Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm (SFBS) utgör en av de kungliga stiftelserna, med Hennes Majestät Drottningen som Hög beskyddare. SFBS bedriver en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och andra bidrag möjliggör stiftelsens uppfyllande av sitt ändamål att meddela ekonomiskt stöd till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar liksom till medicinsk forskning rörande barn och ungdomar.
SFBS:s delar årligen ut nära 25 mkr, vilket fördelar sig på uppåt 10 mkr till organisationer som arbetar med utsatta unga och uppåt 15 mkr till medicinsk forskning inriktad på barn och ungdomar. Historiskt sett har merparten av forskningsmedlen riktats till Karolinska institutet.
För att emellertid möjliggöra stöd till ytterligare forskningslinjer och fler lärosäten inom SFMO:s geografi inledde SFBS 2022 ett samarbete med Lunds och Malmös universitet, där nu årligen 1,5 mkr
fördelas på forskningsprojekt som den medicinska fakulteten och SFBS identifierat och bedömt som särskilt intressanta. 2023 inleddes till 100-årsjubileumet av det svenska systemets nystart i Finland ett motsvarande forskningsanslagssamarbete med den medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.
Årets anslagsutdelning till forskning vid Lunds universitet gick till fyra forskare vid en ceremoni med efterföljande lunch på Frimurarhuset i Malmö. De fyra forskarna är:
Dr Emma Claesdotter-Knutsson vid enheten för barn- och ungdomspsykiatri, som bedriver framgångsrik forskning om problematiskt dataspelande hos unga, er-
håller medel för fortsatta behandlingsstudier inom området.
Prof Eva Serlachius vid enheten för barn- och ungdomspsykiatri, som bedriver framgångsrik forskning om internetförmedlad psykologbehandling av bl.a. depression hos unga, erhåller medel för fortsatt utveckling av metoden och plattformen för denna behandlingsform vid ett antal psykiatriska tillstånd hos unga.
Prof Daniel Agardh vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, som driver ett större projekt för att kartlägga den eventuella kopplingen mellan vissa virusinfektioner hos modern under graviditeten och barnets senare risk att utveckla diabetes typ 1 eller celiaci (Daniel företräddes vid utdelningsceremonien av sin forskningskollega Carin Andrén Aronsson).
Prof Diana Karpman vid institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, som bedriver framgångsrik avancerad cellbiologisk forskning på sjukdomsmekanismer och behandlingsprinciper vid inflammatoriskt kopplade njursjukdomar, erhåller medel för sina fortsatta studier.
Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm
Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03
e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272
Broder!
en ny höst och en ny termin med idel frimureri stundar. Kan det bli bättre? inte enligt mig.
tänk att återigen kunna få ta del av receptioner och broderlig gemenskap i höstens loger. Nu väntar goda samtal och nya bekantskaper i form av nya bröder som ska ledas in på den Konungsliga Konstens bana. Några behöver kanske mer hjälp än andra. Andra bröder är redan fullt införstådda med vad vandringen innebär.
det är alltid lika spännande att få höra hur de nya bröderna upplevde sin första reception.
Nu ska vi ju inte prata ritualer och vad vi gör under själva sammankomsten. mest för att inte förta någon ny broders upplevelse. tänk att i förväg ha fått veta allt vad som skulle hända den där kvällen då första graden skulle tas. Hur kul hade det varit på en skala? ungefär som att deltaga på Högskoleprovet och veta alla svar i förväg…
detta nummer av Frimuraren genomsyras bland annat av ett rejält caritastema som jag och redaktionskommittén, med Lars Klingström som sammanhållande kraft, hoppas ska ge en del nya insikter i hur viktigt detta arbete är inom orden. därtill har det firats jubileum där både S:t Johanneslogen Carl Johan i Karlskrona och östgöta Provinsialloge firat 200 år och Carl Friedrich eckleff, som person, har blivit hela 300 år. det har även invigts ett nytt hus i Skövde och delats ut stipendier av Jubelfonden. och jag hoppas det finns något att läsa för alla bröder även i detta nummer av Frimuraren.
tills vi ses och hörs igen i nummer fyra.
Allt gott! ulf Hjelting redaktör
Redaktör:
ulf Hjelting
070-441 69 10
Änggatan 62, 702 24 örebro frimuraren@frimurarorden.se
materialstopp den 23 oktober.
Annonser: Pierre dunbar
070-765 51 12
ripvägen 2 Strömma, 139 41 värmdö pierre@dunbar.se
Omslag: Björn Sjögren som Carl michael Bellman, i samband med forskningslogen C F eckleffs 300-årsjubileum.
Den 19 december 1753 invigdes det barnhus som man i den nybildade logen S:t Jean Auxiliaire beslutat om bara några månader tidigare. Barnhuset var ett tidigt exempel på den barmhärtighet och omtanke om nästan som är en av frimureriets grundstenar.
Stockholm hade vid mitten av 1700-talet omkring 70 000 invånare. de sociala och sanitära förhållandena var usla. de flesta bodde trångt i fuktiga och nödtorftigt, eller obefintligt, uppvärmda hus. På bakgårdarna hystes ofta höns, får och grisar. i brist på avlopp slängde man sopor och tömde sina pottor på gatorna. den mat man förtärde var näringsfattig och ofta skämd. vattnet i de brunnar som fanns var långt ifrån rent. Sjukdomar av olika slag var ett ständigt gissel och dödligheten hög. till detta kom också det stora antalet föräldralösa barn i staden. det var hittebarn och barn vars föräldrar inte kunde, eller ville, ta hand om dem. redan på 1600-talet hade ett barnhus etablerats, bland annat för att befria gatorna från stora mängder tiggande barn. det var också ett sätt att minska antalet barnamord. det var inte ovanligt att ogifta kvinnor tog livet av sina nyfödda barn därför att de inte såg någon möjlighet att försörja dem.
Kristlig uppfostran
Så såg den bistra verkligheten ut när de välbeställda herrarna i frimurarlogen S:t Jean Auxiliaire i mitten av oktober 1753 diskuterade hur de skulle hedra födelsen av kung Adolf Fredriks och drottning Lovisa ulrikas fjärde barn, Sofia Albertina. de första tankarna om att arrangera en festmåltid på källaren Pelikan – då Stockholms förnämsta restaurang – förkastades. istället ville man fira tilldragelsen på ett värdigare och mer bestående sätt: ”Något för det allmänna nyttigt kärleksverk”. Beslutet blev att samla pengar, bilda en fond och driva ett ”Findlings- eller hittebarnshus”.
man började omedelbart utreda möj-
ligheterna att realisera beslutet. ett förslag lades snart fram. dess syfte var att ”i möjligaste mån genom vederbörlig skötsel förekomma späda barns otidiga död och medels en god och kristlig uppfostran uti dem vinna en tillökning av gagneliga arbetare i ett folkfattigt land”.
redan den 14 november antogs projektet av styresmännen i S:t Jean Auxiliaire. då hade man redan samlat in nästan 17 000 daler kopparmynt – ett betydande belopp på den tiden – och därtill utlovats ytterligare 4 500 daler i årliga bidrag. dock räckte inte medlen till att förvärva ett eget hus. istället hyrde man några rum på nedervåningen i bagaren Nymans hus på Storgatan. där invigdes det nya Ladugårdslands barnhus redan den 19 december. det hade plats för som mest 20 barn. de första som togs emot var alla, utom två, yngre än tre månader.
ofta hade deras mödrar bara lämnat dem ifrån sig. de flesta var undernärda och i mycket dåligt skick. trots ”all vid deras skötsel använd möda” fanns inte
mycket att göra. redan i januari 1754 hade merparten av dem avlidit och fyra var allvarligt sjuka.
Dålig kondition
Huset vid Storgatan hade många brister. Föreståndarna klagade på rummens osunda fuktighet och över att så många barn måste ligga i samma rum. det blev något bättre sedan man flyttat en trappa upp, men långt ifrån bra. i förhållande till den dåliga kondition som de flesta av barnen var i när de kom, räckte det inte med den omvårdnad och den mat de fick. i början av 1755, då barnhemmet varit igång ett år, levde bara 50 av de 102 barn man tagit in. en del av förklaringen var huset, det saknade uppvärmning och vintern 1753/54 var ovanligt kall. redan 1757 lämnade man det undermåliga huset på Storgatan och flyttade till den fastighet på malmtorgsgatan, nära nuvarande Gustav Adolfs torg, som förvärvats. Samtidigt ändrades namnet till Frimurare Barnhuset. Antalet barn ökades kraftigt. redan under det för-
sta året på den nya adressen tog man emot inte mindre än 260 barn: 110 pojkar och 150 flickor. Alla dessa barn rymdes inte i själva barnhuset, en stor andel av dem utackorderades i familjer både inom och utom Stockholm.
Skolundervisning och yrkesutbildning under de 110 år som frimurarnas barnhusverksamhet bedrevs i centrala Stockholm tog man hand om 10 200 barn. Av dessa var det högst en femtedel som bereddes plats inom själva barnhemmet, de övriga utackorderades i dess regi.
År 1867 flyttade Frimurare Barnhuset för tredje gången, denna gång till Kristinebergs malmgård, belägen på västra delen av Kungsholmen. i en artikel i Ny illustrerad tidning lyckönskas barnhusbarnen att få komma till ”den fria naturen, långt från stadens buller och från de barnadödande ångorna inom dess trånga gator och gränder”.
i Kristineberg bedrevs både vanlig skolundervisning och yrkesutbildning. där fanns verkstäder där pojkarna fick lära sig hantera trä och metall eller arbeta i barnhemmets skomakeri och skrädderi. de fick också delta i arbetet i den stora träd-
Barnhuset i Stockholm fick flera efterföljare. i Göteborg beslutade S:t Johanneslogen Salomon à trois Serrures år 1756 om att inrätta ett barnhus. det var från början ett internat men upphörde som sådant 1831 varefter barn istället utackorderades i staden. Fram till dess hade 1 000 barn skrivits in i barnhuset.
År 1776 inrättades ett frimurarbarnhus även i Karlskrona. det var igång fram mot slutet av 1780-talet då huset det var inrymt i dömdes ut.
Även i Åbo (då en del av Sverige) liksom i den svenska kolonien Stralsund gjordes under andra hälften av 1700-talet försök att inrätta barnhus, vilket dock inte lyckades.
Antalet barn som dog i 1700-talets frimurarbarnhus framstår med nutidens ögon som förfärande stor. men faktum är att barnadödligheten var lika stor i hela samhället. Stockholm och Paris hade på den tiden den högsta barnadödligheten i hela europa. i flera Stockholmsförsamlingar låg dödligheten för barn yngre än fem år runt 60 procent. det kan jämföras med riksgenomsnittet som låg runt 20 procent. miserabla bostäder, kyla, fukt och undernäring skördade sin tribut bland alla stockholmare, men drabbade de minsta värst.
gården och i det lilla lantbruk som hörde till anläggningen. Flickorna undervisades i handarbete och matlagning.
Försäljning av Kristineberg År 1930 flyttade barnhuset för fjärde gången, nu på grund av den växande stadens planer. i Blackeberg i Bromma hade man förvärvat tobaksfabrikören Knut Ljunglöfs egendom. med medel från försäljningen av Kristineberg kunde man här uppföra en förnämlig anläggning, helt anpassad till barnhusets behov. men tiderna var på väg att förändras och behovet av barnhem av den här typen hade blivit allt mindre. i september 1940 lämnade de sista barnen barnhemmet i Blackeberg och en 187-årig epok i Svenska Frimurare ordens historia var över. X
Svenska Frimurare ordens barnhusverksamhet är grundligt dokumenterad. Källan till den här artikeln är boken 250 år i barmhärtighetens tjänst, utgiven 2003 av Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. den beskriver initierat inte bara bakgrunden och starten, utan hela den 187 år långa barnhemsepoken.
rekommenderas varmt för alla som vill lära sig mer om denna intressanta verksamhet i ordens regi.
Tänkvärt, roande och stimulerande. Det caritasseminarium som genomfördes i stamhuset den 18–19 april samlade ett 80tal bröder från båda sidor Östersjön. Efter två intensiva dagar kunde de åka hem med mängder av nya idéer och impulser.
– Barmhärtigheten är vår kanske viktigaste dygd som frimurare, sade Stormästaren, Christer Persson, när han hälsade välkommen. med caritasarbetet stödjer vi såväl viktiga samhällsfunktioner som bröder i livets olika skeden. inte minst stärker det samhörigheten i vår orden.
Arbetar med välgörenhet det var ett omfattande program som barmhärtighetsdirektoriet tillsammans med ordens närstående stiftelser hade satt samman. under den övergripande rubriken Att göra skillnad behandlades tre olika aspekter på Svenska Frimurare ordens caritasverksamhet: varför barmhärtighet är ett nyckelbegrepp, hur frimurarna arbetar med välgörenhet samt praktiska exempel. ordens högste prelat, Johnny Hagberg, tog inledningsvis upp den välkända berättelsen om den barmhärtige samariern: medan andra bara gick förbi mannen som låg skadad på marken, gav samariern honom hjälp.
– det är en berättelse som är minst lika giltig idag som den var för 2 000 år sedan, konstaterade han. det finns oändligt många orsaker till att människor ibland i livet behöver hjälp och stöd. därför är Jesus uppmaning om att, likt samariern, visa medkänsla evig. Som vi vet är det också en central del av kristendomen: ”Gå du och gör som han!”
Johnny Hagberg påminde också om att kärleken till nästan och barmhärtigheten är en av frimureriets hörnstenar.
– vi behöver den som en agenda i våra liv. När vi kan se vår nästa som en like, då gör det skillnad. om fler människor skulle följa samarierns exempel skulle mycket i vårt samhälle se helt annorlunda och mycket bättre ut.
Kristet perspektiv i det följande passet belystes frågan om barmhärtighet ur ett kristet perspektiv ytterligare.
elisabeth Christiansson drake, lektor i teologi och forskare vid marie Cederschiölds högskola, konstaterade att barmhärtighet är en viktig del av den kristna tron.
– men den har haft olika tolkningar genom tiderna. martin Luther såg den som
Seminariet arrangerades av Barmhärtighetsdirektorium tillsammans med:
x Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm
x Konung Gustaf v:s och drottning victorias Stiftelse
x Föreningen Granatenhjelm i Helsingfors
x Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg
mer om seminariet och om Svenska Frimurare ordens caritasverksamhet på de följande uppslagen.
Guds lag som det var människans plikt att följa. På 1800-talet sågs kyrkans barmhärtighet i form av diakoni som ett medel att leda människor till frälsning. Från 1960-talet och framåt är diakoni mer en form av kristen omsorg som ska bidra till ett gott samhälle.
tom randgard, kyrkoherde i Burträsk, byggde sin presentation på Johannesevangeliets berättelse om äktenskapsbryterskan. man satte där Jesus på prov med en kvinna som enligt lagen skulle stenas, men han svarade med de berömda orden: ”den av er som är fri från synd ska kasta första stenen”. Alla avlägsnade sig då och Jesus blev ensam med kvinnan och bad henne att gå sin väg och inte synda mer.
