Hässelby Villastads kyrkas kyrkotomt

Hässelby Villastads kyrkas kyrkotomt Hässelby församling, Spånga kontrakt, Stockholms stift kv Skolörten 4, Riddersviksvägen 118, Hässelby Villastad, Spånga socken, Stockholms kommun och län, Uppland

1

Kyrkotomten till Hässelby Villastads kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen.

TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Hässelby Villastads kyrka och kyrkotomt från sydväst. Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Hässelby Villastads kyrkas kyrkotomt Hässelby Villastads kyrka började byggas i mars 1939 och invigdes samma år i oktober. Kyrkan är ritad av arkitekten Folke Hjortzberg (1906–1979), biträdande länsarkitekt i Stockholm 1935–1964.

Kyrkan i Hässelby Villastad var hans enda sakrala byggnad förutom ett krematorium i Lund som han ritade år 1931. Hjortzberg stod även bakom kyr­ kotomtens övergripande utformning, vars mest utpräglade karaktärsdrag blev en tallbacke i söder med sammanhängande gräsytor mellan träden.

HISTORIK

Hässelby Villastad började växa fram under 1890talet, i anslutning till Lövsta sopstation som togs i drift av Stockholms stad 1899. De första villorna byggdes av arbetarna vid sophanteringsanläggningen. Samhället kom under lång tid att präglas av de många handelsträdgårdar och växthus som etablerades här, bland annat på grund av den goda tillgången på gödsel från sopförbränningen.

Frikyrkorörelsen var stark i Hässelby i början av 1900-talet, liksom på många andra håll i landet. I mitten av 1920-talet hade både Baptistsamfundet och Missionsförbundet egna församlingslokaler i Hässelby, men Svenska kyrkan hade ännu ingen kyrkobyggnad i villastaden. Från 1918 hade Hässelby egen komminister och föreningen Hässelby kyrkobyggnadsförening bedrev ett ivrigt ideellt arbete för att samla in medel till kyrkobygget. I den första stadsplanen för Hässelby fanns en tomt för en ny kyrka reserverad. Föreningen var inte nöjd med stadsplanens utpekade tomt, utan riktade istäl­let blickarna mot en tomt i närheten av folkskolan, som hade inköpts in av Spånga församling redan 1922. Tomten låg på ett högläge i terrängen och präglades av den befintliga tallskogen på platsen. Föreningen utlyste en arkitekttävling för utformningen av den nya kyrkan 1933 och ytterligare en 1936. Efter många turer blev det till slut arkitekt Folke Hjortzberg som vann tävlingen, med ett förslag som till viss del baserades på ett tidigare förslag av Lars Israel Wahlman. Den första oktober

1939 på Mikaelidagen kunde den nya kyrkan invigas. Platsen söder om kyrkan planterades med nakna gräsytor mellan tallarna, som var fler till antalet jämfört med idag. En rak gångväg från Riddersviksvägen fram till kyrkans entré markerade på ett tydligt sätt kyrkotomtens mittaxel. En mindre grusväg i väster ledde fram till ingången till sakristian.

1957 tillkom två gjutna bronsurnor på entrétrappans plintar av granit, på vardera sidan om huvud­ Under senare delen av ingången. Urnorna modellerades av Ivar Johnsson, en av 1900-talet har kyrkosin tids ledande skulptörer. tomten genomgått flera Under senare delen av förändringar. Den till 1900-talet har kyrkotomten genomgått flera förändringar. en början ganska spar­ smakade vegetationen Den till en början ganska sparsmakade vegetationen kring kyrkan har kring kyrkan har successivt successivt utökats med utökats med flera nya växtflera nya växt- och och trädplanteringar. Till de trädplanteringar. största förändringarna hör uppförandet av församlingshemmet 1973, i sluttningen öster om kyrkan. I samband därmed anlades flera nya planteringsytor i anslutning till byggnadens fasader, i huvudsak med olika typer av buskar och marktäckare som t.ex. ölandstok, spirea, måbär och stefa­nadra.

BESKRIVNING Omgivningen Kyrkotomten ligger vid Riddersviksvägen som fram till 1970-talet var huvudstråk genom villasamhället med butiker, samlingslokaler och skola. Direkt väster om kyrkan ligger en ljust putsad skola från 1912, som fortfarande används för sin ursprungliga funktion. Sydost om kyrkan ligger en byggnad i trä, uppförd som kommunalhus 1925, men som idag är Hässelby museum. I övrigt präglas omgivningarna kring kyrkotomten av villabebyggelse från olika tider och med olika karaktär.

3

Situationsplan över kyrkotomten till Hässelby Villastadskyrka daterad 9.7.1937. På planen syns den raka gångvägen fram till kyrkans entré­ trappa som bildar ett tydligt central­ perspektiv från Riddersviksvägen. En mindre, grusad gångväg till sakristian syns väster om kyrkan. Kyrkotom­ tens vegetation bestod i huvudsak av nakna gräsytor och tallar. Norr är vänster i bild. (ATA)

Hässelby Villastads kyrka med kyrkotomt om­ kring 1939. Redan vid uppförandet var den befintliga tallbacken platsens starkaste karak­ tärsdrag. Den idag storvuxna eken är nyplan­ 4 terad vid fototillfället och skymtar till höger om granittrappan. (Foto RAÄ)

Omgärdning

Gångsystem, belysning m.m.

Tomten är belägen på en kulle och ligger något högre än den omgivande villabebyggelsen. Kyrkan och församlingshemmet är uppdelade i två olika fastigheter.

