Sydsvenskt Näringsliv 3 2021

Nr 3.2021

Utgiven av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

Du förstör inte stämningen genom att ifrågasätta en kommentar. Utan kommentaren förstörde stämningen och genom din respons räddade du istället framtida stämningar. 14–15

7

Härskarnas fall 14–15

El för alla – alla för en 19 Nya LAS 22–23

Har du koll på framtidens ekonomifunktion?

Meritmind har förmodligen det största nätverket av chefer och specialister inom ekonomiområdet och hjälper dagligen kunder inom alla branscher med konsultlösningar, rekrytering och förändringsledning. Vi vet vilka utmaningar du som CFO brottas med både här och nu och på lite längre sikt. Tillsammans hjälper vi dig att skapa en ekonomifunktion i framkant.

Besök oss och läs mer på meritmind.se 040-615 65 70

Malmö · Stockholm · Göteborg · Västerås · Linköping ·Jönköping

Ledare

Av vårt tålamod finns inte mycket kvar I S S N 0 2 8 4 -14 6 0 © 2021 · Sydsvenska

Industri- och Handelskammaren.

Sydsvenskt Näringsliv utkommer med 4 nummer årligen.

A N S VA R I G U T G I VA R E

Stephan Müchler, Handelskammaren.

R E DA K T Ö R – KO N TA K T– PR E N U M E R AT I O N E R

Caroline Rundberg, Handelskammaren.

Tel 040-690 24 32. caroline.rundberg@handelskammaren.com A N N O N S E R Media Support AB, Charlotte Blomfeldt. Mjöhultsvägen 62, 254 76 Allerum. Tel 0703-58 88 86. charlotte@media-support.se L AYO U T– PRO D U K T I O N Grafix Konsult AB, Erikslustvägen 38, 217 73 Malmö.

Tel 040-644 46 70. www.grafix.se O M S L AG S BI L D Härskartekniker kan förekomma både i digitala och fysiska möten.

Retorikexperten Elaine Eksvärd lär oss att identifiera dem så vi kan skapa en bättre stämning i möten och på arbetsplatsen.

Sid 14–15. Foto: Snacka Snyggt.

För någon vecka sedan träffades den svenska respektive den danska ministern för nordiskt samarbete för att försöka ställa det nordiska samarbetet tillrätta. Flera års försummelser från såväl svenskt som danskt håll har slagit hårt mot Öresundsregionens utveckling. Gränsen har stängts vid ett flertal tillfällen och gränskontroller har gjort livet surt för den som vill ta sig över sundet för att jobba, flyga ut från Kastrup eller kanske bara njuta av livet på andra sidan. Åtgärder som vidtagits har många gånger varit oöverlagda och svårbegripliga. Bristen på avstämning med den danska sidan blev uppenbar när danskar inte skulle få komma in i landet och de Bornholmare som åker genom Skåne för att komma till Köpenhamn skulle stoppas.

Snabbt tvingades den svenska regeringen justera beslutet. Obegripligt var det också när den danska gränsen var stängd för svenskar medan danskar obehind­ rat kunde åka fram och tillbaka till Sydsverige. Viruset känner inga gränser och under stora delar av pandemin har smittskyttsläget i Köpenhamnsområdet varit sämre än i Sydsverige.

Effekten av denna politik är att tron på Öresundsregionen fått sig en knäck. Medborgarna vågar helt enkelt inte lita på regeringarnas verkliga ambitioner och förmåga. I Sydsverige väljer flygpassage­ rare bort Kastrup och potentiella arbetstagare tar inte lediga jobb i Köpenhamn för att de vill undvika krångel eller inte litar på att det kommer att fungera.

Att de bägge Nordenministrarna träffades var utmärkt, men det räcker inte på långa vägar. Skall tron på den på riktigt integrerade Öresundsregionen, eller Greater Copenhagen som den nu också kallas, återvinnas krävs mer.

V I PÅV E RK A R · V I S T Ö DE R · V I S A MM A NF Ö R

Handelskammaren är en privat organisation som arbetar i sydsvenska företags intresse.

Vi påverkar företagens villkor genom bland annat utveckling av infrastruktur och utbildningssystem. Vi stöder affärer genom service inom internationell handel och olika utbildningar. Vi sammanför företag i olika nätver­k och på våra många möten. Handelskammaren har drygt 2 800 medlemsföretag och finns i Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och södra Hallands län.

En första åtgärd vore ett nytt skatte­avtal som möjliggör för den som jobbar på andra sidan Öresund att betala skatt på hemmaplan.

En första åtgärd vore ett nytt skatteavtal som möjliggör för den som jobbar på andra sidan Öresund att betala skatt på hemma­ plan. I dag tvingas alla utom de som jobbar för Öresundsbron att betala skatt där de jobbar. Denna nuvarande ordning skapar stora problem och viss osäkerhet, inte minst i ett arbetsliv som i fram­ tiden kommer att bestå av mycket mer hemarbete än i dag. Ett sådant avtal, som alltså redan finns för en liten grupp, skulle visa att såväl svenska som danska regeringen i handling står bakom vackra ord om nystart av regionens integration.

Vidare skulle ett löfte om att vi i framtiden kan räkna med att Öresundsbron alltid skall vara öppen, trots kriser eller svåra tider, vara avgörande för tilltron till politikens samstämda vilja och ambition. Problemen måste alltid lösas i samför­ stånd mellan regeringarna. I en global öppen värld finns inga alternativ.

VÄXJÖ KALMAR

KARLSKRONA KRISTIANSTAD HELSINGBORG MALMÖ

Handelskammaren Skeppsbron 2, 211 20 Malmö Tel 040-690 24 00 Fax 040-690 24 90 info@handelskammaren.com www.handelskammaren.com

Vi väntar med, för att använda den danska Norden­ ministerns egen formulering, strukturerad otålighet på att mötet nu verkligen leder fram till något konkret.

Och vårt tålamod är redan hårt prövat.

Stephan Müchler, vd Handelskammaren FOTO: ROGER NELLSJÖ

HALMSTAD

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

3

I korthet

Revolutionerande desinfektion

Genombrott för GPX Medical

l Efter tre års frånvaro är Norjes Smidesfabrik AB tillbaka på den norska marknaden.

Tillsammans med Vreten Norge AS kommer tusentals hållbara kvalitetsredskap levereras till norska användare. Svenn Anstensru­d, vd på Vreten Norge AS, menar att valet att samarbeta var självklart då Norjes verksamhet genomsy­ ras av hållbarhetstänk. Dels då Norje tillverkar redskap i höghållfast stål för att hålla nere vikten och spara bränsle för användarna, dels för att de ständigt arbetar mot minskat verksamhets utsläpp.

l Det nystartade företaget Turtlecare i Halmstad lanserar en hundraårig substans som kan rena ytor, vatten och utma­ nar handspriten. Hypoklorsyra som tillverkas av råvarorna vat­ ten, salt och elektricitet fram­ ställs i Sverige och avsikten är att produktionen ska stanna här även om en internationell satsning är i rullning.

l GPX Medical har fått sin första order. Det är University College Cork (UCC) på Irland som köper ett NEOLA-system för kontinuerlig övervakning av neonatala barns lungor i syfte att genomföra en studie på 200 nyfödda barn. Ordern innebär att GPX Medical får tillgång till den viktiga data från studien.

Systemet har ännu inte fått CE-märkning men genomgått en två år lång process att bli godkända för studien. Målet är CE-märkning till 2023.

Årets glögg är... l Varje år lanserar familjeföre­ taget Saturnus nya glöggsorter med och utan alkohol. Årets stora smaksatta nyhet är en alkoholfri Vintermojito som kan drickas både varm och kall.

Drycken har en smak av lime­ juice och mynta som smaksatts med glöggkryddorna kanel, ingefära, kardemumma och pomerans. Saturnus glögg tillverkas från grunden i före­ tagets fabrik i Malmö. Familje­ företaget grundades 1893 och är idag Sveriges äldsta och största glöggproducent.

Apsis köps upp l Mjukvarubolaget Apsis, med 230 anställda på huvudkonto­ ret i Malmö, köps upp av den belgiska programvaruleveran­ tören Efficy. Köpet anses ge tillväxtmöjligheter i Europa för båda verksamheterna och öpp­ nar upp möjligheter för Apsis i bland annat Frankrike, Belgien och Spanien. Samtidigt får Efficy tillgång till Apsis skandi­ naviska marknad.

Skogsmaskins­ företaget gör storsatsning l Rottne Industri AB gör sin största satsning någonsin och investerar 40 miljoner kronor i två bäddfräsar och en ny indu­ strihall på cirka 1700 m2. Detta innebär nya arbetstillfällen i både Rottne och Lenhovda där företaget är verksamt. Vid mitten av 2022 är ambitionen att industrihallen ska stå redo och att en maskinvara ska vara installerad.

Peab bygger åt Koenigsegg l Peab har fått uppdra­ get att bygga lokaler för Koenigseggs biltillverk­ ning på Valhall Park i Ängelholm. I anslutning till Koenigseggs befintliga lokaler ska Peab bygga en ytterligare produk­ tionslokal som förväntas vara färdig i mars 2023.

Den nya anläggningen blir 11 000 kvadratmeter stor och innefattar pro­ duktionshall, eventytor, personalytor, kontor och showroom för nya bil­ modeller.

FOTO: PEAB

Alfa Laval och Wallenius i samarbete

4

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

l Lundaföretaget Alfa Laval och danska Wallenius bildar ett joint venture. Samarbetet går under namnet AlfaWall Oce­ anbird och utvecklar hållbara innovativa lösningar för främst lastfartyg som är vinddrivna.

Avtalet undertecknades i juni 2021 med förhoppningar att ha installerat det första systemet inom fem år. I dagsläget står sjöfarten för omkring 3 procent av de globala växthusgasut­ släppen och det sätts allt mer press på länder och företag att dekarbonisera.

Guldmedalj i entreprenörskap l Pirkko T. Kyllönen, Språkservice Sverige, utsågs till Gold Winner Founder of the Year 2021 när Founders Alliance delade ut årets ut­ märkelser på Founders Gala i Stockholms Stadshus. Den tjugoårsjubilerande galan hyl­ lar Sveriges främsta grundare baserat på bedömningar inom bland annat tillväxt, resultat, internationalisering och socialt ansvarstagande. Språkservice har huvudkontor i Malmö, 3 500 aktiva tolkar och översät­ tare i mer än 200 språk över hela Sverige.

Sydsvensk expert i ledningen l Under regeringsuppdraget Delegationen för Cirkulär Eko­ nomi tillsätts nu en expertgrupp för att identifiera och utmana de normer och strukturer som står i vägen för övergången från en linjär till cirkulär ekonomi.

Expertgruppen består av 21 personer med expertis från nä­ ringsliv, akademi och offentlig sektor. Ordförande för gruppen är Lina K Wiles, hållbarhetschef för Elis Textil Service i Malmö.

Ökade kök l Ballingslöv lanserar nu ett helt nytt sortiment, baserat på en ny köksplattform som tar sitt ursprung i en internationell standard.

I samband med plattformsskiftet har produktionsanläggningen utökats samtidigt som kapaciteten och kapabiliteten utökats och förfinats. Ballingslövs har fokus på äkta träprodukter som en del i att skapa produkter med maximal livslängd från en cirkulär källa.

FOTO: BALLINGSLÖV

FOTO: SATURNUS

Norje återvänder till Norge

Miljardvinst till Södrakoncernen

IT-bolaget gör framväxt

l Södrakoncernen omsatte under sitt första halvår drygt 13 miljarder vilket är en ökning på närmre 20 procent jämfört med samma period i fjol. Tidigare i år utökade Södra sin sågverks­ rörelse genom att ta över Ture Johanssons Trävaru AB och AB Tenhults Impregneringsverk.