– redan i de första kristna församlingarna i romarriket formulerades den princip som Jesus uttryckte, nåd till människor som hade syndat. Församlingen såg som sitt ansvar att åter ta dem till sig. Liksom vi idag under fastan uppmanas att ägna oss åt självrannsakan.
tom randgard bad sedan åhörarna att blunda och peka på sig själva. Han noterade sedan var på kroppen man placerat handen.
– Alla av er pekade på bröstet, ingen på huvudet, konstaterade han. det är hjärtat
som är kärnan i oss, inte förnuftet i hjärnan. detta är ett budskap som också finns i ordens allmänna lagar, vilka ju föreskriver att envar frimurare ska öva dygden och kuva lasten.
Per Sundman, professor i etik och religionsfilosofi vid uppsala universitet, konstaterade att det utan Gud inte skulle finnas någon moral. den som ger oss vägledning
Inspirerande föreläsningar och många nya idéer det blev två intensiva seminariedagar fyllda med intressanta presentationer och tankeväckande berättelser om hur ordens caritasverksamhet gör skillnad. men också tid för pauser med kaffe och samspråk.
om hur vi ska agera när vi står inför ett dilemma eller göra ett val: inte förödmjuka eller skada utan handla respektfullt.
– Filosofen immanuel Kant utrycker det som att ”i ändamålen har allt antingen ett pris eller värdighet. För det som har ett pris gäller att det kan ersättas med något annat med samma värde, men det som är höjt över allt pris och således inte kan ersättas eller utbytas, har värdighet”.
Även Per Sundman åberopade Lukas-
evangeliets berättelse om den barmhärtige samariern.
– Caritas hänger tätt ihop med denna berättelse. vi ser människor som behöver hjälp och vi ikläder oss rollen som den som hjälper. det är för övrigt inget som är exklusivt för kristendomen. Samma budskap finns i både judendomen och islam. ingen kan säga sig vara troende förrän han önskar detsamma för sina medmänniskors räkning som för sin egen. X
Caritas – barmhärtighet – är en viktig del av Svenska Frimurare Ordens verksamhet. Seminariet i Stamhuset syftade till att ytterligare befästa dess roll genom utbyte av erfarenheter och inspiration för dem som arbetar med caritas regionalt och lokalt.
människokärlek är grunden för Svenska Frimurare ordens verksamhet. redan då frimureriet etablerades i Sverige på 1700-talet, var hjälp till behövande ett rättesnöre. det tog sig bland annat uttryck i det barnhus som startades i Stockholm år 1753 och tre år senare också i Göteborg.
Sedan dess har ordens externa hjälpverksamhet ändrat karaktär. Stödet riktas numera främst till barna-, ungdoms- och äldrevård – inte minst forskning inom dessa områden – samt ideella organisationers arbete med utsatta människor. Även vissa kulturyttringar åtnjuter stöd. ordens interna caritas är inriktad på stöd till behövande frimurarbröder i livets olika skeden. det kan handla om att besöka sjuka bröder och organisera besök för handikappade bröder.
Välgörande ändamål det finns ett antal stiftelser och fonder som administrerar stödet. de är i juridisk mening helt självständiga och har egna styrelser. det kapital de förvaltar har byggts upp under lång tid genom insamlingar, donationer och fastighetsförvaltning.
Svenska Frimurare ordens egna och närstående stiftelser bedriver en aktiv kapitalförvaltning vilken skapar grunden för den välgörande verksamheten.
Caritasverksamheten hämtar också medel från de insamlingar som genomförs bland bröderna vid alla logesammankomster.
totalt delar Svenska Frimurare orden och dess närstående stiftelser ut mer än 50 miljoner kronor per år till välgörande ändamål.
Barmhärtighetsdirektoriet är ett av Svenska Frimurare ordens fem direktorier. det är ett kompetenscentrum för caritasverksamhet och medlemsvård och ger stöd och underlag till sådan verksamhet vid loger och brödraföreningar. direktoriet samråder med ordens närstående stiftelser och verkar för att ge en gemensam profil åt den välgörande verksamheten. direktoriet leds av ordens administrator och ledamöter är de caritassamordnare som finns vid varje fördelning.
Orden närstående stiftelser
”Frimurarestiftelsen”
Konung Gustaf V:s och Drottning
Victorias Stiftelse
Stiftelsen räknar sina anor till 1911 då åldringsvården i Sverige ännu var otillräcklig. med insamlade medel skapades då Frimurarhemmet på Lidingö, med bostäder för äldre frimurare i behov av stöd. Kung Gustaf v och drottning victoria, liksom kronprins Gustaf Adolf, stödde initiativet.
När samhället med tiden kunde erbjuda motsvarande äldreboenden avyttrades Lidingöhemmet 1980. de intäkter som försäljningen genererade lade grunden till den nuvarande stiftelsen. dess fokus är fortsatt äldres behov. Stödet riktas främst mot geriatrisk forskning om demens och hjärt- och kärlsjukdomar samt hjälpverksamhet bland äldre behövande. Stiftelsen delar varje år ut drygt 15 miljoner kronor, varav cirka 13 miljoner till geriatrisk forskning.
Stiftelsen Frimurare Barnhuset
i Stockholm
Stiftelsen bildades 1940 sedan samhällets allt bättre resurser gjorde att Svenska Frimurare ordens barnhusverksamhet kunde avvecklas. Fler än 12 000 barn hade då fått omvårdnad och utbildning under de nästan 200 år som orden drev barnhus.
i dag omfattar verksamheten kapitalförvaltning, som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar.
Stiftelsen delar ut cirka 18 miljoner kronor årligen, varav till forskning kring barnhälsovård cirka 10 miljoner kronor. Sedan 1989 har mer än 154 miljoner kronor delats ut till denna typ av forskning. Bidragen till olika organisationer uppgår årligen till cirka åtta miljoner kronor. mottagare är bland annat Barnens rätt i Samhället (BriS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Stockholms Stadsmission. Sedan länge stöds också den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm.
Sammanställningen är inte komplett men ger en bild av bredden på den regionala och lokala caritasverksamheten.
Första fördelningen
Den Nordiska Första S:t Johannislogen Här finns sex olika stiftelser. Störst är den så kallade Jubelfonden. den instiftades 1866, för att bilda ett ”Frimurare-institut i Stockholm” som skulle ge vidareutbildning inom ”vetenskap, konst eller slöjd” åt lovande unga, i första hand från Frimurarbarnhuset. det dröjde dock ända till 1930-talet innan fonden vuxit sig så stor att det blev aktuellt med utdelning. Sedan dess har hundratals unga fått stöd för att utvecklas inom sina respektive konstarter. Bland de många stipendiaterna finns kända namn som operasolisterna elin rombo och Peter mattei, sångartisterna Helen Sjöholm och Håkan Hellström och lyrikern Ylva eggehorn.
S:t Johanneslogen S:t Erik
tre stiftelser, varav två stöder olika hjälporganisationer, bland annat Stockholms Stadsmission. den tredje stiftelsen stöder unga, lovande musiker i deras utbildning.
S:t Andreaslogen Nordiska Cirkeln
Logen förvaltar fem stiftelser, som är inriktade mot behövande och nödlidande samt främjande av vård och uppfostran av barn.
S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan
Flera fonder. en vars avkastning bland annat stöder organisationer som hjälper ut-
satta människor. en har fokus mot scenkonst som opera och balett.
Andra fördelningen
Skånska Provinsiallogen Fördelningen disponerar fonder av olika slag som tillsammans med insamlade medel medger en årlig utdelning av cirka 1,7 miljoner kronor. Pengarna riktas mot välgörande ändamål, speciellt till barn och ungdomar. vidare stöds vetenskapligt arbete inriktat på bättre livsvillkor för utsatta människor. Stöd riktas också till unga och vuxna med funktionsnedsättning.
Tredje fördelningen
Göta Provinsialloge
Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg – ”Barnhusfonden”. Fonden främjar vård och uppfostran av barn och stöder forskning, undervisning och utbildning av barn och ungdom. dessutom utövas hjälpverksamhet till behövande, vilken kanaliseras via olika organisationer och diakoni. Stipendier delas ut för att stimulera ungdomars förkovran inom teater, musik och dans. under de senaste fem åren har cirka 25 miljoner kronor delats ut.
Fjärde fördelningen
Östgöta Provinsialloge
östgöta Provinsialloges Samfond består av ett antal enskilda fonder som varje år
delar ut cirka 200 000 kronor till behövande – såväl enskilda personer som familjer. Fonden stödjer även angelägna projekt inom olika hjälporganisationer för unga och äldre.
Femte fördelningen
Värmländska Provinsiallogen
Stiftelsen Frimurarhems avkastning har under senare år allt mer riktats mot barnoch seniorverksamhet.
Sjätte fördelningen
Stor Capitlet i Finland
Föreningen Granatenhjelm i Helsingfors är en gemensam ekonomisk understödsförening för logerna i Helsingfors. Föreningen ger ekonomiskt stöd riktat mot utsatta och behövande barn, ungdomar och äldre. medlen kanaliseras genom ideella organisationer och diakonin vid de svenska församlingarna i Helsingforsregionen. omkring 3,5 miljoner kronor delas ut årligen.
Sjunde fördelningen
Mellersta Norrlands Provinsialloge
Stiftelsen Frimurarelogen morias Barnhem i Härnösand delar sedan 1947 ut medel till fattiga barns vård och uppfostran samt till studerande. X
– Demens är idag något av en folksjukdom. Men både den och annan hjärnsvikt går att förebygga.
Så inledde Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, sin presentation vid caritasseminariet i Stamhuset. Hon är en av världens ledande forskare inom ämnet demens och hjärnhälsa. Hennes forskning stöds av bland annat Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse.
det blev en intressant stund för de 80 seminariedeltagarna när miia Kivipelto redogjorde för sin forskning. engagemanget var totalt och frågorna många. Ämnet hjärnhälsa är ju något som berör alla. inte
Första fingret
Ett hälsosamt matmönster.
Att medelhavsmat motverkar hjärtoch kärlsjukdomar är väl känt. FiNGer-studien visade tydligt att det också gäller hjärnsjukdomar. det handlar alltså om mat baserad grönsaker, baljväxter, nötter och olivolja. Kött och fisk bara ibland.
Andra fingret
Fysisk aktivitet.
det behöver inte vara löpning eller andra konditionssporter. Forskning visar ett samband mellan även lätt fysisk aktivitet och hjärnvolym.
– viktigast är att minska stillasittandet. en timmes promenad per dag gör oss ett år yngre, konstaterar miia Kivipelto.
minst de som är medelålders eller äldre. miia Kivipeltos forskning har rönt stor internationell uppmärksamhet. den bygger på rönen i det finska forskningsprojektet FiNGer som hon tidigare ledde.
– FN-organet WHo har utnämnt demens till ett av världens största hälsoproblem, berättade hon. utöver mänskligt lidande drabbar det också anhöriga och medför stora kostnader för samhället. det finns idag inga botemedel. men det går att förebygga hjärnsvikt, det är det viktigaste resultatet av Fingerstudien.
Test i 45 länder miia lade fram sina resultat år 2009 vilka ligger till grund för nätverket World-Wide
Tredje fingret
Hjärngymnastik.
På samma sätt som musklerna behöver tränas gäller det också hjärnan. den är formbar även hos äldre människor. Har man ett jobb att gå till är det ofta tillräckligt, men efter pensionen behöver man hitta nya utmaningar. Att börja släktforska, skriva eller ägna sig åt problemlösning. en daglig dos korsord eller sudoko är också bra.
Fingers som nu testas i 45 länder och där modellen anpassas till olika kulturer och förhållanden.
– Alzheimers sjukdom och de flesta andra hjärnsjukdomar har inte bara en orsak, utan många, berättade hon. de är multifaktoriella, som det heter på fackspråk. Att ta ett samlat grepp om orsakerna till en sjukdom är något som har tillämpas länge för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. men för hjärnsjukdomar var det ett nytänkande.
Studien visade tydligt att en hälsosam livsstil kunde stärka den kognitiva förmågan och förebygga att den försämrades. Fysisk aktivitet, rätt kost samt sociala och mentala aktiviteter är några faktorer.
– dessa insikter utvecklade vi i vad vi kallar Fingermodellen, en minnesregel som är lätt att komma ihåg. och precis som när vi använder händerna och alla våra fingrar, handlar det om att dagligen aktivera alla fingrar också i modellen.
Läs mer i boken Hjärnhälsa – på dina fem fingrar som miia Kivipelto skrivit tillsammans med professor mai-Lis Hellénius, Karolinska institutet. X
text & bild: Lars Klingström
Fjärde fingret
Sociala aktiviteter.
människan är en social varelse. Kontakter med andra människor stimulerar hjärnan och hjälper den att hålla sig i trim. den som inte längre jobbar rekommenderas att engagera sig i någon förening eller annan verksamhet.
– Fingerstudien visade att sociala aktiviteter var viktigare för hjärnhälsan än man tidigare känt till, säger miia Kivipelto.
Femte fingret
Hålla koll på sina värden. Blodtrycket och halterna kolesterol och blodsocker påverkar hjärnan. Senast från medelåldern är det därför viktigt att kontinuerligt hålla sig ajour med sina aktuella värden. Genom att i tid bli behandlad minskar risken för att förhöjda värden ska få negativa konsekvenser för hjärna och hjärta.
I Kristianstad har entreprenören Tim Omorogieva och Scouterna i södra Sverige genomfört ett projekt som gav 15 förortsungdomar chansen att lära sig mer om ledarskap. Projektet finansierades med stöd av Barnhusstiftelsen och Skånska Provinsiallogen.
Bakgrunden till det ovanliga greppet att koppla ihop förortsungdomar med scouterna är ett samtal mellan Sven-Åke Bergkvist, vice ordförande i barmhärtighetsdirektoriet och en god vän till honom som är engagerad i scouterna.
– Som vi vet finns det stora problem i många förorter i våra städer, säger Sven-Åke.
men lösningarna är få. varför inte prova att låta ungdomar från sådana områden lära av scouterna, som är gediget etablerade i samhället – och har en intressant ledarskapsfilosofi?
Samtalet resulterade i en kontakt med tim omorogieva. Han är bland annat
pappa till festivalen Youngstival i Kristianstad, som engagerar ungdomar och fungerar som en skola.
– vi kom överens om att erbjuda 15 ungdomar från Kristianstad att delta i en av scouternas sommaraktiviteter – en så kallad Jamboree. det blev en fantastisk succé.
erfarenheterna av samarbetet med scouterna tog ungdomarna sedan med sig in i andra projekt. Flera av dem har fått helt andra vyer än tidigare. Några har sökt vidare till högskolan.
