Högalidskyrkans kyrkotomt

Högalidskyrkans kyrkotomt Högalids församling, Södermalms kontrakt, Stockholms stift kv Templet 2, Högalids kyrkoväg 11, Södermalm, Stockholms kommun och län, Södermanland

1

Högalidskyrkans kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Stockholms innerstad med Djurgården utgör ett riksintresse för kulturmiljövården, där kyrkorna med sina kyrkogårdar och tomter är ett av många viktiga karaktärsdrag. TEXT: Lena Lundberg BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Vy över Högalidskyrkan och Högalidsparken mot sydväst. Överst till vänster i bild skymtar Hornstull och Liljeholmsbron. Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Högalidskyrkans kyrkotomt Högalidsberget avsattes som park redan under 1880-talet, och under tidigt 1900-tal beslöts att en kyrklig byggnad skulle uppföras på berget. Detta förverkligades genom Högalidskyrkan, som uppfördes i nationalromantisk stil mellan åren 1916– 1923. Arkitekt var Ivar Tengbom (1878–1968), en av det svenska 1900-talets absolut främsta arkitekter och mycket produktiv under större delen av 1900-talets förra hälft. Tengbom är också ansvarig för huvuddragen i planen för tomten, samt de ytterligare byggnader som tillfördes kyrkomiljön på 1920-talet.

HISTORIK Allteftersom Södermalm under 1800-talet blev mer tätbebyggt blev behovet av nya kyrkolokaler tydliga. År 1905 anvisade staden en plats för ett nytt kapell uppe på Högalidsberget, reserverat som park i stadsplanen. Hela den västra delen av Södermalm ingick vid tiden i Maria Magdalena församling, men med det växande medlemsantalet insåg man att en församlingsdelning skulle bli nödvändig. Till följd av detta beslöt församlingen år 1907 att istället för ett kapell uppföra en kyrka på Högalidsberget, och en arkitekttävling ordnades. Ivar Tengbom vann tävlingen, och efter vissa omarbetningar av vinnarförslaget påbörjades schaktningsarbetena i augusti 1916. Det följande året lades kyrkans första grundsten och efter en del förseningar kunde kyrkan invigas i juni 1923. Kyrkan placerades på Högalidsbergets högsta platå och genom de två höga tornen blev den vida synlig i staden. Två år senare, 1925, delades Maria Magdalena församling i två och Högalids församling bildades. Genom församlingsdelningen blev behovet av ytterligare lokaler akut. Ett församlingshus fanns med på Ivar Tengboms situationsplaner över tomten från 1916 och han stod för planeringen av utbyggnaden på berget, men då både prästgård och församlingshus skulle uppföras fick arkitekten David Dahl (1895– 1973) stå för detaljplaneringen. Byggnaderna uppför-

des väster respektive sydväst om kyrkan under åren 1926–1927. Tak- och fasad­material, murningsteknik och detaljeringsgrad överensstämde med kyrkans, samtidigt som de två byggnadernas detaljutformning kom att ansluta till 1920-talsklassisismens ideal, till skillnad från kyrkans nationalromantiska uttryck. Kyrkotomten planerades och anlades samtidigt med uppförandet av kyrkan, och kompletterades i samband med att prästgård och församlingshem uppfördes. Även här stod Tengbom för den övergripande planeringen. Gårdsrum, gårdsplaner och gångar finns med på situationsplanerna från tiden för kyrkans uppförande, liksom markeringar för allé, trädrader och gräsytor. Ritningsmateria­let visar även förslag till naturstensmurar Arkitekten Ivar och grindar. Utförandet kom Teng­bom framhöll att att följa de huvuddrag som berget i sig som hade Tengbom hade lagt upp, men lämnats relativt orört, detaljplaneringen av tomten vittnande om naturens utfördes av stadsträdgårdsmästare Mauritz Hammarkrafter samtidigt som berg (1871–1947), som även kyrkan på platån arbetade med utformningen vittnade om de av den omgivande Högalidsmänskliga krafterna. parken. Tengbom framhöll att berget i sig hade lämnats relativt orört, vittnande om naturens krafter samtidigt som kyrkan på platån vittnade om de mänskliga krafterna. Omedelbart norr om kyrkan fanns ursprungligen en terrass i femsidig form. Denna kom 1939 att ersättas med ett kolumbarium, efter Tengboms ritningar. Kolumbariet utfördes kring en öppen gård, i samma femsidiga form som terrassen År 1959 utvidgades kolumbariet genom en cirkelrund tillbyggnad, också i detta fall kring en öppen gård och likaså efter Ivar Tengboms ritningar. I sen tid har delar av vad som sannolikt var ett ursprungligt trädbestånd tagits ner. Bland annat togs sex pelarekar bort några år efter sekelskiftet 2000. Träden stod i terrassträdgården söder om prästgården, i en rad längs muren, men har ersattes med nya träd. 3

