9789140665287 by Smakprov Media AB

Social och emotionell kompetens

Handbok i konsten att praktisera social och emotionell träning Det viktigaste barn kan lära sig i förskolan/förskole klassen är att fungera tillsammans med andra, menar forskaren och författaren Birgitta Kimber. Arbetet med SET – social och emotionell träning, stärker deras skyddsfaktorer. Med SET i förskolan får barnen, oavsett vilken bakgrund eller vilka riskfaktorer de bär med sig, hjälp att klara sig i livet. I bokens många och härliga sagor får ni möta musen Muselina och katten Nisse. Sagorna hjälper barnen att känna igen och sätta namn på sina känslor. Det är det första steget för att de senare i livet ska kunna lära sig att hantera sina känslor. I övningarna, som följer efter varje saga, får barnen bland annat fundera över var i kroppen känslan upplevs, hur man ser ut när man befinner sig i den och hur man själv och andra kan uppleva känslan. Till din hjälp i arbetet med SET har du även bl.a. massage-sagor, mallar till fingerdockor och bilder på Muselina och Nisse som visar på olika känslouttryck och som du får kopiera.

Birgitta Kimber är speciallärare, leg. psykoterapeut och forskare. Hon är mycket uppskattad både som författare och kursledare. Carina Petré är för skollärare och har skrivit Nissesagorna i boken.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

SET i förskolan Birgitta Kimber & Carina Petré

SET i förskolan

SET i förskolan Handbok i konsten att praktisera social och emotionell träning

Birgitta Kimber Carina Petré

innehållsförteckning

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Innehållsförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Teoretisk del SET, Social och Emotionell Träning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Pyramidmodellen

.............................................................................

Så här arbetar du med boken

............................................................

13 20

Punkter att tänka på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Muselinas sagor Arg

...................................................................................................

Ledsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Glad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Rädd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Sur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Blyg/osäker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 ............................................................................................

108

...............................................................................................

124

Nyfiken Busig

innEhållSFÖrTECKning

Nisses sagor Arg

..................................................................................................

142

Ledsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Rädd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Glad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 .........................................................................................

165

.............................................................................................

170

Förvånad Trotsig

Likgiltig/Vem bryr sig?

.....................................................................

176

Misstänksam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182

Praktisk del Mönster till fingerdockor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 ............................................................................

192

..................................................................................

194

.......................................................................................

196

Muselinas känslor Nisses känslor Sångtexter

Massagesagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Pappersdockor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207

innEhållSFÖrTECKning

för små barn är det viktigaste målet att de lär sig känna igen och benämna sina olika känslor.

TEorETiSK DEl

Teoretisk del det är lagom med två samlingar med SET i veckan. Arbeta med barnens känslor även under övrig tid i förskolan. låt SET följa barnen genom alla år i förskolan. dokumentera och spara barnens arbete i portfolio eller SET-böcker. utgå från bokens berättelser, men skapa gärna egna sagor som involverar sådant som händer under dagarna.

TEorETiSK DEl

SET, Social och Emotionell Träning Arbetet med social och emotionell träning startade i Sverige inom grundskolan. Jag har drivit ett projekt söder om Stockholm, SET projektet, där man forskat på vad som händer med våra barns och ungdomars psykiska hälsa då man arbetar med social och emotionell träning. Efter två och fem år gjordes effektutvärderingar. Det visade sig då att det efter två år fanns signifikanta positiva effekter hos barnen när det gällde aggressivitet, utagerande problematik, mobbning och psykiskt välmående. Efter fem år såg man signifikanta effekter även på inåtvänd problematik och skoltrivsel. I projektet användes SET-programmet. Programmet hjälper eleverna bland annat att lära sig samarbeta, lösa problem konstruktivt och att kunna sträva mot egna och gemensamma mål, vilket har visat sig avgörande för elevernas möjligheter att klara sig i skolan och livet. Programmet SET eller Livsviktigt och Livskunskap, som arbetsmaterialet heter för grund- och gymnasieskolan, sträcker sig från sex till arton års ålder. Fem moment tränas regelbundet; självkännedom, att

