Hilleshögs kyrkogård

Hilleshögs kyrkogård Färingsö församling, Birka kontrakt, Stockholms stift Hilleshög, Hilleshögs socken, Ekerö kommun, Stockholms län, Uppland

1

Hilleshögs kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet Kulturmiljölagen och ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. miljöbalken, Färentuna – Hilleshög, AB 26.

TEXT: Albin Uller 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Hilleshögs kyrka och kyrkogård sedda från luften från sydost. Stockholms stift.

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Hilleshögs kyrkogård Kyrkoplatsen i Hilleshög har sannolikt varit den centrala punkten i bygden sedan slutet av järn­ åldern. Socknen Hilleshög har liksom kyrkbyn fått namnet av den största gravhögen från forntiden, Hilleshögen eller Hildershögen, numera belägen på en privat tomt.

speglar omgivningen. Utmärkande är också bl.a. den komplexa fornlämningsbild med gravfält och storhögar som finns i trakten. Kring Hilleshögs kyrka ligger ett sammanhållet sockencentra med ett bevarat system av gamla vägar. Kyrkan ligger invid en stormansgård från järnåldern.

Hilleshög utgjorde på medeltiden ett eget pastorat för att därefter utgöra ett pastorat tillsamman med Färentuna, benämnt Färentuna och Hillehög pastorat. Från 1943 utgör Hilleshög och Färentuna församlingar ett pastorat tillsamman med Sånga församling, benämnt Sånga pastorat. Färingsö församling bildades 1991 genom sammanläggning av Färentuna församling, Hilleshög församling, Skå församling och Sånga församling och utgör sedan dess ett eget pastorat.

Hilleshögs kyrka är en av stockholmstraktens två romanska landsortskyrkor som bäst bevarat den romanska karaktären. Kyrkan hör med sitt västtorn till en tidig romansk kyrkotyp som i Uppland har sin utgångspunkt i S:t Pers kyrka i Sigtuna. På Färingsö har även Sånga kyrka beröringspunkter med denna utveckling av kyrkotyp. Kyrkan uppfördes under 1100-talets tredje fjärdedel av kluvna gråstensblock med långhus, kor, absid samt torn i väster. Koret är längre och smalare än långhuset. Kyrkan är mycket liten och har i sina ursprungliga delar aldrig blivit ombyggd. Vid 1300-talets slut eller 1400-talets början tillkom sakristian i norr och under 1400-talets förra hälft uppfördes vapenhuset i söder. Under 1700-talet gjordes vissa ingrepp i kyrkan för att få dess utseende mer tidsenligt.

Under medeltiden fungerade Färentuna kyrka som den religiösa samlingsplatsen för hela häradet, och Hilleshög tillhörde då sannolikt Färentuna socken.

Hilleshögs kyrka uppfördes i så fall i samband med att socknarna avsöndrades från Färentuna. Hilleshögs församling var sin egen församling fram till den 1 januari 1992 då Färingsö församling bildades genom en sammanslagning av Sånga, Skå, Färentuna och Hilleshögs församlingar.

Området utgörs av en centralbygd med rötter i yngre järnåldern. Det gamla jordbrukssamhället med socknen som gemenskap och kyrkan i centrum

HISTORIK Hilleshögs kyrka omges av en relativt liten och överblickbar kyrkogård. Dess nuvarande form har vuxit fram genom ett flertal utvidgningar under 1700- och 1800-talen. Kyrkogården omsluts av en bogårds­mur, som omnämns redan under sent 1600-tal, men sannolikt har den byggts om i samband med ovannämnda utvidgningar. Bogårdsmuren omtalas första gången 1699 i ett sockenstämmoprotokoll, då den betecknas som ganska förfallen. Efterkommande år lagas den av sockenbor som ombesörjde sina andelar av bogårdsmuren. 1740 betecknas den åter som bristfällig, detsamma gäller för protokoll från både 1766 och 1769. Under 1800-talet genomfördes flera reparationer Hilleshögs kyrka samt plantering och röjning omges av en relativt mm på kyrkogården.

