Uppenbarelsekyrkan Saltsjöbadens kyrkotomt

Uppenbarelsekyrkans kyrkotomt Saltsjöbadens församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Nacka Tattby 32:1, Kyrkvägen 2, Saltsjöbadens socken, Nacka kommun, Stockholms län, Södermanland

1

Uppenbarelsekyrkan och kyrkotomten är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Uppenbarelsekyrkan ingår även som en del i ett riksintresseområde för kulturmiljövården, Saltsjöbadens centrala delar (AB122) TEXT: Martina Berglund 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Uppenbarelsekyrkan med kyrkotomt sedd från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Uppenbarelsekyrkans kyrkotomt Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden uppfördes 1910–13 och ritades av arkitekten Ferdinand Bo­berg. Kyrkan bekostades av bankdirektören Knut Wallenberg och skänktes av Knut och hans fru Alice till den nybildade församlingen. Arkitekten Ferdinand Boberg (1860-1946) ritade även flera andra kyrkobyggnader, bland annat Alnö nya kyrka i Medelpad 1893-96, Östra kyrkogårdens gravkapell i Norberg 1904 och begravningskapellet på Gustavsbergs nya kyrkogård 1923-25. Dessutom ägnade han sig mycket åt att rita olika typer av industribyggnader. År 1913 blev Saltsjöbaden egen församling, utbruten ur Nacka församling. Fram till 1943 utgjorde församlingen ett pastorat tillsammans med Tyresö församling. Därefter blev Saltsjöbadens församling eget pastorat.

Uppenbarelsekyrkan och kyrkotomten ligger strax intill Tattby naturreservat och Uppenbarelsekyrkan ingår som en del i ett riksintresseområde för kulturmiljövården, Saltsjöbadens centrala delar,

HISTORIK År 1910 gav Knut Wallenberg i uppdrag åt Ferdinand Boberg att rita kyrkan i Saltsjöbaden. Platsen vid Neglingeviken var sedan tidigare reserverad enligt gällande plan som en kyrkotomt. 1889 hade Wallenberg förvärvat marken i form av 1000 hektar med 30 km strand, med avsikten att bygga ett samhälle där stockholmaren kunde få vila och rekreera sig vid rent vatten, i frisk luft och ljus. Samhället utvecklades snabbt och behovet av en egen kyrka ökade.

Knut Wallenberg bekostade även tillsammans Järnvägsbolaget och två vänner till församlingen, församlingens kyrkogård på Skogsö, vilken invigdes 1921.

Kyrkvaktmästarbostaden som ligger strax väster om kyrkan uppfördes samtidigt och i samma stil som denna, troligen också ritad av Boberg. I samband med kyrkobyggandet uppfördes även muren i öster vid Tattbybron, medan järnstaketet med grindar i dess förlängning kom till 1950. Tomten ligger

mer än 20 m över havet och höjdskillnaden medförde därför en vid sväng för att körvägen i öster från Tattbybron och upp mot kyrkan skulle få en måttlig lutning. Församlingshemmet strax intill kyrkvaktmästarebostaden byggdes 1971 efter ritningar av arkitekten Ewald Claesson.

BESKRIVNING Omgivning Kyrkan och kyrkotomten har ett magnifikt höjdläge invid Neglingevikens västra strand. I kyrkans närhet, längs Kyrkvägen Kyrkan och kyrkooch i Tattby, finns ett flertal villor från början tomten har ett av 1900-talet, vilka är magnifikt höjdläge uppförda i jugend- eller nationalromantisk stil. invid Neglingevikens

Omgärdning och grindar

västra strand.

Kyrkans läge på en höjd förstärks genom uppbyggda terrasser i den östra sluttningen. Mot norr och söder har fler terrasseringar byggts upp av grovt huggna granitblock. Murarna stöds av strävpelare som från muren bildar en slags arkad. Kring kyrkan breder terrasser ut sig, vilka kantas av stenmurar av huggen granit. I söder flyter terrassen ut och bildar en öppen plats framför kyrkan. I nordöst sluttar tomten tvärt ner mot vattnet och en gångväg och är mer vildvuxen med diverse buskar och träd. Öster om kyrkan, strax efter Tattbybron, finns en mur samt en stiglucka byggda i samma röda tegel som kyrkan blandat med natursten. Stigluckan är en förlängning av den intilliggande muren och reser sig från denna med ett spetsigt avslut. Muren och stigluckan är täckta av kopparplåt. Stigluckan har två stycken välvda nischer i valvet och en lykta i koppar på dess ena gavel lyser upp mot kyrkotomten.

