Östra Ryds kyrkogård Österåker-Östra Ryds församling, Österåkers pastorat, Roslags kontrakt, Stockholms stift Rydboholm 2:1 och 2:59, Östra Ryds socken, Österåkers kommun, Stockholms län, Uppland

1

Östra Ryds kyrka och kyrkogård är skyddade enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. Området är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kapitlet miljöbalken, AB 61. TEXT: Albin Uller, Stockholms läns museum, 2014 FOTO: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2014 Omslagsbild: Östra Ryds kyrka och kyrkogård sedd från ovan. Foto: Leif Gustavsson ©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Östra Ryds kyrkogård Östra Ryds kyrka av idag härstammar från cirka 1430 men har sin grund i en kyrka uppförd redan vid sekelskiftet 1200–1300. Den korsform kyrkan har idag fick den på 1690-talet då både det norra tvärskeppet samt gravkoret åt öster för släkten Brahe byggdes. Samtidigt med detta fick även kyrkan sitt västtorn. Östra Ryd utgjorde egen församling och eget pastorat fram till och med 1961, då Östra Ryd församling och Österåkers församling bildade ett gemensamt pastorat och blev en så kallad pastoratssamfällighet. Östra Ryd församling och pastorat bildades 1652 ur Vaxholms församling och pastorat. I samband med en ändring i den borgerliga kommunindelningen 1983 fördes Bogesundslandet från Östra Ryds församling och Resarö från Österåkers församling till Vaxholms församling (se vidare nedan). 1 januari 1992 sammanlades Österåker och Östra Ryd församlingar till ett enförsamlingspastorat benämnt Österåker-Östra Ryd församling och pastorat. Sedan 1 januari 2018 bildar Österåker-Östra Ryd församling och Ljusterö-Kulla församling gemensamt pastorat, benämnt Österåkers pastorat. Östra Ryds kyrka och kyrkogård är av riksintresse för kulturmiljövården med motiveringen att det herrgårdslandskap innehållande vidsträckta åkrar, alléer, arrendegårdar samt torp som Östra Ryds kyrka ingår i tillsammans med Rydboholms slott visar levnadsbetingelserna för några av landets främsta adelssläkter under slutet av medeltiden. Östra Ryds kyrka är både sockenkyrka och Rydboholms patronats- och gravkyrka.

HISTORIK Det finns belägg för namnet Ryd som sockennamn så långt tillbaka som 1298. Socknen har under nästan hela sin historia dominerats av de båda gårdarna Bogesund och Rydboholm. Östra Ryds kyrka och Rydboholm är starkt förknippade med varandra eftersom det troligtvis var ägaren till Rydboholm vid tiden, Anund Sture, som lät bygga kyrkan ca 1430. Senare får Per Brahe på Rydboholm Ryds skeppslag inklusive Ryds socken i förläning.

Det finns inga uppgifter om när bogårdsmuren uppförs men 1727 utvidgas kyrkogården en första gång, antagligen åt söder eller väster. Stigluckor byggs Östra Ryds kyrka både 1729, åt söder, och 1751, åt väster. 1771 utvid- och kyrkogård gas kyrkogården en andra ligger i ett herrgårds­ gång. 1914 utvidgas kyrkogården norr om bogårdlandskap med alléer, smuren. 1944 beslutas om vidsträckta åkrar, gallring av kyrkogårdens arrendegårdar och trädkrans och 1959 utvidgas kyrkogården åt öster torp som visar lev­ efter ritningar av arkitekt nadsbetingelserna Evert Milles. Ny öppning tas upp i samband med för några av landets detta.Minneslunden anlades adelssläkter under 1984

slutet av medeltiden.

BESKRIVNING Omgivning Östra Ryds kyrka är belägen väl synlig i det omgivande öppna åkerlandskapet strax norr om Rydboholms slott vid Kyrkfjärdens norra strand. Mellan kyrkan och Rydboholm leder en lång allé. Kyrkan utgör tillsammans med Ryds folkskola och klockarbostad sockencentrat.

Omgärdning och grindar Runt kyrkogårdens äldsta utbredning som är i stort sett kvadratisk till sin form löper en kallmurad skalmur bestående av såväl fältsten som sprängsten. Endast ett fåtal lindar och en ask från den gamla trädkransen återstår. Bogårdsmuren har fem stycken öppningar där endast de åt väster och söder har grindar då dessa utgjorde de två entréerna till kyrkogården innan utvidgningarna åt norr och öster. De södra och västra öppningarna har putsade grindstolpar avtäckta med svartmålade plåthuvar krönta med små järnkors. Grindparen utgörs av svartmålat dekorativt smidesjärn. I det nordvästra hörnet intill den västra entrén återfinns bårhuset som har ett tälttak täckt med papp. Både bårhus och entréernas grindstolpar är spritputsade i samma ljusgula kulör som kyrkan. 3

Utsnitt ur Sockenkarta från 1849. Kyrkan ligger där ordet Ryd är skrivet. Här syns även hur nära det är till Rydboholms slott. Lantmäteriet.