Dessa förvärv har stärkt kon­ cernens kapacitet och därmed bidragit till framgångar.

l Fortnox presenterade i sin senaste kvartalsrapport starka siffror. Det framgår att Växjöbo­ laget under årets andra kvartal värvat 18 000 nya kunder samt ökat sin nettoomsättning med 35 procent jämfört med samma kvartal tidigare år. Fortnox arbe­ tar främst med molnbaserade lösningar för bokföring och fak­ turering för små företag och har i dagsläget 400 000 kunder.

Vill du synas här? Maila då pressmeddelanden och företagsnyheter till › medlem@handelskammaren.com. Dessa kan också skickas till Caroline Rundberg, Handelskammaren, Skeppsbron 2, 211 20 Malmö. Glöm inte att bifoga bilder!

l Solkraften slår rekord. Privata hushåll och företag har under årets första åtta månader anslutit över 70 megawatt solenergi till E.ONs nät. Det motsvarar årsförbrukningen för ungefär 3 500 villor. Bara under juni månad anslöts 16 MW solenergi till elnätet, att jämföra med det tidigare rekordet på 10 MW i september 2020. Enligt E.ON har det gröna rotavdraget, som infördes den 1 januari 2021, fått stor effekt på hushållsmarknaden.

Vodkaflaskan hyllar skånska rötter

l Trots att det knappt gått ett år sedan Emballator Plastics & Innovations påbörjade byggna­ tionen av ett innovationscenter för förpackningslösningar inleds nu en utbyggnad av lokalerna.

Här ska utvecklingsavdelningen kunna växa inom koncernen och även komma Emballator Lagan Plast till nytta. Syftet är att utveckla och testa framti­ dens förpackningslösningar i strävan efter att minska beroen­ det av fossila material.

FOTO: ABSOLUT VODKA

l Absolut Vodka ger ny design till flaskan som knappt föränd­ rats sedan företagets lansering.

Designen återkopplat till företa­ gets historia och dess kopplingar till Åhus.

Tillsammans med texten ”One source, one community, one small village in the south of Sweden” kom­ mer flaskan få en illustration av originaldestil­ leriet. Den nya designen är både en hyllning till och ett sätt att lyfta fram ur­ sprunget.

Emballator Innovation Center expanderar

Xylem först ut i regionalt jämställd­ hetsarbete l Efter drygt två år av mer aktivt jämställdhetsarbete blir Xylem i Emmaboda det första företaget i Kalmars län att an­ sluta till det regionala jämställd­ hetsarbetet. Syftet är bland annat att utmana det faktum att teknikbranschen är mansdo­ minerad. Genom att ansluta till regionens jämställdhetsarbete vill Xylem att medarbetarna ska ha samma möjlighet till utveckling i sitt arbete, obero­ ende av könstillhörighet. Hittills har föreläsningar genomförts i samarbete med Kvinnojouren och Linnéuniversitetet.

Samlevererans för klimatvinst l I ett nytt samarbete mellan Skånemejerier och Grönsaks­ hallen Sorunda levereras nu mejeriprodukter tillsammans med frukt och grönt leveranser till storkök i elva kommuner i Skåne. Tack vare denna sam­ distribution har antalet trans­ porter minskat med hela 30–40 procent i varje kommun. En stor del av kommuners växt­ husgasutsläpp kommer från livsmedelstransporter, hållbar­ hetsinitiativ likt detta är därför en därför en viktig avlastning på klimat och miljö.

FOTO: SKÅNEMEJERIER

Malmsten siktar på USA l Malmsten AB tillverkar och levererar utrustning till simhallar och har levererat till 10 Olympiska spel. Nu satsar Åhusföretaget på den nord­ amerikanska marknaden. Att de valt att satsa på just USA är för att det är en av världens största simnationer vilket ger en marknad med många möj­ ligheter.

Ny på jobbet

Finja främjar företagande

l Före detta styrelseordförande Mattias Jonasson tar över som vd på Målerås Glasbruk efter efter Annelie Karlsson. Mattias Jonasson har suttit i bolagssty­ relsen de senaste två åren.

l Kärleken till entreprenörskap ligger bakom det startpaket som Finja Betong tagit fram till unga företagare som driver verksamhet inom ramen för Ung Företagsamhet. Paketen innehåller olika typer av torr­ bruk, med varierande egenska­ per baserat på vad företagarna vill skapa. Genom de gratis startpaketen vill Finja Betong inspirera unga att utveckla sitt företagande, både inom ramen för UF och efter skoltiden.

l Maja Modigh har tillträtt som vice vd på konsultföretaget Hansson Thyresson. Maja arbe­ tar sedan tidigare i bolaget med ekonomi- och personalfrågor. l Fabio Pedrazzi har utsetts till ny vd på Spaljisten AB. Fabio Pedrazzi kommer närmast från Hilti Group där han bland annat varit Marknads- och Säljdirektör.

IKEA miljardsatsar i Malmö

FOTO: FINJA BETONG

E.ON rapporterar kraftrekord

Efterfrågan på gröna avtal l Hyresgäster som flyttar in i Videum Science Park har möj­ lighet att utan kostnad teckna ett grönt hyresavtal. Avtalet syftar till en gemensam strävan att minska miljöpåverkan i stort samtidigt som exempelvis mindre energianvändning ger lägre kostnader. I ett läge där många bolag analyserar sina kontorsbehov bedömer Videum att efterfrågan på gröna hyres­ avtal kommer att öka. Ett grönt hyresavtal är ett sätt för bolag att stärka sin hållbarhetsprofil.

l IKEA investerar omkring två miljarder kronor i en testverk­ stad på 34 000 m2 belägen i Malmö. Detta blir koncernens andra testvarhus i världen och här ska nya idéer för framtida varuhus skapas. Varuhuset be­ räknas vara klart under hösten eller vintern 2022.

Cirkulär kontorsinredning l Inredningskoncernen Input interiör har lanserat Greenified, en cirkulär möbelmarknad i form av en webbshop. Många kvalitetsmöbler byts ut vid flyt­ tar och omorganisationer och sällan för att de är slitna eller trasiga. Hos Greenified får de ett nytt liv, i en ny miljö, hos någon annan.

Halländskt skrivbord till president Biden l Halmstadsbaserade AJ Produkter har skickat ett höjoch sänkbart bord till President Biden. Företaget har anmärkt på att det skrivbord som står i Ovala rummet är omodernt och saknar variationsmöjligheter.

Genom en enkel knapptryck­ ning kommer presidenten kunna växla mellan att stå eller sitta när han arbetar vilket har ergonomiska fördelar. Skriv­ bordet har kunnat levereras till Washington genom en kontakt inom Biden-administrationen.

Kunglig medalj till Mikael Blomqvist l Den sydsvenska entrepre­ nören och näringslivsprofilen Mikael Blomqvist har fått ta emot HM Konungens medalj i 12:e storleken i högblått band.

Medaljen får Mikael för sina betydande insatser för svenskt näringsliv. Mikael Blomqvist har bland annat grundat Roxtec och är idag aktiv investerare i en rad teknikbolag världen över.

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

5

Handelskammarens kalendarium

l Handelskammaren arrangerar runt 200 seminarier, möten och utbildningar om året i Sydsverige. Detta för att öka medlemsföretagens konkurrenskraft och verka som en arena för nätverk. Komplett utbud och anmälan finns på › handelskammaren.com/evenemang.

7/10 8/10 8/10 11/10 12/10 12/10 12/10 13/10 13/10 13/10 14/10 15/10 19/10 19/10 21/10 21/10 22/10 22/10 26/10 26/10 27/10 28/10 7/11

Hälsa företagets viktigaste resurs, online Kompetensförsörjning i praktiken – effektfulla tips för dig och ditt företag, online The New Boss, Växjö Nytt steg i importprocessen – ICS2 (Import Control System 2), online Lär dig tulldeklarera vid import – Del 1, online Kundlojalitet – ett av dina största huvudbry?, online Spatsera & Diskutera, Malmö Använder du rätt leveransvillkor?, online Nytt visselblåsarkrav! För alla verksamheter med över 50 anställda, online The New Boss 2021, Kalmar Så fungerar Sydsveriges elsystem, online Digital kaffe för inköpare, online Lär dig tulldeklarera vid import – Del 2, online GDPR – de vanligaste misstagen, online How to get the most out of a meeting!, online Äntligen lunch, Malmö Fredagssoffan med Halldora von Koenigsegg, begränsat antal platser i Malmö, obegränsat online The New Boss, Karlskrona Styrelseutbildning hösten 2021, Malmö Digital fika med 100-listan!, online Ny EU-lagstiftning på gång – Human Rights Due Diligence, online BusinessForum Industri 2021, Olofström Dags för lite hjärnfrid, online

Kalmar – Ronneby – Frankfurt l I september premiärflögs det på sträckan Kalmar–Ronneby–Frank­ furt. Linjen trafikeras av Air Dolomiti, ett italienskt flygbolag i Lufthansa­ koncernen. Frankfurt är Tysklands största flygplats och hubb med anslutningar till hela världen.

– För näringslivet i Sydost är det här en mycket positiv nyhet. Att kunna flyga direkt till Frankfurt från Kalmar och Ronneby öppnar möjlig­ heter både för de bolag som har sin bas i Europa och för alla som vill ta sig ut i Europa och världen. Dessutom ligger ju ett av världens största mässkomplex – Frankfurtmässan – på nära avstånd till flygplatsen, säger Johan Andersson, Handelskammarens regionchef för affärs­ service i Sydost.

I samband med invigningen av linjen bjöd Handelskammaren in medlemsföretagen till en informationsträff med represen­ tanter från Kalmar Öland Airport, Swedavia Ronneby Air­ port, Frankfurtmässan och Lufthansa Sverige.

Ny kontaktperson för Smart Start Graduate Trainee l Sofie Munther, projektledare för Smart Start Graduate Trainee har gått på föräldraledighet och ersätts under denna både av ett välbekant och ett i sammanhanget nytt ansikte. Handelskamma­ rens Johan Andersson finns fortsatt vid rodret nu tillsammans med Karlskronabaserade Emil Pettersson som genom sitt bolag Dröm­ uppdraget säkert är känd för många av våra medlemmar. Tveka inte att kontakta dem om ditt företag har behov av nya medarbe­ tare och är nyfiket på traineekonceptet. › smartstarttrainee.se

Vi reserverar oss för eventuella ändringar.

Vinstchans för Sveriges Bästa Lärare 2020 l 2020 utsågs Philippe Longchamps till Sveriges Bästa Lärare och tog emot utmärkelsen på Handelskammarens Höstmöte. Den kanadensisk­ födde historia-, geografi- och teknikläraren Philippe undervisar på Bilingual Montessori School i Lund (BMSL). Nu har han blivit uttagen till topp 50 finalist för Varkey Foundations Globala lärarpris 2021 (The Global Teacher Prize) som är ett samarbete med UNESCO. Priset är på 1 miljon USD och delas i år ut för sjunde gången. Totalt inkom fler än 8 000 nomineringar från 121 länder runt om i världen.

Prisets syfte är att belysa lärarnas viktiga roll i Philippe Longchamps samhället och delas därför ut till en lärare som har bidragit på ett utomordentligt sätt till läraryrket.

Genom att lyfta upp tusentals berättelser om hjältar som har haft positiv påverkan på unga människors liv, hoppas priset att levandegöra det exceptionella arbete som utförs av miljontals lärare över hela världen.

Stort grattis till den välförtjänta finalplatsen, Philippe!

Tulldagen – vi ses väl? l Vi är hoppfulla om att vi ska kunna arrangera Tulldagen 2021 på plats den 30/11, men vi erbjuder även ett helt digitalt arrangemang den 2/12. Du kan alltså se fram emot Tulldagen 2021 i en eller annan form. I både gemensamma och valbara seminarierna tas en mängd intressanta ämnen upp inom området tull, internationell handel och transport. Mer info › handelskammaren.com/evenemang

Höstens praktikanter på Malmökontoret l Handelskammaren tar varje vår och höst emot praktikanter till kom­ munikations- samt policyavdelningen. Denna termin har vi med oss policypraktikanten Julia Jamison som precis tagit en kandidatexamen i Politik, Filosofi och Ekonomi vid Lunds universitet.

