Allhelgonakyrkans kyrkotomt

Allhelgonakyrkans kyrkotomt Katarina församling, Södermalms kontrakt, Stockholms stift kv Helgan 1, Helgalunden, Södermalm, Stockholms kommun och län, Södermanland

1

Allhelgonakyrkans kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Stockholms innerstad med Djurgården utgör ett riksintresse för kulturmiljövården, där kyrkorna med sina kyrkogårdar och kyrkotomter är ett av många viktiga karaktärsdrag.

TEXT: Lena Lundberg BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Vy mot sydväst över Helgalunden och Allhelgonakyrkan. Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Allhelgonakyrkans kyrkotomt Redan på 1880-talet hade ett område motsvarande Helgalunden sparats ut som park i stadsplanen. På 1910-talet reserverades krönet för en offentlig byggnad och 1918 uppfördes Allhelgonakyrkan efter ritningar av arkitekten Joel Norborg (1880–1971). Parken Helgalunden och kyrkotomten samplanerades därefter under de följande åren.

HISTORIK

Området kring Helgalunden stod fortfarande vid sekelskiftet 1900 relativt glesbebyggt och räknades till stadens utkant. Medlemmarna i denna del av Katarina församling hade lång väg till församlingskyrkan varför det fanns en önskan om en gudstjänstlokal kring Helgalunden. I syfte att verka för detta bildades år 1900 Katarinakretsen inom Sällskapet för främjande av kyrklig själavård.

De första arbetena med parken Helgalunden igångsattes 1910. Från denna tid finns uppgifter om att en lekplats har ordnats och att 13 lönnar har planterats. Det fanns även planer på en offentlig byggnad i parken, vilket föreskrevs i Per Olof Hallmans (1869–1941) förslag till ändring av stadsplanen för Helgalunden och de närmaste omgivningarna, fastställt år 1913. Därigenom blev krönet av berget formellt reserverat för en offentlig byggnad och tomtmarken kring byggnaden undantogs från försäljning. Den dignitet som en offentlig byggnad i det anvisade läget skulle ge området, kom att bli avgörande för dess karaktär.

Efter en begäran fick Katarinakretsen inom Sällskapet år 1915 tomten i Helgalunden upplåten av Stockholms stad. Upplåtelsen skedde mot en symbolisk hyra samt villkoret att en gudstjänstbyggnad skulle uppföras på platsen. Genom insamlingar byggdes år 1918 en träkyrka, ursprungligen tänkt att så småningom kunna flyttas ut från staden och ersättas med en kyrka av sten. Från Helgagatan i sydväst drogs en bilväg upp mot huvudentrén i norr, samtidigt som man bearbetade och planterade den västra sluttningen, där en av det gamla områdets enkla stugor bevarades.

I samtida press framhölls att den nya kyrkan hade

ett imponerande läge med en storslagen utsikt över Södermalm och ”skogarna och vidderna utåt Enskedehållet.” Allhelgonakyrkans arkitektur fick drag av 1700-tal och svensk landsortskyrka, som förutom genom formen uttrycktes genom enkelhet och hög materialkänsla, i linje med tidens nationalromantiska ideal.

Under de följande åren fram till 1923 fortsatte arbetena med kyrkotomten och Helgalunden, vilka samplanerades i relation till kyrkans längdaxel. En stentrappa byggdes från norr och upp till entréplatsen framför kyrkan. Trappan fick ett monumentalt anslag genom I samtida press dubbla, lätt svängda lopp upp framhölls att den nya till en avsats, och ett bredare rakt lopp till entréplatsen kyrkan hade ett imframför kyrkan. Uppe på ponerande läge med höjden sattes trädrader vid kanten mot sluttningarna, pa- en storslagen utsikt rallellt med kyrkans långsidor. över Södermalm Sannolikt lade man ut en hel och ”skogarna del ny jord på Helgalundens sluttningar, men uppstickande och vidderna utåt berg lämnades i dagen. Därpå Enskede­hållet.” såddes gräs och fleråriga blomsterväxter och buskar planterades. I södra änden av parken lades gångvägar ut i en svängd, symmetrisk form som associerade till trappans form. Samtliga gångar och vägar ramades in med låga, enkla trästaket.

