9789140673664

Reflex Plus är en ny och kraftigt reviderad upplaga av Reflex A-kurs plus, skriven för att i första hand passa kursen Samhällskunskap 1b.

Reflex Plus förklarar utförligt olika samhällsvetenskapliga begrepp och företeelser, och sätter in dem i sitt sammanhang så att verkligheten blir mer begriplig.

Reflex Plus är ett inspirerande och flexibelt läromedel. Varje kapitel innehåller engagerande case och debattrutor som inbjuder till diskussion och ställningstagande.

Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition är att spegla samhället och inspirera till eftertanke.

PLUS

PLUS

Hans Almgren, Stefan Höjelid och Erik Nilsson är författare till Reflex Plus. Alla tre har mångårig erfarenhet från undervisning på gymnasieskolan - Hans i Arboga, Stefan i Växjö och Erik i Söderköping.

HANS ALMGREN STEFAN HÖJELID ERIK NILSSON

Reflex Plus kan kompletteras med Reflex läromedelswebb och Reflex lärarhandledning.

PLUS

Samhällskunskap för gymnasieskolan

ISBN 978-91-40-673664

9

Omslag Reflex plus.indd 1

HANS ALMGREN STEFAN HÖJELID ERIK NILSSON

789140 673664

11-02-11 10.39.08

INNEH Å L L

10 11 12 12 18 19

20

ATT STUDERA SAMHÄLLS KUNSKAP Mål för ämnet Kunskaper om samhället Att kunna undersöka samhället Planering av kursen Case: Förintelsen ifrågasatt, en övning i källkritik och textanalys

INDIVID OCH IDENTITET

Kategorier, relationer och makt Nationalitet Etnicitet Det mångkulturella Sverige Klass Klass, socialgrupp och socioekonomisk indelning Klassamhälle idag?

Kön Kön, genus och genusforskning Att arbeta för lika rättigheter och möjligheter 35 Diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannen 36 Case: Inte handhälsa – kvinnoförakt eller religiös rättighet?

37 Frågor och arbetsuppgifter 21 22 24 24 28 29 30 32 33 35

38 40 42 42 43 43 44 44 46 47 47 49 51

Reflex plus.indb 6

ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Räcker vår jord till?

Hoten mot miljön Den förstärkta växthuseffekten Försurningen Ozonskiktet Vad kan vi göra?

Vad görs globalt?

Case: … betala för grannarnas brakmiddag?

Vad gör EU? Vad gör vi i Sverige?

Hur ser framtiden ut?

Frågor och arbetsuppgifter

52 54 54 54 55 55 57 57 59 60 61 61 62 63 65 66 67 68 73 73 74 75 76 79

80 81 82 84 85 86 86 89 91 92 93 94 95 95 96 97 98 99 100 100 101 101 102 103

MEDIER I FÖRÄNDRING Mediebegreppet Vad är ett massmedium?

Tillkomsten av Internet Kommunikation i massmedierna Sändare och mottagare Opinionsbildning Olika typer av masskommunikation Press Tv och radio Svensk television Svensk radio Internet Sociala medier Den nya medievärlden Medborgarnas nyhetskonsumtion Makt och medier Makten över innehållet Regler och förutsättningar för svenska medier Tryckfrihet Yttrandefrihetsgrundlagen Publicistiska regler Case: FRA-lagen och yttrandefriheten Frågor och arbetsuppgifter

DEMOKRATI OCH DIKTATUR Demokratins regelbok Direktdemokrati och indirekt demokrati Vilken form av demokrati är bäst?

Demokratins problem Mänskliga fri- och rättigheter De mänskliga rättigheternas historia FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Mänskliga fri- och rättigheter i fara Case: För vem eller vad gäller de mänskliga rättigheterna?

Vad är diktatur?

Politiska ofriheter Brist på fri opinionsbildning Bristande fri- och rättigheter Varför demokrati och inte diktatur?

Politiska ideologier Konservatism Liberalism Socialism Fascism och nazism Feminism Ekologism Nationalism Frågor och arbetsuppgifter

11-02-11 11.56.47

104 105 106 108 109 109 110 111 112 113 115 117 118 119 119 120 121 123 123 126 128 128 129 129 131 133

SÅ STYRS SVERIGE Grundlagarna Regeringsformen Fri- och rättigheter Riksdagen Riksdagens makt Valet av statsminister Parlamentarismen och kontrollmakten Lagstiftnings- och finansmakten Utskotten och riksdagsgrupperna Riksdagsarbetet i kammaren Proportionella val till riksdagen Riksdagsvalet 2010 Regeringen Hur tillsätts regeringen?

Olika slags regeringar Så arbetar regeringen Varför avgår regeringen?

Regeringens makt Case: Makten i Sverige Statschefen Successionsordningen Statsförvaltningen Förvaltningsmyndigheterna Förvaltningsdomstolarna Frågor och arbetsuppgifter

150 151 153 153 153 154 155 157 157 158 158 159 162 164 164 165 165 168 169

170

134

SÅ STYRS KOMMUNEN

Den kommunala självstyrelsen Vad kommunerna måste göra Vad kommunerna inte får göra Vad kommunerna får göra, om de vill Den kommunala demokratin Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen och nämnderna Kommundelsnämnder Varför så få unga politiker?

Den kommunala ekonomin Kommunernas inkomster och utgifter Landstingskommunerna och regionerna Case: Skatteutjämningssystemet – rättvist eller orättvist?

