S:t Matteus kyrkas kyrkotomt

S:t Matteus kyrkotomt S:t Matteus församling, Domkyrkokontraktet, Stockholms stift kv Midgård 10, Vanadisvägen 35, Vasastaden, Stockholms kommun och län, Uppland

1

S:t Matteus kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet Kulturmiljölagen. Stockholms innerstad med Djurgården utgör ett riksintresse för kulturmiljövården, där kyrkorna med sina kyrkogår-dar och tomter är ett av många viktiga karaktärsdrag.

TEXT: Lena Lundberg BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Vy över S:t Matteus kyrka och kyrkotomt mot söder.

I området pågår omfattande byggarbeten på grund av framdragningen av Citybanan. Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

S:t Matteus kyrkotomt S:t Matteus kyrka byggdes åren 1901–1903 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt. S:t Matteus är ett av Lallerstedts tidigare verk, utförd i jugendstil strax efter S:t Peterskyrkan av samme arkitekt, en metodistkyrka i Vasastaden. Gemensamt för de två kyrkorna är bland annat att de ligger på relativt små tomter i bostadskvarter.

mot tomtens södra del står i relation till en axel, som utgår från entrén till ett mindre kapell. Längs den sydöstra och södra tomtgränsen finns upphöjda odlingsbäddar och trappor till en terrass. Ytterligare träd står i de upphöjda bäddarna längs murarna, och i sydväst mot Dalagatan finns en körport.

BESKRIVNING HISTORIK Området för S:t Matteus församling ingick tidigare i Adolf Fredriks församling. Denna var starkt växande under 1800-talets senare hälft, varför församlingen inriktade sig mot en delning. Innan denna genomfördes beslöt församlingen att uppföra två kapell i de fattigare arbetarkvarteren. För ett av kapellen blev en tomt aktuell i kvarteret Midgård, som vid tiden låg i församlingens norra utkant. År 1901 undertecknades ett kontrakt mellan Adolf Fredriks församling och staden angående upplåtelse av tomten i hörnet av Vanadisvägen och Dalagatan.

Samma år uppgjordes ritningarna till det nya kapellet, som efter tyska förebilder även skulle inrymma lokaler avsedda för välgörenhet. Kapellet uppfördes efter det beslutade programmet och invigdes av ärkebiskopen i november 1903. År 1906 genomfördes församlingsdelningen och Gustaf Vasa och S:t Matteus församlingar bröts ut ur Adolf Fredriks församling. Efter att S:t Matteus hade blivit församlingskyrka genomfördes flera förändringar efter Erik Lallerstedts ritningar. Den mest omfattande skedde genom en utbyggnad av kyrkan åren 1923–1924, då kyrkans östra sidoskepp tillkom med anslutande trapphus i sydost, och koret förlängdes mot söder.

Från 1935 bevaras en situationsplan över fastigheten som visar tomtens disposition efter 1920-talets utbyggnad. Tomten är muromgärdad mot öster och söder. Närmast entrén från Vanadisvägen står invid muren tre träd på rad. Det större gårdsrummet är ordnat i en halvcirkelform inom planterade ytor. Halvcirkelformen och den anslutande gången

Omgivningen S:t Matteus kyrka ligger i Vasastaden i Stockholms innerstad, vid korsningen av Vanadisvägen och Dalagatan. Området präglas av rätlinjiga gatunät och kvarter med femvåniga flerfamiljshus, uppförda under 1900-talets tre första decennier. Vanadisvägen norr om kyrkan är utformad som en mindre esplanad med trädplantering och ett smalt gångstråk mellan de två körfilerna. Kyrkofastigheten är inpassad på en tomt endast något större än grannfastigheterna.

De intilliggande kvarterens År 1901 under­ecknades skurna hörn mot gatukorsningen ger ett öppet gaturum ett kontrakt mellan med inslag av träd och busAdolf Fredriks förkar, som en markering framsamling och staden för kyrkan. Genom att kyrangående upplåtelse kobyggnaden är fristående särskiljs fastigheten från den av tomten i hörnet av omgivande bebyggelsens täta Vanadisvägen och byggnadssätt och lämnar ett Dalagatan.

L-format gårdsutrymme mot öster och söder, undangömt från den omgivande staden.

Omgärdning och grindar Framför kyrkans huvudfasad är entréns stora kalkstenstrappa utlagd mot trottoaren, som följsamt tränger ut mot gatan så att Vanadisvägens två körfält pressas samman till ett. Öster och söder om kyrkan är en gård utlagd i vinkel. Vid gårdens gräns mot grannfastigheterna finns en putsad tegelmur, med krönet täckt av kopparplåtar. Gården nås 3

Situationsplan över fastigheten, uppmätt 1935. Fortfarande i dag bevaras planens struktur. Av de träd som planen visar bevaras två popplar invid entrén till gården från Vanadisvägen. (Ur Bohrn 1935.)

via två välvda, kalkstensklädda portaler, dels från Vanadisvägen i norr dels från Dalagatan i väster.

Den norra portalen har en tryckt bågform med profilerad öppning. I bågens slutsten mot gatan finns ett dekormotiv i form av kors och törnrosor och i portöppningen sitter svartmålade pargrindar av smidesjärn, med dekormotiv på samma tema. Den västra portalen är en så kallad perspektivportal med flera valvbågar efter varandra, likaså i tryckt bågform.

Det breda krönet är utformat som ett sadeltak, täckt med plåt. Krönet har en gavel mot grannfastigheten i söder, i vilken dekormotivet från portalen mot Vanadisvägen återkommer. Inåt gården är portalens fasad putsad och den enkla valvbågen är kalkstenskantad. I portöppningen sitter svartmålade järngrindar med ornamentering på det återkommande temat törnrosor och kors, och på var sida har välvda nischer inpassats i den kraftiga muren.