Enligt räkenskaper byggliten och överblickbar des en stiglucka sannolikt kyrkogård. Formen 1699. Den finns inte kvar och omtalas sista gången har växt fram genom 1827. Antagligen stod stigflertalet utvidg­ningar luckan på nuvarande ingångunder 1700- och ens plats söder om kyrkan.

Tidigare stod en separat 1800-talen. klockstapel söder om kyrkan, på den sk Hildershögen. Denna omtalas första gången 1690 i räkenskaper, men revs i samband med att klockorna flyttades över till västtornet 1785. Hur klockstapeln såg ut är inte känt.

Vid kyrkogårdens nordöstra hörn står ett bårhus uppfört 1953, efter ritningar av arkitekt Bernhard Schill.

I sockenstämmoprotokoll från 1722 finns beslut om att plantera vackra lövträd vid kyrkogårdsporten. Det har tidigare funnits björkar inne på kyrkogården, placerade i den nordvästra delen, som syns 3

Hilleshögs socken med kyrkan mitt i bild 1840 (Lantmäteristyrelsens arkiv: Laga skifte)

på fotografier från 1950-talet samt på situationsplanen från 1948.

Norr om kyrkan finns en mindre minneslund anlagd 1999.

BESKRIVNING Omgivning Hilleshög kykrogård ligger mitt i Hilleshögby, med ett dominerande läge på en höjd, ett hundratal meter från en långsmal vik av Mälaren, kallad ­Hillersjöviken.

Byns bebyggelse grupperar sig naturligt utefter den gamla sockenvägen. Bebyggelsen har förändrats en del under senare tid, men det huvudsakliga intrycket är att bebyggelsen utgörs av hus från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Direkt söder om kyrkan ligger den gamla sockenskolan med reveterade fasader, avfärgade i gulvitt. Nedanför skolan finns det lilla klockarbostället, tillhörande f­ astigheten.

Fastigheten sträcker sig nedför en brant sluttning mot Hillersjöviken, utanför bogårdsmuren i öster, samt ett litet stycke mot nordost. I övriga väderstreck utanför muren tillhör mark av mindre omfång fastigheten.

Nära Hilleshögs kyrka finns järnåldersgravfält. I sydlig riktning om kyrkan ligger tre större forntida gravhögar, däribland den stora sk Hildershögen.

Omgärdning Kyrkogården är liten till storleken. På grund av terrängförhållandena har den sin huvudsakliga utsträckning i väster. Bogårdsmuren utgörs av en knapp en meter hög välbehållen kallmur av gråsten.

Vid bårhuset i det nordöstra hörnet förekommer mindre murade partier.

En trädkrans av hamlade lindar följer bogårdsmurens insida. Träden är främst grupperade längs kyrkans västsida. Öster om kyrkan står endast två stora lindar invid muren och i det nordöstra hörnet står en ung lind.

Kyrkogårdsplan uppmätt av John Söderberg 1948

4

Bog책rdsmuren

Kyrkog책rden upplevd fr책n v채ster

5

Kyrkogårdens västra del

6

Gravtumbor utmed bogårdsmurens norrsida

Vid den nuvarande ingången i söder fanns tidigare en stiglucka av tegel. Idag markeras entrén av två kvadratiska vitrappade grindstolpar utförda i tegel med svarta plåtklädda tälttak. På insidan är ett grindpar i järn fäst i stolparna och på utsidan tar bogårdsmuren vid.

Gravkvarter och gångsystem Gravkvarteren följer en nummerordning för varje gravplats från 1 upp till över 250. Numreringen är ungefärligen uppställd från det nordvästra hörnet i ett medsols varv runt kyrkan. Det har förekommit både jordbegravning och urnsättning på kyrkogården. Idag görs urnsättning i kyrkogårdens norra del mot mitten där en ny rad anlagts. Gravkvarteren är gräsbeklädda.

Flera av de äldre gångsystemen är avlägsnade, vid en jämförelse med den gamla planen från 1948.

