Stiftelsen för Åbo Akademi årsberättelse 2019 by Stiftelsen för Åbo Akademi

Stiftelsen för Åbo Akademi sr ÅRSBERÄTTELSE 2019

Stiftelsen för Åbo Akademi sr grundades 1917 av 35 privatpersoner. Vårt ändamål är att ekonomiskt delta i upprätthållandet av Åbo Akademi samt att även i övrigt stödja och främja finlandssvenskt kulturarbete, särskilt vetenskaplig forskning. I över hundra år har Stiftelsen för Åbo Akademi varit en brobyggare mellan ett anrikt kulturarv och framtiden. Vi skapar framtid – med ett evighetsperspektiv.

I N N E H Å L L

5 Styrelseordförande Gisela Knuts översikt 8 Samhällsansvaret styr oss 10 Medelanvändning 2019 14 Stipendium: Passionen syns i prestationen 18 Stipendium: Varför donerar vi till välgörenhet? 22 Nya stadgar och spetsenheter vid forskningsinstitutet 25 Spetsenheterna som sätter Åbo Akademi på kartan 30 Per Brahe-priset: Bananflugan hjälte i ny tarmforskning 33 Evenemangsplock 34 Ralf Törngren-priset: Spontanitet och öppenhet

vägen in i studentpolitiken

Donnerska institutets forskarpris: Transkönade ortodoxa judars könsuppfattning och trosutövning

40 Konst och öppen vetenskap vid Donnerska institutet 42 Nya vindar för Aboagora 44 Observatoriet 200 år 46 Kapitalförvaltning 53 Renoveringar och energismarta lösningar 54 En ny museal organisation tar form 55 Sibeliusmuseum 58 Casa Haartman 60 Museet Ett hem 62 Konstsamlingen 64 Organisation 68 Närståendekretsen 70 Sammandrag av bokslutet för 2019

Layout och innehållsproduktion: Å Communications Redaktion: Stiftelsen för Åbo Akademi och Å Communications Illustrationer: Sam Sihvonen, Johanna Bruun Bilder: Jenni Virta, Jaska Poikonen, Heikki Räisänen, Otto-Ville Väätäinen, Linus Lindholm, Patrik Lindström, Linda Tammisto, Tiina Mahlamäki, Björn Dahla, Jakob Svensson.

Styrelseordförande Gisela Knuts översikt Under verksamhetsåret 2019 har Stiftelsen för Åbo Akademi fortsatt fokusera på vår kärnverksamhet: att förverkliga vårt syfte ”att ekonomiskt delta i upprätthållandet av Åbo Akademi samt även i övrigt stödja och främja finlandssvenskt kulturarbete”, att optimera avkastningen på stiftelsens förmögenhet och att utöver det fokusera på att förenkla våra strukturer. Trots många orosmoln inom den globala ekonomin såsom handelskriget mellan USA och Kina, vilket påbörjades 2018 och eskalerade under 2019, och osäkerheten kring Brexit, kännetecknades året av en mycket stark placeringsmarknad. Detta som en följd av att flera centralbanker sänkte sina styrräntor på grund av den allt svagare ekonomiska utvecklingen och de mycket låga inflationsförväntningarna. Det här återspeglades även i stiftelsens placeringsportfölj som utvecklades mycket starkt under året i motsats till året innan, då totalavkastningen på grund av det sista kvartalet 2018 var negativ. För 5

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Gisela Knuts

Ö V E R S I K T

en stiftelse är den långsiktiga realavkastningen trots allt den viktigaste indikatorn för vår placeringsverksamhet. Den långsiktiga realavkastningen ligger nu på 5,2 % på årsbasis, vilket kan ställas i relation till målsättningen att nå en realavkastning på 4 % över tid. Även det ekonomiska utfallet under 2019 var bra. Stiftelsens medelanvändning, det vill säga våra bidrag till att förverkliga vårt syfte, utföll såsom planerat och resultatet blev klart bättre än det budgeterade, främst som en följd av större direktavkastning från vår placeringsportfölj. Stiftelsens bidrag till Åbo Akademi var under 2019 totalt 16,7 miljoner euro, vilket inkluderar en marknadshyra för de vederlagsfria fastigheterna. Vårt bidrag till att främja finlandssvenskt kulturarbete, inklusive kostnaderna för stiftelsens egen museala verksamhet och skötselkostnaderna för Åbo Svenska Teaters utrymmen, uppgick till 3,6 miljoner euro. Den verksamhet som drivs av stiftelsen utöver placeringsverksamheten innefattar Donnerska institutet, Forskningsinstitutet samt den museala verksamheten. Dessa verksamheter har under året utvecklats aktivt med en uppdatering av strategin och målsättningarna i alla dessa verksamheter. Särskilt den museala verksamheten har fått en större roll inom stiftelsen i och med att Sibeliusmuseum flyttades över från Åbo Akademi till stiftelsen i början av 2019.

Sibeliusmuseum har under det gångna året införlivats i stiftelsens museala verksamhet och utgör tillsammans med Casa Haartman i Nådendal och museet Ett hem en fin helhet som vi välkomnar var och en att besöka. Samhällsansvar och en ökad insikt och oro över hållbarhetsfrågor har fått en allt synligare roll i samhället under de senaste åren. Samhällsansvar är en naturlig del av vår verksamhet vilket konkretiseras genom de bidrag som vi utbetalar årligen. I vår placeringsverksamhet har vi redan en längre tid utöver de finansiella faktorerna beaktat även faktorer såsom miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Således är ESG-frågor en integrerad del av vår placeringsprocess. I skrivande stund är den ekonomiska utvecklingen minst sagt oviss och följderna av den pågående covid19-pandemin, prisraset på olje- och aktiemarknaderna och det kommande amerikanska presidentvalet svåra att överblicka. Stiftelsens målsättning är att kunna trygga utdelningen till Åbo Akademi oberoende av konjunktur och det långsiktiga arbete vi gjort för att diversifiera våra placeringar kommer förhoppningsvis att möjliggöra ett betydande stöd till Åbo Akademi också framöver. Gisela Knuts, styrelseordförande

Stiftelsen för Åbo Akademi skapar framtid och fungerar som en bro mellan det kulturella arvet och morgondagens samhälle.

VÅRA VÄRDERINGAR Samhällsansvar

en attraktiv och ansvarsfull arbetsgivare som respekterar sina anställda och uppmuntrar dem att vara innovativa och utveckla sin professionella kompetens.

Stiftelsen är en ansvarsfull arbetsgivare och aktiv aktör i samhället. Stiftelsen följer god förvaltningssed och agerar på ett etiskt och moraliskt försvarbart sätt.

Kommunikation och öppenhet

Kompetens

Stiftelsen är en transparent organisation som aktivt och öppet kommunicerar om sin verksamhet.

Stiftelsen präglas av professionalitet och respekt i alla sina verksamhetsområden. Stiftelsen är

VÅRA MÅLSÄTTNINGAR Mervärde och genomslagskraft

bland de allmännyttiga samfunden i Finland. Stiftelsen bidrar till att trygga akademins långsiktiga verksamhetsförutsättningar och internationellt konkurrenskraftig forskning och utbildning. Stiftelsen värnar om det finlandssvenska kulturella arvet och gör det tillgängligt över språkgränserna.

Stiftelsen skapar mervärde i alla sina verksamhetsområden. Stiftelsen samarbetar med Åbo Akademi för att identifiera strategiskt viktiga forskningsområden med maximal internationell genomslagskraft. Stiftelsen för Åbo Akademi är en ansedd aktör i samhället och en vägvisare

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

VÅR VISION

S A M H Ã&#x201E; L L S A N S V A R

Lasse Svens

Ansvarsfulla placeringar är den nya normen

I skrivande stund har så gott som hela världen drabbats av coronavirusets framfart och även i Finland har beredskapslagen aktiverats med flera begränsningar i samhället. Frågor om ansvar har plötsligt blivit konkreta val och handlingar som var och en har tvingats ta ställning till.

Vi har redan en längre tid fokuserat på ansvarsfullt placerande, ESG (Environmental, Social and Governance), som nu har blivit en allmän trend inom placeringar. Gällande aktieplaceringar och räntebärande instrument beaktas vid varje placeringsbeslut förutom finansiella faktorer även faktorer såsom miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning – i praktiken betyder det att ESG-frågor är en integrerad del av vår placeringsprocess.

I en kris mäts vår kollektiva beredskap och vilja att agera ansvarsfullt. Stiftelsens för Åbo Akademi verksamhet har kännetecknats av samhällsansvar i 103 års tid – stiftelsen grundades 1917 eftersom det fanns ett starkt samhälleligt engagemang bland privatpersoner för att grunda ett svenskspråkigt universitet i Åbo. De privatpersoner som donerat till stiftelsen har drivits av viljan att göra något för det gemensamma, mer än vad samhället kan erbjuda. Vi förvaltar idag över 400 fonder, ett tecken på att vi har en viktig uppgift i samhället och att vi skött vår uppgift väl – att stöda Åbo Akademi, finlandssvensk kultur samt vetenskaplig forskning.

Därutöver jobbar vi aktivt på fastighetssidan med att förbättra energieffektiviteten genom att öka mängden energisnåla och miljövänliga lösningar såsom bergvärme, grön energi, solvärme och system för att reducera vattenförbrukningen i fastigheterna. Stiftelsen är en betydande ägare till flera historiska fastigheter som vi i tiderna fått som donationer för att i huvudsak användas av Åbo Akademi. Vi är kända för att ta väl hand om dessa fastigheter som under åren renoverats med pietet och även omformats från universitetets användning till annan användning – restaurang Hus Lindman vid Biskopsgatan och Reuterska huset bredvid Domkyrkan är bra exempel på detta.

Vi vet inte ännu hur långtgående ekonomiska effekter pandemin kommer att ha eller hur snabbt världsmarknaden repar sig. Stiftelsen för Åbo Akademi jobbar med ett evighetsperspektiv och även vår placeringsstrategi är långsiktig. Vår målsättning är att allokera förmögenheten så att den årliga avkastningen i snitt är över 4 %, något vi lyckats med om vi betraktar de senaste 25 åren. Trots att vi under de senaste åren minskat på fastigheternas andel i portföljen, utgör fastigheterna fortfarande omkring 50 % av vår förmögenhet.

Vårt långa perspektiv ger oss möjlighet, och förpliktar oss, att fatta långsiktiga och hållbara beslut. För oss är det viktigt att bidragen kommer allmänheten till nytta och att vi även får en återkoppling till vad som åstadkommits med bidraget. I den här årsberättelsen lyfter vi fram några av bidragsmottagarna år 2019. Lasse Svens, skattmästare 9

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Samhällsansvaret styr oss

M E D E L A N V Ä N D N I N G

MEDELANVÄNDNING 2019 Stiftelsens för Åbo Akademi uppgift, såsom den definieras i stadgarna, är att ekonomiskt delta i upprätthållandet av Åbo Akademi samt att även i övrigt stödja och främja finlandssvenskt kulturarbete, särskilt vetenskaplig forskning. De totala kostnaderna för att förverkliga stiftelsens syfte uppgick under året till 24,2 miljoner euro, varav 14,7 miljoner euro riktades direkt eller indirekt till Åbo Akademi och 9,5 miljoner euro till stiftelsens övriga ordinarie verksamhet. Då vi värderar det understöd universitetet får i form av vederlagsfria utrymmen till marknadshyra i stället för direkta kostnader, uppgår det totala stödet till Åbo Akademi år 2019 till 16,7 miljoner euro, jämfört med 15,4 miljoner euro år 2018. Vårt bidrag till att främja finlandssvenskt kulturarbete, inklusive kostnaderna för stiftelsens egen museala verksamhet och skötselkostnaderna för Åbo Svenska Teaters utrymmen, uppgick till 3,6 miljoner euro.

4,0 M€

Stiftelsen har år 2019 som direkta bidrag till upprätthållandet av Åbo Akademi anslagit sammanlagt 10,6 miljoner euro, en ökning på 1,9 miljoner euro jämfört med föregående år. Kostnaderna för de utrymmen om sammanlagt ca 27 500 m2 som stiftelsen i enlighet med avtalet med finska staten från år 1981 överlåter vederlagsfritt till Åbo Akademis förfogande, uppgick till 2,8 miljoner euro. Marknadshyran för de utrymmen som stiftelsen överlåter vederlagsfritt till Åbo Akademi beräknas ha ett värde på 4,9 miljoner euro.

Av stiftelsens styrelse beviljade projektmedel och verksamhetsbidrag

4,1 M€

Instituten och övriga indirekta bidrag

4,9 M€

Av styrelsen beviljade projektmedel och verksamhetsbidrag

Akademifastigheterna

De av stiftelsens styrelse beviljade projektmedlen och verksamhetsbidragen till Åbo Akademi ökade med 1,5 miljoner euro till 3,9 miljoner euro, varav projektmedel för rektors fördelning står för 0,7 miljoner euro och anslagen ur Julius Polins förfäders minnesfond för 0,8 miljoner euro.

0,1 M€

Bok- och andra samlingar

3,6 M€

Institut och bidrag för främjande av forskning och utbildning Stiftelsen för Åbo Akademi stöder forskning vid Åbo Akademi genom Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut och Donnerska institutet för religions- och kulturhistorisk forskning samt genom bidrag till bland annat Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi. Detta indirekta bidrag till Åbo Akademi uppgick totalt till 4,1 miljoner euro, jämfört med 3,6 miljoner euro föregående år.

Fondbidrag och stipendiemedel på basen av donationsfondernas bestämmelser

16,7 M€ Totalt

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Stiftelsens bidrag till Åbo Akademi 2019

M E D E L A N V Ä N D N I N G

1,4 M€ Stiftelsens museer

1,1 M€

understöd för annan verksamhet förenlig med stiftelsens ändamål

1,1 M€

legat till utomstående på grund av fondbestämmelser

3,7 M€

övriga ordinarie verksamhetens fastigheter

2,2 M€

stiftelsens administration och fastighetsförvaltning

9,5 M€ Totalt

Övrig ordinarie verksamhet Den övriga ordinarie verksamheten omfattar Sibeliusmuseum, vars verksamhet stiftelsen övertog av Åbo Akademi vid ingången av år 2019, museet Ett hem, konstnärshemmet Casa Haartman, Donnerska institutet, kostnaderna för Åbo Svenska Teaters utrymmen, av styrelsen och skattmästaren beviljade bidrag och hederspris samt stiftelsens administrationskostnader. De sammanlagda kostnaderna för den övriga ordinarie verksamheten var 9,5 miljoner euro, en ökning på 1,3 miljoner euro jämfört med föregående år. Av ökningen i den övriga ordinarie verksamhetens kostnader står Sibeliusmuseum för 0,8 miljoner euro och kostnaderna för flytten av museet Ett hem för 0,2 miljoner euro. Stiftelsen har dessutom beviljat medel om 1,1 miljoner euro för annan verksamhet förenlig med stiftelsens ändamål. Av dessa medel står skötselkostnaderna för Åbo Svenska Teaters utrymmen, vilka stiftelsen upplåter vederlagsfritt till teaterns förfogande, för 0,5 miljoner euro. Bidragen till utomstående på basen av fondbestämmelser uppgår till 1,1 miljoner euro. De fastigheter och aktielägenheter som stiftelsen hyr till Åbo Akademi och Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi inkluderas i stiftelsens placeringsportfölj såsom fastighetsplaceringar. Kostnaderna för stiftelsens administration och fastighetsförvaltning uppgick till 2,2 miljoner euro, vilket är något mindre än föregående år.

Merparten av stiftelsens stipendier delas ut via Åbo Akademi enligt akademins egna interna processer. Kriterierna för utdelningen finns i ÅA:s stipendieguider. I vissa fall kommer utdelningsförslagen till stiftelsens styrelse, som fattar det slutliga beslutet. Skattmästaren förfogar över en mindre summa stipendiemedel som han kan bevilja i enlighet med stipendiefondens ändamål. Sammanlagt utdelades närmare 2,2 miljoner euro i stipendier år 2019.

fler stipendiemånader finns det i beslutsskedet att dela ut. Via Åbo Akademi utdelas också stipendier till grundexamensstuderande. Det sammanlagda värdet av utdelade stipendier för grundexamen var 0,6 miljoner euro år 2019. Stipendieutdelningen enligt fakultetsfördelning finns angiven i tabellen nedan.

