Issuu

Å R S M A G A S I N

S T I F T E L S E N

2 0 2 5

F Ö R

Å B O

A K A D E M I

Utbildning som förändringskraft ÅA satsar på genomströmning • Konst viktig i utbildningsmiljöer MADNESS bekämpar antimikrobiell resistens

I det här numret 3 Ledaren 4 Åbo Akademi

18 Kajsa Viitamäki

engagerar sig för studenternas väl och ve

lanserar ny forskarskola

20 Åbo Akademi

8 Åbo Akademis

doktorander formar framtidens samhälle

10 Kreativa materiallösningar formar framtidens medicin

satsar på genomströmning

16 Digitala hjälp-

medel ger studenter lika förutsättningar

Redaktion: Stiftelsen för Åbo Akademi / Lasse Svens, Helena Nylund och Å Communications / Freja Harkke, Veronica Aspelin-Forsell Skribenter: Veronica Aspelin-Forsell, Helena Nylund, Stefan Wallin Ansvarig utgivare: Lasse Svens Grafisk form och layout: Å Communications / Jake Papinaho Stiftelsen för Åbo Akademi Porthansgatan 3, 20500 Åbo

Tryck / papper: Paino-Kaarina Oy / Multidesign Original White

PÅ PÄRMEN: Spetsforskningsenheten MADNESS forskningsledare Jessica Rosenholm och vice spetsforskningsledare Ivan Porres. Bild: Valentina Morales Buschmann

24 Vilken plats har

religionen i Finlands försvarsmakt?

30 Fixa språket – en ny

svenskspråkig resurs för akademiskt skrivande

34 Från myrstackar till

musicerande – Löfgrens kulturfond stödjer utbildning och kultur

40 Konst på campus 48 Finna tillgängliggör

stiftelsens samlingar

50 Stiftelsens samlingar är öppna för studerande, lärare och forskare

52 Kyrkparken blev konstgalleri

I N B L I C K

2 0 2 5

Text: Stefan Wallin • Bild: Jaska Poikonen

Ledaren

Kunskapens kraft behövs mer än någonsin

i hör ofta sägas att vi lever i en brytningstid. Det låter kanske mer dramatiskt än vad det är. Varje tid i mänsklighetens historia har väl i någon mening alltid varit en brytning med det gamla. Kontrasten är tidlös och rörlig. Frågan är närmast hur vi anpassar oss till förändringen, lyckas styra den snarare än styras av den. På den punkten är dagens utmaningar möjligen annorlunda. Allt färre rationella motiv tycks programmera förändringen. Gamla sanningar skakas i grunden, lokalt och globalt. Nya teknologier invävda i oförutsägbara maktförhållanden och enögda ambitioner växer fram för att brukas och missbrukas. Det som i går kändes stabilt och evigt ter sig idag osäkert och flyktigt. I sådana förändringens virvlar är det lätt att känna sig som en vilsen boll i ett flipperspel. I det spelet blir kunskapens roll desto viktigare. Lika lite som kulturen är bildningen, allmänbildningen och utbildningen lyxprodukter i ett välmående samhälle. De är själva fundamentet som gör att civilisationen överhuvudtaget kan hålla ihop, helst också blomstra. Bildningen ger oss perspektiv. Det är genom historiska, filosofiska och kulturella ramar vi kan tolka vår samtid och förstå att dagens utmaningar

aldrig står isolerade från det som varit. Allmänbildning skapar en gemensam referensram. Den gör det möjligt för människor med olika bakgrund att samtala, utbyta tankar och mötas i det offentliga rummet. Lära sig nytt. Förstå. Respektera. Utan den gemensamma grunden riskerar vi splittring, misstro och polarisering. Just därför riktar populismen sina ofta banala, men giftiga projektiler mot sådana sömmar i samhällsbygget som i sina sprickor kan blotta grogrunden för maskinerat missnöje, alltså populismens livsbränsle. Utbildningen är den mest kraftfulla motorn för jämlikhet och innovation. Det är genom utbildning som barn kan bryta sociala barriärer och som forskningen kan finna svar på samtidens svåra frågor. Det är via utbildning och kunskap som demokratin kan återförsäkra sig om att nästa generation medborgare har verktygen att fatta klokare och underbyggda beslut. Utbildningen är och förblir en biljett till frihet – för individen och för samhället. Eller annorlunda uttryckt: Också den tyngsta skolboken väger alltid lättare än okunnighet. Därför är det ohållbart om man reducerar utbildningen till ett kostnadsproblem som bedöms fyra år i taget. Kunskap är aldrig bara en sifferspalt i en budgetbok eller en nettoutgift – allra minst för ett samhälle, som

dragits med nolltillväxt i nästan 20 år. Utbildningen är tvärtom en investering i framtiden, en del av stigen ut ur stagnationen. Varje samhälle som valt att skära i utbildningen har i efterhand fått betala ett högt pris. Dels i form av förlorad konkurrenskraft, dels svagare sammanhållning och större sårbarhet. Den utbildningsbaserade kunskapen är fjäderlätt att bära, men blytung att sakna. I dag när desinformation sprids snabbare än fakta och enkla svar ofta lockar mer än komplexa behövs bildningens djup, allmänbildningens bredd och utbildningens kraft mer än någonsin. I utbildningspyramiden är universiteten lika med toppen. Men en topp är inte alltid dömd att vara smal. Universitetet är också bredd och djup, mångfald. Och vi vägrar ge upp hoppet på att just mångfalden kommer att segra över enfalden. Stiftelsen för Åbo Akademi har sedan 1917 sett som sin uppgift att stöda uttryckligen bredd och djup på toppnivå. I detta nummer av Inblick finns smakprover på hur detta går till i praktiken. Ledstjärnan är klar: Framtiden skapas idag. Varje dag. Stefan Wallin Styrelseordförande för Stiftelsen för Åbo Akademi

I N B L I C K

2 0 2 5

Åbo Akademi lanserar ny forskarskola Text: Veronica Aspelin-Forsell • Bild: Heikki Räisänen

Sedan årsskiftet 2025 gör Åbo Akademi en storsatsning på forskarutbildningen. Genom den nya Forskarskolan samlas universitetets tio doktorandprogram under ett gemensamt tak, med målet att ge både doktorander och handledare mer stöd, struktur och sammanhang i sitt arbete.

orskarskolor har länge funnits vid universiteten men nu institutionaliseras Forskarskolan vid Åbo Akademi på ett helt nytt sätt. Med ökade krav på genomströmning behöver både doktorander och handledare förses med rätt verktyg för att lyckas.

Österbacka fungerar som Forskarskolans akademiska ledare medan Forskarskolans chef Pia-Maria Kallio ansvarar för satsningens administrativa strukturer. Båda betonar att reformen är en nödvändighet för att stärka forskarutbildningen, men också en direkt följd av Undervisnings- och kulturministeriets (UKM) pilotförsök för doktorandutbildningen 2024–2027.

– Genom ökat samarbete mellan olika doktorandprogram och tydligare utbildningsstrukturer ska vi stödja både doktoranderna och deras handledare. Forskarskolan garanterar jämlik och högklassig doktorandutbildning oavsett program, och den förbereder doktoranderna för tiden efter disputationen, sammanfattar professor i fysik Ronald Österbacka.

– Genom UKM:s initiativ har tusen nya doktorander anställts vid de finländska universiteten, varav 26 vid Åbo Akademi, med förväntan att de ska disputera inom tre år. Det ställer krav på tydliga planer, ramar och stödfunktioner, säger Kallio. – Doktorandtiden ska inte vara evig, utan en period där man växer in i rollen som forskare och sedan tar

kunskapen vidare ut i samhället. Våra doktorander behövs för att säkra landets kunskapsförsörjning, påminner Österbacka.

Större sammanhang och nätverk Kärnan i forskarutbildningen är också i fortsättningen de områdesspecifika doktorandprogrammen och samspelet mellan doktorand och handledare. Forskarskolan tillför däremot en ny plattform för idéutbyte, nätverkande och handledarstöd.   – Handledarskapet är helt centralt för avhandlingens framskridande och genom Forskarskolan kan vi erbjuda handledarna både utbildning och stöd. För doktoranden vill vi förtydliga forskningsmiljöns betydelse med flera

I N B L I C K

2 0 2 5

handledare och bättre nätverk, förklarar Österbacka. Nästan hälften av akademins doktorander kommer från andra länder och Forskarskolan har därför en tydlig internationell profil. Forskarskolan stärker samarbeten även med andra internationella universitet och kan också bana väg för fler dubbelexamina. – När det gäller våra internationella doktorander vore det värdefullt för Finland om de också stannade kvar här efter examen, som forskare eller i andra expertroller. Det är förstås många faktorer som påverkar detta, men vi vill skapa så goda förutsättningar som vi kan, säger Kallio.

Doktoranderna är viktiga för akademin Forskarskolan är inte bara en organisatorisk reform utan också en ekonomisk investering och en markering: Åbo

Akademi satsar på sina doktorander. – Doktoranderna är en viktig resurs för att förnya forskningen och kunskapen, säger Österbacka. Stiftelsen för Åbo Akademi investerade under perioden 2022–2025 1 miljon euro per år för att finansiera 25 doktorandbefattningar vid universitetet. De doktorander som anställdes fick en säkrad årsinkomst under fyra års tid. Doktorandbefattningarna utlystes också internationellt. – Att kunna erbjuda doktorander anställningar med lön, sociala förmåner och arbetshälsovård är oerhört viktigt. Det ger trygghet och arbetsro på ett helt annat sätt än stipendiefinansiering, konstaterar Kallio.

Personligt engagemang och positivt mottagande Både Pia-Maria Kallio och Ronald

Österbacka har lång erfarenhet av att arbeta nära akademins doktorander och ett starkt personligt engagemang för att stödja forskarna. – Jag har arbetat med forskarutbildning i många år och inspireras ständigt av det. Det är tydligt vilken skillnad det gör när doktoranderna får rätt stöd. Genom satsningen på Forskarskolan tar akademin ett större ansvar för doktoranderna och handledarna, säger Österbacka. Hittills har Forskarskolan tagits väl emot av målgruppen. – Det är fint att se hur allt bakomliggande arbete nu tar form och det blir intressant att följa vilka resultat satsningen får under de kommande åren. Upplevelse, progression och genomströmning är viktiga måttstockar på Forskarskolans framgång, avslutar Kallio.

”Forskarskolan garanterar jämlik och högklassig doktorandutbildning oavsett program, och den förbereder doktoranderna för tiden efter disputationen.”

Professor i fysik Ronald Österbacka fungerar som Forskarskolans vetenskapliga ledare.

