9789127470040

samhällskunskap nivå 1b

SeSam är läromedlet som hjälper eleverna att förstå den komplexa värld de lever i. Med engagerande texter, konkreta exempel och pedagogiska modeller får eleverna de bästa förutsättningarna att fördjupa, bredda och utveckla sina kunskaper om olika samhällsfrågor.

Läromedlet består av fyra delar: metoder & verktyg, sociologi, politik och ekonomi. Varje del består i sin tur av ett antal kapitel. För att knyta samman delarna och visa på ämnets tvärvetenskapliga karaktär återkommer ett antal centrala begrepp, exempelvis makt, hållbarhet, rättvisa, välfärd och jämlikhet. Varje kapitel avslutas med uppgifter som utvecklar elevernas förståelse och analytiska förmåga.

Författarna till SeSam är professorer i sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. De har en förmåga att förklara det svåra på ett tydligt och lättillgängligt sätt, alltid utifrån den senaste forskningen.

Läromedlets uppgifter är skrivna av en ämnesdidaktiker och verksam gymnasielärare.

SeSam – öppnar dörren till samhället!

SESAM samhällskunskap nivå 1b

SESAM

SESAM samhällskunskap kap NIVÅ 1B

hanna bäck rikard forslid carina mood jonas tallberg jonas vlachos maja t madzar

ISBN 978-91-27-47004-0

SeSam1b_OMSLAG.indd Alla sidor

2025-12-15 10:41

Det här är SeSam samhällskunskap handlar om att förstå världen vi lever i; hur samhället fungerar, hur beslut fattas och hur människor påverkar och påverkas av varandra. Genom att läsa samhällskunskap får du verktyg att förstå nyheter, politik, ekonomi och sociala frågor. Du utvecklar din förmåga att tänka kritiskt, att se samband och att resonera kring olika perspektiv. Kunskaperna hjälper dig att bli en aktiv och engagerad medborgare som kan delta i och påverka samhället på ett medvetet sätt.

SeSam är uppdelad i fyra delar: metoder & verktyg, sociologi, politik och ekonomi. För att knyta samman delarna och visa på ämnets tvärvetenskapliga karaktär återkommer ett antal centrala begrepp, exempelvis makt, hållbarhet, rättvisa, välfärd och jämlikhet. Varje del består av flera kapitel som inleds med frågor som besvaras i kapitlet. Centrala begrepp är markerade i fet stil och förklaras direkt i texten. I exempelrutor konkretiseras innehållet genom situationer och fall från verkligheten, medan fördjupningsrutor ger möjlighet att utforska ämnena på ett djupare plan. Varje kapitel avslutas med begreppsfrågor, uppgifter om samband och relationer mellan begrepp, en tillämpningsuppgift där du använder dina kunskaper i praktiken och en metoduppgift.

I en tid då allt fler ifrågasätter fakta och etablerad kunskap är det viktigare än någonsin att förstå hur samhället fungerar. Vi som skrivit SeSam är professorer i statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi samt en gymnasielärare i samhällskunskap. Vi hoppas att läroboken inspirerar dig att utforska samhället, ställa frågor och påverka det samhälle du är en del av.

SeSam – öppnar dörren till samhället.

Författarna

SeSam1b_INLAGA.indd 5

2025-12-15 14:30

INNEHÅLL Metoder & verktyg

11

1.. vad v är ssamhällskunskap? amhällskunskap?

11

Samhällskunskap – ett viktigt ämne Samhället – ett samspel Samla in och tolka information Arbeta med samhällsfrågor Uppgifter

12 13 19 24 30

Sociologi

33

1. samhälle och individer

33

Förstå samhället Vad är ett samhälle?

Sociala strukturer – samhällets skelett Samhällets kultur Grupper och nätverk Socialisation och konformitet Sociala roller och identitet Uppgifter

34 34 40 46 49 52 54 57

2. levnadsvillkor och sociala kategorier 59 Att ha det sämre eller bättre Att mäta levnadsvillkor Fattigdom och ojämlikhet Sociala kategorier Kön Klass och socioekonomisk bakgrund Etnicitet Ålder Uppgifter

6

60 62 65 70 75 80 84 88 90

INNEHÅLL

SeSam1b_INLAGA.indd 6

2025-12-15 14:30

Politik

93

1. demokrati, rättsstat tat och media

93

Politik och makt Demokrati och diktatur Rättsstat och mänskliga rättigheter Mediers roll i demokratier Uppgifter

94 95 107 116 124

2. det politiska systemet

127

Var ligger den politiska makten?