Kyrkotomten lades ut på Högalidsbergets platå och samtidigt som planeringen av tomten underströk själva platån, inte minst genom den stora kyrkplanen, så bidrog tomtens ordnande till en markant kontrast gent emot den omgivande parken. Utsnitt ur situationsplan från 1916 i SSA.

Vy från Högalidsparken upp mot den stora, öppna förplatsen framför kyrkans huvudentré. 4 I gränsen mellan förplats och natur finns en kraftig naturstensmur.

Vy norrut mot en av trapporna från Högalidsparken och upp till förplatsen framför kyrkans huvud­entré. Till höger i bild syns församlingshemmets västfasad.

Vy västerut från platsen i öster mot kyrkotomtens centrala rumsbildning. Rummet präglas av 5 en kastanjeallé mellan rektangulära gräsytor. I fonden syns församlingshemmets huvudentré.

BESKRIVNING Omgivningen Högalidskyrkan ligger på västra delen av Södermalm, på Högalidsbergets platå inte långt från det livligt trafikerade Hornstull med stort utbud av butiker och verksamheter. Närområdet präglas av ett rätlinjigt gatunät och relativt stora stenstadskvarter med bostadshus från 1900-talet, främst 1910-talet. Högalidsparken, som omger kyrkan, är en av Södermalms större parker. I väster är parkens vegetation mer sparsam mellan berghällar, medan östsidans vegetation är riklig och varierad. Omgivande gator är Högalidsgatan, Borgargatan, Hornsbruksgatan och Varvsgatan. Mellan parkens högsta parti och den lägst liggande av gatorna skiljer ca 24 meter.

Omgärdning och grindar Själva kyrkofastigheten övergår utan tydlig gräns i Högalidsparken, men den del av fastigheten som mer direkt hör samman med de kyrkliga byggnadernas funktion och miljö, och som därför uppfattas som egentlig kyrkotomt, omgärdas till stor del av naturstensmurar som tillsammans med byggnaderna skapar olika rum. Kyrka, prästgård och församlingshus inramar genom sin placering kyrkotomtens centrala rumsbildning. I gränsen mellan denna och platsen i öster finns en drygt meterhög mur av oregelbunden, tuktad gråsten täckt av planstenar av röd kalksten. Mitt på muren finns en körport med välvda pargrindar av svart järnsmide, krönta av ett förgyllt strålmotiv. De kraftiga grindstolparna av natursten avslutas uppåt av en tältformad huv av kopparplåt krönt av ett förgyllt strålmotiv i förenklad form. Omedelbart till höger om körporten finns i muren en gånggrind av svart smide. Själva platsen, som fungerar som vändplan och parkeringsplats, är utan gränsmarkering österut mot Högalidsparken. Naturstensmuren återkommer som gränssättning av förplatsen framför kyrkans huvudentré mot Högalidsparken, liksom av terrassträdgården söder om prästgården mot parken. I terrassträdgården är murens östra kortsida halvcirkelformad, en form som återkommer i klassiska park- och trädgårdsanläggningar. Även för terrasseringar och som vangstycken till kyrkotomtens trappor återkommer naturstensmurar av oregelbunden gråsten.