– Jag ser fram emot att lära mig hur Handelskammarens verksamhet fungerar och att få lära mig mer om arbetslivet. Jag vill förankra mina kunskaper i det verkliga livet. Mitt mål med praktiken är att absorbera så mycket som möjligt. Redan två veckor in trivs jag otroligt bra.

På kommunikationsavdelningen kommer Naomi Hailemeskale prakti­ sera denna höst. Naomi är student vid Lunds universitet praktiserar hos oss som en del av sitt kandidatprogram Strategisk Kommunikation och Digitala medier.

– Under mina studier har det blivit tydligt vilken gren av kommunika­ tion jag är intresserad av. Jag vill arbeta samhällsfrämjande och politiskt.

Då handelskammaren arbetar i företagens intresse och dessutom bedri­ ver lobbyfrågor är det i allra högsta grad samhällsfrämjande. Jag upple­ ver redan att denna praktik kommer vara en berikande erfarenhet för min framtid, både yrkesmässigt och privat. Man blir ständigt uppdaterad på samhällsfrågor vilket är oerhört allmänbildande.

Precis som praktiken är givande del av en utbildning, är det minst lika givande för en arbetsplats att ta emot praktikanter. Med sina nya perspektiv och upp­ daterad kunskap blir de en resurs för oss på Handels­ kammaren att utveckla vår verksamhet.

Naomi Hailemeskale

6

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

Julia Jamison

Gästkrönika

Styrelsens roll i mångfaldsoch inkluderingsarbetet blir allt viktigare – varför?

När jag beskrev Mitt Liv och vårt arbete för många år sedan beskrev jag oss ofta som ”den tredje kraften” som dels skulle skapa en mindre klyfta mellan det privata och offentliga, dels verka som den bro som saknades mellan dem som står utanför arbetsmarknaden och de som ska ta emot.

Jag tänkte tidigt att den tredje kraften så småningom skulle bli de första och största i Sverige, och det är precis det jag upplever att vi ser nu, då trycket på våra frågor kring mångfald och inkludering (M&I) på arbetsmarknaden aldrig varit större.

Av Sofia Appelgren, Grundare Mitt Liv AB (svb)

Vi är i ett skede då alla företag måste vara hållbara och agera på ett sätt som berör, inte bara inom bolaget, utan lika mycket i det samhälle man verkar i. Och mycket av detta börjar i våra egna styrelser. Hur vi ser på världen påverkar vilka beslut vi fattar, vad vi tar ansvar för, samt hur andra ser på oss. För i slutändan är vi alla män­ niskor, och allt handlar om människor.

Att inte jobba strategiskt med M&I, förstå vad det innebär, vilka förutsättningar vi behöver och vad resultaten blir om vi lyckas är som att missa tåget. Med tanke på arbetskraftsutvecklingen och hur demografin förändras, de krav kommande generationer kommer att ställa på sina nya arbets­ givare och en redan begynnande kompetensbrist, så kan vi inte blunda för att vi måste ta oss an de perspektiv som hjälper oss fatta rätt beslut för våra bolags framtid.

Detta innebär bland annat att vi måste titta på hur våra styrelser är sammansatta, där många strategiska beslut tas och viktiga inriktningar för verksamheten föds. Har vi tillräckligt med mångfald i styrelsen för att inte missa viktiga per­ spektiv? Vi måste också se till att våra styrelser har den kunskap om M&I som krävs för att både stötta ledningen på rätt sätt i arbetet och för att se till att det arbetet inte börjar ”leva sitt eget liv”. De måste ha förmågan att se hur aktiviteterna är förankrade i affärsstrategin och vilken nytta och värde det skapar för bolagets verksamhet och varumärke.

Det är en överlev­ nadsfråga för Sveriges företag och organisationer, samtidigt som det är en av nycklarna till en öppnare arbetsmarknad.

Ett företags ”värde” och ”värderingar” behöver nu vara mer synkroniserade än någonsin. Detta kan man inte minst se i hur börsnoterade företag värderas utifrån hur de arbetar med ESG (Envi­ ronmental, Social och Governance) och Globala målen. Allt fler investerare rapporterar att de helt kommer att sluta investera i ”non-ESG-produk­ ter”. Christer Gardell, ägare av Cevian Capital och delägare i Mitt Liv, säger att ”det krävs en stark styrelse och ledning för att gallra och välja rätt ESG-prioriteringar för att maximera resultatet för det specifika företaget.”

Kort och gott, styrelsen behöver ge VD och

Sofia Appelgren grundade 2008 Mitt Liv som idag omfattar Sveriges största mentorprogram för akademiker med utländsk bakgrund, samt en konsultverksamhet som utbildar drygt 5000 personer per år i frågor kring mångfald och inkludering.

Hon har bland annat blivit utvald av Time Magazine som Sveriges representant i sin serie som nästa generationens ledare.

organisationen en handskakning på att M&I-arbe­ tet är en investering som blir lönsam över tid (och även kunna förklara varför). De behöver också ge ledningen ansvar att ta fram en väl underbyggd M&I-strategi för att lyckas. Vi vet att enstaka insat­ ser i frågan kan stötta akuta utmaningar i en orga­ nisation och inspirera för stunden. Men styrelsen och ledningen i ett företag måste vara överens om väl avvägda och mätbara mål för att möta de affärsutmaningar som arbetsgivare oundvikligen kommer att stöta på under det kommande decen­ niet. Det är en överlevnadsfråga för Sveriges före­ tag och organisationer, samtidigt som det är en av nycklarna till en öppnare arbetsmarknad. n

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

7

Agenda 2030

FOTO: ROGER NELLSJÖ

Handelskammarens Årsmöte

COP26 – från vision till action Av Naomi Hailemeskale

”Paris set the destination – limiting warming well below 2 degrees, aiming for 1.5 degrees – Glasgow must make it a reality.” Ambitionen är glasklar. I november är det upp till bevis när ledare från 196 nationer samlas i Glasgow för att delta i FN:s 26e klimatkonferens.

Handelskammarens ordförande Kerstin Lindell ledde det digitala Årsmötet 2021 där nya ledamöter valdes in i såväl styrelsen och fullmäktige.

Nya ledamöter på plats Under Handelskammarens digitala Årsmöte valdes ett antal nya ledamöter in, både i fullmäktige och i styrelsen. För första gången består styrelsen nu av fler kvinnor än män.

Medlemsföretagen är Handelskammarens uppdragsgivare och sätter agendan för verksamheten. På Årsmötet utser medlems­ företagen ledamöterna i fullmäktige, det organ som fattar beslut om verksamhetens inriktning. Medlemmarna väljer då också en styrelse som rapporterar till fullmäktige och ansvarar för löpande verksamhet.

I pandemins närvaro blev Handelskam­ marens Årsmöte 2021 en digital sändning med storpublik runt om i vår region. Mötes­ ordförande var ordförande Kerstin Lindell.

Utöver valet av nya ledamöter bjöd eftermid­ dagen på en rad andra programpunkter.

Vd Stephan Müchler gav tillsammans med Ulrika Dieroff, Anders Borgehed och Agneta Lindroth en bild av verksamhetsåret som gått. Under mötet tilldelades Anders Nyberg från Leksands Gymnasium priset Sveriges Bästa Lärare. Därefter fick vi en dragning av Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på temat Hur snabbt kan vi få Sverige på fötter som följdes av ett rappt samtal mellan Ulf och Handelskammarens Per Tryding. Själv­ klart med sydsvenska frågor i fokus. Kon­ ferencier var Handelskammarens Katarina Björnsdotter. n

8

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

Nya fullmäktigeledamöter Carl-Henrik Dahlqvist, AB Kristianstads Golfbana, Åhus Torbjörn Gustavsson, Micropower, Växjö Jonathan Haglund, Kongamek AB, Tingsryd Daniel Tell, Lammhults Design Group AB, Anna Karlsson, Kalmar Energi Elnät AB, Kalmar Anders Dellson, 1337 Works AB, Lund Henrik Hjalmarsson, Inwido AB, Malmö

Handelskammarens styrelse Nils Ericsson, Alvesta Galvaniserings­ verkstad, Alvesta Ulrika Hallengren, Wihlborgs Fastigheter AB, Malmö Sven Kristensson, Nederman Holding AB, Helsingborg Petra Krüger, NCC Property Development AB, Malmö Kerstin Lindell, Bona AB, Malmö (ordf) Helena Lönegård, SAAB Kockums AB, Karlskrona Stephan Müchler, Sydsvenska Industrioch Handelskammaren Peter Nilsson, Trelleborg AB, Trelleborg Jaana Nykänen, Divine Robot AB, Malmö Camilia Qvist, EC Gruppen, Karlshamn Kajsa Rautenberg, Slottsmöllans Fastighets AB, Halmstad Ola Ringdahl, Lindab Group, Båstad Per Samuelsson, Beijer Electronics Group AB, Malmö Anna Schreil, The Absolut Company, Åhus Pär Tornemo, Yaskawa Nordic AB, Torsås

Just nu pågår förberedelserna för COP26 för fullt och det är bara veckor kvar till den årliga internationella konferensen. Även om det finns ett par övergripande mål på agendan är det fokus på att slut­ föra Parisavtalets regelbok, genomföran­ det av Parisavtalet i deltagande länders klimatplaner. Syftet är att säkerställa att nationerna är i fas med arbetet mot globalt nettonollutsläpp till 2050 genom ambitiösare mål om utsläppsminsk­ ningar.

– Eftersom klimatkonferensen blev framskjuten ett år finns det ökade för­ väntningar på ambitiösare klimatmål hos politiker för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, berättar Handelskammarens affärsutvecklare inom hållbarhet – Elisabeth Axelson.

En annan målsättning för konferensen är att stärka anpassningsförmåga för att skydda och återställa ekosystem i vilka vi människor bor, arbetar och lever. För att göra det och lyckas med nettonollut­ släppsmålet krävs mobilisering av finan­ siella resurser, 100 miljoner dollar per år behövs.

För att visionerna ska kunna uppnås krävs samarbete mellan världens natio­ ner. Ambitioner behöver gå till handling för att kunna hantera klimatkrisen.

Samtidigt krävs samarbete mellan stat, näringsliv och civilsamhälle för att det ska bli möjligt att nå klimatmålen.

– Näringslivet har en viktig roll, inte bara i att minska sina egna och leveran­ törskedjas utsläpp, utan även genom att bidra med innovationer, investeringar och samarbeten för att nå bland annat netto-noll utsläpp år 2050. Dessutom har pandemin tydligt visat att vi lever i en otroligt globaliserad värld och vi behöver arbeta tillsammans för att lösa även klimatfrågan, säger Elisabeth.

Elisabeth Axelson

WHERE GOOD ISN’T ENOUGH

Handen på hjärtat Vem vill du egentligen ha på din sida när de avgörande besluten ska fattas? Någon som förstår att varje affär har sin egen dynamik, att det sällan finns rutinuppdrag i en allt mer komplex affärsvärld?

Vi är en av Sveriges ledande advokatbyråer. Du får rådgivare som brinner för att lösa dina juridiska frågeställningar och som hjälper till att nå era affärsmål. Alltid med tillgång till fullservicebyråns samlade kompetens och erfarenhet.

Välkommen till Setterwalls.

Sveriges Bästa Lärare 2021

Anders Nyberg är Sveriges Bästa Lärare 2021 Av Sara Nilsson Foto Roger Nellsjö

Leksingen Anders Nyberg har en dubbelexamen som civilingenjör och lärare. Efter examen var planen att arbeta som ingenjör men en dag ringde telefonen från en skola i Stockholm. Idag undervisar han i fysik och matematik på Leksand Gymnasium. I maj var Anders på plats i Malmö under Handelskammarens årsmöte för att ta emot priset för Sveriges Bästa Lärare 2021.