Vad är maktdelning?

Att utse den lagstiftande makten Att utse den verkställande makten Att utse den dömande makten Makt på olika nivåer Uppgifter

128 130 133 136 141 143 152

3. politiska ka partier och ideologier

155

Partiers roll i demokratin Politiska ideologier Partier och partifamiljer Partiernas ideologiska positioner Partier på europeisk nivå Partiernas väljare Uppgifter

156 157 160 167 171 173 178

4. politiskt beslutsfattande fattande

181

Från kommunen till EU – vem bestämmer var?

Vad gör riksdagen?

Regeringens ansvar och uppgifter Hur fattas beslut i kommuner och regioner?

Beslutsfattande på EU-nivå Politiskt deltagande Uppgifter

182 184 187 192 196 203 211

5. internationell politik

213

Vad är internationell politik?

Aktörer i internationell politik Konflikt Samarbete Utrikespolitik Svensk utrikespolitik Uppgifter

214 215 223 229 234 236 241

INNEHÅLL

SeSam1b_INLAGA.indd 7

7

2025-12-15 14:30

Ekonomi

8

243

1. samhällsekonomins amhällsekonomins grunder

243

Samarbete och specialisering Ekonomins produktionsfaktorer Alternativkostnad Internationell handel Samhällsekonomins aktörer Samverkan och flöden i ekonomin Uppgifter

244 245 250 254 257 262 265

2. priser och marknader

267

Vad händer på marknaden?

Utbud Efterfrågan Jämvikt på marknaden Marknader för arbete och kapital Marknadens styrkor och begränsningar Uppgifter

268 269 272 274 280 284 287

3. välstånd, tånd, till tillv tillväxt växt v äxt och konjunkturer

289

Ekonomiskt välstånd och tillväxt Ekonomins storlek – BNP BNP och välstånd Vad gör att ekonomin växer?

Tillväxtens betydelse Konjunkturer – ojämn tillväxt Uppgifter

290 291 295 299 306 312 315

4. offentlig sektor ektor och ekonomisk politik

317

Varför behövs ekonomisk politik?

Vad gör den offentliga sektorn?

Den offentliga sektorns uppgifter Delat ansvar i offentlig sektor Finansiering av offentlig sektor Stabiliseringspolitik Uppgifter

318 319 321 327 330 335 342

INNEHÅLL

SeSam1b_INLAGA.indd 8

2025-12-15 14:30

5. privatekonomi v vatekonomi

345

Kunskap som gör skillnad Inkomster, utgifter och betalningar Spara, låna och försäkra Privat- och samhällsekonomi Uppgifter

346 347 354 363 370

register

373

bild- och textkällor

376

INNEHÅLL

SeSam1b_INLAGA.indd 9

9

2025-12-15 14:30

2 LEVNADSVILLKOR OCH SOCIALA KATEGORIER

När du har läst kapitlet kan du besvara följande frågor: • Vad betyder goda levnadsvillkor?

• Hur kan man mäta skillnader i levnadsvillkor?

• Vad är fattigdom och vad säger olika fattigdomsmått?

• Vad är sociala kategorier och varför används de?

• Hur kan sociala kategorier skapa gemenskap och utanförskap?

• Hur skiljer sig levnadsvillkor åt mellan olika sociala kategorier?

LEVNADSVILLKOR OCH SOCIALA KATEGORIER

SeSam1b_INLAGA.indd 59

59

2025-12-15 14:31

Att ha det sämre eller bättre

Folkskolläraren Johan Olof Lindgren startade 1870 en skola för de fattigaste pojkarna i Stockholms slum,Trasskolan, där dessa barn var elever år 1890.

60

det är själva livet som levnadsvillkor handlar om: Hur bra har vi det och hur kan vi få det bättre? Sverige är ett rikt och modernt land, och ibland är det lätt att glömma att många i vårt land har dåliga levnadsvillkor. Det finns människor som lever med kroniska smärtor, människor som utsätts för våld i hemmet och människor som inte ens har ett eget hem.

Vidgar man perspektivet till hela världen är det alldeles för många människor som lever under politiskt förtryck, kanske under ständigt hot om våld, eller som saknar tillgång till näringsrik mat och rent vatten. Om man börjar tänka på hur många som lever under svåra förhållanden är det lätt att känna hopplöshet. Samtidigt är det viktigt att ha ett historiskt perspektiv. För bara några decennier sedan var det många fler som levde under dåliga villkor. Både i Sverige och globalt har levnadsvillkoren förbättrats över tid.

