Issuu

Ornö kyrkogård Dalarö-Ornö-Utö församling, Södertörns kontrakt, Stockholms stift Haningen Sundby 7:55, Ornö socken, Haninge kommun, Stockholms län, Södermanland

Ornö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Martina Berglund 2014 FOTO: Mattias Ek 2013 Omslagsbild: Ornö kyrka och kyrkogård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Ornö kyrkogård Ornö kyrka som är ritad av arkitekten Ludvig Hawerman uppfördes 1883–1886 som en kopia av Gillhofs kyrka i Jämtland. Ludvig Hawerman har ritat såväl kyrkor som profana byggnader över hela landet och var vid Ornö kyrkas uppförande anställd vid Överintendentsämbetet.

HISTORIK Ornö har varit församling sedan 1607 då den bröts ur Österhaninge församling och samtidigt fungera de som moderförsamling för ett nybildat skärgårds pastorat med Nämdö, Utö och Runmarö. 1636 åter knöts Ornö till Österhaninge pastorat som kapell församling och var så fram till 1923. De stora skär gårdsförsamlingarna bröt sig åter loss 1923 och denna gång blev Dalarö moderförsamling. Från och med 1 maj 1929 utgör Dalarö, Ornö och Utö för samlingar eget pastorat, då Nämdö församling förs till Djurö pastorat. Från 1963 till och med 2001 ut gör församlingen/pastoratet tillsamman med Öster haninge församling och pastorat en flerpastorats samfällighet. År 2002 läggs Ornö församling ihop med Dalarö och Utö församlingar och flerpastorats samfälligheten upplöses. Församlingen utgör fort farande ett eget pastorat. Från och med 1 januari 2018 ingår församlingen tillsamman med Österha

ninge församling och Västerhaninge-Muskö försam ling i Haninge pastorat. Kyrkan som uppfördes 1883–1886 har föregåtts av två äldre kyrkor med placering invid skolhu set strax söder om det nuvarande läget. Den första byggnaden var ett kapell som kan ha uppförts så ti digt som i slutet av 1300-talet. Detta kapell ersattes 1652 av en kyrka uppförd i liggtimmer och spåntak. Kyrkan klarade sig undan de så kallade rysshärj ningarna 1719 men brann 1881 ner till grunden. Det ända som återstod var det Rosirska gravkoret i tegel som varit samman byggt med kyrkan. Grav Ornö kyrkan uppkoret står ännu kvar på platsen för den gamla kyr fördes invid en bekogården. gravningsplats som 1883–1886 uppfördes den tagit i bruk redan nuvarande kyrkan invid en ny begravningsplats som ta 1870. git i bruk redan 1870 då den gamla blivit för liten. I mitten på 1930-talet uppfördes bårhuset beläget söder om kyrkan. Bogårdsmuren av lokalt anskaffad röd fältspat uppfördes 1944–1945 genom frivilliga dagsverken av öborna. Smidesgrindarna till entréerna ritades av intendent Einar Lundberg. Innan dess omgärdades kyrkogården av ett spjälstaket av trä.

Utsnitt ur häradsekonomiska kartan från 1901–1906. Lantmäteriet

Kartan visar placeringen av kyrkan och kyrkogården som föregick den nuvarande. Utsnitt ur karta över Laga skifte på avrösningsjord 1873. Lantmäteriet

BESKRIVNING Omgivning Kyrkan och kyrkogården är högt belägna invid Kyrkvikens västra strand på östra sidan av Ornö som är den största ön i Stockholms södra skär gård. Kring kyrkan och kyrkogården finns en sam lad bebyggelse som utgörs av sockenstugan upp förd på 1700-talet, skolan från 1907 samt den fd klockargården från 1864. Församlingshemmet nordost om kyrkan uppfördes i mitten på 1930-ta let. Naturen är typisk för skärgården med bergig ter räng och blandskog med övervikt på barrträd. Söder om skolan i direkt anslutning till den, åter finns den gamla övergivna kyrkogården där endast rester av bogårdsmuren står kvar åt öster och sö der. Här står även det Rosirska gravkoret, uppfört 1771 av friherre Johan Rosir, dåvarande ägaren till Sundby gård. Gravkoret var det enda som klara de sig när den gamla timmerkyrkan brann ner som stod där skolan står idag. Fortfarande är gravkvar ter- och gångstrukturen tydlig här trots att de gamla gångarna är överväxta med gräs. I det sydöstra hör net står två järnkors kvar som markerar två av gra varna. Även ett par mindre hällar är fortfarande syn liga i gräset på några ställen. Kyrkogården avgränsas ut mot vägen av låga stenstolpar med en kätting som löper mellan dem samt en rad med åtta hästkastanjer. Två bänkar av samma modell som på den nya kyr kogården står utplacerade längs en av de överväxta gångarna. På kyrkogården finns också sju askar och tre lindar. 4

Den äldre kyrkogården med Rosirska kapellet sedd från nordväst. Till vänster i bild skymtar även skolan från 1907 som står på platsen för den gamla timmerkyrkan. Bild nr?