149 Frågor och arbetsuppgifter 135 135 136 137 139 139 139 142 142 143 143 145 146

Reflex plus.indb 7

171 171 172 173 175 176 176 177 179 180 181 181 183 184 185

EU OCH EMU

INNEH Å L L

7

Från gemensam marknad till europeisk union EU bildas Så styrs EU Europeiska rådet – EU:s vägvisare Kommissionen – samarbetets motor Ministerrådet – medlemsstaternas röst Europaparlamentet – folkets röst EU-domstolen Överstatliga beslut Mellanstatliga beslut Det gränslösa Europa Case: Vem får bli medlem i EU? EMU – ekonomiska och monetära unionen Inträdeskraven till EMU Europeiska centralbanken Penning- och finanspolitik Case: EMU – fördelar och nackdelar Frågor och arbetsuppgifter

UTLÄNDSKA POLITISKA SYSTEM Monarkier och republiker Monarkier Republiker Enhetsstater och unionsstater Federalism i tiden Parlamentet och regeringen Enkammar- och tvåkammarsystem Parlamentarism och presidentstyre Partisystem Vad styr de politiska partierna?

Valsystem Majoritetsval Proportionella val Case: Sex, lögner och svarta pengar - därför avgår politiker Frågor och arbetsuppgifter

11-02-11 11.57.06

INNEH Å L L

186 188 188 190 191 192 194 196 196 198 200 201

202 204 204 205 205 206 206 206 210 210 213 213 215 215 216 218 218 221 222 224 225

LAG OCH RÄTT Rättsväsendet Domstolar Allmänheten och brottsligheten Brottsutvecklingen Varför blev det så?

Samhällets möjligheter att förhindra brott Hot mot rättssystemet Den organiserade brottsligheten Övergrepp i rättssak Case: Kårandan inom polisen Frågor och arbetsuppgifter

VARDAGS- OCH ARBETSLIVETS ABC Att flytta hemifrån Hyreslägenhet Att hyra i andra hand Bostadsrätt Att bo ihop ”Att älska i nöd och lust …” Äktenskapets juridik och ekonomi Sambor Skillnader mellan samboförhållande och äktenskap När någon avlider Några arvsbestämmelser ”Avtal skall hållas” Konsumentköplagen, köplagen och distans- och hemförsäljningslagen Kreditköp På jobbet Lagar på arbetsmarknaden Facket och arbetsgivarna Kollektivavtalet mellan facket och arbetsgivarna Case: Varför gå med i facket?

Frågor och arbetsuppgifter

226 228 230 230 230 231 232 233 234 236 236 237 237 237 238 239 240 241 243

244 245 247 247 248 249 250 250 251 251 253 254 255 258 259 262 264 264 264 265 265 266 267

Reflex plus.indb 8

VÄLFÄRDSSAMHÄLLET Från allmosa till barnbidrag Tre välfärdsmodeller Den socialdemokratiska välfärdsmodellen Den liberala välfärdsmodellen Den konservativa modellen Från vaggan till graven Socialförsäkringar Försörjningsstöd Hur betalas välfärden?

Skatter Arbetsgivaravgifter Avgifter Klarar vi välfärden?

Case: Vem ska ha hand om välfärden? Åldersexplosionen Hur fungerar pensionssystemet?

Sverige och omvärlden Frågor och arbetsuppgifter

SAMHÄLLETS EKONOMI Produktionsfaktorerna Nationalekonomiska system Marknadsekonomier Planekonomier Blandekonomier Ekonomins aktörer Hushållen Företagen Den offentliga sektorn Kreditinstituten Kretsloppet, marknaden och prisbildningen Priser och prisbildning När prismekanismen inte fungerar Konkurrenslagen, karteller och Konkurrensverket Case: Köer, svarta pengar eller marknadshyror i Stockholm?

Bruttonationalprodukten BNP som värdemätare BNP inkluderar inte alla varor och tjänster BNP säger inget om resursernas fördelning BNP och miljön Human Development Index och Gender Inequality Index Frågor och arbetsuppgifter

11-02-11 11.57.13

268 269 270 271 272 274 275 275 277 278 278 280 281 281 284 284 284 286 286 286 288 289 291 291 291 293 294 296 297

298 299 299 303 303 304 307 307 308 310 314 315

Reflex plus.indb 9

EKONOMISK POLITIK Den ekonomiska politikens mål och medel Ekonomisk tillväxt Konjunkturer Från hög- till lågkonjunktur Stabilt penningvärde Inflationens orsaker Inflationens skadliga följder Låg arbetslöshet Balans i utrikeshandeln Betalningsbalansen Finanspolitik Arbetsmarknadspolitik Dela på jobben eller öka lönespridningen?

Penningpolitik Riksbanken Penningpolitiken i praktiken Valutapolitik Gårdagens valutapolitik med fast växelkurs Devalveringar Dagens valutapolitik med rörlig växelkurs Målkonflikter Ekonomisk politik sedan 1970-talet 1970-talet 1980-talets avreglering och högkonjunktur 1990-talets ”stålbad” 2000-talet Case: LAS – hjälp eller stjälp i arbetslivet?

Frågor och arbetsuppgifter

INTERNATIONELLA RELATIONER

316

324 326 327 328 329 329 334 336 337 338 338 338 342 345

Aktörer i det internationella systemet Stater Förenta Nationerna – papperstiger eller mänsklighetens hopp?