”Upplevelse, progression och genomströmning är viktiga måttstockar på Forskarskolans framgång.”

Forskningschef Pia-Maria Kallio ansvarar för Forskarskolans administrativa strukturer.

Stiftelsens stöd till Åbo Akademi • Stiftelsens för Åbo Akademi stöd till Åbo Akademi uppgår till cirka 16 miljoner euro per år. Stödet omfattar projektmedel och verksamhetsbidrag, direkt forskningsfinansiering samt stipendier och fondbidrag. • Stiftelsen gör strategiska satsningar på allmänna doktorandstipendier och stipendier för doktorandstudiernas slutskede till en summa på cirka 0,5 miljoner euro per år. Ett antal månatliga forskarstipendier ur Stiftelsens för Åbo Akademi stipendiefonder utlyses årligen via Forskarskolan vid Åbo Akademi. • I samband med Åbo Akademis 100-årsjubileum år 2018 donerade stiftelsen ytterligare 15 miljoner euro till Åbo Akademi, öronmärkta för spetsforskning under åren 2019–2028.   • Stiftelsen understöder Åbo Akademis biblioteksverksamhet via Gösta Branders forskningsfond.

I N B L I C K

2 0 2 5

Åbo Akademis doktorander formar framtidens samhälle Sedan 2025 samlas Åbo Akademis doktorandprogram under Forskarskolan. Genom ökat stöd och tydligare utbildnings- och avhandlingsprocesser garanteras högklassig och jämlik doktorandutbildning. Här delar några av akademins längre hunna doktorander med sig av sina forskningsämnen, forskningens samhällsrelevans och betydelsen av forskningsfinansiering. Med stöd från Stiftelsen för Åbo Akademi bidrar forskarna med ny kunskap som stärker samhället. behövt ta extraarbete vid sidan om. Jag är mycket tacksam för den här möjligheten.

Dorothee Schulte-Basta Socialpolitik, Fakulteten för human- och samhällsvetenskap, Vasa Beviljad finansiering av Stiftelsen för Åbo Akademi: 12 månader doktorandstipendium år 2023, 2024 och 2025 1. Vilket område forskar du i och varför? Jag är doktorand i socialpolitik med inriktning regionalvetenskap. I min forskning står kulturcentrum som en del av den kulturella infrastrukturen i fokus, och jag undersöker kulturcentrens roll för regional utveckling. Genom konceptanalyser, statistiska modeller, kartläggningar och kvalitativa intervjuer bedömer jag deras betydelse och utforskar hur de kan stärka landsbygdens gemenskap, utveckling och den kulturella identiteten. 2. Vad har finansieringen från Stiftelsen för Åbo Akademi möjliggjort för dig? Tack vare stipendierna har jag kunnat fokusera på min forskning och inte

3. Hur kan din forskning bidra till ett bättre samhälle? Min forskning ger en omfattande analys av Finlands kulturcentrum och lyfter fram deras hittills relativt outforskade potential i att stärka lokal identitet, social sammanhållning och hållbar tillväxt – särskilt på landsbygden. 4. Vet du redan nu vad du vill göra efter disputationen? Efter disputationen vill jag gärna fortsätta forska inom det här området.

Albert Weckman Statskunskap, Fakulteten för human- och samhällsvetenskap, Åbo Beviljad finansiering av Stiftelsen för Åbo Akademi: 12 månader doktorandstipendium år 2024 och 8 månader år 2025

1. Vilket område forskar du i och varför? Mitt forskningsområde berör både säkerhetspolitik och folkopinion. Jag undersöker hur attityder till Nato, försvarsvilja och solidaritet i krigstid formas, eftersom dessa frågor är avgörande för små demokratier i en osäker säkerhetspolitisk miljö. 2. Vad har finansieringen från Stiftelsen för Åbo Akademi möjliggjort för dig? Stipendiet har gett mig arbetsro att fokusera på att färdigställa min doktorsavhandling och publicera vetenskapliga artiklar kopplade till den. Det har varit avgörande för att forskningen ska kunna fortskrida enligt plan. 3. Hur kan din forskning bidra till ett bättre samhälle? Min forskning bidrar till en djupare förståelse för hur medborgarnas attityder i säkerhetspolitiska frågor formas. Kunskapen kan stärka beslutsfattande i demokratier och hjälpa mindre stater att bättre hantera hot i en osäker omvärld. Intresset för min forskning har varit stort, vilket bland annat syns i min aktiva roll i media. 4. Vet du redan nu vad du vill göra efter disputationen? Jag vill fortsätta forska och undervisa inom säkerhetsfrågor, gärna i en akademisk miljö men även i dialog med samhälle och beslutsfattare. Samtidigt är jag öppen för arbete utanför universitetsvärlden, där frågor om säkerhet och försvar också är centrala.

”Av alla samtida utmaningar har jag valt att arbeta för att minska världens plastavfall.”

3. Hur kan din forskning bidra till ett bättre samhälle? Kort sammanfattat anser jag att algoritmisk prissättning av hållbara produkter är en allmängiltig metod för prisoptimering och vinstökning, som gynnar både företag och kunder.

Katayoon Pourmahdi

4. Vet du redan nu vad du vill göra efter disputationen? Jag är helt säker på att jag kommer att fortsätta arbeta som forskare.

Internationell marknadsföring, Fakulteten för human- och samhällsvetenskap, Åbo Beviljad finansiering av Stiftelsen för Åbo Akademi: 12 månader doktorandstipendium år 2023 1. Vilket område forskar du i och varför? Min forskning fokuserar på att prognostisera hållbara produktpriser och betydelsen av faktorer som påverkar prissättningen. Målet är att fastställa det optimala försäljningspriset för olika produktkategorier med hjälp av maskininlärningsalgoritmer. 2. Vad har finansieringen från Stiftelsen för Åbo Akademi möjliggjort för dig? Tack vare doktorandstipendiet har det varit möjligt för mig att utforska ett växande ämne i ett affärssammanhang, och att dela resultaten under akademiska konferenser och branschevenemang.

Tapani Nick Naturmaterialteknik, Fakulteten för naturvetenskap och teknik, Åbo Beviljad finansiering av Stiftelsen för Åbo Akademi: Doktorandbefattning åren 2022–2026

på pappersbeläggning. Av alla samtida utmaningar har jag valt att arbeta för att minska världens plastavfall. 2. Vad har finansieringen från Stiftelsen för Åbo Akademi möjliggjort för dig? Tack vare finansieringen har jag haft ro att fokusera helhjärtat på min forskning och kanske har jag också kunnat arbeta lite friare än de som beviljas kortare stipendium eller finansiering för enskilda projekt. Jag har fått ta stort ansvar för många apparater i labbet och fått mycket erfarenhet av att undervisa forskare och studerande. Jag har haft möjlighet att fördjupa mig i mitt ämne men också förbättra mina språkkunskaper i svenska. 3. Hur kan din forskning bidra till ett bättre samhälle? Att öka graden av träförädling är viktigt för både den finländska ekonomin och miljön, även om det krävs mycket mer än bara teknologi för att skydda naturen och samhället. 4. Vet du redan nu vad du vill göra efter disputationen? Jag är inte säkert på det ännu. Jag har ett öppet sinne!

1. Vilket område forskar du i och varför? Jag har forskat i och specialiserat mig på naturmaterialteknik, mer specifikt 11

I N B L I C K

2 0 2 5

KREATIVA MATERIALLÖSNINGAR FORMAR FRAMTIDENS MEDICIN Text: Veronica Aspelin-Forsell • Bild: Valentina Morales Buschmann

Antimikrobiell resistens är ett av vår tids största hot mot mänsklig hälsa. Spetsforskningsenheten MADNESS vid Åbo Akademi möter krisen genom att utveckla nya materialbaserade lösningar.

I N B L I C K

2 0 2 5

”Inom spetsforskningsenheten MADNESS vid Åbo Akademi försöker vi motverka antimikrobiell resistens exempelvis genom att packa in läkemedel i material, och på så sätt kringgå resistensmekanismer.” Professor i farmaci Jessica Rosenholm leder spetsforskningsenheten MADNESS vid Åbo Akademi.

r 2019 slog Världshälsoorganisationen fast att antimikrobiell resistens hör till ett av de tio största globala hälsohoten. Prognoser visar att antimikrobiell resistens år 2050 kan orsaka upp till 10 miljoner dödsfall per år och kosta världsekonomin över 10 biljoner euro. Inom de närmaste åren väntas inga nya läkemedel som mikrober ännu inte har eller sannolikt kan utveckla resistens mot. Låg lönsamhet gör läkemedelsbolagen passiva i frågan.

– Men forskningen inger hopp. Flera grupper världen över närmar sig problemet från olika håll. Inom spetsforskningsenheten MADNESS vid Åbo Akademi försöker vi motverka antimikrobiell resistens exempelvis genom att packa in läkemedel i material, och på så sätt kringgå resistensmekanismer, förklarar Jessica Rosenholm, professor i farmaci och spetsforskningsenhetens ledare. MADNESS, som står för MaterialsDriven Solutions for Combatting Antimicrobial Resistance, förenar vetenskaperna farmaci, materialvetenskaper och datateknik. Professor i datateknik och vice spetsforskningsledare Ivan Porres menar att Åbo Akademis småskalighet skapar unika förutsättningar för tvärvetenskapligt samarbete. – Här möts vi i korridorerna, diskuterar

över disciplingränserna och lär oss av varandra. Tillsammans blir vi snabbare och mer kreativa, säger Porres. MADNESS tilldelades spetsforskningsstatus år 2024 och delfinansieras fram till 2028 av Stiftelsen för Åbo Akademi. Vid akademin pågår parallellt fyra spetsforskningssatsningar som ska främja banbrytande vetenskap, stimulera tvärvetenskapligt samarbete, stärka internationell konkurrenskraft och locka ny forskningsfinansiering. – Spetsenhetsstatusen är ett internationellt fenomen som forskarvärlden känner till. För MADNESS är det en kvalitetsstämpel som gynnar projektet globalt, säger Rosenholm.

