Frimuraren nr 1 2015

tidskrift för svenska frimurare orden | no 1 | 2015

Tema historia Ordens museum återinvigt Mystiska kvinnliga frimurare?

Så tillverkas Ordensringen Frimurare dömd till döden

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia

! r e s i r p a t t a s d e

n t t a s t For

169:-

Frimurarsvärd fr 3 695:-

Frimurarpenna 69:Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.

Vita skinnhandskar 298:-

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

Herrhandskar i äkta skinn.

Storlek 8, 8½, 9, 10

39:-

Acaciagren

Vita vantar 69:I polyamid. En storlek, passar normalt alla. Håller passformen.

10 mm diameter

Bröstknappar 249:Till frackskjorta, diameter 9 mm.

Rött frimurarekors

39:-

10 mm diameter

Passare/vinkelhake

39:-

7 mm diameter

Lilla Regalieväskan 249:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder.

Tre tryckknappar.

169:-

Lilla frimurarekorset

39:-

69:-

7 mm diameter

39:-

Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

AR

NNÅL

PI ALLA

198:Namnskylt med magnetfäste 169:-

Band-/slipshållare 69:Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

Manschettknappar 169:-

Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm

Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

49:-

Frimurareslips 198:-

Musmatta 49:-

100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

Svart med rött frimurarkors.

Naturgummi med textilyta.

80 x 230 x 3 mm

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post.

FM Regalia, Malmö e-post: order@fmregalia.se Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna.

Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse.

Tidskrift för svenska frimurare orden | no 1 | 2015

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 1 Årgång 88 ISBN 1651 - 35766

Innehåll Mystiska statyer på Lidingö med frimurarsymboler

4

Nästa nummer utkommer v 19.

Materialstopp den 30 mars 2015.

Frimurarnas Ordensring är ofta kopierad

6

Prenumeration:

Så tillverkas en Ordensring – ett jobb för en mästare

Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

8

Påven och frimurarna

10

Ordens Museum återinvigt

12

Lyckat heraldiskt seminarium

28

Ordens grundvalar: Ståndaktigheten 32 Historisk installation i Skåne

35

Mo-Johansson ett tragiskt frimuraröde på Åland

36

Givande handlar inte om hjärtat

38

Kunskap, engagemang, framtid

40

Tecknat 42

Bäckebo – som fostrat två av Ordens högsta prelater

16

OHP:s Reflexioner

Dödsdom över frimurare

18

Brödraföreningarnas historia

21

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont 45

43

Krysset 46

Fest och högtid på Den Nordiska Första St Johannislogen

22

Frimurare och kammarherre – en vanlig Svensson

24

Sommarens sjömurarträff

27

Notiser 48 Från Ordens kansli

52

Frimureriska ostindiska skålar

54

Stormästaren 55

Redaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Bengt Klemets, SCF Bo Pettersson, VPL John Fahlnaes, GPL Kjell Mazetti, ÖPL Lars Klingström, ÖPL Pierre Dunbar, SVEA Patrik Andersson, ÖNPL Svante Deljemark, MNPL Urban Fasth, SPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 A Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: Härmästarens stridsrustning från år 1780. Buren av hertig Carl av Södermanland. Rustningen torde ha tillverkats ursprungligen för tornerspelen på Ekolsund 1776.

Den tillhör Ordens Museum och är utställd i en monter i entrén i Stamhuset. Där visas också ett ordenssvärd från 1770.

Foto: Lars Billström.

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre.

Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift.

Skriv och berätta!

Av utrymmesskäl måste redaktionen förbehålla sig rätten att korta ner och vid behov redigera insänt material.

Historia

Kvinnor med full frimurarutrustning möter Hotell Forestas gäster på Lidingö. Om de har ögonen med sig. Statyerna står nämligen inte direkt i blickfånget för hotellets besökare.

Mystiska kvinnliga frimurare på Lidingö Vad gör två kvinnliga frimurare på Lidingö, utanför Stockholm? Eller för att vara korrekt: kvinnostatyer med förkläden och frimurarsymboler. De finns på Hotell Foresta där brödraföreningen Gustaf Dalén har sina sammankomster.

Kvinnorna är lite av ett mysterium och dess historia är delvis okänd.

D

en ena kvinnan håller en passare och en vinkelhake i sin högra hand och på hennes vänstra sida hänger en lodlina. Den andra damen håller i en hammare och en huggmejsel. Båda är klädda i vad som förefaller vara läderförkläden.

De två kvinnorna är gjutna i brons och är cirka 110 år gamla. Men ingen visste något om statyerna innan Frimurarens började intressera sig för dem.

Ledtråd En liten ledtråd var en liten diskret skylt nertill på sidan av statyerna som berättar är de tillverkade av Otto

Meyers Konst- Metall- & Zinkgjuteri, Västmannagatan 71, i Vasastan, Stockholm.

Där började vi nysta.

Gjuteriet grundades år 1874 och Otto Meyer som var född 1872, avled 1933. Men verksamhet bedrevs i Stockholm fram till 1970-talet.

Ordföranden i Gustaf Dalén, Lars Skoglund, berättar att ingen i brödraföreningen hade tänkt på att statyerna fanns där, utanför deras lokal, förrän en tillfällig besökare fick ögonen på dem.

Carl Milles?

Personalen på Foresta trodde att de två kvinnliga frimurarstatyerna var 4

Konstgjutaren Otto Meyer.

utlånade från den intilliggande Millesgården. Men när Frimuraren kontaktade en intendent där hade hon aldrig hört talas om dem.

Intendenten, Evelina Berglund, blev dock nyfiken och tog sig en grundlig titt på statyerna. Kunde de vara ett verk av Carl Milles även om hon direkt tyckte att det inte var Milles ”uttryck”?

Frågan gick också till Sveas förre provinsialmästare Bengt Falk, som var hotelldirektör på Foresta på 1960-talet. Inte heller han kände till frimurardamerna.

Gåta Samtidigt lyckades Frimuraren spåra upp ett barnbarn till konstgjutaren Otto Meyer – Olle Meyer. Med information från honom lyckades vi gemensamt lösa en del av damernas gåta.

Men ingen vet ännu när och hur de hamnat på hotellet, eller var de har funnits tidigare. Inte heller har det gått att komma underfund med vem som är konstnären.

Det kan dock vara konstgjutare Otto Meyer själv som haft ett konstnärligt finger med i spelet. Han har inte gått att hitta i gamla matriklar, men allt tyder på att han var frimurare.

Gamla frimurare Barnbarnet Olle kunde även berätta att hans farfars far, född 1806, kom till Stockholm från Tyskland år 1840. Han hette Johann Friedrich och hade stude-

Ottos Meyers hustru sydde och broderade den blå påsen.

rat vid konstakademin i Berlin 1822–28, och var bland annat kunnig i dekorationsmåleri och litografi. Direkt i Stockholm skaffade han sig inflytelserika kontakter, bland andra Karl XIV Johan.

Och här visar en kontroll i Ordens gamla matriklar att ”en ’artist’ med namnet J.F. Meijer 1841 antogs såsom ’’naturaliserad från Tysk loge’’. Alltså redan efter ett år i landet.

Att sonen och konstgjutaren Otto också blev frimurare visar en efterlämnad regaliepåse i sammet på, som har initialerna ”O M” broderade på ena sidan och en passare och vinkelhake på den andra.

– Johann Friedrich var lutheran, berättar Olle. Han tillhörde alltid Tyska församlingen i Stockholm. Åren innan han flyttade till Sverige rörde han sig ofta mellan Bremen och Hamburg. I den senare staden fanns flera olika loger.

Kan då kanske Otto själv eller snarare hans pappa Johann Friedrich ha varit konstnären?

– Inte troligt säger Olle, Farfars far var visserligen konstnär men absolut inte skulptör, utan i första hand tecknare, litograf och även xylograf.

När han först kom till Sverige var han tvungen att arbeta som teaterdekoratör. Dessutom avled han 1893. Åldern avslöjad Med ledning av adressen på den lilla skylten på statyerna kunde Olle tidsbestämma tillverkningen av dem till mellan åren 1900 och 1904/05.

Därmed kunde också Millesgårdens

Frimuraren J F Meyer.

intendent säkert fastslå att Milles inte är konstnären. Dels vistades han i Paris den tiden och lät göra sina gjutningar där, dels är statyerna av koppargalvaniserad zink, ett material som vad man känner till inte användes av Milles.

– Rolf Adlersparre känns som ett motiverat förslag till konstnär, säger Evenlina Berglund, eftersom hans produktion under 1880- och 1890-talet innehåller allegoriska motiv i liknande stil, till exempel asagudarna på Djurgårdsbron, däribland Tor (zink med bronsöverdrag, 1897) eller Moder Svea i en nisch i fasaden av Stockholms Enskilda Bank. Kvinnofigurerna på hotell Foresta är detaljerade på motsvarande sätt som Adlersparres verk. Rolf Adlersparre var en av dem som gjöt skulpturer hos Otto Meijer.

– Skulpturerna är gjorda i senantik, romersk stil, men av vem?, avslutar Olle. Tänkbara för mig är Adlersparre, Carl Andersson, Dyfverman, Eriksson, Åkerman.

Till Stamhuset Frågan som vi nu ställer till Frimurarens läsare är om någon sitter inne med ytterligare kunskaper om våra kvinnliga frimurare. I så fall vill vi gärna veta.

Och ytterligare en fråga som måste ställas: Borde inte Orden köpa statyerna och ställa dem i Stamhuset, där de hör bättre hemma än undanskymda i en hotellfoajé? x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Meyers konstgjuteri har gjutit ett fyrtiotal offentliga statyer bland andra ryttarstatyerna Karl IX i Göteborg, Magnus Stenbock i Helsingborg samt Karl XV, Karl X Gustav och Sankt Göran och draken i Stockholm.

Ytterligare några kända verk är Karl X Gustav och Erik Dahlbergh i Uddevalla, Gustav II Adolf i Sundsvall och Gustav Vasa-monumentet i Mora.

Dessutom har Meyers gjutit omkring femhundra byster som återfinns runt om i landet.

5

Historia medlem. Om det inte rör sig om högsta graden, är det i regel en central grad av stor vikt. Som hos Frimurarorden.

I regel förlänas ringen ritualenligt som ett led i respektive gradgivningsceremoni. I en del ordenssällskap ingår emellertid inte ringen i ceremonierna, utan vederbörande, som erhållit graden i fråga, får endast rätt att anlägga ringen, vilket givetvis medför att bärandet av ring blir mindre vanligt i dylika sällskap.

Från början kan ringen ha varit ett inofficiellt tecken, som medlemmarna själv anskaffat och burit utan sanktion från ordenssällskapet, för att senare officiellt accepteras och införas i ordensritualen. Exempel på detta är Odd Fellow.

Vår frimurarring har ofta kopierats Frimurarnas Ordensring har bildat mönster för många andra ordnar. Det säger förre patentkonsulten Lars C Stolt som är samlare av ringar från olika ordnar.

D

et är i första hand i mindre ordenssällskap man kan se släktskapet med frimurarringen, säger han. Och det finns en hel del ”små, säger Lars. I min samling har jag några ordensringar som jag aldrig har lyckats identifiera var det kommer ifrån. Här berättar han om ringarnas historia: Fingerringen är känd sedan forntiden (Babylon och Egypten) och kom redan under romartiden att symbolisera samhörighet, gemenskap och trohet.

Genom att ringen är ändlös, blev den en passande symbol för ett oupplösligt förbund: ett förbund mellan två människor (trolovnings- eller vigselring), mellan en människa och en sammanslutning (ordensring) eller mellan människa och Gud resp. Kristus (Påvens fiskarring, biskopsring och en nunnas ring).

Signetring I många släkter, speciellt inom adeln, bärs som tecken på släkttillhörighet en ring med släktvapnet, i regel i form av en signetring. Ursprungligen var syftet att ha sitt signet lätt tillgängligt och samtidigt skyddat från missbruk, men i och med det minskade bruket av sigill har prydnadsfunktionen och släkttillhörighetsfunktionen kommit att överväga.

Redan tidigt kom fingerringen att beteckna skråtillhörighet, därav yrkesoch examensringar. Besläktad är doktorsringen, att betrakta som en symbol både för den vetenskapliga friheten och troheten mot vetenskapen.

De medeltida ordensriddarna bar som tecken på sin trohet emot sin riddarorden och dess ideal en fingerring. Därifrån har sedan vår tids ordenssällskap, bildade alltifrån 1700-talet och framåt, upptagit ringen som en av sina symboler och tecken på fullvärdigt medlemskap och trohet mot orden och dess syften.

Dock förekommer inte ring i alla ordenssällskap. Å andra sidan har även sammanslutningar av icke ordenskaraktär infört ring som medlemstecken.

Central grad Ordensringarna tilldelas en ordensmedlem i regel först då denne invigs i högsta graden eller någon av de högsta graderna som tecken på att han är en fullvärdig

Olika ordensringar

6

Inte hemlig En aspekt på bärandet av ordensring är den att man genom att dagligen bära ringen ständigt påminns om ordens grundsatser via symbolerna på ringen.

En annan aspekt är ringens funktion som igenkänningstecken gentemot andra ordensbröder och även ett tillkännagivande mot omvärlden, som till skillnad mot andra tecken och lösen inte är hemligt.

Symboler på ordensringar

Även i övrigt kan ringen spela en väsentlig roll i en ordens symbolik och ritualer. Sålunda är i Timmermansorden ringen en så pass väsentlig symbol att den medtagits i ordens vapensköld. Det kan även förekomma att en ordens högsta ämbetsmän bär särskilda ämbetsringar och att en dylik av signettyp under en gradgivning ceremoniellt trycks mot recipiendens panna. Det kan också förekomma att ordensringen spelar en så central roll att den ingår i ordens namn (ex. Svarta Ringen och Säk-Ringen).

Val av finger En ordensring bärs i regel på höger långfinger. En handbok anger att familjeringar bärs på ringfingret, yrkes- och examens- och ordensringar på långfingret och släktringar på pekfingret. Till detta kan väl fogas ett frågetecken: släktringar – signetringar med släktvapen – brukar bäras på lillfinger och examensringar ser man mest bäras på vänster ringfinger

tillsammans med familjeringar (trolovnings- och vigselringar). Detta kanske mest beror på examensringarnas stora spridning och därmed följande svårighet att upprätthålla kunskap och intresse för att iaktta dylika traditioner.

Som sagt, bärs en ordensring i regel på höger långfinger, men undantag förekommer. Sålunda har man inom ordenssällskapet Jämtlands Gille ringen på vänster långfinger. Sådana avvikelser kan bero på att man velat undvika ringkollision på samma finger för den som är med även i andra sällskap.

En motivering till att ordensringen bärs på höger hand är att – vid ett handslag – den som hälsas skall känna ringen och vad den för den invigde representerar i form av vänskap. Åt vilket håll ringen skall vara vänd på fingret har i allmänhet lämnats därhän.

En regel som noterats säger emellertid att ringen skall vara vänd mot bäraren och kunna läsas rättvänd från handleden. Återlämnas För att inte ett ordenssällskaps ring skall spriOdd Fellow das på obehöriga händer, förekommer det att man stipulerat att ringen skall återlösas vid innehavarens död (det gäller t.ex. Odd Fellow).

Att döma av ringarnas förekomst i antikaffärer och på auktioner är efterlevnaden av denna föreskrift dock långt ifrån hundraprocentig. Men ibland är inte ringen bärarens personliga egendom, utan skall liksom gradtecken och liknande, återlämnas efter vederbörandes död (t.ex. DruidOrden och Odd Fellow i Norge).

Bildat skola Ordensringar förekommer i de mest skilda utseenden, men som regel utgörs de av en guldring med en dekor eller ornamentik med diverse tecken och symboler i emalj i skilda färger. En ring som bildat skola för många mindre ordenssällskap är Frimurarordens ring.

Denna huvudform med tre ovala och tre cirkulära skenstycken har bland andra följande ordenssällskap anammat för sina ringar, nämligen Sällskapet Barmhärtigheten, BrageOrden, Ordenssällskapet Jämtlands Gille, Ordenssamfundet Ljusets Bröder, Sällskapet Septemberbröderna, Sirius-Orden, Stjärnorden, Förbundet Valkyrian och Ordenssällskapet Wänskapsförbundet.

Frimurartypen Förutom frimurartypen är det vanligt att ordensringarna inte är jämnbreda, utan består av cirkulära, ovala, rektangulära eller åttahörniga skenstycken.

Exempel på ordenssällskap med dylika ringar är Auxilium-Orden, Druid-Orden, Sällskapet Hjälpsamheten, Svea Orden och Ordenssällskapet W:Sex.

Sirius-Orden

Den jämnbreda typen representeras av Aurora Orden, Bifrostorden, Coldinu-Orden, Järnbärareorden, MercuriiOrden, Odd Fellow, Svarta Örns Orden och Timmermansorden.

Ordensringarna utformades i regel före 1900 eller utgör senare efterbildningar. De flesta hör stilmässigt därför hemma på 1800-talet eller tidigare, något som naturligtvis inte är en nackdel i ordenssammanhang, där traditioner har ett särskilt värde.

Tecken och symboler Det särskilt utmärkande för ordensringarna är de olika tecken och symbolerna. De tecken som förekommer är bokstäver, runor, kors i olika former, stjärnor, solar, svärd, hjärtan, det allseende ögat, yxor, ankare, kedjelänkar, pelare, tält, ormar etc.

Symbolernas innebörd hör i regel till ordenshemligheterna. De flesta är emellertid allmänt förekommande inom och utom ordenslivet, som till stor del hämtat sitt symbolspråk från antiken, den kristna kyrkan och den nordiska forntiden, och en del av symbolerna har ganska uppenbar innebörd.

Ett ovanligt utseende har Aurora Ordens ring, som utmed skenan har en orm, som biter sig själv i stjärten. Vad denna orm i detta sammanhang symboliserar är en ordenshemlighet, men ormen som biter sig i stjärten är en uråldrig symbol för förhållandet mellan stabilitet och förändring, mellan det lagbundet gamla och det revolterande nya, rundgång. Matematikerna har använt symbolen för att beteckna självreferens och återkoppling. Även Ordenssällskapet W:Sex har en orm som biter sig i stjärten, men ringen består av fem ovala skenstycken, runt 7

vilka ormen bildar bårder, medan den slingrar sig runt ringen två varv.

Andra ordenssällskap och sammanslutningar har denna orm som symbol, dock utan att föra den i fingerrring (ex.

Sällskapet Par Bricole, Ordenssällskapet T-G och Teosofiska Samfundet).

Invändig dekor Ett annat ovanligt inslag bland ordensringarna är en ring med tre olikfärgade stenar (Säk-Ringen). Inuti ordensringar är i regel innehavarens namn graverat och ofta datum för ringgradens erhållande. Ibland förekommer logenummer.

I vissa fall (Aurora Orden, Frimurarorden och Coldinu-Orden) förekommer även en del av dekoren inuti ringen, till och med emaljerad, trots att detta inte påverkar utseendet vid bärandet.

Det synes vara de mer seriösa ordenssällskapen som har ring, medan däremot parodierande och backanaliska ordenssällskap liksom rena skämtordnar saknar ring. Detsamma gäller s.k. sällskapsordnar, såsom Amarantheroch Innocenceordnarna. Dock saknar även flera ordenssällskap av den förstnämnda typen ring. Av mera kända dylika kan nämnas Neptuni-Orden.