EU – en ny aktör i världspolitiken Terrorgrupper och terrorism Nato Massmedier Krig som konfliktlösning Militär krigföring Krigets lagar Svensk utrikes- och säkerhetspolitik Alliansfrihet och europeisk identitet Nedtonad neutralitet Svenskt försvar bantas och förändras Internationellt samarbete Case: Finns det rättfärdiga krig?

Frågor och arbetsuppgifter

346 351

Register Bildförteckning

317 319 321

INNEH Å L L

9

INTERNATIONELL EKONOMI Världshandeln Världshandelns utveckling under senare decennier WTO, frihandeln och protektionism Världshandelsorganisationen (WTO) Protektionism U-länderna och fattigdomen Vilka länder är fattiga?

Varför är de fattiga?

Hur ska de komma ur fattigdomen?

Case: Är det bra med globalisering?

Frågor och arbetsuppgifter

11-02-11 11.57.29

INDIVID OCH IDENTITET

De största invandringsländerna Finland Irak Jugoslavien Polen Iran BosnienHercegovina

175 000 109 000 72 000 64 000 58 000 56 000

Många skulle nog uppfatta den här miljön som ”typiskt svensk”. Men hur många bor så här i dagens Sverige?

ETNICITET Etnicitet kommer från grekiskans ethnos som betyder folk. En vanlig beskrivning av etnicitet är att det är en känsla av samhörighet för en grupp knuten till det vi brukar definiera som kultur, nämligen språk, religion, seder och bruk. Det finns exempelvis en grupp föreställningar som gör att svenskar känner sig som just svenskar.

Midsommarfirande, jultraditioner och den lilla, röda stugan på landet brukar nämnas som ”typiskt svenskt”. För Mirela och hennes familj är det arvet från Kosovo, språket, traditionerna och i viss mån religionen som gör att de räknar sig som etniska kosovoalbaner.

Sociologen Paulina de los Reyes menar att en etnisk identitet får innehåll först i mötet med andra grupper och att skiljelinjer mellan etniska grupper inte är fixerade eller absoluta utan att de hålls vid liv genom ständiga markeringar om vilka som hör till gemenskapen och vilka som står utanför. Ibland används begreppen etnicitet och kultur för att beskriva samma sak.

Sverige kan alltså då beskrivas som ett multietniskt eller mångkulturellt samhälle.

Det mångkulturella Sverige År 1930 var bara en procent av Sveriges befolkning född utomlands. Idag är Sverige ett invandrarland, 14 procent av landets 9,3 miljoner invånare är födda i ett annat land. Fyra procent av invånarna i Sverige är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och ytterligare sex procent har en förälder född utomlands. Andelen av den svenska befolkningen som har utländsk bakgrund kan jämföras med USA och Tyskland och vi ligger högre än till exempel Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.

Vilken betydelse har etnicitet i dagens Sverige och vilka följder för över- och underordning har

Reflex plus.indb 24

11-02-11 11.58.00

INDIVID OCH IDENTITET

25

etnisk tillhörighet i dagens Sverige? Vi ska undersöka några sidor av samhället för att ta reda på detta.

Sysselsättning Det är viktigt att komma ihåg att utrikes födda är en grupp med mycket olika bakgrund. Det kan gälla hur länge man har bott i Sverige, varifrån man kommer, vilken utbildning man har och vilken ålder man är i.

Arbetsmarknadssituationen ser väldigt olika ut när man tar hänsyn till dessa bakgrundsfaktorer. Men som grupp betraktat kan man konstatera att följande gäller: ■

■

■

■

■

Under andra kvartalet 2010 var sysselsättningen 54,6 procent för utrikes födda och 67 procent för inrikes födda.

Bland de som varit här i två år eller kortare var 22,1 procent sysselsatta medan nästan 70 procent av de som varit här i mer än 10 år var det.

Högst sysselsättningsgrad har personer från Norden, Sydamerika och EU medan de från Asien och Afrika har lägst.

Det finns stora skillnader mellan sysselsättningsgraden i Sveriges kommuner bland invandrare. En studie visade att år 2003 var 91,9 procent av alla bosnier i Sigtuna sysselsatta. I Gnosjö var motsvarande tal 89,9 procent, i Malmö 52,6 och i Stockholm 70,5 procent.

Utrikes födda har tidsbegränsade arbeten i större omfattning än inrikes födda. Det är extra tydligt för de som varit i Sverige en kortare tid och speciellt för personer födda utanför Europa.

”Cykelkungen” Salvatore Grimaldi, entreprenör och framgångsrik företagare, kom till Sverige med sina föräldrar i början av 1950-talet. 1970 startade han sitt första företag. Idag har hans företagsgrupp 1 700 anställda och omsätter 4 miljarder kr.

Källa:SCB

Utan att överdriva kan man sammanfatta att etniskt ursprung har stor betydelse för möjligheterna att komma in på svensk arbetsmarknad och få ett stadigvarande arbete.

Reflex plus.indb 25

11-02-11 11.58.01

Reflex plus.indb 38

11-02-11 11.58.25

39

ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Idag är jordens befolkning 6,8 miljarder. Vid vår tideräknings början för två tusen år sedan var den kanske bara mellan 200 och 300 miljoner. Om bara några decennier beräknas vi vara 9 miljarder.