– Jag kan verkligen intyga att projektet givit resultat. Jag fick upp ögonen för vilka möjligheter som finns – om man bara får hjälp att se dem. Själv startade jag en enskild firma efteråt, sade eubel Samson, som också deltog i seminariet i Stamhuset.
– vi är väldigt glada över det här projektet, avslutar tim omorogieva. det har sprängt gränser och de som deltog fortsätter att växa. X
– Diakonin i Finland har idag en större uppgift än på länge.
Det konstaterade Cecilia Forsén, stiftssekreterare vid Borgå stift, under caritasseminariet i Stamhuset. Pandemin skapade ensamhet, oro och osäkerhet. Sedan dess – och inte minst på grund av kriget i Ukraina – har den negativa utvecklingen fortsatt. Många människor har det ekonomiskt svårt idag.
– diakonins uppgift är att hjälpa där nöden är som störst och att försöka nå dem som annars inte får hjälp, sade Cecilia Forsén.
Samhället har inte hur mycket resurser som helst och det finns de som faller utanför skyddsnätet.
Samtidigt underströk hon att det är lika viktigt att synliggöra problemen så att staten och kommunerna kan göra nödvändiga prioriteringar. risken är annars att den kyrkliga diakonins och frivilligorganisationernas roll tas för given och blir ett extra skyddsnät som bara städar upp efter samhällets skyddsnät där det brister.
Ett mål mat
– man kan förvåna sig över att man idag fortfarande kan se människor i Finland köa för att få ett mål mat. det är något som vi inom diakoniarbetet grunnat mycket på under senare år. det är inte människovärdigt att behöva stå i kö för att få mat.
Cecilia Forsén konstaterade att orsakerna står att finna i att grundtryggheten i form av bostadsbidrag och pensioner i Finland inte är på den nivå som den borde vara. Servicesystemet är krångligt och gör att långt ifrån alla klarar att på egen hand anhålla om hjälp och få de understöd de har rätt till. På grund av arbetsbrist är det också många som flyttat från småorter till större städer, där det är betydligt dyrare att leva och bo.
– det är en brokig skara människor som idag står i matköerna. merparten –fyra av tio – är ålderspensionärer. en tredjedel är också äldre, oförmögna till arbete av andra skäl. men där finns också arbetslösa, studerande och barnfamiljer.
Ekonomisk rådgivning
i Helsingforsregionen driver kyrkan ett antal restauranger som under namnet Waste&Feast serverar vällagad mat av svinnvaror från närliggande affärer. Samtidigt erbjuder man sysselsättning till arbetslösa ungdomar som på sätt får arbetslivserfarenhet. det finns också ett ekologiskt tänk i konceptet med odling i egen regi av en del grödor. man driver
också secondhandbutiker och bistår med ekonomisk rådgivning.
– i och med att den ekonomiska hjälpen har blivit en bestående del av diakoniverksamheten är det viktigt att kunna hjälpa på rätt sätt. det handlar inte bara om att ge ett köpkort till en matbutik. det behövs också tid och kunskap för att gå igenom varför situationen är besvärlig. Frivilliga med ekonomisk kompetens ger råd till dem som hamnat i ekonomiska trångmål. vi är mycket tacksamma för det ekonomiska stöd vi under årens lopp fått från frimurarna genom Föreningen Granatenhjelm. det är pengar som verkligen hjälpt oss att kunna göra skillnad för många människor, avslutade Cecilia Forsén.
Diakonin i Finland
den första diakonissanstalten grundades 1867 i Helsingfors. där utbildades unga kvinnor till sjuksköterskor.
initiativet togs av adelsdamen Aurora Karamzin som såg ett stort behov av sjukvård under tyfusepidemin och den missväxt som åren 1866–1868 skördade 150 000 människors liv i Finland. Finland ingick då i det ryska kejsardömet. de flesta människor levde av jordbruk. Staten erbjöd vare sig socialt skydd, hälsovård eller sjukvård. istället fick fattiga, åldringar och nödställda människor förlita sig till insatser av kyrkan, släktingar och frivilliga.
under både inbördeskriget 1918 och andra världskriget gjorde diakonin stora
insatser bland sårade och sjuka, både soldater och civila.
År 1972 kom en ny folkhälsolag som innebar att diakonissorna inte längre fick utöva sjukvård. Fram till dess hade de flesta ingått i kommunernas hemsjukvård.
istället fokuserades verksamheten kring social hjälp.
under 1990-talets djupa lågkonjunktur bistod diakonin med utdelning av mat och ekonomisk rådgivning till de värst drabbade.
idag finns cirka 1 300 diakoniarbetare i Finland.
Borgå stift
• omfattar de församlingar i evangelisklutherska kyrkan i Finland som har svenskspråkig majoritet.
• Består av 45 församlingar med cirka 220 000 medlemmar.
Diakoni/Fakta
• ordet kommer från grekiskan och betyder ”att tjäna”.
• Är en del av kyrkans liv och ett uttryck för den kristna tron.
• utgår primärt från Jesus, hur han bemötte fattiga, sjuka och utslagna, lyssnade på dem, botade och hjälpte dem.
• Hör nära ihop med samhällsansvar och strävar efter en ansvarsfull livsstil och rättvisa strukturer i samhället. X
Källa: evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Det är viktigt att det finns aktörer som frimodigt står rotade i sin tro och vågar agera kraftfullt och modigt, säger Emil Mattsson, chef för Räddningsmissionen i Göteborg.
text: Hans Björkborg
Bild: erika Persson
Emil Mattsson är chef för Räddningsmissionen i Göteborg, en organisation som arbetar med olika former av välgörenhet. De verkar under visionen
Ett värdigt liv för alla och bygger hela sitt arbete på kristen grund. Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg är en av de organisationer som Räddningsmissionen samarbetar med.
Hur kommer det sig att du jobbar med Räddningsmissionen?
– egentligen är jag utbildad gymnasielärare och började min karriär så. efter några år blev jag rektor. För tolv år sedan blev jag kontaktad av ett rekryteringsföretag. de gillade min profil och jag hoppade på jobbet utan att egentligen veta riktigt vad jag gav mig in på. men det har varit oerhört spännande.
Vad har kyrkan för roll?
– räddningsmissionens huvudmän är drygt 30 kristna frikyrkoförsamlingar. vi samverkar också med många av dessa i det diakonala arbetet. i Göteborg finns även Stadsmissionen, en organisation med liknande verksamhet som vår – men de har sina kopplingar till Svenska kyrkan. vi har en mycket god dialog mellan våra organisationer.
Viktiga uppgifter just nu?
– ett nytt område nu handlar om exploatering av arbetsmarknaden. en del som kommer hit från andra länder hamnar i ren människohandel och i rent förtryck, men många finns i en slags gråzon mellan svartjobb och just människohandel. usla villkor, där en del av den lilla lönen kanske ska betala boendet, ett rent utnyttjande av personer. exploatering förekommer inom många branscher, exempelvis inom restaurang och bygg. Skolprojektet är en annan del, där räddningsmissionen vill försöka bidra till att fler elever i socioekonomiskt utsatta områden lyckas med sin skolgång. idag finns två skolor – en i tynnered och en i Gårdsten. engagemanget är mycket stort och det finns inget vinstsyfte. Grunden till en bra skola är även studiero och det har vi stort fokus på.
Solrosen – vad är det?
– Här jobbar vi med barn vars föräldrar har blivit frihetsberövade. Barnets situation är ofta svår och de behöver ofta hjälp att hantera det som har hänt. många känslor finns ofta – allt från hat till kärlek, och man behöver förstå att dessa ofta motstridiga känslor är helt naturliga. i våra stödgrupper kan barnen träffa andra barn som
har liknande erfarenheter – de betyder mycket för många.
Hur har de tuffare tiderna märkts i er verksamhet?
– det märks mycket tydligt, framförallt i maträtt, våra butiker som säljer billig mat till personer i ekonomisk utsatthet.
Berätta mer om dessa butiker?
– runt om i världen finns det butiker, social supermarkets, som både minskar matsvinnet och kan bidra till mindre fattigdom. vi har de senaste fyra åren startat två sådana butiker. vi får del av matsvinn från livsmedelsproducenter, grossister och en del butiker. maten säljs billigt hos oss, till cirka 30 procent av ordinarie pris. den säljs till behövande som har en inkomst på maximalt cirka 12 000 kronor per månad. Ligger man över den nivån kan man handla ändå, men till ett högre pris. mer än 10 000 personer i Göteborg använder de två butikerna, som är helt jämförbara i standard med en vanlig matvaruaffär, även om utbudet varierar en del. ingen marknadsföring behövs – det har varit köer från dag ett.
Vad gör de cirka 200 volontärerna?
– många är pigga pensionärer, till exempel i vårt frukostcafé, som är helt beroende av frivilliga. detta är också mötesplats för människor som lever i hemlöshet. vi har volontärer med olika uppgifter i de flesta verksamheter.
Om ni plötsligt skulle få en donation på tio miljoner kr, vad skulle du göra då? – Något jag kan drömma om är att kunna köpa en fastighet centralt för att kunna ha verksamhet av olika slag. ett hus för räddningsmissionen helt enkelt, med både huvudkontor och olika verksamheter samlat. vi har våra rötter ända tillbaka till 1870-talet så det skulle kännas riktigt fint då vi verkligen är en Göteborgsinstitution.
Hur ser du på framtiden?
– vi kör på. vi upplever att vi har en mycket viktig funktion och ser oss som en viktig kristen diakoniinstitution. det är viktigt att det finns aktörer som frimodigt står rotade i sin tro och vågar agera kraftfullt och modigt. vi vill fortsätta utvecklas och växa, men alltid värna om vårt ethos och vår anda. X
Solen skiner när jag anländer till Templet på Östermalmsgatan 69 i Stockholm. Där har jag stämt träff med eldsjälen Göran Larsson, som är omsorgsassistent i Frälsningsarmén och svarar för de fina och behjärtansvärda verksamheter man bedriver på Kafé Östermalm.
Göran hälsar välkommen och bjuder in mig i kaféet. där möts jag av en stor mängd rejäla och färdiggjorda frallor, paketerade i påsar, klara för utskänkning till dagens kommande gäster. Kaféet serverar frukost alla vardagar i veckan mellan klockan 9 och 12. Göran berättar om sin lite brokiga väg i livet och om verksamheten vid kaféet i templet. den har gått via ett bra jobb på Posten och familjeliv med tre barn, till skilsmässa och efterföljande problem. idag har han funnit en trygg plats i Frälsningsarmén och känner glädjen av att kunna hjälpa medmänniskor i nöd.
Kafé och gudstjänstlokal templet är Frälsningsarméns första hus i Stockholm. det tillkom 1886 och inrymmer förutom kaféet även en gudstjänstlokal. Frälsningsarméns sociala verksamhet ökar. Pandemin var en brytpunkt.
– det kom människor som inte behövt hjälp tidigare, många har det svårt nu, sä-
Fem dagar i veckan delar Frälsningsarmén ut 25 lådor med färdiglagad mat, öronmärkta för 70-plussare och finansierade av frimurarna.
ger Göran. vi möter ensamstående kvinnor med barn, ofta komna från våldsamma relationer och med livet och ekonomin slagen i spillror. varje förmiddag kommer det cirka 150 gäster till Kafé östermalm, där vi bjuder på kaffe, rejäla frallor och nybakta bullar. vi bistår också med ansökningar och utredningar för dem som hamnat i ekonomiska trångmål. många av våra gäster klarar inte sådana saker. därutöver gör vi 150 matlådor varje dag som gästerna får ta med sig. råvarorna kommer från mataffärer och skolor som hellre skänker till oss än kastar fullt duglig mat.
Fem dagar i veckan delar man ut 25 lådor med färdiglagad mat, öronmärkta för 70-plussare och finansierade av frimurarna.
– det bidrar till att höja livskvaliteten för många av de, tyvärr allt flera fattigpensionärerna, säger Göran. två dagar i veckan hjälper vi också ett hundratal ukrainska flyktingar med olika bestyr. vi tillhandahåller även pedagoger till barnen. På fredagarna genomför vi uppsökande verksamhet i tessinparken. där samlas många utsatta för att umgås och kanske dricka lite starkare varor – det är en av de parker där det är tillåtet att göra detta. Att möta dem, visa medmänsklighet och prata en stund är viktigt, betonar Göran.
Samarbete med Frälsningsarmén Sven-Åke Bergkvist, vice ordförande i barmhärtighetsdirektoriet, är Görans kontaktperson inom orden. de har etablerat ett fint samarbete, vilket bidrog till att Göran inbjöds att berätta om sin verksamhet vid Caritasseminariet i våras.
– Samarbetet med Frälsningsarmén inleddes i samband med coronapandemin, berättar Sven-Åke Bergkvist. vår hyresgäst vid Stamhuset, restaurang måns Bock, gick på knäna och behövde fler måltidsgäster. vi fann en lösning i att distribuera matlådor till behövande äldre människor, som ju är ”Frimurarestiftelsens” primära målgrupp.
– Samarbetet med templet har fungerat över förväntan. För de flesta av oss är inte ett näringsrikt mål mat om dagen något vi tänker på. Görans beskrivning av verkligheten och det stora behovet har gjort att denna hjälpform nu känns självklar. vi har kunnat göra skillnad!
det finns mycket mer att berätta. den här artikeln är bara en liten del av allt som görs. ett stort tack till Göran, de anställda och volontärerna, som sprider värme och kärlek till alla de behövande som samlas dagligen i templet. X
Balettstipendium till Louis Gallordiers minne gick i år till stipendiaterna Kalle Wigle och Madeline Woo som bjöd på en fantastisk dansuppvisning i Riddarsalen.
Ordens stipendier går inte enbart till medicinsk forskning. Den 14 maj i år förvandlade Jubelfonden hela bankettsalen i Stamhuset till konsthall och det bjöds på dansuppvisning i Riddarsalen. Givetvis var Frimuraren där.
Allt började med att Bankettsalen i Stamhuset hade förvandlats till konsthall denna dag. en hastig titt där hanns med innan samlingen i Stamhusets johannessal där vi hälsades välkomna av ordförande Gabriel Andersbjörk. Från honom blev det även en presentation i korta ordalag om både Bååtska palatset, frimureriets historia i Sverige och om det arbete orden gör när det gäller välgörenhet.
Även en kort redogörelse av Jubelfondens historia förmedlades. den startades 1867 med syftet att hjälpa barnen i Barnhuset. 1930 omvandlades den till att dela ut utbildningsstipendier och omformades 1970 till vad den är idag – stipendier inom konst, vetenskap och musik.
dessa stipendier i ”de sköna konstarterna” delas ut i, förutom Stockholm, även Helsingfors, malmö och Göteborg.
text & Bild: ulf Hjelting
Drivs av passion denna söndag delades det ut stipendier till 43 stipendier om sammanlagt 1,5 miljoner kronor. det ger ett snitt på drygt 35 000 kronor till varje stipendiat.