I nomineringarna framgick Anders kunnighet, flexibilitet och engagemang i eleverna, samt hur han hjälpt dem att finna glädjen i matematik och naturvetenskapliga ämnen.

– Jag försöker finnas där för eleverna, det är därför jag är där. Jag tror absolut att ingenjörsutbildningen har gett mig verktyg att vara flexibel, att kunna förklara på många sätt och anpassa mig efter olika behov. Då är det perfekt att låta eleverna vara delaktiga, och så får man anpassa därifrån, säger Anders.

Anders förklarar att han själv har haft många bra lärare som ung, men det som inspirerade honom till att bli just lärare var att kunna göra skillnad och framförallt för att det är roligt. Att idag vinna priset för Sveriges Bästa Lärare blev inte bara ett kvitto för Anders att han faktiskt gör skillnad, utan det väckte framförallt många känslor.

– Jag är såklart glad, stolt över utmärkelsen och rörd

över motiveringen. Jag blir också överväldigad över alla fina kommentarer och all uppmuntran jag mottagit.

Har det varit ett utmanande år med pandemin?

– Ja såklart, det har varit extra svårt att se alla under distansstudierna. Det är väldigt lätt att de stänger av kamerorna och flyr bort och då har man egentligen ingen att kolla på. Då går det heller inte att se ifall de hänger med eller inte. I sådana lägen är det extra viktigt att fånga upp dem när man antingen ses i klass­ rummet senare eller att man ringer upp dem efter lek­ tionen och pratar.

Har du några tips till andra lärare?

– Jättesvår fråga. Jag brinner för det jag gör och tycker det är skitkul att gå till jobbet. Det kanske är den inställningen bara. n

Handelskammaren delar sedan 2009 årligen ut priset ”Sveriges Bästa Lärare” till en lärare som med sitt engagemang och entusiasm bidrar till den svenska skolans utveckling. Tanken är att hylla det som är bra med skolan och lyfta läraryrket, lärarna är helt avgörande för resultatet i den svenska skolan.

NY RAPPORT: BRIST PÅ UNGDOMAR SOM GÅR YRKESUTBILDNING Handelskammarens nya interaktiva kartprognos bekräftar det låga intres­ set för yrkesutbildning i Sydsverige.

I dagsläget analyseras detta ofta på nationell nivå vilket skymmer proble­ met för exempelvis en företagsledare som funderar på möjligheten att rekry­ tera en specifik kompetens.

Handelskammarens rapporten tar fram en prognos över antalet examinerade elever på yrkesutbildningar i Sydsverige. Detta sätts

10

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

sedan i relation till antal företag som kan an­ tas efterfråga den kompetensen. Resultat är genomgående nedslående. Handelskamma­ rens Erik Blomgren, specialiserad i kompe­ tensförsörjning, menar att ett problem med så pass omfattande konsekvenser bör vara av högre prioritet och det är genom regionala data man kan lyfta frågan.

– Personer som gått en yrkesutbildning tenderar i hög utsträckning att bosätta sig i närheten av där man utbildat sig. Genom att göra regionala kartläggningar av utbild­

ningsutbudet får vi en konkret bild av förut­ sättningarna för de sydsvenska företagen att rekrytera rätt utbildad personal. En lätt­ tillgänglig analys möjliggör för företagsledare och beslutfattare att få direkt information om hur utbildningsutbudet ser ut där de bedriver sin verksamhet, säger Erik Ehn Blomgren.

Rapporten finns tillgänglig på › handels­ kammaren.com och vill man få en fördjup­ ning kopplad till ett bolags förutsättningar är man välkommen att kontakta Erik Ehn Blom­ gren på Handelskammaren. n

Kompetensförsörjning

Växjö satsade på ungdomarna – nu hänger Malmö på Av Erik Ehn Blomgren

När andra lägger ner utbildningar får man i Växjö istäl­ let begränsa antalet platser. Man ska alltid vara försiktig med förklaringar men det ligger nära till hands att anta att det är genom ett nära samarbete med näringslivet och genom att erbjuda elever tillgång till toppmodern utrustning på EPIC som man lyckats. I Växjö har man lagt ner den skolförlagda utbildningen och istället satsar man på lärlingsutbildning kombinerat med utbildnings­ tid i EPIC:s toppmoderna lokaler. I detta är man unika i Sverig­e och det har efter några år börjat ge resultat.

– Det känns mer som att det är på riktigt, berättar Max Lundkvist, andraårselev på industritekniska programmet på Kungsmadsskolan, apropå hur det är att studera på ett ställe som EPIC. Max påbörjar i höst nästa steg i sin utbildning när han anställs som lärling på Rottne Industrier. Lärlingsanställ­ ning är ett förhållandevis nytt men växande koncept i Sverige – att jämföra med att det i stora delar av Europa är kutym. Max menar att det absolut är motivations­

FOTO: ULF KANS

Växjö är ett av få ställen i Sverige där man lyckats både stoppa och vända trenden med minskade ansökningar till industritekniska programmet. Den som känner till den negativa trenden för yrkesutbildningar under de senaste åren inser snabbt att det är betydligt mer anmärkningsvärt än vad det låter.

höjande att få lön samtidigt som man lär sig. Betald lär­ lingstid på företaget kombineras med vanlig skolgång och ställer krav på eleverna att man ska klara båda, vilket Max tycker är helt rimligt.

Ulf Kans, lärare på programmet bekräftar det Max säger och tillägger att möjligheterna med lärlingsutbild­ ning och tid på EPIC ger andra förutsättningar än vanlig skolsalsundervisning – och det märks på eleverna.

Anna-Lena Andersson, rektor i Malmö, har haft lär­ lingselever under ett antal år och vill med på tåget. Därför har hon inlett ett samarbete med Växjö. Malmö Lär­ lingscenter kommer från och med i år att skicka elever i omgångar till EPIC. – EPIC är unikt och gör att vi kan erbjuda något extra till våra elever. Lärlingselever i Malmö kommer att få möjlighet att komma upp och vara i EPICS lokaler – och bland annat få möjlighet att ta några av de certifikat som svenska företag gärna ser att deras medarbetare har, berättar Anna-Lena.

Tomas Wijk, verksamhetsutvecklare och rektor i Växjö, menar att kombinationen av betald lärlingsutbildning och EPIC är svårslagen.

– En central faktor är att det visar att vi och industrin verkligen tror på och satsar på våra ungdomar och jag tror att de känner det. Tyvärr är det allt för sällan så när det gäller yrkesprogrammen, konstaterar Tomas Wijk. n

Svensk Exportkredit etablerar sig i Skåne Svensk Exportkredit (SEK) som finansierar svenska exportföretag och deras underleverantörer, öppnar kontor i Malmö för att stärka konkurrenskraften i Skåne. Behöver du bredda din finansieringsbas, investera i en ny anläggning, utöka produktionen eller göra ett förvärv? Titta in hos oss på sek.se så hjälper vi dig!

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

11

Smart Start

Fler traineer på väg ut till Av Caroline Rundberg

Smart Start Graduate Trainee har varit igång i ett halvår och trainee­s anställda på bolag runt om i sydost har genomgått de första utbildningsmodulerna vid sidan om sina arbetsuppgifter.

Nu står ytterligare åtta nya ambitiösa trainees redo att ta plats på bland annat Volvo, Roxtec, Outpost24 och Ankarsrum.

Under det kommande året ska de få utbildning i aktuella ämnen samtidigt som de fyller ett stort kompetensbehov hos sina nya arbetsgivare.

I september startar den andra kullen traineer på företag som IST Group i Växjö, Ankarsrum utanför Västervik, SAAB i Karlskrona och Volvo i Olofström. Programmet är en del av Handelskammarens arbete med kompetensförsörjning och riktar sig till alla som är i behov av att anställa i region sydost.

Region Kalmar Län, Kronoberg och Blekinge finansierar satsningen som en del av sitt arbete inom kompetensförsörjning och näringslivsutveckling. Våra viktiga samarbetspartners Linnéuniversitetet, Blekinge Tekniska Högskola, Campus Ljungby och Tech Tank i Karlskrona ställer upp med sin tid och expertis. De regionala medlen gör programmet mycket förmånligt för arbetsgivare.

Många bolag ser att de måste arbeta strategiskt och proaktivt med kompetensförsörjningsfrågor för att fortsätta vara framgångsrika och konkurrenskraftiga.

I Tillväxtverkets statistik framgår att många företag vill expandera genom att anställa men att de har svårt att hitta rätt arbetskraft*.

– Vi märker speciellt av att många söker ingenjörer med specialinriktning och olika IT-kompetenser och tyvärr tror många studenter att dessa jobb främst finns i storstadsregionerna. Med vårt omfattande regionala nätverk kan vi bistå med både rekrytering, ett omfattande utbildningsprogram som vi tycker att alla arbetsgivare borde satsa på och stöd under det första året med en nyanställd ung talang, säger Smart Starts projektledare Sofie Munther.

I september/oktober påbörjas rekryteringen inför programstart i februari 2022. Några platser är redan bokade då många bolag, trots pandemin, har stora behov av att rekrytera personal direkt från universiteten. Behöver ditt företag hitta kvalificerade studenter som vill göra karriär i regionen? Kontakta johan.andersson@handelskammaren.com eller läs mer på › smartstarttrainee.se.

12

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

Traineerna träffades för en inspirationsdag på BTH där de fick följa med in i högskolans Makerspace och Innovationslab där doktorander berättade om sin forskning och framtiden inom allt ifrån IT och digitalisering till effektivisering av gruvnäringen.

Traineeprogrammets olika delar

Med vårt omfat­ tande regionala nätverk kan vi bistå med både rekrytering, ett omfattande utbildnings­ program som vi tycker att alla arbetsgivare borde satsa på och stöd under det första året med en nyanställd ung talang.

Först ut i programmet är en handledarutbildning för representanter på företagen med Agnetha Lindroth som driver utbildningen ”Unga ledare” på Handelskammaren. Traineernas årslånga utbildning ges i samarbete med olika aktörer och är uppdelad i moduler med olika teman som alla är relevanta oavsett bransch och position. Med kunskapen från dessa kurstillfällen och samtidig praktisk arbetslivserfarenhet har traineerna alla förutsättningar att jobba kvar på sina respektive bolag och växa tillsammans med dem.

Traineernas utbildning består av följande: En tvådagars projektledningskurs i regi av WSP, en gedigen och praktisk utbildning där vi går igenom alla delar i projekt som arbetsform.

Två moduler inom hållbarhet där den första behandlar klimat och miljö ur ett affärsperspektiv med Agenda 2030 och de globala målen som ramverk. Den andra modulen tar upp teman kring social hållbarhet genom föreläsningar och workshops.

En heldagsutbildning inom retorik och presentationsteknik med Växjöföretaget Kryast som bland annat arbetar med hållbart medarbetarskap.

Ledarskap och självledarskap är temat för den näst sista modulen som leds av Carina Augustsson på Synergize och fokus ligger på självkännedom och att kunna använda sina styrkor och svagheter i yrkeslivet.

Den sista modulen är kanske den allra viktigaste.

Hälsa och välbefinnande står i fokus och är högaktuellt när man är ung, nyutexaminerad och taggad på att visa vad man går för. Traineerna får med sig verktyg för att kunna hantera stress, skapa förutsättningar för att hålla ett helt arbetsliv och hitta balans mellan jobb och fritid. n

företagen

HANDELSKAMMAREN PÅVERKAR Vissa frågor kräver årslånga processer att påverka, andra kräver snabba insatser. Handelskammarens påverkansarbete pågår ständigt. Här är exempel på vad vi gjort på senaste tiden inom några aktuella frågor.