De senaste decennierna har mänsklighetens levnadsstandard stigit snabbt. Inkomsterna har stigit för de flesta, men inte för alla. Men andelen undernärda, barnadödligheten och analfabetismen har sjunkit. Aldrig i mänsklighetens historia har andelen fattiga varit så låg som idag. Samtidigt har världen i FN-deklarationer och på annat sätt uttalat att den framtida utvecklingen ska ske på ett visst sätt.

Det ska ske genom en hållbar utveckling vilket innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. (FN-rapporten Vår gemensamma framtid 1987, ofta kallad Brundtlandrapporten.)

Med den industriella revolutionen började en allt snabbare befolkningsökning. År 1800 var vi 980 miljoner, hundra år senare 1 650 miljoner.

Vilka år nådde vi 2-, 4- och 6-miljardernivån?

Befolkningsdiagram fram till år 2030 Miljarder 9 8 7 6 5 4 3 2

2030

2020

2010

2000

1990

1980

1970

1960

1950

0

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 11000 12000 13000 14000 15000 16000 17000 18000 19000

1

Källa:

Reflex plus.indb 39

11-02-11 11.58.29

62

MEDIER I FÖRÄNDRING

INTERNET Att Internet omformat våra sociala liv tycks vara ett obestridligt faktum. Det är idag en självklarhet att via Internet beställa biljetter till olika evenemang, uträtta bankärenden eller hålla kontakt med vänner och bekanta.

Användningen av Internet Kommunikation på Internet i olika åldrar har också delvis förändrat Procent 100 människors nyhetskon90 sumtion, även om ryktet 80 16-25 år 70 om de traditionella med60 iernas död är överdrivet.

50 Det unika med Internet 40 är att detta medium till30 36-45 år 20 låter tvåvägskommuni10 55-65 år kation i högre grad än 0 va/läsa Skriva/läsa Bifoga filer till Instant Läsa Besöka andra medier. I traditioe-post e-posten messaging bloggar communities nella medier förs budskaInternet som praktiskt redskap i olika åldrar pet ut i enkelriktad form Procent från en sändare till många 100 90 mottagare. I Internetba80 serade sociala medier ska70 16-25 år pas i stället innehållet av 60 användarna själva i dialog 50 40 med varandra.

36-45 år 30 Medieforskningen visar 20 55-65 år att Internet i huvudsak 10 0 fungerar som komplement Tidtabell, Besöka Kolla Ordtill traditionella medier. adresser Internetbank fakta lexikon Olika index visar t.ex.

Underhållningsaktiviteter på Internet i olika åldrar att det är de traditionella Procent 100 medierna som är de mest 90 framgångsrika nyhetsme80 70 dierna på Internet med 60 aftonbladet.se som den 50 16-25 år mest besökta hemsidan, 40 men där också Expressen, 30 20 SVT, Dagens Nyheter och 36-45 år 10 Dagens Industri återfinns 55-65 år 0 dd ner S l S /l dd ner Lyssna/ladda Spel Se/ladda bland de femton mest musik video besökta hemsidorna.

Källa: Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2009, World Internet Institute, wii.se.

Reflex plus.indb 62

11-02-11 11.58.53

MEDIER I FÖRÄNDRING

Sociala medier När mindre partier som Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Piratpartiet har svårt att få uppmärksamhet i traditionella medier som tv, radio och tidningar tycks de i stället satsa på sociala medier som exempelvis Facebook, bloggar, mikrobloggen Twitter, YouTube eller helt enkelt vanliga artikelkommentarer på Internet.

Enligt statistik från våren 2010 var Gudrun Schyman (FI) mest aktiv på Twitter följd av Göran Hägglund (KD), Rick Falkvinge (PP) och Jimmie Åkesson (SD). När det gäller fans på Facebook låg också Sverigedemokraterna och Piratpartiet klart före de traditionella riksdagspartierna. Däremot var Socialdemokraterna klart störst på YouTube.

Sociala medier kombinerar helt enkelt teknik, social interaktion och innehåll skapat av användarna. Genom sociala medier kan vem som helst starta en debatt, en kampanj eller berätta något. Precis före valet 2010 medförde en bloggares berättelse om sin sjukskrivna mammas svårigheter att få sjukförsäkring att valvinden nästan vände för de rödgröna partierna. Denna berättelse kom först upp på en blogg, kommenterades av många läsare, spreds i bloggosfären och fångades sedan upp av de traditionella partierna Inte bara enskilda individer utan även många företag – inklusive traditionella medier, myndigheter, organisationer och politiska partier – har börjat använda Internet för att kommunicera. En viktig anledning är att det är ett enkelt och snabbt sätt att nå fram med ett budskap och att skapa dialog. SJ kan ge sina kunder snabba

Reflex plus.indb 63

63

Isabella Desirée Löwengrip Rydberg, även kallad "Blondinbella", är en av Sveriges tre mest populära bloggare enligt Bloggportalen. Hon startade sin blogg vid 14 års ålder 2005 och hade under 2009 300 000 besökare varje vecka. Enligt egna uttalanden bloggar hon mest om sitt liv och sin vardag och driver även nätbutiken Bellme.

11-02-11 11.58.53

FAK TA

78

MEDIER I FÖRÄNDRING

THE PIRATE BAY OCH SL AGET OM UPPHOVSRÄT TEN PÅ INTERNET Framväxten av Internet har utmanat många upphovsrättsliga regler och fyra företrädare för fildelarsajten The Pirate Bay dömdes i november 2010 till fängelse för medhjälp till brott mot upphovsrätten. De dömdes också att tillsammans betala 46 miljoner kronor i skadestånd.

