Uppenbarelsekyrkans kyrkotomt (Hägersten)

Uppenbarelsekyrkans kyrkotomt Hägerstens församling, Brännkyrka kontrakt, Stockholms stift kv Papperskniven 13, Bäckvägen 34, Midsommarkransen, Brännkyrka socken, Stockholms kommun och län, Södermanland

1

Uppenbarelsekyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 paragrafen kulturmiljölagen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och den tillhörande kyrkotomten.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Vy över Uppenbarelsekyrkans kyrkotomt från sydost. Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Uppenbarelsekyrkans kyrkotomt Uppenbarelsekyrkan uppfördes mellan åren 1959– 1961 och är ritad av arkitekten Johannes Olivegren (1926–89). Under 1950- och 1960-talen ritade han ett 20-tal kyrkor runtom i Sverige, men Uppenbarelsekyrkan är hans enda i Stockholms stift. Kyrkans placerades högt på ett berg vid Bäckvägen, idag kallat Vallfartsberget, och kyrkotomten utformades av trädgårdsarkitekt Walter Bauer (1912-1994). Kyrkomtens ursprungliga utformning med varsamt bearbetad naturmark och naturlig topografi är välbevarad från 1960-talet.

HISTORIK Under mellan- och efterkrigstiden pågick en dramatisk befolkningstillväxt i Stockholms söderort.

Under en period från början av 1930-talet fram till mitten av 1950-talet femdubblades medlemmarna i Brännkyrka församling. I samband med att Hägersten bröts ur Brännkyrka församling och blev en egen församling 1957, aktualiserades planerna på en ny kyrka i stadsdelen Midsommarkransen. För det nya kyrkobygget anlitades arkitekt Johannes Olivegren som ritade kyrkorum och församlingssal. För kyrkotomtens utformning och växtlighet svarade trädgårdsarkitekt Walter Bauer. Redan under 1940talet hade den aktuella tomten, diskuterats som en lämplig plats för en ny kyrka. Det var en utpräglad bergstomt med nakna klipphällar i dagen. När Olivegren presenterade kyrkan i en tidningsartikel fällde han orden: ”Det började med en bergig tomt, en rumsförteckning och Uppenbarelseboken”. Uppenbarelsebokens symbolvärld påverkade utformningen av kyrkobyggnaden och delvis även kyrkotomten.

Detta markeras bland annat av den slingrande stigen söder om kyrkan som abrupt övergår i tomtens vegetation och vars syfte är symboliskt snarare än funktionellt.

För arkitekterna spelade de nakna berghällarna en viktig roll i gestaltningen av miljön och det var därför en uttalad önskan från Johannes Olivegren att klipporna inte täcktes över. Av Walter Bauers rit-

ningar till kyrkotomtens utformning framgår att han sparade flera befintliga träd på tomten och nämner särskilt den ek söder om kyrkan som fortfarande växer nära kyrkans huvudingång. Bauer lät den befintliga naturmarken och växtligheten prägla den nya kyrkotomten. Endast mindre planteringsytor anlades väster om kyrkan, vilka delvis kantades av stenblock. Gångvägar anlades i anslutning till kyrkans fasader och belades med storgatsten. Söder om kyrkan övergick gångvägen i en slingrande grusväg som smälte väl in i Vallfartsbergets naturliga topografi.

Redan under 1940Framför kyrkans huvudentré förlades en stor asfaltetalet hade den rad öppen gårdsplan i skarp aktuella tomten, kontrast till den omgivande diskuterats som en naturmarken. De yttre naturlämplig plats för en stensarbetena, till exempel ny kyrka. Det var en trappor, utfördes av grå och svart västkustgranit. utpräglad bergstomt År 2010 byggdes en terrass med nakna klipphällar på kyrkans västra sida, vili dagen. ket innebar att delar av ett befintligt buskage togs bort.

BESKRIVNING Omgivningen Uppenbarelsekyrkan ligger på höjden av en ås som sluttar brant åt öster – Vallfartsberget, i stadsdelen Midsommarkransen. Kyrkotomten omges söderut av funktionalistiska flerfamiljshus i den så kallade LM-staden, uppförda för de anställda vid L M Erikssons stora fabrik vid Telefonplan, med en stadsplan från 1938 av Albert Lilienberg. Åt väster och öster, längs Bäckvägen respektive Främlingsvägen, ligger rader av smalhus från 1940-talet med puts och tegelfasader och med utsparad naturmark mellan husen.

Norrut präglas kyrkotomtens omgivningar av större öppenhet och gränsar till Aspuddens lägre liggande bebyggelse från tidigt 1900-tal.

3

Walter Bauers grovplanerings- och planteringsplan för Uppenbarelsekyrkans kyrkotomt, godkänd år 1962.

Ritningen visar tydligt hur kyrkotomtens naturliga terräng och vegetation sparades i kontrast till den säregna kyrkobyggnaden.

Omgärdning Kyrkan ligger centralt placerad på en hörntomt och avgränsas av trafikleder i tre väderstreck; mot söder av Bäckvägen, öster av Vallfartsvägen och norr av Fastlagsvägen. Istället för murar, grindar eller staket, fungerar den bergiga naturtomten i sig som omgärdning. Tätare stråk av vegetation i övergången mellan naturtomt och vägar fyller också en viktig avgränsande funktion, särskilt mot öster. I anslutning till parkeringsplatsen sydväst om kyrkobyggnaden finns en stödmur av storgatsten. Mot nordväst har kyrkotomten en mer otydlig övergång i tomtmarken, till de anslutande flerbostadshusen.