Övriga stipendier

Stipendiater vid Åbo Akademi

I enlighet med vissa donationsfonders bestämmelser utdelas även stipendiemedel till personer och sammanslutningar utanför Åbo Akademis verksamhetskrets, till exempel arbetsstipendium för konstnärer delas ut ur Henry Lönnfors fond samt Magnus och Ellen Dahlströms fond. Utdelningen ur dessa fonder bereds av Konstföreningen i Åbo och det slutliga beslutet fattas av stiftelsens styrelse. Sammanlagt utdelades 0,3 miljoner euro i övriga stipendier.

År 2019 har 75 personer fått arbetsstipendier för sammanlagt 503 månader till ett sammanlagt värde om 1 miljon euro. 255 övriga forskarstipendier, exempelvis resebidrag, har delats ut för ett sammanlagt värde om 0,3 miljoner euro. Fördelningen per fakultet baserar sig på söktrycket i respektive kategori (doktorand/postdoktoral forskare) och ansökningsrunda; det vill säga ju fler ansökningar från en fakultet, desto

•

Beviljade stipendier år 2019 FHPT

FNT

FPV

FSE

Antal

Totalt 960 745

Arbetsstipendier

512 765

183 100

129 200

135 680

75 st 503 mån

Övriga forskarstipendier

135 643

57 934

48 256

66 813

255

308 646

För grundexamensstuderande

141 744

206 594

40 471

210 995

672

599 804

Åbo Akademi sammanlagt

790 152

447 628

217 927

413 488

1 002

1 869 195

Övriga stipendier

322 845

Alla sammanlagt

1 076

2 192 040

FHPT - Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, FNT - Fakulteten för naturvetenskaper och teknik, FPV - Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, FSE - Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Stipendier

P R I S T A G A R E

Lena Lindblom

Våren 2019 tilldelades Lena Lindblom ett stipendium ur Tuve Knutssons stipendiefond. Fonden belönar årligen två studerande med ytterst goda studieresultat. För den blivande logopeden har genuint intresse varit nyckeln till akademisk framgång.

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

PASSIONEN SYNS I PRESTATIONEN

P R I S T A G A R E

Åbobördiga Lena Lindblom, född 1996, hittade genast rätt gällande studieinriktning. För närvarande är hon inne på slutrakan av sina logopedistudier och torde ta examen till jul. – Det är inte så svårt att prestera väl om du brinner för det du läser. Lindblom har satsat helhjärtat på sina studier sedan start och tror att motivationen syns i resultaten. Hon blev ändå överraskad av stipendiet, som gick på drygt 3 000 euro. – Jag hade förstås inte förväntat mig någonting sådant här. Jag studerar för min egen skull, men är otroligt tacksam över att mina prestationer också uppmärksammas av andra.

Förkärlek för rösten Lindblom fick upp ögonen för logopedyrket när några studerande vid Åbo Akademi introducerade vetenskapen för hennes gymnasieskola. – De berättade om röstanvändning, vilket fascinerade mig. Jag läste dessutom mycket biologi och psykologi under gymnasieåren, som bägge tangerar området. Lindblom blev antagen till Åbo Akademis kandidatprogram i logopedi genast efter avlagd studentexamen. Hon knöt fort nära band till sina nya studiekamrater. – Gemenskapen har varit en av studieinriktningens främsta styrkor. Vi umgås och samarbetar både inom vår egen årskurs och med yngre och äldre logopedistuderande.

Full fokus För Lindblom har studierna upptagit mycket tid och hon har valt att satsa mindre på förtroendeuppdrag inom studentlivet. Efter ett år som utskottsmedlem i Åbolands Nation, lade hon studerandeengagemanget på hyllan. – Jag fick däremot ett spännande avbrott från vardagen vid akademin under mitt utbytesår i

Bergen, Norge. Där läste jag logopedi, psykologi och lingvistik. Utbytesstudierna förlängde Lindbloms studietid med en termin, men det ser hon inte som någon förlust. Hösten 2020 hinner hon i lugn och ro avlägga sin avslutande, långa praktik, som ska förbereda henne för arbetslivet som talterapeut. – Trots att jag har satsat hårt på studierna har återhämtning och fritid varit precis lika viktiga ingredienser i livet. Jag tränar och målar för att slappna av.

Logopedens många möjligheter Lindblom är förväntansfull på arbetslivet, men vet ännu inte exakt vilken branschinriktning hon ska välja. – Studieåren har gett mig en heltäckande översikt av möjligheterna och jag har också fått prova på en hel del i praktiken. Jag tror ändå att jag inledningsvis vill arbeta med ett så brett spektrum klienter som möjligt, för att verkligen kunna lista ut vilket delområde jag starkast brinner för. Lindblom ser fram emot den fyra månader långa praktik hon ska avlägga innan examen. Hon konstaterar också att det alltid kommer att dyka upp överraskningar och svårare fall i arbetslivet, men att det då gäller att konsultera mera erfarna branschkollegor. – Studierna vid Åbo Akademi har gett mig en teoretisk grund att stå på. Nu gäller det att lita på mina kunskaper och tillämpa dem i praktiken. För närvarande längtar Lindblom ut i arbetslivet, men hon utesluter inte heller att återvända till akademin i framtiden. – Miljöombytet kommer att göra mig gott, men vem vet, kanske väljer jag en forskarbana i framtiden.

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Sibbe Atrium Live!: My House Is In Order

A R B E T S S T I P E N D I U M

Ilia Gugenishvili

Doktorand Ilia Gugenishvili intresserar sig för varför vissa individer och grupper donerar till särskilda välgörande ändamål. Vad får oss att skänka pengar till ett visst syfte, men välja bort ett annat? Och hur inverkar sociala medier på vårt donationsbeteende?

Ilia Gugenishvili, doktorand vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi, mottog Stiftelsens för Åbo Akademi arbetsstipendium 2019. Gugenishvili doktorerar inom internationell marknadsföring. – Det är en stor ära att uppmärksammas på det här viset. Jag hade länge ansökt om forskningsfinansiering men fått avslag på flera håll. Genom arbetsstipendiet fick jag ökad tillit för relevansen av min avhandling. Summan på drygt 20 000 euro tryggar också min ekonomi fram till slutet av 2020.

han sig för global ekonomi och marknadsföring. Magisterexamen avlade han vid Universitetet i Stavanger (UIS). – Jag ville studera utomlands precis som mina äldre bröder. Internationell examen har dessutom hög status i Georgien och öppnar upp för fina framtida arbetsmöjligheter. UIS erbjöd omfattande undervisning och handledning i de områden Gugenishvili önskade fördjupa sig i. Han hade arbetat för ett hotell vid sidan om kandidatstudierna och i Stavanger förenade han den kunskapen med sina akademiska ambitioner. – I min pro gradu-avhandling undersökte jag användarvänligheten på hotellbranschens webbsidor.

Internationell studiebakgrund Gugenishvili, född 1990, är hemma från Georgiens huvudstad Tbilisi. Redan under sina kandidatstudier vid hemuniversitetet intresserade 19

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

VARFÖR DONERAR VI TILL VÄLGÖRENHET?

A R B E T S S T I P E N D I U M

Vägen till Åbo Akademi Efter avlagd magisterexamen sökte Gugenishvili doktorandplats vid flertalet universitet. Under åren i Norge hade han fattat tycke för det nordiska och även lärt sig grunderna i språket. Åbo Akademi visade sig erbjuda allt det han sökte. – Akademin erbjöd högklassiga forskningsmöjligheter inom global marknadsföring. Jag fastnade även för möjligheten att lära mig mera om den svenskspråkiga minoriteten i Finland, samtidigt som jag kunde utnyttja de skandinaviska språkkunskaper jag redan hade. Gugenishvili har varit verksam vid universitetet sedan 2017. Stora delar av 2019 vistades han vid Handelshögskolan i Stockholm, där han samlade data för sin doktorsavhandling. – Jag är glad över att vara tillbaka i Åbo sedan ett par månader. Mina arbetsdagar vid akademin går åt till att forska och lite undervisning.

Maskulina finländare I sin doktorsavhandling studerar Gugenishvili individers och gruppers benägenhet att donera till välgörenhet. Han fokuserar särskilt på hur beteenden i sociala medier avspeglar sig i donatorns handlingar, samt hur individuella, gruppoch situationsbaserade variabler styr oss. – Jag har särskilt fokuserat på donationer till hälsorelaterade syften. Gugenishvilis hypotes säger att marknadsföringen bör skräddarsys enligt användarens personlighet och grupptillhörighet, samt att vårt beteende i sociala medier också skvallrar om hur vi handlar i andra sammanhang. – Jag har utfört tester där jag mäter huruvida en person eller grupp är lagd mera åt ett feminint eller maskulint håll. Termerna har ingenting att

göra med kön i den här kontexten, utan snarare kulturella beteendemönster. Svenskarna mäter exempelvis högre på den feminina barometern än finländarna.

Egen grupptillhörighet viktigast? Gugenishvili har redan kunnat dra några slutsatser från den data han har samlat in. – Individer och grupper som mäter högt på den feminina skalan är mest benägna att donera. För dem spelar det också mindre roll hur nära ändamålet ligger deras egna intressen. De som landar högre på den maskulina barometern skänker mera sällan pengar överhuvudtaget. När de väl donerar görs donationen nästan alltid till syften som gynnar den egna gruppen. Gugenishvili har också undersökt hur individer och grupper påverkades av diskussioner och kommentarer i sociala medier. Personer som mätte högt i maskulinitet visade sig ha lättare för att falla för grupptryck, trots att de själva hade svårt att erkänna det. I en annan studie undersökte Gugenishvili hur personer reagerade på penninginsamlingar för HIV-forskning. I marknadsföringsvideor kom HIV-smittade till tals, av vilka några hade insjuknat genom sexuellt umgänge och andra via blodtransfusion. – De som mätte högt i kulturell femininitet var mera benägna att donera till HIV-drabbades väl, oavsett hur de hade smittats. Den maskulina ytterligheten visade endast sympatier med personer som hade drabbats via blodtransfusion. Gugenishvili konstaterar att information som denna är helt avgörande för hur en penninginsamling lyckas. Organisationer måste lära sig att designa marknadsföringen enligt specifika målgrupper, samt effektivt rikta den till dem.

Så länge forskningsprocessen framskrider enligt planerna doktorerar Gugenishvili i december 2021. Han drömmer om en fortsatt akademisk karriär också efter examen, gärna vid Åbo Akademi eller ett annat universitet i Finland eller Sverige. – Det är här i Norden jag vill bygga bo. Jag ser fram emot att ansöka om finländskt medborgarskap samtidigt som jag doktorerar. 2022 är året då jag förhoppningsvis köper min egen lägenhet och rotar mig här på allvar. Trots att Gugenishvili planerar en framtid i Finland upprätthåller han ständigt kontakten till hemlandet. Delar av hans familj bor fortfarande i Georgien och sedan några år tillbaka driver han och hans bror en stiftelse för föräldralösa georgiska barn. – Jag kommer självklart att fortsätta med den verksamheten vid sidan om mina akademiska uppdrag. Jag upprätthåller också mina kontakter till hotellbranschen och förespråkar att alltid ha en fot förankrad i det verkliga livet, utanför den akademiska bubblan.

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Framtid i Finland

S P E T S F O R S K N I N G Ã&#x2026;sa von Schoulz

Stiftelsens för Åbo Akademi Forskningsinstitut grundades 1972. Verksamhetens syfte är att stödja och utveckla vetenskaplig forskning, särskilt i anknytning till Åbo Akademi. För akademin är Forskningsinstitutet en avgörande finansiär och samarbetspartner. 2019 var ett händelserikt år för Forskningsinstitutet. Styrelsen leddes fortsättningsvis av direktör Lilian Wikström, men fick också förstärkning av professor Åsa von Schoultz, som axlade rollen som vice ordförande. von Schoultz är professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet sedan 2017 och har tidigare akademisk erfarenhet både från Åbo Akademi och Mittuniversitet i Sverige. – Förtroendeuppdraget ger mig möjlighet att bidra till mitt alma mater som har varit ovärderligt för min karriär. Styrelsearbetet innebär även att jag får jobba med forskningsfinansiering med fokus på kvalitet och utveckling – frågor jag i allra högsta grad brinner för.

kraft och samhällsrelevans. – Det här är ytterst angelägna frågor för oss som jobbar inom branschen. Forskare behöver få synlighet för sitt arbete och sina forskningsresultat, inte minst nu då allt flera ifrågasätter akademisk verksamhet, konstaterar von Schoultz.

Excellens, innovation och hållbarhet Under året antog Forskningsinstitutet nya stadgar. Excellens, innovation och hållbarhet fastslogs som strategiska tyngdpunktsområden för verksamheten 2019–2022. Åsa von Schoultz konstaterar att man de senaste åren har lagt stort fokus på institutets verksamhetsstruktur. Det är av största vikt att stadgarna är i fas med arbetet som utförs. Styrelsen har därtill tagit fram en tydligare målbild för Forsknings-

Forskningsinstitutets verksamhet bedrivs förutom av styrelsen också av koordinator Linda Annunen, anställd av Stiftelsen för Åbo Akademi. Under 2019 utredde Annunen sätt att stärka forskningsfinansieringens genomslags23

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Nya stadgar och spetsenheter vid Forskningsinstitutet

S P E T S F O R S K N I N G

institutets satsningar, samt en förutsägbarhet kring hur man utlyser medel. – Excellens, innovation och hållbarhet ska ses som övergripande värden, som genomsyrar alla de satsningar vi gör. Värdena fungerar som riktmärken gentemot vilka vi kan utvärdera vår verksamhet och de frågor vi lyfter till diskussion.

Nya spetsenheter i arbete I januari utsåg Forskningsinstitutet fyra nya spetsenheter, som inledde sitt arbete i mars. Varje enhet mottar ett årligt anslag på 250 000 euro och därtill riktas motsvarande summa till att stödja spetsforskning enligt aktuella behov. De fyra spetsenheter som får finansiering under perioden 1.3.2019–28.2.2023 är Center of Excellence in Cellular Mechanostasis (CellMech) under ledning av PI Prof. Cecilia Sahlgren, Center of Excellence in Bioelectronic Activation of Cell functions (BACE) under ledning av PI Prof. Ronald Österbacka, The Future of Democracy – Center of Excellence in Public Opinion Research (FutuDem) under ledning av PI Prof. Kimmo Grönlund och Demographic change and ethnolinguistic identity in an intergenerational perspective: The Swedish‐speaking population in Finland (DemSwed) under ledning av PI Prof. Jan Saarela. – Forskningsinstitutet ser fram emot att få följa upp spetsenheternas framsteg efter hand som arbetet fortskrider, säger von Schoultz.

Stipendier och bidrag för 2,5 miljoner Under 2019 riktade Forskningsinstitutet 869 000 euro till arbetsstipendier för doktorander och postdoktorala forskare vid Åbo Akademi. Styrelsen beslöt att forskningsanslag hädanefter endast beviljas på basis av ansökningar riktade till öppna utlysningar, utarbetade i nära dialog med Åbo Akademi. – Beslutet att kanalisera alla medel via öppna utlysningar är ett viktigt steg i att skapa en större transparens och förutsägbarhet i Forskningsinstitutets verksamhet. Det ska vara tydligt vad vi finansierar, när det sker och hur man ska agera om man är i behov av finansiering, säger von Schoultz. Via en utlysning av medel för avskrivningsbar forskningsinfrastruktur vid Åbo Akademi, finansierades nio infrastrukturprojekt med sammanlagt 1 290 000 euro. De långvariga satsningarna på den marinbiologiska forskningsmiljön och Johan Gadolin-stipendieprogrammet vid ÅA stöddes med 58 000 euro respektive 100 000 euro. Övriga enskilda satsningar inkluderade stöd för kommersialiseringsverksamheten vid Åbo Akademi (110 000 euro), en internationell projektkurs i samband med Slush-evenemanget (20 000 euro), en specialsatsning på projekt inom humaniora, pedagogik och teologi samt stöd för att utveckla ansökningar riktade till Finlands Akademi eller EU (100 000 euro).

•

Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut utsåg i januari 2019 fyra nya spetsenheter för perioden 1 .3.2019–28.2.2023. Enheternas syfte är att framställa forskningsresultat på högsta internationella nivå och på så vis konkurrera om multinationell forskningsfinansiering. Samtliga enheter är verksamma vid Åbo Akademi och tilldelas ett årligt anslag på 250 000 euro. Forskningsinstitutet riktar årligen ytterligare 250 000 euro till att stödja spetsforskning enligt aktuella behov.