Som en konsekvens av utvecklingen har politiker tvingats se över lagstiftningen och den första april 2009 började Ipredlagen att gälla i Sverige.

Den bygger på ett EU-direktiv från 2004 och innebär att det nu är olagligt att ladda ner upphovsrättsskyddat material från Internet och också att ladda upp samma material, dvs. lägga ut det på nätet. Hittills är det bara åklagare och polis som kunnat få information om vem som använt en viss IP-adress, den sifferkombination som en dator alltid tilldelas när den kopplas upp mot Internet. Hädanefter kan IP-adressen lämnas ut, dock bara efter ett domstolsbeslut.

Här följer några av huvuddragen i Ipredlagen: • Domstolen ska göra en så kallad proportionalitetsbedömning innan den lämnar ut namnet på IP-adressens användare, vilket innebär att rättighetsinnehavarens behov av information vägs mot andra intressen, ofta den enskildes integritet.

• Operatören, t ex Telia, måste följa domstolens beslut, annars riskerar man böter.

• Rättighetsinnehavaren kan ställa sina krav direkt till den misstänkte, exempelvis genom att be att aktiviteterna ska upphöra.

• Rättighetsinnehavaren kan få ut skadestånd, men frågan måste då gå till domstol.

Vad får man göra och vad får man inte göra?

Det är helt lagligt att ladda ner, lyssna på eller titta på material som är lagligt upplagt på nätet.

Det kan röra sig om en artist som valt att släppa en gratis singel på Pirate Bay eller en grupp som lagt ut några låtar för lyssning på YouTube. Det är också tillåtet att via ”streamad” teknik (utan nedladdning) lyssna på musik eller titta på en video som är olagligt upplagd. Den som olagligt lagt upp något på till exempel YouTube begår ett brott, men inte den som tittar eller lyssnar.

Det är däremot olagligt att ladda ner material, (musik, spel, film etc.) som är olagligt upplagt.

Reflex plus.indb 78

Lagen ser också allvarligare på uppladdning än nedladdning eftersom man på det sättet bidrar till att andra kan få tillgång till materialet.

De som försvarar Ipredlagen hävdar i princip att upphovsrätten skyddar en moralisk rättighet, som helt enkelt innebär att upphovsmannen har en sorts bestämmanderätt över det han eller hon har skapat. Av detta följer också en ekonomisk upphovsrätt, dvs. man har rätt att ta betalt för det man skapat. Att respektera upphovsrätten innebär därför att man tvingas betala det pris som begärs, eller avstå från det som erbjuds.

Användning av fildelningstjänster Procent 30

Män

Kvinnor

Befolkningen

25 20 15 10 5 0

2005

2006

22007

22008

22009

Källa: Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2009, World Internet Institute, wii.se.

Utgångspunkterna för motståndet mot lagen är många. En tar sin utgångspunkt i den ständiga utvecklingen av nya medier. För sextio år sedan var det nya mediet en magnetofon, dvs. bandspelare. Staten legaliserade ”nedladdning” (= inspelning) av musik från radio till band, även om Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå) varnade för katastrofala konsekvenser. Vad hade hänt om vi fått ett bandspelarförbud 1949 och vad händer nu när länkning till filer (Pirate Bay) kriminaliseras, undrar många kritiker.

Det är inte bara i Sverige som man diskuterar upphovsrätten på nätet. I många år har musikindustrin i USA stämt tusentals fildelare på stora belopp. Man har emellertid ändrat taktik, vilket innebär att fildelaren först blir varnad för att sedan eventuellt bli avstängd.

Källa: DN, SvD, Sydsvenska Dagbladet

11-02-11 11.59.18

FR ÅGOR T IL L MEDIER I F ÖR Ä NDRING

Frågor till texten 1. Vad utmärker personkommunikation respektive masskommunikation?

från den så kallade public servicemodellen?

allsmäktiga, maktlösa respektive mäktiga massmedier?

2. Vilka är de viktigaste begreppen i en enkel kommunikationsmodell?

8. Redogör för televisionens utveckling i Sverige.

14. Vilket är huvudinnehållet i TF och YGL?

3. Vilka är de typiska dragen hos masskommunikation?

9. Radiomarknaden brukar indelas i tre typer av kanaler. Vilka är de?

15. Vilka inskränkningar finns i den svenska yttrandefriheten?

4. Vad menas med begreppen opinionsbildning respektive allmän opinion?

10. Ange några utmärkande drag för dagens medielandskap.

16. Vilka etiska regler bör en journalist följa i sitt arbete?

11. Vad utmärker medborgarnas nyhetskonsumtion?

17. Vad menas med uttrycket FRA-lagen? Vilket var regeringens huvudmotiv för den så kallade FRAlagen? Ange några kritiska argument från debatten om FRA-lagen.

5. Vilken är skillnaden mellan information och propaganda?

6. Redogör kortfattat för olika selektivitetsmekanismer.

12. Vad menas med uttrycket sociala medier och vad skiljer dem från mer traditionella medier?

7. Vad skiljer den frihetliga ideologin

13. Vilken är skillnaden mellan

18. Redogör för betydelsen av begreppet medielogik.

Diskussionsfrågor D1. Tryckfrihet och yttrandefrihet är viktiga förutsättningar för ett demokratiskt samhälle. Hur fungerar de här rättigheterna i Sverige jämfört med andra länder? Är det rätt att ”så långt det är möjligt” tillåta även extrema politiska grupper att framföra sina åsikter i exempelvis demonstrationer?

