Ansgarns kyrkogård

Angarns kyrkogård Össeby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Angarn 1:1, Angarns socken, Vallentuna kommun, Stockholms län, Uppland

1

Angarns kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Kyrkomiljön ligger inom område av riks­ intresse för kulturmiljövården, Vada-Össeby-Garn AB 77.

TEXT: Lisa Sundström, Stockholms läns museum, 2012 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum, 2012 Omslagsbild: Angarns kyrka och kyrkogård sedda från ovan.

Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Angarns kyrkogård Angarns kyrka byggdes under 1200-talet, möjligen som en av de första salkyrkorna i Uppland. ­Sakristian byggdes till vid slutet av samma århundrade och vapenhuset kom till under 1400-talet. ­Angarns ­kyrka är ännu idag bevarad till sin medel­tida plan och form. Kyrkan, vars fasader troligen varit ­putsade sedan uppförandet, är uppförd av gråsten.

Takets ursprungliga spåntäckning har däremot ersatts av plåt och fönsteröppningar tagits upp och förstorats. I kyrkans nordöstra hörn är en runsten daterad till 1000-talet inmurad. Runstenens text lyder i översättning ”Tägn och Götdjärv och Sunvat och Torulv de läto resa denna sten efter Toke sin fader. Han omkom ute i Grekland. Gud hjälpe hans ande och själ.”

Angarns socken har en i huvudsak agrar prägel i landskap och bebyggelse och är ett av Vallentunas tydligaste exempel på dalgångsbygder. I socknens norra del ligger Angarnsjöängen som utgörs av en under 1800-talet uppgrundad vik som i ända fram i medeltid hade kontakt med den då så viktiga vattenvägen Långhundraleden. Den är nu en välbesökt fågelsjö med hävdad flora och fauna. Namnet ­Angarn kan tolkas genom förleden ”An” som betyder mittemot och kan syfta på att kyrkan ligger mittemot den närbelägna viken Garn, där Össeby-Garns kyrka är belägen.

Vid tiden omkring 1314 var Angarn annex till Vada. Annexförhållandet kvarstod fram till år 1923, då Angarn och Vada församlingar tillika pastorat bildade gemensamt pastorat (pastoratssamfällighet) med med Össeby-Garns församling. Till pastoratet fördes också Kårsta församling 1962. 1 j­anuari 2006 sammanlades Angarns, Kåsta, Vada och Össeby-­Garns församlingar och bildade Össeby ­församling.

Kyrkomiljön ligger inom ett område av riks­intresse för kulturmiljövården. Riksintresset utmärks bland annat av en dalgångsbygd med ett rikt fornlämningsbestånd, medeltidskyrkor och herrgårdar.

Kring Angarns kyrka finns ett område som har ett förordnande om nybyggnadsförbud till skydd för landskapsbilden.

HISTORIK En kyrkogård där socknens döda begravdes har med all sannolikhet funnits vid kyrkan sedan den byggdes på 1200-talet. Om dess utsträckning och hägnad kan den tidigaste uppgiften hämtas från en karta från 1630-talet. Av kartan framgår att kyrkogården var oregelbunden och hägnad. År 1771 uppges kyrkogårdens bogårdsplank vara bristfälligt och man avsåg ersätta planket med en mur av gråsten utan murbruk.

Detta var säkert också en följd av det kungliga påbud En kyrkogård där som kom år 1764 att kyrsocknens döda bekogårdar skulle omgärdas ­gravdes har med all av kallmurade gråstenmurar. Församlingen gavs av sannolikhet funnits kyrkan i uppgift att utföra vid kyrkan sedan arbetena med muren ”efter den byggdes på tid och tillfälle”. En ny mur uppfördes åt norr, 1200-talet. väster och en del av den södra sträckningen. Den östra och del av den södra mursträckningen står ännu oavslutad. I samband med nyuppförandet av muren reglerades kyrkogårdens form och rätades upp. Kanske har en stiglucka funnits, då muraren Lindberg år 1798 fick i uppgift att uppföra en stiglucka i muren som smeden Wolf i Vada skulle smida grindarna till.

Senare uppgifter om stigluckan saknas dock. 1771 kläddes också klockstapeln in. Den hade byggts 1661 som en öppen klockbock. Reparationer skedde sedan i början av 1800-talet och 1860.

