Mariehällskyrkans kyrkotomt

Mariehällskyrkans kyrkotomt Bromma församling, Birka kontrakt, Stockholms stift kv Församlingshuset 6, Solbergsvägen 65, Mariehäll, Bromma socken, Stockholms kommun och län, Uppland

1

Mariehällskyrkans kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet Kulturmiljölagen.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild:Mariehällskyrkan och kyrkotomten från nordväst.

Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Mariehällskyrkans kyrkotomt Byggnaden som inrymmer Mariehällskyrkan uppfördes 1922–1924 som församlingshus och ritades av arkitekt Carl Alfred Danielsson-Bååk (1872– 1967). Han har även ritat Ersta kapell och Missionskyrkan Valhalla på Mäster Samuelsgatan, där den senare revs i början av 1960-talet. Mest aktiv var Danielsson-Bååk som arkitekt för AB Hem på landet för vilka han ritade ett flertal villor, och som arkitekt till ett flertal flerfamiljshus i Stockholms innerstad under början av 1900-talet. Planteringsritningarna för kyrkotomten utformades av Birger Lundqvist där den norra delen av tomten fick en parkkaraktär med planteringar och mjukt svängda grusgångar. I söder anlades en fruktträdgård med bersåer för sällskapsliv.

HISTORIK Bromma församling har ett medeltida ursprung men tillkom i nuvarande form 1916 när Bromma socken inkorporerades med Stockholm och blev eget pastorat. Tidigare hade församlingen under en period delat pastorat tillsammans med Sund­byberg.

Mariehäll genomgick en kraftig utbyggnad från andra hälften av 1800-talet då det uppfördes villa­ bebyggelse och hyreskaserner för arbetarna vid de nyetablerade industrierna. Tillväxten fortsatte under 1900-talet, med ökad kraft från 1931 då Mariehälls första stadsplan fastställdes. Då tillkom flera nya bostads- och industriområden, bland annat vid Bällstaviken. År 1920 beslutades att ett församlingshus med bostad för församlingens komminister skulle byggas i Mariehäll. Kyrkotomten, som sluttade svagt ner mot Bällstavägen, lades ut på ett centralt läge i stadsdelen. Byggnaden började uppföras 1922 och stod färdig för invigning i januari 1925. Kyrkans upphöjda läge på sluttningen förstärktes genom att tomten terrasserades mot norr, med det nedersta våningsplanet i souterräng. Ett förslag till växtplanteringar från 1926, utformat av Birger Lunqvist, visar en fruktträdgård i söder med inslag av

prydnadsbuskar och bersåer. Området i norr fick i större utsträckning karaktären av engelsk park med mjukt svängda gångvägar kantade av planterade träd, häckar och rosenbuskar. Det är oklart i vilken omfattning förslaget realiserades men grundprincipen är till viss del synlig än idag.

Yttertrapporna tillverkades av betong som ytbehandlades med mejsel och fick blocksteg av granit.

Till den rikt dekorerade stenportalen i norr anlades en monumental trappa med kraftiga barriärer av granit. Ursprungligen omgavs kyrkotomten av ett spjälstaket i trä. År 1972 invigdes församlingshusets kyrksal till kyrka, Mariehällskyrkan. KyrkoMariehäll genomgick tomten förändrades påtagen kraftig utbyggnad ligt 2005 då en förskola i en från andra hälften av våning, med tillhörande för1800-talet då det upprådsbod, beviljades med ett tillfälligt byggnadslov och fördes villabebyggelse uppfördes på den norra delen och hyreskaserner för av tomten mot Bällstavägen.

arbetarna vid de ny­etablerade industrierna.

BESKRIVNING Omgivningen Kyrkotomten är centralt belägen i stadsdelen Mariehäll, nordväst om Stockholms innerstad. Stora områden i söder och norr upptas av Bromma flygplats. Kyrkans närmaste omgivning i väster, söder och öster består av villor och mindre flerfamiljshus från olika tider och med varierande karaktär.

Området direkt norr om den hårt trafikerade Bällstavägen är bebyggt med flerbostadshus från 2013– 2014 och övergår sedan i industribebyggelse.

Omgärdning Kyrkotomten är tydligt avgränsad av gatusträckningar: i väster av Hagelstavägen, i öster av Solbergsvägen och i norr av Bällstavägen. Ursprungliga grindstolpar av granit markerar ingången till kyrkotomten i öst och väst. Förskolan, som för närvarande ligger 3

Förslag till anläggning vid församlingshus Bällsta 1926 utformat av Birger Lundqvist. Förslaget visar en fruktträdgård och en mindre parkanläggning framför kyrkan.