Hur bra ditt liv är beror alltså på när och var i världen du föds. Det beror också på andra saker som är utanför din kontroll, som vilka sociala kategorier du tillhör – till exempel ditt kön, din etnicitet och din ålder – samt dina föräldrars inkomster. Men dina levnadsvillkor kan också påverkas av dina egna handlingar, till exempel hur du tar hand om dig själv, hur du agerar mot andra människor, om du anstränger dig i skolan samt vilka val du gör i din utbildning och på arbetsmarknaden. Ren slump påverkar också ditt liv – du kan drabbas av långvariga smärtor för att du råkade snubbla i trappan, eller träffa ditt livs bästa vän för att ni råkade hamna bredvid varandra på tåget.

Kunskap om goda och dåliga levnadsvillkor och vad som påverkar dem gör att vi kan agera för att öka chanserna att vi får mer av det vi gillar, och mindre av det vi ogillar. Vi kan också använda vår kunskap för att försöka förbättra andras liv, både i Sverige och globalt.

SOCIOLOGI • KAPITEL 2

SeSam1b_INLAGA.indd 60

2025-12-15 14:31

Vad är ett bra liv?

Några saker kan alla vara överens om. Att vara törstig och hungrig är dåligt, liksom att frysa, ha ont och vara rädd. Att ha ett hem är bra, liksom att känna sig trygg och omtyckt. Andra saker kan man tycka olika om. En del tycker att livet blir bättre av att gå på konserter eller av att resa till nya platser och träffa nya människor, medan andra tycker att livet blir bättre ju mer man är med sin familj.

Vissa föredrar i stället att vistas i naturen, umgås med husdjur eller lära sig nya saker.

Det är vanligt att se behov som rangordnade. Fysiska behov, som mat, vatten och boende, kommer i det perspektivet före behov som sociala relationer och kulturella upplevelser, till exempel konst eller musik.

Ett annat perspektiv är att det viktigaste behovet är att undvika allvarliga problem, oavsett om det handlar om mat, relationer eller sjukdom.

Många av människors grundläggande behov finns formulerade i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den beskriver till exempel att alla människor har rätt till liv, frihet och att känna sig trygga. Alla har också rätt till en tillräcklig levnadsstandard för att må bra, som mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster. Andra mänskliga rättigheter är rätten att inte utsättas för tortyr eller slaveri, rätten till utbildning och arbete såväl som rätten till vila och fritid samt rätten att få ha – eller inte ha – den religion man själv vill och att få uttrycka sina åsikter.

LEVNADSVILLKOR OCH SOCIALA KATEGORIER

SeSam1b_INLAGA.indd 61

Läs mer om mänskliga rättigheter i Politik – kapitel 1.

61

2025-12-15 14:31

Att mäta levnadsvillkor

Amartya Sen fick 1998 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin forskning om välfärd, fattigdom och svält. Han menar att levnadsvillkor handlar om att ha resurser som gör att man kan styra sitt liv mot sina egna mål.

om människor ska ha bra liv behöver vi information om deras levnadsvillkor. I vardagen bildar vi våra uppfattningar på vad vi ser och hör, men eftersom vi oftast umgås med en begränsad grupp som liknar oss själva, är våra egna erfarenheter ofta en dålig guide till hur levnadsvillkoren ser ut för befolkningen. För att förstå verkligheten och förändra den i en positiv riktning behöver man därför tillförlitliga mått som visar viktiga delar av levnadsvillkoren för hela befolkningen, eller för ett stort och representativt urval av den.

När man mäter levnadsvillkor handlar det ofta om att se hur genomsnittliga villkor förändras över tid. Mår människor i Sverige bättre? Har de råd med mer? Man vill också veta hur villkor varierar mellan individer och grupper: Ökar skillnaderna i levnadsvillkor mellan dem som har det bäst och sämst? Har vissa grupper halkat efter? Dessutom vill man veta om problem i olika typer av levnadsvillkor tenderar att falla på samma individer. Har individer med ekonomiska problem också en högre risk att få problem med ohälsa eller ensamhet?

Ett sätt att mäta levnadsvillkor är att fokusera på människors handlingsutrymme. Handlingsutrymme innebär att ha mer av de resurser som behövs för att kunna styra sitt liv mot det man själv ser som viktigt. Resurser kan vara ekonomiska, men de kan också handla om till exempel kunskap, tid, relationer, trygghet samt mental och fysisk energi.