Endast mittgången från väster upp mot kyrkan samt det sammanhållna varvet längs med muren runt kyrkan och varvet invid kyrkan finns kvar idag. Kyrkogården är försedd med gruslagda gångar.

Belysningen kring kyrkogården utgörs endast av den rådande gatubelysningen som strålar in över kyrko-

gårdsrummet från sin position nära murarnas utsida utmed byvägens sträckning.

Gravplatser och gravvårdar Gravvårdarna utgörs, med några undantag, av stående eller liggande stenhällar. Stående gravstenar, som är högre än breda, sätter sin prägel på kyrkogården och det finns flertalet stenar som är högre än en meter. De höga stenarna förekommer företrädesvis längs med muren och i den sydvästra delen av kyrkogården. Gravstenarna är främst uppställda i nord-sydliga rader, men det finns även stenrader utmed muren och invid kyrkan som avviker från denna placering. Det finns platta hällar och det förekommer också hällar, liknande enklare sk gravtumbor, till utseendet snarlika stora skrin med lock, i den norra delen. I några av gångarna står gravstenarna i dubbla rader med ryggarna mot varandra, dock med utrymme mellan dem. Kyrkogården är återhållsamt använd med god plats mellan ­gravvårdarna.

Gravvårdsuppsättningen på kyrkogården består företrädesvis av stenar med graveringar från 1800-talet.

I nordöst, mot den östra muren, står tre smala gravstenar, knappt en meter höga, som idag torde

Tre äldre gravstenar som återfinns i ­kyrkogårdens nordöstra hör.

7

Gravhäll med broskverksornament samt detalj.

8

utgöra kyrkogårdens äldsta gravstenar. De har dateringarna 1705–76, 1710–78 respektive 1756–56.

Inne i kyrkan finns medeltida gravhällar, med datering ned till sent 1100-tal, samt hällar med 1600-talsdatering.

På den västra delen av kyrkogården finns en gravhäll med broskverksornament och änglahuvuden i hörnen. Enligt en uppgift från 1956 fanns en likartad gravvård av grå kalksten på denna plats från 1600-talets mitt, med årtalet 1812 sekundärt ingraverat. Den nuvarande stenen är inte daterad men är i gott skick och torde därför vara från 1800-talet eller rent av från 1900-talet.

Minneslund Norr om kyrkan finns en minneslund omgärdad av en låg buxbomshäck. En mindre halvcirkelformad stenläggning med plats för ett femtal ljushållare finns i lunden. En bänk står mot redskapsbodens vägg alldeles intill.

Vegetation I trädkransen, som följer bogårdsmurens insida, finns totalt 17 höga hamlade lindar. De är främst grupperade längs kyrkans västsida. Öster om kyr-

kan står endast två stora träd invid muren och i det nordöstra hörnet står ett ungt träd. Två lindar flankerar ingången genom muren i söder. Inne på kyrkogården, strax sydväst om kyrkan, finns en fullvuxen hängask och utmed murens norra sida mot mitten finns ett spädare träd, också det en hängask.

Det förekommer både mindre och mer omfångsrika buskar, framför allt enar, som dekoration på enskilda gravar på den västra delen av kyrkogården. Utmed murens sträckning finns även lägre ­buskhägnader av liguster kring några av gravarna.

Platsen har ett rikt fågelliv.

Övriga byggnader och anläggningar Ett bårhus finns i kyrkogårdens nordöstra hörn.

Byggnaden har vita spritputsade fasader och täcks av ett skiffertak. Entrén har en träport med dubbla dörrar. Från bårhusets västra vägg finns en lägre bodlänga med en ingång i muren där redskap för skötsel av kyrkogården förvaras. Den har ett svart, brant plåttak. Där redskapsboden slutar tar ett litet transformatorhus vid. Transformatorcentralen har, som bårhuset, vita spritputsade sidor och ett svart plåtbeklätt tälttak kröner toppen.

I sydlig riktning ett hundratal meter från kyrko-

Minneslunden, belägen intill sakristians norra mur.