Sällskapet Par Bricole har en ring med en jämnbred form och som är genombruten, på så sätt att den egentligen utgörs av tre smala ringar, varav den mellersta är vågformad. Den utgör en vinranka vars blad och druvklasar håller isär de tre ringarna tillsammans med bokstäverna P B. Tempel Riddare Ordens ring är jämnbred. Runt ringen går ett dubbelt purpurfärgat rep av emalj med fyra knutar jämt utspridda runt ringen. Mellan knutarna finns bokstäverna S U A i vit emalj mellan repen samt repets ändar. På insidan finns ringbärarens namn ingraverat samt datum då ringgraden erhölls. Ringen bärs på höger hands långfinger. Man får ringen när man uppnår sjunde graden (utvalde riddares grad), vilket även är den högsta grad som delas ut av lokala tempel.

Cordis Quinta har en ring av jämnbred typ i guld som har de för ordensväsendet klassiska symbolerna malteserkors, hjärtan samt länkar. Den får bäras av bröder från och med en viss grad. x Lars Stolt, är född 1932 i Stockholm och är svensk expertpå heraldik, exlibris och militärmusik. Texten är delvis förkortad och återges med författarens tillstånd.

Gediget hantverk bakom ordensringen Att tillverka en frimurarring är ingenting man gör på en dag. Det är ett gediget hantverk som tar år att lära sig och endast en mästare till guldsmed klarar av det. Även om man i dag har moderna maskiner och andra hjälpmedel.

E

n som kan yrket från grunden är guldsmeden och tillika frimurarbrodern Thomas Snarberg från Jönköping Han lärde sig yrket av sin far och nu när han närmar sig pensionsåldern är beteckningen mästare snarare en underdrift.

Thomas beskriver de olika stegen i tillverkningen, som tar flera dagar, på ett pedagogiskt sätt: – För varje storlek på ring finns det en gjutform i gummi. Det är allt i storlekarna från 19,5 till 26 mm i diameter.

Den vanligaste storleken ligger mellan 21,5 och 22,5.

Gummiform – I gummiformarna kan man naturligt-

I gjutformar görs först ringar av vax.

Vaxringarna smälts fast på ett ”träd” och en gipsform gjuts runt det.

vis inte hälla smält guld utan istället används smält vax. Nästa steg är när vaxet har stelnat. Då har man råämnet till en ring, men av vax. När tillräckligt många vaxringar har tillverkats i olika storlekar sätts de samman till något som liknar ett träd med ungefär 100 ringar på.

– Trädet med ringarna sätts sedan i en nygjutform av metall. Enkelt uttryckt ett rör som sedan fylls med en speciell gipsblandning. När gipset har stelnat efter något dygn, sätts röret in i en ugn där vaxet värms så att det rinner ut ur gipset. Kvar blir en ihålig gipsform fylld med hålrum som var och ett motsvarar en ring.

– Allt vax får inte smälta bort. Det måste finnas en liten vaxhinna kvar för nästa process. När gipsformen hettats upp under cirka ett dygn till 700 grader är det klart för guldgjutningen.

Röret med formen sätts i en slunga.

Vid formens mynning, trädfoten, hälls sedan smält guld ner som av centrifugalkraften skjuts in i gipsets håligheter.

Guldträd – När guldet svalnat, vilket går relativt fort, vidtar arbetet med att försiktigt lösa upp gipset. Kvar blir ett träd fylld med ringar av guld istället för av vax.

– Men de här ringarna är fortfarande bara råämnen. Först ska de skäras bort från trädet. Sedan filas ”grenfästet” bort, ytan slipas för att bli blank och slät. I varje ring skärs sedan ut hålrum för de emaljerade korsen och bokstäverna. Även för korset på insidan av ringen.

– Förr använde man brännemalj, men det är numera förbjudet eftersom den emaljen avger arsenikångor vid bränningen. I dag finns en teknik som matsvarar den emalj som tandläkare använder. Emaljen är ett patent från Schweiz som kostar 1 000 kr plus moms för 5 gram. För att emaljen ska fästa i mönstret måste det också etsas först med ett medel som inte heller är 8

När vaxet smälts bort ersätts det med guld som slungas in i formen i en centrifug.

När gipset tagits bort återstår ett guldträd med ringar som skärs bort. Här är en ring kvar på trädet.

Mycket efterarbete återstår på de ”råa” ringarna.

Ett råämne och en färdig ring.

billigt. En liten flaska på 4 ml kostar 1 000 kr. Emaljen härdas sedan i en maskin med ultraviolett ljus.

Grad VIII – Så vidtar finputsen så att exempelvis överskottsemalj försvinner. Slutligen inför försäljningen ska namnet på bäraren och datumet receptionen i grad VIII graveras in i ringen.

Trots att hela tillverkningen av en ring tar så många arbetsdagar kan man ändå oftast få köpa en ring med någon dags varsel för den sista gravyren.

– När vi tillverkar vaxringarna tar vi alltid till lite i överkant så att vi kan ha de flesta storlekar liggande i lager, säger Thomas.

I verkstaden kan man också se att det finns ordensringar som har lämnats in för renovering. De kan vara slitna eller ha emalj som har slagits bort. Eller också behöver ringen ändras i storlek. För att förstora en ring kapar man den mitt i en av bokstäverna, lägger till guld och gör en helt ny bokstav med gravyr och emalj.

– Man behöver inte dra sig för att köpa en begagnad ring. Sådana omarbetar vi att bli som nya, med den nya ägarens namn och datum på insidan.

Många ordnar Det är inte bara frimurarringar som Thomas tillverkar. Sedan 30 år tillbaka

Skavanker från gjutningen slipas bort och hål graveras för emaljen.

gör han också samtliga ringar åt Odd Fellow, där ringen överlämnas till alla bröder när de når den högsta graden.

Han räknar också upp andra ordnar som han tillverkar ringar för. Det är så många att han inte är säker på att han fick med alla vid intervjun: Tempelriddarna, Bifrost, Druidorden, WF, Sirius, W6, Par Bricole...

i smedjan görs naturligtvis traditionella smycken också. På en station ägnar man sig exempelvis enbart åt diamantinfattningar vid Frimurarens besök och vid en annan tillverkas vanliga vigselringar. Listan kan göras lång. Vid en arbetsbänk finns små murslevar i guld att hänga i en halskedja och på en annan ligger frimurarkulor avsedda för frackens klockkedja. Kulor som går att fälla upp till kors med frimurarsymboler handgraverade på korsarmarnas fasetter. Inte ens på en bank kan man se så många bastanta kassavalv, säkerhetsskåp, larm och annan övervakning som på en sådan här arbetsplats.

Går i arv – Guldpriset har gått upp två och en halv gång de senaste 7-8 åren, säger Thomas. Tyvärr har vi guldsmeder inte kunnat hänga med i den utvecklingen när det gäller arbetskostnaden.

Så när man köper en ring i dag, får man mycket guld för pengarna.

Tillverkningen av ordensringar på Guldsmedjan i Jönköping, lär fortsätta länge till i framtiden. När Thomas så småningom drar sig tillbaka kommer hans dotter att ta över ansvaret för verksamheten. Hon är sedan många år engagerad i sin pappas och farfars företag. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Emaljen läggs i för hand och härdas sedan i UV-ljus.

9

Historia

Påven och frimurarna i världen Förre ordföranden i Klippans Frimurareföreningen i skånska Perstorp, Nils-Erik Åstrand har hållit många föredrag om ”Påven, frimurarna och katolikerna”.

Många av åhörarna ville efteråt veta mer och efter påtryckningar från bröderna har resultatet blivit i en bok i ämnet.

Nils-Erik Åstrand med sin bok.

D

et var egentligen inte meningen att det skulle bli en bok. Men ”det där borde du skriva om” fick jag höra efter föredrag jag som jag har hållit för frimurare och ibland deras anhöriga här i Skåne, säger Nils-Erik Åstrand, som varit frimurare sedan 1962.

Han hade i några år forskat och samlat på sig kunskap om påvestolens inställning till frimurare från 1738 då den första bullan (påvlig kungörelse) kom och fram till våra dagar.

frimureriet att göra ska drabbas av exkommunikation, vilket betyder att vederbörande förvägras sakramenten.

Ingen kan få absolution (förlåtelse) för detta annat än vid sin död eller direkt av påven, förklarar Nils-Erik Åstrand.

Moraliska budskap Den katolska kyrkan ansåg 1738 att det inte var rätt att sprida moraliska bud-

Påvestolen – Det jag intresserade mig för är just påvestolen, den katolska kyrkans regering, och inte olika påvars personlighet, förklarar Nils-Erik.

För Nils-Erik Åstrand blev det ett lämpligt tillfälle att skriva en bok sedan Franciskus tillträtt som påve 2013.

Nils-Erik Åstrand ger i boken en historisk beskrivning av frimurarnas verksamhet.

– Trots att många påvar hunnit verka sedan 1738 är påvestolens inställning densamma. I bullan av 1738 sägs att var och en som är medlem i någon sorts frimurarsällskap och var och en som i något avseende har med

skap utanför kyrkan. Man tyckte inte heller om organisationer som lämnade tillträde till protestanter jämsides med katoliker.

– Fortfarande anser påvestolen att katolicism och frimureri är för evigt oförenliga, säger Nils-Erik.

Alla katolska länder tog dock inte emot den första bullan. Så var det till exempel i Frankrike, där frimureriet blomstrade. Men i Spanien förbjöds frimureriet under långa perioder då statsmakten och påvestolen samarbetade.

Mussolini I Italien samarbetade påvestolen och Italiens premiärminister Benito Mussolini under 1920-talet och 1930-talet och en del av 1940-talet, vilket resulterade i att frimureriet förbjöds. Mussolini hjälpte påvestolen att få en egen stat, Vatikanstaten. I Polen förbjöds frimureriet 1783, men fick dock vara kvar i Preussen.

Nils-Erik Åstrand har i boken även beskrivit frimurarna i det katolska Kuba.

– Frimureriet var förbjudet i alla östblocksstater utom på Kuba, där det nu finns omkring 30 000 frimurare, som till och med har upprättat en så kallad tvillingloge med frimurare i Florida och Washington, berättar Nils-Erik.

Ofelbar – Här i Sverige är det ju protestantiskt även om det finns en del katoliker bland bröderna. Men inga frimurare i Sverige tycks ha något påtagligt ont av påvens bullor.

Nils-Erik Åstrand skriver även i boken om påven som är den som efterträder Kristus och som är den ende rätta uttolkaren av Kristi lära.

– Därmed följer att påven enligt denna lära är ofelbar. En påve kan därför inte säga emot en föregående.

Samma mekanism, nämligen påvens ofelbarhet, kan även ligga bakom påvestolens hittills orubbliga inställning rörande abortfrågan liksom frågan om utlevande av homosexualitet, säger Nils-Erik. x Text: ROLAND CLASSON Foto: NIKLAS GUSTAVSSON

10

Konung gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarestiftelse

Stiftelsen främjar vetenskaplig forskning om åldrandets sjukdomar.

Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 10,39 miljoner kronor.

Följande av stiftelsen inbjudna forskare har tilldelats anslag för 2015:

Karolinska Institutet i Stockholm Professor Kerstin Brismar Professor göran K hansson Professor mai-lis hellénius Professor rolf hultcrantz Docent claes hultling med dr Petter Järemo med dr carina lundh hagelin Professor maria masucci Docent cesare Patrone Professor John Pernow Docent Josefin skogsberg Docent hui-Xin Wang Professor agneta Yngve Göteborgs Universitet Professor sven enerbäck Professor anders lindén Professor mattias lorentzon Professor annika rosengren Professor ingmar skoog

Professor Katharina stibrant sunnerhagen Professor margda Waern Professor anders Wallin Professor henrik Zetterberg Docent madeleine Zetterberg Lunds Universitet Professor leif Dahlberg Professor sölve elmståhl Professor fredrik ghosh Professor anders heijl Professor susanne iwarsson Professor arne lindgren Professor Bodil ohlsson Professor Jan sundquist Linköpings Universitet Docent martin hallbeck Professor tiny Jaarsma Professor anna strömberg Professor stefan Thor

Professor Karin Öllinger Professor carl Johan Östgren Umeå Universitet Professor anders Bergh Professor anders Blomberg Professor Kurt Boman Docent niklas lenfeldt Professor lillemor lundin olsson Professor tommy olsson Uppsala Universitet Professor lena gunningberg Docent martin ingelsson Professor Östen ljunggren Professor anders Wanhainen Universitetet i Helsingfors Professor Jukka meurman Professor timo strandberg Professor reijo tilvis

Totalt utdelas över 40 miljoner kronor per år från Svenska Frimurare Ordens loger och närstående stiftelser.

Förutom till forskning inom pediatrik och geriatrik går bidrag även till musik-, konst- och kulturliv samt stöd till behövande barn, ungdomar och äldre.

Box 170, 101 23 Stockholm

Historia

Ordens Stormästare, Anders Strömberg, klippte bandet och välkomnade besökarna vid återinvigningen av Ordens museum, som varit stängt för reparation.

Till vänster Fredrik Björkman och i mitten Carl-Gustaf Piehl.

Ordens museum återinvigt efter fuktskada Efter senaste millennieskiftet uppmärksammades fuktproblem i Ordens museum i Stamhuset. Småningom blev effekterna av den inträngande fukten märkbara i och med att putsen på väggarnas nedre delar började flagna. Strax efter 2010 stod det klart att åtgärder för att skydda museets föremål måste vidtas.

U

nder 2014 sattes arbetena igång. Museet tömdes, golvbeläggningen revs upp och nederdelen av väggarna frilades från puts. Golvet är nu målat, väggarna försedda med socklar som ventilerar och hela museilokalen har fått en förbättrad ventilation. I januari i år kunde museet återinvigas igen av Ordens Stormästare, Anders Strömberg, som tidigare varit ordförande i Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum (ABM).

Dagens ordförande Göran Maniette framhöll vid återinvigningen vikten av att vi har en historia och bevarar den för eftervärlden. Här återger vi hans tal:

”Utan spaning ingen aning”, är en liten ramsa som har sitt ursprung i militära sammanhang. Uttrycket har fångats upp av en del företag som ett sätt att förklara behovet av marknadsundersökningar. För att fatta bra beslut för det fortsatta handlandet räcker det naturligtvis inte med enbart spaningsresultat. Man måste ha både kunskap och erfarenhet också. Det gäller för såväl företag, organisationer som, naturligtvis, enskilda människor.

Bakåtsikt Jag vill därför komplettera med ”Utan bakåtsikt ingen insikt”. Insikt får man genom kunskap och erfarenhet där erfarenhet vinns genom egna tidigare 12

upplevelser. Kunskap får man genom lärande. Samlat leder kunskap och erfarenhet så småningom till vishet, kanske till och med visdom.

Svenska Frimurare Orden är en på levnadsvisdom och samlad erfarenhet vilande organisation. Den lever i högsta grad i nuet, men även med framtidsfokus. Orden är samtidigt en kulturbevarare i många avseenden. Våra ritualer, de flesta av Ordens lokaler samt vad som bevarats från tidigare skeden i verksamheten, är några bevis på detta.

Hertig Carls mynt Våra föregångare såg värdet i att bevara ersatta bruksföremål, böcker, möbler, konst och dokument av varierande slag.

Enskilda bröder i vår Orden har genom tiderna donerat för Frimurarorden intressanta föremål och konstverk. Ett intressant exempel på en tidig donation är de mynt och romerska medaljer i brons

Historiska bilder och föremål är smakfullt arrangerade i olika montrar i Ordens museum efter återinvigningen. Boken i montern är ”Frimurare wisor”, ett sånghäfte tryckt i Stockholm 1750.

som dåvarande Ordensmästaren Hertig Carl skänkte till Orden 1806.

Klarsynta bröder såg behovet av att samla relevanta föremål för att kunna visa upp dem för i första hand frimurarbröder. Man önskade att ett museum skulle skapas.

Det ledde fram till att dåvarande Ordens Stormästare, Konung Gustaf V, år 1912 beslutade om inrättande av ett Ordens museum. 1913 startade museet sin verksamhet med friherre Johannes Rudbeck, R&K, som föreståndare. Året efter, alltså 1914, fick museet tillgång till tre små rum i Stamhusets norra flygel till 1967.

Museifonden Ett viktigt steg för att öka museets ekonomiska styrka var inrättandet av Museifonden år 1926. Grundkapitalet skapades huvudsakligen genom att frimurarbröder satsade 100 kr var, ett ansenligt belopp med tanke på dåtidens penningvärde. Idag har fonden en sådan storlek att avkastningen ger goda möjligheter till stöd för inköp av föremål, utrustning till och, emellanåt, underhåll av museet i Stamhuset.

1972 kunde museet flytta in i större lokaler i södra flygeln. Ordförande för museet och Museifonden var då civil-

ingenjör Åke Sandberg, R&K. Han arbetade för att på ett bättre sätt exponera museets föremål och inrättade exempelvis museimontrar runt om i Stamhuset.

Det gavs ännu bättre möjligheter till ökad åskådlighet då museet 1986 kunde flytta in i den lokal i Stamhusets nedre botten där det fortfarande är beläget.

Vi står nu rustade till att bjuda besökare välkomna till ett mycket vackert

renoverat museum för hela vår Orden.

Moderna metoder för information och presentation, så kallad multimediateknik, kommer att installeras under närmare tid. På så vis kan de historiska sambanden mellan Museets föremål och vår Ordens framväxt och utveckling tydliggöras.”

Vi får nu bättre bakåtsikt och därmed bättre insikt! x Reportage: LARS BILLSTRÖM

Hur det dukades i Norge för dåvarande Stormästaren Hans Majestät Oskar II, kan man beskåda i Ordens museum. Tallriken är från Porsgrunds porslinsfabrik och från 1800-talets senare hälft. Kungen var ”VSV” 1872 – 1905. De samtida vin- och brännvinsglasen har hans förgyllda monogram och användes i logen i dåvarande Kristiania.

13

Foto: Malin Bondeson

Frimurarna i samhället

2014 års forskarstipendiater i Riddarsalen tillsammans med H.M. Drottningen, stiftelsens ordförande Carl-Gustaf Piehl och Ordens Stormästare Anders Strömberg

Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning.

Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 104 miljoner kronor till pediatrisk forskning.

Stiftelsen har under år 2014 delat ut totalt 19 mkr, varav till pediatrisk forskning 10 mkr. Stiftelsen är därmed en av

de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgår till drygt 9 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Chianti Classico Riserva 2009 Systembolagets ordinarie sortiment OutstAnding!

18,5 (20) The Worlds Best Wine Magazine

DECANTER

FYnd! ALLT OM VIN

! n e m m o Välk

Artikelnummer: 71066 Pris: 212:- Årgång: 2009

rgs o b e t ö g l til b! u p ” a l m a mest ”nyg

druvor: 95% Sangiovese 5% Colorino Land: Italien

Område: Chianti Classico

iser r p a g i l n förmå e r a r u m i r f för

Finns inte vinet hos ditt lokala systembolag, be personalen ta hem det Finns även i Magnumflaska i Systembolagets beställningssortiment.

eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö t s isky. öl och wh

Artikelnummer: 71066-06 Pris: 438:- (beställs en kartong är det 6 flaskor)

nch dagens lu k After wor

SAMPLEX www.samplex.se

the golden days

Alkohol kan skada din hälsa

Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

15

Historia

Bäckebo – en liten skogsförsamling med två OHP Lite nordväst om Kalmar ligger en liten skogssocken, i dag med 800 invånare.