Det är oklart i vilken omfattning förslaget realiserades.

Delar av det, bl.a. fruktträdgården, är däremot fullt synliga än idag söder om kyrkan. (Bromma kyrkoarkiv, OIV j:65, Stockholms stadsarkiv)

En förskola med tillfälligt bygglov fram till 2015 upptar en stor del av kyrkotomten i norr. Växtligheten är i huvudsak koncentrerad till tomtgränserna, där häckar och högvuxna ädellövträd 4 skärmar av kyrkotomten från de omgivande gatorna.

placerad på kyrkotomtens norra del, avgränsas från kyrkan av staket och gunnebostängsel. Kyrkotomtens tydliga inramning förstärks av täta häckar och trädrader intill de omgivande gatorna. I söder markeras kyrkotomtens gränser av en upphöjd bergknalle, en stödmur av natursten och en skärm av växtlighet.

Gångsystem, belysning m.m.

Kyrkotomtens gångsystem följer i huvudsak byggnadens yttermurar och är kombinerat med asfalterade körvägar i öster och norr. Ursprungliga grindstolpar av granit vid Hagelstavägen och Solbergvägen markerar ingångarna till kyrkotomten i väster respektive öster. Utmed byggnadens södra fasad löper en grusad gångväg mellan de två entréerna till församlingslokaler och kyrkorum. Väster om byggnaden övergår gångvägen i en grusad rektangu-

lär plats med bilparkeringar. Stolpbelysning av sentida karaktär finns utplacerad vid de omgivande vägsträckningarna. I övrigt belyses kyrkotomten kvällstid av smideslyktor på kyrkans fasader.

Vegetation Platsen söder om kyrkan karakteriseras av en fruktträdgård med flera ursprungliga äppelträd. Mot impedimentmarken i söder växer olika typer av prydnadsbuskar samt hägg. Marken norr om kyrkan upptas av en stor öppen gräsyta, som endast bryts av ett fåtal planteringar i form av rosenbuskar intill den monumentala trappan. I övrigt har växtligheten en inramande karaktär, koncentrerad till kyrkotomtens kanter och anslutande gator. Kyrkomiljön omges av täta häckar och trädrader, i huvudsak av ädellövträd.

Fruktträdgården är en bevarad del av kyrkotomtens ursprungliga utformning. Här skapas en5 väl avskild plats inbäddad i grönska med stora upplevelsemässiga kvaliteter.

Kulturhistorisk karakteristik Mariehällkyrkans och kyrkotomtens dominerande läge markerar platsens allmänna funktion och historiska betydelse som samlingslokal. Kyrkotomten som en central punkt i stadsdelen fastslogs i den första stadsplanen för Mariehäll från 1931. Terras­ seringen framför norrfasaden förstärker den monumentala karaktären, som var mer påtaglig tidigare, innan förskolan mot Bällstavägen uppfördes.

Kyrkomiljöns ursprungliga parkkaraktär är idag kraftigt nedtonad och förändrad. Stora delar av växtligheten, framförallt på den norra delen av tomten är borttagen. Trots det bevarar kyrkotomten delar av sin ursprungliga utformning, bland annat den inramande växtligheten av högvuxna ädellövträd och häckar, liksom fruktträdgården i söder. Fruktträdgården med sin lummiga grönska är en viktig del av den ursprungliga karaktären och ett upplevelsevärde i miljön.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkotomtens ursprungliga inramning av häckar och trädrader.

• Terrasseringen av tomten och den tidigare öppna ytan mot norr.

• Fruktträdgårdens lummiga karaktär och de ursprungliga äppelträden.

6

Kyrkotomten ligger placerad i en norrvänd sluttning mot Bällstavägen. Terrasseringen av marken 7 framför norrfasaden förstärker byggnadens monumentala karaktär.

Översiktskarta Karta över del av Mariehäll och kvarteret Församlingshuset 6 med Mariehällskyrkan och kyrkotomt. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1922–1924. Kyrkan uppförs. Invigning 1925.

(Lindhagen)

1926. Ett förslag till växtplanteringar upprättas. (SSA) 1931. Mariehälls första stadsplan fastställs. (Söderström) 2005. Nybyggnad av förskola i en våning på kyrkotomtens norra del. (SSM)

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Illerstad, L, Nya Svenska kyrkor, del I Svealand, RAÄ 1990:2, Stockholm 1990 Kommunalhuset – Bällsta församlingshus – Mariehällskyrkan, broschyr 1975 Lindhagen, S, Mariehällskyrkan, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Söderström, G m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholm 2003.

8