Elin Lindkvist,

Senior samverkans­ rådgivare, Linnéuniversitetet Vi ser Smart Start som en fan­ ”tastisk möjlighet för våra drivna studenter på Linnéuniversitet att ta ett kliv ut i yrkeslivet efter sina studier och samtidigt skapa sig ett värde­ fullt nätverk för framtiden. Traineeprogrammet är ett ypperligt sätt att stärka kopplingen mellan regionens arbetsgivare och våra studenter sam­ tidigt som det bidrar till kompetensförsörjning samt professionell utveckling för deltagarna och ger ett stort mervärde för alla parter.”

Mariana Gomez Johannesson,

teamledare kompetensförsörjning, Region Kronoberg

”För att Kronoberg ska fortsätta vara en attrak­ tiv, kunskapsdriven, konkurrenskraftig och hållbar region med stora möjligheter behöver arbetsgivare ta vara på högkvalificerad kompetens.

Smart Start är därför en priorite­ rad regional insats där aktörer samverkar för att aktivt behålla och attrahera kompetens som det råder hög konkurrens om.”

Hanna Kullsten,

HR Business partner på IST Group För oss på IST innebär vår medverkan i trai­ ”neeprogrammet att vi får en extra USP när vi vill knyta de allra vassaste studenterna till oss. Att, utöver en anställning hos oss, kunna erbjuda ett brett utbildningspaket i och med trainee­ programmet och dessutom kanske bidra till att starka profiler stannar kvar i regionen efter examen (eller flyttar hem!) känns som en winwin-win; för oss, för den medverkande och för regionen!” *https://tillvaxtverket.se/statistik/ regional-utveckling/lansuppdeladstatistik/kalmar.html?chartCollection=28#svid12_ a48a52e155169e594d5b40b

MINISTERMÖTE OM NYSTART I ÖRESUNDSREGIONEN Vi deltog i ett möte med den danska ministern för nordiskt samarbete Flemming Møller Mortensen och den svenska ministern för nordiskt sam­ arbete Anna Hallberg. Syftet med mötet var att försöka få ny fart på inte­ grationen över Öresund.

UPPSTART FÖR GLAS- OCH METALLUTBILDNING Nyligen startade yrkeshögskoleutbildningen till glas- och metallingenjör. Vi har medverkat i att en del av utbildningsplatserna ska vara belägna i Skåne då behovet av kompetensen varit stort men relevanta utbildningar saknats.

ELFRÅGAN UPP TILL DISKUSSION I augusti träffade vi Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni för ett samtal om energifrågan där vi presenterade krav på att se över och ta bort Sveriges elområden. I en intervju i Sydsvenskan underströk Sabuni efter mötet vikten av att göra förändringar i energipolitiken och föreslog att elområdena bör avskaffas. Förslagen ligger helt i linje med Handelskammarens agenda.

REGIONALA INFRASTRUKTURSATSNINGAR Handelskammaren träffade regionledningen i Halland för att lyfta frågan om infrastruktursatsningar i regionen.

UTBILDNING FÖR SOLCELLSBRANSCHEN Tillsammans med Arbetsförmedlingen, Malmö stad och företag i branschen har vi tagit fram en utbildning för solcellsmontörer i Sydsverige. Branschen har efterfrågat relevant utbildning och under hösten inleds rekryteringen av kandidater.

MOTIVATION I MATEMATIK Tillsammans med Västsvenska Handelskammaren har vi inlett en satsning av Mathivation. Projektet grundades av studenter på Chalmers tekniska högskola och finns i dag i nio olika kommuner runt om i Sverige. I Malmö arbetar nu fyra skolor med konceptet, där målet är att öka elevers motivation för skolan i allmänhet och matematik samt programmering i synnerhet.

NEJ TILL HASTIGHETSBEGRÄNSNINGAR Som ett led i vårt arbete med infrastruktur har vi agerat genom att skicka in remissvar som rör Trafikverkets föreskrifter om hastighetssänkningar på ett tiotal vägar i Skåne, Halland, Kalmar och Kronoberg.

FOKUS PÅ DIGITALISERING Vi är medarrangör av Googles Digitalakademi och har deltagit i rundabords­ samtal med Google, AI Sweden, riksdagsledamöter, akademin och företags­ representanter kring digitaliseringens förutsättningar för näringslivet.

Länsseminarierna är genomförda i Skåne, Halland, Kalmar och Kronoberg.

Sist ut i Sydsverige är Blekinge. Totalt har mötena haft 12.000 deltagare i Sverige som helhet. n

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

13

”Jag har inte Härskartekniker en enda med Elaine Eksvärd a p u n , a ”Jah p g a j r ä n inte Av Sara Nilsson Foto Snacka Snyggt

Flera av oss har någon gång gått från ett möte med en konstig känsla i magen av att känna sig nedtryckt. Det behöver inte vara en stor sak, utan små företeelser som har förminskat ens karaktär.

Denna typ av händelse kallas härskarteknik. För att lära sig hur man kan hantera nya och digitala typer av härskartekniker och andra besvärliga beteenden på ett retoriskt vinnande sätt, bjöd vi in Elaine Eksvärd till ett digitalt webbinarium där hon ger svar på dessa frågor.

Härskarteknik beskrivs som när någon för­ trycker någon medvetet eller omedvetet.

Oavsett hur det sker resulterar det i samma utfall – någon förminskas. Under webbinariet gick Elaine igenom olika härskartekniker som förekommer på digitala möten, men även i verk­ ligheten. Genom att identifiera härskartekniker och lära sig tackla dem finns det därmed en chans att skapa en bättre arbetsplats.

Nedan listas några av de mest förekommande härskartekniker i möten:

Uteslutningsmetoden kan visa sig på olika sätt. Den förekommer exempelvis när talaren väljer att exkludera folk med ovanliga namn för den känner sig osäker kring hur det ska uttalas.

I sådana lägen är det bättre att försöka uttala namnet och därigenom inkludera personen.

Elaine rekommenderar att personer med svårut­ talade namn kan stava den frenetiska versionen inom parentes för att underlätta för andra. I det här fallet utövas uteslutningsmetoden av rädslan att uttala fel. Men uteslutningsmetoden kan även innefatta att ta över någon annans idé.

Exempelvis när en kollega föreslår en idé men står utan reaktioner, sedan föreslår en annan kollega samma sak och får stående ovationer.

14

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

Istället bör man be per­ sonen om tips kring hur den vill motta feedback på bästa sätt för att inte bli upprörd i framtiden.

Elaine Eksvärd

Arbetsliv

e fått ordet gång” n e m , a r b n é d i r a s as ” n e d e d a r e t n e s e pr ”Varför har inte deltagarna kameran på?”

Ser man detta hända bör man våga ifrågasätta och synliggöra kollegan som uteslöts.

Stereotypsmetoden är en annan härskar­ teknik som är precis som den låter. Den utgår från typiska stereotyper och är vanligast på homogena arbetsplatser. Det kan innefatta sex­ istiska kommentarer eller förväntan av att unga generationer är experter inom IT. Vid den här sortens härskarteknik bör retoriken sänkas men personen höjas. Det gör man genom att förklara att vad personen sa inte passar den, för man vet att personen inte menar något illa egentligen.

Martyrmetoden innebär att kollegor inte kan ta feedback professionellt, utan istället tar det personligt. De gör allt i sin makt för att omgivningen ska tycka synd om en och drar på sig offerkoftan. I många fall är det lätt att bli medberoende till den sortens kollegor och påverkas av den känslomässiga reaktionen. Istäl­ let bör man be personen om tips kring hur den vill motta feedback på bästa sätt för att inte bli upprörd i framtiden.

Hierarkimetoden används när en person använder sin egen titel för att trycka ner någon

Elaine Eksvärd är vd och grundare av Snacka Snyggt. Hon är retorikkonsult med examen från Södertörns högskola, och författare av böckerna Härskarteknik, Snacka Snyggt, Du är din generation, Vardagsmakt och den nylanserade Vi måste prata. Elaine håller kurser, föreläsningar och workshops, och medverkar ofta som retorikexpert i media.

annan. I dessa fallen bör man fråga personen varför den säger som den säger. “Den här förle­ gade härskartekniken förtjänar plats på museet”, menar Elaine. Likt den här metoden används även tidsmetoden på arbetsplatser. Till skillnad från att använda sin titel använder personen i fråga tid på arbetsplatsen som en metod att härska över andra. Precis som med hierarkime­ toden bör man ifrågasätta varför titel respektive tid måste poängteras överhuvudtaget.

Tystnadsmetoden är en ytterligare metod, vilken innebär att en person börjar ignorera en annan, vilket i många fall kan uppfattas passivt aggressivt. I det här läget bör man våga sätta ord på tystnaden och ifrågasätta personen om varför man blir ignorerad. Adressera beteendet genom att ställa frågor som “Vad handlar det om när du ignorerar mig?”.

Under webbinariets gång poängterade Elaine vikten av att ifrågasätta härskartekniker och okänsliga kommentarer. ”Du förstör inte stäm­ ningen genom att ifrågasätta en kommentar.

Utan kommentaren förstörde stämningen och genom din respons räddade du istället framtida stämningar”, säger Elaine avslutningsvis. n

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

15

Årets Tekniker

Katja Szybek tog emot utmärkelsen Årets Tekniker 2019 på Handelskammarens Höstmöte.

Nominera en tekniker! Årets Tekniker och Årets Tekniklöfte är utmärkelser som tilldelas tekniker som gör en skillnad i samhället samtidigt som den belyser den framtida brist av yrkeskategorin i Sverige. Nu är nomineringen öppen för årets utmärkelser. Läs mer på › handelskammaren.com

Humanisten som blev Årets Tekniker Av Naomi Hailemeskale

Det har gått två år sedan Katja Szybek mottog utmärkelsen Årets Tekniker 2019 för sina innovationer kring ramanspektroskopi och sedan dess har mycket hänt. Hennes tekniska resa hör inte till den traditionella. Katja påbörjade sin akademiska karriär inom humaniora men hennes nyfikenhet kring de utmaningar hon såg i tekniken fick henne att helt byta bana.

När Katja vid 30-årsålder flyttade från Ryssland till Sverige talade hon varken svenska eller hade några särskilda tekniska kunskaper.

Hennes akademiska bakgrund utgjordes av filo­ sofiska studier men hon lockades av den utma­ ning hon såg i tekniken. Katja började därför komplettera sina gymnasiestudier på Komvux för att sedan studera ett år matematik och fysik vid Lunds universitet. Därefter påbörjade hon en civilingenjörsutbildning i Teknisk fysik på Lunds Tekniska Högskola. Trots att det var en stor utmaning stop­ pades inte Katja.

– Det är svårt att komma in på tekniska utbildningar, men det är ännu svårare att klara en utbild­ ning och börja jobba med att lösa svåra tekniska problem. Själv sökte jag risker och utmaningar trots att jag från början var osäker på mig själv.

Studier pekar mot att det år 2030 kommer saknas över 50 000 ingenjörer i Sverige. Framförallt råder det en brist på kvinnor som väljer ingen­ jörsprogram. Den kommande bristen i yrkes­ kategorin är oroväckande och kan leda till kon­ sekvenser i samhällsutvecklingen. Katja tror att detta dels beror på de höga antagningspoäng som krävs för tekniska utbildningar dels på de utmaningar som finns för att slutföra ett ingen­ jörsprogram. Hon tror också att just kvinnor generellt underskattar sin förmåga.

– Jag tror att kvinnor är mer försiktiga än män när det kommer till att ta risker och utmana sig själva. Dessutom är kvinnor mindre självsäkra när det rör sig om mansdominerade yrken.

Skolan behöver hjälpa unga kvinnor att bygga självförtroende inom tekniska ämnen genom att exempelvis ge mer beröm och dela ut utmärkel­ ser, att lyfta upp stora men även små framsteg som jag tror många gör utan att märka av det själva. Till exempel kände jag aldrig någonsin att jag är värd något pris innan Årets Tekniker priset, som var en stor överraskning för mig.