Konstfacks rektor maria Lantz inledde själva stipendieutdelningen och hela Johannessalen fylldes denna dag med dånande applåder när studenterna mottog sina stipendier.
men så är det även unga människor som kommer att vara drivande i vårt samhälle i framtiden vad gäller både utveckling och nya idéer. design påverkar oss människor betydligt mycket mer än vad vi tror. den finns runt omkring oss hela tiden i allt från, exempelvis, det lilla smörpaketet till hur våra bilar och andra transportmedel ser ut. i framtiden kommer det att handla om designmetoder för nya beteenden. Förutom studenter från Konstfack fick denna dag även studenter från både malmstenskolan, musikhögskolan och Balettakademin ta emot stipendier.
Dansare av världsklass
efter minglet blev det åter att ta sig upp för trapporna i Stamhuset, men denna gång till riddarsalen för musikalisk underhållning och dans.
det har nu blivit något av en tradition med dansuppvisning i riddarsalen och årets uppträdande var det tredje i ordningen. denna gång av två unga och lovande dansare som med största sannolikhet kommer att tillhöra världseliten inom bara några få år.
Inga journalister
i kölvattnet av alla upplevelser från dagen i Stamhuset med framtidens musiker och konsthantverkare slog det mig som kulturredaktör att detta borde få större uppmärksamhet. Nu var det nära och kära och inbjudna som satt i publiken, vilken i och för sig inte är så konstigt när det handlar om en stipendieutdelning. men detta är framtidens världsstjärnor och visst vore de värda all uppmärksamhet de kan få. eller hur? X
Maja Gunn från konstfack inledde stipendieutdelningen med några ord till studenterna om vad som väntar dem efter examen.
Kungliga Musikhögskolans stipendiat för piano, Marcin Tjernbäck, visade prov på förbluffande fingerfärdighet.
Hedvig Bengtsson och Therese Magnusson fick denna dag ta emot Kungliga Musikhögskolans stipendium i stråkinstrument och visade även upp sina kunskaper i Riddarsalen.
Efter 145 år har nu bröderna i Skövde fått ett helt eget logehus med adress
Kyrkogatan 9. Detta gäller både S:t Johanneslogen S:t Sigfrid och S:t Andreaslogen
Birger Jarl. Den 26 april invigdes det nya logehuset av Stormästare Christer Persson.
text: ulf Hjelting Bild: mats Gärdfors
S:t Johanneslogen S:t Sigfrid i Skövde bildades 1878 och verksamheten för logen förlades till Hotell Skövdes lokaler samma år. På tioårsdagen av logens bildande flyttade logen till mer ändamålsenliga lokaler i Hotell Billingen. 1934 utökades frimureriet med S:t Andreaslogen Birger Jarl – även de huserade i samma hotell. På grund av ändrade ägarförhållanden för hotellet, och faktorer utanför vad frimurarsamhället kunde styra över, beslutades det att en flytt för verksamheten till andra lokaler var nödvändig.
den 26 april i år invigdes dessa lokaler, eller snarare hus, vid Kyrkogatan 9 i Skövde. Huset har tidigare varit både apotek, soldathem och lokalradiostation och bröderna i Skövde har verkligen gjort ett storartat jobb med att restaurera både interiör och exteriör på det gamla huset. enbart i salongen intill verandan och trappan hittades tre lager korkmatta innan fiskbensparketten och originalgolvet tittade fram. Stormästare Christer Persson invigde och givetvis var Frimuraren där för att bevaka den historiska händelsen.
Fortsättning på följande uppslag ›››
Stormästare Christer Persson överräckte tillsammans med Stormästarens ståthållare, Göran Karlsson, en tavla med ett diplom till bröderna i Skövde, som tack för deras stora insatser.
Ordförande mästare möter Stormästare. Här samspråkar S:t Andreaslogens Mattias Peterson med Stormästare Christer Persson.
En kortege med bröder beredda att börja invigningen av det nya huset.
Ordförande mästare Mattias Peterson och Stormästare Christer Persson avtäcker det lejon från husets apotekstid som nu får blicka ut mot kyrkparken och stadskärnan.
Ett klipp med saxen och Stormästare Christer Persson har invigt det nya frimurarhuset i Skövde.
Gåvor av allehanda slag överräcktes under måltiden på Helénsgården. Här en sabel som tillhört förste ordförande mästaren i S:t Sigfrid. Ordförande mästare Curt-Ove Jakobssons glädje känner inga gränser.
Det nya huset har ett magnifikt trapphus som måste upplevas på plats.
bröderna i Skövde att få ett eget bibliotek. Det blev en dubbelinvigning denna dag då
Stormästare Christer Persson tillsammans med provinsialmästare Gillis Edman invigde biblioteket.
Eric Nilsson är förutvarande andre deputerad provinsinalmästare i Göta Provinsialloge och har följt och arbetat nära projektet med nytt hus för bröderna i Skövde under lång tid.
Stormästare Christer Persson invigde det nya logehuset i Skövde och under middagen överlämnades en akvarell föreställande det magnifika huset.
text: maths dackehag
Bild: maths dackehag och Johan Belsing
Den 13 maj 2023 kunde S:t Andreaslogen äntligen fortsätta fira sitt 200-års jubileum i Karlskrona. Firandet påbörjades i januari 2020 men på grund av pandemin försköts huvuddelen av jubileumsaktiviteterna till 2023.
S:t Andreaslogen Carl Johan bildades 1820 men det operativa arbetet med receptionsloger m m kunde inte startas förrän lämpliga lokaler var färdigställda. i november år 1823 stod allt klart och den första receptionen kunde då genomföras. ett framflyttande till 2023 bedömdes som logiskt och tidsmässigt säkert. Lördagen den 13 maj genomfördes jubileets stora program – jubileumsdagen.
Jubileumsdagen bjöd på allra bästa vårvädret. Strålande solsken med klarblå himmel och endast en svalkande vind gjorde firandet extra njutbart. Firandet började med en jubileumsgudstjänst i Kungliga Amiralitetskyrkan ulrica Pia klockan 11:00. ett stort antal bröder med respektive hade slutit upp. Gudstjänsten leddes av vikarien för ordens högste prelat Harald Gustafsson och broder Herman Håkansson, ordens förutvarande överarkitekt, vilken tjänstgjorde som kyrkvärd i sin egen hemkyrka. musikföreståndaren i Stora landslogen broder Attila Grazca höll i de musikaliska inslagen, två stycken ur kantaten ”människans väg” av Henrik Sjöström och Adolf Schmidt, skriven till S:t Andreaslogens 150-årsjubi-
leum 1970. dessa stycken framfördes med sång av solisten margareta melz - en värdig öppning av jubileumsdagen.
Logens historia
efter gudstjänsten samlades bröderna för lunch i Frimurarhuset. medföljande damer hade ett särskilt program i Karlskronas porslins- och automobilmuseum.
under ledning av ordförande mästaren för S:t Andreaslogen, Peter Wästfelt, genomfördes efter lunchen en jubileumsloge. ett stort antal bröder deltog i Johannessalen som för dagen var dukad för arbete i iv-v graden. ordens Stormästare Christer Persson fanns till allas glädje på plats. Även ordens sigillbevarare och
kansler torsten Bergström, ordens administrator tommy Nilsson och vikarien för ordens högste prelat Harald Gustafsson deltog. dessutom gästades logen av riddarna och kommendörerna med röda korset Stora landslogens storväktare Anders Knutsson, Andra fördelningens provinsialmästare Per Werner, ordens förutvarande överarkitekt Herman Håkansson och förutvarande storinkvisitor Bengt Bengtsson. under logen framfördes huvuddelen av satserna i jubileumskantaten av Attila Grazca, samt med sång och recitation av bröderna Herman Håkansson, Georg Gustafsson och ulf Nilsson. tal hölls av förste deputerade mästaren daniel Wettergren om logens historia under 200 år. Logens förste talman, dennis östergren, höll därefter ett jubileumstal med tackbön för logen.
Ordförandeklubba i silver
S:t Andreaslogen Carl Johan erhöll följande fina gåvor: Stormästaren överlämnade Svenska Frimurare ordens minnesmedalj i guld. Andra fördelningens provinsialmästare Per Werner utlovade logen ett penningbidrag till höstens logeresa till Stockholm. ordförande mästaren för S:t Johanneslogen Gustaf , Niklas Granevik överlämnade en ordförandeklubba i silver tillverkad av broder Kim Färm. Förutvarande förste talman i logen, detlef Quast, hade till logen tidigare överlämnat en penninggåva på 10 000 kr. efter logen genomfördes en jubileumsbankett med damer på Sjöofficersmässen. Som toastmaster tjänstgjorde logens förste ceremonimästare viktor tornerhjelm. under jubileumsbanketten framförde ordförande mästaren för S:t Andreaslogen, Peter Wästfelt, ett särskilt och varmt tack till de bröder som med hängivet arbete möjliggjort dagens aktiviteter.
Förnämligt bibliotek
efter den goda trerättersmiddagen med därtill anpassade viner, förevisade broder Herman Håkansson Kungliga örlogsmannasällskapets förnämliga bibliotek. därefter avslutades den härliga jubileumsdagen med mingel och dans. under 2023 kommer ytterligare jubileumsaktiviteter att genomföras såsom receptionsloge i Stamhuset den 8 september och ordinarie högtidsdag i november med särskilda och högtidliga inslag. i början av 2024 kommer en jubileumsbok att presenteras. information om kommande aktiviteter kan erhållas på logens sidor på ordens hemsida. X
Östgöta Provinsialloges (ÖPL) 200-årsjubileum 13 maj blev en succé, präglad av en oväntad gästs högtidstal, den nya biskopen för Linköpings stift, Marika Markovits.
Kapitelfrimureriet i östergötland startades 1813 men först 1820 kunde man etablera ett fullständigt kapitelfrimureri. det första världskriget medförde att man inte firade något jubileum 1913 utan sköt upp det till 1920. Några dagar före, den 1 maj 1920, avled kronprinsessan margareta, den nuvarande konungens farmor, och inga kungligheter kunde närvara.
Linköpings domkyrka
När 200 år skulle firas kom Coronapandemin och sköt upp firandet i tre år.
Jubileumsfirandet inleddes i Linköpings domkyrka, bara ett knappt stenkast från domkyrkans medeltida församlingshem, den byggnad, där kapitellogen blev till, sedan frimurarna köpt huset 1810.
en gudstjänst där öPL-brodern torbjörn Sjöberg predikade och där östgöta Provinsialloges mäktiga frimurarkör bidrog till att psalmerna klingade högre än vanligt.
en av höjdpunkterna blev körverket, ”Banerhymn”, vilket komponerats av brodern Jörgen ralphsson för jubileet. Kören, under ledning av reine eriksson, framförde den magnifikt.
dagen fortsatte med jubileumslunch i Linköping Konsert & Kongress. var det en tillfällighet eller en medveten flirt med den gamle biskopen Jacob Wallenberg, en av frimureriets tillskyndare i Linköping, att det vankades Wallenbergare till lunch?
Traditionell minnesbok efter lunchen hölls föredrag och paneldiskussioner och boksläpp av den efterlängtade jubileumsboken. idéhistorikern Andreas önnefors, som både forskat om och skrivit om 1700-talsfrimureri och som deltagit i planläggningen av boken, berättade om bokens tillkomst.
östgöta Provinsialloge hade tidigt bestämt att gå ifrån det traditionella formatet för en traditionell minnesbok, som huvudsakligen berättar om det som varit, utan att i boken även ta upp nutid och även framtiden för frimureriet.
Boken innehåller därför både historia och intervjuer med ämbetsmän och personer inom dagens öPL samt ämnet hur frimureriet kan komma att utvecklas vidare. Något som kanske man får facit till först år 2120 vid nästa jubileum.
Arrangörerna hade sannolikt hyst en icke obefogad oro för vädret eftersom man så gärna ville ha det inledande minglet inför middagen med damer under bar himmel på Frimurarhotellets innergård. majsolens värme låg dock som ett skönt täcke över alla och innergården fylldes av mingelsorl. i vimlet fanns även flera celebra gäster. östergötlands landshövding Carl Fredrik Graf sågs i minglet samtalandes med,
kanske man får man säga, jubileumsgeneralen olof Nimhed.
inte långt därifrån stod en dam i en svart snygg långrock och talade med öPL:s provinsialmästare magnus engström och Lars Jagerfelt, aktiv inom informationssektorn i öPL. det var Linköpings stifts nya biskop marika markovits. Hon var glad över att ha blivit inbjuden till dagens festiviteter och det skulle senare visa sig vara ett genidrag av arrangörerna.
ordens Stormästare, Christer Persson, hade av seniora skäl bestämt sig för att åka till Karlskrona där frimurarverksamheten firade mer än 200 år. istället fanns Stormästarens ståthållare Göran Karlsson på plats.
300 gäster det kunde ha varit vilken galapremiär som helst med damer i vackra kläder. det inte bara minglades, det fotograferades också. För ett sådant fototillfälle
återkommer nog bara vart 100 år. öPL:s frimurarmatsal var för liten för de uppemot 300 gästerna. därför hölls jubileumsmiddagen i vintergatan, den stora konferenssalen i Frimurarhotellets nya hotelldel. där serverades en rödbetsgravad lax och därefter oxkind. men det serverades inte bara för magar utan även för ögon och öron.
operasångaren William Baker med pianisten Staffan Alveteg bjöd på skönsång. ”Land du välsignade” och ”Nessun dorma” ur ”turandot” var det som bland annat klingade med stark stämma från scenen. dessutom bjöds publiken till sin förtjusning in att nynna med i temat i ”Nessun dorma”. Så följde flera tal, föredömligt korta och kärnfulla.
Stormästaren företräddes av sin ståthållare Göran Karlsson, som gillade vad han sett och hört. Han gratulerade öPL till en ju-
bileumsbok som var annorlunda och som han trodde skulle sätta ett sorts märke för framtiden.
– Jubileumsboken och boksläppet är nydanande och ett sorts manifest för vad frimurarorden står för: idé, tradition och framtid.
Landshövdingen sade att han under kvällen känt vänlighet, värme och värdighet.
– och det tror jag kan sammanfatta en organisation som funnits i 200 år. vi har väntat länge och nu är vi äntligen här, sade provinsialmästare magnus engström.
Han citerade vad den förutvarande kollegan provinsialmästaren Henric Westman sade vid 100-årsjubileet 1920.
– Just i denna tid då världen varit en rummelplats för mänskliga lidanden har vårt frimureri varit en fristad inom vars helgade murar våra bröder finna tröst och sinnesro. och det gäller ju just nu, tänker jag, i allra högst nu. Att vara och fortsätta vara en god kraft tillsammans med många andra goda krafter i samhället. det vi sysslat med i snart 300 år är tidlöst, det är något vi skall fortsätta med.