Utvecklingsdrivet arbete Antimikrobiell resistens innebär att bakterier, virus, svampar eller parasiter utvecklar motståndskraft mot läkemedel som normalt används för att döda dem eller hämma deras tillväxt. Antibiotikaresistens är ett exempel på fenomenet. – Resistens kan inte utvecklas mot material på samma sätt som mot läkemedel, som oftast siktar in sig på en specifik mekanism, och därför har vi valt just den här angreppsmetoden. Med material avser vi i den här kontexten exempelvis nanopartiklar, antibakteriella ytor och textilier för sårläkning samt benimplantat,

förklarar Rosenholm. MADNESS tio forskningsledare och sammanlagt drygt fyrtio forskare koncentrerar sitt arbete i sex olika arbetspaket. De 16 publikationer som redan har utkommit inom ramen för MADNESS visar på snabb progression inom flera parallella delprojekt. – Publikationerna bygger förstås på tidigare forskning inom farmaci och materialvetenskap vid Åbo Akademi, men visst har vi gjort fina framsteg nu när vi tillåtits fokusera på ett gemensamt tema, förtydligar Rosenholm. För att ytterligare konkretisera det arbete MADNESS gör nämner Porres ett pågående in silico-experiment där man undersöker hur lignin kan förädlas till effektiva nanopartiklar. Med in silico avses undersökningar som görs med hjälp av datorbaserade modeller, simuleringar eller beräkningar i stället för i laboratorier eller i levande organismer. – Lignin är en restprodukt från pappersindustrin som har naturliga antimikrobiella egenskaper. Kanske kan det som tidigare setts som avfall bli en nyckelresurs i kampen mot resistens, säger Porres. MADNESS arbetar snarare utvecklingsdrivet än upptäcktsdrivet. Sällan handlar det om enstaka stora genombrott utan om att steg för steg bygga en verktygslåda av material, metoder och

På bilden professorerna Ivan Porres och Jessica Rosenholm samt forskningsledarna Xiaoju Wang, Peter Uppstu, Carl-Eric Wilén, Chunlin Xu och Kuldeep Bansal. analyser som kan användas i kampen mot antimikrobiell resistens. – Vårt sjätte och sista arbetspaket fokuserar på hur vi bäst ska gå vidare med lyckade kombinationer och förslag. Experter inom andra vetenskaper eller sakkunniga inom till exempel läkemedelsindustrin inkluderas i arbetet, nämner Rosenholm.

AI gör grovjobbet Datavetenskap och artificiell intelligens används redan inom läkemedelsindustrin för att påskynda utvecklandet samt testningen av nya molekyler. Metoden är kostnadseffektiv och betydligt mera etisk än de djurförsök som fortfarande utförs i branschen. – Än så länge kan simuleringarna inte ersätta djurförsök eller ta nya läkemedel direkt från dator till människa. Men ambitionen finns och utvecklingen går snabbt framåt, säger Rosenholm. I MADNESS utvecklar Porres och hans team metoder för att simulera tusentals olika nanopartikeldesigner – betydligt större och mer komplexa än molekyler – och snabbt identifiera de mest lovande alternativen. – Datorer kan sålla fram vilka varianter som har störst potential. De mest lovande går sedan vidare till laboratorietester, förklarar Porres. I Finland finns en av Europas mest

avancerade superdatormiljöer, i vilken tusentals simuleringar kan köras parallellt.

Ett unikt forskningsklimat vid Åbo Akademi Jessica Rosenholm och Ivan Porres berömmer MADNESS forskargrupp och inte minst projektets yngre talanger. Tre framgångsrika forskningsledare har knutits till MADNESS tack vare spetsenhetsfinansieringen av Stiftelsen för Åbo Akademi. – Peter Uppstu, Xiaoju Wang och Kuldeep Bansal imponerar ständigt med nya spinoff-projekt och ny betydelsefull forskningsfinansiering. Nu senast beviljades Wang 600 000 euro i anslag från Finlands Akademi för ett projekt inom materialforskning som direkt anknyter till MADNESS, berättar Rosenholm. MADNESS jobbar kontinuerligt för att engagera och rekrytera nya unga forskare till projektet. I MADNESS är doktorander men också studerande på magisternivå en självklar del av verksamheten. – Vi uppmuntrar aktivt studerande att utföra sina avhandlingsprojekt inom spetsforskningsenheten, säger Rosenholm. – Alla Åbo Akademis seniorforskare undervisar parallellt, vilket gör att de senaste resultaten snabbt når studenterna i föreläsningssalarna. Vi utmanar

dem, men de utmanar och inspirerar också oss i vårt arbete, säger Porres.

Samhällsrelevans bortom akademin Genom att kombinera materialteknologier, avancerade analysmetoder och AI-baserad design bidrar MADNESS till att forma framtidens medicin. Projektets framsteg kommuniceras regelbundet på den egna webbsidan på Åbo Akademis webbplats. MADNESS forskare sprider också framstegen under konferenser och branschevenemang. – Att MADNESS syns och hörs är avgörande för projektets fortsatta finansiering men också för Åbo Akademi och Finland som forskarnation. Våra resultat har global betydelse, konstaterar Rosenholm. – Vi bär alla ett ansvar för att sprida våra framsteg, men forskningsledarna har förstås en särskilt aktiv roll. Vi för en kontinuerlig dialog med samhället bland annat genom att själva sitta med i föreningar och organisationer som arbetar med de här frågorna, tillägger Porres. Följ MADNESS arbete och kommande evenemang på abo.fi/madness

”Alla Åbo Akademis seniorforskare undervisar parallellt, vilket gör att de senaste resultaten snabbt når studenterna i föreläsningssalarna.”

Ivan Porres är vice spetsforskningsledare för MADNESS.

I N B L I C K

2 0 2 5

Digitala hjälpmedel ger studenter lika förutsättningar Text: Helena Nylund • Bild: Datero rf

För att möta den utbredda förekomsten av inlärningssvårigheter har Åbo Akademi startat projektet DISKURS: Digitalt stöd för studenter med läs-, skriv- och koncentrationsutmaningar. Projektet sprider kunskap om digitala verktyg som underlättar inlärning och stärker studenternas möjligheter att fullfölja sina studier.

nna Granberg, planerare vid utbildnings- och lärandestödet vid Åbo Akademi, betonar att studenter ska ges lika förutsättningar att lyckas med sina studier. – Inlärningssvårigheter ska inte vara ett hinder för att ta examen. Därför vill vi vid universitetet lära studenterna använda de verktyg som finns och som kan underlätta inlärningen, säger Granberg. För att genomföra projektet samarbetar Åbo Akademi med den ideella föreningen Datero rf, ett kunskapscenter som erbjuder lösningar för personer med inlärningssvårigheter. Sonja Haga-Erickson, verksamhetsledare vid Datero, lyfter fram den snabba utvecklingen inom digital tillgänglighet. – Det har skett en enorm demokratisering under de senaste fem till tio åren. Hjälpmedlen har blivit enklare att använda och det finns många kostnadsfria alternativ, förklarar Haga-Erickson. Datero har specialiserat sig på de kostnadsfria verktygen för att göra stödet så tillgängligt som möjligt för alla studenter. Genom praktiskt inriktade utbildningar får deltagarna både en överblick över vilka verktyg som finns och konkreta kunskaper i hur de kan användas i studierna.

Mer än bara teknik – en fråga om jämlikhet Utbildningarna syftar till att ge studerande lika möjligheter att ta till sig kunskap. Bättre inlärning kan påverka prestationer, studietakt och välmående. – Universiteten vill ha de bästa hjärnorna, och det spelar ingen roll om man har inlärningssvårigheter eller inte. Därför stöder vi studenter med olika förutsättningar, säger Granberg.

En av de vanligaste stödformerna studerande använder sig av är uppläsning av text. Med webbläsarens avancerade läsare kan studerande både aktivera högläsningsfunktionen och anpassa textens disposition, kontraster och bakgrundsfärger. – Det är exempelvis skillnad på vilken kontrast som är mest lämplig beroende på om användaren har synnedsättning eller koncentrationssvårigheter. För personer med läs- och skrivsvårigheter har forskning visat att det kan vara till nytta att använda pastellfärger som bakgrundsfärg, förklarar HagaErickson.

”Inlärningssvårigheter ska inte vara ett hinder för att ta examen.” Granberg understryker att verktygen gör det möjligt att anpassa inlärningen efter varje individs behov. – Alla har rätt att ta till sig kunskap på det sätt som fungerar bäst för dem. Det viktiga är innehållet, inte om det sker genom att läsa med ögonen, lyssna med öronen eller som en kombination av båda, säger hon. Trots att hjälpmedlen finns tillgängliga är det många som inte känner till dem. – Den vanligaste reaktionen under våra utbildningar är förvåning över hur stort utbudet är och hur lätta verktygen är att använda, säger Haga-Erickson.

Hon nämner också tillgänglighetsbiblioteket Celia, som erbjuder böcker och material för alla med någon form av läsnedsättning.

Blick mot framtiden Framåt ser både Granberg och Haga-Erickson att AI (artificiell intelligens) kommer att spela en allt större roll. – Det går inte att prata om framtiden för digitala hjälpmedel utan att nämna AI. Diverse AI-verktyg underlättar redan vardagen för många studerande, och kommer säkert underlätta ännu mer i framtiden, säger Haga-Erickson. – Studerande kan besitta kunskapen och vara bra på att uttrycka sig, men ha problem med att bokstäver hoppar lite hit och dit. Då kan AI vara till hjälp. I sina studier är det viktigt att studenterna är tydliga med om de har använt AI och i så fall hur. Här har universiteten ett ansvar att utbilda studenterna i etisk användning av AI, säger Granberg. Sonja Haga-Erickson hoppas även att samarbetet mellan olika organisationer fortsätter att utvecklas. Samarbetet med Åbo Akademi är det största svenskspråkiga projektet Datero har genomfört i Finland. – Jag ser det som ett pilotprojekt för hela högskolesektorn i Svenskfinland, säger Haga-Erickson. Sedan projektets start 2023 har Datero hållit sex föreläsningar vid Åbo Akademi. Under hösten 2025 får ännu fler studenter möjlighet att delta i utbildningar vid Åbo Akademi om de digitala verktygen som finns som stöd för personer med läs-, skriv- och koncentrationsutmaningar. Projektet DISKURS finansieras av Stiftelsen för Åbo Akademi.