Den ca meterlånga delen av bogårdsmuren som löper mellan västra entrén och bårhuset är fogad. Den större av de östra öppningarna har nästan samma bredd som kyrkan och ansluter till koret genom en svagt bågformad terrasserad mur som övergår i en trappa som leder ner till kyrkogårdens östra utvidgning. Längs med terrassmuren löper ett glest svartmålat smidesräcke uppdelat i kvadrater med en diagonal sträva per kvadrat. Samma räcke återkommer i trappan. Trappan är av betong men har vangstycken och sättsteg av fogad granit. Kyrkogårdens norra utvidgning omgärdas av en tätvuxen och formklippt granhäck åt väster och norr. Häckens norra sträckning har en öppning i form av en grind med samma utformning som de två till den äldre delen av kyrkogården. Åt söder avgränsas utvidgningen av den ursprungliga bogårdsmuren och åt öster endast av två stora ekar i anslutning till slänten som övergår i kyrkogårdens östra del. Kyrkogårdens östra utvidgning, som är den yngsta, omgärdas av en förhållandevis låg hagtornshäck samt en krans av onaxbjörkar. Den östra delen når man antingen genom den trappa som leder ner

4

från kyrkan eller en enkelt utformad grind åt söder. Grinden utgörs av ett grindpar av svartmålat smidesjärn upphängda i smala järnstolpar, även dessa är svartmålade. Hagtornshäcken sträcker sig utanför bogårdsmurens södra del och lämnar en del av kyrkogården utan omgärdning.

Gravkvarter och gångsystem, belysning m.m. Östra Ryds kyrkogård har tre tydligt avläsbara årsringar. Den äldsta delen, belägen innanför bogårdsmuren, domineras av två stora kvarter åt söder omgärdade och åtskilda av grusade gångar. Där finns även några mindre kvarter precis intill kyrkan, både på norra och södra sidan, samt längs murens sträckning åt norr, väster och söder. Gången som sträcker sig från den västra grinden och sträcker sig norr om kyrkan är asfalterad. Den norra utvidgningen som har en rektangulär form består av två gräsbevuxna kvarter delade av en grusad gång som sträcker sig från murgenombrottet i bogårdsmuren till grinden åt norr. Den senast anlagda delen åt öster är också den

Södra entrén till kyrkogårdens äldsta del.

Det norra murgenombrottet i förgrunden samt grinden och granhäcken i fonden.

5

Ett av de stora kvarteren på den äldsta delen av kyrkogården.

6 Vy över den östra utvidgningsetappen med den stora trappan till höger i bild.

största. Den utgörs av en grässlänt som sträcker sig från bogårdsmuren ner till grusgången som leder från grinden i söder till häcken åt norr. Slänten delas i sin tur i två delar av den breda trappan som leder ner från kyrkan. Öster om grusgången är kyrkogården uppdelad i tre lika stora rektangulära, gräsbevuxna kvarter som separeras av grusade gångar. Dess västra del består av den gräsbevuxna slänt som sträcker sig ner från bogårdsmuren och delas diagonalt av en slingrande gång samt av den breda trappan som leder ner från kyrkan vilken övergår i en grusad gång som leder fram till kyrkogårdens östra avgränsning. Slänten har ett långsträckt gravkvarter åt norr. Nedanför slänten löper en bred grusgång från grinden i söder till avgränsningen åt norr. Öster om den grusgången är kyrkogården uppdelad i tre lika stora rektangulära, gräsbevuxna kvarter som separeras av grusade gångar. Galvaniserade belysningsstolpar med enkla glasade armaturer är utplacerade på kyrkogården, flest på den äldsta delen. Några av dem bär även strålkastare för fasadbelysning av kyrkan.

Gravplatser och gravvårdar

Gravvård i form av utsmyckat järnkors.

Gravvårdarna är ordnade i nord-sydliga rader utom längs bogårdmurens norra och södra sträckning där de följer muren. Gravvårdarna på kyrkogårdens samtliga delar karaktäriseras av sparsamt med utsmyckning samt enkla och låga stenar. Endast ett fåtal är iögonfallande och stenkantade eller inhägnade av smidesstaket. Titlar är heller inte vanligt men bland de som förekommer kan nämnas lantbrukare, kyrkoherde och kontraktsprost. Även gårdsnamn förekommer. Ett par ovanliga vårdar i form av järnkors förekommer också. Vid några av de mest intressanta vårdarna är skyltar med kort information om vårdarna och personerna uppsatta. Norr om kyrkan, precis innanför bogårdsmuren, ligger personer från den nuvarande ägarfamiljen av Rydboholms slott, von Essen och Douglas.

