S:ta Birgittas kyrkas kyrkotomt

S:ta Birgitta kyrkas kyrkotomt Västerleds församling, Birka kontrakt, Stockholms stift kv Prosten 1, Nockeby Kyrkväg 47, Nockeby, Bromma socken, Stockholms kommun och län, Uppland

1

St:a Birgitta kyrkas kyrkotomt är skyddad enligt Rik­s­ antikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 paragrafen Kulturmiljölagen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och kyrkotomten.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: S:ta Birgitta kyrka och kyrkotomten från nordväst. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

S:ta Birgitta kyrkas kyrkotomt S:ta Birgitta kyrka i Nockeby började uppföras 1960 och invigdes i december 1962. Kyrkan, församlingsbyggnaden och klocktornet ritades av arkitekt Rolf Bergh (1919–2005). I Stockholms stift har Bergh, utöver S:ta Birgitta kyrka, bland annat ritat Vendelsö kyrka, Resarö kapell, Tungelsta kyrka och Segeltorps kyrka under 1960- och 1970-talen. Kyrkotomten utformades av Gunnar Martinsson (1924–2012) som var en av de första modernisterna inom skandinavisk landskapsarkitektur. Av hans övriga produktion bör Råcksta begravningsplats i Stockholm 1964, Sveriges ambassad i Moskva 1964 och slottsträdgården i tyska Rastatt 1987, särskilt framhållas.

mades med öppna gräsytor och planteringar, där de senare främst förlades till församlingsbyggnadens fasader samt till omgärdande naturstensmurar.

Där planterades lökväxter, perenner och olika typer av buskar såsom eldtorn, klätterrosor, oxtunga och solbrudar. De befintliga tallarna mellan kyrkan och församlingsbyggnaden kompletterades med bland annat ask, sälg och häggmispel.

Ett karaktäristiskt inslag blev den nedsänkta gräsytan med utomhusaltare som anlades i öster intill kyrkans kor. Här modellerades marknivåerna för att skapa en avgränsad plats, försedd med stödmurar av stående granitplattor.

BESKRIVNING HISTORIK Markområdena för den blivande stadsdelen Nocke­by köptes in av staden 1904 i syfte att bebyggas med bostäder. Stadsplanen som antogs 1928 var utarbetad av Albert Lilienberg. Mellan 1929 och 1933 uppfördes större delen av villabebyggelsen i trädgårdsstaden Nockeby. År 1955 delades Bromma församling vilket innebar att Västerleds och Essinge församlingar nybildades. Redan under mitten av 1940-talet drev Noc­ keby kyrkkommitté frågan om uppförandet av en ny kyrka i södra Bromma. År 1953 anhöll kyrkorådet hos Stockholms stadsplanekontor, om att få reservera en tomt i anslutning till spårvägens ändhållplats för en ny kyrkobyggnad. Tre år senare utlystes en arkitekttävling där Rolf Berghs förslag ”Stjärna” utsågs som det vinnande förslaget. I prisnämndens utlåtande betonades att kyrkan, trots sin begränsade storlek, skulle vara fullt synlig från sjösidan.

Byggnadsarbetena inleddes 1960. Några ”goda exemplar” av befintliga tallar sparades för att ingå Gunnar Martinssons gestaltning av den blivande kyrkotomten. Marken närmast kyrkans socklar och entréer belades med rödgrå Glavaskiffer och kyrkbacken på den västra delen av tomten lades med smågatsten av mörkgrå granit. Kyrkomiljön utfor-

Omgivning Kyrkotomten ligger på en höjd ovanför Mälaren, i närheten av Drottningholmsvägen och Nockebybrons östra landfäste. Ändstationen för spårvägen Nockebybanan ligger Ett karaktäristiskt ett stycke öster om kyrkan. inslag är den nedOmrådet mellan kyrkan och sänkta gräsytan med spårvagnshållplatsen präglas av ett stort byggnadskom- utomhusaltare som anlagts i öster intill plex med pensionärsbostäder i mörkt tegel. Det byggkyrkans kor. des 1966–1975 av Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux.

Norr om Drottningholmsvägen ligger pensionärshemmet Nockebyhus byggt på 1970-talet. Bebyggelsen i Nockeby består till övervägande del av villor byggda omkring 1930 med en likartad, stram arkitektur.

Omgärdning Granitmurar avgränsar kyrkotomten mot Drottningholmsvägen samt mot den sluttande terrängen ned mot Mälaren i väster. Mot söder övergår kyrkotomten utan synlig gränsmarkering i naturmark.

I sydost fyller den skogsklädda impedimentmarken 3

Utsnitt ur grovplanteringsplan för kyrkotomten signerad Gunnar Martinsson 14.2 1962. (Västerleds kyrkoarkiv OVII c, A)

Vy från S:ta Birgitta kyrkotomt mot Mälaren och gamla Nockebybron. När kyrkan var nybyggd var den synlig från sjösidan i betydligt större utsträckning än idag.

(Foto Ingemar Gram 1964, SSM)

4

vid parkeringsplatsen en avgränsande funktion. I öster möter kyrkotomten den asfalterade vändplatsen vid Nockeby kyrkväg. Där fungerar även ligusterhäckarna nära församlingsbyggnaden som gränsmarkörer. Häckarna är växelvis uppbrutna av brunbetsade träplank.

Gångsystem, belysning m.m.