Med början under 1920-talets andra hälft omvandlades kvarteren kring Helgalunden till ett tätbebyggt bostadsområde. Efter en revidering av stadsplanen 1929 bearbetades parkens södra del år 1932 med utökade planteringar. I Hallmans målsättning för området hade funnits en strävan efter arkitekturens enhetlighet i en rik natur med planteringar, efter idyll och avskildhet. Detta kom också att prägla Helgalunden och Allhelgonakyrkans kyrkotomt.

I parken söder om kyrkan har senare under 1900talet en halvmånformad gräsyta lagts igen och två rektangulära, stenkantade rabatter tillkommit.

Under 2014–2015 kommer Allhelgonakyrkan att byggas ut och tillgänglighetsanpassas. Samtidigt kommer man att vidta åtgärder på kyrkotomten 3

Utsnitt ur stadsplan för Helgalunden och dess närmaste omgivningar, fastställd 1929. Planen är en revidering av Hallmans ursprungliga förslag, utförd av Paul Hedkvist. Genom revideringen justerades parkmarken i Helgalundens södra del så att parken fick något mer mark mot söder och sydost, och därmed en asymmetrisk form. På planen är parkens vägar och gångstigar inlagda, liksom dubbeltrappan från norr.

och i Helgalunden beträffande markbeläggning, belysning och trappor. Söder om kyrkan kommer även en uteplats att ställas i ordning.

BESKRIVNING

huvudsak till kullens krön och den övre delen av den norra sluttningen. Intill kyrkofastighetens två sydliga hörn, nära kyrkans entréer öster och väster om koret, finns vid kanten av sluttningen enkla trästaket.

Omgivningen

Gångsystem, belysning m.m.

Allhelgonakyrkan ligger centralt på Södermalm, i närheten av ett par av stadsdelens mest trafikerade gator, Ringvägen och Götgatan, med dess stora kommersiella utbud. Mot detta bildar området kring Helgalunden en skarp kontrast. Den högt placerade kyrkan, med ålderdomlig karaktär i en krans av grönska, och flerfamiljshusen runt kullen, som med enhetliga, klassiserande fasader står vända mot kyrkan, och därmed från staden, ger en känsla av avskildhet och av småstad i en gången tid.

Gångsystemet är symmetriskt och utlagt i relation till kyrkans längdaxel och ingångar. Uppfartsvägen går från Helgagatan längs västsluttningen till kyrkoplanen. Vägen och samtliga gångar är grusade. Även kyrkoplanen framför kyrkans huvudentré är grusad, men närmast trappan är marken lagd med oregelbundna, flata stenar av natursten. Intill kyrkans sockel är marken belagd med asfalt, för att leda bort vattnet.

Dubbeltrappan i norr är av grovhuggen natursten med enkla, sekundära handledare av trä på järnstolpar. Trappan markeras genom stenbumlingar, placerade mot vagnstyckena i trappans början och slut samt vid vilplanet.

På södra sidan om kyrkan finns en halvmåneformad öppen plats med två rektangulära, stenkantade rabatter. Kring platsen är fasta bänkar med säten av grönmålade träribbor uppställda. Från den

Omgärdning

Kyrkotomten övergår i parkmiljön utan gränsmarkeringar. Eftersom parkens planering är starkt relaterad till kyrkan på kullens krön uppfattas parken mer eller mindre som kyrkotomt. Nivåskillnaden mellan omgivande gator och kyrkoplanen är drygt 3,5 meter. Själva kyrkofastigheten begränsar sig i 4

öppna platsen går gångar upp till de tre entréerna i suterrängvåningen, med enkla handledare av järn vid sidorna. Mot utsidan av ingångarna till de på 1990-talet upptagna sidoentréerna finns stödmurar av betongsten.

Uppe på kullen, kring kyrkan och vid platsen söder om kyrkan finns en stolpbelysning av sentida modell. På båda platserna står parkbänkar utplacerade.