I N B L I C K

2 0 2 5

Kajsa engagerar sig för studenternas väl och ve Text och bild: Helena Nylund

Kajsa Viitamäki är årets mottagare av Ralf Törngren-priset. Priset delas ut till en studerande vid Åbo Akademi som vid sidan av sina studier gjort en betydande insats för att utveckla universitetet eller Åbo Akademis Studentkår. Under sin studietid har Viitamäki arbetat målmedvetet för att stärka studerandes välmående, trivsel och likabehandling.

ajsa Viitamäki, född 1998 i Korsholm, flyttade till Åbo år 2019 för att studera engelska. Innan dess hade hon två mellanår då hon arbetade som skolgångsbiträde i sin gamla lågstadieskola. Det var hennes kollegor i skolan som uppmanade henne att engagera sig i studentpolitiken eller föreningsverksamheten när studierna började. Sagt och gjort. Viitamäki blev både PR-chef och sekreterare i föreningen Finlands Svenska Lärarstuderandes Föreningsutskott i Åbo, vilket blev startskottet för en lång rad förtroendeuppdrag. Sedan dess har hon bland annat varit aktiv inom Humanistiska föreningen vid Åbo Akademi, både som sekreterare och ordförande, studentrepresentant i fakultetsrådet samt vice ordförande och fullmäktigeordförande vid Åbo Akademis Studentkår. – Jag tycker att föreningsengagemang är otroligt roligt och för mig har det varit väldigt betydelsefullt. Varje gång jag möter en gulis* uppmuntrar jag dem att våga prova. Man får så mycket tillbaka, både i form av erfarenhet och social gemenskap, säger Viitamäki.

Små förändringar med stor effekt Ett konkret exempel på hennes och kollegornas arbete är beslutet att förlänga lunchrasten. Under pandemin var pausen 45 minuter, men när studenterna återvände till campus blev köerna i lunchrestaurangerna så långa att tiden inte räckte till. Viitamäki drev frågan i studentkåren, och numera är lunchpausen en timme. – Det kan låta banalt, men även små förändringar kan göra stor skillnad för trivsel och välmående. Lunchpausen är ett viktigt avbrott under dagen, som ger studerande möjlighet att äta i lugn och ro, umgås med studiekamrater eller diskutera gemensamma grupparbeten. Utöver kandidatexamen i engelska har

Viitamäki avlagt ämneslärarpraktik i pedagogik. Nu skriver hon magisteravhandling i filosofi. Men hon betonar att studielivet är mycket mer än bara studier. – För mig är den sociala gemenskapen i föreningslivet oerhört viktig. Jag har fått vänner och erfarenheter som jag aldrig annars skulle ha fått, säger Viitamäki.

Ett inkluderande och tryggt studieliv Viitamäki lyfter fram evenemangens roll för gemenskapen och som viktiga inslag i studietiden. Särskilt viktig är gulishösten, som välkomnar nya studerande med olika aktiviteter. – Gulisintagningen handlar om att utföra roliga uppgifter i lag. Det är ett enkelt och bra sätt att lära känna varandra. Alla evenemang strävar efter att vara inkluderande. Nuförtiden finns ingen alkoholhets eller annan press, som kunde förekomma förr, berättar Viitamäki. Andra traditionella studentevenemang som Viitamäki nämner är fastlaskiainen i Vårdbergsparken, wappen och alla årsfester som kompletteras med de klassiska ”sitzarna”, som ofta har roliga teman. Idag har flera evenemang utsedda trygga personer som deltagarna kan vända sig till under kvällen. – För många känns det lättare att prata med en jämlik än med en auktoritetsperson. Viitamäki hoppas att universiteten uppskattar och stöttar föreningslivet. Ett rikt studieliv används ofta i marknadsföringen för att locka studenter, men för ett rikt studieliv på campus behövs ändamålsenliga lokaler, lyhördhet och praktiskt stöd. – En social gemenskap stärker både välmående och trivsel, men det är inte alltid lätt att hitta sin plats. Därför är det viktigt att det erbjuds lågtröskelaktiviteter där alla kan delta, något som föreningar ofta gör, förklarar Viitamäki.

*Gulis eller gulnäbb är en studerande som studerar första året.

Föreningsengagemang som balans till studierna Trots att föreningsverksamheten tar en del tid, anser Viitamäki ändå att engagemangen gynnat hennes studier. – Genom föreningar träffar man studerande från andra ämnen och årskurser. Jag har fått värdefulla tips och råd av andra, till exempel inför kandidatavhandlingen. Dessutom ger engagemanget en balans till studierna – något jag faktiskt saknar nu när jag helt fokuserar på min magisteravhandling. Hon önskar att fler uppdrag kunde anpassas för personer som vill engagera sig men inte har så mycket tid eller ork. – Jag möter ibland personer som jag upplever skulle må bra av att hitta ett socialt sammanhang, där exempelvis föreningsaktivitet kan vara ett alternativ, men de vill inte ta på sig ett för ansvarsfullt uppdrag. Det behövs roller som inte är så krävande.

Blick mot framtiden Viitamäki är optimistisk och ser ljust på framtiden, även om hon känner oro för dagens och morgondagens studerande. Försämrad ekonomi, svårigheter att få arbete och ökad skuldsättning är några av de faktorer som bekymrar henne. – Psykisk ohälsa och ekonomisk stress kan påverka både studietakten och antalet som faktiskt slutför sina studier. Det är ytterligare en anledning att värna om och stötta föreningarnas möjligheter att bedriva verksamhet, säger hon. Vad framtiden för med sig för Kajsa Viitamäki är ännu öppet. – Det finns så mycket jag vill prova. Jag är behörig lärare i engelska och filosofi, men är också nyfiken på andra möjligheter. Kanske jobb som riksdagsassistent eller generalsekreterare vid en studentkår. Eller så börjar jag forska om demokratifostran och den sjunkande läsförståelsen. Jag vet inte alls vart jag är på väg – och det är spännande!

I N B L I C K

2 0 2 5

Åbo Akademi satsar på genomströmning Text: Veronica Aspelin-Forsell • Bild: Tinksu Wessman • Illustration: Jake Papinaho

I N B L I C K

2 0 2 5

”Vi har bland annat kunnat se att arbetslivsanknytningen har goda effekter på genomströmningen. Vissa utbildningar leder direkt till yrken där examen är en förutsättning, och där är genomströmningen ofta hög. Samma sak gäller läroämnen som har ett aktivt utbyte med arbetslivet.”

Åbo Akademi satsar stort på studerandes genomströmning under strategiperioden 2025–2030: inom fem år ska 15 procent fler utexamineras inom utsatt tid.

rbetet med att förbättra genomströmningen vid Åbo Akademi har pågått under åtminstone de två senaste strategiperioderna. Under den pågående perioden 2025–2030 ska planer och förslag bli verklighet. – Vi gör de här insatserna av flera olika orsaker, men målet är förstås att gynna våra studerande, inte pressa dem. Alla vinner på att examen avläggs i tid. Vår roll i universitetsadministrationen och -ledningen är att ge studerande de verktyg de behöver för att nå hela vägen med sina studier och avhandlingar. Det här säger Åbo Akademis tf. rektor

Gunilla Widén. Vidare lyfter hon fram ekonomiska faktorer och universitetets avtal med Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) som orsaker bakom satsningen.

och arbetar nu målmedvetet med att åtgärda dem. Satsningarna berör hela organisationen och samtliga studienivåer, från första årets grundstudier till doktorandnivå.

– Åbo Akademi bidrar till UKM:s nationella mål om att 50 procent av landets unga vuxna ska ha en högskoleutbildning senast år 2030. Vi behöver trygga tillgången till vetenskaplig spetskompetens och modern utbildning i Finland, men också säkerställa att våra studerande kommer ut i arbetslivet inom rimlig tid, säger Widén.

Struktur och vägledning

– Många upplever övergången från andra stadiet till universitetsstudier som svår. Därför är det viktigt att första årets studerande får ordentlig handledning i hur de ska lägga upp sina studier och vad som förväntas av dem. Varje studerande har en egenlärare att vända sig till i studierelaterade frågor och våra studievägledare stöder på en mer generell nivå, säger Widén.

Åbo Akademi har under lång tid kartlagt hinder för genomströmning

För att göra studiestigarna tydligare ses kurshelheterna nu över i samtliga

ämnen. Målet är att minska antalet tillvalskurser särskilt i början av studierna. – Samtidigt behöver vi bli bättre på att kommunicera till våra studerande att de kan avlägga kurser också vid andra universitet och få dem tillgodoräknade i examen, säger Widén. En annan viktig satsning på genomströmning gäller avhandlingsprocesserna. Smidigare rutiner och gemensamma slutseminarier ska bidra till synligare framsteg och minska känslan av ensamhet. – Tydligare strukturer genom hela studietiden främjar också jämlikheten mellan studerande vid olika läroämnen, konstaterar Widén.

Samarbete förbättrar genomströmningen Under intervjun återkommer Gunilla Widén ofta till vikten av samarbete. Ett läroämnes sätt att stöda studerande att ta examen i tid kan ofta också tillämpas inom andra discipliner. – Vi har bland annat kunnat se att arbetslivsanknytningen har goda effekter på genomströmningen. Vissa utbildningar leder direkt till yrken där examen är en förutsättning, och där är genomströmningen ofta hög. Samma

sak gäller läroämnen som har ett aktivt utbyte med arbetslivet, nämner Widén. Widén påminner om att effektiviseringen av genomströmningen inte handlar om att peka ut vilka utbildningar som levererar bättre eller sämre, utan att frikostigt hjälpa varandra framåt. – Också utbytet med andra universitet är aktivt och präglas av generositet – man delar gärna med sig av fungerande modeller, säger Widén.

Tydlig målsättning för satsningen Under pågående strategiperiod ska Åbo Akademis genomströmning öka med 15 procent. Framstegen följs upp årligen och mäts i antalet utexaminerade studerande.

Under den senare delen av strategiperioden, 2027–2030, ska vi redan ha en ny struktur på plats, redo att tillämpas, säger Widén. Med stöd från Stiftelsen för Åbo Akademi kan akademin avsätta resurser för att nå genomströmningsmålet. – Bidraget möjliggör att vi fokuserat och målmedvetet kan genomföra de nödvändiga åtgärderna i detta massiva men oerhört viktiga projekt, och det är vi väldigt tacksamma för, avslutar Widén. Stiftelsen för Åbo Akademi finansierar satsningen.

– Vi arbetar fortfarande med att analysera vilka faktorer som hindrar genomströmningen och utvecklar våra processer efterhand.

I N B L I C K

2 0 2 5

VILKEN PLATS HAR RELIGIONEN I FINLANDS FÖRSVARSMAKT? Text: Veronica Aspelin-Forsell • Bild: Julia Lindholm

Doktorand Ossian Klingstedt vid Åbo Akademi forskar i religionens roll inom Försvarsmakten. Klingstedt sitter ner med Nylands brigads militärpastor Markus Weckström och beväringspastor Jesse-James Westman för att diskutera hur trosfrågor, tradition och mångfald vävs in i beväringstiden.

I N B L I C K

2 0 2 5

Doktorand Ossian Klingstedt vid Åbo Akademi undersöker religionens roll i Finlands försvarsmakt med ett stipendium från Donnerska institutet.