Här har två av Ordens Högste Prelater, OHP, tjänstgjort, Valerius Olsson för 100 år sedan och Leif Norrgård på 1980-talet.

B

äckebo socken blev riksbekant i juni 1944. Då slog en av tyskarnas fruktade V2-bomber ner i Bäckebo skogar. Den hade avfyrats från Warnemünde och av misstag hade den felriktats. Målet var egentligen London! I denna socken var det som de båda OHP:arna verkade som präster.

Socknen ligger 3,5 mil nordväst om Kalmar och är socknen med de milsvida skogarna, de höga åsarna och den glesa bebyggelsen. Den som för ett drygt sekel sedan velat ge en bild av socknen, hade också tillagt – de många sjöarna. De försvann emellertid till stor del vid de stora utdikningarna.

Bäckebo var en gång en del av Åby församling, en församling som sträckte sig från Kalmarsund i öster till Kronobergs län i väster. Efter att ha varit en kapellförsamling under flera hundra år blev den eget pastorat 1945.

Valerius Olsson I slutet av 1800-talet bodde där 2 800 personer, 50 år senare hade befolkningen minskat med tusen invånare och idag bor där knappt 800. Numera ingår denna lilla församling i Nybro pastorat.

Innan Bäckebo blev eget pastorat uppehölls prästtjänsten av en komminister och en av dessa var Valerius Olsson, född 1862 söder om Kalmar. Efter studentexamen i Kalmar och prästvigning 1885 tjänstgjorde han i ett flertal församlingar i Kalmarbygden innan han 1891 tillträdde som komminister i Bäckebo.

Efter fyra år blev han förståndare för Fröbergska Uppfostringsanstalten Norrgård i Kalmar, en mäktig inrättning uppbyggd efter en stor donation i mitten av 1800-talet. Vid sidan om denna befattning kom han även att verka som regementspastor för Kalmar regemente och han titulerades alltid regementspastor. Någon annan prästbefattning än denna kom han ald-

Valerius Olssons vapensköld.

rig att inneha efter sina år i Bäckebo.

Under många år var han riksdagsman.

36 år som OM Frimurarbanan började i S:t Johanneslogen Carl 1886 och så snart han hade blivit mästare i Andreaslogen Gustaf Adolf 1897 utnämndes han till talman. År 1906 tillträdde han som ordförande mästare i den logen och i den befattningen kvarstod han i inte mindre än 36 år!

Han avgick således först 1942 efter att ha tjänat sin loge i sammanlagt 45 år. Under tiden hade han 1926 utnämnts till stortalman, ST, i Stora Landslogen och samtidigt till Riddare och kommendör med Röda korset.

Som ST kvarstod han till 1935. Då utnämndes han till vikarie för Ordens högste prelat, vOHP. Efter att OHP Olof Bergqvist, biskop i Luleå, avlidit blev det Valerius Olsson som 1941 tillträdde detta maktpåliggande ämbete i vilket han stannade till 1947 – efter 21 år som ämbetsman i Stora Landslogen.

16

Leif Norrgårds vapensköld.

Bergqvist var liksom Valerius Olsson både ordförande mästare och riksdagsman. Under inte än mindre än 28 år ledde han Johanneslogen Ultima Thule i Luleå.

Leif Norrgård År 1980, närmare 90 år efter att Valerius Olsson lämnat Bäckebo kom den unge komministern Leif Norrgård till församlingen som kyrkoherde. Han bär således samma namn som den arbetsplats där Valerius Olsson verkade under sina flesta yrkesverksamma år – uppfostringsanstalten Norrgård.

Leif är född i Sundsvall och efter teologiska studier i Uppsala liksom i England prästvigdes han i Skara stift 1968. Han verkade sedan under tre år i Bäckebo innan han kom till Döderhults församling i Okarshamns utkant.

Visiterade När Leif 1989 utnämndes till kontraktsprost i Stranda och Handbörds kontrakt, kom Bäckebo på nytt att bli

utan församlingen lyder under Nybro pastorat. Den siste kyrkoherden i Bäckebo blev Sven-Olof Wallinder, under många år talman i Johanneslogen Orion efter att Leif Norrgård lämnat det uppdraget. Leif var dessutom fadder till Sven-Olof när han inträdde i Johanneslogen Orion i Oskarshamn.

Foto: Bengt Bengtsson

Dödsdömd Grannsocknen Åby, den ursprungliga moderförsamlingen till Bäckebo, hade Carl Olof Nyström som komminister under åren 1878–1882. Han antogs till frimurare i Johanneslogen Carl i Kalmar och vid sitt inträde 1878 står han anteckna som komminister i Åby och Bäckebo, dock är Bäckebo senare överstruket.

Han var under närmare tio år talman i logen Carl men fick inte samma ärofulla fortsättning som de två ovan nämnda. Han slutade sin prästmannabana 1913 efter att ha skjutit ihjäl en annan kyrkoherde på Öland. För detta

Här har Leif Norrgård fångats av kameran under sin företrädares porträtt i Kalmar.

en del av hans ansvar. På biskopens uppdrag kom Leif Norrgård att visitera församlingen två gånger. Det som Leif med glädje minns från sina år i Bäckebo var den stora uppslutningen till gudstjänsterna och inte minst församlingssången, något som bäckeboborna fortfarande är kända för.

Hans frimurarbana började i S:t Johanneslogen Orion i Oskarshamn 1986, precis 100 år efter att Valerius Olsson antogs som frimurare.

Under ett flertal år verkade Leif som talman i Orion, även periodvis i brödraföreningen där, innan han där valdes till ordförande mästare. På grund av ohälsa fick han tyvärr begära entledigande innan han tillträtt.

Talman Efter en paus som ämbetsman och återvunnen hälsa kom han sedan att under många år verka som en mycket uppskattad talman i Östgöta Provinsialloge innan han 2010 utnämndes till vOHP för att året efter tillträda som OHP. Leif blev således präst nr två med klerikala rötter i Bäckebo – en liten församling i Kalmar läns skogsbygder.

Idag har Bäckebo ingen kyrkoherde 17

Det finns cirka 40 Bäckebo i landet. Vår ort ligger inte långt från Nybro och Kalmar.

dåd dömdes han till döden men året efter benådades han av Kung Gustav V. Läs mer om det på sidorna 18 – 19 i tidningen.

Själv har jag förmånen att vara fadder åt en yngling född i Bäckebo, Torbjörn Svantesson, som precis påbörjat sin ämbetsmannabana i S:t Andreaslogen Gustaf Adolf, där Valerius Olsson verkade för 100 år sedan. Det måtte finnas en frimurerisk grogrund i den lilla småländska församlingen. x Text: BENGT BENGTSSON

Historia

För 100 år sedan – Kalmarfrimurare dömd till döden Det kanske låter som en titel på en kriminalroman men det finns en verklighet bakom rubriken. Det är 100 år sedan och personen det handlar om är kyrkoherden Carl Olof Nyström, född i Kalmar 1850.

E

fter prästutbildning fick han sin första fasta tjänst som komminister i Åby församling norr om Kalmar. Under den tiden, närmare bestämt 1878, recipierade han i Johanneslogen Carl som medlem nr 444.

Han var känd för sin stora vältalighet och det kom väl till pass när han 1882 blev talman i logen Carl och i det ämbetet kvarstod han till 1890. Under den tiden utnämndes han till kyrkoherde i Kristvalla.

När det fina pastoratet Runsten på

Öland 1897 blev ledigt sökte han och fick tjänsten.

Dålig vandel Redan i slutet av Kristvallatiden hade han dock blivit känd för ”dålig vandel” med bland annat missbruk av alkohol.

Problemen med Nyström tilltog när han kom till Öland.

Under 1904 gjorde biskop Tottie i Kalmar en visitation av församlingslivet i Runsten och då framkom klagomål på Nyströms leverne och efter 18

beslut i domkapitlet blev Nyström suspenderad under sex månader, det vill säga han fråntogs tjänsten under en begränsad tid.

Avkragades Man hoppades på bättring men så blev det inte. Under en förrättning i en av socknens byar var han så ”beskänkt av starka drycker” att detta blev droppen som fick bägaren att rinna över – såväl bokstavligt som bildligt.

Av kontraktsprosten Albert Åstrand anmäldes Nyström då till domkapitlet. Eftersom den tidigare varningen inte hjälpt ansåg man att han nu måste avsättas från tjänsten. Så blev det och 1913 avkragades han och miste alltså rätten till prästämbetet och fick lägga av den så kallade elvan, prästkragen. Åstrand som var kyrkoherde i en närliggande församling fick tills vidare även fungera som präst i Runsten.

Den 25 juli 1913 satt Åstrand i Runsten och arbetade på pastorsexpeditionen då plötsligt den avsatte Nyström kommer in i rummet och skjuter Åstrand med en revolver.

Senare på natten avled Albert Åstrand på Kalmar lasarett.

För detta dåd dömdes Nyström till döden av häradsrätten på Norra Öland.

En dom som överklagades av Nyström.

Straffet omvandlades till livstids fängelse. Även den domen överklagades – av åklagaren – och Högsta domstolen fastställde i september 1914 att det var dödsstraff som gällde. Överklagade Efter de tre rannsakningarna under 1913 på tingsstället Lundegård, Norra Öland, den 16 augusti, 6 och 26 september, fortsatte målet den 6 maj 1914. Åklagaren yrkade då på dödsstraff för mord. I valet mellan dödsstraff och livstids fängelse valde rätten utan närmare motivering dödsstraffet.

Domen underställdes Göta hovrätts prövning och där sänktes straffet till livstids fängelse. Länsman Walldén överklagade då till högste åklagaren.

Och även Nyström överklagade domen och ville ha en straffsänkning. Den 8 september dömde slutligen Högsta domstolen med 6 justitieråd mot 1 Nyström till döden. Det bör ha varit den fjärde dödsdomen från slutet innan dödsstraffet i fredstid upphävdes 1 januari 1921 och i krigstid först 1973.

Ytterligare tre personer dömdes till döden efter Nyström men även de benådades. Den sista avrättningen i Sverige genomfördes 1910.

Nådeansökan Det gjordes två ansökningar om nåd för Nyström av gamla församlingsbor.

Den 25 nov 1914 tillstyrkte en enhällig Högsta domstol nådeansökan och den 11 december 1914 benådade Gustav V på regeringens hemställan Nyström till livstids straffarbete.

Efter 15 år på Långholmen frigavs Nyström och de sista fyra åren bodde han hos en dotter i Västra Husby i Östergötland och där avled han 1933, 83 år gammal. Nyström begravdes på Södra kyrkogården i Kalmar men av hans grav finns det idag inget som minner.

När det grova brottet inträffade 1913 hade han grad VIII i Skånska Provinsiallogen och var kallad till grad IX. I 1914 års matrikel står han angiven med grad IX. På grund av straffet uteslöts han sedan ur vår Orden. x

Carl Olof Nyström

Den 17 februari 1848 i Östanmossa, invid Norberg i norra Värmland, föds den man som 37 år senare skulle komma att bli Sveriges sista bödel, Anders Gustaf Dahlman.

Han blev den ende som avrättade någon i Sverige på 1900-talet. Bilden på Dahlman togs 1910, det år han utförde den sista avrättningen i Sverige.

Dahlman var den som högg huvudet av Anna Månsdotter, den sista kvinna som avrättades i landet. Och det var Dahlman som den 23 november 1910 genomförde den sista avrättningen överhuvudtaget i Sverige. Den dagen skildes huvudet från kroppen på rånmördaren Johan Alfred Ander, inför några församlade läkare, officerare och poliser. Det var första och sista gången en giljotin användes i Sverige. Den finns att se på polisens museum i Stockholm.

Text och foto: BENGT BENGTSSON 19

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus.

För mer information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA!

Föreningen för Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

inbjuder medlemmarna till stadgeenlig

Allmän sammankomst torsdagen den 16 april 2015 Samling kl 18:00 i Ordens Stamhus, Blasieholmsgatan 6, Stockholm Efter sammanträdet bjuder föreningen på enkel förtäring, varför föranmälan om deltagande emotses till telefon 08-463 37 03 före torsdag 2 april

Styrelsen 20

Historia

D

et är en trevlig och intressant läsning som i flera fall beskriver frimureriets utveckling på olika orter. Man har börjat träffas, samlat ihop den lokala kretsen frimurare och efter en tid begärt att få bilda en brödraförening.

Stormästaren bläddrade genast intresserad när Bo Norrby officiellt överlämnade Brödraföreningarnas historia till Svenska Frimurare Orden.

Brödraföreningarnas historia i tryck Under hösten slutförde Bo Norrby sitt omfattande arbete att samla Brödraföreningarnas historia i en skrift. De har skickats som julgåva till ett antal föreningar, och i slutet av januari lämnades ett exemplar av boken tillsammans med en CD-version till Ordens Stormästare Anders Strömberg.

Brödraföreningarnas historia finns både som tryckt utgåva, en CD-skiva eller som en pdf-fil på nätet.

21

Redan 1847 Trots att ritualer för brödraföreningarna inte fastställdes förrän 1912, så hade verksamheter på olika platser, med Karlshamns Brödraförening i spetsen ägt rum sedan 1847, några år senare följt av Calmar Frimurareförening. Även de brödraföreningar som inte ledde till bildandet av loger finns med, och även de som bara fanns några år innan de uppgick i en Johannesloge.

Luleå Frimurareförening fanns mellan 1906 och 1909 och en blyertsteckning är det enda som finns kvar av skölden.

Avslogs Under 1918-19 avslogs ett antal ansökningar från olika orter och även dessa är med.

Layouten har undertecknad stått för, men dessvärre har mina mail till frimuraresamfälligheterna om mer material och bättre bilder på sköldarna i alltför många fall inte besvarats. Kanske tyckte man att den korta tid man verkat inte var värd att uppmärksammas.

I mailet till brödraföreningarna som innehöll en pdf-version av Brödraföreningarnas historia skriver Bo Norrby: ”Detta är en gåva från mig. Om ni vill ha tryckta exemplar med limmad rygg kan ni vända Er till Br. Lennart Norberg i Ludvika lennart@textsiffror.se, tfn: 0240-59 42 50 alt 070-686 42 50). Kostnad: 60 kr inkl. moms/ex. + frakt. Jag ser gärna att ni tar ut ett högre pris och att mellanskillnaden ograverad går till inre Caritas.”

Om någon vill ha en CD-version går det bra att skicka brev innehållande 60 kr och ett adresserat kuvert frankerat med dubbelt porto till Kjell Mazetti, Almstagatan 12, 602 16 Norrköping. Pengarna kommer oavkortad att gå till inre Caritas. x Text och foto: KJELL MAZETTI

Nuvarande OM i NF, Pelle Björklund hade nöjet att se två av sina föregångare som OM i NF, Peter Westrup PM i SVEA och Bengt Falk f PM i SVEA.

280 år av historisk tyngd och kulturell styrka Alla kanske inte håller med, men i mina ögon är det nya årets första stora händelse inom Svenska Frimurare Orden när Den Nordiska Första S:t Johanneslogen i Stockholm har sin högtidsdag Karl-dagen den 28 januari, så även i år.

Skönsång både i loge och i matsal bjöd tre sångare, varav en på bild.

med ceremonimästaren Ulf LarsonFlink tog sig ton när han introducerade skattmästarens meddelande om insamlade medel – 9 000:-. Organist och pianist var Sonny Peterson och sångsolister Anders Larsson, Jonas Bergström och Karl-Magnus Fredriksson, alla tre baryton.

Logen – som besöktes av 21 R&K, förutom Ordens högsta ledning, kedjebärarna samt Ordens Stormästare med följe. Brödrakedjan nådde runt hela arbetsrummet – och i Stockholm är Johannessalen stor.

D

et är feststämning, högtid, bröder från när och fjärran, och ett trivsamt sätt att börja ett nytt Herrens år, Anno Dominum 2015.

Dessutom kungörs både HM Konungens utnämningar till Riddare av Kungliga Carl XIII:s Orden, och vem eller vilka som Stormästaren beslutat hedra med Ordens Hederstecken, OHT, och utnämnt till Riddare och kommendörer med Röda korset, R&K. Förgylldes Även detta år förgylldes både loge och brödramåltid med sång och musik.

Något överraskande kanske att till och

Här får ledningen de läckra bitarna hjortytterfilé. Fr v Göran Andersson, SMS, Anders Strömberg, OSM, Pelle Björklund OM i NF, Nils Magnusson SMP och längst bort Ingemar Börjesson OSK.

22

Om logen kan berättas att den genomfördes med stor säkerhet och elegans. De vanliga välkomnanden som brukar ta lång tid kortades ner föredömligt av OM, ordförande mästaren, Pelle Björklund. Han höll ett faktaspäckat och intressant högtidstal, som började med en liten resumé över förra årets tal och sedan fortsatte framåt i tiden.

Historisk återblick Berättelsen om hur de båda logerna S:t Jean Auxiliare och l’Union 1799 förenades och hur Hertig Karl ombedd att vara OM i båda logerna löste ett problem genom att skapa en ny loge med namnet Den Första Nordiska S:t

Om vi hade pengar… skulle vi bjuda alla Johannesbröder sjöng CM Ulf Larsson-Flink när resultatet av insamlingarna redovisats av skattmästaren.

Johannislogen af den Nionde Provinsen, var både spännande och intressant.

Pelle Björklund hade också modet att ge tillfälle till skratt när han förklarade de bevakande brödernas dubbla stolar med orden att l’Union sitter i baksätet och S:t Jean Auxiliare i framsätet. Hans högtidstal slutade med en ”cliffhanger” med Oscar II:s tillträde och en fortsättning utlovas nästa högtidsdag.

Efter logens slutande samlades de nästan 150 gästerna i pelarsalen för att

Sådana bomber tar vi gärna fler av. Det blev applåder när desserten Citrusparfait med punschmarinerade blåbär bars in.

23

avnjuta en superb meny med hjortytterfilé som huvudrätt med alla tänkbara tillbehör. Som vanligt avtackades avgående ämbetsmän, varav ett par fick logens förtjänsttecken och nya hälsades välkomna. Även de blivande R&K uppmärksammades, liksom den som vid Stora Landslogens högtidsdag i mars får Ordens Hederstecken. Ordens Stormästare, Anders Strömberg hade redan i logen gratulerat Nordiska Första, och hans tack för maten var kort och trevligt.

Det var verkligen en trivsam kväll, men jag lämnade Stamhuset med två frågor. Den ena var – vi hade kunnat vara många fler, så vart var Du? Den andra var: Vore det inte dags att fira Karl denna dag. Den ende Carl jag gratulerade på namnsdagen vid minglet i Riddarsalen var Carl-Gustaf Piehl, som verkade överraskad, men det fanns säkert fler ”Karlar” som kunde firats i Stamhuset denna kväll. x Text och foto: KJELL MAZETTI

Porträttet

Fyra generationer Svensson. Gustaf med sonen Ivan vid porträtten av de två äldre Ivan.

En Svensson till kammarherre Frimureriet kallas ju ibland Den Konungsliga Konsten. En utövare av denna konstart likaväl som det kungliga hovets officiella angelägenheter är bruksdisponenten, frimuraren och kammarherren Gustaf Svensson från Skyllberg i södra Närke.