Vegetation Park och kyrkotomt har en rik vegetation karaktäriserad av både ordnad struktur och fri naturpark.

Till det förra hör två rader lindar uppe på kullen, planterade parallellt med kyrkans långsidor. Likaså finns högvuxna lönnar i parkens södra hälft, som inramning av parken, likt en trädkrans. Det friare uttrycket bärs av asymmetriskt placerade lövträd, bland annat en högvuxen alm sydväst om kyrkan, blandat med lägre prydnadsträd och buskar, de senare särskilt koncentrerade till dubbeltrappan i norr.

På grässluttningarna växer vår- och sommarblommande lökar och örter.

Dubbeltrappan övergår till enkelt lopp i dess övre del. Den är utförd i grovhuggen natursten, liksom trapporna till kyrkobyggnadens ingångar.

5 Det enkla men samtidigt gedigna understryks genom stenbumlingar vid kanten av trappan.

Via en dubbeltrappa från norr nås kyrkoplanen

6 framför Allhelgonakyrkan. Kring dubbeltrappan koncentreras lägre, blommande träd och buskar.

7

Kulturhistorisk karakteristik Allhelgonakyrkans kyrkotomt uttrycker det tidiga 1900-talets strävan efter en bättre stadsmiljö genom variation, luft och ljus i kombination med avskildhet från den moderna stadens larm. Genom kyrkotomtens och parkens plan understryks kyrkan som områdets krona och miljön tillför samtidigt de mått av idyll och naturmiljö som eftersträvades i stadsplanen. I växtval, materialval och markbearbetning återfinns det enkla och genuina, väl återspeglande det tidiga 1900-talets nationalromantiska ideal.

Sammantaget ger detta kyrkotomten stadsplane­-

­

Från Helgagatan löper en grusväg upp till kyrkoplanen.

Vägen kantas av stensatta ränndalar.

8 Parallellt med kyrkans två långsidor finns rader av lindar, i princip i kyrkans fastighetsgräns.

historiska och samhällshistoriska värden. Dessa värden förstärks av att kyrkotomten är så förhållandevis välbevarad från tiden då den anlades.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Avsaknad av tydlig gräns mellan kyrkofastighet och park.

• Trädrader parallellt med kyrkans långsidor.

• Naturmaterial i relativt enkel bearbetning till trappor, staket och markbeläggning.

Översiktskarta Situationsplan över del av Hägersten och kv Papperskniven 13 med Uppenbarelsekyrkan. Norr är uppåt i bild.

Utsnitt ur DP/Map, Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1913. Hallmans stadsplan för Helgalunden med närmaste omgivningar fastställs. (Paulsson)

1915. Fastigheten i Helgalunden upplåts till Katarina-kretsen inom Sällskapet för främjande av kyrklig själavård. (Paulsson)

1918. Allhelgonakyrkan uppförs och en uppfartsväg till

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisktopografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Asker, Bertil, Stockholms parker. Innerstaden. Stockholms­ monografier 62:II, Stockholm 1986

kyrkan ordnas. (Jermsten)

Friedner, Gun, Allhelgonakyrkan 1918–1968, Stockholm 1968

1918–1923. Arbetet med att färdigställa kyrkotomten och parken Helgalunden pågår. (Asker)

Jermsten, Elisabet, Allhelgonakyrkan, Låt kyrkorna berätta.

Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008

1929, 1932. Parkens södra del utökas genom en revi-

dering av stadsplanen och bearbetas genom utökade planteringar. (DP/Map, Asker)

1958. Kyrkan överlämnas som gåva till Föreningen Allhelgonakyrkans vänner. (Jermsten)

Ove Hidemark Arkitektkontor AB, Vård- och underhållsplan 2005 Paulsson, Thomas, Om stadsbyggandet i Stockholm. Stockholmsmonografier 23, Stockholm 1994

1977. Kyrkan överlämnas som gåva till Katarina församling. (Jermsten)

1990. Stödmurar byggs för de nya entréer som tas upp i sydgavelns källarplan. (Hidemark)

9