Gångsystem, belysning m.m.

Gångsystemet följer tomtens L-form med markbeläggning och avgränsning av natursten. Passagen innanför den norra portalen är lagd med storgatsten, som formats till en ränndal längs kapellets sockel och mot öster till rabattkant. På gården övergår markbeläggningen till plana stenar av skiffer, vilka bildar en halvcirkelformad plats. Platsen inramas av gräsmattor, kantade av snedställd storgatsten. Axialt med entrén till kapellet fortsätter en gång till tomtens södra del, där den vinklas 4

mot portalen till Dalagatan. Gången är belagd med naturgrus samt gångytor skiffersten respektive röd kalksten. Närmast portalen vid Dalagatan är markytan lagd med storgatsten.

Mellan den L-formade gången och muren mot grannfastigheterna är uppbyggt en terrass med odlingsbäddar, avgränsad mot gången genom en stödmur av betong med överliggare av granit. Till terrassen leder två trappor, en i vardera norra respektive södra delen. Den södra trappan är äldre och har steg av granit, den norra är likaså av natursten men friliggande och av senare datum. Terrassens gångytor är lagda med skiffersten, och planteringar och rabatter är stenkantade.

På gården står en glasad kopparlykta på dekorativ gjutjärnsstolpe av sekelskifteskaraktär. Gården belyses dessutom av glasglober monterade på kyrkans fasadhörn. Fasadbelysning är uppsatt i den södra tomtgränsen.

Vegetation Med tanke på den begränsade stadstomten är kyrkotomtens vegetation rik och varierad. Invid huvudentrén från norr står två högvuxna popplar mellan en bädd av örter. Gårdsplanen inramas av symmetriskt utlagda gräsytor samt en rododendronplantering mot muren i öster. Uppe på terrassen finns en rik växtlighet med ett par mindre träd som plommon och syren, klippt buxbom och rabatter med rosor och örter. Längs muren mot söder är terrassen

utformad som en bred rabatt med rododendron och olika skuggtåliga perenner.

Kulturhistorisk karakteristik S:t Matteus kyrkotomt tillhör en typ av kyrkotomter som är mindre vanlig i Stockholm. Istället för att ligga för sig, distanserad från den omgivande staden genom parkyta eller topografi, är kyrkan och tomten inpassad bland stenstadens flerbostadshus, liksom ofta frikyrkorna. S:t Matteus placering nära gatan bidrar till en upplevelse av tillgänglighet. Tillgängligheten kan sägas illustrera en av grundidéerna med S:t Matteus kyrka då den uppfördes, i ambitionen att förutom som gudstjänstlokal även kunna använ-

das i ett bredare välgörenhetsarbete för församlingsmedlemmarnas behov. Kyrkotomten uttrycker därigenom samhällshistoriska värden, vilka förstärks av att tomten är förhållandevis välbevarad.

Utformningen av gården, med gångsystem, halvcirkelformad plats, rabatter och terrassering mot muren i tomtgräns, är belagd från 1930-talet och hänger åtminstone samman med utbyggnaden av kyrkan under 1920-talets första hälft. Portaler och grindar, i karaktäristisk jugendstil, är bevarade från tiden för kyrkans uppförande, liksom sannolikt även tomtens omgärdande mur, vilket sammantaget bidrar till tomtens arkitekturhistoriska värden. Även de högvuxna popplarna torde vara från 1900-talets första decennier. I övrigt understryker den rika och varierade vegetationen gårdens genuina karaktär.

Vy mot S:t Matteus kyrkas huvudentré mot Vanadisvägen. Till vänster om kyrkan syns kapellet och ytterligare till vänster entrén till gården. 5 Arbetet med Citybanans nedgång till station Odenplan pågår i korsningen med Dalagatan.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Tomtens struktur, med halvcirkelformad plats, gångar och terrassering.

• Portaler, grindar och muromgärdning.

• De karaktärsskapande popplarna, med hävd på tomten.

Vy över gården mot norr och det envåniga kapellet.

Från den halvcirkelformade platsen är 6 gångstenar utlagda i gräset fram till en sentida trappa upp till terrassen.

Vy längs tomtens södra del mot valvet till Dalagatan. Till vänster i bild syns en perennrabatt, till7 höger skymtar en rad rosor.

Översiktskarta Situationsplan över S:t Matteus kyrka med tomt. Utsnitt ur DP/Map, Stockholms stads digitala kartarkiv. Norr är uppåt i bild.

Kronologi 1901. Tomten i kv Midgård upplåts till Adolf Fredriks församling. (Bohrn)

1902–1903. S:t Matteus kyrka uppförs som kapell i Adolf Fredriks församling. (Bohrn 1946)

1906. S:t Matteus församling bildas. (Bohrn) 1908. Ett gravkor inreds. (Bohrn) 1923–1924. Kyrkan utvidgas mot öster och söder.

(Bohrn)

1935. Tomtens nuvarande plan bekräftas, men är sannolikt äldre. (Bohrn)

1958. Gravkoret omgestaltas till ”lillkyrka”. (Jermsten) 2009–2010. Kyrkotomten renoveras. Renoveringen

omfattade delvis nya planteringar, omplacering av gångarnas stenläggning med tillägg av skiffer på gårdens norra och östra del, tillägg av en ny trappa upp till terrassen samt renovering av murarna. (Uppgift från församlingen)

8

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet – bara det digitala materialet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Uppgifter från församlingen Bohrn, Erik, Matteus kyrka i Stockholm, ingår i serien Sveriges kyrkor, Band V, häfte 3, Stockholm 1946 Jermsten, Elisabet, S:t Matteus kyrka, Låt kyrkorna berätta.

Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008