T

ill vardags är han koncernchef och vd i Skyllbergs Bruks AB, som dels säljer och distribuerar el till cirka 1 500 fasta abonnenter, dels förvaltar bostäder, jord och skog.

I koncernen ingår också en förzinkningsfabrik i Degerfors, ett järngrossistföretag i Stockholm, men framför allt Skyllberg Industri AB, som är näst störst i Sverige på att tillverka spik och som dessutom gör kärntråd till svetselektroder, kontaktledningsstolpar och ledningsbryggor till järnvägar, mobilmaster, stålreglar och takstolar till lager- och idrottshallar, vägbommar, gravstensfästen och så vidare.

Fjärde generationen I det bolaget har Gustaf Svensson

nyligen lämnat över vd-ansvaret till sin son Ivan – för övrigt den fjärde Svensson-generationen i koncernens ledning och den tredje som heter Ivan Svensson!

Skyllbergs herrgård.

24

Den förste Ivan Svensson började i sina tonår som extra bokhållare på Skyllbergs Bruk och fick sedan köpa det av släkten Burenstam 1889. Han var frimurare till sin död 1918.

Historia Den andre Ivan Svensson ledde bruket i 50 år och förvandlade det till en modern verkstadsindustri. Också han var, liksom både fadern och sonen, frimurare.

Om Gustaf Svensson, de senaste 42 årens bruksdisponent, framstår som en avvikare i fråga om personnamnet, så är det bara delvis korrekt. Gustaf hette nämligen också ”den förste Ivans” bror. Han var järngrossist i Stockholm och den som hjälpte till med kapitalet när Skyllberg blev Svenssonägt.

i tur och ordning Oscar II, Gustaf V, Gustaf VI Adolf och Carl XVI Gustaf, den sistnämnde tillsammans med drottning Silvia.

Sedan flera år tillbaka får Gustaf Svensson som kammarherre samarbeta med det kungahus vars främsta representanter satt sina namn på den yngsta av dessa stenar. Tjänstgöringen sker vid särskilt fastställda tillfällen under året: statsbesök, kungamiddagar, mottagningar av nya ambassadörer med mera.

Välkänd spik Spiken, den mest kända Skyllbergprodukten, har alltid varit konjunkturkänslig, beroende på byggandets svängningar. På senare år har också tekniken med skruvar och skruvdragare seglat upp som en konkurrent. Men tack vare mångsidigheten i produktionen har Skyllberg stått pall genom årtiondena.

– För alla våra produkter har jag hunnit uppleva både uppgångar och nedgångar – men det har aldrig hänt att det har varit nedåt för allihopa samtidigt, förklarar Gustaf Svensson.

Till följd av detta kom också Skyllberg att i höstas överta lagret, maskinerna och alla inventarierna efter det mer ensidigt spiktillverkande Gryts Bruks konkurs. En del av det konkursboets maskiner flyttades till Skyllbergs industrianläggning för att möjliggöra en utökning av antalet dimensioner i den egna tillverkningen. Resten såldes vidare på en stor auktion.

Viktig uppgift – En viktig uppgift för kammarherrarna är att hjälpa gästerna till rätta och få dem att känna sig bekväma i de kungliga sammanhang som de av olika anledningar hamnar i, förklarade Gustaf Svensson.

Fortfarande efter flera år i ämbetet kan Gustaf Svensson falla i beundran över den precision med vilken de kungliga mottagningarna, middagarna och

Kung Magnus Eriksson Ursprungligen var Skyllberg en kunglig egendom. Men Magnus Eriksson, som var kung i Sverige fram till 1364, skänkte bruket till Riseberga kloster i Västernärke. När sedan Gustav Vasa kom till makten och i sin reformationsiver drog in klosteregendomarna blev Skyllberg kungligt igen – för att på 1600-talet åter bli privat, först med fem generationer De Geer och sedan med tre generationer Burenstam. Allt innan Svenssons tog över.

Kungliga stenar Kungliga kontakter har dock Skyllberg haft även som privategendom, i synnerhet under Svenssons tid. Nedanför bruksherrgårdens park står fyra majestätiska naturstenar och vittnar om detta. De stora stenarna är i samband med besök på Skyllberg signerade av

Spiktillverkning.

25

förrättningarna genomförs. Allt sker nära nog på sekunden och utan att det verkar ansträngt. Gustaf Svensson är också mycket imponerad av hur kung Carl Gustaf och drottning Silvia konsekvent bemöter alla sina gäster lika.

Oavlönat – Som åsyna vittne vid exempelvis ambassadörsmottagningarna kan jag också lätt känna tacksamhet över vårt rojalistiska statsskick. Det imponerar verkligen på de gäster som kommer i beröring med det, oavsett vad gästerna själva representerar konstitutionellt.

För övrigt är uppdraget som kammarherre alldeles oavlönat.

– Det förutsätts att vi kan hålla oss med egen frack. Men våra kammareherreuniformer – som inte går av för hackor – låter hovet sy upp åt oss, om det inte finns någon gammal i slottsgarderoben som passar. x Text och foto: BO PETTERSSON

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia

Har logen Hjärtstartare?

er!

pris a t t a s d e satt n

Säkert redskap vid hjärtstillestånd.

Så enkel att sköta så man klarar det ensam.

Ett antal samfälligheter i riket har köpt Hjärtstartaren AED modell Lifepack CR Plus.

Fort

169:-

Den talar svenska, visar på framsidan vad Du ska göra och inväntar dig så allt blir rätt.

Namnskylt med magnetfäste 169:-

CR Plus har 8 års garanti och används bland annat av ambulanser och hos räddningstjänsten.

Bröstknappar

249:Till frackskjorta, diameter 9 mm.

169:-

Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 169:titelrad +10:- 25 x 76 mm

Frimurare Samfälligheter i Norrköping, Visby, Motala, Lund, Göteborg och Helsingborg med flera är idag utrustade med hjärtstartare.

39:-

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

Acaciagren

Manschettknappar 169:Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

39:-

10 mm diameter

Listpris 13 500 kr, den kostar Er 9 995 kr.

Ingår 1 st CR Plus i bärväska med Instruktionsbok, fri frakt, fri Varselskylt A4 i färg.

Väggfäste original för 695 kr. Moms tillkommer

Rött frimurarekors

39:-

69:-

10 mm diameter

Passare/vinkelhake

39:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

Beställning göres hos broder Kenneth kenneth@brandskyddspartner.se FBB S:t Olof i Norrköping

7 mm diameter

39:-

Band-/slipshållare 69:Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

www.fmregalia.se

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.999;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 26

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Här äger årets sjömurarträff rum. Den vita byggnaden är Aspö kapell.

Sommarens sjömurarträff på spelmansö Redan nu är det dags att planera in årets sjömurarträff i almanackan. Med att vara tidigt ute hoppas arrangörerna på ett stort deltagande från Sverige i sommar.

V

älkomna är alla båt- och bilburna bröder med familjer och intresserade vänner, säger man i inbjudan och berättar att träffen arrangeras lördagen den 4 juli kl 13.00 på den anrika spelmansön Aspö i Korpo, N 59°.57.10´ E 21°.36.76´.

Hamnen är trång Hamnen är trång och saknar bojar; räkna med förtöjning med båtarna i flera rader vid bryggorna eller på svaj i viken, alternativt mot berget. De privata bryggorna står till vårt förfogande, segelbåtarna ytterst och motorbåtarna längst inne i viken.

Det traditionsenliga programmet inleds kl 13.00 med välkomstdrink och sjömurarsamvaro.

Därefter följer föredrag om Aspö mycket gamla och intressanta histo-

ria, sjömurarkören uppträder under ledning av Harry Dahlström varefter gemensam måltid med spelmansmusik och Rolf Thermans sjömurarfrågesport mm.

Våra värdar under mötet är Marika och Tor Johansson, Aspöbor i många generationer.

Aspö kapell På söndagen blir det möjlighet att delta i Korpo församlings högmässa i Aspö kapell, där sjömurarkören kommer att uppträda.

Intill mötesplatsen finns Näs-Café med hembakt mat- och kaffebröd samt Fiskboden med lokal rökt fisk och litet matvaror. Det finns också möjlighet att bada bastu.

Pris för arrangemangen samt måltiden, som består av fisktallrik och fisk27

soppa är 40 euro/vuxen och 15 euro för barn under 14 år. Till måltiden medtages egna drycker. Hamnavgiften betalas på plats.

Anmälan Anmälan görs senast 15 juni till krister.Santanen@gmail.com, tel. 040 500 4787, (från Sverige +358 40 500 4787) som berättar hur anmälningsavgiften ska betalas. I samband med anmälan vill han veta förutom namn och antal personer också telefon, e-postadress, båtens typ, storlek och djupgående Vänta inte för länge. Deltagarantalet är begränsat till 80 på grund av utrymmesbrist i hamnen. x Text och foto: KRISTER SANTANEN

Broder Nils G. Bartholdy föreläser om danska frimurares vapen.

Ett lyckat heraldiskt initiativ Frimurareföreningen EOS har tagit ett vällovligt initiativ. I samarbete med Societas Heraldica Lundensis och Svenska Heraldiska Föreningen genomförde man ett seminarium om heraldik i Lund i höstas.

I

dén var att med inbjudna nordiska föredragshållare på ena sidan presentera heraldikens historia, betydelse och regler, och på andra sidan se på detta i förhållande till frimurarheraldiken som har en lång och stark tradition, men som inte alltid har kunnat karaktäriseas som bra heraldik.

Förre Heraldicus Magnus inom danska frimurarna, Nils G. Bartholdy, talade om ”Frimurerisk skandinavisme: Danske frimurerbrødres våbener som følge af medlemskab i svenske loger i 1850’erne.”

Innan kung Frederik VII införde frimurarnas högsta grader i Danmark, var danska frimurare tvungna att bli medlemmar i svenska frimurarloger för att uppnå dessa grader, och därmed framkom många danska frimurarvapen i Sverige.

Välja valspråk Docent Eric Bylander talade initierat om att ”Välja valspråk – vad och

varför?” Ett bra valspråk skall på ett retoriskt plan både förklara, förtydliga och fördjupa vapnet, och i bästa fall inte bara spegla vapentagarens personlighet och självuppfattning, utan likväl även andras uppfattning av honom.

Kaare Seeberg Sidselrud från Norge talade om ”Dagens regler og rutiner for våpen for brødre i DNFO og Minnehallen i Stamhuset i Oslo som dokumentasjon på forskjellige tradisjoner innen norsk frimurerheraldikk”.

Det blev inte bara en storartad exposé över frimurarheraldik i största allmänhet, utan i synnerhet en enastående möjlighet för åhörarna att begrunda förhållandet mellan vapnens heraldiska kvalitet, vapentagares och vapenmålares heraldiska kunskaper och hur mycket synen på bättre och sämre heraldik har ändrat sig.

Heraldikens regler Efter lunchen genomgick Claus K. 28

Berntsen ”Heraldikens grunder”, områden som definitionen på heraldik, dess uppkomst och historia, grundprinciper och beståndsdelar, färgregler, blasoneringsteknik etc.

I synnerhet detta föredrag gav anledning till en längre diskussion som visade olika uppfattningar om hur strängt de heraldiska reglerna bör följas. Var går gränsen mellan heraldikens regler och den konstnäriska friheten?

Skall ljus och skuggor på en sköld uppfattas som flera färger eller schatteringar av en och samma färg? Hur kan man på bästa sätt visa om en vapenritning avbildar en platt eller välvd sköld?

Skapa ett vapen Seminariets andra ändamål var att låta heraldiker och heraldiska konstnärer sammanträffa med frimurarbröder som funderade på eget vapen. Många var de som hade tagit med släkt- eller personvapen som kunde bilda un-

Historia derlag för ett framtida frimurarvapen.

Papper och färger kom fram på borden, idéer framlades, ritningar gjordes och allt diskuterades livligt under den praktiska ”workshoppen” som följde.

Intresset och kreativiteten var tydlig och ljudnivån visade att här hade arangörerna träffat prick. Ett stort heraldiskt intresse fanns och kunde tillgodoses. Väl om det i framtiden även kan medföra flera medlemmar i de heraldiska föreningarna.

Vapenregister Jur. dr. Martin Sunnquist och kungliga vapenmålaren Ronny Andersen från Köpenhamn avslutade dagen med ”Att låta registrera och publicera sitt vapen”. Både ”Svenskt Vapenregister” och ”Skandinavisk Vapenrulla” registrerar och publicerar vapen. Den förra granskar och godkänner vapen främst i Sverige medan den senare publicerar vapen från alla nordiska länder.

Svenskt Vapenregister publicerar vapenteckningarna i ”Vapenbilden”, Svenska Heraldiska Föreningens medlemstidning. Vapnen är här teckningar i mindre format. Skandinavisk Vapenrulla ges ut av Societas Heraldica

Scandinavica och publicerar vapnen i större format i högsta möjliga konstnärliga kvalitet.

För båda gäller att registrering och publicering inte ger något rättsligt skydd av vapnet, endast att vapentagaren för detta vapen och att vapnets officiella blasonering anförs.

Sammankomst Seminariet inramades av en sammankomst i grad I fredag kväll för frimurarna på EOS med den traditionella efterföljande brödramåltiden öppen även för seminariets gäster. Lördag kväll samlades flera av deltagarna på Grand Hotel i Lund och avnjöt middag ”Anno 1899” i anledning av hotellets 115-årsjubileum. För de engagerade fanns möjligheten att på söndagen delta i Dansk Heraldisk Selskabs utfärd till Vallø slott och staden Køges medeltidskyrka.

Det är att gratulera Frimurareföreningen EOS, Societas Heraldica Lundensis och svenska Heraldiska Föreningen med genomförandet av detta arrangemang. De heraldiska föreningarna kämpar för att nå ut till intresserade och värva nya medlemmar

Bröderna Martin C E Asker och Nils G. Bartholdy jämför vapenuppritningar.

29

och söker ständigt nya vägar i denna strävan.

Heraldiska konstnärer Ett är att möta potentiella medlemmar där de befinner sig, söka upp de som med stor sannolikhet kommer att intressera sig för eller får behov av ett eget vapen. Frimurarna är en sådan grupp. Här finns heraldiska konstnärer som tar fram nya vapen och som kan tänkas vara intresserade av att se på heraldik i ett större sammanhang och i sällskap med andra heraldiker.

Bland frimurarbröder finns behovet för möjligheten att utbyta vapenidéer och få svar på frågor rörande det egna vapnet. Inte minst finns behovet för något så enkelt som upplysningar om var man hittar en heraldisk konstnär och hur man får reda på om det är en bra konstnär som det lönar sig att samarbeta med.

Seminariet i Lund visade ett bra sätt att lösa dessa många frågor och det gav stort utbyte också åt en icke frimurare. x Text: CARL-THOMAS von CHRISTIERSON Foto: CLAUS BERNTSEN

Storintendentens expedition

Handskar 225 kr

Vantar 75 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Fluga med mönstrat frimurarkors 225 kr

Slips med rött frimurarkors 150 kr Slips med mönstrat frimurarkors 275 kr

Pins med frimurarkors, 10 eller 4 mm 50 kr Sedelklämma med frimurarkors 75 kr Nyckelring med frimurarkors 75 kr Manschettknappar med frimurarkors 175 kr Frackknappar med frimurarkors 150 kr Manchettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Slips/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr Fickur med frimureriska symboler 1 750 kr

Klackplånbok 75 kr Servietthållare, guldfärgad med frimurarkors 175 kr

Servietthållare, silverfärgad med frimurarkors 175 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Brevkniv med frimurarkors 125 kr

Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se Betalning mot faktura, 20 dagar.

Varorna skickas fraktfritt. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

information från informationsdirektoriet

Angående inloggning på Ordens hemsida Som medlem i Svenska Frimurare Orden har du möjlighet att logga in på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till: • Medlemsmatrikeln • Dina medlemsuppgifter • Blanketter och annat material På sikt kommer du att få tillgång till ännu mer bra information, inte minst angående utbildning och annat matnyttigt.

På hemsidan kan du också ändra din e-postadress och telefonnummer, så att du får de nyhetsbrev som Orden skickar ut.

För att logga in följer du dessa steg:

7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.

1. Gå in på www.frimurarorden.se.

8. När du klickar på länken kommer du till en hemsida där du ännu en gång skall ange ditt SFMO-ID.

2. Klicka på ”Logga in”.

3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt lösenord”

Lösenordet som du nu själv skapar skall innehålla följande:

4. På den tomma raden skriver du in ditt SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av Frimuraren eller på ditt medlemskort.

Observera att du skall ange logenummer med fyra siffror, sedan bindestreck och sist ditt individnummer med fem siffror.

Om det bara står fyra siffror i ditt SFMOID skall du lägga in en nolla direkt efter bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex: 3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.

- Minst åtta tecken - Minst en STOR bokstav - Minst en liten bokstav - Minst en siffra - Minst ett specialtecken (-/&!?)

5. Klicka på ”Skicka”.

6. Du får nu ett e-brev till den e-postadress som finns inlagd i Ordens medlemsregister. Felaktig e-postadress anmäls till logens sekreterare.

31

T ex kan ett lösenord se ut så här: ?Toyota93 Boston45!

Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda bokstäver. Skriv av den och klicka OK. 9. Nu kan du logga in på Ordens hemsida och när du har gjort det så kommer ditt namn att synas där det tidigare stod ”Logga in”.

Ordens Grundvalar 7.

Ståndaktigheten I Ordens allmänna lagar sägs att ”Visheten har som grundval för Orden upprest sju hörnstenar som skall bevara den mot förgänglighet och göra den bestående i tidens skiften.”

I frimurarens presentation av vår Ordens grundvalar ha vi kommit till den sjunde och sista hörnstenen; ”Ståndaktigheten”. Det är en dygd vars benämning har många synonymer -beständighet, ihärdighet, tapperhet, trohet.

R

edan vid det första mötet med Svenska Frimurare Orden blir hörnstenen ståndaktighet ett begrepp och det lever vidare under hela den frimureriska vandringen. De löften som avges skall hållas även om det händer att bröder som lämnat rörelsen ger uppgifter till journalister om vad de varit med om.

Då och då förekommer artiklar i tidningar och till och med uppgifter i böcker som pekar på att ståndaktigheten inte alltid är så stark. Den gäller naturligtvis också annat än detta.

Men vad är då ståndaktighet? Man kan säga att den har två sidor, och med hjälp av två litterära gestalter ska jag försöka beskriva dessa två olika riktningar av en människas ståndaktighet.

Sven Dufva Det jag talat om ovan är, kan man säga, en ståndaktighet gentemot yttre påverkan. Eller anfall om man så vill, och därför är Johan Ludwig Runebergs hjälte Sven Dufva, i Fänrik Ståhls sägner en god förebild.

Sven Dufva var den yngste sonen till en sergeant som beskrivs som avdankad och grå och pojken beskrivs med orden: Sven Dufva växte opp likväl, blev axelbred och stark, Slet ont på åkern som en träl och bröt opp skog och mark, Var from och glad och villig städs, långt mer än mången klok, Och kunde fås att göra allt, men gjorde allt på tok.

Men soldat det kunde han bli, även om det mesta även då blev fel. Han till och med vände klack åt vänster när det beordrades höger, och skyldrade gevär när ordern var gevär för fot! Men det var just det som gjorde honom till odödlig hjälte. För när General Sandels adjutant beordrade till reträtt så: Sven Dufva blott tog miste han och fällde bajonett.