Den nuvarande södra ingången anlades år 1855.

Samtidigt utlades ett område söder om kyrkogården till kyrkovall. En större omplanering av kyrkogården utfördes år 1895 då grusgångar togs upp och trädkransen planterades. Den södra ingången försågs också med granitstolpar med smidesgrindar. På 1920-talet uppsattes på kyrkogårdens östra sida, som saknade mur, ett staket med ingång genom grindar. År 1938 flyttades tre runstenar, som legat som tröskelstenar i vapenhuset, ut och ställdes upp mot den södra kyrkogårdsmuren på den plats som i äldre tid utgjordes av kyrkvall. Runstenarna daterade till 1000-talet har inskrifterna: ”Orökja och Igul läto 3

Angarns kyrka och kyrkogård. Kyrkogården hade en oregelbunden form och var hägnad.

Utsnitt geometrisk avmätning.

resa stenen efter Torbjörn sin fader”, ”Ala lät resa denna sten efter Ulv, sin son, fader till Frögärd i Väsby. Rätt är ristat” samt ”Björn och Vigunn läto resa stenen efter Sven, sin fosterson”. Den sistnämnda har ett inristat kors som visar på att de som reste stenen var av kristen tro.

För att underlätta kyrkogårdens skötsel togs gravplatsernas hägnader och grusade gravplatser bort under 1980-talet. Hela trädkransen har omplanterats under senare år.

BESKRIVNING Omgivning Att socknen länge varit bebodd kan utläsas av traktens stora antal fornlämningar, hällristningar från yngre bronsålder och ett stort antal runstenar från 1000-talet.

Under historisk tid har de sex byarna Alby, Örsta, Lundby, Rävsta, Rörby och Åsta samt två ensamgårdar och säteriet Råcksta gård funnits i socknen.

Kyrkan och kyrkogården ligger i sockens centrum på en dominerande höjd med vid utsikt över ett öppet uppodlat landskap i väster och norr. Miljön intill kyrkan har en byliknande karaktär där delvis äldre bebyggelse finns bevarad som det före detta fattighuset, skola och handelsbod.

Genom byn löper Angarnsvägen, med kyrkan och kyrkogården norr om vägen, och klockstapeln på ett berg söder om vägen. Vid infarten till kyrkan, öster om kyrkogården, har anlagts en asfalterad parkeringsplats för kyrkobesökare. Här står kyrkskolan som uppfördes under åren 1870–71 och som sedan år 1977 är församlingshem.

Omgärdning och grindar

Angarns kyrka med runstenar uppställda mot södra bogårdsmuren.

Foto: August Schagerström, 1921, Riksantikvariämbetet kulturmiljöbild.

4

Kyrkogården omgärdas av tre olika hägnadstyper.

I norr, väster och en mindre del i söder avgränsas kyrkogården av en kallmurad skalmur, i söder och delvis i öster växer en lönn- och hagtornshäck och i öster utgörs avgränsningen huvudsakligen av ett staket utformat med runda svarta stålräcken mellan granitstolpar och en låg måbärshäck.

Angarns kyrka och kyrkogård från sydost.

In till kyrkogården finns fyra ingångar. Ingången mot landsvägen i söder, med smidesgrindar från år 1895, är inte längre i bruk. Huvudingången ligger i öster och är försedd med grovhuggna granitstolpar med smidesgrind, möjligen från 1920-talet. I norr finns en öppning i bogårdsmuren utan grindar och i sydöst en mindre öppning genom häcken, även den utan grindar.

Innanför kyrkogårdens avgränsning växer åt norr, söder och öster en gles trädkrans av nyplanterade lönnar.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m.

Kyrkogården är uppdelad i tre gravkvarter som avgränsas av grusade gångar. Gångarna är dragna från ingångarna i söder och öster och leder fram till kyrkans entré i vapenhuset. Det finns även gångar som ansluter till bogårdsmurens öppningar i norr och sydöst. På kyrkogården står spotlights på låga stolpar för belysning av kyrkans fasader kvällstid.

Kyrkogården har förhållandevis glest med gravvårdar, ett intryck som förstärks av att kvarteren rensats från gravplatsanordningar såsom stenramar,

grusning och smideshägnader. Gravvårdarna står, med ett undantag, direkt i gräset utan omgivande utsmyckning.