6

Vy västerut över terrassträdgården söder om prästgården. Trädgården präglas av en stram, 7 geometrisk utformning.

Gångsystem, belysning m.m. Inom kyrkotomten är gång- och vägsystemet rätlinjigt och relaterat till arkitekturen. I kontrast därtill präglas den omgivande Högalidsparkens gångsystem av mjukt svängda stigar anpassade till bergets höjdkurvor. Den nästintill rektangulära platsen öster om kyrkan nås via en lätt svängd bilväg från korsningen av Högalidsgatan och Varvsgatan, samt via en gångväg genom parken från sydost. Från platsen går en rak gång söderut till terrassträdgården, och genom grindarna västerut leder en allé rakt mot församlingshemmet. Framför församlingshemmets entré anknyter allén norrut till förplatsen framför kyrkans huvudentré samt söderut, via stentrappor, till terrassträdgården. Förplatsen har en rätlinjig men oregelbunden form. Platsen är öppen och vidsträckt med en anslående utsikt över Högalidsberget och Södermalms västra delar. Invid muren i norr står ett träkors på en sockel av gråsten och vid kanten mot parken två flaggstänger. Från förplatsen går stentrappor i norr och söder ner till Högalidsparken. Huvudsakliga platser, vägar och gångar är asfalterade, men en rak gång längs kyrkans sydfasad, och gången i terrassträdgården längs prästgårdens sydfasad, är grusade. Gångytorna framför prästgårdens nordfasad är satta med smågatsten i bågmönster, liksom delar av terrassen mellan prästgården och församlingshemmet. Här och var finns bänkar utplacerade, som i allén och invid förplatsen. Nedanför församlingshemmets sydgavel, på terrassträdgårdens västligaste del, finns en liten lekplats, använd till församlingens förskoleverksamhet. På kyrkotomten finns stolpbelysning i form av vita glasglober på järnstolpar, särskilt koncentrerade till allén. På var sida om kyrkans huvudentré finns dessutom lyktor på järnstolpar av historiserande modell. På några av husfasaderna finns ytterbelysning. Kyrkan är fasadbelyst.

Vegetation Kyrkotomtens vegetation är inordnad i den stramt hållna anläggningen och begränsas i huvudsak till den centrala rumsbildningen mellan kyrkan och prästgården samt till terrassträdgården i söder. Den förra domineras av allén med hästkastanjer rakt genom gårdsrummet. Här finns också en högväxt poppel nära kyrkotomtens mur mot platsen i öster. På terrassen framför församlingshemmet finns ett parti med kraftiga stubbar efter gamla pelarekar, 8

nu överväxt av murgröna På såväl kyrkans som församlingshemmets fasader klättrar rådhusvin. Terrassträdgården domineras av en rektangulär gräsmatta med två symmetriskt placerade, kvadratiska, grusade uteplatser. Platserna inramas av klippta ligusterhäckar. Det strama och rätlinjiga förstärks av de unga pelarekar, som står längs muren i söder. I linje med gräsmattans kant mot grusgången framför prästgården finns tre stubbar efter borttagna träd. Längs prästgårdens sydfasad finns en rosenrabatt och mot fasaden klättrar återigen rådhusvin. Lekplatsen på terrassträdgårdens västligaste del inramas delvis av uppstammade småträd och en äldre syrenberså. Slutligen finns på förplatsens västra sida en smal gräsremsa med rosenrabatt och ett par uppstammade, mindre träd.