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Spetsenheterna som sätter Åbo Akademi på kartan

S P E T S F O R S K N I N G

CELLMECH:

CENTER OF EXCELLENCE IN CELLULAR MECHANOSTASIS Vetenskapsområde: Biovetenskap

struktionerna, för att kroppen ska kunna bygga ny vävnad och i förlängningen hela organ.

Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi, fungerar som spetsenheten CellMechs forskningsledare. Spetsenheten sysselsätter omkring 50 forskare bland vilka Lea Sistonen, John Eriksson, Diana Toivola, Annika Meinander och Guillaume Jacquemet leder forskningen.

Professor Sahlgrens forskning koncentrerar sig på förändringar i blodkärlen, ofta som ett resultat av rubbningar i blodtrycket. Ett viktigt tillämpningsområde är hjärt- och blodkärlssjukdomar, som förorsakar en tredjedel av dödsfallen i världen. I samband med en bypass-operation sys kroppens egna blodkärl fast i hjärtats blodomlopp, för att styra blodflödet förbi de förträngda partierna. Sahlgren undersöker sätt att få kroppen att själv ersätta den förstörda vävnaden med en ny, frisk, egenproducerad vävnad.

CellMech undersöker hur celler reagerar på mekanisk belastning och hur man kan styra signalerna mellan cellerna och deras funktioner. Enheten utreder om det går att hämma cancercellers tillväxt genom att styra cellernas signalering, eller om vi i framtiden kan påverka tillväxten av friska blodkärl och vävnader, och därmed eliminera de skadade. Forskarna ämnar hitta de rätta byggklossarna och molekylära in-

“Kunskap om biologisk byggnadskonst leder till nya lösningar för en framtida självläkande kropp.” – Professor Cecilia Sahlgren

THE FUTURE OF DEMOCRACY – CENTER OF EXCELLENCE IN PUBLIC OPINION RESEARCH Vetenskapsområde: Samhällsvetenskap

tänkt folkopinion skulle se ut. Panelerna består av ett representativt och slumpmässigt utvalt sampel av personer. Paneldeltagarna får information som de diskuterar och reflekterar kring i små grupper. Deltagarnas åsikter mäts efter diskussionerna och den aggregerade ihopsamlade åsikten fungerar som en uppskattning av en genomtänkt folkopinion. Dylika paneler kan också användas i samband med att riksdagen behandlar ett medborgarinitiativ.

Spetsenheten FutuDem leds av Kimmo Grönlund, professor i statskunskap. Inom programmet verkar runt 20 forskare, stationerade i Åbo och Vasa. FutuDems syfte är att förstärka Åbo Akademis ställning som ett ledande universitet i forskning i samhällsopinion. Forskarteamet kartlägger demokratins tillstånd i världen och testar hur deltagardemokratiska modeller fungerar i praktiken. Betoningen ligger på samtalsdemokrati och enheten undersöker särskilt inhemska exempel. På vilken nivå är finländarnas politiska kunskap och varför engagerar sig inte flera i kommunalt och riksomfattande beslutsfattande?

FutuDem arbetar i nära samarbete med världens ledande demokratiforskare, särskilt med Stanford-universitetet i Palo Alto, USA. Också Justitieministeriet, Åbo stad, Finlands Kommunförbund och Sveriges Kommuner och Landsting hör till de aktivaste samarbetsparterna kring praktiskt orienterad medborgaropinion och nya former för folkligt deltagande i demokratiskt beslutsfattande.

Ett praktiskt exempel på FutuDems arbete är medborgarpaneler som utreder hur en genom-

“Genom att studera och förstå samhällsopinion med vetenskapliga metoder förstärker vi demokratin.” – Professor Kimmo Grönlund 27

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

FUTUDEM:

S P E T S F O R S K N I N G

BACE:

CENTER OF EXCELLENCE IN BIOELECTRONIC ACTIVATION OF CELL FUNCTIONS Vetenskapsområde: Naturvetenskap Spetsenheten BACE leds av Ronald Österbacka, professor i fysik vid Åbo Akademi. Övriga projektansvariga är doktor i cellbiologi Marika Sjöqvist, gästprofessor Luisa Torsi från det italienska universitetet Aldo Moro, samt vicerektor Mikael Lindfelt, professor i systematisk teologi. BACE sysselsätter därtill runt 15 studenter, doktorander och postdoktorala forskare. Inom BACE eftersträvar man att utveckla en bioelektronisk aktiveringsplattform som möjliggör styrning av cellsignalering. Åbo Akademis forskare har redan tagit fram en unik

bio-FET-baserad sensor, som nu vidareutvecklas till ett styrredskap. Genom bio-FETsensorn är det möjligt att mäta styrkan i växelverkningarna mellan ligand och receptor, med hittills oöverträffad känslighet. BACE-forskarteamet arbetar parallellt på fyra sammanflätade fronter. Först säkerställs att de designade peptiderna faktiskt efterliknar Notch-ligander och kan aktivera Notchmekanismen. Följande grupp jobbar med att karakterisera själva aktiveringsplattformen, medan en tredje forskningslinje utvecklar den elektroniska detektionen. Det fjärde delområdet går ut på att analysera enhetens interna kommunikation, för att förbättra den externa resultatrapporteringen. Upptäckterna som görs måste nå längre än den egna branschens spetskunniga.

“Vi utvecklar metoder för att kunna styra cellens funktion genom att aktivera cellsignalering när vi så önskar.” – Professor Ronald Österbacka

DEMOGRAPHIC CHANGE AND ETHNOLINGUISTIC IDENTITY IN AN INTERGENERATIONAL PERSPECTIVE: THE SWEDISH-SPEAKING POPULATION IN FINLAND Vetenskapsområde: Socialvetenskap

DemSwed studerar demografiska förändringar relaterade till samboende och äktenskap mellan svensk- och finskregistrerade personer i Finland. Forskningen bygger på data som omfattar hela landets befolkning och har samlats in under en period på fyrtio år. Det förhållandevis långa tidsspannet möjliggör iakttagelse av demografiska och socioekonomiska konsekvenser under flera generationer.

Projektet DemSwed leds av Jan Saarela, professor i demografi med statistik vid Åbo Akademi. Saarela studerar särskilt den finlandssvenska befolkningen, vilket sker i samarbete med sju andra forskare inom DemSwed. Spetsenheten bedrivs av de demografiska enheterna vid Åbo Akademi och Stockholms universitet. Projektets styrgrupp består av forskare vid Lunds universitet, INED i Paris, Folkehelseinstituttet i Oslo, Columbia University i New York och Befolkningsförbundet i Finland.

DemSwed analyserar bland annat val av partner och nativitet, utbildningsbenägenhet och inkomstbildning, intern och internationell migration, samt sjukskrivningar och dödlighet. Särskild tonvikt läggs på jämförelser av personer med enspråkigt svensk, enspråkigt finsk, och tvåspråkig bakgrund. Studiens målsättning är att kunna ge riktlinjer och direktiv för samhälleligt beslutsfattande om frågor av strategisk betydelse för den framtida finlandssvenska befolkningen.

Hälften av alla barn med en finlandssvensk förälder föds i tvåspråkiga familjer. Det här har omfattande konsekvenser för det svenska språket och den finlandssvenska kulturen i Finland. Ändå är kunskapen om personer med tvåspråkig bakgrund mycket liten.

“Flergenerationell registerdata används för att analysera språkregistrering i Finland, särskilt hos personer med tvåspråkig bakgrund.” – Professor Jan Saarela 29

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

DEMSWED:

P R I S T A G A R E

Annika Meinander

Annika Meinander, doktor i biokemi och docent i molekylär genetik vid fakulteten för naturvetenskaper och teknik, mottog Per Brahe-priset 2019. Tillsammans med sitt forskarteam vid Åbo Akademi undersöker hon bakomliggande orsaker till kroniska inflammationer, med särskild fokus på tarmen. Majoriteten av tarmcancerfallen uppstår till följd av långvariga inflammationer.

Den till vardags ofta impopulära bananflugan spelar hjälte i Annika Meinanders forskningsarbete. I sitt laboratorium använder hon arten som försöksorganism, för att undersöka hur celler signalerar under inflammation. – Genetiskt sett är människor och bananflugor inte särskilt olika. För runt 60 % av bananflugans gener finns en motsvarande gen hos oss. 75 % av alla identifierade mänskliga sjukdomsgener har också en motsvarande gen i bananflugan, berättar Meinander.

Bananflugans tarmkanal påminner om vår och vi delar matsmältningsprocesser. Också bananflugans tarmceller behöver försvara sig mot skadliga bakterier i kosten, samtidigt som de lever i symbios med den naturliga tarmfloran. – I praktiken undersöker vi vilka gener som bidrar till att inflammation uppstår i cellerna och vilka gener som behövs för att förhindra inflammationens uppkomst. Vi är intresserade av de signalmolekyler som förmedlar inflammationsbudskapet från cellens yta till kärnan. Hur modifieras, aktiveras, samverkar och stängs signalmolekylerna av?

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

BANANFLUGAN HJÄLTE I NY TARMFORSKNING

P R I S T A G A R E

Forskningens hittills främsta upptäckt är att proteinmodifikationen ubikvitinering regleras olika i tarmens epitelceller och immunceller. Medan immuncellerna aktiveras direkt krävs det att fler bromsar avlägsnas och modifikationer tillsätts för att samma signal skall uppstå i epitelcellerna. Det är sedan tidigare känt att tarmens celler inte får vara så känsliga att de reagerar på den normala bakteriefloran, men Meinanders forskningsgrupp har hittat specifika ubikvitinmodifikationer som reglerar denna tolerans.

Framstående forskare – uppskattad arbetsledare Stiftelsen för Åbo Akademi tilldelar årligen Per Brahe-priset åt en forskare vars fortsatta anknytning till Åbo Akademi är av största vikt. I prismotiveringen betonar stiftelsens styrelse Meinanders synnerligen breda kunnande inom sitt forskningsområde. Meinander har också hyllats bland kollegor och studerande som en uppskattad arbetsledare, föreläsare och handledare. Nomineringen gjordes av fakulteten för naturvetenskaper och teknik vid Åbo Akademi och prissumman är 12 000 euro. – Utmärkelsen känns fin både för mig personligen och hela mitt forskarteam. Priset har gett vårt arbete bred synlighet och väckt livlig diskussion kring forskningsresultaten även utanför biovetenskaperna och universitetsvärlden. Det känns dessutom extra roligt att uppmärksammas så här vid mitt eget hemuniversitet.

Utöver prispengar har Meinander erhållit finansiering för sina forskningsresultat från bland annat Finlands Akademis akademiforskartjänst, Finlands Akademis projektfinansiering, Sigrid Juselius stiftelse, Medicinska Understödsföreningen Liv och Hälsa samt Magnus Ehrnrooths stiftelse.

Professorsambitioner Meinander arbetar för närvarande som vikarierande akademilektor och ämnesansvarig för cellbiologi. Hon är också en av forskningsledarna i den interna spetsforskningsenheten CellMech. – Jag disputerade vid Åbo Akademi 2007 och tillbringade därefter tre år som post doc-forskare vid Institute of Cancer Research i London. 2010 återvände jag till akademin för vikariatet som akademilektor. Meinander trivs bra i sin nuvarande position vid akademin och skulle gärna fortsätta även på längre sikt. Hon uppfattar att kollegiet bär på stort kunnande och att samarbetsmöjligheterna med andra aktörer och universitet är goda. Meinander trivs också i rollen som föreläsare och ser sig för närvarande ansöka om professur i framtiden. – Jag har därtill några nya större projekt under planering som jag hoppas få internationell finansiering för, avslöjar Meinander.

•

I slutet av augusti ordnades evenemanget Europaforum Åbo för andra gången. Under den årligen återkommande konferensen fördes diskussion kring Finlands roll i Europa och Europeiska unionen. Under det tre dagar långa evenemanget arrangerades omkring 50

programpunkter runt om i Åbo. Åbo Akademis rektor Moira von Wright och stiftelsens skattmästare Lasse Svens var värdar för en mottagning för inbjudna gäster, under vilken Svenskfinlands roll i Europa diskuterades.

Donnerska institutet medverkade i tvådagarsseminariet Religion in Contemporary Society – What do we need to know to manage complexity? kring religionsläskunnighet. Keynote-talare var Paul Bramadat (University of Victoria, CA) och Linda Woodhead (Lancaster University, UK). Seminariet ordnades som en del av pro-

jektet Uskontolukutaito moniarvoisessa yhteiskunnassa som pågår åren 2019–2020. Projektet finansieras via Finska kulturfondens Argumentasatsning. Seminariet i Åbo var det andra i en kedja av sju workshoppar och ordnades av samarbetsparterna Donnerska institutet och Migrationsinstitutet.

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

EVENEMANGSPLOCK

P R I S T A G A R E

Ina Laakso

Teologie kandidat Ina Laakso mottog Ralf Törngren-priset i maj 2019. Stiftelsen för Åbo Akademi delar årligen ut prissumman på 6 000 euro till en studerande eller anställd som har gjort en väsentlig insats för att utveckla akademin eller dess studentkår. Laakso fyller kriterierna med råge genom flerårigt engagemang för studerandes väl.

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

SPONTANITET OCH ÖPPENHET VÄGEN IN I STUDENTPOLITIKEN

P R I S T A G A R E

Borgåbördiga Ina Laakso, född 1994, har en imponerande meritförteckning av förtroendeuppdrag inom studentpolitiken. Sedan 2017 har hon innehaft poster inom studentkåren, styrelsen och fullmäktige. 2018 agerade Laakso styrelseordförande och året därpå axlade hon rollen som vice ordförande i Åbo Akademis universitetskollegium. Laakso är också medlem i Åbo Akademis rättsskyddsnämnd och medverkade i strategiarbetsgruppen för ÅA2030. – Spontanitet och öppenhet förde in mig på den här banan och varje förtroendeuppdrag har gett mersmak. Jag är glad över att jag gav studentpolitiken en chans, konstaterar Laakso.

En lärorik resa Laakso gick in i studentpolitiken med ett öppet sinne och förstod tidigt vikten av det arbete hon utförde. – Under min tid vid universitetet har jag dragit nytta av den kamp tidigare studentaktivister har fört. Nu var det min tur att bidra för kommande studerandes väl, menar Laakso. Laakso har också dragit personlig nytta av de lärorika åren inom studentpolitiken. – Jag har fått mycket praktisk kunskap kring bland annat intressebevakning, som jag knappast hade lärt mig via mina teologistudier. Åren inom de olika studerandeorganen har också gett mig otaliga nya erfarenheter, ett brett kontaktnät och vänner för livet. Under åren som studentkårs-, styrelse- och fullmäktigeaktiv har Laakso fascinerats över de starka band som knyts mellan studerande, oav-

sett ämnesval, härkomst eller dylika faktorer. – Vi jobbar tillsammans, för vårt eget och kommande generationers bästa.

Hårt arbete belönas Laakso nominerades till Ralf Törngren-priset av de dåvarande dekanerna Mikael Lindfelt (Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi) och Malin Brännback (Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi), samt av Åbo Akademis Studentkår. Ovan nämnda beskriver Laakso som en alert, målmedveten och driven samarbetspartner, som representerat studentkåren med elegans och skärpa. Vidare konstateras att ”hon har gjort och gör ett strålande jobb för studerandenas välmående och möjligheter till engagemang vid Åbo Akademi.” – Jag är oerhört tacksam både för nomineringen och själva priset. Intressebevakning är en lagsport och jag skulle omöjligt ha klarat av uppdragen utan stödet av alla fina människor i min omgivning.

Framtidsdrömmar Laakso befinner sig på slutrakan av sina magisterstudier i teologi vid Åbo Akademi och tar examen till sommaren. Vid sidan om studierna är hon fortsättningsvis aktiv inom rättsskyddsnämnden, universitetskollegiet, fakultetsrådet och några arbetsgrupper. Också det engagemanget avslutas efter vårterminen. – Att göra upp detaljerade framtidsplaner är inte särskilt typiskt mig, men efter examen ska jag åtminstone inleda med en rejäl ledighet. Därefter får vi se vart vägen för mig den här gången.

•

Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning tilldelade år 2019 TD Oriol Poveda Guillén sitt forskarpris. Poveda mottog utmärkelsen för sin doktorsavhandling i religionssociologi. I avhandlingen utforskar han frågor kring genus och religion hos transpersoner med ortodox-judisk bakgrund.