Gångsystem, belysning m.m.

Den asfalterade kyrkbacken på kyrkans sydsida leder besökaren mot kyrkans huvudingång och fyller även funktionen som parkeringsplats. Vid infartsvägen finns ett grovt stålrörsräcke och asfaltsytan har en kantning av storgatsten. Från söder leder även en upptrampad, grusad stig upp mot kyrkbacken. Den finns inte utmärkt på de ursprungliga tomtritningarna, men smälter ändå väl in i den kuperade naturmarken. Utmed kyrkans öst- och sydfasad löper gångytor av storgatsten med trappsteg av huggen granit vid de mest sluttande partierna. Gångvägen övergår i en ursprunglig grusad stig som är väl inpassad i topografin och som sling4

rande fortsätter in i den tätare vegetationen öster om koret. Körvägarna på kyrkans norra sida är asfalterade. En körväg följer sluttningen från kyrkan ner till ytterligare en parkering. I anslutning till kyrkans nordvästra hörn finns en trappa med blocksteg av granit och ett äldre svartmålat smidesräcke. Ett 20-tal stolpbelysningsarmaturer av varierande ålder står spridda kring kyrkan. Enstaka äldre belysningsarmaturer med svartmålade stolpar och glober av klarglas förekommer väster och norr om kyrkan.

Vegetation Kyrkotomtens vegetation upptas nästan helt av naturmark och planteringsytorna är få. De bergiga sluttningarna kring kyrkan har karaktären av hävdad ekbacke med inslag av tall, björk, asp och rönn.

Närmast kyrkan blir naturen allt klippigare med berg i dagen. Här finns en lägre buskvegetation med bland annat oxbär, rosenbuskar, berberis samt en ängsflora med bland annat ljung och viol. Närmast kyrkorummets södra fasad växer två björkar som avtecknar sig tydligt mot fasaderna och förstärker kyrkans karaktär av att ”resa sig” ur berget.

Mot Bäckvägen i sluttningens nedre del ramas kyrkotomten in av björk och asp. Entrén vid kyrkbacken betonas av den praktfulla ek som Walter Bauer medvetet lät spara inför kyrkobygget. På västra sidan om uppfarten finns en häckplantering med

ölandstok. Trädrader av oxel vid parkeringen i sydväst fyller en viktig funktion som inramande element och avskärmar kyrkotomten från de anslutande bostadshusen. En av kyrkotomtens få planteringsytor ligger intill gångvägen som rundar kyrkans västra gavel, där det växer syrener, gullregn, snöbär och try.

Kulturhistorisk karakteristik Uppenbarelsekyrkans kyrkotomt planerades samtidigt med uppförandet av kyrkobyggnaden och ursprungsidén om kyrkotomtens utformning är påtaglig än idag. Kontrasten mellan kyrkotomtens naturmark och kyrkans rymdskeppslika gestalt är

Kontrasterna mellan den otuktade naturtomten och kyrkans modernistiska arkitektur är ett 5 påtagligt karaktärsdrag i kyrkomiljön.

effektfull och ett av platsens mest karaktärsskapande drag. Naturmarkens hävdade ängskaraktär med berg i dagen är också viktig för upplevelsen av miljön.

Uppenbarelsebokens symbolvärld blev en viktig del i arkitektens konstnärliga gestaltning av kyrkan och kommer även till uttryck i kyrkotomtens utformning. Den stig som löper utmed kyrkans sydfasad och vidare in den täta vegetationen, fyller främst en symbolisk och upplevelsemässig funktion.

Kyrkotomten är välbevarad sedan 1960-talet, något som förstärker det kulturhistoriska värdet.

Kyrkbacken från Bäckvägen med eken, synlig

6 närmast räcket, som markerar kyrkans huvud­ entré.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Tomtens välbevarade karaktär av naturmark med berghällar i dagen.

• Den miljöskapande eken vid huvudentrén.

• Den gatstensbelagda gångvägen och grusade stigen som löper utmed kyrkobyggnadens södra fasad.

• Ursprungliga partier av kullersten i anslutning till fasaderna förstärker kyrkans uttryck av att ”resa sig” ur berget.

­ Den grusade stigen och gatstensbelagda vägen längs kyrkans sydfasad är ursprungliga och 7 gestaltade av kyrkomiljöns arkitekt och trädgårdsarkitekt.

Översiktskarta Situationsplan över del av Hägersten och kv Papperskniven 13 med Uppenbarelsekyrkan. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map, Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1957. Hägerstens församling bildas. (Söderström) 1959–1961. Kyrkan uppförs och kyrkotomten utformas.

(Lindhagen)

1965. Kolumbariet och Lillkyrkan invigs, arkitekt Johannes Olivegren. (ATA)

1984. Det yttre och tidigare öppna kyrktorget byggs över med ett glastak (Lindhagen)

2010. Tillbyggnad av terrass vid kyrkans västra gavel.

(SSM)

LFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Björkman, A, Form, rörelse, ljus. En studie över Johannes Olivegrens kyrkoarkitektur, Umeå 2001 Lindhagen, Suzanne, Uppenbarelsekyrkan, Låt kyrkorna berätta.

Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Rylander, P m fl, Uppenbarelsekyrkan i Hägersten, broschyr, Stockholm 1962 Söderström, G m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stads­ delar i ytterstaden. Stockholm 2003

8