Omgärdning och grindar Bogårdsmuren av röd fältspat som omgärdar kyr kogården är uppförd som kallmurad skalmur utan fogar. Kyrkogårdens fyra entréer, två åt väst, en åt söder och en åt öster har grova, låga vitputsade grindstolpar avtäckta med svartmålade plåthuvar. Samtliga entréer har svarta smidesgrindar. Den söd ra entrén är den största och fungerar som infart för fordon som behöver tillträde till kyrkogården. Den östra entrén är den minsta med en minimal grind som leder till stigen mot församlingshemmet.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. I stort sett hela kyrkogården är förlagd väster om kyrkan och sluttar svagt från norr till söder. Den utgörs av tre platåer som separeras av två grusade gångar som leder från de båda västra entréerna mot kyrkan och bårhuset. Den norra av de båda gångar

na är bredare och leder rakt mot kyrkan entré, det ta är kyrkogårdens huvudentré. Den södra leder till bårhuset. Den mellersta platån delas på mitten av en grusgång i nord-sydlig riktning som tidigare även sträckte sig genom den nedersta platån. Denna har nu införlivats som gräsyta i den södra platån som på så sätt utgör ett helt gravkvarter. Även den gång som tidigare sträckte sig läng den södra muren har in förlivats i det kvarteret. Kvar finns dock grusgången som löper längs murens västra sträckning. Översta platån, den norra, har inga gravar. Till höger innanför den södra entrén återfinns ett litet gravkvarter som sträcker sig längs muren fram till bårhuset. Här står även en äldre gravvård till vänster om bårhuset och i anslutning till en låg och delvis överväxt stödmur. Från södra entrén leder en grusad gång upp till den grusade ytan framför kyr kans entré där alla kyrkogårdens gångar möts. Även runt kyrkan löper en smal grusad gång.

En av de kvarstående gravvårdarna på den gamla 5 kyrkogården. Bild nr?

De båda västra entréerna med sina grova grindstolpar och smidesgrindar samt bogårdsmuren av fältspat. Här syns även den ensamma björken utanför murens västra sträckning.

På bilden syns tydligt nivåskillnaderna på kyrkogården. Grusgången med lindallén leder från den nedre av de båda västra entréerna fram till bårhuset. Gravvårdarna till vänster i bild tillhör släkten Stenbock. Dessa är mer 6 iögonfallande än övriga gravvårdar på kyrkogården.

Kyrkogårdens belysning utgörs av moderna galvani serade stolpar med historiserande armaturer i form av glaslyktor. Kyrkan har även fasadebelysning i form av nedgrävda lyktor samt spotlights placerade på trästol

par. Två bänkar är placerade längs den norra gången som leder fram till kyrkan. Ytterligare en är placerad vid minneslunden samt en invid kyrkan åt öster.

Den norra platån innehåller inga gravar. Här växer vildljung samt en ek och en tall. Utanför muren kryper naturen tätt inpå. Den övre grusgången på bilden leder mellan den övre västra entrén och kyrkan.

Bilden visar den mellersta platåns två kvarter 7 med sina förhållandevis enkla gravvårdar samt lindarna som ramar in platsen

8 Bilden visar en av få iögonfallande gravvårdar utförd i gjutjärn på en stensockel.

Gravplatser och gravvårdar Gravvårdarna på de två kvarteren i mellersta platån samt den västra delen av kvarteret på den neders ta platån utgörs i huvudsak av enkla och förhållan devis låga stenar samt något enstaka träkors. Här återfinns titlar som byggmästare, hemmansägare och skeppare. Några av de begravda är personer som ut gjort inspiration till karaktärer i berättelsen Hemsö borna av August Strindberg. Som exempel kan näm nas Jonas Eriksson som var förebild till karaktären Karlsson. I den östra delen av den nedre platån i anslutning till den södra entrén återfinns en grupp med gravvårdar som är mer iögonfallande med stenramar, smides staket och kättingar mellan stenstolpar. Här vilar bland annat medlemmar ur släkten Stenbock som äger s tora delar av Ornö med bland annat Sundby fideikommiss. Titlar på denna del av kyrkogården är greve, lots- och fyrmästare. Samtliga gravar på kyrkogården är vända i öst-väst lig riktning och står i huvudsak i nord-sydliga rader.