Unikt perspektiv på judiskortodoxa könsroller

Den ortodoxa judendomen växte fram i 1800-talets Europa som en motreaktion till liberala judiska strömningar. De ortodoxa judarna följer strikt judisk lag, halacha, som nog talar om flera än två kön, men i praktiken utövas av kvinnor och män. – I min doktorsavhandling According to whose will: The entanglements of gender & religion in the lives of transgender Jews with an Orthodox background (Uppsala Universitet, 2017), studerade jag transkönade ortodoxa judar. Jag undersökte hur de uppfattar genus, samt hur de utövar sin tro, trots den strikt könsbestämda praktiken. Jag följde personer i olika skeden av könstransitionen, berättar Oriol Poveda Guillén.

Poveda reste runt i USA och Israel och intervjuade personer ur målgruppen. Varje historia var unik, men bidrog till en omfattande helhetsbild. – De ortodoxa judar som identifierade sig som kvinnor men fysiskt såg ut som män, var tvungna att utöva vissa högst motstridiga ritualer. Manliga ortodoxa judar inleder varje morgon med att tacka gud för att han inte har skapat dem till kvinnor. För en person som de facto identifierade sig som kvinna, upplevdes ritualen mycket ångestladdad.

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Transkönade ortodoxa judars könsuppfattning och trosutövning

P R I S T A G A R E

”Det känns meningsfullt att en grupp människor som annars sällan hörs har fått komma till tals.”

Oriol Poveda Guillén

planerna på is och bege sig ut på en längre resa. – Jag har bland annat arbetat på ett manuskript för en autobiografisk bok, och nu senast som volontär på en anstalt för hemlösa djur i Thailand.

Troende transpersoner får komma till tals

Prismotiveringen

Efter en längre tids resande ser sig Poveda åter om efter stadigvarande arbete och en mera stabil livssituation. Några planer på att återuppta forskarbanan har han ändå inte för närvarande. – Jag brinner för forskning och akademisk debatt, men ser mig inte själv gå den vägen. Exakt vad jag åtar mig härnäst är fortfarande öppet.

Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning delar årligen ut sitt forskarpris à 5 000 euro åt en forskare vars studie inriktar sig på området religion i bred mening. Forskningen bör vara relativt nypublicerad som tryckt eller digital monografi eller artikel.

Povedas forskning är unik i sitt slag, även om studier kring transgender överlag blivit vanligare. – Det känns meningsfullt att en grupp människor som annars sällan hörs har fått komma till tals. Povedas studie behandlar också praktiserande av religiositet ur ett helt nytt perspektiv. – Min inkörsport i ämnet var faktiskt homosexuella ortodoxa judar, men när jag stötte på de här berättelserna, visste jag att jag behövde byta fokus.

I sin prismotivering noterade Donnerska institutets styrelse följande om Povedas avhandling: ”Genom sin studie belyser TD Poveda ett område som förbisetts inom religionsforskning, d.v.s. transpersoners liv inom ramen för normativa religiösa traditioner. Arbetet förmedlar lyhördhet och känslighet för de komplexa mänskliga levda erfarenheter som reflekteras i forskningen. Poveda omsätter vidare dessa rön genom hög och kritisk metodologisk medvetenhet till relevanta teoretiska iakttagelser och resultatet blir tydligt nyskapande. Poveda för diskussionen kring Saba Mahmoods bidrag till området religion och genus vidare med inspiration från agential realism, utvecklad av Karen Barad, och visar hur man på ett förnyat sätt kan förstå bl.a. subjekt och aktörskap. Arbetet vidgar och nyanserar också vår förståelse för de uttryck av religion som har en traditionalistisk, ortodox eller konservativ inriktning.”

En tredje aspekt som framkom i avhandlingen är kvinnornas roll i konservativa religiösa samfund. Somliga av Povedas intervjupersoner hade utövat religionen ur både ett kvinnligt och ett manligt perspektiv, och kunde berätta om två vitt skilda trosupplevelser beroende av kön.

Forskardrömmar på hyllan Efter att ha avlagt doktorsexamen 2017 ansökte Poveda under ett par års tid om forskningsbidrag eller en position som post-doc-forskare. Efter flera tunga bakslag beslöt han sig för att lägga forskar39

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Bland de intervjuade fanns också personer som hade genomgått transition och nu praktiserade sin nya könsidentitet inom religionen. Vissa upplevde det befriande att helhjärtat ty sig till den könsbestämda praktiken. Andra, som efter transition hade upplevt ortodox judendom ur två könsperspektiv, blev obehagligt varse om ojämställdhet inom religionen. – Särskilt personer som hade vuxit upp som män och nu såg trosutövningen ur ett kvinnligt perspektiv, chockerades över den diskriminering kvinnorna fick utstå i synagogan.

D O N N E R S K A

I N S T I T U T E T

KONST OCH Ã&#x2013;PPEN VETENSKAP VID DONNERSKA INSTITUTET

Nycirkusgruppen Art Teatros performans Spiritism Amusante

Institutets open access-tidskrift Approaching Religion utkom under året, och fem doktorandstipendium delades ut till Karoliina Dahl, Karen Swartz och Laura Wickström (Åbo Akademi), Maximilian Broberg och Ernils Larsson (Uppsala universitet). DI:s forskarpris tilldelades TD Oriol Poveda Guillén (Uppsala universitet). DI ordnade flera seminarier och föreläsningar under året, bl.a. det årliga konstoch vetenskapsevenemanget Aboagora (se separata artiklar om priset och Aboagora här intill) och en välbesökt föreläsning kring religionsläskunnighet i internationellt samarbete (se sidan 33).

DI tog fram en ny strategi, baserad på omvärldsanalys, benchmarking och diskussioner bland personal, styrelse och samarbetsparter kring vem vi vill vara och vilken väg vi borde välja i framtidens forsknings- och biblioteksvärld. Tillsammans lyfte vi fram följande grunder för verksamheten 2020–2022:

Årets höjdpunkt var symposiet Esotericism and Mysticism: Cultural Influences som ordnades tillsammans med forskargruppen Uuden etsijät/ Seekers of the New vid Åbo universitet, den 5–7 juni. Konferensen lockade ett hundratal åhörare, nästan 70 paper-presentationer och som keynoteföreläsare fungerade Per Faxneld (Södertörns högskola), Christine Ferguson (University of Stirling, UK), Olav Hammer (Odense universitet) och Maarit-Leskelä Kärki (Åbo universitet). Den kulturhistoriska infallsvinkeln lyftes fram genom ett besök till Gallen-Kallela Museet i Esbo och utställningen Själens öga, under ledning av kuratorn, FD Nina Kokkinen. Programmet inkluderade också nycirkusgruppen Art Teatros briljanta performans Spiritism Amusante och en rundvandring i det esoteriska Åbo arrangerad av studerande vid Åbo universitet. Ett urval av konferenspresentationerna kommer att publiceras i publikationsserien Scripta Instituti Donneriani Aboensis år 2020.

• Vetenskaplig kvalitet. Vi strävar efter att placera oss på högsta vetenskapliga nivå och att förknippas med sakkunnighet och aktualitet av studerande, forskare och övriga samarbetsparter, såväl i Finland som internationellt. • Öppenhet. Verksamheten genomsyras av idealen för öppen vetenskap och den kunskap som växer fram ur vår finansiering och våra samarbeten är tillgängliga för global spridning. Transparens i beslutsfattandet är också en ledstjärna. • Mångsidighet. DI är en mångsidig aktör på religions- och kulturforskningens område som med sin forskning, sina evenemang och

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

publikationer inspirerar till tvärvetenskapliga gränsöverskridanden och diskussioner om kultur, vetenskap och religion inom samhällets olika sektorer.

Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning (DI) finns till för att främja forskningen kring religion i bred bemärkelse, särskilt mystik och esoterism, men också kring samtida fenomen inom religion, filosofi, vetenskap, konst och litteratur. Sedan starten på 1950-talet ordnar DI symposier, seminarier, delar ut stipendier, pris och arbetar för att upprätthålla internationella nätverk på det egna vetenskapsområdet samt föra dialog med det bredare samhället. DI upprätthåller även ett mångsidigt forskningsbibliotek med både historiskt unikt material och dagsaktuell forskning som tjänar såväl studeranden som forskare och allmänhet. Alla dessa verksamhetsformer kom tydligt fram i arbetet 2019.

D O N N E R S K A

I N S T I T U T E T

NYA VINDAR FÃ&#x2013;R ABOAGORA

E-musikgruppe Lux Ohr

perspektiv: genom arkeologi, geologi, filosofi, poesi, litteratur och konstinstallationer.

Arrangörerna var som tidigare Åbo Akademi, ämnet kulturhistoria vid Åbo universitet och Donnerska institutet, medan Konstakademin vid Åbo yrkeshögskola var en ny samarbetspartner som bidrog särskilt med de konstnärliga inslagen. Varje år medverkar både finländska och utländska högt profilerade forskare, konstnärer och samhällspåverkare som är intresserade av utforskande, experimentella och nytänkande arbetssätt.

Årets huvudföreläsare och konstnärer, de så kallade agoristerna, lockade igen en stor publik. Professor Sandra Swart (Stellenbosch University, Sydafrika) föreläste kring djurrättigheter och kulturella värderingar, medan film- och teaterregissören, manusförfattaren Pauliina Feodoroff berörde publiken med frågor kring urfolks rättigheter till land. Forskare Tino Mager (Technische Universiteit Delft, Nederländerna) kombinerade Mushashis livsfilosofi och elementet jord med arkitektoniska perspektiv på byggnaders beständighet och nya innovationer såsom digitalt tidsresande. Performanskonstnären mirko nikolić bjöd in publiken i en interaktiv och kroppslig performans med ljud och tal. För andra gången ordnades ett mångdisciplinärt pre-symposium för doktorander, i år i samarbete med Åbo yrkeshögskola och Åbo universitets doktorandskola.

År 2019 inledde Aboagora en ny tematisk helhet som sträcker sig över fem år: Five Rings (jord, vatten, eld, vind och tomhet). Five Rings syftar på en bok som skrevs år 1645 av Miyamoto Musashi, en japansk fäktare, filosof, författare och rōnin – en samuraj utan mästare. Innan han dog levde han som eremit i en grotta för att meditera och skriva en manual i stridskonst. Boken beskriver inte bara praktiska tekniker, utan också en hel livsfilosofi. Bokens fem delar om jord, vatten, eld, vind och tomhet granskar var för sig stridens olika element, på samma sätt som det finns olika livselement enligt österländska traditioner. Ur dessa element kommer Aboagora att finna sin inspiration och ta sina former under de närmaste åren.

Därtill berikades programmet med andra workshoppar and konstnärliga inslag. Till höjdpunkterna hörde Fern Orchestras konsert Vox Herbārium med sjungande växter och teatergruppen Tredje rummets uppförande ur pjäsen The Romantic Mind. E-musikgruppe Lux Ohrs konsert med elektronisk och experimentell rock avrundade symposiet. Det innehållsrika programmet lockade ett hundratal deltagare, från studeranden och forskare till konstnärer och den breda allmänheten.

Årets tema Jord – Earth tog avstamp i att jorden, planeten Tellus, är en grundläggande aspekt av det mänskliga livet. Därför var tanken att utforska förhållandet mellan jord och människa, jordens tillstånd och framtid ur ett mångvetenskapligt och mångkonstnärligt

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Den 21–23 augusti samlades forskare, konstnärer och allmänhet på Sibeliusmuseum för Aboagora – ett internationellt, mångvetenskapligt och mångkonstnärligt symposium som redan för nionde gången knöt band mellan forskare och konstnärer. Första Aboagora ordnades år 2011 då Åbo var europeisk kulturhuvudstad.

E V E N E M A N G

K.E. Ståhlbergs bild från 1897

Finlands första observatorium byggdes åren 1817–1819 på Vårdberget i Åbo. De första observatorieplanerna för den Kungliga Akademin i Åbo gjordes av arkitekt Charles Bassi (1772–1840), men byggnaden uppfördes enligt ritningar av Carl Ludvig Engel (1778–1840). Till första observator utsågs Henrik Johan Wahlbeck 1822, som år 1823 efterföljdes av Friedrich Wilhelm August Argelander. Efter Åbo brand, när observatoriets verksamhet och den astronomiska utrustningen flyttade till Helsingfors, sökte sig även Argelander till huvudstaden.

astronomi 1985–1998 och därefter Åbo Konstmuseum 1999–2004. Sedan 2008 har observatoriet fungerat som kansli för Stiftelsen för Åbo Akademi.

Åbo Navigationsskola fungerade i observatoriet åren 1836–1967 och är därmed den aktör som längst verkat i byggnaden. Från 1980-talet fungerade observatoriet länge som museum – först för Åbo Sjöfartsmuseum och museet för

Evenemanget lockade över 500 besökare. Inför evenemanget sammanställdes en utställning om Observatoriet som fortsättningsvis finns att beskåda i byggnadens entré.

I september firades Observatoriets 200-årsdag med öppet hus. De tvåhundra första besökarna serverades kaffe och tårta och i övrigt bjöds det på guidningar, körsång och föreläsningar av historikern Jukka Arvo. Arvo föreläste om observatoriet i Åbo och dess historia ur en astronomisk synvinkel. Han talade också om Finlands roll inom astronomin på 1800-talet.

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

OBSERVATORIET 200 ÅR

K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G

KAPITALFÖRVALTNING

Allmänt

någonsin. Globalt sett har upp till en tredjedel av alla masskuldebrev en negativ avkastning. Företagens resultat förbättrades globalt sett inte nämnvärt under året. Trots detta nådde många aktiemarknader rekordnivåer tack vare högre värderingar. I förhållande till den låga räntenivån är värderingarna dock måttliga.

År 2019 inleddes med en stark uppgång på aktiemarknaden. Uppgången var en rekyl mot den kraftiga börsnedgång som inträffade under det sista kvartalet 2018. De politiska riskerna höll placerarna i spänning hela året. Risktagning på marknaden belönades eftersom de politiska riskerna inte förverkligades. I Italien byttes en populistisk regering ut mot en mera moderat. I Storbritannien blev Boris Johnson premiärminister och ledde det konservativa partiet till valseger och framsteg i brexitförhandlingarna. Handels- och tarifftvisterna mellan USA och Kina orsakade svackor på aktiemarknaden vid ett par tillfällen under året, men under andra halvåret steg börskurserna igen kraftigt när förhandlingarna gjorde framsteg.

I slutet av det första kvartalet år 2020 har coronavirusepidemin spridit sig kraftigt. Europa är centrum för pandemin och viruset sprider sig hastigt globalt. Vidtagna åtgärder för att sakta ner virusets framfart har inte tidigare skådats. Flygtrafiken har till stora delar stannat av, länder stänger sina gränser och människors möjlighet att röra sig begränsas. Ur ekonomiskt perspektiv är det i allra högsta grad frågan om en efterfrågechock då privat konsumtion och företagsinvesteringar avtar. Hur länge det dröjer innan pandemin visar tecken på att lugna sig är nu avgörande för världsekonomin och placeringsmarknaden, där läget är kaotiskt. Redan nu är det klart att de ekonomiska siffrorna för årets första hälft kommer att vara mycket svaga och en recession i många länder är ett faktum.

Under året tolkade ekonomister ett antal ekonomiska indikatorer som tecken på begynnande recession i USA. Farhågorna lättade dock mot slutet av året. Den globala ekonomins och handelns osäkerhetsmoment fick centralbankerna att lätta på penningpolitiken och räntenivån sjönk över hela världen till den lägsta

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Stiftelsens kapitalförvaltning är koncentrerad till tre huvudområden: aktier, fastigheter och ränteplaceringar. Aktie- och ränteplaceringar görs huvudsakligen genom direkta investeringar i noterade finska och svenska aktier och företagsobligationer. Fastighetsplaceringar görs som direktinvesteringar i fastigheter eller som placeringar i fastighets- och bostadsbolag.

K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G

Stiftelsens placeringsverksamhet Det belånade marknadsvärdet på stiftelsens förmögenhet var 708,5 miljoner euro vid utgången av år 2019, vilket kan jämföras med 537,3 miljoner euro vid utgången av år 2018. Det belånade marknadsvärdet på placeringsportföljen, exklusive icke-avkastande fastigheter, var 654,5 miljoner euro vid utgången av år 2019, vilket kan jämföras med 473,7 miljoner euro vid utgången av år 2018. En ökning av marknadsvärdet förklaras delvis av att placeringslånen, beviljade av Åbo Akademi och Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi, konverterades under året till skuldebrevslån med fast ränta, och stiftelsen samtidigt övertog de underliggande värdepappersportföljerna (122,4 miljoner euro).

