Högalidskyrkans kyrkotomt Högalidsberget avsattes som park redan under 1880-talet, och under tidigt 1900-tal beslöts att en kyrklig byggnad skulle uppföras på berget. Detta förverkligades genom Högalidskyrkan, som uppfördes i nationalromantisk stil mellan åren 1916– 1923. Arkitekt var Ivar Tengbom (1878–1968), en av det svenska 1900-talets absolut främsta arkitekter och mycket produktiv under större delen av 1900-talets förra hälft. Tengbom är också ansvarig för huvuddragen i planen för tomten, samt de ytterligare byggnader som tillfördes kyrkomiljön på 1920-talet.
HISTORIK Allteftersom Södermalm under 1800-talet blev mer tätbebyggt blev behovet av nya kyrkolokaler tydliga. År 1905 anvisade staden en plats för ett nytt kapell uppe på Högalidsberget, reserverat som park i stadsplanen. Hela den västra delen av Södermalm ingick vid tiden i Maria Magdalena församling, men med det växande medlemsantalet insåg man att en församlingsdelning skulle bli nödvändig. Till följd av detta beslöt församlingen år 1907 att istället för ett kapell uppföra en kyrka på Högalidsberget, och en arkitekttävling ordnades. Ivar Tengbom vann tävlingen, och efter vissa omarbetningar av vinnarförslaget påbörjades schaktningsarbetena i augusti 1916. Det följande året lades kyrkans första grundsten och efter en del förseningar kunde kyrkan invigas i juni 1923. Kyrkan placerades på Högalidsbergets högsta platå och genom de två höga tornen blev den vida synlig i staden. Två år senare, 1925, delades Maria Magdalena församling i två och Högalids församling bildades. Genom församlingsdelningen blev behovet av ytterligare lokaler akut. Ett församlingshus fanns med på Ivar Tengboms situationsplaner över tomten från 1916 och han stod för planeringen av utbyggnaden på berget, men då både prästgård och församlingshus skulle uppföras fick arkitekten David Dahl (1895– 1973) stå för detaljplaneringen. Byggnaderna uppför-
des väster respektive sydväst om kyrkan under åren 1926–1927. Tak- och fasadmaterial, murningsteknik och detaljeringsgrad överensstämde med kyrkans, samtidigt som de två byggnadernas detaljutformning kom att ansluta till 1920-talsklassisismens ideal, till skillnad från kyrkans nationalromantiska uttryck. Kyrkotomten planerades och anlades samtidigt med uppförandet av kyrkan, och kompletterades i samband med att prästgård och församlingshem uppfördes. Även här stod Tengbom för den övergripande planeringen. Gårdsrum, gårdsplaner och gångar finns med på situationsplanerna från tiden för kyrkans uppförande, liksom markeringar för allé, trädrader och gräsytor. Ritningsmaterialet visar även förslag till naturstensmurar Arkitekten Ivar och grindar. Utförandet kom Tengbom framhöll att att följa de huvuddrag som berget i sig som hade Tengbom hade lagt upp, men lämnats relativt orört, detaljplaneringen av tomten vittnande om naturens utfördes av stadsträdgårdsmästare Mauritz Hammarkrafter samtidigt som berg (1871–1947), som även kyrkan på platån arbetade med utformningen vittnade om de av den omgivande Högalidsmänskliga krafterna. parken. Tengbom framhöll att berget i sig hade lämnats relativt orört, vittnande om naturens krafter samtidigt som kyrkan på platån vittnade om de mänskliga krafterna. Omedelbart norr om kyrkan fanns ursprungligen en terrass i femsidig form. Denna kom 1939 att ersättas med ett kolumbarium, efter Tengboms ritningar. Kolumbariet utfördes kring en öppen gård, i samma femsidiga form som terrassen År 1959 utvidgades kolumbariet genom en cirkelrund tillbyggnad, också i detta fall kring en öppen gård och likaså efter Ivar Tengboms ritningar. I sen tid har delar av vad som sannolikt var ett ursprungligt trädbestånd tagits ner. Bland annat togs sex pelarekar bort några år efter sekelskiftet 2000. Träden stod i terrassträdgården söder om prästgården, i en rad längs muren, men har ersattes med nya träd. 3