32

Sen bjöds de anfallande en lustig excercis med både vänster och höger om innan generalen med sin styrka hann fram och den ryska truppen vände om.

General Sandels fann den slagne hjälten som med ett skott genom bröstet fick betala för sitt mod.

Talesätt Runebergs sista strof har blivit något av ett talesätt: Ty visst var tanken”, mente man, ”hos Dufva knapp till mått; Ett dåligt huvud hade han, men hjärtat, det var gott.”

Den ståndaktighet som Sven Dufva visade hade sin grund i hjärtat och inte i eventuella intellektuella överväganden av vad som är bäst för mig eller vad som kan ge kortsiktiga förmåner.

Han var verkligen både ihärdig, tapper och visade sin trohet mot det han var satt att försvara.

Att stå för sina löften, att leva som man lovat både sig själv och andra är att visa en god frimurerisk ståndaktighet. Det handlar naturligtvis också om att göra så gott man kan efter de förutsättningar man har.

Andra sidan Den andra sidan av ståndaktighet är att stå fast vid sin egen ståndpunkt, att stå fast vid sig själv, vad man är och vad man företräder. Här är H C Andersens saga om den ståndaktige tennsoldaten en god illustration.

Denna tennsoldat blev den siste i en grupp av 25 som göts ur en tennsked, men när gjutmassan inte räckte till fick han bara ett ben. Eftersom han ändå kunde stå stadigt blev han i likhet med de andra 24 målad med uniformens vackra färger och lades med de andra i en cigarrlåda.

När barnen skulle leka med tennsoldaterna upptäcktes att han saknade ett ben och han blev därför ställd på en hylla. Då fick han syn på en ballettdansös i piruett, och eftersom också hon såg ut att bara ha ett ben blev soldaten häftigt förälskad. Men säg den lycka som varar. Genom ett öppet fönster ramlar vår hjälte ut och bjuds på en tur i rännstenen i en båt gjord av en tidning.

Dramatisk skildring I en dramatisk skildring berättar sedan H C Andersen hur tennsoldaten till och med blir uppäten av en fisk. När

han åter skådar ljuset är det i familjens kök, och han återser sin käraste, balettdansösen. Men eftersom han i sina äventyr mist färg och glans så kastas han in i kakelugnens lågor.

Sagan fortsätter: Tennsoldaten stod i lågor och kände en hetta som var förfärlig, men om det var av den riktiga elden eller av kärlek, det visste han inte. Färgerna hade helt och hållet runnit av honom, om det hade hänt på resan eller det var av sorg kunde ingen säga. Han såg på den lilla fröken och hon såg på honom, och han kände att han smälte, men hela tiden stod han ståndaktig med geväret på armen.

Tennhjärta Då gick en dörr upp, vinden fattade tag i dansösen och hon flög rakt in i kakelugnens lågor till tennsoldaten, fattade eld, blossade häftigt upp och var borta. Tennsoldaten smälte till en klump, och då pigan dagen efter rakade ut askan fann hon honom som ett litet tennhjärta. På så sätt förenas han alltså med sitt hjärtas dam.

Tennsoldaten finner sin like i en dansös som i en piruett verkar vara lika enbent som han själv. Han beklagar inte sin situation, eller sin otur att han på grund av att han saknar ett ben inte får vara med i barnens lekar. Han finner sig i sitt oblida öde och gör det bästa av de möjligheter som ges.

Stå fast Det H C Andersen beskriver är egentligen hur viktigt det är att stå fast vid

Sven Dufva på bron.

33

sin egen karaktär och sina åsikter. Att vara ståndaktig i sig själv är att framstå som ärlig och tillitsfull, som någon som man kan lita på och som förmedlar trygghet och fasthet. Eller med andra ord, att göra sig själv rättvisa efter de möjligheter man fått.

Vi får inte glömma bort plikten mot sig själv OAL andra kapitlet 2§ mom 5, i en tid då jantelagen kan tyckas stå förödande stark.

Den ståndaktighet som är den sjunde hörnstenen är alltså både att hålla stånd mot yttre frestelser och påverkan. Samtidigt som ett ärligt och til�litsfullt uppträdande grundat i den egna inre övertygelsen möter bröderna i värme och gemenskap och skapar den grund som brödraskapet behöver för att växa sig starkt. Genom ståndaktighet tryggas Ordens bestånd och självständighet. x Text: KJELL MAZETTI Epilog Ordens allmänna lagar, kap 1 tredje § avslutas med en sammanfattning. Den lyder: Religionen eller dyrkan av Gud den allra högste har varit Ordens upphov.

Dygden och kärleken till nästan har givit Orden sin skapnad. Enigheten har bevarat de förborgade kunskaperna, vilka tystlåtenheten beseglat.

Arbetsamheten och ståndaktigheten har tryggat Ordens bestånd och självständighet.

Rätta kunskapen om förvärvandet och utövandet av dessa egenskaper utgör målet för alla frimurares arbete.

Den perfekta gåvan Kungliga Carl den XIII:s Orden av Tom Bergroth

Boken presenterar från ett unikt källmaterial bakgrunden till och tillkomsten av Sveriges femte statliga riddarorden. (… ”till uppmuntran och belöning för medborgerliga och välgörande bemödanden till nödlidandes och allmänt gagn...”)

Denna orden är speciell på så sätt att den endast tilldelas frimurare.

Det är en levande och lättläst skildring av en riddarorden vars insignier kan bäras såväl i den allmänna världen som inom Frimurarorden.

Kostnad: 495 kr. Skickas fraktfritt inom Sverige.

Beställningar görs hos Storintendenturen via e-post sit@frimurarorden.se.

Betalning mot faktura, 20 dagar netto.

Historia

Historisk ”riddarinstallation” i Skåne En historisk händelse äger rum den 30 maj i år. Då installerar sig nämligen en Riddare och kommendör med Röda korset, R&K, som ordförande i en brödraförening.

D

et är Kjell Pettersson som blir ordförande, O, i frimurarföreningen Cimbris i Simrishamn. Det har inte hänt i modern tid att någon med så hög grad valt att ta på sig det ämbetet. Kanske aldrig i Ordens historia.

Installationen förväntas bli så välbesökt att föreningen tillfälligt flyttar in i logelokalerna i Kristianstad dagen till ära. I Cimbris är det bland annat matsalens storlek som begränsar hur många bröder som kan tas emot.

Nordiska Första Kjell är känd av många från sin tid som ordförande mästare, OM, i Den Nordiska Första St Johannislogen i Stockholm. Det var också då, i egenskap av Storintendent för Orden, som han utnämndes till R&K. För cirka 10 år sedan drev Kjells

Kjell Pettersson

yrke honom till Skåne där han nu bor i Brantevik. Ganska länge pendlade han till Stockholm för sitt uppdrag där, men till slut blev det för mycket med resorna, dubbel bosättning och jobbet, så det blev Skåne för gott.

– En dag knackade det på min dörr, säger Kjell. Det var en äldre man som sa att han hade sett i matrikeln att jag var frimurare och så berättade han om Cimbris och bjöd med mig dit.

Kjell är väl insatt inte bara i en loges arbete utan även brödraföreningarnas.

Före OM-tiden var han ämbetsman och bevakande broder i brödraföreningen Saltsjön utanför Stockholm.

Snart hade han engagerat sig i verksamheten i Cimbris. Ökat – Föreningen förde en tynande tillvaro med minskande medlemsantal och det fanns funderingar på att lägga ner verksamheten.

Man hade exempelvis ingen lokal för sina brödramåltider. Eftersom jag sedan länge haft ett fritidshus i Simrishamn och älskar Österlen bestämde jag mig för att engagera mig i föreningen tillsammans med bröderna därifrån.

– Vi lade ner säkerligen tusentals arbetstimmar tillsammans och byggde om lokalerna.

Vi såg till att det blev en matsal. Det har resulterat i att föreningen har ökat sitt medlemstal från 15 till 50 bröder på några år.

– Nu hoppas jag att jag som ordförande ska kunna tillföra något 35

mera och lyfta föreningen ytterligare.

Vi är på god väg med fler medlemmar och inte mindre än 12 sammankomster om året. Vi har många semestrande frimurare här på somrarna och därför har vi också välbesökta sammankomster under sommarmånaderna juni, juli och augusti. 40 bröder per gång brukar vi kunna räkna in. Det är mycket glädjande.

– Jag hoppas att vi i Cimbris ska kunna inspirera andra föreningar som kanske har det svårt med verksamheten genom att vi har visat att det går att lyfta även en nedläggningshotad enhet.

Kjell hoppas att det ska komma många bröder till hans installation.

Det finns en förhoppning om att någon från Ordens högsta ledning kommer att närvara. Och så vill Kjell göra reklam för en mycket populär sommaraktivitet: Sommarträffen på Österlen Varje år, sista fredagen i juni, gör vi en utflykt med damer och då är det alltid ett av Skånes slott som får ett besök. I år är det 26 juni som gäller och träffen arrangeras av Cimbris och Ystads Frimurareförening. Den är öppen för bröder av alla grader med sina anhöriga. Årets utflyktsmål är greve Fritz Pipers barockslott Krageholm som bebos av sonen Eric med familj. I slottsträdgården finns både bildsten och runsten.

Nervkaka Vi samlas 10:30 på slottsgården, varefter greven visar oss runt på slottet.

Därefter håller vår broder Gert Nilsson en andaktsstund i slottets kyrka. Vi äter gemensam lunch i Siriushuset dit var och en tar sig själv. Efter lunchen är det information från ordensledningen för bröderna medan det för övriga blir rundvandring i klostrets örtagård med Eva Olsson, Herbasensia, som bjuder på hjärtevin och nervkaka av Hildegard av Bingen. Hennes 1100-talstankar är mer aktuella idag än någonsin.

Programmet avslutas 15:30 med kaffe i Siriushuset.

Anmälan görs genom insättning av 295 kr per person på bankgiro 8107047 senast den 1 juni med tydligt namn som avsändare.

Vi önskar alla varmt och broderligen välkomna, avslutar Kjell. x Text: LARS BILLSTRÖM

Historia

Mo-Johansson – ett tragiskt frimuraröde Skutskepparen Abraham Johansson och hans hustru Greta-Stina Carlsdotter fick sin ende son Johan år 1843. Johan slutade sitt liv som fattighjon på Åland, men hade dessförinnan blivit frimurare och mästare i Skottland.

J

ohan tycks tidigt ha siktat på en karriär som yrkessjöman – i befälsställning. Han är den förste person från Torp i Eckerö som sökte sig till navigationsskola.

Läsåret 1864-65 finner vi honom inskriven som elev vid navigationsskolan i Godby. Och när navigationsskolan hade flyttat till Mariehamn, var Johan inskriven där under skolans första år.

Det tillnamn som Johan använde intresserar. Han kallas inte Abrahamsson, efter fadern Abraham, enligt den tidens sed, utan Johnsson, ibland skrivet Johnson (med ett s).

Man torde kunna dra den slutsatsen, att Johan hade seglat på ”utrikes” fartyg, innan han sökte sig till navigationsskolan i Godby. Och då började han använda en angliserad form av namnet Johansson och kallade sig Johnson – som så många med namnen Jansson eller Johansson senare skulle komma att göra, efter det att de hade emigrerat till USA. De sju haven Efter navigationsskolan gick Johan till sjöss igen. Det är inte känt vilka av de sju haven han seglade på, men vi vet att han var länge borta hemifrån.

I mitten av 1870-talet kom han tillbaka till Torp. Han återvände till hembyn som en sjuk man, och han var så sjuk att det på en kommunalstämma i juli 1876 beslöts att han skulle på kommunens försorg ”befordras till länslasarettet i Åbo”. Hans mentala ohälsa var då sådan att han en tid hade vårdats av ”kommunalvakt”. I februari följande år redovisas ”omkostnad 62 mark för sinnessjuke sjömannen Johnsson”.

Föräldrahemmet Johan Johnsson blev aldrig mera riktigt frisk, men han blev dock så pass återställd att han många år framåt, för det mesta, kunde klara sig själv något-

sånär. Ett trettiotal år bodde Johan kvar i sitt föräldrahem på Mon i utkanten av byn.

Hans mor hade dött redan 1855.

Fadern Abraham, som var över 40 år när sonen föddes, levde till nära 90 år, men såsom gammal och orkeslös var han på kommunens försorg utackorderad hos någon granne i byn.

En syster fanns, Amalia, som visserligen var gift med en bonde, men hon var sedan unga år invalidiserad och tycks inte ha kunnat hjälpa sin sjuke bror.

Enstöring Och Johan levde sitt enstöringsliv i stugan på Mon. I byn kallades han Mo-Johnsson. Ibland fiskade han.

Men det kunde hända att han glömde eller inte brydde sig om att ta vara på fångsten, utan lät fisken ligga tills den var skämd. Men sedan kunde han koka och äta den i alla fall.

Mo-Johnsson berättas ha varit en storväxt och kraftig man. Han upplevdes mestadels i byn såsom foglig och medgörlig. Ofta föreföll han vara på väg att leta efter någonting, men vad detta var, förmådde han inte förklara.

Samma år som Mo-Johnsson fyllde 64 år beslöt kommunalnämnden, som även fungerade såsom ”fattigvårdsdirektion”, att upphyra ett varmt rum ”för vintermånaderna” åt honom. ”Under den varma årstiden kunde Johnsson sjelf bebo sine egen hus, med kost likaledes från fattigkassan”, kan vi läsa i beslutsprotokollet.

Utackorderad Men redan följande höst var kommunalnämnden tvungen att besluta, ”att sinnessjuke Johan Johnsson hädanefter skulle utackorderas, och bör detta ske redan under denna höst”.

Det blev svårare att få Mo-Johnsson utackorderad än de övriga sockenhjonen. Problemet löstes slutligen så att 36

Mo-Johanssons frimurarbrev från Skottland.

bonden på Norra Lassas, ”Lass-Ville”, åtog sig att härbärgera honom för tiden 26 december 1908 till 25 maj 1909 mot en ersättning om en mark per dag.

Efter något år måste Mo-Johnsson utackorderas för vård året om. Det blev i ”Lass-Villes” lillstugukammare som han kom att tillbringa sina sista år. Han dog i januari 1920, nära 78 år gammal.

Skeppsbrott Mo-Johnssons tragiska levnadsöde var länge ett samtalsämne i byn. Nu är han för länge sedan glömd, men spekulationerna kring orsakerna till hans sjukdom har med åren lett till olika versioner. En av dem är att han skulle ha varit med om ett skeppsbrott i tropikerna och i flera dygn ha varit utsatt för stekande sol och andra umbäranden, innan han bärgades. Enligt en annan version skulle han, också långt borta hemifrån, ha varit drabbad av någon häftig och svår febersjukdom. ”Ja, han kallades Mo-Johnsson därför att han bodde på en så kallad sandmo. Eljest skulle han ha kallats kapten Jonsson, ty han var egentligen skolad sjökapten med goda betyg och vitsord… Ja, Jonsson erhöll kaptensexamen och skulle få taga befälet

på barkskeppet Preciosa, som skulle segla över till Amerika. Detta beslut blev emellertid av rederiet ändrat, då de ansåg det säkrare att låta en äldre och mera erfaren sjökapten taga befälet över Preciosa på en sådan resa. Ett bakslag för den nyblivne sjökaptenen som enligt tidigare löften endast gått och väntat på klarsignal. Över detta bakslag började han grubbla. Det tog alltför hårt på hans nerver och småningom även på förståndet. Han började gå omkring och leta efter tillhörigheter av olika slag som han fått för sig att skulle ha tillhört hans släkt och föräldrar…”

Som en kommentar till den versionen kan påpekas, att då barken Preciosa år 1865 seglade över Atlanten, under oexaminerade skepparen Johan Ekbloms befäl, var Johan Johnsson elev vid navigationsskolan i Godby.

Och två år senare läste han navigation i Mariehamn. Återköpa ladan Däremot finns det belägg för en av hans fixa idéer. I ett av kommunalnämndens protokoll från 1905 kan man läsa, ”att sinnesrubbade sjömannen Joh. Johnsson från Torp, hvilken under senare åren uppfört sig lugnt och stilla, har numera på senvintern börjat visa ett oroligt uppförande; såsom orsak till detta torde faktiskt kunna antagas, att han inbillar sig ännu vara egare till en gammal lada, som förr i tiden egdes av hans afl. föräldrar”.

I förhoppning om att det skulle ha en lugnande inverkan på den sjuke beslöt nämnden ”återköpa ladan och placera den på dess förra plats”.

Väl framme vid år 1913 beslöt kommunalnämnden att ”sinnessvage Johan Johnssons i Torp by egendom medelst offentlig auktion skulle försäljas”.

Som kommunalnämndens ordförande fungerade då bonden och kofferdiskepparen Robert Karlsson.

Aktningsfullt Man noterade i socknen, ibland kanske med en viss förundran, att Robert Karlsson alltid uttalade sig aktningsfullt om Mo-Johnsson, vilket nog kontrasterade mot den nedlåtande ton som folk i allmänhet och ofta just kommunalnämnden i synnerhet kunde använda om fattighjonen. Och Johan Johnsson var ju därtill ”inte riktigt klok”.

”Johan Johnsson var en gång en begåvad navigatör och en duktig sjöman.

Och han kunde inte rå för att han blev sjuk”. Det var Robert Karlssons barska kommentar.

Johan Johnsson förde veterligen aldrig befäl på någon åländsk skuta, men han blev ordensbroder i Glasgow, där fyrmastade barken Pommern byggdes trettio år senare.

Grand Lodge Den enda kvarlåtenskap som finns bevarad efter Mo-Johnsson är ett dokument, som Robert Karlsson hade tagit hand om och därmed räddat åt eftervärlden. Detta dokument låter oss veta, att Johan Johnsson hade blivit antagen som medlem i ett ordenssällskap, Grand Lodge of Scotland.

Dokumentet är avfattat på latin och engelska, och i detta intygas, att ledamoten Johan Johnson har recipierat i alla tre grader från lärlingegraden till mästaregraden i sagda ordenssällskaps loge nr 408 Clyde of Glasgow.

De latinska och engelska översättningarna av Johan Johnssons diplom lyder så här:

Edinburgh ”Frimurarbrevet” eller snarare diplomet över Johan Johnsons reception – ty det är fråga om medlemskap i frimurarorden – är undertecknat i Edinburgh den 12 juni 1872, då Johan Johnsson var 29 år gammal. Hans kontakter med Skottland får därmed konstateras inte enbart ha inskränkt sig till det slag av strandhugg som sjömän i allmänhet gör i främmande hamnar.

37

”DEN SKOTSKA STORLOGEN Härmed kungöres för alla och envar som här är närvarande att innehavaren av detta diplom, Brodern John Johnson, har vederbörligen recipierats i lärlingegraden, medbrodersgraden och mästaregraden i logen nr.408 Clyde-Glasgow tillhörande Den Skotska Storlogen, vilket framgår av de tillförlitliga handlingar som förvaras av OM och andra ämbetsmän i sagda loge.

Som bevis härpå är dessa undertecknade av vår sekreterare och försedda med vårt sigill och även försedda med ovannämnda broders namnteckning i diplomets högre kant och avgivet i Freemasons’ Hall i Edinburgh den 12 juni i Herrens år 1872 och i Ljusets år 5872.”

Undertecknat av Storlogens sekreterare (AT Stewart?) x Reportage: ROLF SÖDERBACK

Caritas att inte göra något alls – trots att vi känner intensiva känslor gentemot de i nöd.