Med beaktande av ökad belåning om 123,8 miljoner euro samt erhållna och utbetalda bidrag uppgick placeringsportföljens totalavkastning till +18,2 % år 2019. Den långsiktiga (25 år) realavkastningen ligger nu på 5,2 % på årsbasis, vilket kan ställas i relation till målsättningen att nå en realavkastning på 4 % över tiden. Avkastningssiffrorna är beräknade på portföljens nettomarknadsvärde. Portföljen genererar också ett betydande kassaflöde. Intäkter i form av dividender, ränte- och hyresintäkter uppgick år 2019 till 32,7 miljoner euro jämfört med 28,6 miljoner euro år 2018. Av de ovan nämnda intäktsslagen uppvisade dividendintäkterna en ökning om 18,8 %, hyresintäkterna en ökning om 4,3 % och ränteintäkterna en ökning om 41,7 % (från absolut låga nivåer). Nedan en graf som visar utvecklingen av intäkterna.

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Värdet på placeringsportföljen, exklusive icke-avkastande fastigheter, låg per utgången av året fördelad i enlighet med nedanstående uppställning.

Placeringstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet eller ett lägre nedskrivet värde. Ur den nedanstående tabellen framgår skillnaden mellan marknadsvärdet och balansvärdet: Placeringsportfölj (miljoner euro)

2019

2018

marknadsvärde

balansvärde

differens

marknadsvärde

balansvärde

87,5

83,6

3,9

94,6

92,8

1,8

Aktieplaceringar

329,7

250,0

79,8

244,7

227,9

16,8

Fastighetsplaceringar*

151,6

112,9

38,7

159,6

115,7

43,9

568,8

446,4

122,4

498,8

436,3

62,5

Övriga placeringar

Totalt

differens

*nettovärde (marknadsvärde - fastighetsrelaterade lån)

Aktieplaceringar

2019, vilket kan jämföras med 213,2 miljoner euro vid utgången av år 2018. De noterade aktiernas värde uppgick till 305,9 miljoner euro. Bland de största innehaven kan UPM (36,0 miljoner euro), Kojamo (35,6 miljoner euro) och Sampo (35,3 miljoner euro) nämnas. Aktieinnehaven genererade en dividendavkastning om 16,2 miljoner euro och aktieportföljens totalavkastning uppgick till +30,4 %. Noterade aktier avkastade +32,7 % och onoterade aktier avkastade 9,0 %. Marknadsvärdet för stiftelsens innehav i onoterade aktier uppskattas uppgå till 23,8 miljoner euro per årsskiftet.

Bland de största förändringarna i aktieportföljen kan nämnas en ökning av vårt innehav i Sampo (11,5 miljoner euro) och Kojamo (8,5 miljoner euro) samt Neste (7,7 miljoner euro) och Kesko (7,5 miljoner euro) som kom in i portföljen som helt nya bolag under år 2019. Placeringsportföljens aktieexponering består huvudsakligen av finska och svenska noterade aktier. Värdet på aktieexponeringen uppgick till 329,7 miljoner euro vid utgången av år

K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G

Under året beviljades placeringslån kopplade till investeringar i s.k. private equity-fonder till ett värde av 3,8 miljoner euro jämfört med 2,9 miljoner euro året innan. De återstående låneförbindelserna uppgår till totalt 13,7 miljoner euro och marknadsvärdet på fonderna låg på 14,9 miljoner euro vid årsskiftet.

Fastighetsplaceringar Det uppskattade marknadsvärdet på stiftelsens totala fastighetsinnehav uppgick vid årsskiftet till 291,3 miljoner euro, vilket kan jämföras med 307,7 miljoner euro vid utgången av år 2018. De icke-avkastande fastigheternas andel av detta värde är 54,0 miljoner euro. Den icke-avkastande fastighetsportföljen omfattar huvudsakligen allmännyttiga byggnader som upplåts vederlagsfritt till bidragstagare, i första hand Åbo Akademi. I slutet av verksamhetsåret uppgick den totala lägenhetsytan i stiftelsens fastigheter till ca 110 485 m2, varav ca 35 865 m2 utgjordes av det icke-avkastande fastighetsbeståndet. Stiftelsens kommersiella fastighetsinnehav uppvisade vid utgången av räkenskapsperioden ett marknadsvärde om 218,7 miljoner euro. Bland de största fastighetsinnehaven kan nämnas en

andel (34,5 %) i Köpcentrum Hansa Kb (63,7 miljoner euro), en andel (86 %) i Fastighets Ab Allegro i Jakobstad (33,0 miljoner euro) och en andel (80,0 %) i Fastighets Ab Slottsfastigheten (27,1 miljoner euro). Den kommersiella fastighetsportföljens kassaflödesbaserade avkastning uppgick år 2019 till 3,5 % och totalavkastningen till 0,9 %, vilket kan jämföras med en kassaflödesbaserade avkastning om 4,6 % och totalavkastning om 2,3 % år 2018. Avkastningssiffrorna är beräknade på fastigheternas marknadsvärden. Orsaken till den lägre kassaflödesbaserade avkastningen beror på utebliven dividend från Hansa. Och orsaken till den låga totalavkastningen beror huvudsakligen på negativa värdeförändringar i två bostadsenheter (-6,2 miljoner euro). Vid utgången av räkenskapsperioden belastades fastigheterna med externa lån till ett belopp om ca 85,7 miljoner euro, vilket motsvarar 39,2 % av marknadsvärdet på det kommersiella fastighetsinnehavet. De olika fastighetsslagen representerade vid årsskiftet följande andelar av fastighetsportföljens (exklusive icke-avkastande fastigheter) totala marknadsvärde:

lag som eftersträvar en hållbar lönsam tillväxt. Vi placerar i finska och svenska bolag. Nordiska bolag är föregångare inom ESG, och brukar få dom högsta poängen i en internationell jämförelse. Empiriska undersökningar visar att bolag som presterar bra inom ESG (hög rating) har en lägre operativ risk och avkastar på lång sikt bättre än bolag med låg rating. ESG är en megatrend inom finanssektorn vilket kommer att gynna nordiska bolag i framtiden, i ännu högre grad än tidigare. Cirka 70 % av våra direkta placeringar i aktier och företagsobligationer har en officiell rating, MSCI, och största delen har den högsta A-ratingen.

Ränteplaceringar Marknadsvärdet på stiftelsens räntebärande placeringar inklusive kassa uppgick vid årsskiftet till 87,5 miljoner euro. Placeringsportföljens ränteplaceringar består huvudsakligen av företagsobligationer emitterade av finska och svenska bolag. Företagsobligationernas värde uppgick vid årsskiftet till 84,9 miljoner euro och avkastningen var +5,2 % år 2019.

Placeringslån

Vi är en ansvarsfull och aktiv ägare. Vi bär vårt ansvar för en välfungerande och effektiv kapitalmarknad – vi föredrar aktiv förvaltning över passiva indexprodukter. Cirka 95 % av våra aktieplaceringar är direkta placeringar, och våra placeringsbeslut baserar sig på fundamentalanalys, och vi spekulerar inte med kortsiktiga prisförändringar. Vi är dessutom en betydande ägare i de flesta av våra portföljbolag. Vi vet vad vi äger och kan verkligen påverka, i första hand genom att träffa bolagsledningen och behandla hållbarhetsfrågor vid sidan om finansiella frågor. Om det dyker upp ESG-relaterade problem reagerar vi snabbt vid behov. Alternativen är en dialog med bolagsledningen, samarbete med andra aktieägare, deltagande och röstning vid bolagsstämmor och i sista hand att sälja bort innehavet om problemet eller problemen inte åtgärdas.

Åbo Akademi, Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi och Utbildningsstiftelsen Sydväst har beviljat stiftelsen placeringslån vars belopp i sin helhet använts för att finansiera värdepappers-portföljer. Under året har placeringslånet av Utbildningsstiftelsen Sydväst återbetalats, medan alla resterande placeringslån har konverterats till skuldebrevslån med fast ränta. Stiftelsen övertog i samband med konverteringen de underliggande värdepappersportföljerna. Konverteringarna gjordes till marknadsvärdet av de underliggande värdepappersportföljerna.

Ansvarsfulla placeringar Vid varje placeringsbeslut beaktas förutom finansiella faktorer även faktorer såsom miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. I praktiken betyder det att ESG-frågor är en integrerad del av vår placeringsprocess. Vi vill vara ägare i bo-

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

I april såldes tomtområdet Pirttimäki i Masku till Masku kommun för 1,9 miljoner euro.

F A S T I G H E T E R

Mika Soinio

Under 2019 fortsatte stiftelsen utveckla underhållet av sina fastigheter, med särskild fokus på optimerad automatisering av VVS-tekniska system. Stiftelsen använder numera grön el i alla sina fastigheter och det har installerats laddningsstationer för elbilar vid bland annat Observatoriet och Auriga Business Center. Två av stiftelsens tre museer har genomgått renoveringar under året. Museala fastigheter kräver särskild behandling och flera faktorer bör tas i beaktande. Innan själva renoveringsarbetet inleds ska hela museet tömmas och allt lösöre försiktigt packas in och förflyttas till lager. – Det är ett massivt arbete att tömma ett museum, konstaterar fastighetschef Mika Soinio.

arbete, men nu fokuserade man specifikt på de sjunkande innerväggarna. Arbetet utfördes på bottenvåningen och pågick under 1,5 månader. Den totala renoveringstiden var ändå betydligt längre än så, i och med den storskaliga flytt ett museum kräver. Under 2019 sålde Stiftelsen för Åbo Akademi tomtområdet Pirttimäki i Masku till Masku kommun. Försäljningen skedde via dotterbolaget Ståfast Ab. Det 35 hektar stora planlagda området innefattar ca 70 tomter för egnahemshus och 7 tomter för radhus. Affärens värde uppgick till 1,94 miljoner euro. – Tomtområdet i Masku kom i vår ägo i samband med Kankas gård. I och med att Kankas tidigare övergått till nya ägare var det också en bra tidpunkt för oss att sälja tomterna i Pirttimäki, konstaterar fastighetschef Soinio.

Renoveringen av museet Ett hem omfattade bland annat ett helt nytt golv. De gamla bärande stockarna hade murknat och ersattes fullständigt. För att utesluta att skadliga partiklar från föregående golv skulle ha fastnat i möbler eller andra föremål, pågick ett omfattande rengöringsarbete av all inredning. Föremålen, som hade legat i förvar i månader, plockades fram och putsades ingående. Våren 2019 upptäckte man att innerväggarna hade sjunkit en aning i konstnärshemmet Casa Haartman. Under senhösten åtgärdades problemet, genom så kallad pålning av väggarna. Den tidigare ägaren hade utfört motsvarande

Planerna för utvecklingsprojektet Gadolinia är fortsättningsvis öppna. Under slutet av 2019 har rivningstillstånd beviljats för fastigheten.

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

RENOVERINGAR OCH ENERGISMARTA LÖSNINGAR

K U L T U R

EN NY MUSEAL ORGANISATION TAR FORM Året 2019 var ett år av förnyelse och omorganisering för den museala verksamheten vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Samtidigt gjordes stora satsningar på att upprätthålla de värdefulla gamla fastigheterna. I början av året överfördes Sibeliusmuseums verksamhet till stiftelsen och arbetet med att skapa en gemensam museal organisation, 3 Museer, inleddes. Arbetet har lett till ett ökat samarbete och effektivare kommunikation mellan museet Ett hem, Sibeliusmuseum och Casa Haartman. Till sommaren öppnades Sibeliusmuseums stämningsfulla innergård för allmänheten. Den urbana oasen döptes till Sibbe Atrium. Det äldsta av stiftelsens museer, Ett hem, var stängt på grund av en omfattande golvreparation. Även Casa Haartman i Nådendal var stängt under årets sista månader på grund av reparationsarbeten. Volontärverksamheten med museiambassadörer inleddes mars 2019. Till verksamheten, som är unik i sitt slag, anmälde sig 128 frivilliga personer. Under året har vi anordnat 10 träffar med varierande program, inklusive arkivkvällar, kulturträffar, föreläsningar och workshoppar, som på olika sätt strävar till att ge insyn i den museala verksamheten. I gengäld har museiambassadörerna utvärderat vår museala verksamhet och bidragit med utvecklingsförslag och idéer.

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Sibbe Atrium Live!: Lau Nau

SIBELIUSMUSEUM Museet har varit öppet för allmänheten 285 dagar och besökts av 12 645 personer. Antalet museibesökare var 8 855 och resterande 3 790 deltog i museets konserter och andra evenemang. Museikortsbesökarnas antal har ökat med nästan 29 % från föregående år. Arkivet har haft 42 arkivbesök. Totalt gavs det 83 guidade rundturer, bl.a. Jean Sibelius, Grammari och Upplevelsestigen, som specifikt riktade sig till skolelever. Museet hade fritt inträde på Otto Anderssons födelsedag 27.4, Konstens natt 16.8, Åbodagen 16.9, Stiftelsedagen 1.10 och 8.12, som är Jean Sibelius födelsedag och den

finländska musikens dag. Sammanlagt hade vi 2 830 gratisbesök. Under året överfördes Sibeliusmuseums verksamhet och personal till Stiftelsen för Åbo Akademi. Detta har medfört ett ökat samarbete mellan stiftelsens övriga museer Ett hem och Casa Haartman. Tillsammans har vi uppgjort en strategi som styr vårt samarbete och gemensamma utveckling. Vi samarbetar under devisen 3 Museer, och marknadsför oss även som en museal helhet.

K U L T U R

För Sibeliusmuseums del var öppnandet av innergården Atrium en stor händelse under det gånga året. Atrium är också en symbol för öppenhet och tillgänglighet med låg tröskel och fritt inträde. Vi har inlett arbetet med att överföra museets samlingar till ett nytt gemensamt digitalt samlingshanteringssystem, MuseumPlus. Det ny digitala hanteringssystemet kommer att sammanföra alla våra samlingar och förenkla samlingsarbetet på lång sikt. Under hösten inleddes planeringen med att skapa programhelheter för en yngre museal publik – barn och unga vuxna. Årets temporära utställning Otto A. 1879–1969 (1.2.2019–5.1.2020) berättade om hur skärgårdspojken från Vårdö blev en av Finlands mest centrala musikforskare. Museet deltog i Åbo Konst- och antikmässa (16–17.3.2019)

med utställningen Ovanliga instrument. Mässan besöktes av 8 900 personer. I vår ordinära konsertserie, som numera går under namnet Sibbe Live!, anordnades sammanlagt 27 konserter. Tillsammans med utomstående arrangörer arrangerades femton konserter med varierande program. I den nyöppnade Atriumgården initierades en ny konsertserie för elektronisk musik med namnet Sibbe Atrium Live! Sibeliusmuseum har fortsatt samarbetet med Åbo konservatorium kring evenemanget Musik i museet, som vid 16 tillfällen erbjöd elevuppträdanden under museets öppethållningstid. Vi samarbetar årligen med Åbo stad genom diverse evenemang och program som riktar sig till olika målgrupper s.s. Barnkultur på finska, Barnkulturveckan och Kimmoke-dagarna.

Vernissage: Otto A. 1879–1969

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Henrica Lillsjö

Museets samlingar har under året utökats med föreningen Brages donation av 245 fonografrullar, som innehåller inspelningar av folkmusik och dialektprov. Vi har även mottagit tre instrumentdonationer, i form av ett elharmonium (Le Guide Chant Kasriel Avec Ventilex, HellasPiano, Helsinki), ett taffelpiano, (J. Kjellström Åbo No 46) och en mandolin (StandardMigma, Westerlund). Museets arkiv har mottagit ett femtontal mindre donationer bestående av bl.a. böcker, konsertprogram och noter, av både privatpersoner och institutioner. Årets största donation var koloratursopranen Lea Pilttis (1904–1982) material, som donerades av Sten Enbom, Lea Pilttis släkting. Museet förvärvade Lauri Tähtinens skivsamling, som ett

intressant exempel på en personlig skivsamling från 1960-talet. Till utställningen Sinitakkien säveliä, Laivaston soittokunta 100-vuotta på Forum Marinum (24.5–25.8.2019) utlånades ett hopfällbart orgelreseharmonium, tillverkat av Kangasalan Urkutehdas. Sibeliusmuseums logo och visuella utseende förnyades och nya webbsidor lanserades i oktober. Studenter från Yrkeshögskolan Novia och Åbo yrkeshögskola gjorde en kundundersökning och en workshop med museiambassadörerna inom ramen för kursen ”Service Development Project”.

•

K U L T U R

Vid invigningen av löksamlingen ingick guidningar i trädgården, tal och sång av en kvartett från Florakören.