Idén till Katjas första innova­ tion föddes på en tidigare arbets­ plats, när hon tillsammans med en kollega undersökte möjlighe­ ten att finna tekniska funktioner till vardagliga accessoarer. När Katja sedan började på sin nuva­ rande arbetsplats, Serstech, tog hon med sig idén om att finna tek­ niska lösningar på olika problem.

Serstech utvecklar ramaninstru­ ment, ett verktyg som identifiera substanser genom att med laserljus läsa av molekyler i olika ämnen. Tekniken används inom kriminalteknik för att detektera kemikalier i substanser. Efter några år av forskning upptäckte Katja tekniken bakom autofokus. Genom att interagera auto­ fokus i Serstechs befintliga instrumentet blev det enklare och säkrare att använda samt att det levererar snabbare resultat. Med hjälp av

Själv sökte jag risker och utmaningar trots att jag från början var osäker på mig själv.

16

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

Katjas innovation har instrumentet blivit mer flexibelt. Ramaninstrumentet är handhållet och kan snabbt identifiera olika kemikalier vilket underlättar för poliser, tulltjänstemän, militär och likartade. Kontroller blir mer precisa och effektiva. Instrumentet bidrar inte endast till en förbättrad arbetsmiljö för poliser och andra säkerhetstjänstemän, utan även till ett tryggare samhälle.

Idag arbetar Katja som innovationsexpert på Serstech där hon utvecklar de befintliga pro­ dukterna men tar även fram nya patent. Katjas senaste patentansökning är en utveckling av det handhållna ramaninstrumentet där SERSteknik integrerats. I praktiken innebär detta att man genom instrumentet kan identifiera spår av narkotika i hög utspädda lösningar. Även denna innovation fortsätter underlätta arbetet för säkerhetstjänstemän och bidrar till säkrare samhällen. Patentet är godkänt i Sverige och hon väntar nu på att det ska bli godkänt utom­ lands.

Katjas resa är ett intyg på att den första vägen man väljer att ta, inte behöver vara den sista.

När Katja kom till Sverige saknade hon tekniska färdigheter. Hon bestämde sig för att byta bana och har idag tagit flera patent samt bidragit till utveckling av samhället. Det driv och den strävsamhet Katja påvisat genom sin karriär bekräftar att trots de utmaningar man möts av på vägen, är ingenting omöjligt. Det som krävs är tro på den egna förmågan. n

Vill du också starta byggprojekt och samtidigt sova gott om natten? Välj en byggare som har kollektivavtal, sätter säkerheten främst och följer lagar och regler. Alla schyssta byggare hittar du på schysstabyggare.se

schysstabyggare.se En söktjänst från Byggföretagen

Infrastruktur

Var landar flyget efter pandemin?

Av Per Tryding

Våren 2020 markerade en botten för det svenska inrikesflyget och i april månad samma år hade många flygplatser noll passagerare. Sommaren 2021 inne­ bar viss återhämtning med augusti som nog kan betraktas som den första postpandemiska månaden. Normalt är topparna vår och höst så kommande månader blir intressanta.

Frågan är vad som väntar under kommande år för Sydsveriges flygplatser.

Hur nya arbetssätt utvecklas och om en ny mer digital möteskultur får brett fäste är en avgörande fråga. Behov av möteskvalitet, fullständig information och likvärdig tillgång till beslutsrummen talar för att resande återkommer. Men en del mer rutinmässiga möten kan säkert ersättas mer långvarigt. Men väldigt många möten bygger på att utveckla nya relationer och nya idéer och där finns mycket som talar för att resandebehovet kvarstår.

I stället är det några andra frågor som blir viktiga för utvecklingen. En del kan bara branschen själv lösa, annat handlar om perspektivskifte där exempelvis Handelskammaren kan påverka. Övergången helt fossilfri verksamhet är den stora revolutionen inom branschen.

Svenskt inrikesflyg med sträckor på runt en timme lämpar sig väl för snabb anpassning. Omställningen kan gå snabbt. Många har påpekat att detta är ett starkt argument för Inrikes flygtrafik 2018–2021, fortsatt drift av Bromma. passagerare Skogsbränder och pandemin har också satt 800 000 800000 fingret på nyttan med at ha flygplatser på många 700 000 platser för att skapa tillgänglighet och redundans i systemet. Detta har branscher påpekat länge och 600 000 det tycks nu finnas ökad politisk förståelse för det.

500 000 En avgörande fråga är också synen på

400 000 300 000

2018-03-01 2018-05-01 2018-07-01 2018-09-01 2018-11-01 2019-01-01 2019-03-01 2019-05-01 2019-07-01 2019-09-01 2019-11-01 2020-01-01 2020-03-01 2020-05-01 2020-07-01 2020-09-01 2020-11-01 2021-01-01 2021-03-01 2021-05-01 2021-07-01 2021-09-01

vilken roll flyget spelar i samhällsekonomin. För 200 000 ett tiotal år sedan gjorde staten sig av med en 100 000 mängd flygplatser och behöll de tre lönsamma stora Malmö, Landvetter och Arlanda samt en 0 handfull mindre, främst i norr. Resten lyftes över på regionerna, som avlövades resurser. Ingen utredning av konsekvenser gjordes.

Reformen speglar en grund förståelse för fly­ gets betydelse för samhällets och ekonomin. De regionala flygplatserna skapar ett nätverk för en nationell arbetsmarknad som omsätter miljarder och har stor betydelse. Och de internationella relationer som utvecklas på regionala flygplatser drivs av att många mindre regioner är mer inte­ grerade i internationell handel än storstäderna.

Statens strategi för flyget tycks vara att öka volymerna i Arlanda. På vilket sätt det optimerar flygets bidrag till näringslivets tillväxt i ett svenskt perspektiv är oklart och inte utrett.

En modell där statligt ägda flygplaster behåller alla vinster och erbjuder svält­ kost till regionerna är därför inte bara illa genomtänkt, den riskerar att skada samhällsekonomin.

Den frågan blir – vid sidan av omställningen av flygplansflottan – avgörande. n

18

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

KÄLLA: TRANSPORTSTYRELSEN

En av de branscher som träffats hårdast av pandemin är flyget. Mycket uppmärksamhet har med rätta riktats mot Copenhagen Airport och gränsproblemen för svenska flygkunder. Men även inrikesflyget har varit brutalt utsatt.

El för alla – alla för en Av Per Tryding

Frågan om tillgången på el blir allt mer intensiv. De politiska partierna pratar om behovet av mer el men fastnar ofta i frågan om energislag – ska det vara vind, sol eller kärnkraft. I Sydsverige är det brist på all form av effekt, oavsett källa. Men vad många inte känner till är hur lite egen produktionskapacitet som finns i Sydsverige – det elprisområde som kallas SE4.

Ett sätt att förstå situationen är att summera den maximala tillgången på effekt som finns i de olika områdena i Sverige Dels finns den effekt som finns på plats i varje region. Det är kraftproduktion i form av vind, sol, vatten, kärnkraft med mera. Allt kan såklart inte utnyttjas hela tiden, men den ger en bild av kapa­ citeten. Därtill kan ett område importera el dels genom ledningar inom landet, dels genom import från utlandet. En sådan enkel uppställning visar utmaningen i blixtbelysning. Sydsverige har nästan ingen egen produktion.

Egen effekt i Sydsverige och lägre priser för 90% av alla svenska företag.

Detta har betydelse av framför allt två skäl. För det första har det fysisk bety­ delse. För att kunna importera el behöver ledningarna vara i balans. Kraftbalans skapar man genom att tillföra lika mycket el till ledningarna som man plockar ut. Ledningarna fungerar kort sagt inte Installerad effekt i MW om det blir obalans – då måste man minska flödet i led­ (alltså maximal teoretisk tillgång till effekt) ningen. I värsta fall stängs ledningarna av. Därför behövs effekt som alltid är tillgänglig. Det kallas ofta planerbar Intern effekt. Hit hör kärnkraft och biogas. Om vi inte kan tillföra Installerad svensk Andel egen effekt i överföring Import Total installerad sådan effekt är det inte säkert ledningarna kan användas. området, 2019 (max) (max) effekt effekt Att ha planerbar effekt som kan tillföras i regionen minskar varav exkl. sårbarheten. Det finns idag möjlighet att lagra energi som vind vind och sol totalt och sol skördas av vindkraft och solkraft i form av vätgas. Under hösten kommer Handelskammaren att informera lokal poli­ SE1 6 453 864 3 300 1 800 12 417 52% 45% tik om hur vi kan få mer egen effekt i Sydsverige.

SE2 11 296 2 638 3 300 860 18 094 62% 48% För det andra påverkar det priset på el. Det är ingen slump SE3 18 430 2 629 7 300 4 010 32 369 57% 49% att SE4 helt saknar kärnkraftverk. Gränsen är dragen just för att dessa ska hamna i SE3. Priserna i ett område styrs 29% 19% SE4 (Syd) 4 677 1 710 6 000 3 615 16 002 nämligen av utbudet inom området och efterfrågan. Att rita SE4 utan egen produktion är ett sätt att få upp priset i söder så att det kan vara lägre i norr. Detta i sin tur har att göra med att SE4 gränsar till Danmark och Tyskland. Ett högre pris i Sydsverige gör att Danmark och Tyskland köper mindre. Designen är alltså gjord för att använda SE4 som prisbuffert.

Elområden är helt virtuella. De motsvaras inte av en fysisk verklighet. Det finns ingen gräns på riktigt mellan elområdena i form av ledningars design eller liknande. Därför är de lätta att göra om. Den nya EU-förordningen om elhandel kommer att tvinga fram en förändring av elområdena i Sverige. Enligt reglerna kan länder välja mellan el områden och gemensamma nationella priser. Vilket som bäst gynnar Sverige är inte utrett. Det går att kombinera detta och ha elområ­ den för elproducenter men gemensamma nationella priser för företag. Ett gemen­ samt nationellt pris spegla förfarande utbud och efterfrågan på marknaden, men hade sänkt priset för alla invånare och företag i SE3 och SE4, det vill säga för närmar­e 90 procent av alla svenskar och företag. En större marknad blir också mer stabil – med mindre svängningar i priserna.

Under hösten kommer Handelskammaren att föra dialog med riksdags­ partierna om behovet av att utreda alternativen och förtydliga att svenska politi­ ker kan välja att erbjuda alla väljare samma priser och slippa snedvriden konkur­ rens inom Sverige. n

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

19

Arbetsliv

KONTORET, HEMMA ELLER MITT EMELLAN? Av Sarah Mesch

Det senaste 1,5 åren har – milt sagt – varit omvälvande för företag och deras anställda. Från ena dagen till den andra flyttades stora delar av den svenska arbetsstyrkan från kontoret till hemmet. Nu när samhället börjar öppnas upp igen står flera företag inför dilemmat: var ska arbetet ske?

För att diskutera olika aspekter kopplat till arbetssituationer har vi tre experter på ämnet: Niklas Madsen, CEO Superlab som utvecklar nya kreativa koncept för kontor.

Maria Moberg, advokat inom arbetsrätt hos MAQS advokatbyrå.

Jonas Borell, Universitetslektor Lunds uni­ versitet, med forskningsområden inom produk­ tionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi.

Kontoret som knutpunkt – Under pandemin har företag fått väga in Folk­ hälsomyndighetens rekommendationer i beslut om hur de anställdas arbetssituation ska se ut.

Huvudprincipen inom svensk arbetsrätt är att arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Arbets­ givaren kan i praktiken beordra de anställda till distansarbete eller arbete på kontoret, säger Maria.

Enligt Jonas behöver vi ta en titt på våra fysiska och sociala miljöer kopplat till arbete.

20

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

Det är vida känt att fysiska miljöaspekter som luftkvalité, ljudnivå och anpassad utrusning påverkar den anställdes arbete. Sett till den sociala miljön eftersträvas en trevlig omgiv­ ning, utan tjat och stress. Detta spelar roll för människors hälsa, välmående och prestation.

