Välkommen du också. *Enligt TNS Sifo Prospera 2015.

*Enligt TNS Sifo Prospera 2015.

*Enligt T

Kungsträdgårdsgatan 2 08-406 69 00 handelsbanken.se/privatebanking

Kungsträdgårdsgatan 2

Kungsträdgårdsgatan