SET, SoCial oCh EmoTionEll Träning

d d ä r 64

Muselinas sagor • Rädd

R äd d

Samling 1 Muselina och hennes familj har ett bra musliv - om det bara inte vore för den stora hemska katten. Muselina kan för sitt liv inte förstå varför människofamiljen måste ha en katt. Och vet du, det finns en hund också! Han bor i grannhuset och han är jätte-jättestor. Muselina är inte så rädd för hunden, men hon lägger märke till att katten är det. Och det gör henne lite glad. Varje dag innan Muselina går ut, varnar hennes mamma henne för den hemska katten. Katten lurar överallt och om man inte är försiktig, så blir man kattmat och det vill man ju inte bli. Muselina har hittat ett favoritställe inne hos människofamiljen. Hon älskar att hoppa upp på skohyllan i hallen och hitta en mysig sko eller stövel att gona sig i. I dag har hon hittat en jätteskön toffel. Den är luddig och mjuk på insidan, så Muselina har gonat in sig lite i luddet då hon plötsligt får se katten komma in. Muselina sätter sig käpprätt upp och håller andan. I samma ögonblick verkar katten märka att allt inte är som det brukar. Genast blir hans ögon vidöppna och han går runt och spanar. Muselina är vettskrämd! Hon är så rädd så hon håller för både ögon och öron. Hon sitter blickstilla, håller andan och hoppas att katten inte ska se eller höra henne. Trots att Muselina håller för öronen kan hon höra att katten närmar sig mer och mer. Hon måste vara alldeles stilla, men hon kan inte hjälpa att hon börjar skaka av skräck. Nu är katten nära! Han är så nära att Muselina kan känna doften av honom. Hur ska det gå? Plötsligt rycks dörren upp! In kommer Lina. Hon ser katten och säger: – Kom Nisse, så ska du få mat. Hon lyfter upp katten i famnen och går in i köket med honom. Muselina andas ut. Oj, oj, oj, det var nära, tänker hon och märker att hon har kissat på sig. Så rädd har hon varit. Hon skakar fortfarande i hela kroppen, men smiter ut det fortaste hon kan och springer hem till sitt musbo.

muSElinaS Sagor • räDD

Aktiviteter Använd berättelsen om Muselinas rädsla för katten för att introducera känslan rädd för barnen. Liksom till de andra känslorna sätter du igång barnens inlevelseförmåga när du använder dig av fingerdockor eller gossedjur i samtalen med barnen. Låt barnen måla på den stora pappersdockan där de upplever att rädslan känns i kroppen. Tänk på att det är bra att avsluta med avslappning eller en massage-saga när man arbetar med en stark känsla som rädd. 1. Prata med barnen om att vara rädd. Vad blir de rädda för? 2. Visa hur du själv ser ut då du är rädd. Låt barnen visa hur de ser ut då de befinner sig i samma känsla. Använd gärna en spegel. 3. Var i kroppen känns det när man är rädd? Låt barnen först låtsas att de är rädda. Be dem sedan att slappna av. Då kan de lättare känna var i kroppen det känns annorlunda. Markera känslan på pappersdockan/-orna. 4. Prata om hur man låter då man är rädd. Visa själv först och prata med rädd röst. Låt sedan barnen prova hur de låter. 5. Övergå till att barnen går runt i rummet och är ledsna. De kan säga: ”Jag är så rädd, jag är så rädd!” Glöm inte att rösten ska kopplas till känslan, så att de låter riktigt rädda också. 6. Innan ni avslutar måste barnen få känna känslan av att vara lugna. De behöver ta några djupa andetag och sedan andas ut. De kan sitta eller ligga och lyssna på lugn musik eller ge varandra massage, så kommer snart lugnet tillbaka.

Muselinas sagor • Rädd

R äd d

Samling 2 I dag ska Muselina åka till stan! Hon ska få följa med pappa dit. Pappa ska träffa några andra möss där och ha ett möte om hur man ska göra för att göra sina musbon säkra mot katter och andra djur och så ska de få lära sig hur man ser skillnad på god mat och råttgift. Muselina är så lycklig och spänd över vad hon ska få se inne i stan att hon bara står och studsar bredvid pappa. Hon har aldrig varit i stan förut. Det är ganska långt dit, så de får ta med sig en matsäck. Plötsligt får Muselina en massa spring i benen och springer först runt, runt och sedan långt bort. Pappa ser inte riktigt vad hon gör. Hon springer rakt ut på vägen. Pappa vrålar av skräck. – NEEEEEJ! Muselina ligger under en bil. Då bilen kört förbi ligger Muselina kvar på marken. Pappa rusar dit. Muselina lever! Vilken tur! Bilen körde över henne, men inte på henne. Hon lyckades hamna mellan hjulen. Muselina är alldeles stel av skräck, hon vet ju att man kan bli dödad av bilar. Pappa försöker lyfta henne, men hon kan inte röra sig. Då får pappa dra henne bort från vägen. Muselina är fortfarande helt stel, hon kan inte göra något. Då tar pappa henne i famnen och kramar henne. Efter ett tag känner Muselina hur det strömmar värme från pappa till henne och hennes rädsla försvinner lite i taget. Nu har hon lärt sig att man inte kan springa ut i vägen, för där finns farliga bilar. När de väl kommer till stan ser Muselina att där finns ännu fler bilar. Då håller hon pappa hårt i handen.

muSElinaS Sagor • räDD

Aktiviteter 1. Prata med barnen om muselinas upplevelse, gärna med muselina, och be dem visa hur de tror att hon såg ut då hon var stel av skräck. Be dem visa med hela kroppen. De kan gå runt i rummet och vara stela av skräck. 2. har något av barnen varit stelt av skräck någon gång? Varför? 3. hur tror de att muselina kände det då det strömmade värme från pappa? Var i hennes kropp tror de att värmen strömmade? 4. avsluta så att barnen blir lugna.