9

gården finns en klockarbostad och en avträdesbyggnad med förråd. Båda byggnaderna är klädda med rödfärgad stående träpanel och har tegeltäckta sadeltak. Bostället är en äldre enkelstuga med förstukvist och vita knutar.

Kronologi

Kulturhistorisk karakteristik

1699 Kyrkogårdens gråstenskallmur omtalas för första gången. En stiglucka uppförs. Dito

Kyrkan med kyrkogården ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövården i en lantlig bymiljö med bebyggelse från främst 1800-talet och 1900-talets början. Placeringen, med Hillersjöviken nedanför, sätter sin prägel på miljön för landresande likväl som för dem som färdas sjövägen. Storhögar i området vittnar om bebyggelsens kontinuitet sedan järnåldern.

Byn, men även kyrkomiljön, präglas av en småskalighet och intimitet. Kyrkomiljöns karaktär ingår tillsammans med den täta bymiljön i ett välbevarat sockencentra.

Kyrkogårdsrummet har en bibehållen ålderdomlig prägel där en tydlig rumskänsla upplevs innanför bogårdsmurarna. Närheten till vattnet och den öppna vyn ner över Hillersjöviken betingar ett starkt upplevelsevärde i kyrkomiljön – från land som från vattnet.

Att trädkransen hålls till den västra delen och har ett brutet parti mot öster, är något som särskilt kan syfta till att bevara kyrkans betydande läge med utsikt både till och från Hillersjöviken. Trädkransens struktur kring kyrkogården bör således värnas då den, med det brutna partiet mot öster, synliggör vattnets betydelse för kyrkans position.

Den distinkta bogårdsmuren kring kyrkogården bidrar till att ge miljön ett tydligt rum och betonar historien. Kyrkogårdsrummet markeras av bogårdsmurens sträckning då inga täta häckpartier avdelar kvarteren. Detta medför att stenarna framträder tydligt.

Kyrkogården domineras av de upprätta gravstenarna som bevarar ett äldre gravvårdsschema. Höga gravvårdar, samt äldre stenar generellt, bör bevaras för att vidmakthålla kyrkogårdens ålderdomliga prägel och en lång tradition.

Att särskilt tänka på vid förvaltning och ­användning av kyrkogården • Kyrkomiljöns småskaliga, äldre karaktär.

• De öppna kyrkogårdskvarteren utan häckar.

•D en distinkta bogårdsmuren som verkar rumsindelande.

•T rädkransens täta struktur kring kyrkogården med det brutna partiet mot öster.

• Höga gravvårdar, samt äldre stenar generellt.

10

1100-talets tredje fjärdedel Hilleshögs kyrka uppförs som en romansk gråstenskyrka med torn. Svanberg 1969 1690 Klockstapeln omtalas för första gången. Tuulse 1956

1700-talet Flera utvidgningar av kyrkogården görs. Dito 1702 Klockstapeln genomgår en grundlig reparation. Dito 1785–86 Klockstapeln rivs. Dito 1800-talet Flera utvidgningar av kyrkogården utförs. Re­ parationer av muren, plantering, röjning mm görs. Dito 1827 Stigluckan rivs. Dito 1900-talets första hälft Transformatorhus uppförs då elen dras till kyrkan. Församlingen 1953 Bårhus och redskapsbod uppförs efter ritningar av Bernhard Schill. ATA 1999 Minneslund. Församlingen

Källförteckning Tuulse, A, Sveriges kyrkor, Band VI. Häfte 2, volym 77, Stockholm 1956 Legars, Niss Maria, Hilleshögs kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kultur­ historiskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stock­ holms stift 2008 Svanberg, J, Hilleshögs kyrka. Upplands kyrkor 135, rev. efter 1:a upplagan (1968), Ekerö 1998 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län 1997 ATA Antikvarisk-topografiska arkivet ABLM Stockholms läns museum FMIS Fornminnesregistret Kyrkogårdsföreståndare Kjell Hedin Riksintresseutbredning – www.fmis.raa.se

Bårhuset, redskapsboden och transformator­ centralen t.v.

11

Klockarbostaden och avträdesbyggnaden t.v.