Arvid Erlandsson disputerade för några veckor sedan med sin avhandling om vad som gör att vi bidrar till välgörenhet.

Givande handlar inte bara om hjärtat Alltför stort fokus på att skapa medkänsla hos potentiella välgörare kan få motsatt effekt. Vår vilja att hjälpa andra styrs lika mycket av hjärnan och vår moraliska kompass som av hjärtat.

D

et visar psykologiforskaren Arvid Erlandsson i en ny avhandling från Lunds universitet. Hans forskning rör två frågor som är centrala för välgörenhetsorganisationer; i vilka situationer ger vi mer eller mindre pengar och vad motiverar oss till att hjälpa.

Mekanismer Arvid Erlandsson har fokuserat på tre olika psykologiska mekanismer som påverkar vår inställning till välgörenhet.

Den allmänt vedertagna och mest kända anledningen till att vi hjälper mer är att vi känner medkänsla med offret (vi motiveras att hjälpa genom hjärtat).

Den andra mekanismen som får oss att öppna plånboken mer är att vi känner att vi gör en skillnad, att vår insats verkligen gör nytta (vi motiveras genom hjärnan).

Den tredje mekanismen är att vi ibland känner ett stort personligt ansvar och upplever att vi har en skyldighet att hjälpa (vi motiveras att hjälpa genom ”vår moraliska kompass”).

Arvid Erlandsson har i en rad studier undersökt i vilka situationer hjärtat, hjärnan och vår moraliska kompass framförallt kan förklara vårt hjälpande.

Göra nytta Tvärtemot vad många tror så är det inte alltid de känslomässiga reaktionerna gentemot de drabbade som bäst förklarar vår benägenhet att hjälpa. I många situationer är det snarare upplevelsen av att kunna göra nytta, eller att man upplever ett personligt ansvar som bättre förklarar hur mycket vi hjälper andra.

– Det räcker inte med att få potentiella hjälpare att tycka synd om offren – de måste även uppleva att deras insats kan göra en skillnad och känna att de har åtminstone en viss grad av personligt ansvar att hjälpa, säger Arvid Erlandsson.

– Till exempel, om problemet ser oöverstigligt ut, eller om vi tycker att ansvaret att ingripa ligger på andra, så är risken stor att vi väljer 38

Hjälpscenarier Ett exempel på detta är när deltagarna genom fiktiva hjälpscenarier fick ta ställning till att hjälpa en stor del av en liten grupp, eller samma antal personer fast som en liten del av en stor grupp (56 av 60 behövande eller 56 av 560). Här var det tydligt att vi hellre hjälper till i det förstnämnda scenariot trots att det är samma antal människor som får hjälp, och orsaken till detta var att den upplevda nyttan var högre när man kunde hjälpa en stor proportion av de som var i nöd.

En annan studie var utformad mer ifrån ett marknadsföringsperspektiv där människor fick fördela medel (riktiga pengar) mellan två olika hjälpprojekt.

Det ena projektet visade identifierade offer (namn och bild). Det andra beskrev situationen enbart med statistik.

– Även om projekt som innehåller ett identifierat offer nästan alltid väcker mer känslor så betyder det inte alltid att vi skänker mer pengar till de projekten. När man kunde jämföra de två projekten mot varandra så var det snarare så att det statistiska projektet föredrogs, säger Arvid Erlandsson.

Närområdet Att vi hellre hjälper människor i vårt närområde än människor långt bort i fjärran länder kunde Arvid Erlandsson också belägga i sina studier. Det intressanta här var att det i första hand inte handlade om att vi kände mer empatiska känslor gentemot offer från vår egen grupp, utan snarare att vi upplevde ett större ansvar att hjälpa offer från vårt eget land än offer från ett annat land med motsvarande levnadsstandard.

Trots att hans avhandling visar att det finns andra relevanta aspekter som kan öka vårt givande till välgörenhet så betonar Arvid Erlandsson att känslor fortfarande spelar en stor roll. Empatiska känslor är troligtvis nödvändigt för att vi frivilligt ska öppna plånboken för andra, men ett alltför stort fokus på att skapa medkänsla hos potentiella givare, kan göra att man missar andra aspekter som är viktiga för välgörenhet. x Text och foto: LUNDS UNIVERSITET

Historia

Kunskap, engagemang, framtid En tidigare provinsialmästares reflektioner

Inget problem är större, viktigare och mer påträngande än vårt förhållande till själva livet och dess mening. Medan det som varit och det som ligger i framtiden är obetydligheter i jämförelse med det som ligger inom dig.

D

et är en av många levnadsregler vi kan reflektera över. Men som organisation bör vi också lära av Winston Churchills sentens; ”Ju längre bakåt Du tittar, desto längre framåt kan Du se”.

De orden är tillräckliga för att man ska förstå värdet av kunskap som bland annat rör vår egen historia och som gett oss insikt om att mänskligheten har aldrig i modern tid varit utsatt för så många krig, våldshandlingar, terrordåd och flyktingströmmar som nu. Vi har heller aldrig haft en längre period med utvecklade kunskaper som i sin tur skapat många betydelsefulla vetenskapliga landvinningar.

Då Orden skapades Ser vi tillbaka några hundra år har vi flyttat till en tid präglad av mångas okunskap, styrd av ett fåtal utvaldas kunskap. Det var ett auktoritärt samhälle där de som saknade kunskaper fick betala till priset av fattigdom och orättvisor. Det var under denna tidsepok vår Orden skapades.

Kunskapsnivåerna låg långt under vår tids informations- och kunskapssamhälle, ett globalt samhälle som blivit berikat med FN:s deklaration om alla människors lika värde.

Vi kan därför fråga oss varför världen ser ut som den gör och varför inte framsteg tjänar mänskligheten med välstånd, lycka och harmoni - utan ofta, tvärt om. Det är även intressant att fråga sig: Är den moderna människan ädlare än sina urfäder och är utveckling lika med förbättring? Något svar kan jag inte ge, mer än att människan materiellt fått det mycket bättre, men var det i övrigt bättre förr?

Världen i dag Med den världsbilden i färskt minne, torde det finnas skäl att stanna upp och reflektera över den egna livssituationen genom att påminna sig de många länder i vårt närområde som under förra seklet drabbades av två världskrig

medan Sverige i drygt 200 år har varit förskonat från krig.

Vi lever idag i en tillvaro med Internet, digital teknik och surfing på nätet som givna huvudaktörer. Samtidigt kablas bilder in i våra vardagsrum med aktuella våldshandlingar från världens alla hörn.

Det ger avtryck i våra liv och inbjuder, på gott och ont, till ofrivillig ensamhet. När vi samtidigt vet att vi inte växer ensam som människa, det gör vi tillsammans med andra eller genom andra.

Signifikant för vår tid är t.ex. att när man ringer från sin mobil, kan samtalet börja med orden: Var är du? och inte Hur mår du?

Om man i denna värld tror att enbart tekniska och administrativa färdigheter är lösningen på problemen, torde man missta sig. Jag tror att vi i stället bör ha som utgångspunkt att livet är så mycket mer än ett ekonomiskt räkneexempel.

Det paradoxala är att många av dagens upplysta och välutbildade människor har fått betala ett högt pris. De orkar inte riktigt med det höga tempot utan jagar metoder för att hantera hjärnstress och läser böcker om hur tid ska användas konstruktivt. Många går på kognitiv terapi för att avhjälpa utbrändhet. Man använder sig av kosttillskott som saknar vetenskaplig bekräftelse på sin eventuella nytta. När det mesta egentligen går ut på att ta det lugnt och tänka efter före.

Sverige föregångslandet I världshistorien finns en mångfald exempel på genier. Ett är Carl von Linné, som levde för drygt 300 år sedan och vars botaniska upptäckter fortfarande är aktuella. Ett annat exempel är den svenske nobelpristagaren i neurofysiologi från 1981, Torsten N Wiesel, som vi fick möta i TV1:s morgonsoffa en dag i början av augusti 2014. Denne 90-åring, som under femtio år verkat i USA, beskrev i programmet sin forskning om hjärnan och synens upptagningsförmåga av intryck. Han hyllade livet och betydelsen av att bygga broar mellan människor.

40

Han berörde frågan om Sverige som föregångsland inom vetenskap och forskning och sade att vi tidigare stått högt över många länder som nu har gått förbi oss.

De bådas resultat visar på att det mänskliga förståndet är det största av allt som har skapats.

Det leder tankarna till att människans väg går från mörker till ljus, från okunskap till kunskap, från det lägre till det högre. Det är ord som står för sin tid och visar att kunskaper uppgraderas över tiden.

På kristen grund Vi vet att samlevnad med andra, där humanism och filosofi i förening med kunskap som går på djupet, är vad vi behöver för att växa till harmoniska människor med insikter, åsikter och civilkurage.

Det är i princip samma byggstenar som ingår i det Svenska frimurarsystemet på kristen grund, som hertig Karl och hans medhjälpare skapade för snart 300 år sedan och som grundar sig på urgamla visdomsläror. Det skiljer sig från de internationella systemen som är konfessionsneutrala medan det i hertig Karls system, som utövas i de nordiska länderna av cirka 50 000 medlemmar, krävs kristen bekännelse för medlemskap.

En av styrkorna är Ordens höga ålder med en idélära som aldrig blir gammal, en annan styrka är att vi alla är olika. Det bör legitimera Orden för att ha ett innehåll som står över generationsgränserna. Det bör även väcka positiva tankar och nyfikenhet vid jämförelse med hur det svenska föreningslivet har utvecklats över samma tid. Det visar att Orden är behövd i dagens höghastighetsvärld som en viktig samhällsresurs.

Kunskap är livets moder Under mina år i Orden har jag fått recipiera bröder från Ordens första till tionde graden och många av dem har jag följt genom hela det Svenska frimurarsystemet. Jag har även samtalat med dem vid mina seminarier och föredrag.

De har gett mig många tankar om

en injektion att bättre förstå Ordens ritualbundna verksamhet och öka engagemanget för det vi i Orden kallar Den konungsliga konsten (DKK). Den benämningen är alltså samlingsnamnet på det forum där vi kan fördjupa oss i Ordens kunskaper. En sådan höjning av kunskaperna fordrar även kunniga, inspirerande föredragshållare som bör utses och få någon form av legitimitet.

Framtid Låt oss till sist göra en fiktiv vandring med metaforens hjälp som bör skapa reflektioner över Ordens storhet.

Vi börjar vid Ordens första symboliska brofäste väl förankrat i 1700-talets fasta grund och vars brobygge nu har nått fram till vår tid efter snart 280 år. Låt oss i tanken följa dessa tusentals och åter tusentals bröder, som följts av faddrar och fört kunskapen, från vän till vän, från far till son, från generation till generation i en budkavle fylld med Ordens värdegrunder, ritualer, traditioner, talekonst etc.

De har i oförändrad form överlämnat detta oskattbara till vårt ansvar att förvalta och utveckla till kommande generationers brobyggare.

Bertil Ragne

kunskapsnivån avseende Ordens historia, ursprung och värdegrunder (de basala kunskaperna) är tillräckliga. Jag menar, saknar vi kunskap om vårt eget ursprung torde vi ha svårt att förhålla oss till det egna eller andras liv och förstå orsak och verkan. I arbete och föreningsliv förvissar man sig om att alla ska vara väl informerade om verksamhetens mål, ursprung, affärsidé och/eller varumärke.

Historieskatt Min iakttagelse torde gälla många bröder oavsett grad, som är i behov av kunskaper om Ordens historia, ursprung och värdegrunder. De saknar därför tillgång till en fantastisk historieskatt, som skulle vidga bilden av Ordens storhet och öppna ytterligare en dimension att botanisera i.

Detta skulle också bidra till att vi bätt-

re förstår Ordens syfte och mål och kan därmed även bättre sprida information till utomstående om vad Orden står för.

Jag har enbart positiva erfarenheter av mottagandet av den kunskapen vid föreläsningar där jag talat i detta ämne.

En fråga som rör Ordens framtid är dagens ungdomar. Hur mottagliga är de för Ordens värdegrunder vid jämförelse med tidigare generationer som i skolan hade kristendomsundervisning och då konfirmationen var en viktig del i deras liv. Vad innebär den senaste Pisa-rapportens negativa resultat för dem och Orden? Räcker kunskaperna eller behöver Orden beakta detta spörsmål i sitt framtidsarbete?

Engagemang En höjning av de basala kunskaperna hos bröderna skulle kunna tjäna som 41

Epilog Margit Sahlin, vår första prästvigda kvinna, 1960, svarade vid en intervju om Kyrkans betydelse i dagens samhälle: ”Vårt kulturarv är präglat av kristendomen. Utan den kunskapen kan man varken förstå konst eller litteratur, inte Bellmans ’Gubben Noak’ och ’Joakim uti Babylon’ eller August Strindbergs ’Till Damaskus’ eller Selma Lagerlöfs ’Jerusalem’.”

Det svaret får stå som en hyllning till Orden och dess betydelse i dagens samhälle, där humanistiska filosofiska och kristna värdegrunder har kommit i skymundan, men där Kunskap och Engagemang blir garanten för att Orden ska få hälsa nya och kommande generationers frimurare välkomna till en ljus Framtid i Orden. x BERTIL RAGNE R&K och RCXIIIO Bertil Ragne har innehaft ett flertal ämbeten i S:t Andreas- och S:t Johannesloger och varit OM. Vidare har han varit Storofficiant i SLL och PM för Svea och VPL och mångårig ledamot av Ordens högsta råd, LD och PBF:s styrelse.

Tecknat Vart leder min vandring? ”Myter, legender, historier och sägner… Så lätt att gå vilse bland allt detta.

Inte veta vad man ska att göra.

Men så sa någon: Tänd ljus.”

Vi har nu kunnat följa Henrik Lange på hans frimurarvandring över två år.

Den första teckningen han gjorde till Frimuraren publicerades i nummer 1 2013. Då väntade Henrik på att recipiera i grad I. Den teckningen var

fylld med frågor om hur livet som frimurare skulle gestalta sig och om vad som skulle hända.

Teckningarna visar fortfarande att en frimurarvandring är en spännande och tankeväckande upplevelse.

Frågorna verkar inte ta slut och man ställs hela tiden inför nya utmaningar, kan man utläsa av bilderna.

Nästa gång är det dags för Henrik att få grad IV-V. Vi ser fram mot hans kommande alster. x

Frimurarens radannonser Välkommen med din annons till frimuraren@frimurarorden.se.

Du har säkert något där hemma som du vill sälja eller skänka bort. Eller kanske du söker någon frimurerisk sak som du vill komplettera med.

Några enkla regler: Rubriken får vara på max 30 tecken.

Annonstexten, med eller utan bild, är begränsad till 190 tecken plus telefonnummer och eventuell mejladress.

Annonserna är gratis, men betalas efter eget samvete med minst en extra femtiolapp vid nästa insamling till de behövande.

Glöm inte att ange rubriken för din annons. Det finns fem att välja mellan: ”Till salu, ”Köpes”, ”Bortskänkes”, ”Upphittat” och ”Förlorat”.

Annonserna ska också ha frimurerisk anknytning.

TILL SALU

Frimurarglas 1 Glas i rak modell med ingraverade frimureriska symboler. Sex exemplar finns som säljs för 300 kr stycket.

Finns i Stockholm. Ring Eija för mer information. Telefon 070-531 66 15.

Frimurarglas 2 Glas i cognacsmodell med ingraverade frimureriska symboler. Sex exemplar finns som säljs för 300 kr stycket.

Finns i Stockholm. Ring Eija för mer information. Telefon 070-531 66 15.

42

OHP:s Reflexioner

Frimurare eller bara medlem i Svenska Frimurare Orden?

M

ånga som läser vår medlemtidning tycker kanske att det är samma sak – att vara frimurare och att vara medlem i Svenska Frimurare Orden. Och sett ur en strikt formell aspekt så är det naturligtvis så.

Den som finns i vår medlemsmatrikel, har betalt sina avgifter och inte blivit föremål för någon disciplinär åtgärd från Ordens sida är naturligtvis frimurare. Så enkelt är det – sett ur en strikt formell aspekt. Är den strikt formella aspekten den enda som kan anläggas?

Men frågan är om den strikt formella aspekten är den enda man kan anlägga?

Jag menar att detta, att vara en sann frimurare, är något mer än att tillhöra vår Orden och betala sina avgifter. Frimureriet i dess svenska gestalt förutsätter också en frimurerisk attityd.

Gud, medmänniska och skapelse Att vara frimurare innebär att inta en attityd till Gud, medmänniskorna och hela den skapelse som vi människor är en del av och till skapelsens ultimata mål.

Den som låter sig präglas av det som sker i vårt rituella arbete kan inte ta lättvindigt på frågan om relationen till Gud. Det betyder naturligtvis inte att alla bröder tänker, eller ens förutsätts tänka, på exakt samma sätt när det gäller relationen till Den Högste Byggmästaren. Men för en sann frimurare måste frågan om relationen till Gud och Hans vilja vara en djupt allvarlig fråga. Och med tanke på just det svenska frimureriets tydliga anknytning till kristen tro torde det i längden vara omöjligt att bortse från uppenbarelsen i Nya testamentet.

Inte heller kan den som med öppenhet och allvar deltar i vårt rituella arbete ta lättvindigt på frågan om relationen till medmänniskorna. För den som på allvar lever sitt liv under en frimurerisk aspekt går det inte att bortse från respekten för medmännis-

korna och deras behov.

Det är naturligtvis inte av en tillfällighet som begreppet Barmhärtighet så ofta aktualiseras i våra sammanhang.

Grundbult En frimurare kan knappast heller bortse från den grundbult i kristen tro som innebär en övertygelse om att hela skapelsen utgått från Gud och att människans ansvar är att förvalta skapelsen och genom sitt förvaltarskap – som ett slags medarbetare eller med-murare i skapelsen - föra skapelsen ett litet stycke mot dess mål.

Vad detta konkret innebär för den enskilde brodern kan variera från Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reen broder till en annan, flexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar från en period i livet till och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig). en annan, och kanske från en dag till en annan och kan vara beroende av i vilken livshet gör det, torde det vara näst intill situation en broder befinner sig. Men omöjligt att förbli helt oberörd av ingen som vill ta frimureriet på allvar frågorna om Gud, medmänniska och undkommer frågeställningen. skapelse.

Det betyder som sagt inte, att alla Utan dessa aspekter … bröder förutsätts tänka på exakt samUtan dessa aspekter kan man naturma sätt eller att det skulle vara särskilt ligtvis vara frimurare i strikt formell angeläget, men allvaret i frågeställmening, betala sina avgifter och delta ningarna tror jag ingen broder komi verksamheten. Och givetvis är varje mer undan. broder välkommen. Frimureriet i dess svenska gestalt ägnar sig nämligen inte Så visst kan det finnas skäl att reåt att forska i människors hjärtan för flektera … att kontrollera i vilken utsträckning Så visst kan det finnas skäl att reflekbröderna intar en frimurerisk attityd tera över vilken skillnad som kan fintill Gud, medmänniska och skapelse nas mellan att å ena sidan vara en sann och uppställer därför heller inga barrifrimurare och å andra sidan enbart ärer beroende på brödernas tänkesätt. vara medlem av Svenska Frimurare Visst kan det tänkas att någon broder Orden. x kan tämligen oberörd av de nämnda frågeställningarna recepiera i alla våra LEIF NORRGÅRD grader. Men för den som med öppen43

Välkommen till Forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs

SYMPOSIUM Frimurarhuset, Göteborg Södra Hamngatan 31 18 – 19 april 2015

Ur symposieprogrammet Klockan är tolv. Grad I, Jan Hjärpe.