Verksamheten och den kyrkliga funktionen är däremot gemensam och kyrkotomtens gränser är relativt tydligt markerade i landskapet. En trädrad av högvuxna tujor markerar tomtgränsen mot skolan i väster. I söder fungerar Riddersviksvägen som en tydlig gränsmarkör. Strax nedanför församlingshemmet ligger kyrkans parkeringsplats, som tillsammans med bergets sprängkant utgör en tydlig gräns mot villabebyggelsen i öster. Mot norr har kyrkotomten en mer otydlig övergång mot den anslutande naturmarken.

Här fungerar parkeringsplatsen på kyrkans baksida som en upplevelsemässig gräns mot den trädbevuxna sluttningen. Lekparken i anslutning till församlingshemmet omgärdas av ett målat järnstaket. I öster finns terrassmurar av betong med gunnebostängsel som tar upp tomtens nivåskillnader i sluttningen.

Den asfalterade, raka uppfarten mot kyrkans huvudentré avslutas av en granittrappa med plintar som bär upp två bronsurnor. Trappans strama och dekorativa järnräcken är ursprungliga. Framför huvudentrén finns en plan plats belagd med skifferplattor och med två parkbänkar. Platsen övergår i en gångväg med skifferplattor mot den södra ingången till sakristian. Utmed kyrkans fasader löper smala asfalterade gångvägar med en kantning av granit.

Gångvägar omger även församlingshemmet som i norr och söder är förbundna med gjutna trappor med räcken av rundstål. Strax söder om kyrkan invid Hässelby museum står en runsten, ditflyttad från sin ursprungliga placering. Kvällstid belyses kyrkotomten av stolpbelysning från olika tider och med olika karaktär. Kyrkan är även fasadbelyst.

Praktsyrenerna mellan kyrkan och församlings­5 hemmet har stora miljöskapande värden.

Kyrkotomten har karaktären av tallbacke med 6 friväxande tallar och klippta gräsytor.

Vegetation I sluttningen ner mot Riddersviksvägen domineras den gräsbevuxna kyrkotomten av tallar, som växte på platsen redan innan kyrkans byggdes. En trädrad som framförallt består av höga tujor markerar gränsen mot skoltomten i väster. Strax öster om entrétrappan växer en stor ek som planterades i samband med att kyrkan byggdes. Två blåenar flankerar trappans nedre del. Runt kyrkan löper rabatter med rosor, lågt växande murgröna och lökväxter. I slänten på kyrkans sydöstra sida finns en större planteringsyta där det bland annat växer spirea, ölandstok och olika typer av marktäckande växter.

Församlingsbyggnaden omges, framförallt åt norr och öster, av tätvuxna häckar av spirea och måbär.

Planteringsytorna är framförallt koncentrerade till ingångarna med bland annat rosentry, pioner, daggkåpa och hortensia. Platsen mellan kyrkan och församlingsbyggnaden domineras av två praktsyrener.

Konstnärlig utsmyckning Två bronsurnor, på vardera sida om trappan mot huvudentrén, är utformade av skulptören Ivar Johnsson 1957.

Kulturhistorisk karakteristik Det kulturhistoriska sambandet mellan kyrkotomten och det omgivande villasamhället är påtagligt och präglar miljön än idag. Kyrkotomtens enkla utformning med gräsytor, tallar och avgränsade rabatter har utseendemässigt mycket gemensamt med de närliggande villatomterna. Tallbacken med de friväxande tallarna är det första som möter besökaren och är ett av kyrkotomtens mest karaktärsskapande drag. Den ursprungliga eken, som planterades vid huvudentrén i samband med att kyrkan byggdes, är tillsammans med blåenarna vid sidan om granittrappan ett tydligt centralmotiv med stora upplevelsevärden för platsen.

Kyrkotomten till Hässelby Villastads kyrka hade ursprungligen en mycket enkel utformning. Tomten har genomgått stegvisa förändringar och präglas idag även av de många planteringsytor som tillkommit under senare delen av 1900-talet. Ytterligare ett viktigt inslag på kyrkotomten är praktsyrenerna som skapar en sammanhängande och rofylld miljö mellan mellan kyrkan och församlingshemmet.

7

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Den södra delen av kyrkotomten med sin karaktär av tallbacke med klippta gräsytor.

• Entrépartiet framför kyrkan med bronsurnor av Ivar Johnsson, ek och blåenar vid sidan av granittrappan.

Kyrkans huvudentré artikuleras av granit­trappan, de dekorativa bronsurnorna och den 8 ursprungliga markbeläggningen av skiffer­plattor.

• Den ursprungliga beläggningen av skiffer på den plana ytan framför huvudentrén.

• De miljöskapande praktsyrenerna mellan kyrkan och församlingsbyggnaden.

Översiktskarta Karta över del av Hässelby villastad och kv Skolörten 4 och 3 med Hässelby Villastads kyrka och församlingshem. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1922. Spånga församling köper in en tomt för det planerade kyrkobygget intill folkskolan i Hässelby.

(Hässelby hembygdsblad)

1936. Folke Hjortzberg vinner arkitekttävlingen till ny kyrka i Hässelby Villastad. (Tuulse & Lindqvist)

1939. Kyrkan uppförs. (Jermsten) 1957. Två gjutna bronsurnor av Ivar Johnsson tillkommer vid entrétrappan. (Tuulse & Lindqvist)

1962. Hässelby församling bildas. (Jermsten) 1973. Församlingshuset uppförs i sluttningen öster om kyrkan. Nya planteringsytor tillkommer på tomten bl.a. intill byggnadens fasader.

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Muntliga uppgifter från församlingen Hässelby hembygdsblad, nr 85, Stockholm 2009 Jermsten, E, Hässelby Villastads kyrka, Låt kyrkorna berätta.

Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Söderström, G, m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholm 2003 Tuulse, A och Lindqvist, G, Spånga och Hässelby kyrkor, Sveriges kyrkor, Stockholm 8:2, Stockholm 1959

9