Samling 3 Muselina kan inte låta bli att gå in i människohuset, fast att hon vet att katten finns där. I dag är det kallt, blåsigt och regnigt ute, så hon vill gå dit in för att värma sig. Hon smyger in i Linas rum och kryper ner i en ficka. Plötsligt börjar fickan röra på sig. Hon har lagt sig i Linas byxficka och Lina är på väg till en kompis. – Glöm inte stövlarna, ropar Linas mamma. Det regnar. När Lina kommer hem till sin kompis leker de ett tag och Muselina tycker att det är kul för det guppar och hoppar där hon sitter i byxfickan. BRAK! DUNDER! Det börjar låta alldeles förfärligt. En stor blixt lyser upp hela rummet och så kommer braket från åskan. Lina blir rädd och säger till sin kompis: – Jag är rädd när det åskar, för en gång började det att brinna hos oss. Lina börjar gråta för hon är så rädd. Hennes kompis blir också rädd när hon ser hur rädd Lina är och då blir Muselina också rädd. Muselina säger tyst till sig själv, mamma, pappa, jag vill att ni ska komma! Lina och hennes kompis går till kompisens mamma, som är i köket. Mamman säger att de inte ska vara rädda för de är ju inomhus och åskan slår ju nästan aldrig

muSElinaS Sagor • räDD

Tänk på att det är upplevelserna av sagorna som ska sättas i fokus, inte övningarna.

Till dig som tidigare har läst eller lyssnat på Muselinas sagor och nu ska läsa Nisses sagor:

Du kanske har hört sagorna om Muselina, den lilla musen som bor i ett uthus hos människorna Lina, Johan och deras mamma och pappa? Muselina fick lära sig att alltid vara på sin vakt för den stora, hemska katten. Den katten hette Nisse. Nu ska du få höra sagor om när Nisse var liten. Han var faktiskt också rädd för olika saker, inte för möss kanske, men för den rysligt stora hunden. Han har en mamma, pappa, husse, matte, lillmatte och en massa kompisar. De leker och har roligt, men får också vara med om saker som inte är så kul. Tänk att en katt, som är så farlig för möss, kan vara mycket snäll och mysig också, leka och hitta på bus och faktiskt vara väldigt rädd själv.

140

niSSES Sagor

g i s t o tr 170

Nisses sagor â&#x20AC;˘ Trotsig

TRoTSiG

Nisse ska följa med Mamma Cita till grannen för att dricka eftermiddagsmjölk, men det är något som Nisse inte alls vill. Nej, han vill bara inte! Han säger till mamma att det är bara en sak som han måste fixa innan han kan följa med. Men egentligen är det inte så. Han säger det bara för att få tiden att gå. Mamma tycker att det går bra, bara han ser till att skynda sig lite. Efter en stund hör Nisse att mamma jamar på honom nerifrån. Åh, jag vill inte, tänker han. – Bara en sak till? – Neej, Nisse, nu måste vi gå, säger mamma med bestämd röst. Nisse suckar och går ner till mamma med tunga steg. Han ser jättesur ut. – Kan du se lite gladare ut? undrar mamma. – Nähä, det kan jag inte, säger Nisse och stirrar i marken. När de ska lämna huset sätter Nisse sig på alla fyra tassarna och mamma måste putta honom i rumpan så att han kommer framåt. – Vad är det med dig? frågar mamma. Varför gör du så här? – Därför! svarar han med en sur och trotsig röst. Mamma blir irriterad och går lite före, trött på att Nisse är så trilsk. Nisse kommer sakta efter och bestämmer sig för att gå baklänges hela vägen till grannen. Han snubblar och ramlar i det leriga diket ett par gånger och blir både smutsig och kladdig i pälsen. Mamma vänder sig om och ser honom, men säger inget. Innerst inne tycker Nisse egentligen inte alls om att gå utan att kunna se var han trampar, men det visar han inte för mamma. Han envisas med att fortsätta sin promenad baklänges. Hos grannen är det framdukat med den bästa mjölken som finns. Åh, vad gott, tänker Nisse, men visar det absolut inte. Han är hemskt sugen på mjölken, men har ju bestämt sig för att inte smaka. Han känner att i dag så är det en riktigt tvärtemot dag.