D2. Vilka fördelar/nackdelar anser du att dagstidningen har som nyhetsmedium jämfört med andra medier, t.ex. radio och tv? Tror du att nättidningen kommer att överta papperstidningens stora betydelse?

D3. Många hävdar att satellit-tv och kabel-tv försämrat kvaliteten

på programutbudet. Men är resonemanget rimligt? Blandar de inte ihop kanalen eller mediet med budskapet?

Argumentera.

D4. Är det rimligt att blanda nyheter och underhållning, s.k. infotainment?

Ska man t.ex. ta hänsyn till att sändningen ska vara trevlig och helst ha något roligt inslag när man gör nyhetsurvalet? Fundera på det hela ur några olika personers perspektiv: nyhetsredaktör, tittare, medverkande i nyhetsinslag.

D5. Offentliga personer, det vill säga politiker och andra makthavare, kändisar etc. förväntas i regel vara mer redbara och moraliska än andra

människor. Är det rimligt att ställa högre krav på offentliga personer?

Hur ska vi bedöma massmediernas beskrivning av sådana personer?

Grundregeln är att en nyhet ska publiceras ”om den har allmänintresse och är grundligt kontrollerad”, men var går gränsen för den personliga integriteten? Ska man i nyhetsbevakningen ta hänsyn till personliga konsekvenser för andra inblandade som familjemedlemmar?

D6. Utvecklingen av nya medietekniker fortgår med snabb hastighet. Tror du att sociala medier kommer att få ökad politisk betydelse i framtiden, t.ex. i valrörelser, eller handlar det mer om sociala kontakter via nätet?

Fördjupningsuppgifter F2. Vad är en nyhet? Diskutera och ge förslag på vilka kriterier som du anser bör gälla vid nyhetsvärdering.

allmänna opinionen allmänhetens pressombudsman FRA-lagen frihetliga modellen information masskommunikation massmedium

meddelarskydd medielogik mäktiga medier opinion politikens medialisering pressens opinionsnämnd propaganda

Reflex plus.indb 79

F3. Har tv-utbudet blivit mer likriktat? Gäller valfriheten bara

tillgången på program tidsmässigt?

Undersök en veckas tv-program från olika kanaler och redogör sedan för vad du funnit. Diskutera och motivera också dina svar.

public service selektiv exponering sociala medier tryckfrihetsförordningen yttrandefrihetsgrundlagen

N YC K ELORD

F1. Insändarsidan är en mycket viktig del av dagstidningen för många människor. Gör en undersökning av just insändarsidan under en viss tidsperiod, förslagsvis ett par veckor.

Vad handlar den lokala debatten om?

11-02-11 11.59.20

302

INTERNATIONELL EKONOMI

FAK TA

VARFÖR HAR KINA UT VECKL ATS SÅ SNABBT? Kinas utveckling under de senaste 30 åren har varit slående. Vilka förklaringar finns till Kinas stora ekonomiska framgångar? Här ges några ledtrådar.

• Näringslivet har liberaliserats och det har blivit möjligt att starta privata företag.

• De stora statliga företagen har marknadsanpassats och tvingats ut på en konkurrensutsatt marknad. Dåliga företag har tillåtits slå igen.

De pengar de statliga företagen tjänat har de till stor del fått disponera och investera själva utan allt för mycket politisk inblandning.

• Bönderna har fått brukarrätt till sin mark och tillåtits tjäna pengar på det man producerat utanför den fastlagda kvoten. Binäringar som t.ex. fiskodling har uppmuntrats.

• Kina har öppnats mot omvärlden, hundratusentals studenter har studerat utomlands, utländska företag etablerar sig.

• Enorma investeringar har skett i infrastruktur som vägar, järnvägar och telenät. Skillnaden mot t.ex. Indien är slående.

• Arbetsmarknaden är fortfarande hårt övervakad. Diktaturen innebär att oberoende fackföreningar är förbjudna och således inte kan arbeta för bättre arbetsmiljö och högre löner.

När arbetstiden ofta är 10–12 timmar om

dagen, lönerna låga och det inte förekommer några strejker är det naturligtvis frestande för stora företag att lägga produktionen i Kina. En stor del av Ikeas och H&M:s varor framställs i Kina. Både Ikea och H&M arbetar för schyssta arbetsvillkor i de fabriker varifrån de köper sina varor, liksom organisationer som Fair Trade Center. Men alltför ofta avslöjas de mest horribla förhållanden för dem som framställer de leksaker, kläder eller elektronik som vi köper.

• Den kinesiska valutan yuan hålls av de kinesiska myndigheterna på en mycket låg nivå, vilket gör kinesiska produkter billiga att köpa.

Det här är en konflikt mellan Kina och framför allt USA, men hittills har inte Kina skrivit upp sin valuta i den takt som USA vill. Ett land vars produkter är högt efterfrågade – som i Kina – bör också få en högre värderad valuta. Men Kinas valuta är statligt reglerad och ledningen vill hålla värdet på valutan nere så att utlandet fortsätter att köpa kinesiskt och den kinesiska importen av utländska varor begränsas.

Utvecklingen i Kina fortsätter. Lönerna ökar för de kinesiska arbetarna, även för de miljontals migrantarbetarna från landsbygden, och allt fler arbetare protesterar mot vidriga arbetsförhållanden.