Frimureriets innersta
men det tal som skulle komma att fastna var det biskop marika markovits höll. den som känner frimureriets innersta vet att det torde stå en biskop när. det visade sig att vår nya biskop hade en fenomenal magkänsla, för i sitt tal uttryckte hon känslor som fick de närvarande bröderna att ”känna igen sig”.
Så gled kvällen sakta över till natt under intagande av efterrätten, svartvinbärspannacotta med curd, rödbetsmaräng och brynt smörsnö. de som orkade, firade vidare på Frimis nattklubb. övriga åkte eller gick hem njutande av både den friska nattluften och det man fått vara med om. X
Linköpings stift har fått en ny biskop, marika markovits. en biskop som i ett tal vid östgöta Provinsialloges 200-årsjubileum den 13 maj fångade själen i vårt frimureri på ett unikt och intresseväckande sätt enligt många. många av deltagarna önskade att talet även kunde återges för bröder utanför Fjärde fördelningen.
Här är talet i sin helhet.
med denna Qr-kod kan du se en film om östgöta Provinsialloge och 200-årsfirandet. du kan även nå filmen via https://bit.ly/3WLr6go
13 maj 2023 Av Biskop Marika Markovits
Provinsialmästare, Landshövding, ärade Jubileumsgäster. tja brooo – säger min tonårsson hemma när han hälsar på sina kompisar och vill låta som man gör i ”orten” säger han.
Han och hans kompisar har skapat ett ord och ett tecken för sin vänskaplighet… en sorts ritual - men de vet inte att den har mångtusenåriga rötter.
de första kristna kallade sig systrar och bröder – de etablerade ett släktskap baserat på en gemensam livsåskådning/tro - inte på blodsband.
detta skedde stick i stäv med den tidens klantänkande som utgjorde grund för samhällsbygget.
de införde en samhörighet baserad på viljan att leva efter Guds vilja, en radikal freds- ickevålds och jämlikhets etik där den förste ska vara den siste och den minste den störste, där du vänder andra kinden till och älskar din nästa som dig själv och gör mot andra, det du vill att de ska göra mot dig. ett brödraskap och ett systraskap baserat på upplevelsen att tillvarons yttersta grund är kärlek och ljus.
en radikal etik och livshållning som genom 2000 år missbrukats och misstolkats men också återkommande restaurerats av människor som återvänt till ursprungsbudskapet och därur kunnat ge det ny aktualitet i sin tid. Frimurarorden är ett sådant exempel.
upplysningstiden på 1700 – talet. den Lutherska reformationen på 1500-talet hade myndigförklarat varje människa till att själv bära gudsrelationen och själv kunna uttolka Gudsviljan ur Bibeln. vetenskap sågs inte som ett hot mot tron utan som ett sätt att lära känna Gud, skaparen alltmer. och kampen mellan ont och gott sågs främst ske inom oss alla – inte mot häxor och demoner.
i denna nytänkandets tid föds frimurarorden. Buren av den urkristna idén om ett syskonskap – ett brödraskap – som går utöver blodsband - vars samhörighet byggs på gemensamma värderingar som man steg för steg får växa in i. Frimurarorden ger andlig och moralisk mognad en rituell och festlig inramning som genom århundraden lockat många män. ett komplement till den väg kyrkan erbjuder, men som ofta inte, idag i alla fall, drar till sig så många män.
Liksom kyrkan har ni som organisation fått brottas med kritik om bristande jämlikhet och transparens – lyhördheten för detta och förmågan att avgöra vad som är relevant och rikligt att förändra har gjort att ni nu kan fira 200 år, och se framtiden an med tillförsikt. det är i er tradition ni kommer hitta de värden som gör orden relevant för kommande generationer. Likaså gäller vår lutherska svenska kyrka, som snart firar 500 år.
i Caritas – det som är hjärtat i er brödragemenskap – finner ni det som stärker er som individer, som gemenskap och som samhällsengagerad organisation. vår tid behöver mer av organisationer som verkar för medkänsla, omtanke, samhörighet och stödjande brödraskap. Som Caritas står hos er.
må ni alla välsignas med andens nio frukter som befrämjar av långvarig relation till Gud; kärlek glädje frid, tålamod vänlighet godhet trofasthet ödmjukhet självbehärskning. (Galaterbrevet 5:22–23)
östgöta provinsialloge – jag ger härmed mina Gratulationer till de 200 åren – i form av en skål!
och mina lyckönskningar till de kommande 100 åren i form av en modern brödrahälsning.
Tal vid 200-årsjubileet för Östgöta Provinsialloge, frimurarorden i Linköping,
I februari 2020 kom ett brev till Svea Provinsialloges kansli från Maj-Len Komi, en pensionerad före detta anställd hos Västerorts Aktivitetscenter.
Centret är inhyst i några av husen som byggdes som frimurarbarnhem i Blackeberg strax utanför Stockholm då barnhuset i det angränsande
Kristineberg upphörde. Hon hade något att berätta.
maj-Len Komi var arbetsledare för avdelningen trädgårdsskötsel som är en av tjugotalet aktiviteter. Aktivitetscentret har även hand om Sjövillans café som är öppen för allmänheten och där kom hon i kontakt med Bruno Blomgren, en trädgårdsintresserad herre som ofta kom på besök. de kom i samspråk under kaffestunderna och han berättade då att han varit ett av barnhemsbarnen i Blackeberg från 7 till 15 års ålder och att det var här som hans intresse för trädgårdsskötsel väcktes. På barnhemmet fick han även yrkesutbildning inom olika
områden som han även skriver i Sagan om Bruno på Frimurarbarnhemmet i Blackeberg, en berättelse jag återkommer till.
Historisk tillbakablick under dessa kaffestunder antecknade hon noggrant allt Bruno berättade och satte sedan ihop detta till en liten resumé på ett par sidor som hon bifogade sitt brev till Svea Provinsialloge. Hon hade nyligen städat ur lådor och arkiv i sitt hem, hittat dessa utförliga anteckningar som Bruno korrekturläst vid tillfälle och tacksamt nog insåg maj-Len Komi att detta kunde
vara av intresse för orden. Hon påtalar att Brunos berättelse i hög grad är en historisk tillbakablick på en av frimurarordens verksamheter i Stockholm och Sverige, och att berättelsen beskriver hur tiden har förändrats under en människas levnad.
då jag talade med maj-Len Komi per telefon för att komma vidare, fick jag reda på att Bruno hade en mycket god vän sedan många år, marit Prestegaard i Bromma, som jag också kontaktade och av henne fick jag även reda på att det fanns ett barnbarn som var bosatt utanför Stockholm, Jenny Langseth. efter att ha fått Bruno Blomgrens adress tillskrev jag honom och bad om ett möte, inte minst för att ta lite bilder och kanske få tillägg till historien vi redan hade fått av maj-Len. Han ringde, tackade för brevet och sade i princip ja till att träffas senare framåt våren eller sommaren då vi kunde sitta ute. en mycket god idé höll jag med om. den 11 mars stängde Sverige på grund av Covid19pandemin och på sensommaren samma år avled Bruno Blomgren i en ålder av 96 år.
Uppskattad profil under mellantiden, och även efter det att Bruno Blomgren avlidit hade jag återkommande kontakt med marit Prestegaard och erhöll mer bakgrundsuppgifter, bland annat att Bruno och hon hade en kolonilott i vinterviken som ligger på en udde i mälaren väster om Gröndal. Hon nämnde också att Sagan om Bruno fanns publicerad i Bromma hembygdsförenings årsskrift 2008, en bok som getts ut i snart 90 år och skickade mig först en kopia på Brunos berättelse och senare även ett exemplar av boken som nu finns bevarad i ordens Arkiv och Bibliotek. 1974 var han en av initiativtagarna till vintervikens trädgårdsförening och var under alla aktiva år en av föreningens mest uppskattade profiler. Förutom stort engagemang i trädgårdsarbetet förgyllde han alla fester med med sång och musik på dragspel, gitarr och munspel. i en runa som publicerades i november 2020 i både Svenska dagbladet och dagens Nyheter berättar vännerna att hans motto i livet var att skapa gemenskap mellan människor, något han ägnade sig åt tidigt i livet. Sent omsider fick vi till en träff i maj 2023 med marit Prestegaard och Jenny Langseth i Bååtska palatset för ett långt och givande samtal, både om deras minnen av Bruno och om ordens tidigare barnhusverksamhet. med på mötet var även Barnhusstiftelsens inspektör, riddaren och kommendören med röda korset Sven-Åke
Bergkvist. Förutom en rundvandring i palatset fick våra gäster också var sitt exemplar av boken 250 år i barmhärtighetens tjänst, utgiven av forskningslogen Carl Friedrich eckleff i uppsala.
Rikt vuxenliv
Så till ”Sagan om Bruno på Frimurarbarnhemmet i Blackeberg” skriven av Bruno Blomgren och som publicerades i Brommaboken 2008. texten återges här ordagrant, jag har velat behålla den som den är skriven av författaren. Berättelsen stämmer till eftertanke med exempel på ett barnhemsbarn som inte bara överlevt en svår barndom, utan även tonårstid och med grundläggande utbildning och omsorg kunnat skapa ett rikt vuxenliv. Avslutningsvis får vi höra lite om en av hans kamrater som har lyckats väl i uSA. Bättre uppskattning än Brunos slutord i berättelsen kan frimurarordens barnhusverksamhet inte få, så tack till våra föregångare och ordens bröder som åstadkom detta:
”Jag bodde hos min morfar och mormor i en kolonistuga i örby. mormor hade fått lov att använda hyresvärdens tvättstuga. det var vinter och kallt och mormor sprang ut och in för att hänga tvätten. Hon drog på sig lunginflammation och dog. det resulterade i att jag hamnade på Blackebergs barnhem. min morfar kunde inte sköta mig för han hade inget arbete. det var ytterst få som hade arbete i slutet av 1920-talet, samt en bit in på 30-talet. det var dåligt med mat hemma så jag var hungrig för jämnan. Folk som vistades i vårt hem förströdde sig med att spela kort från den ena lördagen till den andra. Pingströrelsen delade ut ärtsoppa vid rörstrandsgatan några gånger. man måste ha flaska med sig och även morfar och jag tog tillfället i akt. morfar fick genom A.K. nödhjälpsarbete med att bryta stubbar på dalarövägen, som jag minns. (Bruno hänvisar här till Statens Arbetslöshetskommission som instiftades 1914 efter 1:a världskrigets utbrott och som startade AK-arbete, en statlig insats för att motverka kommande förmodad arbetslöshet – IF anm)
Nåväl, dagen kom. det kom ett brev som min riktiga mor hade skrivit på, där det stod att jag skulle infinna mig på Blackebergs barnhem ett visst datum i januari 1931. denna dag hade stor betydelse för att dana mitt fortsatta
liv. en representant från barnavårdsnämnden samt min moster följde mig till barnhemmet. Fröken Jönsson stod på trappan och tog emot mig vid ankomsten till avdelning 5. Hon var för mig en vänlig och snäll människa.
vid samma tillfälle var det en grabb som slog en skridsko i skallen på en annan grabb med blodsutgjutelse som följd. Jag började fundera – är det så här det är? det var det första intrycket jag fick. Händelsen gick snart förbi. Jag fick en massa kamrater, samt kom in i rutinerna. då kan jag vara glad och tacksam över att jag hamnade på Blackebergs barnhem. Här fick man bra mat, bra skötsel, bra kamrater. vad mer kunde man önska sig. den första tiden på barnhemmet gick för min del ganska bra. man hade sina funderingar när man låg under filten i sovsalen där många av grabbarna låg och grät på nätterna. de kissade i sängen av vissa orsaker och fick stryk med lädertoffla i stjärten för detta av biträdet på avdelningen. det är mycket som har betydelse i tillvaron. Jag kommer ihåg när jag en dag satt på en kälke och var ledsen, då två prominenta gubbar kom fram till mig och frågade vad jag grät för och klappade mig förlåtande på axeln. Jag tror inte jag hade något svar på deras fråga. efteråt fick jag höra av föreståndarinnan
att det var ärkebiskop Natan Söderblom samt professor odencrants vid Saltsjöbadsobservatoriet.
När våren började närma sig fick man byta till lättare kläder. det var så skönt när allt förvandlades i naturen. Blåsipporna slog ut i backarna – då var glädjen på sin höjdpunkt. Sedan var det valborgsmässoafton med stor brasa på fotbollsplan till vilken vi alla samlade skräp. När stunden var inne för tändning var det så vackert mot vårhimlen. Flickorna sjöng vårsånger och major ryhman höll tal. medan elden falnade sköts fyrverkerier. det var ett vackert minne från den tiden.
Sommaren närmade sig och då var det midsommarfest. midsommarstången kläddes, flickorna plockade blommor och grabbarna hämtade björkris. musikorkestern spelade i backen vid ekarna. det var så stämningsmättat och roligt. Sedan bjöds vi på rabarbersaft och skorpor, och lekar anträddes av olika slag som säcklöpning och kuddkrig, där de som kämpade satt gränsle över en stock. man skulle slå ner sin kombattant som hamnade i halmen under stocken. Sedan var det dans kring midsommarstången med lekar för dem som ville. X
Fortsättning följer i Frimuraren nr 4 2023.
När Rasslande Kedjan träffades på Gotland var det två år för sent. Covid 19 hindrade resan och förra årets träff i Kalmar var långt fram i planeringen. Ordförande mästare Mons Öhman fick därför uppdraget att vara arrangör för resan.
trettio mc-åkande frimurare anlände via färjor från Nynäshamn och oskarshamn till visby den 12 juni och checkade in på Hotell Kokoloko, ja det har fått sitt namn efter det närmaste dagisets utflyktsmål.
Okända smultronställen
På tisdagen kördes utflykten via småvägar söderut. Främst körde guiden, Fredrik Glas, som visade oss okända smultronställen. vi stannade till vid Sproge där Gotlands enda kanal och järnvägen möttes via en bro. Nästa mycket uppskattade stopp blev hos frimurarbrodern ronald Alveheim och hustrun Kristina. de bjöd på saffranspannkaka med salmbärssylt och vispad grädde, en gotländsk specialitet. en annan specialitet är att ronald via destilleriet i Hemse skapat en egen wiskysort –isla of Lime.
Exotiska namn
en tur runt Närsholmen ledde oss till lunchrestaurangen och vidare mot Ljugarn, förbi Ala, roma och endre och andra byar med exotiska namn. Nöjda motorcyklister kom tillbaka till hotellet i god tid för ett dopp i poolen innan nästa aktivitet.
På kvällen hade krögaren manne malmros dukat upp helgrillat lamm på Frimurarhusets gård, granne med S:t Nicolaus kyrkoruin.