Kulturhistorisk karakteristik Högalidskyrkan räknas som ett av arkitekten Ivar Tengboms främsta verk, som med sitt läge högt uppe på Högalidsberget har blivit en betydelsefull del av Stockholms och Södermalms siluett. Den välbevarade miljön kring kyrkan och övriga byggnader är en omistlig del av detta verk. Utformningen av kyrkotomten framhåller arkitekturen och bildar samtidigt skarpa kontraster till den omgivande parken, vilket ytterligare understryker det mäktiga intrycket av kyrkomiljön. Kyrkotomten präglas av ordning och struktur, uttryckt både genom dess indelning och genom vegetationen. Själva kyrkofastigheten övergår utan markering i Högalidsparken, men den delen av fastigheten som upplevs som egentlig kyrkotomt fördelas på fyra huvudsakliga rumsbildningar, vilka var för sig ger uttryck för kyrkotomtens arkitekturhistoriska och arkitektoniska värden. Rumsbildningarna har olika karaktär samt förbinds med varandra via anknytande passager, som vägar eller trappor. Av dessa rum fungerar planen öster om kyrkan som en zon mellan den ordnade kyrkotomten och Högalidsparkens friare naturmiljö. Den centrala rumsbildningen inramas av byggnader och mur samt utmärks av kastanjeallén mellan de rektangulära gräsytorna. Genom husfasader och trädkronor får gårdsrummet en intim karaktär. Allén ligger i en östsluttning och har församlingshemmets portal som anslående fond, men är samtidigt vägen till kyrkans huvudentré, via en sväng mot nordväst. Här breder den stora förplatsen ut sig. Denna har i kontrast till allén en påtagligt avskalad och öppen

karaktär, underordnad kyrkans mäktiga västgavel. Den fjärde rumsbildningen, terrassträdgården söder om prästgården är mer intim och har drag av sydländsk, klassisk trädgård. Den långsmala trädgården, med murens rundning i öster som markering av axialitet, och gräsytornas och de klippta häckarnas strama form bidrar till denna karaktär. Rumsbildningen skapas av husfasaderna och naturstensmuren och så småningom kommer raden av relativt unga pelarekar nära muren att ytterligare förstärka rummet. Trädgårdens lägre marknivå jämfört med kyrkotomtens övriga rum, och i större närhet till Högalidsparken, bidrar till intimiteten.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Kyrkotomtens väl genomförda samverkan med byggnaderna – det mönster som skapas av gångar, rumsbildningar och vegetation är påtagligt kopplat till arkitekturen. • Det stringenta anslaget och de rena linjerna – obrutna gräsytor och planteringar i rader, eller former som kan kopplas till geometriska figurer. • Kastanjealléns betydelse för kyrkotomtens centrala rumsbildning. • Naturstensmurarnas betydelse för kyrkotomtens sammanhållning och inramning. • Kyrkofastighetens gränser övergår i Högalidsparken utan särskild markering.

Översiktskarta Situationsplan över Högalidskyrkan med kyrko­­ tomt i Högalidsparken. Norr är uppåt i bild. Utsnitt ur DP/Map, Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi

1905. Mark för en kapellbyggnad på Högalidsberget upplåts av staden. (Sárkány)

1911–1912. Arkitekttävling om en kyrka på Högalidsber-

1926–1927. Församlingshuset och prästgården uppförs söder om kyrkan efter ritningar av David Dahl. Ytterligare arbeten sker på kyrkotomten. (Sárkány, Nyréns)

get. (Sárkány)

1939. Kolumbariet uppförs efter ritningar av Tengbom.

1916–1923. Högalidskyrkan uppförs efter ritningar av

(Sárkány)

Ivar Tengbom. Samtidigt anläggs kyrkotomten. (Sárkány, Nyréns)

1925. Högalids församling bildas genom en utbrytning ur Maria Magdalena församling. (Sárkány)

1959. Kolumbariet utvidgas efter ritningar av Tengbom. (Sárkány)

1970 eller senare. Vissa av de tidigare grusade ytorna asfalteras. (Nyréns)

9

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Uppgifter från församlingen Asker, Bertil, Stockholms parker. Innerstaden. Stockholmsmonografier 62:2, Stockholm 1986 Högalidskyrkan. Minnesskrift vid invigningen den 10 juni 1923. Stockholm 1923 Lindhagen, Suzanne, Högalidskyrkan, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Nyréns arkitektkontor AB, Vårdplan för Högalidskyrkan, 2006 Sárkány, Támas, Högalids kyrka i Stockholm, ingår i serien Sveriges kyrkor, Band VII, Stockholm 1966

10