– Kontor möjliggör arbete men även styr och begränsar det sett till tid och plats. Här finns det möjlighet för korta spontana interaktioner, spåna idéer och bli kompis med medarbetarna.

Något som är svårare digitalt.

Niklas menar att det vikti­ gaste som behövs göras är att ändra den mentala bilden av vad arbete är.

– Innan pandemin hade före­ tagen en klar företagskultur, där kontrollen och förståelse för hur verksamheten skulle drivas var förankrad från ledning till anställd. Det var nästan som en modern stämpelklocka – är du på jobbet då jobbar du. Arbete utanför kontorets väggar var inte lika högt skattat, men detta synsätt fick en snabb vändning i samband med pandemin.

Flera undersökningar visar på att en stor del av arbetsstyrkan trivs med hemarbete. Man sparar tid, slipper pendla och bestämmer själv över sin tid. Samtidigt finns det även rapporter om vantrivsel. De anställda saknar den sociala närvaron eller tycker att delar av arbetet går trögt.

– Självskattning av trivsel ger inte alltid san­ ningen om hälsa eller om orga­ nisationens produktivitet. Det man upplever som bra för en själv kan i längden ge motsatt effekt. Sedan kommer ju frågan hur de anställda gör med gräns­ dragningen mellan arbete och privatliv. Vissa separerar helt, andra har att privatlivet spiller över på arbetstiden och vice versa. Det handlar om att hitta en balans – vilket är olika från person till person, säger Jonas.

När alla blev hemskickade hände det något: arbete och livspuzzlet gick ihop. Det gick att vabba och jobba samtidigt.

Borta bra men hemma …?

Det senaste årets skifte har motbevisat flera tidi­ gare uppfattningar om hemarbete.

– När alla blev hemskickade hände det något: arbete och livspuzzlet gick ihop. Det gick att vabba och jobba samtidigt. Det gick även att uträtta sysslor hemma och bli klar med alla arbetsuppgifter. Denna nyfunna balans mellan arbetsliv och privatliv är något som få anställda är villiga att ge upp, menar Niklas.

Framtidens normala Samtliga talare är eniga om att arbetsgivarna helt enkelt bör fråga de anställa om hur de vill att arbetet ska se ut i framtiden. Samtidigt finns det andra fak­ torer arbetsgivarna bör ha i åtanke.

– Så länge som pandemin råder får arbetsgi­ varen göra en riskbedömning över de anställa.

Exempelvis har riskgrupper, som gravida och äldre, spelat stor roll i hur bedömningen av arbetet ser ut. Oavsett om arbetet kommer ske på kontor eller hemma så kom ihåg att ha en dialog med fackförbunden och skyddsombud för att se vad som fungerar bäst för just ert före­ tag. Detta kan ge en bättre återgång i arbetet, säger Maria. n

Arbetsmarknad

Den 7 juni 2021 presenterade regerings­ kansliet förslag på ny lagstiftning som enligt politikerna kommer innebära ”den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid”. Den grundläggande tanken är att skapa mer flexibilitet för arbetsgivare och ökad trygghet för arbetstagare. Lagförslaget avses börja tillämpas i oktober 2022. Vilken effekt ändringarna kommer få återstår att se, men redan nu kan konstateras att de kommer innebära en rad förändringar som arbets­ givare behöver uppmärksamma.

Nya LAS – En rättvis kom ANSTÄLLNINGSFORMEN ”ALLMÄN VISSTID” ERSÄTTS MED ”SÄRSKILD VISSTID” Lagändringen innebär huvudsakligen att anställningen kommer att övergå till en tillsvidareanställning mycket snabbare än idag. Anställ­ ningen kommer att omvandlas redan när den anställde har haft en sär­ skild visstidsanställning i ett år (jämfört med dagens två år). Det kommer även införas en särskild räkneregel för beräkning av anställningstid som innebär att om en person har haft minst tre särskilda visstidsanställ­ ningar under en kalendermånad så räknas den mellanliggande tiden som anställningstid. Ändringarna innebär att arbetsgivare kommer behöva vara mer uppmärksamma på visstidsanställningens längd om arbetsgivaren vill und­ vika övergång till en fast anställning (tillsvidareanställning). Det inne­ bär också stora skillnader för företag som använder sig av intermittenta anställningar (även kallat behovsanställningar eller timanställningar).

Den nya räkneregeln innebär att den anställde kommer uppnå en anställ­ ningstid som ger rätt till fast anställning betydligt snabbare än enligt dagens regler då det enligt nu gällande rätt bara är faktiska anställnings­ dagar som beaktas vid beräkning av anställningstid vid intermittenta anställningar. Ändringarna inskränker arbetsgivarens flexibilitet att välja hur behovet av arbetskraft ska täckas och kan tänkas leda till en större benägenhet att hyra in arbetstagare via bemanning eller anlita entrepre­ nörer istället för att erbjuda en tidsbegränsad anställning.

EN SKYLDIGHET ATT ANSTÄLLA INHYRDA ARBETSTAGARE Bemanningsföretag fyller en viktig funktion att tillgodose arbetsgivares flexibilitet att anpassa personalstyrkan efter ändrade behov i verksamhe­ ten. Genom det nya lagförslaget begränsas denna möjlighet något. Före­ tag som hyr in arbetstagare (s k kundföretag) kommer vara skyldiga att erbjuda den inhyrda arbetstagaren fast anställning när personen har varit placerad hos kundföretaget mer än två år under en period om tre år. Om kundföretaget inte vill erbjuda arbetstagaren en fast anställning är det möjligt för kundföretaget att ”köpa sig loss” från skyldigheten genom att betala arbetstagaren två månadslöner. Om arbetstagaren väljer att tacka

22

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

Av Jenny Söberg och Maria Bergström nej till ett erbjudande om fast anställning anses kundföretaget ha fullgjort sin skyldighet och arbetstagaren kan fortsätta utföra arbete hos kund­ företaget. Arbetet kommer också kunna fortsätta att utföras av samma arbetstagare om kundföretaget istället väljer att betala ersättningen.

Utöver att det blir viktigt för arbetsgivare att hålla koll på hur länge arbetstagaren har varit placerad hos kundföretaget så behöver kund­ företaget också vara uppmärksam på om hen har jobbat hos kundföreta­ get tidigare men genom anställning hos ett annat bemanningsföretag. Vid beräkning av placeringstiden ska nämligen även tid hos kundföretaget hos en tidigare arbetsgivare beaktas.

LÄGRE PROCESSKOSTNADER MEN HÖGRE SKADESTÅND Enligt dagens regler kan det bli mycket kostsamt för arbetsgivare att säga upp en anställd. Om det uppstår tvist om uppsägningens giltighet består nämligen anställningen under hela tvistetiden. Som en följd måste arbetsgivaren fortsätta att betala ut lön och förmåner till dess att tvisten slutligt avgjorts. Det sagda gäller däremot inte om det uppstår tvist om

PARTERNAS KOMPROMISSER INNEBÄR RISK FÖR ATT ÄNDRINGARNA INTE FÅR ÖNSKAD EFFEKT Ändringarna är många och ur flera aspekter välkomnande för arbets­ marknaden i stort men lagändringarna riskerar att inte få det genomslag på arbetsmarknaden som eftersträvas.

Avsikten att uppnå en ökad flexibilitet för arbetsgivare uppnås i viss mån inte och ändringarna gynnar främst arbetsgivare med kollektiv­ avtal. Nedan listas de huvudsakliga fördelarna respektive sida får enligt förslaget om ”Nya LAS”: Arbetstagarna normen blir heltidsanställning tillsvidareanställning uppnås snabbare högre skadestånd Arbetsgivarna rätt att undanta tre arbetstagare från turordningen sänkt krav på omplacering vid uppsägning anställning upphör direkt trots tvist om ogiltighet

mpromiss? giltigheten av ett avskedande. Detta har lett till att arbetsgivare ibland väljer avskedande framför uppsägning, även om bedömningen är att det rättsligt endast finns grund för uppsägning. Det kan i vissa fall också ha skapat intresse hos arbetstagare att dra ut på processen om väl tvist om uppsägningens giltighet uppstått. Enligt de nya reglerna kommer anställningen att upphöra vid uppsägningstidens utgång respektive vid avskedandet. Först om domstolen kommer fram till att uppsägningen eller avskedandet är ogiltig uppstår skyldighet att betala retroaktiv lön.

Lagändringen innebär att arbetsgivarens kostnader att avsluta en an­ ställning blir markant lägre om arbetsgivaren gör rätt. Däremot förväntas arbetsgivaren drabbas av högre kostnader om den gjort fel. Nivån på de allmänna skadestånden förväntas öka väsentligt till omkring 135 000 kr för uppsägning utan sakliga skäl, 90 000 kr för oriktigt avskedande där det funnits skäl för uppsägning och 190 000 kr för oriktigt avskedande.

Att risken för höga processkostnader minskar är enligt oss en av de viktigaste ändringarna i det nya lagförslaget. Det kommer underlätta riskbedömningen och processen vid beslut om att skilja anställda från sin anställning.

Det är lätt att se de fördelar arbetstagarna får och tänka att de går vin­ nande ur parternas kompromisser om de tilltänkta ändringarna. Samti­ digt ser vi en risk att de begränsningar som lagförslaget upplevs innebära för arbetsgivare kan motivera fler kreativa upplägg för att kringgå lagen.

Redan idag ser vi sådana tendenser genom en utvecklad ”gigekonomi” och upplägg med bolag som agerar arbetsgivare åt annan i form av s k ”employer of record”. Det finns en risk för att fler sådana upplägg kommer att efterfrågas vilket skulle få till resultat att arbetstagarna i praktiken inte får en ökad trygghet. Om ”Nya LAS” blir en rättvis kompromiss eller inte återstår att se.

Förslaget om Nya LAS grundar sig på en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter som har uttryckt att genomförandet förutsät­ ter att den genomförs i sin helhet. Samtidigt har delar av lagförslaget nu fått tung kritik från ett flertal remissinstanser vilket gör att utfallet av förslaget plötsligt bedöms ovisst.

Vi ser därför med spänning fram emot att följa det fortsatta lagstift­ ningsarbetet och ta del av både lagrådsremissen och den förväntade propositionen med det mer konkreta lagförslaget. n

Jenny Söberg – Advokat, specialist inom arbetsrätt Maria Bergström – Jurist, specialist inom arbetsrätt Båda arbetar på Setterwalls Advokatbyrå i Malmö

Teckna elavtal hos oss!

Du får ett 100% svenskt grönt elavtal och en personlig el-kontakt.

Självklart erbjuder vi även klimatsmarta energilösningar som både sparar pengar och miljön.

www.skanska-energi.se • se@skanska-energi.se • 046-507 00 SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

23

CERTIATA® Plus

Fortsatt digitalisering av handelsdokument Av Nicole Englund

Vi har en spännande höst framför oss där det händer en hel del inom olika områden för handelsdokument. Det kommer att ske en rad förändringar med många fördelar för företagen.

Först ut i början av september var en uppdatering av CERTIATA® Plus, vårt internetbaserade ansöknings­ program för handelsdokument som Handelskamma­ ren utfärdar. Uppdateringen innebär att våra numera helt digitala ursprungscertifikat får en QR-kod som ger mottagaren ytterligare ett bevis på att dokumen­ tet är äkta. Man kan antingen scanna in QR-koden eller gå in på den angivna webbplatsen och där slå in en verifieringskod. Då får man uppgift om vilken Handelskammare som utfärdat dokumentet. De digi­ tala ursprungscertifikaten har sedan tidigare Interna­ tionella Handelskammarens (ICC) kvalitetsstämpel och nu framgår det även tydligt på certifikaten var de kan verifieras.

