Gustavsbergs kyrkas kyrkotomt

Kyrkotomten vid Gustavsbergs kyrka Gustavsberg-Ingarö församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Gustavsberg 1:3, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Stockholms län, Uppland

1

Gustavsbergs kyrkas kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet kulturminneslagen. Gustavsbergs samhälle, där k ­ yrkan och dess tomt ingår som ett viktigt karaktärsdrag, utgör ett riksintresse för kulturmiljövården.

TEXT: Lisa Sundström 2012 FOTO: Mattias Ek 2012 Omslagsbild: Flygbild över Gustavsbergs kyrkotomt. Kyrkans torn står i söder. Stockholms stift.

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2017 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Kyrkotomten vid Gustavsbergs kyrka Gustavsberg har växt från ett noga ­organiserat brukssamhälle vid Gustavsbergs porslinsfabrik, ­an­­lagd år 1828, till ett samhälle med centrum, kommunhus och moderna bostadsområden. Den gamla porslinsfabriken används idag som ett centrum för konst och design med museum, verkstäder, ateljéer, gallerier, butiker och restauranger.

Gustavsbergs kyrka uppfördes centralt i samhället på en höjd vid Farstaviken under åren 1904–06.

Initiativtagare till kyrkan var Gustavsbergsfabrikens ägare brukspatron Wilhelm Odelberg. Odelberg hade arbetat för att göra Gustavsberg till en egen församling och 1902 bröts Gustavsberg ur Värmdö och bildade egen kommun och församling.

Fram till 1923 utgjorde Gustavsbergs församling tillsammans med Boo församling och Ingarö församling ett pastorat. Därefter utgjordes pastoratet av Gustavsbergs och Ingarö församlingar. År 2010 sammanlades Gustavsbergs och Ingarö församlingar till en församling, Gustavsberg-Ingarö församling.

Wilhelm Odelberg anlitade arkitekten Gustaf Améen (1864–1949) att utföra ritningarna till kyrkan som utfördes och smyckades till stora delar i material tillverkat vid Gustavsbergsfabriken. Till sin utformning bär kyrkan drag av engelsk 1800-talsmässig nygotik men även byggnadstidens jugendstil.

Gustav Améen har även ritat bland annar Södra Härene ­kyrka i Vårgårda.

Systemet av småsjöar som från början fanns nedanför kyrkan fylldes igen av porslinskross på 1940-­talet. Detta gjordes eftersom det fanns planer på centrumbebyggelse på platsen. Detta kom dock inte till utförande förrän på 1960-talet och då i form av ett Domusvaruhus en bit därifrån, planerat utifrån bilburna. Entrén placerades mot norr eftersom dåtidens motorvägsplaner innebar en motorväg norr om stadskärnan.

I och med anläggandet av Gustavsbergsvägen fick Kyrkotomten med kyrkan med tomt ett angrusade gångar och nat läge. Från att tidigare stora ekar har närmast haft en tydligare koppling till vattnet, är kyrkan nu karaktär av stadspark kringskuren av vägar.

och gränsar mot lokala stadsgator.

BESKRIVNING Omgivning Gustavsbergs kyrka ligger centralt i Gustavsbergs samhälle på en höjd intill Farstavikens inre strand.

Den omgivande gräsbevuxna tomten med grusade gångar och stora ekar har närmast karaktär av stadspark och gränsar mot lokala stadsgator. Söder om kyrkotomten ligger Gustavsbergsvägen, i norr Värmdögatan och i väster Gamla Skärgårdsvägen.

I öster gränsar tomten mot en asfalterad parkeringsplats och parkmark.

HISTORIK

Omgärdning och grindar

Tomten till Gustavsbergs kyrka valdes utifrån att kyrkan skulle ligga ”mitt i byn” och vara väl synlig från Farstaviken med den då så viktiga ­båttrafiken.