I kvarteret öster om kyrkan står flertalet av kyrkogårdens äldsta gravvårdar med varierande utformning. I kvarteren längs med den södra gången till vapenhuset står några av kyrkogårdens äldre bevarade gravvårdar.

På kyrkogårdens västra och sydöstra kvarter finns främst låga sentida gravvårdar resta i raka rader.

Gravplatser och gravvårdar Kyrkogårdens äldsta gravvårdar är från omkring 1800-talets mitt. Äldre gravvårdar än så finns inte kvar. Många av gravvårdarna är resta över personer med anknytning till socknens gårdar, såsom Räfsta, Åsta, Lundby, Rörby, Örsta, Rockstaberg och Björkhyddan. En titel som förekommer på flera gravvårdar är titeln hemmansägare men även titlar som nämndeman, köpman, handlande, godsägare, smed och häradsdomare förekommer.

Intill kyrkan öster om vapenhuset står två gravvårdar resta över personer med koppling till kyrkan, 5

Den södra ingången anlagd 1855 med grindstolpar och grindar från år 1895. Utanför ingången på den före detta kyrkvallen står tre runstenar uppställda som tidigare varit inbyggda i kyrkobyggnaden.

Bogårdsmuren från nordöst. Intill muren i norr 6 en grusad plats anlagts där borttagna har gravstenar ställs upp.

I kvarteret öster om kyrkan står ett flertal av kyrkogårdens äldsta bevarade gravvårdar.

Kyrkogårdens sydöstra kvarter med i huvudsak7 sentida låga gravvårdar placerade i raka rader.

nämligen kyrkvärdarna Erik Eriksson (1814–1876) och Erik Ersson (1786–1874). Båda vårdarna är gråa graniter varav den ena är dekorerad med en hand av marmor. Den hör till kyrkogårdens äldsta g­ ravvårdar.

Framträdande på kyrkogården öster om kyrkan är tre gjutjärnskors tillverkade vid Bolinders fabriker. Järnkorsen är resta vid 1800-talets mitt över Häradsdomare Anders Jansson, hans älskade maka Margareta Elisabeth Jansson och Demoiselle Sophia Jansson. De tre korsen är möjligen kyrkogårdens äldsta bevarade gravminnen.

I det nordvästra hörnet finns kyrkogårdens enda bevarade gravplats med hägnad. Gravplatsen är gräsbeväxt, ursprungligen troligen grusad, och hägnad med en stenram. Gravvården är rest över Hjalmar Casserman (1891–1967), livmedikus till Gustav V Adolf, och hans maka. Öster om den södra gången står bland annat två kalkstenvårdar. Vårdarnas utformning är typisk för sin tillkomsttid omkring 1800-talets mitt. Den ena är rest över Johan Åsell (1805–1870) med maka (1807–1869) och son (1845–1857). Gravvården är utformad med ett kransklätt kalkstenskors stående på en huggen sockel med inskriptionsplatta av marmor.

Minneslund Minneslunden, som anlades under 1980-talet, ligger strax norr om kyrkogården. Den har en rektangulär form och hägnas av en oxbärshäck och ett grönmålat staket. I minneslunden som ansluter till naturmark i öster växer två sockertoppsgranar i en klippt gräsmatta. För vila finns en bänk i gjutjärn och trä.

Utsmyckningen utgörs i övrigt av en röd sandsten med inskriptionen ”minneslund” samt en ljushållare av smidesjärn.

Vegetation Kyrkogården har en trädkrans som består av nyplanterade unga lönnar. Vid planteringen som gjorts för att ersätta den gamla trädkransen har träd uteslutits i öster.

Till de delar av kyrkogården som saknar bogårdsmur är en lönn- och hagtornshäck planterad och till en mindre del i öster en måbärshäck.

Två gravplatser har planteringar som inverkar på kyrkogårdens karaktär. De utgörs av en högväxt tuja i söder och en ölandstok i norr.

Gravvård öster intill vapenhuset rest över 8 kyrkvärden Erik Ersson (1786–1874) och hans maka Anna Katarina (1793–1886).

På kyrkogårdens nordvästra hörn med utsikt över landskapet finns kyrkogårdens enda gravplats med bevarad stenram.

Gravvården i mitten är utformad med ett kors av kalksten.