Casa Haartman ordnade guidade rundturer för allmänheten under perioden 1.6–12.8.2019, samt två veckoslut i maj och augusti. Detta år hade vi sammanlagt 1 155 besökare, 19 förbokade grupper och 317 gratisbesök. Casa Haartman erbjöd fritt inträde under följande evenemang: Nationella museidagen 18.5, den finländska bildkonstens dag 10.7, Sjusovardagen 27.7, Nådendals dag 23.8 och Egentliga Finlands museidag 25.8. Casa Haartman var stängt för besökare 16.9–31.12 på grund av grundförstärkningsarbeten.

I samarbete med Nådendals musikfestspel arrangerades fyra eftermiddagskonserter i Casa Haartman med de unga solisterna Leonardo Chiodo och Raffaello Chiodo. Vi uppmärksammade den finländska bildkonstens dag 10.7 med öppet hus och möjlighet att måla i trädgården. Sjusovardagen firades genom en konstnärlig frukost i trädgården, efterföljt av en tillhörande morgonguidning i Casa Haartman. Arbetet med att rusta upp trädgården har fortsatt och vi har planterarat nya träd på tomten. Under våren fortsked också det systematiska fotograferandet av konsten i Casa Haartman och ett 40-tal verk fotograferades.

En av höjdpunkterna under året var den officiella invigningen av LUKE:s duplettsamling, bestående av gamla lökväxter, som gick av stapeln på internationella museidagen 18.5.2019. Lökväxtsamlingen som har deponerats för en lång tid framöver berikar trädgårdens blomsterprakt om våren samtidigt som den bidrar till att bevara gamla stammar. I samlingen ingår olika arter av tulpaner, narcisser och pärlhyacinter.

Föreningen Finländska konststiftelser rf:s utställning Havet ger, havet tar ordnades i Vasa 6.6–20.10.2019. Till utställningen utlånades Gustav Philip Armfelts oljemålning Kustö färja och Victor Westerholms blyertsteckning Lotsen Bergman.

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

CASA HAARTMAN

K U L T U R

Museet Ett hem var stängt under året i och med en omfattande reparation av fastighetens golv. Museets alla samlingar packades ner i början av året och har bevarats i lager under reparationen. I samband med nedpackningen konditionsgranskades föremålen som har ingått i museets permanenta utställning sedan 1965. I arbetet deltog förutom personalen från Ett hem och Casa Haartman också konst-, textil- och föremålskonservatorer.

remålen har kartlagts för att vi i framtiden skall kunna vidta åtgärder som tryggar föremålens fortsatta användning och existens.

Utlånade verk Till Hjalmar Munsterhjelm-utställningen i Tavastehus konstmuseum utlånades under tiden 14.6–15.9.2019 oljemålningarna Vinterlandskap och Sommarnatt. Till Österbottens och Föreningen Finländska konststiftelser rf:s gemensamma utställning Havet ger, havet tar utlånades under tiden 6.6–20.10.2019 följande oljemålningar: Harald Galléns Marinmotiv, Berndt Lindholms Strandklippa, Helmi Sjöstrands Helsing fors södra hamnen och Victor Westerholms Hangö hamn.

I samband med att golvet förnyades undersöktes husets tidigare färg- och tapetlager. Före återflytten rengjordes och granskades museets dekormålade tak och tapeter och alla föremål rengjordes grundligt av konservatorer och museipersonal. Konserveringsbehoven av museifö-

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

MUSEET ETT HEM

K U L T U R

Hjalmar Munsterhjelm, Utsikt frĂĽn ett berg

Stiftelsen för Åbo Akademi har sedan 2018 varit medlem i Föreningen Finländska konststiftelser ry. Detta medlemskap bidrar till att både öka synligheten och kännedomen om vår konstsamling bl.a. genom de utställningar som föreningen arrangerarar tillsammans med olika konstmuseer runtomkring i Finland. Sommaren 2019 arrangerades utställningen Havet ger, havet tar tillsammans med Österbottens museum under tiden 6.6–20.10.2019. I utställningen visades konstverk från 1800-talet till 1950talet i kombination med museala föremål från Vasa-museerna. Utställningen visade ett brett spektrum av olika havsmotiv, som på olika sätt lyfte fram havets mångfaldiga betydelse genom tiderna. I utställningen fanns oljemålningar, grafik, akvareller och skulpturer. Från stiftelsens konstsamling utlånades åtta verk med varierande havsmotiv. Utställningen, som hade ett brett utbud av program för både barn och vuxna, sågs av sammanlagt 9 887 besökare. Utställningen var kuraterad av konsthistorikern Tuija Peltomaa.

(1874) och Utsikt från ett berg. I samband med utställningen utgavs också en omfattande publikation. Sommarutställningen pågick under tiden 14.6–15.9.2019 och besöktes av 13 022 personer. Under året mottogs en donation; en blyertsteckning (22,4x15,5) signerad Bruno Aspelin. Teckningen donerades av Henrik Stubb. Dessa verk lånades ut under året: Magnus Enckell, Strandvy, 64x85 opd.

Hjalmar Munsterhjelm, Vinterdag i skärgården, 31x42 opd. Santeri Salokivi, Strandparti, 39x61 opd.

Venny Soldan-Brofelt, Havsviken, 39,5x71 opd.

Ragnar Ungern, Skrattmåsar vid havet, 1933, 19x15,7 ets.

Thorsten Waenerberg, Lotsbryggan vid Hogland, 1910, 69x72 opd.

Tavastehus konstmuseum har under många års tid arrangerat sommarutställningar med konsthistoriska klassiker. Detta år var det Hjalmar Munsterhjelms tur, som också härstammar från trakten kring Tavastehus. Från stiftelsen konstsamling lånades verken Aftonstämning

Victor Westerholm, Havsbild från Eckerö, 1883, 34x50 opd. Greta Schalin, Skärgård, 1938, 24x34 ets.

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

KONSTSAMLINGEN

O R G A N I S A T I O N

ORGANISATION Delegationen Delegationen sammanträdde till ordinarie vårmöte den 16 maj 2019 och till ordinarie höstmöte den 10 december 2019. Kommerserådet Peter Boström har under året varit delegationens ordförande och dess vice ordförande har varit regeringsrådet Paulina Tallroth. Delegationen hade under året följande sammansättning med angiven mandatperiod: Achrén Ulla, förvaltningsdirektör, -21 Bergh Kaj-Gustaf, jur.kand., -20 Bergqvist Sandra, riksdagsledamot, politices magister, -22 Boström Peter, kommerseråd, -22 Dåhli Ebba, ekonomie magister, -20 Eklund Sara, Senior Solutions Consultant, -22 Eriksson-Granskog Agneta, filosofie doktor, -23 Fagerholm Heidi, teknologiedoktor, -21 Fagerholm Lars, diplomingenjör, -19 Forsman Riina, politices magister, -23 Fredriksson Christian, diplomingenjör, -23 von Frenckell-Ramberg Christel, ekonomie magister, -20

Frilund Leif, diplomingenjör, -21 Gardberg Emilie, Master of Arts, -22 Gädda Lars, teknologie doktor, -23 Harms-Aalto Martina, filosofie magister, -21 Holm Roger, ekonomie lic., -23 Hupa Mikko, teknologie doktor, -22 Karsten Marcus, verkställande direktör, -20 Ketonen Timo, ekonomie magister, -23 Kevin Torbjörn, politices magister, -22 Knuts Gisela, juris doktor, -21 Korpivaara Susanna, politices magister, -19 Kronberg Johan, diplomekonom, -23 Langenskiöld Bertel, verkställande direktör, -20 Lindbäck Peter, landshövding, -21 Lindholm Linda, politices magister, -23 Lindström Folke, kommerseråd, -19 Lång Jan, Senior Advisor, -20 Mattinen Jorma, professor, -21 Mitts Bjarne, diplomekonom, -19 Nilsson Pia, affärsutvecklingschef, -20 Pettersson Carl, ekon. kand., EMBA, -23 Rantala Marcus, politices magister, -21 Skogberg Lena, politices magister, -23 Smirnoff Michael, politices magister, -19 Stenius Marianne, professor, -23 Strand Joakim, riksdagsman, EM, JM, -22 Sunde Britta, diplomingenjör, -20 (ÅAA) Svens Lasse, ekonomie magister, -21

Styrelsen Ledamöter i styrelsen har under år 2019 varit ekonomie magister Ebba Dåhli, filosofie magister Martina Harms-Aalto, ekonomie magister Timo Ketonen, juris doktor Gisela Knuts, DE Johan Kronberg, politices magister Michael Smirnoff och politices magister Stefan Wallin. Gisela Knuts har fungerat som styrelsens ordförande och Timo Ketonen som dess vice ordförande.

Delegationens valutskott bestod av delegationens ordförande och vice ordförande, styrelsens ordförande och vice ordförande samt Christel von Frenckell-Ramberg och Carl Pettersson. Skattmästare Lasse Svens har fungerat som valutskottets sekreterare.

Till medlemmar i styrelsen för perioden 1.1.2020–31.12.2022 återvaldes vid delegationens höstmöte 2019 Ebba Dåhli som stod i turen att avgå. Till ny medlem i styrelsen valdes diplomekonom Jan Holmberg för perioden 1.1.2020–31.12.2022.

Vid delegationens höstmöte 2019 återvaldes medlemmarna Lars Fagerholm, Susanna Korpivaara, Folke Lindström, Michael Smirnoff och Lilian Wikström till medlemmar i delegationen för perioden 1.1.2020–31.12.2024.

Som föredragande i såväl delegationen som i styrelsen har skattmästare Lasse Svens verkat och som sekreterare i styrelsen samt som sekreterare i delegationen ekonomidirektör Marian Westerlund.

Till nya medlemmar i delegationen valdes för perioden 1.1.2020–31.12.2024 diplomekonom Jan Holmberg och PhD (Tech.) Lars Peter Lindfors.

Den inom styrelsen tillsatta lönekommittén har bestått av ordföranden, vice ordföranden och skattmästaren.

Till ordförande för delegationen för år 2020 återvaldes Peter Boström och till dess vice ordförande Paulina Tallroth.

Styrelsen har sammanträtt tolv gånger under året. Den har stadgeenligt avgivit utlåtanden och uppgjort förslag i samtliga av delegationen handlagda ärenden förutom val och i övrigt avgjort de ärenden som ankommer på styrelsen i enlighet med stadgarna.

Till av delegationen utsedda medlemmar i valutskottet för år 2020 valdes Riina Forsman och Carl Pettersson. Föreningen Åbo Akademis alumner rf representanter i delegationen för perioden 2019–

Arvoden har inte utbetalats till styrelsens eller delegationens medlemmar.

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

2020 har varit diplomingenjör Britta Sunde och filosofie magister Tom Westerén.

Tallroth Paulina, regeringsråd, -21 Thors Astrid, vicehäradshövding, -22 Tiilikainen Teija, politices doktor, -23 Wallin Stefan, politices magister, -23 von Weissenberg Marina, politices magister, -22 Vesterbacka Peter, företagare, - 22 Westerén Tom, filosofie magister, -20 (ÅAA) Wikman Stefan, vicehäradshövding, -23 Vikström Björn, biskop, -19 Wikström Lilian, filosofie doktor, -19

O R G A N I S A T I O N

Skattmästare EM Lasse Svens har fungerat såsom stiftelsens verkställande direktör, benämnd skattmästare.

Ledningsgruppen Stiftelsens ledningsgrupp har under året bestått av skattmästare Lasse Svens, placeringsdirektör Christian Backholm, intendent Ulrika Grägg, och ekonomidirektör Marian Westerlund samt från 8.10.2019 föreståndare Ruth Illman. Skattmästarens sekreterare Eva Perälä har fungerat som ledningsgruppens sekreterare till och med 26.8.2019 och controller Mathias Hellberg från 8.10.2019.

Revisorer Stiftelsens revisorer har under året varit Partner, CGR-revisor Jari Härmälä och CGR-revisor Henry Maarala, med revisorssamfundet KPMG Oy Ab och Partner CGR-revisor Heidi Vierros som suppleanter.

Medlemmar i institutens styrelser Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut Under verksamhetsåret 2019 bestod Forskningsinstitutets styrelse av följande medlemmar: professor Mikko Hupa (Åbo Akademi), professor Meri Larjavaara (Åbo Akademi), vicerektor Riitta Pyykkö (Åbo universitet), professor Niklas Sandler (Åbo Akademi), styrelsens vice ordförande professor Åsa von Schoultz (Helsingfors universitet), skattmästare Lasse Svens

(Stiftelsen för Åbo Akademi), universitetslärare Björn Vikström (Åbo Akademi) och som dess ordförande verkställande direktör Lilian Wikström, Karolinska Institutet Innovations AB. FD Linda Annunen, koordinator vid Forskningsinstitutet har fungerat som styrelsens sekreterare.

Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning Under verksamhetsåret 2019 bestod Donnerska institutets styrelse för perioden till 30.6.2019 av professor Tage Kurtén, ordförande, med docent Tiina Mahlamäki som personlig ersättare, professor Peter Nynäs med professor Lena Marander-Eklund som personlig ersättare och professor Mattias Gardell med docent Mats Utas som personlig ersättare. Vid delegationens vårmöte 2019 godkändes omval av stiftelsens representanter Tage Kurtén och Tiina Mahlamäki i Donnerska institutets styrelse. Styrelsen för mandatperioden 1.7.2019–30.6.2022 består av professor emeritus Tage Kurtén (ordförande), med docent Tiina Mahlamäki som personlig ersättare, professor Peter Nynäs med professor Lena Marander-Eklund som personlig ersättare och professor Mia Lövheim (vice ordförande), med professor Mohammad Fazlhashemi som personlig ersättare. FD, TD, docent Ruth Illman har fungerat som styrelsens sekreterare.

Museichef Ulrika Grägg Museiamanuens Maria Jansén (Casa Haartman) Museiamanuens Anni Mannevaara (Ett hem) Museisekreterare Anna Edgren (Sibeliusmuseum) Intendent Inger Jakobsson-Wärn (Sibeliusmuseum) Amanuens Sanna Linjama-Mannermaa (Sibeliusmuseum) Arkivamanuens Henrica Lillsjö (Sibeliusmuseum) Museiassistent Aatu Pyy (Sibeliusmuseum) Museipedagog Unna Toropainen (Sibeliusmuseum)

Skattmästare Lasse Svens Skattmästarens sekreterare Eva Perälä Ekonomidirektör Marian Westerlund Byråsekreterare Catrin Gustafsson Avdelningssekreterare Christina Henriksson Controller Mathias Hellberg Vikarie Jenny Knuts Controller Malena Lassus Controller Elina Latvakangas Fastighetsassistent Ellen Söderlund Placeringsdirektör Christian Backholm Portföljförvaltare Daniel Raukunen Back and Middle Office Specialist Tiina Teppala

Donnerska institutet Bibliotekarie Joakim Alander Bibliotekarie Björn Dahla Informationsspecialist Malin Fredriksson Föreståndare Ruth Illman

Fastighetschef Ari Ahokas (akademifastigheter) Fastighetschef Mika Soinio (kommersiella fastigheter) Fastighetsövervakare Matti Kaijankoski (andra än utbildningsfastigheter i Åbo) Fastighetsövervakare Kim Pettersson (utbildningsfastigheter i Åbo)

Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut Koordinator Linda Annunen

33 67

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Stiftelsens för Åbo Akademi personal 31.12.2019

N Ä R S T Å E N D E K R E T S E N

NÄRSTÅENDEKRETSEN Stiftelsen för Åbo Akademi har i sin närståendekretsanvisning lagt upp riktlinjer för hur eventuella transaktioner med närståendekretsen behandlas. Närståendekretsen består av stiftelsens grundare, dess styrelse och andra personer med ledande position samt dessa personers familjemedlemmar och andra nära släktingar. Stiftelsen för Åbo Akademi kan ha transaktioner med närståendekretsen ifall dessa sker på samma villkor som med andra aktörer på marknaden. Köp av tjänster och varor sker på basen av offertförfarande; avgörande kriterier vid val av leverantörer är såväl pris som kvalitet. Genom att begära offerter från flera leverantörer säkerställs att upphandlingen sker till marknadspris. I vissa fall anlitas en utomstående part, exempelvis vid försäljning av lägenheter, för att säkerställa att försäljningen sker till marknadsvärde. Stiftelsen kan därmed ingå avtal med närståendekretsen då detta anses vara det bästa alternativet och detta sker till marknadsvillkor. Även stipendier kan delas ut till personer som tillhör närståendekretsen, ifall personen uppfyller stadgarna för stipendiet och anses var den lämpligaste personen för stipendiet. Utdelningen Åtgärder eller ekonomiska fördelar (1 000 euro)

ur en stor del av de stipendiefonder som stiftelsen förvaltar administreras av Åbo Akademi, som lediganslår, beviljar och utbetalar stipendierna i enlighet med stadgarna för respektive fond. Eftersom Åbo Akademi utser dessa stipendiater anses dessa utbetalningar inte vara närståendeaktiviteter även om stipendiaterna skulle tillhöra stiftelsens närståendekrets. För rapporteringen av närståendekretstransaktionerna under år 2019 har uppgifter samlats in med hjälp av en blankett. I denna blankett har närståendekretsen ombetts ange inom vilka organisationer de haft bestämmande inflytande samt namnen på familjemedlemmarna och andra nära släktingar och eventuella organisationer där dessa innehar bestämmande inflytande. Uppgifterna som samlats in med blanketten har samkörts med stiftelsens hyres- och leverantörsreskontra samt med en lista över vilka personer och organisationer som tilldelats stipendier och bidrag. Uppgifter begärdes av 42 personer, varav alla personer svarade. Nedan presenteras de transaktioner Stiftelsen för Åbo Akademi haft med närkretsen i form av en tabell. Under tabellen beskrivs närståenderelationernas karaktär samt de ekonomiska transaktionerna. Närståendekretsrelationens karaktär 1

A. Löner, arvoden och pensionsförpliktelser B. Lån

147

725

3 907

C. Dividender D. Räntor

E. Hyror

F. Stipendier G. Vederlag H. Förvaltning I. Övriga avtal

4 211 20 104

Närståendekretsrelationens karaktär 1. Stiftarna och de som utövar bestämmande inflytande i stiftelsen samt deras eller stiftelsens dottersammanslutningar och dotterstiftelser.