Guidad tur onsdagens utflykt till Stora Karlsö delade gruppen i två delar. i båtturen ingick en guidad tur som skulle ta 2,5 timmar att gå. Några av oss klarade inte att gå på det klapperstenska underlaget så vi satte oss bekvämt i solen efter att ha besökt museet. Lunchen med gravad röding, sås och potatis intogs utomhus.
Östra Rikshalvan vid middagen på hotellet bjöd Kenneth Jönsson alla att besöka frimurarsamhället i Borgå den 10 till 15 juni 2024. torsdagens utflykt ledde norrut till Stenkyrka.
engagerad, eller nördig, kan man säga att Leif Persson är som samlare av Harley davidson. Han började samla vid sin första resa till uSA år 1971.
Internt caritasbidrag
När mons öhman summerade veckans händelser kände han säkert att vi tycker att han är minst lika bra som researrangör som ordförande mästare.
Caritasarbetet – en av träffens viktiga orsaker – med överskott på ungefär 5 000 kronor går till frimurarsamfälligheten på Gotland. X
Aktiviteter utanför logearbetet skapar gemenskap bröder emellan. En av dessa aktiviteter är de motorcykelåkande bröderna i Widow Sons (WS) som lördagen den 17 juni antog 21 nya medlemmar i det nyinvigda logehuset i Skövde.
Solen var på sitt allra bästa humör denna den dag då motorcyklarna anlände mangrant till det nyinvigda huset vid Kyrkogatan 9 i Skövde och där ordförande mästare i S:t Andreaslogen Birger Jarl – mattias Peterson –hälsade hjärtligt och broderligen välkommen. ett 40-tal medlemmar från både Finland och Sverige medverkande denna dag när Widows Sons skulle växa sig nästan dubbelt till antal. denna dag bjöd som sagt på ett magnifikt sommarväder och ventilationen i den splitternya Johannessalen ville inte riktigt fungera som önskat. därför utlystes ett antal dispenser under mötet av ordförande Gus macdonald för att intaga frisk och svalkande luft.
Sedan tidigare i år har Widows Sons Sweden bidragit till musikhjälpens insamling till förmån för barn på flykt med 10 000 kronor. Caritas är en viktig del i WS verksamhet, under året har WS samlat in ytterligare drygt 10 000 kronor till bland annat Läkare utan gränsers insats i ukraina. X
Vi hjälper dig med förberedelserna inför förvandlingens stund.
Det är vanligt att man har frågor om begravning, bouppteckning, arvskiften och testamenten. Kontakta oss för att få svar på dina frågor.
Vill du se vad andra gett oss för omdömen, besök www.reco.se/sankt-eriks-begravningsbyra
Sankt Eriks Begravningsbyrå
Frejgatan 10, 113 49 STOCKHOLM 08-120 930 10 el. 0768 580 581
www.sankteriksbegravning.se info@sankteriksbegravning.se
SYMPOSIUM
Helsingfors27–29oktober2023
Anmäldiggenomattbetalasymposieavgiften600SEK(50€)till forskningslogenskonto
www.eckleff.se
Bankgiro:333-5445BIC:HANDSESS.IBAN:SE7060000000000566117568
Imeddelandefältetskriv:SymposietiHelsingfors2023,NAMNochGRAD.
Carl Friedrich Eckleff anses vara den som skapade det tiogradiga svenska systemet. I år fyller Eckleff 300 år som person vilket uppmärksammades av Ordens forskningsloge. Ett 70-tal bröder var på plats för jubileet i Stamhuset i juni. Deltagarna bjöds bland annat på ett historiskt skådespel och lansering av en ny bok om Eckleff, hans tid och tankevärld.
under 1700-talet växer frimureriet fram i Sverige. den första logen i Sverige genomförs 1735 av greve Axel Wrede-Sparre. man verkar inom ett tregradigt system som har stora likheter med andra frimureriska system.
i slutet på 1750-talet tar Carl Friedrich eckleff initiativ till den första S:t Andreaslogen (L’innocente i Stockholm) och till ”ett fullkomligt och stort ordenskapitel” som blir en föregångare till Stora landslogen.
i och med detta bildas i Sverige ett sammanhängande frimureriskt system som består av tre nivåer vilka idag omfattar tio grader. Systemet vilar på kristen grund och varje grad bygger vidare på tidigare grader. detta så kallade svenska system är unikt i världen och man kan på sätt och vis säga att Carl Friedrich eckleff är en av det svenska frimureriets fäder.
Vem var Eckleff?
Carl Friedrich eckleff (1723-1786) levde större delen av sitt liv på drottninggatan 6 i Stockholm. Han anställdes 1742 i kanslikollegiets utrikesexpeditionen där han verkade till 1767. eckleff var aktiv i ett flertal ordnar förutom Frimurarorden, bland annat Fackelorden och den av honom instiftade tankebyggarorden. denna orden räknas som Sveriges första litterära sällskap.
eckleff var en kulturpersonlighet, talare, produktiv författare och en av Sveriges främsta boksamlare. Hans bibliotek omfattade fler än 6 000 volymer.
Eckleff fyller 300 år
den 25 juni (enligt gamla stilen) fyllde
Carl Friedrich eckleff 300 år. detta uppmärksammandes på vederbörligt sätt när Svenska Frimurare ordens forsknings-
loge, som bär hans namn, bjöd in till jubileumsdag i Stamhuset i Stockholm den 17 juni 2023.
dagen bestod av tre delar: ett historiskt skådespel i två akter, lansering av skriften ”Carl Friedrich eckleffs tid och hans ode öfver friheten” samt middag i Bankettsalen.
Spelet om Eckleff Spelet om eckleff är ett nyskrivet verk som till stor del bygger på eckleffs egna alster och då gällande ritualtexter. texterna
har sammanställts av Peter oskarson och kompletterats av magnus Åkerman och Stefan Schierbeck, vilka även axlade rollerna som Berättaren och Arkivarien.
i spelet får vi en kort introduktion till eckleffs liv i ett Sverige som sakta återhämtar sig efter många år med krig och pest. upplysningstiden bryter just fram och vetenskap, konst och nya religiösa inriktningar påverkar samhällsutvecklingen. den unge eckleff gör entré och beskriver sin syn på frihet och fred samtidigt som han kritiserar krigen. i rask takt får
text: Johan Groth Bild: mats Gartzvi inblickar i eckleffs liv och tankevärld, bland annat i en stark scen där han möter emanuel Swedenborg. Huruvida de bägge möttes i verkligen är oklart. Klart är att eckleff var väl insatt i och inspirerad av Swedenborgs tankar.
Handlingen rör sig nu mot slutet av 1750-talet och vi får följa eckleffs arbete med att grunda L’innocente och ordenskapitlet. denna den första akten slutar just när eckleff gör sig redo att öppna kvällens loge.
Reception den 3 juli 1776
När ridån åter går upp tar handlingen vid där den nyss slutade. det står nu klart att vi ska få uppleva en reception i grad i enligt 1760-års ritual. recipient är ingen mindre än Carl-michael Bellman. receptionen ger en detaljerad bild av hur frimureriet bedrevs vid denna tid. Åskådarna fick mångfaldiga tillfällen att begrunda likheter och skillnader mellan dåtidens och dagens ritualer.
Ode till friheten
mellan de bägge akterna var det paus med förfriskningar i oscarssalen. Här fick deltagarna en presentation av boken ”Carl Friedrich eckleffs tid och hans ode öfver friheten” skriven av ingvar Bengtsson och Kjell Lekeby. Boken belyser eckleffs liv,
tid, tankevärld och hans kanske viktigaste egna verk.
i eckleffs efterlämnade skrifter kan två influenser särskilt urskiljas: pietismen (särskilt herrnhutismen) och upplysningsidealet. mycket tyder på att den förra påverkade eckleff som nydanare av frimureriet i Sverige. den senare tankeriktningen kommer tydligt fram i odet, kanske tydligast i dess fjärde vers som bär stora likheter med den text som idag finns i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
Middag och underhållning efter skådespel och boklansering samlades deltagarna i Bankettsalen för middag. under måltiden talade bland annat magnus Åkerman, Sune Lindh och ingvar Bengtsson. magnus Åkerman berättade om arbetet med att ta fram skådespelet från hugskott på hotell eggers i Göteborg till premiär i Stamhuset. Sune Lindh skildrade forskningslogens historia och arbete idag. ingvar Bengtsson fördjupade bilden av eckleffs betydelse som författare och nydanare av det svenska frimureriet. en slutsats var att med sina tankar kring engagemang, gemenskap, individens roll i samhället och så vidare talar eckleff till oss idag på ett sätt som känns både aktuellt och angeläget.
under middagen fägnades gästerna
Forskningslogen Carl Friedrich eckleff har till uppgift att bedriva och främja forskning kring frimureriet och dess historiska och kulturella bakgrund, sociala miljö, samhälleliga roll och ideologiska utveckling. Fokus ligger på det svenska frimurarsystemet. Logen arrangerar vanligen sex sammankomster per år i olika grader.
Alla medlemmar i Svenska Frimurare orden kan bli kor-
med skön musik av Stamhusmusiken som även medverkat i spelet samt med skönsång av vår nyrecipierade broder Bellman! måltiden avslutades, som sig bör, med att deltagarna sjöng Ja, må han leva! för Carl Friedrich eckleff!
Avslutande ord
Jubileumsdagen var mycket uppskattad bland deltagare och medverkande. Spelet om Carl Friedrich eckleff var ”ett fantastiskt exempel på hur vi kan lära oss mer om frimurerisk historia i ett pedagogiskt och lättsamt format” och är en ”tidskapsel av frimurerisk kunskap och information”. många deltagare uttryckte sin förhoppning om att spelet kan sättas upp igen i en nära framtid. det finns indikationer på att så kan komma att ske och då ska förhoppningsvis många fler få chansen att möta eckleff, uppleva hans tid och lära sig mer om hans betydelse för det svenska frimureriet!
Avslutningsvis, spelet om eckleff har tillkommit tack vare insatser från ett stort antal bröder, förutom de redan nämnda, Peter oskarsson (regi), skådespelare, bröder och ämbetsmän i S:t Johanneslogen S:t erik, musiker, ljus- och ljudtekniker, kostym, mask och peruk samt med sponsring från bland annat Frimurarestiftelsen och S:t Johanneslogen S:t erik. X
responderande medlem i forskningslogen. medlemmarna får, förutom kallelse till kommande sammankomster, årsboken Acta masonica Scandinavia. Boken ges ut gemensamt av de nordiska forskningslogerna.
mer information om logen och en för alla öppen webbshop finns på forskningslogen Carl Friedrich eckleffs webb: https://eckleff.se/
Kung David var far till Salomo och som vi frimurare väl känner som den som byggde Jerusalems tempel. Egentligen var det David som ville och skulle bygga templet men hans blodbesudlade händer gjorde det omöjligt. David är ändå viktig för oss. Inte bara som far till Salomo utan som den som Jesus räknar sin härkomst från. Vi påminns om släktskapet i julpsalmen Det är en ros utsprungen av Isais rot och stam, av fäderna besjungen, den står i tiden fram... Isai var Davids far och rosen är en bild av Jesus Kristus.
Berättelsen om kung david är mångfacetterad och har många intressanta historiska detaljer. det handlar om hur en enkel herdepojke, yngst i syskonskaran, blir israels största kung. vi förflyttar oss till terebintdalen. Året är uppskattningsvis 1025 f. kr. det är krig mellan israel och Filistéerna. Arméerna står mot varandra. Stilla. Avvaktande. ur filistéernas här stiger Goljat fram, han sades vara tre meter lång. en jättestor och stark kämpe. Kriget skulle avgöras i en tvekamp mellan Goljat och en ur Sauls styrkor. ingen vågade. Berättelsen i 1 Samuelsboken är beskrivande. david har mod och list att våga möta Goljat och besegra honom, en färdighet han lärt sig när han vallat får och skyddat dem mot vilda djur. davids bröder uttrycker sig hånfullt om sin yngsta bror, men david är redo till kamp. Han rustar sig och det viktigaste vapnet är stenslungan och de utvalda stenarna och förvissningen om att Gud är med honom.
Goljat
det behövs inte mycket. med sin stenslunga prickar david Goljat i huvudet så att den stora kämpen stupar på fläcken. Kampen är över nästan lika fort som den börjat. Sauls styrkor har segrat och fienden flyr. mänsklighetens stora berättelse har berikats med david-Goljat historien som skulle, upprepa sig flera gånger om.
Krigisk och brutal var davids första steg mot framgång. Berättelsen återger den tidens sätt att hantera konflikter. och som alltid finns i bakgrunden en förtröstan på att Gud gett segern.
David, Saul och Jonatan
men redan tidigare hade david funnit gunst hos Saul som sannolikt led av mentala problem och depression. Genom att spela på lyra kunde david lugna ner Sauls sinne så att kungen fick ro. detta finns beskrivet på målningen som finns i Stamhusets refektorium.
men den vänskapen skulle också hotas. david blir mycket god vän med Jonatan som var Sauls son. detta kunde inte Saul tåla så
han sänder david ut i krig i hopp om att david skall stupa. men det går inte så. tvärtom är david mycket framgångsrik. in i det sista försöker Saul mörda david men det går inte så. tvärtom fortsätter davids framgångar och han blir hyllad av israels folk som hjälte.
Saul gör ett sista försök att mörda david genom att involvera sin son Jonatan i konspirationen, men Jonatan sviker inte sin vänskap till david. de skiljs som vänner när david flyr undan. efter detta följer ytterligare förvecklingar. Filistéerna fortsätter sitt krig mot israel. det blir stora förluster på båda sidor. till sist intar filistéerna det landområde de kämpat om. Saul och hans söner stupar. innan detta sker har david haft möjlighet att hämnas på Saul men han skonar Sauls liv.
Jerusalem börjar byggas davids väg fortsätter framåt. Han blir kung i israel och tar upp kampen än en gång med filistéerna och går segrande ur den kampen. Han återför förbundsarken till Jerusalem och gör staden till huvudstad. Samtidigt påbörjas ett stort uppbyggnadsarbete i staden med templet som det viktigaste. en tid av återuppbyggnad sker och stärker folket israel och dess religion.
Profeten Natan är en viktig rådgivare för kung david. trots framgång i administration och krig kommer david ändå att svika det goda. det händer när han låter uria gå i främsta ledet i strid med den baktanken att han skall stupa och att david därefter kan ta urias änka, Batseba till sin. detta sker. men profeten Natan kommer med skarpa tillrättavisningar. dessa vill inte david lyssna på. det är
först efter att sonen som Batseba fött dör, som david ångrar sig djupt och söker förskoning och förlåtelse hos Gud. denna process finns beskriven i Psaltaren i psalm 51. efter detta föds ytterligare en son; Salomo som blev kung efter david. Salomo fullbordade det verk david påbörjat nämligen byggandet av det första templet i Jerusalem.