Lätt att göra rätt En annan nyhet som kan skynda på exportföretagens dokument, är att vid eventuella fel i en ansökan kan vi på Handelskammaren avvisa den direkt i CERTI­ ATA® Plus. När företaget rättat till ansökan går det enkelt att skicka in den på nytt.

En av de större förändringarna är att företag nu kommer att kunna skriva ut blanketten i färg på vitt A-4 papper. De förtryckta blanketterna försvinner därmed helt i vår digitala hantering. Förändringen innebär bland annat: Det kommer att bli en bättre spårbarhet då CER­ TIATA® Plus tilldelar alla ursprungscertifikat som hanteras i CERTIATA® Plus ett unikt nummer, som kommer vara sökbart även hos företagen.

24

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

Det ger dig som kund möjlighet att enkelt ta fram ett fakturaunderlag i CERTIATA® Plus. Det finns nu ett separat fält där fakturareferens kan anges om man så önskar.

Från och med den 4 oktober kommer alla handels­ kamrar i Sverige att gå över till en gemensam platt­ form för all hantering kring ATA-carneter, nämligen eata.se. Det är ett första steg i den internationella digitaliseringsprocessen av ATA-carnetsystemet, där vi inom några år kommer att ha helt digitala ATAcarneter. Förändringen innebär rent praktiskt att våra ATA Carnet-kunder kommer att göra ansökningar i eata.se istället för CERTIATA® Plus. Precis som tidi­ gare kommer du som kund att kunna uppdatera en gammal ansökan till en ny. I eata.se finns ytterligare fördelar: Du kan ställa frågor och få svar direkt om din carnet-ansökan Du aviseras av eata.se vid uppdateringar Du kan se företagets aktiva och tidigare carnetansökningar Du får en automatisk påminnelse att återlämna ATA-carneten innan giltighetstiden går ut Från och med den 20:e september går det att för­ bereda sig genom att skapa ett användarkonto. I samband med det kommer företagen att få ett avtal via e-post som ska returneras påskrivet av ansvarig person. n

Vad är en ATA-carnet?

Ska ditt företag visa upp produkter på nya marknader eller på mässor? Planerar ni att fotografera/filma i ett land utanför EU? Använder ni specialverktyg / utrustning som ni ska ta hem efter att jobbet slutförts i ett land utanför EU? Då rekommenderar vi en ATA-carnet som är ett internationellt tullpass och används när varor tillfällig­t ska exporteras till länder utanför EU. När du använder en ATA-carnet slipper du fylla i en tulldeklaration för temporär export och import och andra dokument som kan krävas. Du slipper även deponera pengar hos den utländska tullen som motsvarar tull- och andra importavgifter. En ATA-carnet gör helt enkelt att du sparar tid, pengar och gör gränspassagen enklare och snabbare.

Kompetensförsörjning

Flexibla lösningar på kompetensbehov Av Caroline Rundberg

Under våren genomfördes nio olika branschdialoger kring framtidens kompetensbehov dit branschföreträdare och arbetsgivare från hela regionen bjöds in. I fokus för samtalen stod både möjligheter och kompetensutmaningar för det sydsvenska näringslivet.

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har i uppdrag av regeringen att analysera arbetsli­ vets behov av kompetens från yrkeshögskolan.

Detta görs bland annat genom att varje region får bedöma hur omvärldssignalerna i MYHs rapporter väntas påverka det regionala arbets­ livet. Som regionalt utvecklingsansvarig är det Region Skåne som ska göra återkopplingen för Skåne.

Skåne är en av få regioner som arbetar så tätt med arbetsgivare och branschföreträdare i dessa uppskattade branschdialoger. Under våren genomfördes dessa inom bland annat Data/IT, Industri, Energi, Hälso- och sjukvård, Transport, Ekonomi och Administration. Resul­ taten av samtalen kommer analyseras noga och ligga till grund för det fortsatta arbetet med att hitta lösningar på behoven av kompetens. Som ett direkt resultat av dialogerna planeras och genomförs riktade insatser av Handelskam­ maren redan under hösten. De arbetsgivare som deltagit har fått berätta om sina behov av kompetens nu och på längre sikt. Syftet med samtalen är att höra direkt från arbetsgivarna vilka behov de har av kompetens och hur de ser på kommande trendspaningar för den egna

Highlights från Nätverken Handelskammarens tema­ baserade nätverk fördjupar sig i olika ämnen. Informa­ tion om samtliga nätverk, kommande träffar och kontaktpersoner hittar du på handelskammaren.com/ natverk/ Här följer ett urval av våra senaste träffar:

branschen. Handelskammaren har medverkat i att samordna detta arbete. Återkopplingen och resultatet lämnades till MYH i augusti och kommer att påverka vilka yrkeshögskoleutbild­ ningar som beviljas i framtiden.

Möjligheter för framtiden I samtalet med representanter från samhälls­ byggnad och byggteknik där fastigheter och installationer är en stor del, berättade företrä­ dare om hur digitaliseringen och smarta system drivna av AI är på frammarsch och hur viktigt det är att hitta denna kompetens för att hinna med teknikutvecklingen. Andra stora utma­ ningar för branschen är att befintlig personal behöver kompetensutvecklas genom kortare utbildningsinsatser. Inom yrkeshögskolan finns korta YH utbildningar. Dessa utbild­ ningar ger en möjlighet att kompetensutveckla befintlig personal. De är dessutom oftast flexi­ bla så att man kan arbeta parallellt med studi­ erna. Yrkeshögskoleutbildningar är statsfinan­ sierade, kostnadsfria för de studerande och CSN berättigade.

Handelskammarens Caroline Höstgren är projektledare YH Skåne.

– Mitt fokus är att hjälpa arbetsgivare att hitta lösningar för kompetensutmaningen och jag finns tillgänglig för alla företag, stora som små. Det finns många möjligheter att hitta den kompetens man söker som arbetsgivare men många tänker kanske inte på YH som en rekryteringsväg. Jag kan vara ett stöd i att hitta yrkeshögskoleutbildningar som utbildar inom det ni behöver, jag kan även hjälpa er ta fram underlag för nya utbildningar tillsammans med skolor som passar ert behov av kompetens. n

Unga Ledare Unga Ledare Grupp 1 2021 kan se tillbaka på en härlig dag på YogaRoots i Malmö, hos Bethany Henderson. Dagens ämne var: Hur tränar jag på att vara mindful och hur kan ett mindfullt ledar­ skap göra skillnad?

Handelskammarens Nätverk för VD-assistenter Senaste träffen sändes digitalt men ägde också rum fysisk på plats hos Malmö FF på Eleda Stadion. Niclas Carlnén, vd för MFF, berättade om vikten av

Caroline Höstgren

Mitt fokus är att hjälpa arbetsgivare att hitta lösningar för kompe­ tensutmaningen och jag finns tillgänglig för alla företag, stora som små.

samarbetet med näringslivet och vad nätverk betyder för guld­ klubben.

The New Boss Ett lyckat första år har gjort att vi även startat upp nätverket i Helsingborg och Växjö. Senaste träffen i Kalmar handlade om vad som behövs för att göra ett samtal till ett utvecklande och uppskattande samtal. I Kristian­ stad var temat Äg din scen. I Malmö fick vi konkreta tips på hur du utvecklas från chef till ledare.

HR-lunchen Höstens första HR-lunchen handlade om modernt industri­ spionage och hur du i din HR-roll kan bidra till att skydda dig själv, personalen och bolaget. n

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

25

Låt oss presentera

61

nya medlemmar

Techtank AB (svb), Olofström OX2 AB, Kungsbacka OX2 AB, Malmö OX2 AB, Falkenberg OX2 AB, Färjestaden Big Brain Agency, Malmö Nordic Digital Hub, Växjö Holly Sawara, Växjö Quiqly AB, Växjö Tow Joe, Växjö Tukan Tech Solutions AB, Växjö GreenCharge Infra AB, Karlskrona INKA Interactive Ek. För., Malmö Cyan Racing AB, Mölndal Madefrom AB, Malmö Trade Scandinavia AB, WW, Alvesta Tegelviken Konsult AB, Lund ArcQor AB, Älmhult Eletive AB, Malmö Klevås Consulting AB, Limhamn Ludvig & Co AB, Malmö Ludvig & Co AB, Lund HighFive AB, Halmstad Cloudity sp. z o.o. Filial, Stockholm KIH Consulting, Malmö Axoy Daily Fresh AB, Helsingborg Mattsons Beds AB, Falkenberg Green Guide AB, The, Helsingborg IBC Control AB, Höganäs Tullkonsulten i Helsingborg AB, Råå Golden EDI AB, Helsing­ borg Wizdo AB, Halmstad Nordic United Coatings AB, Vi på Frank Valiant ser Helsingborg Malmsten vårt medlemskap i Entreprenad AB, Åhus Handelskammaren Frank Valiant AB, Malmö som en möjlighet att Ericsson & Partners expandera vårt nätverk i närområdet. Vi Förmögenhetsförvaltning har redan hunnit delta AB, Malmö ÅF-Industry AB, på ett antal trevliga tillKalmar Pica Kemi AB, Malmö ställningar och varje möte LearningWell SW AB, Helsingborg har faktiskt lett till nya, spännande möjligheter. Jag ser också Green Dairy Sweden AB, The, att vi kommer ha stor nytta av den Karlshamn Liaison Marketing AB, kunskapsförhöjning som erbjuds Vejbystrand Softvision Ventures i Handelskammarens olika utbildAB, Lund Head Consulting Group ningar och det stöd vi får av alla Sweden AB, Växjö Sparbanken härliga människor som jobbar där!

Eken AB, Ryd Sparbanken Eken AB, Hedda Lidgard, CEO Frank Valiant Älmhult Sparbanken Eken AB, Trensum Sparbanken Eken AB, Emmaboda Sparbanken Eken AB, Älmeboda Sparbanken Eken AB, Grimslöv Inpeople Sverige AB, Växjö AGB-Pharma AB, Lund Psykiatripartners AB, Växjö IUC i Kalmar AB, Kalmar Uddcomb International AB, Nättraby PRO TEMPORE – Interim Partners, Malmö DB Schenker AB, Växjö PEAB AB, Förslöv LU Innovation, Lund Wind-Sweden AB, Falkenberg Ert Godis AB, Växjö Futency AB, Malmö

Se alla medlemmar på › handelskammaren.com/medlem/medlemmar/

26

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 3.2021

Inflyttning

2023

Välkommen till den människocertifierade arbetsplatsen.

Nu bygger vi Kvartetten i Hyllie, en arbetsplats där människan är i fokus.

Fantastiskt ljusinsläpp, härliga miljöer och en vackert grönskande takterrass för arbete och avkoppling ger energi åt hela arbetsdagen. Kvartetten är en plats där människor och företag kan växa och må bra. Eller som vi kallar det, en människocertifierad arbetsplats.

Läs mer på wihlborgs.se/kvartetten

Avsändare:

Sydsvenska Industrioch Handelskammaren

B Posttidning

Skeppsbron 2 211 20 Malmö

Ranking 2020 Inflyttning

2023 #1 NORDIC EMBA

FUEL GROWTH

Välkommen till den människocertifierade arbetsplatsen.

With four Concentrations tailored to your professional goals, it’s time to boost your career with a triple-accredited Executive MBA from Copenhagen Business School.

Nu bygger vi Kvartetten i Hyllie, en arbetsplats där människan är i fokus.

Fantastiskt ljusinsläpp, härliga miljöer och en vackert grönskande takterrass för arbete och avkoppling ger energi åt hela arbetsdagen. Kvartetten är en plats där människor och företag kan växa och må bra. Eller som vi kallar det, en människocertifierad arbetsplats.

DISCOVER MORE. DOWNLOAD OUR BROCHURE OR REGISTER FOR ONE OF OUR UPCOMING INFO MEETINGS ON EMBA.CBS.DK Läs mer på wihlborgs.se/kvartetten

emba.cbs.dk

T: +45 3815 6002

E: mba@cbs.dk