A. I punkten anges löner och naturaförmåner som betalats till ledningsgruppen och skattmästaren samt till i punkt 2 nämnda personer.

2. Styrelseledamöterna, verkställande direktören samt de ansvariga bolagsmännen och revisorerna i stiftelsen och i sammanslutningar och stiftelser som avses i 1 punkten.

B. Lån som beviljats koncernföretag.

C. Erhållna dividender från koncernföretag.

3. Stiftelsens ombud och andra som deltar i ledandet av stiftelsen, skattmästaren och ledningsgruppen.

D. Räntor på lån som beviljats koncernföretag.

E. Fastighetsplacering utgör en stor del av stiftelsen verksamhet. På denna rad presenteras de hyresintäkter stiftelsen har fått av personer tillhörande närståendekretsen.

4. Familjemedlemmar till personer som avses i 1-3 punkten. *)

5. Sammanslutningar och stiftelser där en person eller flera samverkande personer som avses i 1-4 punkten har bestämmande inflytande.

F. Stipendier och beviljade stöd som under året beviljats av styrelsen eller skattmästaren. G. Vederlag som betalats till bostads- och fastighetsaktiebolag tillhörande koncernen.

*) make och sambo, egna barn och makens eller sambons barn och dessa barns make eller sambo och efterkommande samt egna och makens eller sambons föräldrar, far- och morföräldrar och deras föräldrar.

H. Intäkter för förvaltningskostnader av dottersammanslutningar, bland annat administrativa kostnader. I. Övriga avtal som ingåtts med närståendekretsen, exempelvis entreprenader eller diverse inköp. Här ingår köp av tjänster från revisionssamfund.

Penninglån till närståendekretsen

31.12.2017. Lånet följer lånevillkoren i aktiebolagslagens 12 kapitel och har lånetiden 10 år och räntan 7 %. Ett kapitallån om 133 000 euro har getts 31.12.2018. Lånet följer lånevillkoren i aktiebolagslagens 12 kapitel och har lånetiden 10 år och räntan 7 %. Skuldebrevslånet om 1 767 000 euro av den 31.12.2018 har under år 2019 amorterats i sin helhet. Lånen är en del av stiftelsens fastighetsplaceringar.

Agora Aboike Oy Ab har 30.12.2016 getts ett lån om 1 080 000 euro, med lånetiden 10 år och räntan 6 %. Lånets syfte är kapitalisering av dotterbolag och följer lånevillkoren i aktiebolagslagens 12 kapitel. Lånet saknar säkerhet. Till Fastighets Ab Allegro i Jakobstad har från och med 31.12.2013 beviljats ett lån om 3 600 000 euro, varav det den 31.12.2019 återstod 7 043,42 euro. Lånet är en del av stiftelsens fastighetsplaceringar och har en lånetid på 8 år och räntesatsen euribor 3 månader +1,4 %. Lånet saknar säkerhet och amorteringsplanen är fri. Under år 2019 amorterades lånet med 606 777,94 euro.

Till Fastighets Ab Slottsfastigheten har stiftelsen beviljat ett lån om 4 000 000 euro på fem år fr.o.m. 31.12.2012. Lånetiden förlängdes 31.12.2017 med fem år. Av lånet återstod den 31.12.2019 1 571 639,31 euro. Räntan på lånet är euribor 3 månader +0,8 %. Lånet har fri amorteringsplan och saknar säkerhet. Lånet är en del av stiftelsens fastighetsplaceringar.

Stiftelsen har beviljat fyra lån till Ståfast Oy Ab. Ett kapitallån har getts fr.o.m. 9.12.1994 tillsvidare. Den 31.12.2019 uppgick lånebeloppet till 750 097,13 euro med en ränta på 10 %. Ett kapitallån om 365 000 euro har getts

Vederlagsfria förmåner Personer i stiftelsens närkrets och personal kan ges möjlighet att utnyttja stiftelsens utrymmen vederlagsfritt för privata tillställningar.

•

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Förklaringar till åtgärder och ekonomiska fördelar

B O K S L U T

SAMMANDRAG AV BOKSLUTET FÖR 2019 Bokslutet för år 2019 uppvisar ett överskott om 2,8 miljoner euro, jämfört med 1,2 miljoner euro år 2018. Stiftelsens medelanvändning uppgick till 12,6 miljoner euro, jämfört med 11,3 miljoner euro föregående år. Vi definierar medelanvändningen som stiftelsens ordinarie verksamhet med avdrag av influtna allmänna understöd och utdelade medel ur Julius Polins förfäders minnesfond samt den ordinarie verksamhetens övriga fastigheter, vilka vi inkluderar i placeringsportföljen. Vår målsättning är att medelanvändningen är i genomsnitt 3,0 % av nettovärdet på placeringsportföljen. Därutöver eftersträvar vi en jämn utdelning. Medelanvändningen år 2019 uppgick till 3,3 %, jämfört med 2,7 % år 2018. Den ordinarie verksamheten är den verksamhet stiftelsen bedriver för att uppnå sitt i stadgarna definierade ändamål, d.v.s. att ekonomiskt delta i upprätthållandet av Åbo Akademi samt att även i övrigt stödja och främja finlandssvenskt kulturarbete, särskilt vetenskaplig forskning. Vi finansierar medelanvändningen med placeringsportföljens löpande direktavkastning, vilket betyder att realisationsvinster och -förluster samt nedskrivningar och återförda nedskrivningar inte hör till den utdelningsbara avkastningen. Fondernas andel av dessa intäkter och kostnader (ca 91,5 %) tillförs fondkapitalet, medan återstoden, det vi kallar stiftelsens allmännas andel, kvarstår i räkenskapsperiodens resultat.

Den ordinarie verksamheten De totala kostnaderna för att förverkliga stiftel-

sens syfte uppgick under året till 24,2 miljoner euro, varav 14,7 miljoner euro riktades direkt eller indirekt till Åbo Akademi och 9,5 miljoner euro till stiftelsens övriga ordinarie verksamhet. Det av stiftelsens styrelse till undervisningen och forskningen vid Åbo Akademi beviljade bidraget uppgick till 4,1 miljoner euro, jämfört med 2,7 miljoner euro föregående år. Ökningen förklaras av 0,8 miljoner euro större anslag ur Julius Polins förfäders minnesfond till förmån för det teologiska ämnesområdet och de s.k. finlandssvenska kulturämnena samt 0,7 miljoner euro projektbidrag för rektors fördelning. Bidraget till ämnena engelska och danska, sammanlagt 0,3 miljoner euro, finansieras med bidrag som stiftelsen får från H.W. Donners fonder i Sverige, USA och Storbritannien samt Gustaf Packaléns Mindefond i Danmark. Kostnaderna för de utrymmen om sammanlagt ca 27 500 m2 som stiftelsen i enlighet med avtalet med finska staten från år 1981 överlåter vederlagsfritt till Åbo Akademis förfogande, uppgick till 2,8 miljoner euro. I dessa kostnader ingår en nedskrivning av byggnaden Gadolinias bokföringsvärde om 0,7 miljoner euro. Dessa fastigheters intäkter 0,2 miljoner euro består i huvudsak av de interna hyror vi fördelar på forskningsinstitutet, Donnerska institutet och museet Ett hem. Marknadshyran för de utrymmen som stiftelsen överlåter vederlagsfritt till Åbo Akademi beräknas uppgå till 4,9 miljoner euro. Då vi värderar det understöd universitetet får i form av vederlagsfria utrymmen till marknadshyra i stället för direkta kostnader, uppgår det totala stödet till Åbo Akademi år 2019 uppgick till 16,7 miljoner euro, jämfört med 15,4 miljoner euro år 2018. Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut befrämjar den vetenskapliga forskningen vid

Ordinarie verksamhetens övriga fastigheter är de fastigheter och aktielägenheter som stiftelsen hyr till Åbo Akademi och Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi, fastigheterna där Sibeliusmuseum och museet Ett hem verkar samt Observatoriet, där stiftelsens kontor är beläget. Hyresintäkterna från dessa fastigheter uppgick till 5,4 miljoner euro, medan skötselkostnaderna låg på 2,3 miljoner euro och avskrivningarna på 1,3 miljoner euro. Överskottet blev 1,8 miljoner euro, jämfört med 1,6 miljoner euro år 2018.

Stiftelsens utdelning av bidrag och stipendier beskrivs närmare på sidorna 10–13.

Tillförda medel Den avkastningsandel som den av stiftelsen förvaltade fonden Julius Polins förfäders minnesfond årligen erhåller av den s.k. moderfonden Inez och Julius Polins fond, förvaltad av Samfundet Folkhälsan i Svenska Finland r.f., uppgick till 2,0 miljoner euro. Ur Julius Polins förfäders minnesfond har 2,3 miljoner euro utdelats som bidrag och stipendiemedel till Åbo Akademi.

Avsättningen enligt gåvobrev och testamenten uppgick till 7,8 miljoner euro mot 8,0 miljoner euro föregående år. Avsättningen baserar sig på den utdelningsbara avkastningen föregående år och varje enskild donationsfonds bestämmelser. Avsättningen består av 1,1 miljoner euro för bokslutslegat till förmånstagare angivna av donatorerna, 1,4 miljoner euro för stipendier, 3,9 miljoner för fondbidrag till Åbo Akademi och stiftelsens institut samt museer, medan 1,4 miljoner euro utgör stiftelsens förvaltningsprovision.

Investerings- och finansieringsverksamheten Det belånade marknadsvärdet på placeringsportföljen, exklusive icke-avkastande fastigheter, var 654,5 miljoner euro vid utgången av år 2019, vilket kan jämföras med 473,7 miljoner euro vid utgången av år 2018.

Den övriga ordinarie verksamheten omfattar Sibeliusmuseum, vars verksamhet stiftelsen övertog av Åbo Akademi vid ingången av år 2019, museet Ett hem, konstnärshemmet Casa Haartman, Donnerska institutet, samlingarna, kostnaderna för Åbo Svenska Teaters utrymmen, av styrelsen och skattmästaren beviljade bidrag och hederspris, bidrag för stipendier och motsvarande stipendiekostnad samt stiftelsens administrationskostnader. Det sammanlagda underskottet av den övriga ordinarie verksam-

Placeringsportföljens totalavkastning uppgick till +18,2 %. Den långsiktiga (25 år) realavkastningen ligger nu på 5,2 % på årsbasis, jämfört med vår strategiska målsättning på en realavkastning om 4 %. Vår målsättning är att portföljen genererar en avkastning som gör det möjligt att bibehålla vårt stöd till Åbo Akademi på minst samma nivå som under de senaste åren och samtidigt nå ett positivt resultat. Placeringsportföljens direktavkastning år 2019 71

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

heten uppgick till 3,3 miljoner euro, jämfört med 2,0 miljoner euro föregående år. Av ökningen i den övriga ordinarie verksamhetens kostnader står Sibeliusmuseum för 0,8 miljoner euro och ett extra verksamhetsbidrag till Yrkeshögskolans vid Åbo Akademi Ab för 0,5 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna samt bidraget från stiftelsens egna donationsfonder, Stiftelsen Academica och Gustaf Packaléns Mindefond ökade med 0,1 miljoner euro.

Åbo Akademi genom strategiska forskningssatsningar och medel för forskarstipendier. Institutets utdelning och verksamhetskostnader uppgick till sammanlagt 2,6 miljoner euro, jämfört med 2,4 miljoner euro föregående år. Institutet fick 0,8 miljoner euro i bidrag från stiftelsens egna donationsfonder, Stiftelsen Academica i Sverige och Gustaf Packaléns Mindefond.

B O K S L U T

uppgick till 20,0 miljoner euro jämfört med 17,5 miljoner euro år 2018. Dividendintäkterna ökade med 2,5 miljoner euro och fastighetsnettot med 0,3 miljoner euro från föregående år. Räntenettot, inklusive övriga intäkter och kostnader för placerade medel, försämrades med 0,3 miljoner euro. Försäljningen av tillgångar inbringade 148,4 miljoner euro år 2019. Nettorealisationsvinsten uppgick till 6,5 miljoner euro. Den till placeringslånen hänförliga andelen, d.v.s. en nettovinst om 6,6 miljoner euro, fördes mot placeringslånen, medan en nettoförlust om 0,1 miljoner euro har fördelats på fonderna. Placeringslånen konverterades till skuldebrevslån med fast ränta hösten 2019. Negativa värdedifferenser som bedöms vara bestående har kostnadsförts. I bokslutet för år 2019 har placeringstillgångar nedskrivits till ett sammanlagt belopp om 7,0 miljoner euro, medan tidigare gjorda nedskrivningar har återförts till ett belopp om 0,2 miljoner euro. Fondernas andel av nedskrivningar och återförda nedskrivningar 6,2 miljoner euro redovisas som en minskning av fondernas kapital, medan 0,6 miljoner euro belastar räkenskapsperiodens överskott. Stiftelsens kapitalförvaltning beskrivs närmare på sidorna 46–51.

Allmänna understöd Stiftelsen har under år 2019 mottagit 4,4 miljoner i allmänna understöd, varav 1,5 miljoner euro var den årliga avkastningsandelen från William Thurings stiftelse och 1,1 miljon euro den årliga avkastningsandelen från Stiftelsen Akademiska fonden. Därtill erhöll stiftelsen Kankas-stiftelsens resterande medel om 1,7 miljoner euro då Kankas-stiftelsen upplöstes hösten 2019.

Balansräkningen Balansomslutningen uppgick till 462,2 miljoner

euro 31.12.2019, varav bestående aktiva stod för 97 %. Balansomslutningen har ökat med 10,7 miljoner euro, vilket huvudsakligen förklaras av nettoökningen om 11,2 miljoner euro i långfristiga lån och motsvarande ökning i placeringstillgångar. Placeringstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet eller det lägre nedskrivna värdet. Placeringstillgångarnas marknadsvärde överskred bokföringsvärdet med 122,4 miljoner euro 31.12.2019 jämfört med 62,5 miljoner euro föregående år.

Koncernen Stiftelsekoncernen omfattar dotterbolagen Fastighets Ab Allegro i Jakobstad (86,0 %), Fastighets Ab Gripen (100 %), Fastighets Ab Slottsfastigheten (79,9 %), Bostads Ab Vesta i Åbo (82,1 %), Ståfast Oy Ab (100 %) och Agora Aboike Oy Ab (100 %), intressebolagen Kauppakeskus Hansa GP Oy (34,5 %), Kauppakeskus Hansa Ky (34,5 %), Fastighets Ab Thalia (35,7 %) och Förlags Ab Sydvästkusten (31,9 %). Kankas-stiftelsen har upplösts hösten 2019. Koncernens resultaträkning uppvisar ett överskott om 2,3 miljoner euro, bestående av moderstiftelsens överskott 2,8 miljoner euro, dotter- och intressebolagens samt Kankas-stiftelsens sammanlagda nettoöverskott 0,2 miljoner euro och nettoeffekten av koncerninterna elimineringar totalt -0,7 miljoner euro. Koncernens balansomslutning uppgår till 519,0 miljoner euro jämfört med 512,0 miljoner euro föregående år. Ökningen om 7,0 miljoner euro förklaras i huvudsak av nettoökningen i långfristiga lån om 9,6 miljoner euro.