Gång- och körvägar består av hårdgjorda ytor belagda med asfalt eller gatsten. I väster och öster är kyrkotomten förbunden med omgivande gator, genom asfalterade gångvägar och granittrappor med svartmålade järnräcken. I väster bildas en väl avgränsad kyrkbacke framför kyrkans huvudentré, belagd med smågatsten i ett bågmönster som strå-

lar ut från kyrkan. Här står även ett 39 meter högt klocktorn av fasadbetong, med formen av ett uppochnedvänt ”V”. Det kröns av ett åtta meter högt kors av rostfritt stål. Sydöst om kyrkan finns en asfalterad parkeringsplats med plats för ett 30-tal bilar. Framför kyrkans kor leder en gångväg till den nedsänkta skålformade platsen. Här är marken avtrappad och stensatt i ett genombrutet mönster, delvis övervuxet av gräs. Platsen mellan kyrkan och församlingsbyggnaden är grusad med gatstensbelagda trappsteg mot entrén och körvägen i öst. Runt om på kyrkotomten, utmed gång- och körvägar, står olika typer av svartmålade belysningsstolpar som lyser upp kyrkotomten kvällstid. Vid huvudentrén samt på klocktornets betongplintar sitter väggmonterade armaturer av svartmålat stål med klarglas-

Väster om kyrkan bildas en stenlagd kyrkbacke. Här står även det närmare 40 meter 5 höga klocktornet som syns vida omkring och fyller en sekundär funktion som ”sjömärke”.

glober som sannolikt är ursprungliga. Kyrkan och klocktornet är även fasadbelysta.

Vegetation Grönytor och planteringar är i huvudsak förlagda till den östra och södra delen av kyrkotomten.

Vegetationen på sluttningen i väster har vuxit sig så hög att den tidigare fria utsikten mot Mälaren, liksom kyrkans synlighet, framstår som begränsad. Öppna gräsytor präglar miljön söder och öster om kyrkan. Direkt öster om kyrkan finns ett nedsänkt, skålformat parti täckt av gräs, där det tidigare fanns ett utomhusaltare. Vid kyrkans sydfasad växer en ask som en solitär. Merparten av planteringarna är koncentrerade till den avskärmade platsen mellan församlingsbyggnad och kyrka.

Här växer vårlökar och perenner, samt en rad av planterade cypresser. Miljön präglas även av en grupp höga tallar, som växte på platsen före kyrkans uppförande. Den nordöstra delen av kyrkotomten avgränsas av ligusterhäckar. Här finns även några planterade träd, bland annat rönn och häggmispel. Vid den asfalterade vändplatsen finns tre gräsklädda kvadrater med var sin japansk lönn som tydligt markerar entrén till kyrkomiljön.

Konstnärlig utsmyckning Intill vapenhuset i väster står en friskulptur av brons föreställande helgonet Heliga Birgitta, utformad av skulptören Axel Wallenberg.

Kulturhistorisk karakteristik Kyrkotomten till S:ta Birgitta kyrka ligger högt placerad vid Mälaren och Drottningholmsvägen, nära Nockebybrons östra fäste. Trots det dominerande läget är kyrkan underordnad den omgivande terrängen. Sin status som landmärke får kyrkan av klocktornet i betong, som på grund av sin höjd är väl synlig i omgivningarna och från Mälaren.

Klocktornets form påminner om en fyrbåk och fyller en sekundär funktion som ”sjömärke”.

Kyrkotomten, som i stor utsträckning är välbevarad från 1960-talet, är gestaltad av Gunnar Martinsson som räknas till en av de första modernisterna inom skandinavisk landskapsarkitektur.

Miljön är ett högkvalitativt exempel på Martinssons produktion, som kännetecknas av ett medvetet samspel mellan utemiljö och arkitektur. Detta 6

Den långsträckta församlingsbyggnaden fun­ gerar som en bullerskärm mot den intilliggande Drottningholmsvägen och skapar en avskild plats mellan byggnaderna. Trädgruppen av tallar, plan7 teringarna och de enkla, grusade markytorna är några av miljöns mest karaktärsskapande drag.

kommer bland annat till uttryck i den modellerade markytan vid kyrkans östfasad och den planterade platsen mellan kyrkan och församlingsbyggnaden.

Ett karakteristiskt inslag är även den stensatta kyrkbacken med smågatsten lagd i bågmönster. Miljön präglas av kontrasten mellan kyrkbackens genomgående stenbeläggning och de öppna grönytorna på den södra och östra delen av kyrkotomten. Tallar som växte på platsen före kyrkans uppförande, liksom merparten av de planterade träden, är viktiga för upplevelsen av miljön.

8 Den nedsänkta markytan framför koret i öster.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkotomtens medvetna gestaltning, välbevarad från 1960-talet.

• Inramningen i form av ursprungliga naturstensmurar, häckar och träplank.

• Kyrkbackens stenläggning med sitt bågmönster.

• Det karaktärsskapande klocktornet med sin sekundära funktion som ”sjömärke”.

• De ursprungliga tallarna på gården mellan kyrka och församlingsbyggnad, liksom den planterade asken vid kyrkans sydfasad.

• Cypresserna som avtecknar sig mot församlingsbyggnadens södra fasad.

Översiktskarta Karta över del av Nockeby och kvarteret Prosten 1 med S:ta Birgitta kyrka och kyrkotomt. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1955. Västerleds församling bildas. (Lindhagen) 1960–1962. Kyrkan uppförs och kyrkotomten utformas av Gunnar Martinsson. (Lindhagen)

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Muntliga uppgifter från församlingen Arvidson, H, S:ta Birgittas kyrka i Västerleds församling, Stockholm, Bromma 1962 Cunelius, K m fl, Icke sten allena. Om kyrkorna i Västerled, Stockholm 1998 Hedlund, S, Västerledskyrkan, Sveriges Kyrkor Stockholm VIII, Stockholm 1940 Kilström, B I m fl, S:ta Birgittas kyrka i Nockeby, Upplands kyrkor 177, Stockholm 1978 Lindhagen, Suzanne, S:ta Birgitta kyrka, Låt kyrkorna berätta.

Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008

9