Absalom upprorsman och son davids son Absalom vände sig mot sin far och vill genom intriger och kupper göra sig själv till kung. Genom att uppvigla folket försökte han ta makten och störta sin far. detta misslyckades. enligt berättelsen fastnar Absalom med halsen i en grenklyka och blir hängande. Han dödas därefter av davids soldater, utan att david visste om det. När budet kommer om sonen Absaloms död blir david utom sig av förtvivlan och utrycker sin önskan att själv ha fått dö och inte sonen.
Inslag av poesi och musik
Berättelsen om david är som en spänningsroman med intriger och strider av alla slag. den visar på det mörka och det ljusa i människans historia. Som en röd tråd genom berättelsen finns tron och tillit till Gud. det trovärdiga perspektivet framträder i berättelsen genom den öppna beskrivningen av hur david handlade. Han görs inte bara till en fullkomlig hjälte, snarare blir han en man som genom svårigheter, motstånd och utmaningar försöker finna en väg av sanning och ljus i livet. davids hårdhet i strid och kamp kombineras med hans välvilja till sina närmaste. När ett rike byggs upp är det en grogrund för allahanda lyckosökare. david lyckades navigera mellan dessa olika blindskär. Han var kung i israel under 40 år. Hans levnadstid är uppskattad till 1040-970 f.Kr.
musiken och poesin var en viktiga del av davids liv. Psaltaren är fylld av hans psalmer. den kanske mest citerade och kända är psalm 23 Herdepsalmen som genom sitt bildspråk sammanfattar davids skiftande liv. med poesi och musik avslutas också davids liv.
När dagen gryr och solen går upp, en morgon utan moln, då spirar gräset efter regnet i solens strålar.
david lägger ner vandringsstaven. mätt på att leva. israels fortsatta historia kom att påverkas av david ännu i våra dagar. och från den davidska ätten spirade ett nytt skott fram. messias. Jesus Kristus. men det är en annan historia. X
En festvåning i Göteborg
utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.
Välkommen
till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.
Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!
www.frimurarsalongerna.se
Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg
Förmånliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.
Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.
Dagens lunch och After Work.
Södra hamngatan 31
Tel: 031- 13 20 22
www.golden-days.se
röd i vår almanacka. Kanske för att vi inte skall glömma vilans dag, dagen som har med rekreation – åter-skapelse – att göra.
Skapelsens fjärde dag
Jag skall här reflektera något över den fjärde skapelsedagen. det som då blev till har en daglig betydelse för oss alla. 1 mosebok 1:16–19 berättar:
Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den fjärde dagen.
När solen går upp börjar en ny dag. När den går ner slutas dagen. Solen är viktig och styr vårt liv och dess rytm och är förutsättningen för allt liv på jorden. detta är ett faktum vi alla delar.
Sol och måne är viktiga symboler i frimureriet
Både solen och månen är viktiga symboler inom frimureriet liksom de olika tidsbegreppen. man skall öva det frimureriska arbetet dygnet runt oavsett om klockan är tolv eller midnatt. en påminnelse om att arbeta på att igenmura hjärtats revor mot lasternas anfall vilket är ett dagligt och viktigt arbete för var och en frimurare. de båda himlaljusen bestämmer också dagens och nattens timmar. vad klockan är beror just på dessa. Finns det något vackrare än en soluppgång? Att se hur mörkret sakta men säkert trängs undan, se hur ljuset tar över. men lika vacker är också en solnedgång. inte minst då vi vet att denna snart skall förvandlas i solens uppgång.
Ljuset lyser i världen
I 1 Mosebok återfinns en av Bibelns två skapelseberättelser. Här ges en förklaring – inte en vetenskaplig sådan – men i poesins och i berättelsens form – hur allting började. Man brukar säga att vetenskapen förklarar hur något går till och teologin varför det finns till.
i begynnelsen skapade Gud… inledningsorden tillhör världslitteraturens mästerverk. Allting börjar med att Gud säger sitt kommandoord: Varde ljus - ljus bli till –ljus sätt igång! Skapelsen sker under sex dagar. det är förstås inte samma dagar och tider som vår tidsberäkning då himlaljusen, enligt Bibeln, först skapas på den fjärde dagen. På den sjunde vilar Gud. därför har vi en vilodag i veckan. den markeras
Även Nya testamentet har en skapelseberättelse. det är inledningen av Johannesevangeliet. i den ges ett kristet bidrag till förståelsen av skapelsen, och det heter att det var genom ordet som allt blev till. ordet är detsamma som Kristus. det heter vidare, att i ordet fanns liv och ljus, och att detta kom in i världen genom att ordet blev människa. Senare säger Jesus själv att han är världens ljus och att var och en som tror på honom inte ska vandra i mörkret utan ha livets ljus. Som frimurare känner vi väl till Johannesevangeliets inledning. den är en grundsten i vårt frimureri.
”Mörker må täcka mig, ljuset omkring mig bli natt …”
Att Gud är nära ständigt nära oss beskriver en text i Gamla testamentet. det är Psaltaren 139:7-12:
Var skulle jag komma undan din närhet? Vart skulle jag fly för din blick? Stiger jag upp till himlen, finns du där, lägger jag mig i dödsriket, är du också där.
Tog jag morgonrodnadens vingar, gick jag till vila ytterst i havet, skulle du nå mig även där och gripa mig med din hand. Om jag säger: Mörker må täcka mig, ljuset omkring mig bli natt, så är inte mörkret mörkt för dig, natten är ljus som dagen, själva mörkret är ljus.
Hans närvaro har också att göra med att det gudomliga ljuset fanns innan och kommer att finnas efter det att himlaljusen är borta. dessa har haft som uppgift att reflektera Guds ljus. det ljus som alltid
lyser i öster. det ljuset som vi ska få skåda och omslutas av när vi står ansikte mot ansikte med Honom.
”En soluppgång från höjden”.
i Sakarias lovsång, Luk 1:68 -79, läser vi om en soluppgång från höjden. det handlar om Jesus Kristus Guds son. det står att den soluppgången är för ”dem som är i mörkret”.
mellan Gamla testamentet och Nya testamentet, malaki och matteusevangeliet är det 400 år. den tidsepoken bryts av denna soluppgång från höjden. vi ser vägen framåt och anar målet för vår vandring. ett nytt tidevarv börjar, en ny tideräkning tar vid.
Nu går Gamla testamentet upp i det Nya. Så är cirkeln sluten. När det verkade som om Gud var tyst, korruptionen härjade, de sociala orättvisorna växte, landet ockuperat, då kommer denna soluppgång från höjden. med Betlehem, barnet och sonen börjar en ny tid gry, mörkret fick ge vika. Underbara sanning: Mörkret skall förgå
Solens uppgång i öster och Jerusalem Solen kommer aldrig att gå ner igen för den som lever i soluppgången från höjden. denna har sin början i och sitt ursprung i kärleken, Guds kärlek, den kärlek som Paulus lovprisar i 1 Korintierbrevet kap.13, den han kallar en väg, som är överlägsen alla andra vägar. denna kärlekens soluppgång från höjden handlar inte om något mindre än att förvandla denna jord och tillvaro till ett Guds rike. detta sker när Jesus kommer tillbaka till vår jord. Från den östra porten i Jerusalem kommer han och blir synlig för alla. en solens uppgång i öster och Jerusalem. På den dagen fullbordas också det judiska folkets längtan efter messias. också över dem strålar ljuset.
Bo Setterlind skriver i en dikt Natten syns inpå som en morgonrodnad, underbara sanning: Mörkret skall förgå! X
Är man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen.
Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna.
vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende.
Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.
mejla ordet till Frimuraren tillsam-
mans med namn och mobilnummer – eller skicka ett vykort till redaktören. trisslotterna skickas digitalt. Adresserna finns i redaktionsrutan på sista sidan i tidningen.
Senast den 25 september 2023 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. X
meddelanden från Svenska Frimurare orden redaktör och ansvarig utgivare einar Gerdelius Årgång 25, Sept 1953, Nummer 3
Johan Olof Wallin frimurare
Anledningen till att Wallin blev frimurare har väl närmast varit överväganden i vänkretsen och förkänslan av gemenskap och solidaritet med ordens tankar, som i mycket återspeglade motiv och tankesätt i tiden, men här som annars ligga väl också de filantropiska intressena i grunden. Han recipierade den 15 november 1806 i S:t Johannes logen S:t erik. Hans personlige vän och trofaste meningsfrände, den ovan nämnde Johan Jakob Hedrén, var vid tiden talman i logen och torde ha officierat.
Gradpasseringen var sedermera följande: ii gr 30/11
1808; iii g 26/2 1810; iv–v gr 7/10 1816; vi gr 12/5
1817; vii gr 15/2 1819; viii gr 23/2 1820; iX gr 20/3
1823 samt X gr 23/2 1826, i vilken sistnämnda grad han samma år emottog överofficiants värdighet.
Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Christer Fessé, Lars Ankarsand och mats Wennerberg som angivit rätt lösning: Murare de tre kan se fram emot en digital trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X
Det är inte bara Svenska Frimurare Orden som firar återstarten och 100-årsminnet av detta. Det gör även Fria och antagna murare i Finland och det med ett besök i Stamhuset i Stockholm.
Samtidigt som sex stycken busslaster med 300 finska frimurare anlände till Stamhuset i Stockholm besökte 200 damer Kungliga slottet.
– vi är här på en konventkryssning och åker tillbaka idag. det blir en rundvandring med föreläsning om Bååtska palatset som avslutas med en lunch på Blasieholmen restaurang (måns Bock) och efter det åker vi tillbaka med bussarna till färjan, säger stormästaren Henrik Nylander i orden Fria och antagna murare.
Även denna orden firar 100-årsmin-
net av återstarten av frimureriet i Finland och det finns ett gott samarbete med Svenska Frimurare orden i Sverige och Finland.
Varför just ett besök i Stamhuset här i Sverige?
– vi har inte så fina utrymmen som ni har här. och så kommer vi att starta vår fjärde loge i umeå med invigning sista helgen i september. På båten har vi bokat hela deras konferensavdelning för våra föreläsningar.
Henrik Nylander installerades som Stormästare i maj i år. orden har cirka 7 500 medlemmar. Stormästaren är utnämnd på två år som kan förlängas med två år i två omgångar. Normalt sitter Stormästaren på sin post i fyra år.
Vad är din främsta prioritering som Stormästare?
– vi har en långsiktsplan efter pandemin för att komma igång med rekryteringen där vi ska klargöra dygderna och idén med frimureriet.
text: ulf ingvarsson
Den 23 april 2022 genomfördes Sjunde fördelningens första fördelningsdag. Ungefär 60 bröder anslöt då till den avslutande måltidslogen. Samtalsnivån var öronbedövande, ljudet fyllt av samtal och skratt. Hur skulle detta kunna överträffas?
den 22 april i år var det dags för den andra fördelningsdagen. med lite nervositet påbörjades planeringen och vi funderade på hur det skulle gå denna gång. Första gången man gör något kan det alltid dra lite folk, men andra gången brukar vara lite svårare.
På vårt planeringsmöte började vi med att stämma av förra året och vad som kunde förbättras. vi skojade lite kring hur många vi var första året och sade tänk vad roligt om lite fler kunde stanna denna gång. Grundkoncept fick kvarstå, en dag för alla bröder. Starta med reception i grad vii, följt av lite lunch och sedan reception i grad iv-v samtidigt som ett seminarium i grad i. För att sedan avslutas med en ge-
i
Seminarie grad I redan efter första fördelningsdagen hade riddaren och kommendören med röda korset olof Sköld lovat att han kommer gärna tillbaka och håller instruktioner under dagen. men här gjorde vi en förändring mot första året, i stället för instruktionen i grad iv-v fick broder olof hålla i seminariet i grad i
men av det följde att det saknades någon som skulle hålla just instruktionen i grad iv-v. ordförande mästaren i S:t An-
dreaslogen Gevalia, rafael Bengtsson, som lovade att besöka vår fördelningsdag, tog sig an uppgiften.
Välfylld kapitelloge
Så anlände den 22 april och dagen rullade igång med en välfylld kapitelloge. efter en väl genomförd loge ”släpptes” kapitelbröderna ut och möttes av alla övriga bröder som hade börjat samlas i Frimurarhuset. en första omgång av broderliga samtal skedde mitt på dagen när alla fick fylla på sina magar med en enkel smörgås.
Nu var det snart dags för huvudnummret, måltidslogen, men innan den bjöd husets ordförande mästare tillsammans med provinsisalmästaren på bubbel innan alla bröder slogs sig ner till bords. Även detta år bjöds vi på god mat och en härlig samtalsnivå, vilket även i år tolkas som ett gott tecken. och alla goda samtal fortsatte långt in på småtimmarna. vi ser fram emot vår tredje fördelningsdag.
vartannat år möts Stormästarna inom det svenska systemet för att dryfta gemensamma frågor. den 15-17 juni 2023 skedde mötet i danska Aarhus under värdskap av den danske Frimurerorden med dess Stormästare broder Walter Schwartz i spetsen.
temat för årets möte var ledarskap och hade arbetats fram av den nordiska Kanslerkommittén. det mycket uppskattade svenska bidraget genomfördes av broder Peter roos, X Svea, ordförande mästare i Nordiska Cirkeln. många kloka tankar och erfarenheter delades som alla nu har att fundera över hur de kan implementeras i respektive verksamhet.
mötet inramades av ett synnerligen väl arrangerat program för frimurare och medföljande med besök på varna Palæet, den Gamle By, AroS Aarhus Kunstmuseum och moesgård museum. den avslutande galamiddagen hölls på ordenshuset i Aarhus där den danska organisationskommittén under ledning av den danske Frimu-
text: Christian Storck
För 25:e året i rad samlades ett stort antal bröder i Båstad för den årliga Bjäreträffen, som blivit ett mycket uppskattat inslag i den frimureriska årskalendern, inte minst för bröder från Andra fördelningen.
med god planering kommer man långt och det märktes att arrangörerna lagt stor möda på att skapa ett intressant och bra program för dagen. Årets Bjäreträff innehöll dessutom ett par helt nya inslag. På plats fanns nämligen såväl storintendenturen som forskningslogen C F eckleff, båda med välfyllda varubord. Försäljningen tycktes gå bra och intresset för deras breda utbud var stort.
Före den sedvanliga och mycket uppskattade lunchen var det dags för stipendieutdelning. Nordiska Första Johannislogens Jubelfonds keramikstipendium gick i år till isabel ”iza” Guerrero från Höganäs som fick mottaga stipendiet av Jubelfondens ordförande Gabriel Anderbjörk. Liksom förra året var Jubelfonden en av finansiärerna bakom årets Bjäreträff.