•

Stiftelsens för Åbo Akademi fullständiga verksamhetsberättelse och bokslut för år 2019 inklusive revisionsberättelse kan läsas på årsberättelse.stiftelsenabo.fi

(1 000 euro)

SÅA

Koncernen

1.1-31.12.2019

1.1-31.12.2018

1.1-31.12.2019

1.1-31.12.2018

324 -4 052 -3 728

467 -2 706 -2 239

324 -4 052 -3 728

467 -2 706 -2 239

778 -2 600 -1 822

810 -2 369 -1 559

778 -2 600 -1 822

810 -2 369 -1 559

203 -1 666 -462 -679 -2 604

219 -2 042 -8

178 -2 042 -8

-1 831

161 -1 666 -462 -679 -2 646

5 434 -2 349 -1 313 1 772

5 013 -2 134 -1 273 1 606

5 524 -2 174 -1 589 1 761

5 096 -1 973 -1 512 1 611

-7 841

-7 972

-7 841

-7 972

775 -4 102 -3 327

626 -2 661 -2 035

755 -3 708 -2 953

609 -3 066 -2 457

-17 550

-14 030

-17 229

-14 488

2 055 -2 055 0

2 366 -2 366 0

2 055 -2 055 0

2 366 -2 366 0

16 230 3 260 7 797

13 667 2 301 7 668

16 230 3 246 8 754

236 488 1 278 29 289

2 560 154 7 434 33 784

236 488 1 229 30 183

13 667 2 361 8 589 643 154 8 037 33 451

-5 736 -861

-5 685 -926

-4 856 -7 001 -176 -1 427 -20 057

-3 460 -4 579 -27 -14 547 -29 224

-4 304 -2 241 -213 -5 823 -7 001 -176 -1 427 -21 185

-4 648 -2 095 -156 -4 422 -268 -27 -14 547 -26 163

Underskott / överskott

9 232

4 560

8 998

7 288

Allmänna understöd

4 361

2 652

3 699

2 652

-1 780 137 6 186 2 319 6 862

-1 790 6 587 1 870 1 636 8 303

-1 780 137 6 186 2 319 6 862

-1 790 6 587 249 1 636 6 682

2 905

1 485

-80 2 825

-263 1 222

2 330 8 -8

2 134 -50 13

2 330

2 097

Ordinarie verksamhet Åbo Akademi, undervisning och forskning Intäkter Kostnader Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut Intäkter Kostnader Åbo Akademi, vederlagsfria fastigheter Intäkter Skötselkostnader Grundreparationer Nedskrivning Ordinarie verksamhetens övriga fastigheter Intäkter Skötselkostnader Avskrivningar Avsättning enligt gåvobrev och testamenten Övrig ordinarie verksamhet Intäkter Kostnader Underskott Tillförda medel Donationer till fonder Överfört till fondkapitalen Investerings- och finansieringsverksamhet Intäkter Dividendintäkter Ränteintäkter Hyresintäkter, fastigheter och aktielägenheter Andel av intressebolagens vinst Återförda nedskrivningar Övriga intäkter för placerade medel Realisationsvinster Kostnader Kostnader, fastigheter och aktielägenheter Avskrivningar, fastigheter Andel av intressebolagens förlust Räntekostnader Nedskrivning av placeringstillgångar Övriga kostnader för placerade medel Realisationsförluster

Förändring av fondkapital Kapitalisering av avkastning Kapitalisering av realisationsresultat Fondernas andel av nedskrivningar Övriga ökningar/minskningar av fondkapital Räkenskapsperiodens resultat Inkomstskatt Minoritetsandelar Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens överskott

-1 872

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

RESULTATRÄKNING

B O K S L U T

BALANSRÄKNING (1 000 euro)

SÅA 31.12.2019

SÅA 31.12.2018

Koncernen 31.12.2019

Koncernen 31.12.2018

106

139

143

176

6 332 52 349 832 950

6 455 54 664 582 954

11 247 128 850 1 736 1 338

13 178 133 132 1 778 1 457

60 463

62 698

143 171

149 588

31 585 275 414 68 959 14 739 478 391 175

31 584 254 365 69 587 14 429 458 370 423

32 072 246 482 68 959 13 167 821 361 501

32 291 225 432 69 587 11 083 801 339 194

7 7 000 425 3 424 10 856

607 1 754 363 2 074 4 798

7 000 1 044 3 429 11 473

1 754 895 2 090 4 739

1 567 464 186

15 392 453 469

2 651 518 958

18 295 512 011

283 675 8 141

288 456 8 141

299 458 8 141

304 239 8 141

9 187

1 024

-198

-6 816

-8 907

2 825 304 852

1 222 306 808

2 330 312 300

2 097 314 757

AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader och konstruktioner Maskiner och anläggningar Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Andelar i intresseföretag Övriga aktier och andelar Masskuldebrevslån Lånefordringar Övriga fordringar Rörliga aktiva Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Lånefordringar Kortfristiga placeringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kassa och bank AKTIVA TOTALT PASSIVA Eget kapital Bundna fonder Uppskrivningsfond Övriga fonder Övriga fonder Balanserad vinst/förlust från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst / förlust

Stiftelsekapital i sammanställd stiftelse

1 211

Minoritetsandelar

6 418

6 410

108

104

108

20 000 122 356 142 356

20 000 111 160 131 160

59 600 122 356 181 956

61 200 111 160 172 360

1 848 663 11 904 1 699

1 894 523 10 765 1 531

16 114 464 186

14 713 453 469

1 600 1 849 861 11 986 1 821 63 18 180 518 958

1 600 1 895 749 10 828 2 023 70 17 165 512 011

Ackumulerade bokslutsdispositioner

760

680

Avsättningar

104

Främmande kapital Långfristigt Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Kortfristigt Skulder till kreditinstitut Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar Latent skatteskuld PASSIVA TOTALT

(1 000 euro)

Ordinarie verksamhetens kassaflöde Erhållna betalningar för den ordinarie verksamheten Betalda kostnader för den ordinarie verksamheten Ordinarie verksamhetens ränteutgifter Kassaflöde före finansiella poster och skatter Ordinarie verksamhetens kassaflöde (A) Investeringarnas kassaflöde Dividendinkomster Ränteinkomster Hyresinkomster, fastigheter och aktielägenheter Övriga inkomster från investeringsverksamheten

Utgifter för fastigheter och aktielägenheter Räntor och övriga utgifter för investeringsverksamheten Betalda/återbetalda direkta skatter

Överlåtelseinkomster från materiella och immateriella tillgångar Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Investeringar i aktier och andelar Investeringar i masskuldebrevslån och övriga långfr. placeringar Erhållna återbetalningar av masskuldebrev Beviljade lån Återbetalningar av lånefordringar Nettoförändring i marknadsplaceringar Investeringarnas kassaflöde (B) Finansieringens kassaflöde Upptagna långfristiga lån Amortering av långfristiga lån Likvida medel i upplöst stiftelse

SÅA

Koncernen

2019

2018

2019

2018

6 821

6 419

6 849

6 445

-20 873

-17 979

-20 535

-17 654

-36 -14 088 -14 088

-32 -11 592 -11 592

-199 -13 885 -13 885

-208 -11 417 -11 417

16 275 1 412

13 578 1 756

16 275 1 398

13 578 1 720

7 852

7 710

8 809

8 642

151

159

152

159

25 690

23 203

26 634

24 099

-5 779

-5 494

-4 343

-4 604

-4 925

-3 139

-5 886

-4 107

-10 704

42 -8 591

-10 229

4 -8 707

148 447

86 285

150 186

88 705

-992

-339

-395

230

-82 602

-72 406

-82 602

-72 406

-99 428

-49 054

-99 428

-49 054

8 086 -3 795 4 208

538 -2 900 3 252 -3 -34 627 -20 015

8 086 -3 795 1 835

538 -2 900 1 647 -3 -33 243 -17 851

-26 076 -11 090

-26 113 -9 708

11 911 -6 974

27 000

11 911 -8 574 -1 804

27 000 -1 600

Finansieringens kassaflöde (C)

4 937

27 000

1 533

25 400

Tillförda medel Understöd Donationer till fonder Återbetalt fondkapital

4 361 2 055

2 653 2 360

4 361 2 055

2 653 2 360

Tillförda medel (D)

6 416

5 013

6 416

5 013

-13 825

406

-15 644

1 145

15 392 211 579 -225 404 -13 825 1 567

14 986 151 752 -151 346 406 15 392

18 295 211 917 -227 561 -15 644 2 651

17 150 153 681 -152 536 1 145 18 295

Förändring av likvida medel (A+B+C+D) ökning (+) / minskning (-) Likvida medel vid räkenskapsperiodens början Inbetalningar totalt Utbetalningar totalt Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

FINANSIERINGSANALYS

B O K S L U T

BIDRAG OCH DONATIONER Utöver den förmögenhet som stiftelsen direkt förvaltar finns ett antal fonder och stiftelser såväl i Finland som utomlands som förvaltas av andra institutioner och vilkas avkastning enligt dessa fonders och stiftelsers reglementen i sin helhet eller delvis kommer Stiftelsen för Åbo Akademi eller Åbo Akademi till del. Den ur dessa stiftelser och fonder erhållna avkastningen presenteras i tabellen nedan. Bidraget ur Stiftelsen Akademiska fonden och William Thurings stiftelse utgör allmänna understöd och kan följaktligen användas fritt för förverkligandet av Stiftelsens för Åbo Akademi syfte. Bidraget ur Inez och Julius Polins fond Bidragsgivare och ändamål euro

tillförs Julius Polins förfäders minnesfond, som ägs av Stiftelsen för Åbo Akademi. Detta bidrag har t.o.m. år 2016 tillförts fondens kapital, men används fr.o.m. år 2017 helt eller delvis för bidrag till ämnet teologi och de s.k. finlandssvenska kulturämnena vid Åbo Akademi. Bidragen ur de övriga externt förvaltade fonderna tilldelas Åbo Akademi eller Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut respektive Donnerska institutet. Stiftelsen för Åbo Akademi har med tacksamhet mottagit bidrag, donationer och understöd från enskilda personer, institutioner, organisationer och företag. Erhållna bidrag 2019

2018

Externt förvaltade fonder Gustaf Packaléns Mindefond Inez och Julius Polins fond

135 000

149 036

2 003 932

2 339 330

465 105

465 876

Stiftelsen Academica forskningsinstitutet

78 121

78 248

H W Donners fond för ämnet engelska

553 139

554 054

Åbo Akademis jubileumsfond 1968

120 814

120 242

Olly och Uno Donners donationsfond

H W Donners stiftelse, för ämnet engelska H W Donner Trust, Arden Trust

39 898 45 044

19 855

Stiftelsen Akademiska fonden

1 118 549

1 149 260

William Thurings stiftelse

1 500 000

6 019 704

6 467 450

H W Donner Settlement, NatWest Bank

51 651

Övriga erhållna donationer Donationer från företag och organisationer Kankas-stiftelsen sr (upplösts) Svenska litteratursällskapet i Finland r.f.

1 739 017 3 559

Waldemar von Frenckells stiftelse Kommunala bidrag för museiverksamhet

3 378 31 000

Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse 3 500 14 700

17 280

Donationer till fonder Akademiprofessor Tapio Salmis stipendiefond Erik och Ingegerd Hags minnesfond för Sjöhistoriska institutet Bidrag för stipendier

50 000 25 000 12 988

12 249

7 843 468

6 556 357

Styrelsen Centrum Balticum-stiftelsen sr Florakören vid Åbo Akademi r.f. Juridiska Föreningen i Finland r.f. Långfilm Productions Finland Oy Stiftelsen för museifartyget Sigyn Studentkören Brahe Djäknar r.f. Studentkören Pedavoces r.f. Svenska kulturfonden Svenska kulturfonden Tankesmedjan Magma Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi Ab Åbo Akademis Studentkår r.f. Åbo universitet Åbo universitet

bidrag för projektet BALEX åren 2019 - 2021, 2019 års andel bidrag för 75-årsjubileumsevenemang och konsertturné till Skottland bidrag för översättning av juridisk litteratur bidrag för animationsserien Arkipellina 2 delfinansiering av reparationskostnader verksamhetsbidrag för år 2019 bidrag för konsertturné till USA och Kanada medfinansiering av nordiska stiftelsekonferensen bidrag för journalistpraktikanter verksamhetsbidrag 2019 verksamhetsbidrag åren 2016 - 2019, 2019 års andel extra verksamhetsbidrag år 2019 bidrag för uppdatering av festsalstekniken i Kårhuset i Åbo med anledning av studentkårens 100-årsjubileum bidrag för Aboagora symposium 2019 Elias Tillandz biovetenskapspris 2019

10 000,00 10 000,00 10 000,00 50 000,00 155 000,00 3 000,00 8 000,00 3 489,03 6 000,00 110 000,00 175 000,00 500 000,00 95 000,00 3 918,67 6 000,00 1 145 407,70

Skattmästaren Korpo Jazz rf Professorsförbundet Runebergssällskapet i Åbo r.f. Svenska Klubben i Åbo r.f. Svenskans väl i Åbo r.f. Folkets bildningsförbund Åbo Akademis Studentkår r.f. Åbo universitet Ämnesföreningen Stadga r.f.

Sammanlagt

bidrag för festivalen Sibelius i Korpo bidrag för Professorförbundets 50-årsjubileum bidrag för Runebergsfesten 5.2.2020 bidrag för ett nordiskt möte i Åbo bidrag för Konstens Natt på svenska i Åbo 2019 bidrag för tidskriften Ikaros bidrag för arrangemangen vid valborgsfirandet i Åbo vid universitetet inskrivna medicinestuderandes prenumerationer av Åbo Underrättelser hösten 2019 bidrag för preparandkurs för rättsnotarieutbildning vid Åbo Akademi

1 000,00 3 000,00 1 500,00 500,00 2 500,00 3 000,00 1 000,00 700,00 2 000,00 15 200,00 1 160 607,70

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2019

Av skattmästaren och styrelsen beviljade bidrag

B O K S L U T

Avsättning från fonderna för bokslutslegat 2019 utbetalas Fonder i värdeandelssystemet Anna och Edvard Blombergs fond fru Märta-Stina Clements arvingar (6 pers.)

843,37

Lagman Alexander von Collans fond fröken Gunnel Cronwall

11 895,25

Edith Neus fond Medicinska understödsföreningen Liv och Hälsa r.f.

24 427,27

John Rödlins fond Svenska Folkskolans Vänner r.f.

16,82

FM Karin Palanders fond Amnesty International Finländska sektionen r.f.

9 831,09

Magnus och Ellen Dahlströms testamentsfond Åbo Svenska Teaterförening r.f.

76 221,24

Konstföreningen i Åbo r.f.

53 354,86

Konstmuseet i Åbo

76 221,24

Ellen, Hjalmar och Saga Waselius’ fond Svenska Folkskolans Vänner r.f.

385 364,90

Nylands Svenska Lantbrukssällskap r.f.

192 682,45

Utbildningsstiftelsen Sydväst sr

173 414,19

Marianne Armfelts fond Stiftelsen Hemmet i Åbo sr

16 080,92

Ossian Klingstedts fond ätten Klingstedt

838,14

Josef Lönnblads fond I Studenthemsfonden/Åbo Akademis Studentkår r.f.

33 270,67

Amos Andersons fond för Studenthemsbygget Studenthemsfonden/Åbo Akademis Studentkår r.f.

416,11

Löjtnant Hans Löfmans fond för Studenthemsfonden Studenthemsfonden/Åbo Akademis Studentkår r.f.

14 181,15

Kommunalrådet Severin Salovius fond Utbildningsstiftelsen Sydväst sr

13 735,93

Konstmuseets konto Konstföreningen i Åbo r.f.

14 382,44

Henry Lönnfors fond Konstföreningen i Åbo r.f.

34 301,59

Ingrid Wasastjernas fond Akademiska orkestern vid Åbo Akademi r.f.

1 960,19 1 133 439,82

Deponerade fonder Hufvudstadsbladets fond för Österbottniska nationen vid Åbo Akademi r.f.

30,56 1 133 470,38