Bruttonationalprodukten Traditionellt har man använt ekonomisk tillväxt – ofta mätt som bruttonationalprodukten per person (BNP per capita) – för att undersöka hur ett samhälle utvecklas. Det är egentligen inte ett direkt mått på levnadsvillkor, men människor i länder med högre BNP per capita har i genomsnitt bättre villkor. En bra ekonomisk utveckling ger mer resurser att fördela och människor lever längre,

62

SOCIOLOGI • KAPITEL 2

SeSam1b_INLAGA.indd 62

2025-12-15 14:31

har i genomsnitt råd med bättre mat och modernare bostäder och har bättre hälsa. Men levnadsvillkoren kan skilja sig åt även om länder har samma BNP. Dessutom kan BNP inte användas för att se på skillnader i levnadsvillkor inom ett land. Därför behövs också andra mått.

Läs mer om mått på välstånd i Ekonomi – kapitel 3.

Mått baserade på befolkningsregister I Sverige och en del andra länder finns statistik från register som gör att man kan mäta viktiga aspekter av levnadsvillkor för hela befolkningen. Man kan till exempel mäta dödlighet och förväntad livslängd, utbildningsnivå, årsinkomster och andel av befolkningen som insjuknat i olika sjukdomar. Med hjälp av statistiken kan man visa hur till exempel förväntad livslängd och utbildningsnivå skiljer sig åt mellan olika grupper, som kvinnor och män, och hur utfall förändras över tid. Sådana mått är värdefulla och är ofta helt centrala när man vill veta om befolkningen fått det bättre eller sämre.

Flera av måtten används också i internationella jämförelser.

Samtidigt täcker sådan statistik bara delar av det som många ser som viktigt i livet. Inga register kan ge oss information om människors sociala relationer eller om hur trygga de känner sig. Statistik från befolkningsregister har också andra begränsningar. När det gäller hälsa finns inga uppgifter om hälsoproblem som man inte sökt vård för, och när det gäller årsinkomster finns ingen information om hur stora utgifter inkomsterna ska räcka till.

Mått baserade på människors egna uppgifter I undersökningar där man låter individer själva berätta om sina levnadsvillkor kan man använda enkäter eller intervjuer. I sådana undersökningar kan man av praktiska skäl inte samla in information från hela befolkningen. I stället använder man ett slumpmässigt urval som är representativt för befolkningen – det blir ett slags ”Sverige i miniatyr”. Urvalet måste samtidigt vara tillräckligt stort

LEVNADSVILLKOR OCH SOCIALA KATEGORIER

SeSam1b_INLAGA.indd 63

Läs mer om urval i Metoder & verktyg – kapitel 1.

63

2025-12-15 14:31

för att resultaten ska kunna gå att lita på. Normalt består urval i denna typ av undersökningar av 5 000 till 50 000 personer. År 1968 började Sverige, som ett av de första länderna i världen, samla in uppgifter från individer om deras levnadsvillkor på olika områden i den så kallade Levnadsnivåundersökningen. Liknande datainsamlingar började senare göras av Statistiska centralbyrån (SCB) och av internationella organisationer.

EXEMPEL: BOENDESTANDARD I LEVNADSNIVÅUNDERSÖKNINGEN Mellan mitten av 1960- och 70-talet hade Sverige en stark ekonomisk tillväxt, och det byggdes många nya moderna bostäder, bland annat i det så kallade Miljonprogrammet. Snabbt fick man en dramatisk förbättring av boendestandarden. Figuren visar hur stor andel av personer mellan 16 och 75 år i Sverige, som i Levnadsnivåundersökningarna 1968, 1974 och 1981 saknade olika moderniteter i hemmet, till exempel tvättmaskin eller tvättstuga, dusch eller

FIGUR 2.1 BOENDESTANDARD 1968–2000 PROCENT 25 20

bad, varmvatten, centralvärme, modern spis, telefon, vattentoalett (wc) och kylskåp.

Linjerna lutar kraftigt nedåt, vilket visar att dessa problem i stort sett utraderades mellan 1968 och 1981. Eftersom så få saknade exempelvis varmt vatten och värme valde man 1991 att fråga om hemmet var modernt, det vill säga om det hade bad/ dusch, wc, centralvärme, kylskåp och modern spis.

Endast drygt 1 procent saknade då något av dessa. År 2000 var andelen nere i nästan 0 procent. Efter det har man konstaterat att eftersom i stort sett alla har en modern EJ TVÄTTMASKIN/STUGA EJ DUSCH/BAD bostad behöver frågorna EJ VARMT VATTEN inte längre ställas.