Kinesiska studenter vid ett universitet i Peking.

Lärosalarna är överfyllda. Medelklassen i Kina förstår att kunskap är nyckeln till en bra framtid.

Reflex plus.indb 302

11-02-11 12.05.02

INTERNATIONELL EKONOMI

som välståndet i världen: de tio största råoljekonsumentländerna använder två tredjedelar av världsförbrukningen.

Exporten från i-länderna domineras av maskiner, fordon och andra industrivaror, medan exporten från u-länderna domineras av råvaror. Afrika är den kontinent som exporterar mest råvaror: livsmedel och andra råvaror från jordbruket, malmer och metaller samt olja utgör största delen av exporten från Afrika.

Men världshandeln handlar inte bara om varor. Ungefär en femtedel av världshandeln är handel med tjänster som t.ex. transporter, försäkringar och finansiella tjänster. Tjänstehandeln ökar snabbare än handeln med varor – å andra sidan startade tjänstehandeln från en mycket låg nivå. En stor del av tjänstehandeln är resor. Framför allt är det turismen som vuxit rekordartat: år 1950 fanns det 25 miljoner turister i världen, 2009 närmare 900 miljoner.

303

Världens största tankerterminal i Ras Tunara, Saudiarabien.

Varje dag, dygnet runt, skeppas 13 miljoner ton råolja ut härifrån. Råolja är världens viktigaste enskilda handelsvara.

WTO, FRIHANDELN OCH PROTEKTIONISM Om alla länder i världen kunde producera alla varor och tjänster behövdes ingen internationell handel. Men eftersom världens länder är olika när det gäller klimat, produktionsförutsättningar och lönenivåer är det naturligt att de byter varor och tjänster med varandra. Om vi svenskar vill ha olja eller kiwifrukt måste vi naturligtvis köpa det från ett annat land eftersom det inte finns olja eller kiwifrukt i Sverige. Det är det enklaste svaret på varför utrikeshandel förekommer.

Världshandelsorganisationen (WTO) Med frihandel menas att gränserna är öppna så att den som vill exportera eller importera kan göra det utan att tullar eller andra bestämmelser lägger hinder i vägen. Den organisation som främst driver på frihandel i världen är Världshandelsorganisationen, World Trade Organization, WTO, med säte i Genève.WTO är en av världens verkligt globala organisationer med 153 medlemsstater år 2010.

Reflex plus.indb 303

11-02-11 12.05.06

C A SE

314

INTERNATIONELL EKONOMI

Är det bra med globalisering?

För 150 år sedan levde nästan alla svenskar i små byar på landsbygden. De allra flesta av byns invånare lämnade inte byn särskilt ofta – någon gång tog man sig till grannbyn för att roa sig eller till närmaste stad för att besöka marknaden eller söka jobb. Ytterst få hade med egna ögon träffat en utlänning eller sett någon bild från Afrika eller Kina. Med industrialiseringen vid slutet av 1800-talet vidgades världen men fortfarande hade de flesta en suddig bild av hur det såg ut ”i utlandet”. Men idag är det annorlunda.

Genom tv, Internet, resor, vänner och bekanta vet vi en hel del om hur världen ser ut utanför Sveriges gränser.

Globalisering har blivit något av ett modeord under senare år. Enligt Internationella valutafondens definition innebär globalisering ”den ökande internationella integrationen av marknaderna, såväl för varor som för tjänster och kapital”. Man kan kalla det här för ekonomisk globalisering. Ett exempel på en globaliserad produktion är läkemedelsföretaget Astra Zeneca: forskning och utveckling sker i Södertälje medan marknadsföringsstrategin beslutas vid huvudkontoret i London och produktionen sker vid fabriken i Wuxi i Kina. Ytterligare ett exempel är Husqvarnas motorsågar: de innehåller 130 komponenter från 30 länder. En förutsättning för globaliseringen är IT-revolutionen som gör det möjligt att sekundsnabbt få information och skicka meddelanden och pengar över hela världen.

Reflex plus.indb 314

Vilka är då fördelarna med den ekonomiska globaliseringen? En klar fördel är att hela världen blir en enda marknad där konkurrensen mellan företagen gör varorna billigare. Den ökande handeln och billigare varor leder till att välståndet i världen ökar. U-länderna får del av kunskapsöverföring från den rika världen. Vi i den rika världen kan flytta till och arbeta i olika länder.

Men globaliseringen innebär också nackdelar: • Alla får inte del av välståndsökningen – skillnaden mellan fattig och rik blir större. Det argumentet är globaliseringsmotståndarnas huvudargument. De fattiga människorna och de fattiga länderna får inte del av globaliseringens frukter i samma utsträckning som de rika.

• Men också rika länder drabbas när företag med höga lönekostnader inte klarar sig i den ökande konkurrensen. Barnvagns- och leksakstillverkaren Brio i Osby är bara ett exempel på ett familjeföretag som blivit uppköpt av ett storbolag och där produktionen till stor del flyttats till ett låglöneland. Brios klassiska trätåg görs t.ex. numera i Kina.

• Risken finns också att u-landets regering anpassar sin politik för att i första hand tillfredsställa de multinationella företagen och inte landets invånare. Det vill säga att företagen kan hota att flytta om de inte får sin vilja igenom.

• När företagen flyttar till låglöneländer blir det svårare för fackföreningarna att bedriva sin verksamhet.