”Jag vill fånga hur religionsfriheten fungerar i praktiken under beväringstjänsten. Det handlar både om positiv frihet, att kunna utöva sin tro, och negativ frihet, att ha rätten att inte delta i religiösa tillställningar.”

oktorand Ossian Klingstedt, Nylands brigads militärpastor Markus Weckström och beväringspastor Jesse-James Westman delar intresset för religion och landsförsvar. Alla tre har gjort sin beväringstjänst vid Nylands brigad och i skrivande stund återstår en handfull dagar innan Westmans nio månader långa tjänstgöring tar slut. För honom väntar studier i teologi vid Åbo Akademi. År 2017 var Klingstedt i samma situation. – Jag har avlagt kandidat- och magisterexamen i religionsvetenskap och doktorerar nu inom samma område. Min nyfikenhet för olika religioner väcktes redan i barndomen och min högstadielärare i religion förstärkte intresset, berättar Klingstedt.

lektioner i moral och etik och hans närvaro under krigsövningar gjorde intryck. Stödet av beväringspastorn, hans egen stugförman, innebar också en viktig trygghet under tjänstgöringstiden. – I min beväringsstuga väckte militärpastorns arbete och de religiösa inslagen i krigsmannaedgången diskussion, minns Klingstedt. I sin doktorsavhandling närmar han sig frågan om religionens plats i Finlands försvarsmakt ur tre perspektiv: det institutionella, det praktiska och det individuella. Han studerar försvarets riktlinjer kring religion, hur trosutövning tillämpas i beväringarnas vardag och hur beväringarna själva upplever frågan.

Egna erfarenheter som grund för forskningen

– Hur beaktar Försvarsmakten att vi lever i ett allt mera diversifierat samhälle och att beväringarna har olika etnisk, kulturell och religiös bakgrund, frågar sig Klingstedt.

Reflektioner kring olika religiösa inslag under den egna beväringstiden inspirerade Klingstedt till temat för sin doktorsavhandling. Militärpastorns

– Jag vill fånga hur religionsfriheten fungerar i praktiken under beväringstjänsten. Det handlar både om positiv frihet, att kunna utöva sin tro, och

negativ frihet, att ha rätten att inte delta i religiösa tillställningar. Beväringarnas personliga upplevelser är helt centrala i forskningen, sammanfattar han.

Militärpastor med perspektiv Mycket har förändrats sedan Markus Weckström tillträdde som Nylands brigads militärpastor år 2003. År 2015 genomfördes en reform för att bättre förverkliga religionsfriheten i försvaret. – Militärpastorns lektioner blev då konfessionslösa och tjänstgöring för alla. Samtidigt blev andakter, gudstjänster och andra religiösa tillställningar frivilliga. Religiösa inslag finns fortfarande i militärparadtraditionen, som i krigsmannaedgången, men beväringarna har rätt att välja vad de vill delta i, säger Weckström. Idag undervisar militärpastorn främst i moral och etik och erbjuder samtal, krishjälp och närvaro till alla beväringar och all personal, oavsett tro eller icke-tro. – Närvaro är nog mitt viktigaste

I N B L I C K

2 0 2 5

”Närvaro är nog mitt viktigaste uppdrag. Att närvara vid en krigsövning, samtala och dela vardagen. Det bevarar mänskligheten i en tid som för många är omtumlande.” - Militärpastor Markus Weckström

uppdrag. Att närvara vid en krigsövning, samtala och dela vardagen. Det bevarar mänskligheten i en tid som för många är omtumlande, säger han.

sociologisk forskning, inte teologisk. Fokus ligger på beväringstjänstens kontrollerade och tillfälliga kontext – inte på religionens roll i krig.

Försvarsmakten respekterar religionsfriheten men stöttar också dem som aktivt vill praktisera sin tro, till exempel genom att ordna böneutrymmen, specialkost eller möjligheter att delta i religiösa högtider.

– Tack vare ett doktorandstipendium från Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning kan jag arbeta heltid med det här. Jag har även fått ytterligare finansiering för materialinsamlingens utgifter, berättar han.

– Men principen är alltid densamma: tjänst före gudstjänst, understryker Weckström.

Personliga upplevelser i fokus För att kartlägga beväringarnas individuella erfarenheter av religion i Försvarsmakten samlar Ossian Klingstedt in anonyma enkätsvar. Materialinsamlingen inleds så snart Försvarsmakten har godkänt hans ansökan. – Tanken är att samla material från fyra olika brigader med geografisk och demografisk spridning. Jag kommer själv att åka runt och presentera min forskning och uppmana alla att delta, oavsett religiös tillhörighet eller avsaknaden av tro. Men deltagandet är förstås frivilligt, säger Klingstedt. – Jag kommer även att intervjua en del av dem som svarar på enkäten för att få djupare insyn i deras upplevelser av de religiösa inslagen under deras beväringstid, tillägger han. Klingstedt betonar att han bedriver religionsvetenskaplig och religions-

Landsförsvarets yttersta innebörd Ossian Klingstedts forskning pågår samtidigt som krig präglar Europa. Nyligen deltog militärpastor Markus Weckström i en internationell konferens där han hörde ögonvittnesskildringar från kriget i Ukraina. – Ju närmare döden man kommer desto mer berörs man av existentiella frågor. Alla söker inte svar hos Gud, men de flesta behöver samtalsstöd och vägledning, konstaterar han. Under militärpastorns lektioner förbereds beväringarna för landsförsvarets yttersta innebörd – döden. Både Klingstedt och beväringspastor Westman menar att lektionerna om krigets regler och om medmänsklighet väcker känslor och diskussion. – Min erfarenhet är att de här lektionerna är väldigt uppskattade bland beväringarna, säger Westman. Westman har i egenskap av beväringspastor följt Weckström i hans arbete

under snart nio månader. Beväringspastorn fungerar som ett slags lärling hos och biträde åt militärpastorn, och kan också själv hålla andakter och ordna samtal med andra beväringar. – Jag har fått insyn i militärens retorik och hur man rör sig bland trupperna, men också studerat teologi. Det är inte uteslutet att jag själv söker en liknande tjänst i framtiden, säger Westman. – Finländska militärpastorer tjänstgör som specialofficerare och idag är det endast prästvigda i den Evangelisklutherska kyrkan som tjänstgör på heltid. I framtiden kan det se annorlunda ut, utvecklar Weckström.

Forskning med samhällsrelevans Ossian Klingstedt hoppas att hans kommande doktorsavhandling ska vara till nytta för Försvarsmakten som institution, för militärpastorerna i tjänst och för framtidens beväringar. – Det känns meningsfullt att ge beväringarna en röst och belysa de här frågorna just nu. Vi lever i en tid av väpnade konflikter men också av större öppenhet för andra människor och deras tro, särskilt bland ungdomar. Studier visar dessutom på ett visst uppsving i religiöst intresse bland unga män. – Jag hoppas att mina resultat ska väcka diskussion, leda till eventuell nödvändig förändring och uppmana till fortsatt forskning inom området, avslutar Klingstedt.

Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning • Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning (DI) är ett forskningsinstitut i anslutning till Stiftelsen för Åbo Akademi. • Sedan 1959 främjar DI forskning om religion, livsåskådning och kultur. DI förvaltar också Nordens största specialbibliotek inom religionsvetenskap. • DI delar årligen ut stipendier åt doktorander verksamma i Åbo eller Uppsala. Stipendierna beviljas i första hand för forskning inom religionsvetenskap, religionsfilosofi eller de delar av kulturvetenskaperna som berör religion i bred bemärkelse. • År 2025 delade DI ut tre doktorandstipendier på 12 månader och fyra på 6 månader.

I N B L I C K

2 0 2 5

FIXA SPRÅKET – EN NY SVENSKSPRÅKIG RESURS FÖR AKADEMISKT SKRIVANDE Text: Helena Nylund • Bild: Alexander Rancken, Heikki Räisänen

”Vi vill skapa en öppen plattform för språk och kommunikation i akademiska sammanhang och i arbetslivet, på svenska i Finland.”

Idén till projektet ”Fixa språket” föddes när kommunikationslärare från flera universitet i Finland samlades för att diskutera gemensamma utmaningar i arbetet. Diskussionen resulterade i målsättningen att skapa en öppen webbresurs för akademiskt skrivande och arbetslivskommunikation på svenska.

ixa språkets projektchef Maria Nyman, universitetslärare i svenska och kommunikation vid Åbo Akademi, berättar att målet är att samla material i en användarvänlig resursbank. – Vi vill skapa en öppen plattform för språk och kommunikation i akademiska sammanhang och i arbetslivet, på svenska i Finland. Mycket svenskspråkigt material om språkriktighet och vetenskapligt skrivande kommer från Sverige. Miljö, kultur och språkinfluenser skiljer sig mellan länderna och vi behöver resurser som är anpassade för våra förhållanden i Finland, förklarar Nyman.

En resurs för hela högskolesektorn Projektet är ett samarbete mellan de universitet i Finland som erbjuder utbildning på svenska: Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan och Aalto-universitetet. Strävan är att även yrkeshögskolorna ska ansluta sig till projektet. Namnet Fixa språket är inspirerat av en typisk arbetssituation: – Studenter frågar ofta ”kan du fixa det här?”, berättar Nyman med ett skratt. Plattformen riktar sig i första hand till de cirka 13 000 studenter som studerar på svenska vid landets universitet, men även lärare, handledare, forskare och andra yrkesverksamma personer har

nytta av materialet. Resursbanken kommer bland annat att omfatta stöd för popularisering av vetenskap, klarspråk, textstruktur och vetenskaplig stil. – Innehållet fokuserar på akademisk svenska, men är tänkt att vara användbart för alla, oavsett om personen har svenska som modersmål eller håller på att lära sig språket, säger Nyman. Materialet kommer bestå av texter, presentationer, videor, interaktiva övningar och praktiska råd om skriftligt och muntligt språk. Tanken är att erbjuda både lättillgängliga resurser och fördjupande material, så att innehållet möter olika användares behov. – Innehållet uppdateras kontinuerligt. Det är viktigt att materialet är aktuellt,

I N B L I C K

2 0 2 5

”Det är viktigt att materialet är aktuellt, tillförlitligt och anpassat för Finland. Då behöver användarna inte förlita sig på råd som gäller sverigesvenska förhållanden eller AI-verktyg.”

Maria Nyman är projektchef för Fixa språket.

tillförlitligt och anpassat för Finland. Då behöver användarna inte förlita sig på råd som gäller sverigesvenska förhållanden eller AI-verktyg, betonar Nyman.