niSSES Sagor • TroTSig

171

Tant Gullan, som grannen heter, försöker med alla knep att få Nisse lite gladare. Men Nisse har bestämt sig. Han surar i ett hörn och vill inte ha någon mjölk. Efter ett tag försöker tant Gullans kattunge Majsan, som Nisse leker med ibland, att få Nisse på bättre humör. Hon börjar busa med honom, drar honom lekfullt i svansen, nafsar försiktigt i hans svans och killar honom lite i nacken, men inget hjälper. Då tycker mamma att det får räcka. – Det är lika bra att vi går hem till oss om du ska vara tvärtemot hela tiden, säger hon och tackar för sig. Väl hemma är det dags för middag. Men innan dess så är det vitamindags och mamma kommer fram med fiskleveroljan. – Fy, usch och tvi, säger Nisse. Han biter ihop sin lilla mun och tänker minsann inte öppna den. Vanliga dagar brukar Nisse tycka att fiskleverolja är ganska gott. Men inte i dag, inte på den stora tvärtemot dagen, så därför kniper han ordenligt ihop sina käkar. – Jag vill inte, vill inte, vill inte! säger Nisse och skakar på huvudet. – Nu ger jag upp, säger mamma argt och går sin väg. Nisse känner sig riktigt trotsig, men börjar samtidigt tycka att det är rätt tråkigt. Han funderar på vad han ska göra för att tvärtemotkänslan ska försvinna. Han tittar mot bänken där skeden med fiskleverolja ligger och bestämmer sig för att snabbt slicka i sig dropparna utan att säga något till mamma. Sedan springer han upp på sitt rum. Mamma, som har sett det hela på avstånd, säger inget utan ropar ner Nisse efter en stund. Hon pratar som vanligt med Nisse och säger att det är något konstigt som hänt. – Dropparna som jag hällde upp till dig är borta, så jag måste hälla upp nya. För det är väl inte du som har varit så duktig och tagit dem själv? frågar hon med snälla ögon.

172

niSSES Sagor • TroTSig

TRoTSiG

Nisse kan inte hålla sig. Han gör en glad viftning med svansen och berättar att det visst var så att han tagit dropparna själv. Och då känner han att den där tvärtemot- och trotskänslan har försvunnit. Han får en stor kram av sin mamma och sedan läser hon sagan om Pelle Svanslös för honom, för det är hans favoritsaga.

Samling 1 1. Prata med barnen om var i kroppen det känns när man är trotsig. Kan det kännas på olika ställen? låt barnen först låtsas att de är trotsiga. Be dem sedan att slappna av. Då kan de lättare känna var i kroppen det känns annorlunda. Tänk på att alla barn inte upplever känslan på samma ställe. 2. Kopiera en pappersdocka till varje barn och låt var och en peka ut var någonstans i kroppen de känner sig trotsiga. låt dem måla på pappersdockan var trotset upplevs med en färg de tycker stämmer. Be barnen färglägga resten av dockan också, så att dockan liknar dem själva. 3. låt barnen berätta om någon gång som de har varit trotsiga. 4. Kan man visa att man är trotsig var man än är och hos vem som helst? 5. Visa med olika ansikts- och kroppsuttryck hur man ser ut när man är trotsig. använd gärna en spegel, så att barnen får se. 6. hur låter man på rösten när man är trotsig? Prova att säga olika saker med olika känslor. 7. Kan trots smitta? Prova att gå runt i lokalen och se trotsiga ut. Blir ni smittade? 8. avsluta med avslappning.

Samling 2 1. hur ser man ut när man är trotsig? låt barnen visa hur de ser ut. 2. när blir de trotsiga? Skriv ner när eller av vad vart och ett av barnen blir trotsigt av. 3. gör en affisch där ni visar barnens trots. Skriv ord och rita bilder.

niSSES Sagor • TroTSig

173

Praktisk del koPiERiNGSuNdERlAG:

ANNAT uNdERlAG:

fingerdockor . . . . . 190

S책ngtexter . . . . . . . 196

Muselinas k채nslor . . 192

Massagesagor . . . . . 198

Nisses k채nslor . . . . . 194 Pappersdocka . . . . . 204

PraKTiSK DEl

189

Social och emotionell kompetens

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

SET i förskolan Birgitta Kimber & Carina Petré

SET i förskolan

SET i förskolan Handbok i konsten att praktisera social och emotionell träning

Birgitta Kimber Carina Petré