11-02-11 12.05.26

FR ÅGOR T IL L IN T ERN AT IONEL L EKONOMI

Frågor till texten 1. Mellan vilka typer av länder går de stora handelsströmmarna?

5. Vad är globalisering?

6. Varför är u-länder fattiga?

2. Vilka är de största handelsvarorna?

3. Vad innebär protektionism? Vilka former kan protektionismen ta sig?

4. Vilka skäl kan anföras för protektionism?

7. Vilka medel finns det för att u-länderna ska kunna komma ur sin fattigdom?

9. Vad är IMF och vad är IMF:s standardrecept för krisdrabbade länder?

10. Förklara följande förkortningar: BRIC, LDC, HIPC, G8, G20, G77, WTO.

8. Vilka förklaringar ger läroboken till Kinas enorma ekonomiska utveckling?

Diskussionsfrågor D1. Är det bra eller dåligt med globaliseringen?

D2. Samla argument för frihandel.

Finns det några övertygande argument för protektionism anser du?

D3. Varför är u-länderna fattiga?

Försök att gradera de orsaker till fattigdomen som du anser vara viktiga.

Om du vill, välj ut ett enda u-land.

D5. Hur hjälper vi u-länderna bäst?

Genom handel? Genom bistånd?

Eller på annat sätt?

mänskliga fri- och rättigheter? Ska man umgås med dem eller ska man bojkotta dem?

D6. Kan u-länderna bli som vi, det vill säga utvecklas som Västeuropas länder gjort sedan mitten av 1800-talet?

D8. Borde man bojkotta varor från Kina eftersom landet bryter mot de mänskliga rättigheterna? Om du svarar ja på frågan: måste du då ändra ditt konsumtionsmönster? I så fall, hur?

D7. Hur bör Sverige och andra likasinnade länder agera mot diktaturer som öppet bryter mot

Fördjupningsuppgifter F1. Studera dödligheten i ett u- land och jämför med t.ex. Sverige. Använd senaste World Health Report från Världshälsoorganisationen WHO www.who.org. Vilket samband finns mellan hög dödlighet och fattigdom?

F2. Studera de argument som globaliseringsvänner och globaliseringsmotståndare använder. Kolla t.ex. Kommerskollegium eller WTO respektive Attac eller Forum Syd. F3. Världen hemma i kylskåpet och skafferiet. Varifrån kommer majsflingorna, juicen, vindruvorna, falukorven, fiskpinnarna, jordnötterna, vitpepparn, saltet…? Välj ut ett antal varor ur skafferiet eller kylskåpet och försök ta reda på från vilket land eller vilken världsdel varorna

Reflex plus.indb 315

F4. Välj ut ett land eller en region och sök information på Internet. Hur utvecklas t.ex. Zambia eller länderna söder om Sahara? Arbeta gärna i grupp. Sammanställ sedan informationen och berätta inför klassen.

Exempel på lämpliga webbsajter: www.unctad.org www.wto.org www.worldbank.org www.sida.se www.forumsyd.se F5. Vilka ger bistånd och hur används det? Svenska biståndspengar till u-länder distribueras på olika sätt, t.ex. via Sida, EU, FN men

i-länder Internationella valutafonden (IMF) korruption multilateralt bistånd protektionism

också genom Svenska kyrkan, Lions, Rotary, Läkare utan gränser. Välj ut en biståndsgivare och ta reda på vilka länder som får bistånd och varför just dessa länder? Vad innebär biståndet? Efter vilka principer fördelas biståndet i landet? Vart går det kristna biståndet: till missionsverksamhet bland icke-kristna eller till skolor och sjukvård eller …? Komplettera gärna informationen från nätet med intervjuer. Redovisa inför klassen. Exempel på webbplatser: www.sida.se www.europa.eu.int www.un.org www.svenskakyrkan.se/lutherhjalpen www.lions.se www.rotary.se

regionalisering av världshandeln skuldkris subventioner u-länder Världshandelsorganisationen (WTO)

N YC K ELORD

Attac frihandel G8, G20 och G77 globalisering globaliseringsmotståndare

kommer. Om inte ursprungslandet framgår av förpackningen, fråga då i affären eller skriv ett e-brev till företaget.

11-02-11 12.05.28

Reflex Plus är en ny och kraftigt reviderad upplaga av Reflex A-kurs plus, skriven för att i första hand passa kursen Samhällskunskap 1b.

Reflex Plus förklarar utförligt olika samhällsvetenskapliga begrepp och företeelser, och sätter in dem i sitt sammanhang så att verkligheten blir mer begriplig.

Reflex Plus är ett inspirerande och flexibelt läromedel. Varje kapitel innehåller engagerande case och debattrutor som inbjuder till diskussion och ställningstagande.

Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition är att spegla samhället och inspirera till eftertanke.

PLUS

PLUS

Hans Almgren, Stefan Höjelid och Erik Nilsson är författare till Reflex Plus. Alla tre har mångårig erfarenhet från undervisning på gymnasieskolan - Hans i Arboga, Stefan i Växjö och Erik i Söderköping.

HANS ALMGREN STEFAN HÖJELID ERIK NILSSON

Reflex Plus kan kompletteras med Reflex läromedelswebb och Reflex lärarhandledning.

PLUS

Samhällskunskap för gymnasieskolan

ISBN 978-91-40-673664

9

Omslag Reflex plus.indd 1

HANS ALMGREN STEFAN HÖJELID ERIK NILSSON

789140 673664

11-02-11 10.39.08