Stöder lärare och förbättrar genomströmningen Under det förberedande arbetet samlade projektgruppen in information om de deltagande universitetens behov och erfarenheter samt vad de upplever att de studerande behöver hjälp med. Många lärare och handledare lyfte fram att denna resurs är efterlängtad. – Ofta ser lärare och handledare på texterna ur en annan synvinkel än vi språklärare gör. Lärare vill fokusera på sitt ämne och substansen i studenternas texter, men bristande språkkunskaper stjäl fokus. Språkliga brister kan dessutom påverka hur bra läsaren förstår texten och innebörden, samt vilket vitsordet blir, säger Nyman. Resursbanken Fixa språket förväntas också bidra till att förbättra genomströmningen vid universiteten. Plattformen hjälper studenterna nå de krav som ställs på en akademisk svenska och

avhandlingarnas struktur i Finland, och på så vis underlätta att studierna slutförs inom utsatt tid.

studenterna och en ökad säkerhet i akademiskt och professionellt språkbruk på svenska.

– Studenterna behöver ofta råd kring hur de ska bygga upp sin text eller planera de olika momenten i en avhandling. För den som inte har skrivit en avhandling tidigare kan det vara svårt att komma i gång utan vägledning, säger Nyman.

Finansiering och framtiden

Svenskan som vetenskapsspråk Projektet har också en samhällelig betydelse: det kan stärka svenskans status som vetenskapsspråk i Finland och motverka dess domänförlust. – Även om många avhandlingar skrivs på engelska behövs färdigheten att kunna sammanfatta sin forskning på svenska. Om materialet används också utanför universitetssamfundet kan det bidra till att bevara mångfalden i det akademiska språkbruket och till att våra studenter går ut i arbetslivet med solida kunskaper i svenska, säger Nyman. Projektets långsiktiga effekt väntas bli en förbättrad språkbehärskning bland

För närvarande arbetar projektgruppen med att samla in och producera material. Följande steg är att testa och vidareutveckla plattformen inför lanseringen 2026. Maria Nyman vill rikta ett tack till finansiärerna: – Tack vare finansieringen kan vi avsätta tillräckligt med arbetstid för projektet och arbeta långsiktigt, vilket är nödvändigt för ett så här omfattande projekt. Samtidigt är finansieringen en bekräftelse på vår egen magkänsla och våra erfarenheter; ett sådant här projekt behövs och är viktigt, avslutar Nyman. Sajten fixaspraket.fi är under arbete och lanseras hösten 2026. Stiftelsen för Åbo Akademi har bidragit till projektet, som även fått stöd från Svenska kulturfonden och Svenska litteratursällskapet i Finland.

”Projektet har också en samhällelig betydelse: det kan stärka svenskans status som vetenskapsspråk i Finland och motverka dess domänförlust.”

I N B L I C K

2 0 2 5

Från myrstackar till musicerande – Löfgrens kulturfond stödjer utbildning och kultur Text: Veronica Aspelin-Forsell • Bild: Studio Strandvägen, Åbolands naturskola

Ett femtiotal aktörer verksamma inom utbildning och kultur beviljas årligen bidrag ur Martha och Albin Löfgrens kulturfond. Bidragsmottagarna erbjuder aktiviteter på svenska för olika åldersgrupper i Åboland. Rockskolan i Åbo och Åbolands naturskola är två av föreningarna som med hjälp av fondfinansieringen kan erbjuda barn och unga musik- respektive miljöundervisning.

I N B L I C K

2 0 2 5

Rockskolans verksamhetsledare Andreas Kaján brinner för sitt arbete – att ge unga ett sammanhang och möjlighet att musicera.

tillsammans. För att vi ska kunna fortsätta erbjuda unga musikundervisning och ett meningsfullt sammanhang är extern finansiering helt avgörande, säger verksamhetsledare Andreas Kaján.

– Tack vare stödet kan vi fortsätta erbjuda naturskoldagar på svenska åt barn i Åbo, S:t Karins, Pargas och på Kimitoön. Genom närvaro, lek och praktiska övningar ute i naturen väcks barnens intresse för sin omgivning. Den som vistas i naturen tenderar också att ta bättre hand om den, säger Åbolands naturskolas naturskollärare Emilia Nordling.

Föreningen Natur och Miljö grundade Finlands första naturskola år 1986. Sedan 2017 finns verksamheten också lokalt i Åboland. Under ledning av naturskollärarna Emilia Nordling och Maija Kaunismaa får cirka 2 000 barn och 300 vuxna årligen uppleva den åboländska naturen.

östen 2024 beviljades Rockskolan i Åbo och Åbolands naturskola bidrag ur Martha och Albin Löfgrens kulturfond för sina respektive verksamheter år 2025. Bidraget är ett nödvändigt komplement till termins- eller bokningsavgifter.

– Rockskolan erbjuder barn och unga möjligheten att spela i band och utvecklas som musiker individuellt och

Praktisk miljöpedagogik för barn

– Vår verksamhet riktar sig till daghemsbarn från tre år upp till årskurs sex. Miljöpedagogiken anpassas enligt barnens ålder och kunskapsnivå, men kärnan i verksamheten förblir den samma: uteundervisning som anknyter till årstid och plats, berättar Nordling. Som utbildad biolog och lärare i småbarnspedagogik har Nordling kunskapen som krävs för att locka med barnen på en upptäcktsfärd i det gröna. Naturskoldagarna är lika mycket till för de vana naturälskarna som de barn som sällan vistas i skog och mark.

– Den positiva responsen från barnen och deras lärare gör arbetet meningsfullt. Någons förtjusning över att stöta på en fågel eller sländlarv, och någon annans förvåning över myrstackens många dörrar. Nya upptäckter när man tittar under vattenytan och glädjen över att förstå ett fenomen bättre i naturen än i läroboken. Vi jobbar med alla sinnen och naturskoldagen är full av överraskningar och insikter, säger Nordling.

Musikundervisning under fria former Medan undervisningen i Åbolands naturskola sker i anslutning till daghemmen och skolorna erbjuder Rockskolan fritidssysselsättning med Gillesgården i Åbo som bas. Barn och unga bildar band under Rockskolans handledning och ges individuell undervisning i det egna instrumentet. – Tanken är att varje band består av ungefär jämngamla barn som musicerar på samma nivå. Tillsammans utforskar de musiken under avslappnade former och hittar med tiden sin egen grej, berättar Andreas Kaján. Kaján och Rockskolans övriga undervisningspersonal har själva erfarenhet av att spela i band och känner till fördelarna med hobbyn. Musiken är ett kraftfullt uttryckssätt och bandgemenskapen blir ofta stark.

”Musiken för samman barn och unga som annars aldrig hade mötts och i de här mötena föds tolerans och respekt för varandra.”

I N B L I C K

2 0 2 5

Många av Rockskolans band möts varje vecka under flera års tid och i takt med att bandmedlemmarna växer som musiker stärks också vänskapsbanden. – Som verksamhetsledare tar jag hand om allt från lektionsplanering och undervisning till spelningsbokningar och föräldrakontakt. I jobbet ingår samtidigt att vara en närvarande och trygg vuxen i unga människors liv. Det är ett stort ansvar och privilegium, säger Kaján.

Verksamhet under utveckling Både Emilia Nordling och Andreas Kaján har sett sina föreningar utvecklas och växa med åren. När Kaján tog över rollen som Rockskolans verksamhetsledare år 2017 undervisade han och hans kollegor cirka tjugo barn. De senaste åren har elevantalet vuxit till omkring sextio musiker fördelat på tio band. – Rockskolan grundades av Sam Fröjdö år 2008 och drevs långt av honom de första tio åren. Sedan jag tog över har vi fördelat ansvaret på flera

personer och har därigenom gradvis kunnat välkomna flera med i gemenskapen, säger Kaján. Rockskolans elever betalar en terminsavgift och för att flera ska kunna delta hålls avgiften så låg som möjligt. Familjer med ansträngd ekonomi kan ansöka om avdrag. – Men extern finansiering i likhet med bidraget ur Löfgrens kulturfond är helt avgörande för Rockskolans fortsatta existens. Vi vill inte bara finnas utan också fortsätta utvecklas och växa. Vi hade gärna satsat ännu mera på nya samarbetsformer som gynnar bandens utveckling och scenvana, nämner Kaján. Ett liknande ekonomiskt upplägg gäller vid Åbolands naturskola, som uppbär en liten avgift av de daghem och skolor som bokar tjänsten. Fondfinansieringen möjliggör ändå mera jämlik tillgång till miljöpedagogik genom att avgifterna hålls nere. – Tack vare investeringar i verksamheten har Åbolands naturskola idag tre anställda och förutom naturskolorna

ordnar vi även årliga fortbildningstillfällen för pedagoger samt fritidsutflykter och evenemang, nämner Nordling. Hur skulle Åbos och Åbolands barn och unga påverkas av att Rockskolan och Åbolands naturskola inte fanns? – Under coronapandemin fick vi ju faktiskt se vad som sker när hobbyverksamhet läggs ner. Musik kan man förstås spela också på egen hand, men kärnan i Rockskolan är ju gemenskapen, att vi musicerar tillsammans. Musiken för samman barn och unga som annars aldrig hade mötts och i de här mötena föds tolerans och respekt för varandra, sammanfattar Kaján. – Utan naturskolorna skulle Åbolands barn och unga ha betydligt färre möjligheter till miljöpedagogisk undervisning. Barn och unga behöver vistas i naturen för att den får oss alla att må bra, men också för att de ska bli medvetna om hur deras handlingar påverkar den. Den miljömedvetenheten är viktig för vår åboländska natur, avslutar Nordling.

Martha och Albin Löfgrens kulturfond • Martha och Albin Löfgrens kulturfond är en fond med över hundraåriga anor som sedan 2020 ägs och förvaltas av Stiftelsen för Åbo Akademi. Fondens syfte är att upprätthålla och bevara den finlandssvenska kulturen och utbildningen på svenska i Finland, med tyngdpunkt på Åboland. • År 2024 beviljades 54 aktörer verksamma inom kultur och utbildning i Åboland bidrag för sammanlagt 300 000 euro.

”Genom närvaro, lek och praktiska övningar ute i naturen väcks barnens intresse för sin omgivning. Den som vistas i naturen tenderar också att ta bättre hand om den.”

Åbolands naturskolas naturskollärare Emilia Nordling undervisar daghemsbarn från tre år upp till årskurs sex i miljöpedagogik.

I N B L I C K

2 0 2 5

Konst på campus Text: Helena Nylund • Bild: Erik Saanila, Hathaikant Ranumas, Kia Koponen, Sarc+Sigge, Vesa Aaltonen, Annika Welling-Nyberg

Motiv från Toledo (1955) av Ragnar Ekelund.