Minneslund Minneslunden är belägen strax innanför grinden till kyrkogårdens östra del precis i nederdelen av slänten. Minneslunden är belagd med storgatsten samt har en fontän i mitten. Den hårdgjorda ytan är avgränsad från slänten med en terrasserad mur i form av stora granitblock. En rosenbåge samt idegranar markerar entrén till lunden. Två bänkar samt ett bord är placerade i den norra delen. Dessa skuggas av en hängpil.

Kontraktsprosten Blumenbergs gravvård.

7

Kvarteret i slänten öster om kyrkan.

Vegetation Av den ursprungliga trädkransen kring kyrkogårdens äldsta del återstår endast asken i det sydvästra hörnet samt ett par lindar längs bogårdsmurens norra sträckning. Trädkransen togs ner på grund av röta till stor del orsakad av misskötsel. Någon ny trädkrans har inte planterats förutom en rad med lindar längs med den västra mursträckan samt ett par längs med den norra. Det är alltså en något begränsad krans som idag omger kyrkogårdens äldsta del. Även mindre grupper med tujor finns utplacerade. Den norra delen av kyrkogården omgärdas av en tätvuxen granhäck åt väster och norr. Åt öster växer två stora ekar i den övre delen av slänten. Gravvårdarna i kvarteren separeras av låga måbärshäckar. Den östra utvidgningsetappen har en trädkrans 8

av onaxbjörkar. Den omgärdas även av en hagtornshäck. Den tidigare björkallén som kantade mittgången som sträcker sig öster ut från trappan har tagits ner på grund av missväxt. I slutet av mittgången är tre stycken avenbokar planterade. Gravvårdarna i kvarteren separeras av låga häckar bestående av ölandstok, brudspirea och snöbär. Solitära träd i form av rönnbär och paradisäpplen förekommer också.

Övriga byggnader och anläggningar I det nordvästra hörnet invid den västra entrén på den äldsta delen av kyrkogården står ett bårhus uppfört under 1700-talet. Bårhuset är putsat i samma kulör som kyrkan och grindstolparna. Det femkantiga tälttaket är belagt med papp över trekanslister och hörnen är plåttäckta.

EntrĂŠn till minneslunden men rosenbĂĽgen samt idegranarna.

9

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Östra Ryds kyrka och kyrkogård har en historia intimt förknippad med Rydboholms slott. Kyrkan ligger på mark som tidigare tillhörde Rydboholm och slottets olika ägarsläkter, Sture, Vasa, Brahe och von Essen, ligger begravda i eller intill kyrkan. Kyrkan har fungerat som sockenkyrka sedan 1300-talet. Östra Ryds kyrkogård är relativt anspråkslös till sin utformning i alla sina tre etappindelningar. Den enkla karaktären i princip helt utan växtlighet som präglar den äldsta delen skiljer sig åt från de senare delarna som har låga häckar som avgränsar raderna med gravvårdar från varandra samt att de omgärdas av trädkrans eller höga häckar. Sedan trädkransen togs ner på den äldsta delen så är skillnaden ännu större. Gemensamt för de tre etapperna är de, med några undantag, låga, enkla gravvårdarna. De äldre träd som ännu återstår av den ursprungliga trädkransen kring den äldsta delen av kyrkogården ger en uppfattning om den 1700-tals karaktär som tidigare präglade kyrkogården och dessa träd är därför mycket viktiga att behålla En viktig del för förståelsen och upplevelsen är bogårdsmurens sträckning kring den äldre delen.

10

Boden vid kyrkogårdens västra entré..

Att särskilt tänka på i förvaltning och ­användning av kyrkogården • Bogårdsmuren som omgärdar kyrkogårdens äldsta del. • De kvarvarande träden från den ursprungliga träd kransen. Kransen bör kompletteras med nya träd. • Trädkransen med björkar kring den östra delen samt granhäcken kring den norra. • De låga häckarna på de östra och norra delarna. •De låga och enkla gravvårdarna.

Den ursprungliga trädkransen enda kvarvarande ask samt den nya raden med lindar11 läng bogårdsmurens västra sträckning.

Kronologi 1200-talets senare del. Den nuvarande sakristian uppförs (Brandel 1928, Nilsson 2008)

1914. Kyrkogården utvidgas åt norr (Brandel 1928, Nilsson 2008)

1430. Salskyrkan uppförs (Brandel 1928, Nilsson 2008)

1959. Kyrkogården utvidgas åt öster efter ritningar av Evert Milles (ATA, Låt kyrkorna berätta)

1690-1693. Kyrkan byggs till med korsarmar (Brandel 1928, Nilsson 2008) 1727. Kyrkogården utvidgas (Brandel 1928, Nilsson 2008)

Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Brandel, S, Östra Ryds kyrka, Sveriges kyrkor, Uppland, Band 1, Stockholm 1928 Nilsson, Gunilla, Östra Ryds kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift. Stockholms stift 2008 Norén, Hjorvard m.fl., Östra Ryds kyrka, Upplands kyrkor nr 176, 1978 Skärgårdsarkitekterna AB, Trädvårdsplan, PM från 2004

12

2005. Trädvårdsplan tas fram (SLM)