Mellom barken og veden. Den svenske ministern og frimuraren Johan Beck-Ftiis og okkupasjonen av Norge i 1940. Grad I, Helge Bjørn Horrisland.

Viktor Rydbergs roman Vapensmeden.

Grad I, Bo Claesson.

Kabbalistisk påverkan .i Mästaregraden.

Grad III, Henrik Bogdan.

Biskopen och frimuraren Olov Bergqvist. Grad VII, Sune Lindh.

De olika logesalarna .i ett frimurartempel.

Grad X, Hans Andréason.

Ryska dockor, koncentriska cirklar och kinesiska askar. Grad X, Kjell Hognesius.

Anhörigprogram

Särskilt program för medföljande såväl fredag kväll som under lördagen.

Dessutom Loger i Grad I och IV-V på kvällen före symposiet med gemensam brödramåltid.

Välfyllt bokbord med frimurarlitteratur.

Förbokade hotellrum.

Ytterligare information

Priser och ytterligare information samt anmälningsblankett finns på logens hemsida www.frimurarorden.se. Handlingarna nås enklast genom länken http://bit.ly/cfe2015.

Lördagen avslutas med festmiddag med anhöriga till en kostnad av 500 kr/55 € per person.

Anmälan och betalning ska ha inkommit till CFE senast den 31 mars.

Om anmälan och betalning är CFE tillhanda före den 1 mars är symposieavgiften 600 kr/65 €.

Vid senare anmälan och betalning är avgiften 700 kr/80 €.

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Tag vara på Din broder!

V

årt datoriserade medlemssystem ger oss möjlighet att kontinuerligt följa medlemsutvecklingen inom Orden, vilket jag berört tidigare i denna krönika.

Under den senaste femårsperioden har antalet recipierade i grad I, antalet avlidna och antalet utträdda varit tämligen konstant. Under 2013 ökade antalet medlemmar med 1,5 procent, vilket är Stormästarens mål. 2014 hade vi fortfarande tillväxt, men då just under 1 procent. Återinträdde Det är naturligtvis bra att vi har en medlemsökning, ett förhållande som idag inte gäller för många ideella sammanslutningar. Tvärtom har nästan alla föreningar av detta slag ett vikande medlemsantal. Vi kan också glädja oss åt att ca 150 bröder återinträdde i Orden. Vi är dessutom i den lyckliga situationen att på många enheter ha kö av främmande sökande, ibland med en väntetid på mer än ett år till reception, särskilt i storstäderna.

Under 2014 inträdde 793 nya bröder i vår krets, men ”nettotillväxten” blev endast cirka 130 bröder. Detta beror i allt väsentligt på att cirka 600 bröder utträdde ur Orden.

Skälen för utträde är många och varierande exempelvis ohälsa, ändrade arbets- och familjeförhållanden, ålder etc. De flesta av utträdena har sannolikt orsaker som vi inte kan påverka från Ordens sida.

Vi vet också, genom våra återkommande enkätundersökningar inom Orden och även genom forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs mycket intresseväckande rapport om ”Blivande frimurares förväntningar” (H. Jalonen et al, 2012) gällande Johannesskedet, att brödernas förväntningar på Orden i stor utsträckning infrias.

Allas uppgift Trots detta är det cirka hälften av de utträdda som lämnar Orden under Johannesskedet. Här har faddrarna en uppenbar roll, men när brodern väl inträtt i Orden är det allas vår uppgift att få honom att känna sig hemma och tri-

vas. Vi har emellertid ett antal indikationer på att det finns en grupp som lämnar av ekonomiska skäl, främst att man anser att medlemsavgifterna är för höga.

Dessutom har vi ett antal bröder som utträder på grund av vad man sammantaget skulle kunna kalla bemötandeproblem, att man inte blir sedd eller att man upplever sig allmänt mindre väl behandlad. Dessa förhållanden borde vi kunna påverka, men det förutsätter att vi uppmärksammas på problemen såväl avseende ekonomiska förhållanden som bemötande. Kunde vi behålla en fjärdedel av de bröder som utträder så skulle vi med råge uppnå tillväxtmålet och Göran Karlsson, barmhärtighetsdirektoriets ordförande nås på telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com skulle dessutom kunna ersätta sammankomster med reception med andra aktiviteter internt bistånd genom avkastning av såsom diskussions- och biblioteksaftvissa benefika fonder. Arbetet är i sin nar, instruktioner med mera, vilket linda och diskuterades också på semistarkt efterfrågas av bröderna. nariet. En sammanfattning av mötet kommer att läggas ut på Ordens hemCaritas i praktiken sida senare under våren.

Frågor som rör medlemsutvecklingen En förutsättning för att kunna och därmed sammanhängande prohjälpa de bröder som behöver bistånd blem har när detta läses diskuteras vid är naturligtvis att det, som nämnts ett seminarium som vi kallar ”Caritas ovan, kommer till lämplig broders i praktiken”. Barmhärtighetsdirektokännedom. Här har Caritasgruppens riet anordnade mötet i Malmö den 20 medlemmar en given funktion. Hjälp februari. På programmet fanns bland Caritas hjälpa! Meddela någon i Cariannat diskussioner hur vi kan finna den tasgruppen eller enhetens ordförande ”interna nöden”. Det vill säga hur vi mästare/ordförande om du får kännefinner de bröder som behöver hjälp av dom om hjälpbehov vare sig det är av något slag. Även balansen mellan intern ekonomisk natur eller annat, exempeloch extern Caritas har tagits upp och vis sjukbesök eller hjälp med transport exempel på lyckade externa caritasprotill sammankomst eller annat. Tag vara jekt har presenterats. Stor plats i propå Din Broder! x grammet tog också samtal om skälen till att så många bröder lämnar Orden.

GÖRAN KARLSSON Ordförande i Internt bistånd barmhärtighetsdirektoriet Barmhärtighetsdirektoriet har en strävan att kunna tillskapa medel för 45

Lös Frimurarens kryss – med chans att vinna miljoner INGÅR MAN SJÄLV I STYRA OCH STÄLLA

FÖR VILL MAN DEKLA- GÖRS ATT FÅ EN BLI AV RERAT ANNAN MED ORDNING

BÖNPLATS LYCKANS MOTSATS GÖR MISSAR

BEHÖVER KASSA

STÖRRE ÄN MYCKET ANNAT

VICTORY

6

ETTAN OCH TVÅAN

HAR SPANN

STOPP FRÅN STYRANDE

SURIKATER

STRÖ SMULOR INDELAS I KLASSER

MINIMÅTT SES I RUTOR BESTÅR BUSS AV FINNS VÅR OCH HÖST

7 OXDJUR

UDDA SAKER TIPPA

SPELA PAJAS GER AVVERKAT

MATPLATS STRAFF

4

ÅTER-LED STÅR MED BÅDE F OCH E

GÖRS UTAN FÖRVARNING

KORS MED KRONA BLEV DU MED TIDEN

HAR RESTEN BLIVIT

VEM SOM HELST

ÄR UTBJUDET TILL

TVÅ FAT

DANSK fOSM

GER JÄRNET MED HAMMAREN

1

RÄTT ELLER KASS KORTKOMMANDO

ÄR I TOPPFORM OEMOTTAGLIG

ANGREPS MED KULOR

STAMSYMBOL

ÄR INTE DET SENASTE

ÄR SAKER SOM KVITTAR

VÄXLAR

8

NIA

GREKISK NÄRING

GAMMAL SKATT

KORTKORT TILL FESTEN

I RUNDA TAL

STÅR GÄRNA VÅTT

BLODTYP

3

TVÅ LIKA

GÅR I TÅG

2

MARKBIT GÅR RUNT DUKEN

SOCKERDRICKA

PÅ RAD I TRALL NUTIDENS LAG

SAMMANKOMST SKEDE KORNMAT

S

HÄKTA

LÄMNAS FRIA PÅ VÅREN SUTTIT DRAR UPPE LOK

ÄR UNIKT FÖR ALLA

JAMBA- STÖTA LÄGGA LAYA SÖNDER I FRYSEN

5

MÅTT FÖR LOTT GRUSIG SLÄTT

om vanligt har vår korsordskonstruktör vävt in några kluriga nyckelord i sitt kryss, som har med vårt frimureri att göra. Men var inte för säker. Ibland är inte lösningen den man kan tro.

Bilden i krysset är tagen i Visby den 15 juni förra året, på kvällen efter S:t Johanneslogens S:t Nicolaus högtidsdag när bröderna samlats till kaffe i frimurarhusets vackra trädgård. Med en

TYSKT SILVER

BÄRANDE DEL

DJUR I FLOCK DRAGSPELSDROTTNING

varm försommar kan då akaciaträdet blomma till allas glädje.

Rätt nyckelord i förra krysset var ”murare”, vilket många också hade kommit fram till.

ordet till chefredaktören. Mejl- respektive postadress finns i redaktionsrutan på sidan 3 i tidningen. Senast den 30 mars 2015 ska din lösning vara inskickad, för då drar vi vinnarna.

Gör så här: De numrerade rutorna bildar ett ord när krysset är färdiglöst. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och adress – eller skicka ett vykort med

Vinn: Bland de inskickade rätta lösningarna lottar vi ut nio trisslotter till tre vinnare. Tre lotter till var och en där högsta vinsten är 100 000 kr i månaden under 25 år. X

46

Lösning till krysset i Frimuraren nr 4 2014 ÄR GRADBANDET EN MÄRKTES MER FÖRR PÅ VAR SITT HÅLL

A HALVGRÄS

SPELAR INTE SINA KORT KORT LATINSKT DVS

S

LEGAT I GASSET SKENA ELDHUVUDFÄNGDA LINJE

A R G S B I N S T A

BRODER MED BANEMAN VISAR VEM SOM ÄR SKYLDIG POLERA HÄLLS I KAR

SAMHÄLLSBYGGARE TALSIFFRA

STYR HAR FÄRGPENNOR

B E N A

4

KONDUKTÖR BOKBORICKA

I O R

R E V O L T E R A

RESA SIG

FOTOGRAFORDER

DYSTERKVIST

L E R E T Å G R M Ä S

KOPPLAS TILL VETT ÅTERLED

ÄR EN SMAKSAK EN TIONDEL

BLÅSNING PLAN MED MATTA

MOTION FÖR TVÅ

1

STORA PÅ KARTAN

P E S S I M I S T

L T I K V A S E N L O Ä S T T T T A R L Ö

DIREKTSÄNDNING

RANKT FLYTETYG

BÖRJAR I GR I

PLAN MARK

LÄGGS PÅ FRANSKA

TOG VARA PÅ SIG

ROCKSLAG STRÅ

DEN FICK MAN MAN I KUVERT FÖRR

5

R O L I G T I O R D E N S S A L E N

RÖKARENS ENSAK

LÄGE FÖR SKÅL

R K I N S Ä STRÖM- HÅLLER INTE BRYTARE FORMEN

R Ä E L A Ä L S T T D R A T R E O D E E N

PUTSAT PRODUCERA

TYPISKA TECKEN

MITT I KRUTDURK

KREATIV PERSON

HÅLLA FÖR SANT

RUSA VILT TIDIG BOPLATS

PUFF

R E N R A K A T

TOMT HA I KIKAREN

S E

6

GENAST PÅ STÅENDE HÅR PÅ HALSEN

M A N

AVSLAGEN RUNT

O Y M

SES ÖVER AXELN

ORKAR

LÄGGA I FRYSEN

I N D S K

EN BESTÄMD HERRE

BITA VAPEN I LITEN BLEKINGE VINSTLÄNGD

E N K O S

KAN GE FÄRG I ANSIKTET

t kor r r ö k ko Ditt na vill i På D

F T E R I F O T Ö B A R L S A T I T U K M T O M I S A G R H A N E N A T A G G R R E K A M

DRA ETT STRECK ÖVER NÅGOT

TINGELING

3

DYGD

HOSTIA

Känner du någon som är sugen på körkort?

Ge bort ett kurspaket!

DE HÅLLS FÖR FRAMGÅNG

I utbildningen ingår:

2

• Teoriutbildning och allt material

SAMLAR ELITTRUPPER

• 15 körlektioner • Risk 1 och Risk 2

ÄR TANTEN PÅ NATTEN

• Utbildningskontroll • Lån av bil vid uppkörning

HÅLLER IHOP PÅ KONTORET

Totalpris 13

GEN

HJÄLPER I NÖDEN

295 kr

Vi utbildar även dig som vill ta MC-körkort!

Kontakta oss för mer information.

Strängnäs Trafikskola Seminarievägen 3, 64530 Strängnäs • Tel: 0152-785 750 E-Post: info@strangnastrafikskola.se

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits.

Det är Bo Grawe, Stockholm, Jan G Smith, Askim, och Anders Persson, Eksjö. De tre kan se fram emot att få tre trisslotter var, med chans till riktigt stora vinster.

Kassaföreståndare sökes till Stamhuset Drätseldirektoriet söker några bröder som vill dela på arbetet att förestå kassan i Stamhusets entréhall vid logsammankomster.

ARBETET MED PEHR DUBBSINSAMLINGEN FORTSÄTTER

Arbetet går i huvudsak ut på att ta emot gästande bröders betalning för måltiden samt att rapportera antalet till köket.

Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekeskiftet 1800.

Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge.

Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr Dubbsinsamlingen till en succé!

Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.

Mer information kan lämnas av överkastellan Håkan Håstlund, 070-842 12 03 eller husfru Eija Häkli 070-531 66 15, alt 08-463 37 25

Tänk på Pehr Dubbsinsamlingen. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Bidrag till Pehr Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548 47

Notiser Frimurare i Alanya i södra Turkiet Det blir allt vanligare att skandinaver skaffar en bostad i södra Turkiet. Området är just nu populärare än Spanien, inte minst på grund av låga bostadspriser och hög levnadsstandard.

Nu är ett ”Sällskapet frimurare i Alanya” under bildande, där bröder från Skandinavien kan träffas. Det är norska bröder som tagit initiativet.

De är i kontakt med landets storsekreterare Imre Ijge för att allt ska gå rätt till, och det är redan ett tiotal bröder anmälda.

En första träff planeras till försommaren 2015 och om allt går i lås blir det en ny träff i oktober.

Den som är intresserad att bli medlem kan mejla till alanyabroder@bisen.se x

Ordens högtidsdag Lördagen den 21 mars genomför Svenska Frimurare Orden sin Högtidsdag i Stora Landslogens regi. Logen genomförs i VIII graden i Riddarsalen i Stamhuset i Stockholm. Där ska platserna vara intagna kl 13.40.

Vill man vara med på högtidsmåltiden ska 580 kr sättas in på SLL:s plusgiro 51 66 25-1 senast den 6 mars. Vid inbetalningen anger man ”HD 2015” samt givetvis namn och grad. x

Insamlat till Frälsningsarmén Traditionsenligt efter ett avslutat år fördelar man i Visby ut de under åren insamlade medlen till behövande. Den för S:t Johanneslogen S:t Nicolaus och brödraföreningen Petrus de Dacia gemensamma Caritasgruppen hade föreslagit att 20 000 kronor av årets insamlade medel skulle tillfalla Fräls-

Möte i Spanien i april Den 15 okt 2014 bildades Sällskapet Frimurarna Costa Blanca med mål att på sikt bilda en Frimurarklubb för svenskar och andra Nordbor på Costa Blanca, Spanien för att anordna frimureriska möten med samtal och föredrag.

Sällskapets nästa möte äger rum den 15 april kl 19 i Torrevieja på Hotell Masa.

Alla frimurarbröder som vistas i Torrevieja denna tid är hjärtligt välkomna att besöka vår sammankomst, hälsar styrelsen som består av ordföranden Sune Johansson, vice ordföranden Ove Anglevik och sekreterare Stig Olof Nilsson.

Man har också en programkommitté som består av Peder Westerlund, Bo Chroniér, Kenneth Lager och Stig Olof Nilsson.

Sekreteraren tar emot nya medlemmar och besökare som kan anmäla sig på hans mejl stig@stig.se x

ningsarméns arbete i Krukmakarens hus i Visby. Arbetet går bland annat ut på att ge behövande familjer möjlighet att kunna fira jul och nyår. Måns Öhman förevigade när Peter Bäärnhielm och Lars Sjöholm överlämnade en check på beloppet till Frälsningsarméns Millan Lundgren och Johanna Fryk. x

Begravning och Juridik

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring.

Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm!

Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

48

Notiser

Gamla ritualer upphör att gälla 1 juni Vid varje sammankomst i loger och brödraföreningar under våren informeras om en skrivelse* från Ordens ledning. För bröder som inte haft tillfälle att göra ett besök i någon enhet under tidperioden återger Frimuraren informationen här: ”Stormästaren har fastställt nya ritualer inklusive Underrättelser och Spörsmålsbok”. Ett mycket litet antal förändringar i talad text men många förtydliganden i andra avseende har gjorts. Bland nyheterna kan nämnas att antalet bugningar kraftigt begränsats och att undantag för på podiet sittande bröder tagits bort vad gäller ett antal ritualmoment. För att ritualen också fortsättningsvis skall kunna genomföras väl krävs information, genomgång och övning.

I sin helhet När de nya ritualerna tas i bruk bör ceremonimästaren vid alla sammankomster under våren 2015 lämpligen informera de närvarande bröderna om ändringar som särskilt berör dem.

Cirkuläret får inte återges i sin hel-

het av förståeliga skäl men av det framgår att nya ritualer har skickats ut till alla enheter och att övningar med ämbetsmän och andra agerande ska äga rum enligt ordförande mästarens, eller motsvarande, beslut.

Alla gamla ritualer ska också förstöras enligt särskilda regler, liksom samtliga handskrifter och minneslappar som framställts inom en enhet eller av enskilda ämbetsmän. Vid nästkommande visitation ska en förteckning redovisa detta.

Upphör I och med övergången till de nya ritualerna upphör också flera äldre cirkulär och skrivelser att gälla. Bland annat ”Hyllningar vid högtidsdagar och Stormästarens benämning”, ”Befordran” samt handledningar för ämbetsmän och ceremonimästare i olika grader. x ________ *OSK cirk 2 14 Ny utgåva av Ordens fundamentalstadga Text: LARS BILLSTRÖM

MATRIKEL 2015 2015 års matrikel kommer att omfatta både ämbetsmannadel och medlemsregister.

Matrikeln beräknas utkomma under september månad 2015.

Pris vid avhämtning 185 kr. Vid hemsändning inklusive porto 235 kr.

Beställning för avhämtning skall gö-

ras på lista hos loge eller brödraförening.

Beställning för hemsändning sker genom insättning av 235 kr på Svenska Frimurare Ordens plusgiro nr 34 40 – 5. Glöm inte att ange namn och adress.

V v texta. x ORDENS KANSLI

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1695:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2350/2450:-

LACKSKOR

600:-

ULLROCK LåNG

1895:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

1900:-

SKINNhANDSKAR

Postens frakt tillkommer

CARLGREN Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 49

375:-

Insändare Någon som står ditt hjärta nära Det är fint med de vackra ceremonier vi har i vår Orden. Vi ska vårda dem.