I Astra har den offentliga konsten en lika självklar plats som föreläsningssalarna och mötesrummen. Här möts tre nya samtidsverk och äldre konst ur Stiftelsens för Åbo Akademi konstsamling. Den offentliga konstens roll är att öka trivseln men också uppmana till dialog och förstärka platsens identitet.

ad gör ett campusområde lockande för studier och arbete? Hur kan vi stärka känslan av samhörighet och välbefinnande i de fysiska miljöerna? Konst i offentliga miljöer är en del av svaret. – Offentlig konst i utbildningsmiljöer är central för det som brukar kallas universitetens tredje uppgift, vid sidan

av undervisning och forskning. Den handlar om att samverka med samhället, säger Fred Andersson, universitetslektor i visuella studier vid Åbo Akademi. Konst på campus stärker känslan av identitet, bidrar till kreativitet och utmanar oss att tänka nytt. I den nya campusbyggnaden Astra i Åbo förenas samtida och traditionell konst. – Det är ofta konsten som gör platsen till något mer än bara ett fysiskt utrymme. Den blir en igenkänningsfaktor, en mötesplats och en orsak till diskussion. Offentlig konst är en viktig del av campusupplevelsen, vid sidan av den högklassiga arkitekturen och en välfungerande infrastruktur, säger Ulrika Grägg, intendent vid Stiftelsen för Åbo Akademi och ansvarig för stiftelsens konstsamling. Stiftelsens för Åbo Akademi konst deponeras i Åbo Akademis och Yrkeshögskolan Novias byggnader i Åbo,

Ulrika Grägg, intendent vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Vasa och Jakobstad. Offentlig konst, speciellt i utbildningsmiljöer, når ut till människor med olika bakgrund och intressen. På campus är konsten närvarande i vardagen, gratis och tillgänglig för alla.

Konstkonceptet Brännande tid I Astra investerar Stiftelsen för Åbo Akademi i konst enligt enprocentsprincipen, vilket innebär att minst en procent av byggnadskostnaderna avsätts för konst. Satsningen förverk-

Fred Andersson, universitetslektor i visuella studier vid Åbo Akademi.

I N B L I C K

2 0 2 5

ligas som tre unika platsbeställda verk. De nya verken har tagits fram inom konceptet Brännande tid, som speglar den tid vi lever i: utmanande, brännande men inte utan hopp. – Idén utgår från att Astras omgivning representerar olika historiska skikt. Spår av Gadolinia, som stod färdigt 1969, är synliga i den nya byggnaden. I samband med de arkeologiska utgrävningarna hittades lämningar av byggnader, som uppförts redan före Åbo brand år 1827. Vedertagna sanningar, vetenskapliga rön och upptäckter omkullkastas gång på gång. Det ger oss nya perspektiv på vår egen bildning och historia, säger Grägg. De tre nya beställningsverken är platsspecifika och väldigt olika. Hilda Hellström från Sverige har skapat en stor utomhusskulptur medan Åbokonstnären Jouna Karsi har förverkligat en skulptural installation för Astras entré. Den internationellt verksamma Nastja Säde Rönkkö gör en flerårig performance. Gemensamt för de tre verken är att de är fritt utformade inom konceptet och att de ifrågasätter färdiga ramar och förutfattade uppfattningar om konst.

passar så bra i just utbildningsmiljöer, konstaterar Fred Andersson. Konceptet har tagits fram i samarbete med Public Art Agency Finland. Verken har valts av en jury bestående av representanter från Stiftelsen för Åbo Akademi, Åbo Akademi, Åbo Akademis studentkår, Åbo stad och arkitektbyrån Sarc+Sigge. En av juryns studentrepresentanter är politices kandidat Kia Koponen. Hon betonar vikten av att inkludera studerande i den här typen av beslut. – Det här är utrymmen som kommer att användas av många studerande och det är viktigt att vi trivs. Konst spelar en stor roll för hur ett rum upplevs, även om man kanske inte aktivt tänker på saken, säger Koponen. – Det är ett modigt initiativ av stiftelsen att göra en så stor satsning, inte bara på själva campus utan även med att ta fram konst specifikt för det här området och för den här målgruppen.

– Samtidskonst kan till exempel väva samman teater, filosofi, litteratur, sociologi och historia. Konstens tvärvetenskapliga inslag gör också att den

Det är exceptionellt att ett performanceverk anskaffas som ett offentligt beställningsverk i Finland, säger Grägg.

Konstens kraft Konst är mycket mer än dekoration. Den bidrar till förståelse, dialog och kritiskt tänkande. Förenta Nationerna framhåller i artikel 27 i sin deklaration om de mänskliga rättigheterna att alla har lika rätt att njuta av konst i olika former. – Konst hjälper oss se samband och uttrycka sådant som är svårt att förklara. Den kan också utmana oss, eller till och med ha en demokratisk roll. Därför uppmuntras samtidskonst inte i auktoritära länder – den är för ifrågasättande, säger Fred Andersson. Ulrika Grägg betonar konstens betydelse för studenter: – Jag vill att unga människor ska få möta olika perspektiv. För mig är det viktigt att visa att det finns olika sätt att se på verkligheten. Vi lever i utmanande tider. Detta undgår inte heller konstnärerna. Exempelvis bildkonstnär Maria Wolframs perspektiv på identitet väcker ofta känslor, säger Grägg. – Enligt mig är en av konstens viktigaste uppgifter att väcka tankar. Man behöver inte tycka om allt, men bra

Politices kandidat Kia Koponen.

Chevreuse (1952) av Ragnar Ekelund.

I N B L I C K

2 0 2 5

Marmorbyst av Marita Walldén föreställande okänd kvinna. Byst föreställande Johan Ludvig Runeberg (1804-1877), okänd konstnär.

konst berör, föder samtal och lämnar avtryck – något man kan minnas långt efter studietiden, säger Koponen.

Tradition möter samtid I Astra möts ny samtidskonst och äldre verk ur stiftelsens samling. Här finns traditionellt måleri, skulpturer, medaljonger och modern konst. – Eftersom konsten har planerats in redan från början har vi kunnat skapa helheter som tillsammans berättar både om platsens och akademins historia. Enskilda verk som kanske inte skulle fungera på egen hand blir en del av en större berättelse. I auditorierna har vi till exempel placerat byster ur samlingen, integrerade i akustikskivorna, berättar Grägg. Särskilt viktigt är att synliggöra fler röster. – De flesta bysterna föreställer stormän och akademiker, men i samlingen finns

också en byst av en okänd kvinna. Den har vi valt att lyfta fram som en symbol för det osynliga arbete som kvinnor genom tiderna har gjort för både Åbo och Åbo Akademi, säger Grägg. Astra är inte enbart ett nybygge. Gadolinias grund och den ursprungliga restaurangen har bevarats och restaurerats. Här placeras konst från 1960- och 70-talen för att spegla tidsepoken.

Är det svårt att blanda traditionell konst med samtidskonst? – Det är så skönt med äldre konst, den är ju så vacker. Samtidskonsten är ofta jobbig och besvärlig. Samtidskonsten utmanar en och tvingar en att tänka. Men det är inte bra att i en utbildningsmiljö enbart ha den vackra konsten hängande på väggarna. I en utbildningsmiljö behöver man bli utmanad, säger Fred Andersson. Grägg poängterar att både den befintliga

”Enligt mig är en av konstens viktigaste uppgifter att väcka tankar. Man behöver inte tycka om allt, men bra konst berör, föder samtal och lämnar avtryck – något man kan minnas långt efter studietiden. ”

och den nyanskaffade konsten är en del av Åbos, stiftelsens och Åbo Akademis historia. Alla inslag har sin plats i samma utrymme. – Dessutom fokuserar vi som betraktare på olika saker i konsten, baserat på våra egna erfarenheter. Någon kan uppleva en målning av en segelbåt som idyllisk och lugnande, men för en person som varit med om en olycka till havs kan målningen väcka traumatiska minnen till liv, säger Grägg. – Jag tycker det är fräscht att blanda olika konststilar. Det är bra att användarna av Astra ser att konst inte enbart är äldre målningar, även om de också är viktiga eftersom de berättar en historia som modern konst inte kan göra, säger Kia Koponen.

Den offentliga konstens utmaningar och framtid Det finns också utmaningar med konst i offentliga miljöer. Det kan handla

Bildkonstnär Maria Wolframs verk Vid muren (2010) ställs ut i Astra.

I N B L I C K

2 0 2 5

Skiss av Jouna Karsis konstverk Möjligheternas skärgård.

Skiss av Hilda Hellströms skulptur Passage of Time.

om praktiska saker som att målningar far illa av för mycket solljus eller om säkerhetsaspekter. – Skadegörelse är en risk, men ofta har konst i offentliga miljöer en lugnande effekt och minskar på oroligheter. Den ökar respekten för platsen, säger Grägg. Det som är svårare att förbereda sig för är mottagandet. Grägg konstaterar att alla reaktioner är välkomna och att kritik är lika värdefullt som uppskattning. Diskussion är en del av konstupplevelsen. – Det ska bli spännande att se hur

performanceverket förverkligas. Redan nu har det väckt diskussion bland mina studiekompisar, och vissa har svårt att greppa det. Det är positivt att verket väcker tankar. Eftersom Rönkkö är en erkänt skicklig konstnär har jag stort förtroende för henne. Jag ser fram emot att ta del av verket, säger Kia Koponen. Både Andersson och Grägg hoppas att offentlig konst fortsätter vara en självklar del av universitetsmiljön också framöver. – Jag hoppas att konstens roll i undervisning och forskning stärks. Inte som

något extra vid sidan av, utan som en integrerad del. Det förutsätter dialog och samarbete mellan forskare och konstnärer. Vad skulle det innebära om man närmade sig frågor inom kemiteknik från ett konstnärligt perspektiv, spekulerar Andersson. Man kan bekanta sig med Stiftelsens för Åbo Akademi konstsamling i den nationella söktjänsten Finna, saa.finna.fi. Från och med januari 2026 kommer det finnas en digital guidebok för den som vill fördjupa sig i konsten i Astra.