Höjden där kyrkan byggdes var sedan tidigare bebyggd med två hyreskaserner för arbetare från Gustavsbergs porslinsfabrik. Dessa stod kvar under byggtiden men revs när kyrkan stod klar. Vid viken byggdes en kyrkbrygga, som kallades Biskopsbryggan. Den revs år 1953. År 1934 utfördes en terrassmur kring delar av ­kyrkans tomt. Detta utfördes efter förslag av arkitekten Martin Hedmark (1896–1980) som vid tiden ledde en fasad- och takrenovering av kyrkan.

Huvudingången till kyrkans tomt sker från nord-väst på en asfalterad väg som övergår till en grusad plan framför västportalen. Även marken direkt söder om kyrkan är grusad. Mot söder, öster omgärdas kyrkans tomt av en fogad låg stödmur av natursten, mot Gustavsbergsvägen delvis försedd med låga granitstolpar med järnkätting däremellan. I norr är muren av en något annorlunda karaktär och består av huggen fogad sten med slät yta, vilken av utseendet att döma troligen har tillkommit kring 1950-talet. Mot väster gränsar kyrkans gräsbevuxna tomt direkt an mot lokalgatan Gamla Skärgårdsvägen.

Ingångar genom den låga terrassmuren finns i 3

Kyrkan från sydväst.

Foto August Schagerström, 1920.

4

Kyrkan med omgivning sett från söder.

Terrassmur inhägnar kyrkotomten.

Huvudingången i norr mot kyrkans västportal.

5

söder som fortsätter på en naturstenstrappa till en grusad gång upp till kyrkan och i öster från parkeringsplatsen på en gjuten trappa med räcken av trä.

Belysning Kyrkotomten har belysning i form av stålstolpar avslutade med runda glasglober men även stolpar med spotlights för fasadbelysning av kyrkan kvällstid.

Vegetation Kyrkotomten har en lummig karaktär genom det stora antalet träd, i huvudsak högväxta gamla ekar, men även andra träd såsom exempelvis rönn, hagtorn, ask, en lågvuxen tall och björk. Mitt för västportalen växer en stor lönn. Även andra buskar som syrener och en ölandstok växer på tomten.

KÄLLOR ATA Antikvarisk-topografiska arkivet FMIS Fornminnesregistret Karlsson, Ann Mari, Gustavsbergs Kyrka, Upplands kyrkor, ­Katrineholm 1987 Nilsson Christina, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Sundström, Lisa, Gustavsbergs kyrka. I: Låt kyrkorna berätta, ­Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, Stockholms stift, Stockholm 2008 Sven Brandel, Erik O. Johansson och Johnny Roosval m.fl., Sveriges kyrkor, vol. 62, Värmdö Skeppslag, Stockholm 1949 Wahrenberg B. (Red.), Gud i Gustavsberg 100 år, Gustavsbergs församling 1902–2002, Oskarshamn 2002 Johan Aspfors, kommunantikvarie Nacka kommun (f d kommunantikvarie Värmdö kommun)

Kulturhistorisk karakteristik Gustavsbergs kyrka har en central och väl synlig placering och är en av samhället Gustavsbergs viktigare karaktärsbyggnader. Kyrkotomtens grästäckta höjd med stora ekar och grusade gångar har karaktär av stadspark med stora miljömässiga värden för kyrkans närmiljö och det tidigare centrala Gustavsberg. Den låga terrassmuren avgränsar på ett tydligt sätt kyrkans tomt mot intilliggande mark.

Att särskilt tänka på i förvaltning och underhåll av kyrkotomten •K yrkotomtens karaktär av stadspark med gamla ekar öppna gräsytor och grusade gångar • Tomtens avgränsning genom terrassmur av natursten och naturstenstrappa.

6

Kronologi 1904–1906 Kyrkan byggs och invigs 1907 (Karlsson 1987) 1934 Stödmur anordnas efter förslag av arkitekten Martin Hedmark (ATA) 1953 Biskopsbryggan rivs (Wahrenberg 2002) 1940-tal Sjösystemet nedanför kyrkan fylls igen med bl a porslinskross (Aspfors) 1980-tal Gustavsbergsvägen tillkommer söder om kyrkan (Aspfors)