Muren övergår i ett svartmålat smidesstaket som sträcker sig åt sydväst där en grind finns mittemot prästgården. De enkla dubbla smidesgrindarna flankeras av stolpar av huggen granit och upp mot prästgården leder en granittrappa med smidesräcken på vardera sida 3

Stigluckan med mur i öster. Bakom skymtar stigen upp mot kyrkan.

Gångsystem och belysning m.m.

Vegetation

Från väster leder en asfalterad väg fram mot kyrkan, som förgrenar sig mot församlingshemmet och sedan utmynnar i en öppen plats framför kyrkan.

Vid entrén finns en halvcirkelformad stenläggning av röd sten och gatsten. Närmast kyrkans fasad i söder är marken täckt med betong med inslag av olika naturstenar, medan den i norr täcks av granitplattor.

En väg slingrar sig från Tattbybron upp mellan tallarna mot kyrkotomten på höjden. Strax innanför stigluckan finns en bred trappa med steg av huggen granit med ett smidesräcke i mitten. Vägen fortsätter uppåt i form av en grusad så kallad åsnestig med sättsteg i trä och med räcke av smide. Här står en lyktstolpe i svartmålat järn. På kyrkans västra sida finns belysning i form av enkla galvaniserade lyktstolpar med klotrund glasskärm.

Kyrkotomten är belägen på en höjd som sluttar brant ner mot Neglingeviken. På tomten växer framför allt höga tallar och björkar. Mellan träden finns berg i dagen och böljande markytor beväxta med gräs. Här växer även blåbärsris och vitsippor på våren.

Framför församlingshemmet finns en liten grästäckt backe med bland annat tall, björk och ek.

Söder om denna ligger en öppen plats där halvcirkelformade bänkar står uppställda intill en porlande liten damm omringad av en perennrabatt. Här växer även syren, nypon- och rosenbuskar, hägg och tall.

Mot vägen står en palissad av höga enar och mellan dem leder en stensatt gångväg fram mot bänkarna.

Sydost om kyrkan breder en grästäckt sluttning ut sig ner mot stigluckan och vägen vid vattnet. Här växer förutom tall även ek och blodlönn.

4

5

Granittrappa och ĂĽsnestig slingrar sig uppĂĽt.

Längs prästgårdens tomtgräns finns en häck av syren. Dubbla smidesgrindar mellan grindstolpar av granit leder in på gården där bland annat. blodlönn och äppelträd växer.

Övriga byggnader och anläggningar Kyrkvaktmästarbostaden väster om kyrkan är byggd i samma stil, med en fasad av rött Helsingborgstegel.

Taket är täckt med rött enkupigt tegel och har detaljer av koppar. Församlingshemmet som är beläget ytterligare västerut, har även det en fasad av rött Helsingborgstegel med detaljer av kopparplåt. Taket är täckt av tvåkupigt brunt betongtegel och en skifferbelagd trappa leder upp till entréporten som är av trä. Ett trästaket i norr omringar församlingshemmets lekplats.

Prästgården ligger söder om kyrkan och är en beige, putsad villa, även denna byggd i jugendstil.

Huset har en hög, grov sockel i huggen granit och svart valmat plåttak. Här inryms idag bland annat pastorsexpeditionen.

6 Bänkar och höga enar vid den öppna platsen framför kyrkan.

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK Hela kyrkomiljön vid Uppenbarelsekyrkan är skapad av arkitekt Ferdinand Boberg, en av tidens mest kända och djärva arkitekter. Kyrkan tronar på toppen av berget som man leds upp mot via stigluckan med mur och den klättrande stigen i öster. Här finns en helhet där kyrkobyggnaden tillsammans med kyrkvaktmästarbostaden och naturtomten samspelar. Miljön har på stora delar av tomten en bevarad känsla av orörd naturtomt. Till detta bidrar den varierade växtligheten med bland annat tallar och björkar samt berg i dagen. Den övervägande naturtomten ger en särskild karaktär och speglar nationalromantikens ideal på ett tydligt sätt.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Den sparade naturtomten med naturligt varierad växtlighet som speglar nationalromantikens ideal.

• Stigen i öster som leder upp mot kyrkan.

• Stiglucka och mur i öster.

• Helheten med kyrkobyggnad, vaktmästarbostad och naturtomt som samspelar.

Kronologi 1910–1913 Kyrkan uppförs under ledning av arkitekten Ferdinand Boberg. ATA 1913 Kyrkan invigs den 18 maj. ATA 1960 De södra terrasserna läggs om. ATA 2005 Stenläggning utanför västportalen. Lilja, 2008

Källförteckning ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SLM, Stockholms läns museum, arkivet Lilja, Kersti, Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift.

Stockholms stift 2008.

Schnell, Ivar, Kyrkorna i Södermanland. Nykö¬ping 1965

7