Det ligger något höviskt romantiskt över seden att i samband med den första receptionen på ett ställe nämna ”en kvinna som står recipienten nära”.

Men här utesluts en livspartner av samma kön.

Sådant partnerskap var naturligtvis uteslutet i både tanke-, och sinnevärlden hos dem som en gång utformade ceremonin.

Men i dag är det tvärtom så, att ett sådant handlande av vår lagstiftning betraktas som diskriminerande.

Som präst har jag också förstått hur kränkande en broder kan känna det i detta sammanhang, att behöva hyckla beträffande sin sexuella läggning.

Kränkningen drabbar ju även den livspartner han valt om man tänker vidare på vad som sägs fortsättningsvis.

Därför föreslås, att i konsekvens med intentionerna i gällande lagstiftning och Frimurarordens betoning av respekten för den enskildes livsval, ändra ordalydelsen till ”någon som står ditt hjärta nära”! x Birger Sjungargård

Frimuraren för 70 år sedan S:t Andreas Logen Nordiska Cirkeln i Stockholm firade den 28 februari sin till Johannessalen inom Ordens Stamhus förelagda århögtid under ledning av Ordf. M., professorn, fil. dr. Arvid Odencrants. Den vackra och ståtliga festen, som förlöpte under traditionsenliga högtidliga former, bevistades av ett mycket stort antal Brr, varav främst märktes överstekammarjunkaren greve Hans v. Stedingk, generalerna Peter Hegardt, Georg Nyström och Johan Nauckhoff, kommendören Halvar Söderbaum, kyrkoherden Carl Högman och ett flertal övriga R.R.o.K.K.m.R.K. ävensom ämbetsmannakårerna inom de båda S:t Johanneslogerna i Stockholm.

För dig som har allt.

UTVECKLA DITT LEDARSKAP • Vill du ha mer tid och fatta bättre beslut?

• Bli mer effektiv och nå nya mål?

• Få bättre balans och må ännu bättre?

Genom ett handlingsorienterat program utvecklar du ditt ledarskap så både du och företaget når nya och förbättrade resultat.

Våra kundundersökningar visar: • 97 % mycket nöjda och nöjda kunder.

• 20 % förbättring av kundernas ledarförmågor.

Nyfiken?

Kontakta mig.

Broder Roland Ahlström

Nästan allt.

Licensierad Ledarutvecklare

0707-360 326 roland.ahlstrom@nyaledarskapet.se

Gör dig ett släktvapen och registrera det. Vi vet hur.

Vi har fokus på heraldiken och vår medlemstidning är sedan 1976 Nordens ledande heraldiska magasin: underhållande, lärande och traditionsrik.

Bli medlem redan idag för endast 150 kr.

www.nyaledarskapet.se

www.heraldik.se

Joakim Helwig Dipl. Samtalsterapeut i Psykosyntes

10 års erfarenhet av individuellt terapiarbete.

Bröder, anhöriga och närstående.

Välkommen att kontakta mig.

Mottagning på Södermalm i Stockholm.

08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76 joakim.helwig@gmail.com 50

51

Från Ordens kansli Inrikes ärenden

Utnämningar Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf har den 28 januari 2015 utnämnt Stormästaren i Isländska Frimurare Orden Valur Valsson, filosofie kandidat Thomas Böös, R&K, OU och sektionschef Kaj Gustafsson, R&K, fSH till nya Riddare av Kungliga Carl den XIII:s Orden.

Svenska Frimurare Ordens Stormästare och Högste Styresman har utnämnt följande bröder att från den 21 mars 2015 vara Riddare och kommendör med Röda korset Ingenjör Anders Fahlström, X ÖNPL, ADPM ÖNPL Överste Jan Mörtberg, X Svea, t.f.SStM vO UD ADM NC Vice chefsåklagare Göran Sjödell, X GPL, FDPM GPL Överläkare Per Werner, X SPL, FDPM SPL och Civilingenjör Per Arosenius, X Svea, AK Svea L PD samt utnämnt följande broder att från den 21 mars 2015 vara Innehavare av Ordens Hederstecken Personalchef Jan Grenerfors, X ÖPL, PBF, fFÖS ÖPL.

Drätseldirektoriet (DD) Förordnande Bankdirektör Michael Boström, R&K, som Ordens Räntmästare (OR) tillika ordförande (O) i Drätseldirektoriet från och med den 1 juli 2015 till och med den 30 juni 2021.

1 november 2014 till och med den 31 december 2017.

Marknadsekonom Pierre Dunbar, X Svea, som amanuens för tidningsproduktionsfrågor från och med den 1 november 2014 till och med den 31 december 2017.

Barmhärdightsdirektoriet (BD) Förordnande Systemtekniker Ola Axén, IX ÖPL, som ledamot från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 januari 2020.

Planeringsdirektoriet (PD) Förordnande Verkställande direktör Gabriel Anderbjörk, IX Svea, som vice ordförande från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2020.

Logedirektoriet (LD) Förordnande Kammaråklagare Tomas Persson, X ÖPL, som ledamot från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2020.

Utbildningsdirektoriet (UD) Förordnanden Avdelningsdirektör Per Heimer, X Svea, omförordnad som andre arkivarie (AA) i Ordens arkiv och bibliotek från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2017.

Konsult Karl-Gunnar Hultland, X ÖNPL, som andre arkivarie (AA) i Ordens arkiv och bibliotek från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2020.

Informationsdirektoriet (ID) Förordnanden VP Marketing & Sales Mats Gärdfors, VIII GPL, som amanuens för fotografi- och bildfrågor från och med den

SVENSKA FRIMURARORDENS STAMHUS

Ordens Stamhus är Svenska Frimurare Ordens gemensamma symbol för verksamheten i ett nationellt och internationellt perspektiv.

Ordens Stamhus utgör en mötesplats för landets alla frimurare och verkar även som hemvist för den frimureriska verksamheten i Stockholholmsområdet.

Orden söker en

ORDENSASSISTENT FÖR STAMHUSET Stamhuset används i olika verksamheter. För den dagliga driften finns ordensassistenter, en husfru och en lokalvårdare anställda.

För olika stödfunktioner används olika kategorier av hantverkare. Övergripande målsättning för tjänstgöringen är att svara för Stamhusets expedition och dess tillgänglighet, Stamhusets säkerhet, kommunikationen mellan loger och bröder samt att i övrigt bistå den frimureriska verksamheten.

Befattningsbeskrivning finns för tjänsten.

Arbetstiden är förlagd med tjänstgöring varannan vecka med början onsdag morgon kl. 08.00 till följande onsdag kl. 12.00. Arbetet pågår under denna tid som det pågår frimurerisk verksamhus i Stamhuset. Detta gäller både dag – och kvällstid.

Lön enligt överenskommelse.

Tjänstebostad i Stamhuset (ca 65 m2 med låg hyra), ingår i tjänsten.

Beräknat tillträde första september 2015.

ARBETSUPPGIFTER • • • • •

Ge service åt de som verkar i Stamhuset Hantera arbetsuppgifter inom Stamhusexpeditionen Ta emot meddelanden Ansvara för dagligt underhåll av inventarier Bistå logerna m.fl. med dukning, möblering och övriga arrangemang • Ansvara för fastighetens larmoch övervakningssystem • Åtgärda akuta behov i Stamhuset

LÄMPLIG BAKGRUND • • • •

Frimurare av lägst grad VIII Vana vid praktiskt servicearbete Positiv, glad och självständig ”Ung” pensionär som vill engagera sig inom Orden

Välkommen med ansökan senast den 31 mars 2015 till: Svenska Fimurarorden, Stamhusets Överkastellan, Blasieholmsgatan 6, 111 48 Stockholm. Märk kuvertet med ”ORDENSASSISTENT”.

Eventuella frågor besvaras Överkastellanen Håkan Håstlund, telefon 070-842 12 03 alternativt avgående Oass Lars Torbjörnsson, telefon 08-463 37 20 eller 070-566 02 80.

52

Från Ordens kansli Studierektor Peter Mannheimer, VIII Svea, som tredje arkivarie (TA) i Ordens arkiv och bibliotek från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2020.

Verkställande direktör Sven Waldenström, X Svea, som ordförande (O) för Brödraföreningen Attundaland i Djursholm från och med den 1 mars 2015.

Stiftelsen H K H Prins Bertils Frimurarefond Förordnanden Säkerhetschef Nils Magnusson, R&K, som ordförande 2015-2017.

Vice Överåklagare Gunnar Adell, R&K, omförordnad som ledamot 2015-2017.

Fil.kand Thomas Böös, R&K, som ledamot 2015-2017.

Direktör Carl-Gustaf Piehl, R&K, omförordnad som ledamot 2015.

Diplomingenjör Tom Waselius, R&K, omförordnad som ledamot 2015-2017.

Förordnanden Fil.mag. Måns Öhman, X Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Nicolaus i Visby från och med den 1 mars 2015 till och med den 28 februari 2021.

Försäkringskonsult Jörgen Ek, X Svea, som ordförande (O) för Brödraföreningen Attundaland i Djursholm från och med den 1 mars 2015 till och med den 28 februari 2021.

Stora Landslogen (SLL) Entledigande Bankdirektör Michael Boströms, R&K, som Andre storbevakande broder (ASBB) från och med den 30 juni 2015.

Förordnanden Diplomekonom Peik Kuuluvainen, X SCF, som Stormästarens Uppvaktande Broder (SUB X), i Finland från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2018.

Jur.kand. Nils-Erik Larsson, VIII Svea, omförordnad som tredje ceremonimästare (TCM) från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2017. Övertandläkare Måns Jungner, VIII Svea, omförordnad som extra ceremonimästare (ECM) från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2017.

Civilingenjör Per Arosenius, X Svea, utnämnd R&K, som tf Storintendent från och med den 9 februari 2015 till och med den 20 mars 2015.

1. Fördelningen (Svea) Entledigande Bankdirektör Michael Boström, R&K, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen S:t Erik i Stockholm från och med den 17 april 2015.

2. Fördelningen (SPL) Entlediganden Löjtnant Lars-Åke Nordin, X SPL, som ordförande (O) för Kapitelbrödraföreningen Den Gyllene Kronan i Karlskrona från och med den 21 februari 2015.

Lantmästare Alexander Wendt, X SPL, som ordförande (O) för Karlshamns Frimurare Brödraförening i Karlshamn från och med den 11 november 2015.

Universitetslektor Björn Ejdemo, X SPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Malmö Grip i Malmö från och med den 7 mars 2015.

Förordnanden Leg sjuksköterska Carl-Henrik Sige, VII SPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Catena i Falkenberg från och med den 20 januari 2015 till och med den 19 januari 2021.

Rådman Anders Enroth, X MNPL, som ordförande (O) för Kapitelbrödraföreningen Den Gyllene Kronan i Karlskrona från och med den 21 februari 2015 till och med den 20 februari 2021.

Direktör Kjell Pettersson, R&K, som ordförande (O) för Frimurarföreningen Cimbris i Simrishamn från och med den 30 maj 2015 till och med den 29 maj 2021.

Musikterapeut Erik Havstad, X VPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Malmö Grip i Malmö

53

från och med den 7 mars 2015 till och med den 6 mars 2021.

3. Fördelningen (GPL) Förordnanden Skattebrottsutredare Göran Stenhardt, VIII GPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen S:t Sigfrid i Skövde från och med den 6 februari 2015 till och med den 5 februari 2021.

Medicine doktor Erland Linjer, IX GPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Fyrbåken i Varberg från och med den 13 april 2015 till och med den 12 april 2021.

4. Fördelningen (ÖPL) Entledigande Agronom Olof Sköld, R&K, som ordförande (O) för Kapitelbrödraföreningen Viktor Rydberg i Jönköping från och med den 13 februari 2015.

Förordnande Personalchef Thomas Lindahl, X ÖPL, som ordförande (O) för Kapitelbrödraföreningen Viktor Rydberg i Jönköping från och med den 14 februari 2015 till och med den 13 februari 2021.

5. Fördelningen (VPL) Förordnande Produktionschef Bengt Jansson-Wästborn, VIII VPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen De Tre Blossen i Ludvika från och med den 1 mars 2015 till och med den 28 februari 2021.

7. Fördelningen (MNPL) Entledigande Byggnadsingenjör Bo Lundvik, X MNPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Höga Kusten i Örnsköldsvik från och med den 1 april 2015.

8. Fördelningen (ÖNPL) Förordnande Ingenjör Anders Lööv, IX ÖNPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Olaus Magnus i Skellefteå från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2020.

på ett mosaikgolv och mellan dem syns en flammande sol med ett G. På insidorna av skålarna syns sol, måne, sju stjärnor och en mer sällsynt symbol av nedfallande regn från ett moln. På skålens utsida syns vinkelhake, passare, bok, gradskiva, passare, tumstock, vattenpass och lodlina.

Frimureriska ostindiska skålar Det svenska Ostindiska kompaniet var ett handelskompani som grundades 1731 med sitt säte i Göteborg. Det var i Norden ett mycket framgångsrikt företag i den lukrativa marknaden med Kina.

H

andeln var främst inriktad mot Canton, den enda öppna hamnen i Kina för européer.

De främsta handelsvarorna var te, siden, porslin, lackarbeten och pärlemor.

Det Ostindiska kompaniet främjade utvecklingen av svenskt skeppsbyggeri och gjorde svenskt sjöfolk förtroget med världshaven. Ostindiska kompaniets verksamhet upphörde år 1813.

Det kinesiska ostindiska porslinet

var ofta dekorerat med frimureriska mönster från Europa, vanligen med beställarens monogram eller vapen.

Röda kabinettet I Karlskronas frimurarhus finns i Röda kabinettet en glasmonter med fyra stycken ostindiska skålar från 1780-talet. Dessa är invändigt försedda med välkända frimurarsymboler, i mitten av skålarna syns två klotförsedda pelare

54

Okända symboler Där finns dock några mera okända symboler för oss i det svenska frimurarsystemet, som en stensåg med sten på ett bord, på vilket det ligger en del mindre föremål samt en bikupa.

Stensågen användes för att kunna bearbeta den kalk- eller sandsten som användes av de fria murarna. Bikupans celler har formen av en regelbunden sexhörning. Liksom larven i cellen väntar på att återfödas som fullvuxet bi, väntar den döda människan i kistan på sitt nya liv, är en tolkning.

Bikupan kan därför ses som en symbol för hoppet och för ett välordnat samhälle. Biet är en sinnesbild för odödlighet, återfödelse och betecknar flit, ordning, samarbete och renhet.

Skålarna har en max-diameter på 295 mm. Bottenkantens diameter är 150 mm. Skålarnas höjd är 117 mm.

Majoren De är sannolikt skänkta av majoren Lars Fischerström (matrikelnummer 98 i S:t Johannes Logen Gustaf) år 1806. Ytterligare två skålar inköptes i februari 1819.

Av de sammanlagt fem skålarna försåldes en av de större till Marinmuseum i maj 1976. En skål är felfri, tre av skålarna är spräckta och lagade. Skålarna är värderade av Bukowskis år 2002. x Text och foto: MATHS DACKEHAG

OSM:s krönika

”Att besöka den sjuke och att trösta den bedrövade”

Bättre människa Svenska Frimurare Orden erbjuder ju män som söker annat än enbart materiella värden en personlig utveckling med syfte att bli en bättre människa.

Detta skall bland annat leda till att förstå behovet av att göra något gott för medmänniskor.

Vi är alla medvetna om att vårt dagliga arbetes förpliktelser och åtaganden ställer stora krav på oss och slukar mycket av vår tid. Vi bör ändå kunna ta oss den tid det behövs för att vara uppmärksam på de möjligheter som finns att vara närvarande för en medmänniska.

Uppmärksamhet Vi kan genom detta göra så att deras dag blir lite bättre och deras börda något lättare. Vi kan ge dem glädje och värme i och med att just du tog dig tid att bry dig om personen ifråga. Behov av denna uppmärksamhet finns ofta nära oss i dagliga livet inom familjeoch vänkretsen, bröderna i logen och ute i samhället. När vi praktiserar detta så praktiserar vi frimureri på hög nivå.

Ingen erfarenhet ger en bättre lektion i frimureri än när vi visar omtanke om en medmänniska.

Det finns nog ingen bättre gåva att skänka bort än att få en medmänniska

att känna sig ihågkommen genom uppmärksamhet.

Och vi skall ta denna möjlighet att göra något gott för någon utan att vi förväntar oss en belöning.

Ta vara på brodern I detta nummer av Frimuraren skriver ordförande i Barmhärtighetsdirektoriet Göran Karlsson i sin artikel ”Tag vara på Din broder” bland annat att bröder dels lämnar Orden på grund av ekonomiska skäl, dels att de upplever att de inte blir sedda. Detta medför att de inte trivs och inte känner sig hemma i vår gemenskap.

Vi måste lära oss att ta hand om varandra, uppmärksamma varandra och stödja varandra på vandringen genom våra grader.

Besök den sjuke I våra gamla texter finner vi att om vi har insikt om behovet av att visa barmhärtighet och medlidande mot våra medmänniskor så kan vi uppfylla ett antal välgärningar. Jag vill lyfta fram följande två som är väl värda att lägga på minnet i detta sammanhang. Vi skall besöka den sjuke och att trösta den bedrövade.

Andra kapitlet i Ordens Allmänna Lagar (OAL) från 2007 berör ämnet plikten mot nästan. Ett avsnitt som borde vara väl känt för alla bröder. Jag har tidigare i min spalt lyft fram text från 1800 års OAL Fjärde Artikelen ”En Fri och Antagen Murare Riddare Broders* Plikt emot Nästan, och i synnerhet emot Ordens Bröder”.

Foto: Joe Sundelin

V

i har alla säkert någon gång avgivet ett nyårslöfte. Det kanske gällde att gå ned i vikt, börja att träna eller att inte skjuta upp tråkiga saker på framtiden. Det är lätt att ta beslutet men det är lika lätt att förtränga löftet så att det hela rinner ut i sanden.

Vi har i och för sig kommit in en bit på det nya året men det är aldrig försent att ha goda föresatser. En frimurares ”nyårslöfte” kan vara att göra något gott för en medmänniska.

Ett sådant löfte kräver en hel del men för en frimurare borde det vara lättare att hålla detta löfte än för andra människor.

Öfva barmhärtighet Nedan följer ett utdrag ur Fjärde Artikeln 6 § ”Att öfva barmhärtighet emot fat55

tiga och nödlidande; att besöka och vårda sjuka, samt trösta och hugsvala de bedröfvade; att undsätta enkor, och draga försorg för faderlösa barn...” ”... äro sådana Christendoms plikter och skylldigheter, som hvar och en människja iaktaga bör, men som, framför alla, i synnerhet en Fri och Antagen Murare Riddare Broder åligger att uppfylla emot alla, särdeles emot Ordens Bröder.” x _______ *) I dagligt tal idag en frimurare broder

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Åter igen bästa Private Bankingbank i Sverige 2014 Handelsbanken utsågs, i år igen, till Sveriges bästa Private Bankingbank.

TNS Sifo Prospera utser årligen den bästa Private Bankingaktören på den svenska marknaden. I undersökningen väljer kunderna själva den bästa aktören.

Vill också du bli en nöjd Private Bankingkund? Välkommen.

Kungsträdgårdsgatan 2 08-406 69 00 handelsbanken.se/privatebanking

Annons_205x240.indd 1

2014-11-17 13:19:57