Tre konstverk – tre sätt att tolka tid och plats De beställda verken i Astra är olika till form och uttryck, men förenas under konstkonceptet Brännande tid. Hilda Hellström – Passage of Time Hilda Hellströms skulptur består av stora gjutna block som tillsammans bildar ett portmotiv. Blocken placeras framför byggnadens trappa, där besökare kan sitta. Verket bygger på arkeologiska fynd från området. Fynden har inspirerat konstnären att skapa förstoringar av motsvarande föremål, som sedan gjutits in i pelarna. Verket anknyter till geologi, historia och arkeologi – ämnen starkt förankrade i Åbo, både vid Åbo Akademi och Åbo universitet. Jouna Karsi – Möjligheternas skärgård Inomhusverket av Åbokonstnären Jouna Karsi, utforskar tidens skikt och kunskapens betydelse på ett modernt sätt. Verket placeras i Astras entré och består av öliknande former som påminner om landskapsfragment utskurna ur marken. De utvecklas till stigliknande strukturer som symboliserar tiden som en skärgård av möjligheter, där nutid, förflutet och framtid samexisterar. Nastja Säde Rönkkö – here with you Nastja Säde Rönkkös fleråriga performance here with you fördjupar sig i Astras gemenskap och tidsuppfattning. Verket inleds hösten 2026. Konstnären kommer att tillbringa en dag varje månad i Astra under två års tid. Verket växer på så vis fram ur gemenskapens behov, i vardagen och i rummet. Förberedande workshoppar för allmänheten ordnas under hösten 2025 och våren 2026. För att delta behövs ingen tidigare erfarenhet av performancekonst eller uppträdande.

I N B L I C K

2 0 2 5

En kappsäcksradio av märket Maestro ur Sibeliusmuseums samlingar.

Finna tillgängliggör stiftelsens samlingar Söktjänsten Finna samlar material från bibliotek, arkiv och museer i en och samma digitala portal. I söktjänsten ingår tiotusentals objekt ur Stiftelsens för Åbo Akademi samlingar.

edan år 2022 finns delar av Stiftelsens för Åbo Akademi samlingar digitaliserade och tillgängliga för alla via söktjänsten Finna. Tjänsten administreras av Nationalbiblioteket i samarbete med över 400 aktörer runtom i Finland. Finna omfattar miljontals exemplar av avgiftsfritt kultur- och vetenskapsmaterial på webben.

Sibeliusmuseum, museet Ett Hem och konstnärshemmet Casa Haartman. I samlingarna ingår bland annat bildkonst, arkivmaterial, skulpturer, instrument, möbler, textilier, porslin och föremål. Genom att katalogisera och digitalisera sina samlingar värnar Stiftelsen för Åbo Akademi om det gemensamma kulturarvet.

Verktyg för studerande och forskare

Stiftelsens samlingar består av en allmän konstsamling och samlingar kopplade till de tre museerna

Studerande och forskare är flitiga användare av Finna, som märkbart underlättar både informationssökning

och materialinsamling. I Finna förenas kurslitteratur, e-böcker, artiklar och avhandlingar med museernas och arkivens mångsidiga material. – En del material finns att bekanta sig med direkt i Finna, men ofta behöver man beställa en kopia av eller besöka den aktör som handhar materialet, förklarar Sibeliusmuseums samlingsintendent Sanna Linjama-Mannermaa. Linjama-Mannermaa har under de senaste åren lett arbetet med att digitalisera Sibeliusmuseums samlingar. Museets samlingar omfattar bland

annat cirka 10 000 originalmanuskript av finländska kompositörer och mångsidiga personarkiv bestående av exempelvis fotografier, brev, konsertprogram och ljudinspelningar. – Sibeliusmuseums samlingar utnyttjas årligen av ett flertal forskare, ofta musikvetare, och de har oftast hittat information om materialet i just Finna, säger Linjama-Mannermaa.

En växande söktjänst Stiftelsens digitaliseringsarbete pågår kontinuerligt och nytt material ur

samlingarna laddas regelbundet upp i Finna. I dag finns 43 130 objekt digitaliserade i stiftelsens Finna, av vilka 13 756 är direkt tillgängliga i tjänsten. – I söktjänsten finns bland annat en hel del av Sibeliusmuseums digitaliserade fotografier av musiker, körer och orkestrar. Som användare får du ladda ner och använda bilderna så länge du nämner Sibeliusmuseum som källa, säger Linjama-Mannermaa.

liggöra för forskare, studerande och allmänheten: – Detta är endast en bråkdel av våra samlingar, kanske omkring 5 procent, säger Linjama-Mannermaa. Bekanta dig med stiftelsens samlingar i Finna: saa.finna.fi

Ur Sibeliusmuseums samlingar har 40 012 objekt laddats upp i Finna, men ännu finns gott om skatter att tillgäng-

Bilden föreställer en handskriven notbok för piano som tillhörde Anna Catharina Öhrbom (1725-1784). Notboken är daterad ”Taimo d. 29. Januarij 1759”.

I N B L I C K

2 0 2 5

Stiftelsens samlingar är öppna för studerande, lärare och forskare Text: Helena Nylund • Bild: Studio Liikkuva, Vesa Aaltonen

Stiftelsen för Åbo Akademi erbjuder unika resurser för studerande, undervisande personal och forskare genom sin egen konstsamling och i samarbete med museerna Casa Haartman, Ett Hem och Sibeliusmuseum samt Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning. Ett Hem, interiör.

Casa Haartman, interiör.

tiftelsen för Åbo Akademi driver museerna Ett Hem, Casa Haartman och Sibeliusmuseum. Museet Ett Hem var ursprungligen konsul Alfred och Hélène Jacobssons privata hem. Museet visar upp möbler, porslin, textilier, silver och tenn, familjens fotografier, menykort och cirka 200 konstverk. – Vi samarbetar aktivt med Åbo Akademi. Till exempel har ämnet konstvetenskap haft en föreläsning i museet där de studerande lärde sig om bevarande och konservering samt om katalogisering av föremål. En litteraturkurs i ämnet engelska använde sig av paret Jacobssons boksamling, som innehåller över 3 000 volymer, berättar museiamanuens Maria Solin. Casa Haartman i Nådendal är konstnären Axel och hans fru Hedvig Haartmans hem, som bevarats med ursprunglig inredning. Museiamanuens Maria Jansén berättar att de har skisser och verk som omfattar hela Axel Haartmans konstnärskap. Samlingarna innefattar även fotografier, smycken och material om släkterna Haartman och Wrede. – Varje år brukar vi inleda sommarsäsongen med Barnens museidag i samarbete med Nådendals musikfestspel och Nådendals museum. Familjer får utforska museet på ett lekfullt sätt, berättar Jansén.

Sibeliusmuseum är ett mångsidigt musikmuseum som ordnar utställningar och konserter. Samlingsamanuens Ilona Vanhakartano berättar att det i museets samlingar finns digert material som används både av forskare och i museets egna utställningar. – Sibeliussalen lämpar sig väl för seminarier, paneldiskussioner, populärvetenskapliga program och givetvis levande musikframträdanden. Med stöd av oss i personalen kan forskningsprojekt omvandlas till utställningar, berättar Vanhakartano.

Stöd för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning (DI) är ett privat forskningsinstitut i anslutning till Stiftelsen för Åbo Akademi. DI är verksamt inom religionsforskning i bred bemärkelse. Institutet stöder forskning och undervisning bland annat genom att handleda doktorander vid Åbo Akademi och Åbo universitet, dela ut doktorandstipendier och ett forskarpris. Tidskriften Approaching Religion har möjliggjort för många unga forskare att publicera vetenskapliga artiklar. – Institutet förvaltar Nordens största religionsvetenskapliga specialbibliotek med cirka 90 000 volymer och tidskrifter inom antroposofi, esoterism, nyreligiositet, religionssociologi och

religionspsykologi. Biblioteket är öppet för alla och volymerna är tillgängliga via Åbo Akademis bibliotekssystem Alma, berättar institutets forskningskommunikatör Anna-Stina Hägglund.

Stiftelsens konstsamling erbjuder ett brett konstutbud att forska i Stiftelsens för Åbo Akademi konstsamling bygger på donationer och består av cirka tusen verk från sent 1700-tal till idag. – Samlingen omfattar traditionell konst, porträtt och samtida inhemsk konst. Forskningsprojekt kan exempelvis handla om enskilda konstnärer, tidsepoker eller motiv, förklarar intendent Ulrika Grägg. Grupper kan bekanta sig med samlingarna och stiftelsens vetenskapsområden, så som arkiv, bibliotek, forskning, kulturproduktion och museologi. Studenter får kostnadsfritt använda bilder av föremål, konstverk och arkivmaterial för sina avhandlingar. Har du en idé för samarbete kring stiftelsens samlingar, till exempel som undervisningsmaterial, forskningsprojekt eller populärvetenskapliga program? Hör av dig till stiftelsen@stiftelsenabo.fi!

Porträtt av Walborg Jacobsson, av Elin Danielson-Gambogi, 1890. Walborg var paret Jacobssons fosterdotter.

Kyrkparken blev konstgalleri Text: Helena Nylund • Bild: Vesa Aaltonen

För andra sommaren i rad förvandlades Kyrkparkens terrass till ett grönskande konstgalleri i samarbete med Stiftelsen för Åbo Akademi. Årets utställning var inspirerad av museet Ett Hem, beläget ett stenkast från parken.

useet Ett Hem är konsul Alfred Jacobsson och hans fru Hélènes hemmuseum. Museets inredning erbjuder en unik inblick i en förfluten värld där besökaren kan njuta av 1800-talsstämningen och finländsk guldålderskonst. Museet håller öppet under sommarsäsongen och kring jul. Bakom utställningen Adamsson & Aaltonen visits Ett Hem står fotografikonstnären Vesa Aaltonen som bjöd med bildkonstnären Erika Adamsson.

Adamsson har ett stort intresse för hemmuseer och har målat konstverk med inspiration från bland annat museet Ett Hems interiörer. Både Aaltonen och Adamsson är verksamma i Åbo. Deras verk väcker det borgerliga hemmet till liv. – Utställningen för in konsten i stadsrummet på ett nytt och upplevelserikt sätt. Det oväntade mötet strävar till att väcka ett bredare intresse för konst och kultur – utan kultur vore vi inte vi, säger Aaltonen. I utställningen ingick även verk ur museet Ett Hems samlingar. Bland

annat presenterades ett tryck av I Sommarkväll, målad av Albert Edelfelt på uppdrag av konsul Jacobsson år 1883. Originalverket kan ses i museet. Utställningen Adamsson & Aaltonen visits Ett Hem var öppen 2.6–31.8.2025.

12.6.2025–4.1.2026

OPERALANDET FINLAND OOPPERAMAA SUOMI FINLAND THE LAND OF OPERA Biljetter / Liput / Tickets 7 € / 5 € Biskopsgatan 17, Åbo / Piispankatu 17, Turku sibeliusmuseum.fi

Vill du veta mer om vad Stiftelsen för Åbo Akademi gör? Läs vår e-årsberättelse på årsberättelse.stiftelsenabo.fi

Följ oss på sociala medier:

stiftelsenabo.fi