Minneslund och asklundar Minneslunden är belägen i kyrkogårdens nordöstra hörn och utgörs av en rektangulär gräsyta omgärdad

Exempel på en modernt utformad gravvård i trä. Det enkla uttrycket ansluter till övriga gravvårdar.

Minneslunden med sina båda rektanglar av smågatsten. Här syns även den tydligt vatten-9 kontakten som kyrkan och kyrkogården har.

av en rad med smågatsten. En mindre rektangel med smågatsten omger en grusad yta där det finns möj lighet att sticka ner blomvaser. I anslutning till lun den är en bänk samt en ljushållare i form av en stor lykta placerade.

sluttningen. I anslutning till bänken vid minneslun den står en låg Oxel och vid kyrkans nordöstra hörn växer en Al. Gravvårdarna är sparsamt smyckade med traditio nella växter som ljung, silverek och buxbom.

Vegetation

Övriga byggnader och anläggningar

Kyrkogårdens huvudsakliga vegetation utgörs av de hamlade lindar som står längs de båda gångar na som leder från de västra entréerna och den träd rad av björk längs södra och västra mursträckning arnas utsida samt några fritt växande träd. De fritt växande träden utgörs av en ek i kyrkogårdens syd västra hörn, två stora tallar i gravkvarteret vid bår huset samt en ek och en tall på den översta platån invid den norra muren. Här växer även vildljung i

Bårhuset i kyrkogårdens sydvästra hörn.

Det till formen kvadratiska bårhuset är placerat invid muren mellan kyrkan och den södra entrén. Byggnaden har fasader av vitmålad, liggande fasad panel med gråmålade knutar och dörrfoder. Tält taket är täckt av svartmålad korrugerad plåt. Par dörren målad i en ockraliknande kulör har utanpå liggande bandgångjärn och är försedd med runda svarta dörrklappar av smidesjärn.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Ornö kyrka och kyrkogård är en viktig del av det gamla sockencentrat och visar på den utveckling som skedde på ön genom att en ny kyrkogård an lades innan den nya kyrkan pga att den äldre hade blivit för liten. Såsom för de flesta skärgårdskyrkor är vattenkontakten viktig och Ornö kyrka utgör ett viktigt landmärke för skärgården kring ön. Ornö kyrkogård har även en för kyrkogårdar i Stock holms skärgård typiskt karg karaktär präglad av sparsmakat med växtlighet och en orörd natur som sträcker sig ända fram till murens utsida samt enkla och i huvudsak sparsamt utsmyckade gravvårdar. Kyrkogården karaktäriseras i övrigt av bogårds muren uppförd av lokalt anskaffad fältspat samt de hamlade lindarna längs grusgångarna. Gravvårdar na på den sydöstra delen av kyrkogården är iögon fallande och visar tillsammans med gravkoret på den äldre kyrkogården på öns ägarstruktur genom år hundradena.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkogården • Den kallmurade bogårdsmuren uppförd av lokalt anskaffad fältspat • Kyrkogårdens karga karaktär med minimal växtlighet • De hamlade lindarna längs de grusade gångarna samt de fritt växande träden i form av ek, björk och tall som förstärker skärgårdskaraktären • Trädraden med björkar utanför murens södra sträckning • Kyrkogårdens entréer med sina grova, vitputsade grindstolpar och de svartmålade smidesgrindarna • Bårhuset från 1930-talet • Den gamla övergivna kyrkogården med delarna av bogårdsmuren, sin bevarade kvarters- och gångstruktur, det Rosirska gravkoret, gravvårdarna av järn och stenhällarna samt trädraderna

Kronologi 1870. Kyrkogården invigs då den gamla blivit för trång (Lindhagen 1946) 1883–1886. Kyrkan uppförs (ATA) 1930-talet. Gravkapellet uppförs (Lindhagen 1946) 1944–1945. Bogårdsmuren uppförs (ATA, Lindhagen 1946) 2014. Södra delen av bogårdsmuren renoveras och i samband med detta tas trädraden med björkar bort och diket läggs igen (Församlingen)

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987 Granström, Cecilia, Ornö från A–Ö, Bland riddare och skärbönder i Stockholms skärgård, Stockholm 2010 Lilja, Kersti, Ornö kyrka. I: Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholm 2006 Lindhagen, Stig, Ornö kyrka, Sörmländska kyrkor 85, Eskilstuna 1946 Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Schnell, Ivar, Kyrkorna i Södermanland, Nyköping 1965