9

Övriga byggnader och anläggningar

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK

Sydväst om kyrkogården står en äldre ekonomibyggnad på kyrkans mark. Den används idag till förråd av en intilliggande affär. Norr om kyrkogården står två relativt nyuppförda rödmålade ekonomibyggnader som används av kyrkogårdsförvaltningen.

Direkt norr intill kyrkogårdsmuren har anlagts en grusad plats där gravvårdar borttagna från kyrkogården ställts upp.

Angarns kyrka är en av Upplands mer välbevarade medeltida landsortskyrkor. Den vitputsade medeltida kyrkan och kyrkogården omgiven av en ålderdomlig bogårdsmur bildar tillsammans en välbevarad helhet som utgör ett värdefullt inslag i det omgivande kulturlandskapet med runstenar, ålderdomlig vägsträckning och bebyggelse.

Kyrkogårdens grästäckta gravkvarter med på 1890-talet planerade och grusade gångar är av stor vikt för kyrkogårdens struktur och miljö. Kyrkogårdens äldre bevarade gravvårdar har kulturhistoriska värden och är starkt bidragande till kyrkogårdens kulturhistoriskt värdefulla miljö. Gravvårdar med titlar och gårdsnamn har person- och lokalhistoriska värden då de berättar om personer och gårdar/platser

Klockstapel Kyrkans klockstapel står på en berghöjd intill kyrko­ gården. Den var ursprungligen en öppen klockbockskonstruktion men kläddes in på 1770-talet och är nu klädd med svarttjärad lockpanel och täcks av ett spånklätt tak krönt med spira och flöjel.

10 Klockstapeln står på ett berg på andra sidan av landsvägen.

av intresse för socknens och kyrkans historia.

På kyrkogården har gravplatsernas omgärdningar rensats bort och trädkransen förnyats vilket har förenklat och minskat kyrkogårdens lummiga och förtätade karaktär.

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården •K yrkogårdens välbevarade struktur med grusade gångar, trädkrans och den södra ingången som är planerade i ett sammanhang.

• Den gamla bogårdsmuren.

•K yrkogårdens äldre gravvårdar och gravvårdar med lokal- och personhistoriskt intresse.

11 Minneslunden anlagd på 1980-talet omgärdas av en oxbärshäck.

Kronologi 1200-talets andra hälft. Kyrkan uppförs. Sjöman 1989 1630-tal. Femsidig inhägnad runt kyrkan. Sjöman 1989 1661. Klockbock uppförs. Henschen/Tuulse 1953 1771. Kyrkogårdens plank är bristfälligt och skall ersättas av en bogårdsmur. Klockbocken kläs in. Henschen/Tuulse 1953 1798. Stiglucka uppförs. Henschen/Tuulse 1953 1800. Stigluckan plåttäcks. Henschen/Tuulse 1953

1895. Grindstolpar med grindar av järnsmide tillkommer vid södra ingången. Henschen/Tuulse 1953 1920-tal. Staket med grindar utförs åt öst. Niss Maria Legars 2004

1938. Runstenar flyttas från vapenhuset och reses söder om bogårdsmur. Henschen/Tuulse 1953 1974. Klockstapelns fasader tjäras. ATA

1807. Klockstapeln repareras. ATA

1987–88. Stenramar tas bort från flertalet gravvårdar.

Sjöman 1989

1860. Klockstapeln repareras. Sjöman 1989

1980-tal. Minneslund anläggs. Sjöman 1989

1870–71. Skolhus uppförs öster om kyrkogården. ­Sjöman 1989

1990–2005. Trädkransen planteras om med nya lönnar.

Församlingen

1895. Planering och anläggande av grusgångar och ­trädplantering. Sjöman 1989

2010. Omläggning av del av bogårdsmur. Församlingen

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet Lantmäteriet, Gävle vallentuna.se/sv/kulturmiljowebben Calissendorf, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986 Dyhlén-Täckman, I, Kulturminnesvårdsprogram för Vallentuna kommun, Kulturhistoriskt värdefulla områden, Stockholm 1986 Henschen, I och Tuulse, A, Kyrkor i Vallentuna härad, Sveriges ­kyrkor, vol 71, Stockholm 1953

12

Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Niss Maria, Legars, Angarns kyrka. Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Sjöman, B, Angarns kyrka. Upplands kyrkor 213, Katrineholm 1989 Uppgifter från församlingen