Ordensledningarna på det nordiska Stormästarmötet. År 2025 kommer Stormästarmötet att äga rum i Stockholm. Foto: Svend
rerordens sigillbevarare och kansler broder Christian Høy-Petersen fick ett välförtjänt tack vid den avslutande middagen. Stafettpinnen att arrangera stormästar-
mötet 2025 har nu gått över till Svenska Frimurare orden. vår Stormästare broder Christer Persson avslöjade att mötet kommer att äga rum i Stockholm i juni 2025.
dagen avslutades med ett tvådelat program; ett för medföljande respektive och ett för medlemmar i orden. det mycket uppskattade respektiveprogrammet leddes av broder Gillis edman, provinsialmästare i Göta Provinsialloge.
Huvudnumret i programmet för bröderna var det föredrag som traditionsenligt hölls av ordens Stormästare Christer Persson själv. därefter följde föredrag av förste deputerade provisinalmästaren
i Skånska Provinsiallogen, mats Strömberg, ordförande i informationsdirektoriet, John Fahlnaes, ordförande mästare i forskningslogen C F eckleff, magnus Åkerman, samt av dirigenten Kristofer Wåhlander.
dessa föredrag lajvstreamades och går nu att se i efterhand genom att scanna Qrkoden här intill.
text & Bild: Jörgen Jonsson
Åttio sommarlediga och logesugna bröder fyllde matsalen.
För andra året i rad arrangerade S:t Johanneslogen Eystrasalt i Västervik en loge mitt i sommaren. Förra året kom ett fyrtiotal bröder. I år deltog dubbelt så många.
– vi vet att många av våra bröder saknar frimureriet under sommaruppehållet. vi
vet också att många bröder tillbringar sina semestrar i den fagra skärgårdsnaturen här ikring västervik, säger Hjalmar Åselius, ordförande mästare i eystrasalt.
därför provade man förra året att lägga in en sommarloge i eystrasalts arbetsordning. den blev uppskattad och sporrade till att upprepa även i år.
– med åttio mycket nöjda deltagare kan vi nog säga att vi skapat en frimurerisk tradition här på ostkusten. Speciellt glädjande är att så många ”utsocknes” nappade på vår inbjudan. i deltagarlistan noterade vi ett tiotal orter representerande fyra olika fördelningar, säger Hjalmar Åselius.
Besök vår webbshop: frimurarorden.se/butik
SVENSKA FRIMURARE ORDEN
Ordens storintendent
Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens webbshop, som är öppen för alla och som du hittar på frimurarorden.se/butik
Svärd: Frimurarsvärd i Ordens egen utformning. Finns i rött, svart och vitt. Pris: 2 625 kr inkl moms.
Strumpor: Frimurarordens officiella strumpor. invävt rött kors. Lite extra längd för att passa till frack.
Pris: 139 kr inkl moms.
Vi hanterar betalning via Klarna. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer köpinformation på Ordens hemsida.
inom kort får vi in medaljhållare som passar i bröstfickan. b esök vår webshop för mer information.
Som aviserades under försommaren har webbkommittén gjort en hel del förändringar på ordens hemsida för att förbättra användarupplevelsen.
Uppdaterad navigering
Navigationen i hamburgermenyn har uppdaterats för att vara mer vägledande i hur man hittar viss information. Länkarna (”noderna”) är döpta så att navigationen blir mer intuitiv. en helt ny navigationsnod som heter Mina sidor har sett dagens ljus. du finner den i hamburgermenyn och under denna nod finns direktlänkar till några av hemsidan mest besökta sidor. under navigationsnoden Tjänster & service / Trycksaker & dokument finns nu ett antal av ordens trycksaker direkt läsbara i webbläsaren, exempelvis utdrag ur prydnadsförordningen.
Förenkla planeringen av dina logebesök under mina sidor finner du även de två nya sidorna Mina sammankomster samt Hitta sammankomst. dessa nya sidor är till för att ge dig en överblick över dina planerade logebesök och förenkla när du söker efter sammankomster du vill besöka.
Sidan Hitta sammankomst ger möjlighet att söka efter alla sammankomster som din grad tillåter dig att besöka på en ort under en specifik tidsperiod.
tanken är att underlätta att hitta sammankomster när du är på besök på en ort.
du kan begränsa din sökning genom att exempelvis välja fördelning under menyn Fördelning / Mina enheter, men även genom att välja enhetstyp samt skriva en ort i fältet Enhetsnamn eller ort såsom du ser i bilden.
Genom att klicka på menyn ”filter” så kan du begränsa resultatet ytterligare, exempelvis på ett specifikt datum.
Mina sammankomster
Sidan Mina sammankomster ger en överblick av alla sammankomster som du är anmäld till, tjänstgör eller prenumererar på.
Här är förhoppningen att det ska underlätta att du nu slipper gå in på flera olika arbetsordningar för att få en överblick, samtidigt som du får en sammanställning av alla redan inplanerade sammankomster.
På samma sätt som på sidan Hitta sammankomst så kan du filtrera listan med sammankomster. Här kan du bland annat filtrera på de sammankomster som du är registrerad att tjänstgöra på, alternativt är anmäld till, se bild.
Ordens utnämningar på hemsidan orden tilldelar regelbundet ett antal bröder olika värdigheter som tack för deras insatser för orden.
Nu finns det fyra nya sidor som visar olika utnämningar och utmärkelser som är kopplade till orden.
via Information från Orden / Utnämningar hittar du fyra nya informationssidor för utnämningar till och innehavare av Carl Xiii:s orden, riddare och kommendörer med röda korset, ordens Hederstecken och Prins Bertils Frimuraremedalj.
vi i webbkommittén hoppas att förändringarna kommer att underlätta för alla bröder nu när höstterminen är i gång.
text: Christer Persson, ordens Stormästare
utom Stormästarna deltar även Stormästarens prokurator (SmP) och ordens sigillbevarare och kansler (oSK). Årets tema var ledarskap med frågeställningar om hur vi hittar rätt ledare och hur vi kan utveckla och stödja våra ledare. På annan plats i tidningen kan du läsa mer om detta möte. mellan dessa större möten har de fyra Stormästarna egna möten, för det mesta på teams. Som ett stöd till Stormästarna finns en kanslerkommitté där fyra oSK arbetar tillsammans med uppdrag som de får från Stormästarna.
Tre sommarmöten i ett internationellt perspektiv är det svenska systemet med frimureri på kristen grund ett mycket litet system, som omfattar cirka 40 000 bröder, i en värld med flera miljoner frimurare. därför är det av största vikt att vi samarbetar och stödjer varandra i gemensamma frågor och utmaningar.
en del av det som vi tappat. i många enheter är det bra aktivitet, medan andra släpar efter. Alla enheter måste med på banan igen. vi måste bli fler för att dela på våra fasta kostnader, som hela tiden ökar. vi kan inte bara höja avgifterna.
det gäller att både rekrytera och behålla, ett uppdrag som åvilar oss alla. det är ingen ”one man show” för våra ordförande mästare och ordförande.
Orden trogen
det kommer att ta tid att komma tillbaka på den nivå vi hade 2019, men resan tillbaka måste börja nu.
det finns inga enkla lösningar. det viktigaste uppdraget är att fokusera på brödernas väl. om vi ser till att alla känner sig sedda, hörda och bekräftade och vi skapar trivsel, kommer fler att vilja vara med och fler väljer att bli orden trogen.
vädret spåddes bli lika varmt och fint som det var 2018, men så blev det inte. man kan väl säga att vädermässigt blev sommaren precis som en svensk sommar brukar vara, sol, regn och vind om vartannat i olika mängd. en del platser har plågats extra mycket med stora regnmängder.
denna inledning är typiskt svensk, att prata om vädret. När man kommer hem från en resa blir en av de första frågorna man får, hade ni tur med vädret?
Jag avslutar denna inledning med några kloka ord, som ofta används i detta sammanhang – har man bara rätt kläder finns det inget dåligt väder.
Fyra Stormästare
Helgen före midsommar var det stormästarmöte inom det svenska systemet (danmark, island, Norge och Sverige). värd för mötet var den danske Frimurerorden och mötet hölls under tre dagar i Århus. dessa möten hålls vart annat år och nästa gång är Svenska Frimurare orden värd för mötet, som kommer att hållas i Stockholm. För-
Även om de flesta logelokaler är stängda under sommaren har det förekommit många aktiviteter. Surströmmingstema i örnsköldsvik, midsommarloge i ekenäs, Havskronamöte i Nagu, och sommarloge i Härnösand är några av de inslag jag sett på hemsidan under fliken Frimurarsommar.
Jag har haft glädjen att delta vid tre sommarmöten, i Byxelkrok på öland, Bjäreträffen i Båstad och rosersbergs slott utanför Stockholm. omfattningen och typen av aktiviteter varierar stort, men den goda stämningen är lika stor på alla ställen och är inget att ta fel på.
Rekrytera och behålla Jag märker att det finns en längtan att komma samman och dessa sommarmöten blir en viktig länk från vårtermin till hösttermin.
När du läser detta är verksamheten bra i gång på de flesta ställen, men tyvärr inte på alla.
vi har utmaningar! medlemstalet står och stampar strax under 14 000 medlemmar. Nu gäller det att under hösten ta igen
om vi går in i hösten med dessa ambitioner och är uthålliga, kommer vi att gå en lysande framtid till mötes.
var med och se till att fler män får se det frimureriska ljuset och uppleva gemenskapen!
det är min ambition och jag hoppas att du också vill vara med på resan. X
Frimurarkula
Guld 18 k 30.000 :Vikt ca. 27 gr.
Mått ihopfälld: 15 mm/diam
Mått utfälld: 28 x 38 mm.
Frimurarkula
Förgyllt silver 925 9.500 :Vikt ca. 18 gr.
Mått ihopfälld: 15 mm/diam
Mått utfälld: 28 x 38 mm.
Small 2.400 :Omarbete med eget guld 850:-
ca. 3 gr. Bredd: 4,8 mm.
Medium 3.200 :Omarbete med eget guld 900:Vikt ca. 4 gr. Bredd: 6,3 mm.
info@guldsmedjan-snarberg.se
shop.guldsmedjan-snarberg.se
För övriga ordensringar lämnas offert
Vitguldstillägg 600 :-
Large 4.800 :-
med eget guld 950:-
ca. 6 gr. Bredd: 7,1 mm.
Hos oss handlar ni tryggt och säkert
• Alla plagg levereras på 2 -3 dagar
• Vi lagerhåller alla storlekar
• Levereras inom hela Norden
• Betala mot faktura eller delbetala
Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se
KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER.
Svenska Frimurare Orden
Nr 3 Årgång 96
iSBN 1651 - 35766
Prenumeration:
Helår 275:- (Sverige och Finland).
övriga utlandet: 325 SeK.
Lösnummer 90:-
Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress.
Från utlandet överförs angivet belopp i SeK till:
iBAN: Se72 9500 0099 6042 0003 4405
BiC: NdeASeSS
Hemsida: www.frimurarorden.se
Bostadsadresser uppdateras nu via SPAR orden får nu adressändringar för samtliga medlemmar från Statens personadressregister (SPAr). det betyder att inga svenska medlemmar längre behöver eller kan uppdatera sin bostadsadress via ordens hemsida. uppdatering av din adress i ordens medlemssystem, FmS, kommer att ske automatiskt om du byter adress. För övriga frågor gällande adress, kontakta din loge.
Redaktör: ulf Hjelting Änggatan 62, 702 24 örebro tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se
Bildredaktör: mats Gärdfors
Ansvarig utgivare: John Fahlnaes, SLL
Redaktionskommitté: ulf Hjelting, ordförande Pierre dunbar, SveA urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, öPL Björn Stenemo, vPL Guy Catani, SCF magnus olovsson, mNPL Patrik Andersson, öNPL
Grafisk form: Patrick dunbar, dunbar Layout & design
Tryck
trydells tryckeri Box 68, 312 21 Laholm upplaga 14 500 ex, 4 ggr/år
Inplastning av Frimuraren
Frimuraren levereras inplastad till Sjätte fördelningen i Finland, vilket är ett krav från den leverantör vi använder. i nuläget finns ingen av oss känd distributör som löser leveransen av kvartalsmagasin från Sverige till Finland utan inplastning. inplastning är ett krav även de gånger Frimuraren innehåller bilagor eller ibladningar.
Så skriver du för Frimuraren Spontana bidrag till tidskriften Frimuraren mottages med glädje. Här kommer en kort instruktion för hur du går tillväga för att få din text publicerad i Frimuraren. Kontakta redaktören om du vill ha en text publicerad måste du först alltid etablera kontakt med tidningens redaktör. det är redaktören som avgör vad som ska publiceras i tidskriften. redaktören nås på frimuraren@frimurarorden.se. om du inte fått bekräftelse från redaktören att din text kommer att publiceras, så finns inga garantier för att den publiceras. Längd på din text de flesta inskickade bidrag ska rymmas på maximalt en sida i tidningen. Även kortare texter, notiser, är välkomna. en notis får inte vara längre än 900 tecken inklusive mellanslag. en normaltext får inte vara längre än 2 600 tecken inklusive mellanslag. då ryms text och bild på en helsida. en lång text, som ryms på ett uppslag, får inte vara längre än 5 200 tecken inklusive mellanslag. då ryms text och bild på en uppslag. det är lätt att mäta textens omfång. i mS Word väljer man ”Arkiv” och därefter ”egenskaper” och sedan ”Statistik”. där ser du under ”tecken (inklusive blanksteg)” hur lång din text är. Pages och txt-filer fungerar också.
Bild är ett måste du måste alltid berätta för dem du fotograferar att bilderna kan komma att användas i Frimuraren. du måste skicka minst en högupplöst bild till varje inskickad text. Annars publiceras inte materialet. Bilden måste ha en bredd på cirka 2200 pixlar och får aldrig vara smalare än 1400 pixlar. en jpg-bild om två till fyra mB brukar fungera.
oBServerA: Klistra iNte in bilden i ditt Worddokument.
Hur skickar du ditt material? vi tar endast emot bidrag via e-post, vilka skickas till frimuraren@frimurarorden.se.
varmt välkommen med ditt bidrag!
Vill ni ha en frackkväll? Läs mer på vår hemsida!
Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.
Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.
Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2022 lämna bidrag på närmare 15,3 mkr; huvuddelen, 12,2 mkr, gick till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forsk-
ningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.
Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.
Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.
Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.
Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.
Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557
Hej, vi jobbar som Private Bankers i Handelsbanken. Hos oss kretsar allt runt dig. Hela tiden. Vi finns här för dig och din familj, med trygga och omtänksamma råd för hela ekonomin. Vare sig det handlar om vanliga banktjänster, familjejuridik eller avancerade placeringsalternativ.
Med stabilitet och hållbarhet som grund erbjuder vi lösningar som står sig över tiden och i konkurrensen. Mina kollegor och jag finns på över 200 platser i Sverige, och även i Luxemburg. Var du än väljer att möta oss får du exklusiv förmögenhetsrådgivning med gedigen analys och ett personligt engagemang.
Välkommen till oss – du också.