EJ CENTRALVÄRME EJ MODERN SPIS (EL/GAS)

15

EJ TELEFON EJ WC EJ KYLSKÅP EJ KALLT VATTEN

10

EJ MODERN BOSTAD (BAD/DUSCH, WC, CENTRALVÄRME, MODERN SPIS, KYL)

5 0 1968

1974

1981

1991

2000

Källa: Levnadsnivåundersökningen

64

SOCIOLOGI • KAPITEL 2

SeSam1b_INLAGA.indd 64

2025-12-15 14:31

Uppgifter Kan du begreppen?

1. Vad betyder goda levnadsvillkor?

2. Hur kan man mäta skillnader i levnadsvillkor och varför behöver de mätas?

3. Vad är ojämlikhet?

4. Vad är skillnaden mellan absolut fattigdom och relativ fattigdom?

5. Vad är sociala kategorier och varför används de?

6. Vad krävs för att en handling ska anses vara diskriminerande enligt diskrimineringslagen?

7. Vad betyder: a. jämställdhet? b. klass? c. socioekonomisk bakgrund? d. social rörlighet? e. etnicitet?

Fördjupa Förståelsen 1. Vilken information kan man få från de olika sätten att mäta levnadsvillkor och vilka begränsningar har de olika måtten?

2. Ge exempel på hur sociala kategorier som kön, klass, etnicitet och ålder kan skapa gemenskap och utanförskap. oRSaK

KonSeKvenS

Ekonomisk utveckling Krig Kunskap och innovationer Kulturella förändringar Sociala rörelser

SOCIOLOGI • KAPITEL 2

SeSam1b_INLAGA.indd 90

90

2025-12-15 14:31

3. I exempelrutan på sidan 79 listas några orsaker som bidragit till ökad jämställdhet. Hur ser sambanden mellan orsakerna och deras konsekvenser ut?

4. Alla former av ojämlikhet anses inte vara problematiska. Ge ett exempel på ojämlikhet som kan anses vara acceptabelt och rättvist och ett exempel som kan anses vara oacceptabelt och orättvist. Ta hjälp av definitionerna av rättvisa på sidan 17.

5. Varför brukar en hög grad av social rörlighet ses som ett mått på jämlikhet?

tillämpa dina KunsKaper

Föreställ dig en bebis som ska växa upp till att bli en person som lever ett riktigt bra liv, med stort handlingsutrymme och maktresurser.

1. Skriv upp 5–10 olika faktorer som ger bebisen bästa möjliga förutsättningar i livet.

2. Välj de tre viktigaste faktorerna.

3. Rangordna faktorerna så att den med störst betydelse kommer först.

4. Använd relevanta begrepp från kapitlet, till exempel handlingsutrymme, jämlikhet, diskriminering, fördomar, socioekonomisk bakgrund, jämställdhet och social rörlighet, för att motivera ditt urval och rangordning.

5. Jämför ditt urval och rangordning med en klasskompis. Vilken är den största skillnaden i era uppfattningar?

91

SeSam1b_INLAGA.indd 91

LEVNADSVILLKOR OCH SOCIALA KATEGORIER

2025-12-15 14:31

samhällsvetensKaplig metod För att främja jämställt uttag av föräldraledighet infördes år 1995 en så kallad ”pappamånad”, 30 dagar av föräldraledighet som inte kunde användas av den andra föräldern. Om pappan inte tog ut dagarna gick de förlorade. År 2002 utökades detta till två månader och 2016 till tre månader. Titta på figur 2.4 om mäns andel av uttagna föräldrapenningdagar.

1. Hur ser trenden ut över tid om du tittar på diagrammet i sin helhet?

2. Hur ser trenden ut om du bara tittar på uttag från år 2018 och framåt?

3. Hur har mäns uttag förändrats sedan de tre reformerna genomfördes?

4. Kan man utifrån diagrammet dra slutsatser om att det finns ett kausalt samband mellan reformerna och mäns uttag av föräldraledighet, eller är det en korrelation? Ta hjälp av beskrivningen av kausalitet och korrelation på sidorna 22–23.

5. Vilka mönster ser du om du tittar på figur 2.4 tillsammans med figur 1.4 och 1.5 i Ekonomi – kapitel 1, som båda handlar om obetalt hushållsarbete?

SOCIOLOGI • KAPITEL 2

SeSam1b_INLAGA.indd 92

92

2025-12-15 14:31

1 DEMOKRATI,

RÄTTSSTAT OCH MEDIA

När du har läst kapitlet kan du besvara följande frågor: • Vad kännetecknar demokratier och diktaturer?

• Vad menas med demokratisk tillbakagång?

• Hur hänger rättsstaten och de mänskliga rättigheterna ihop?

• Vad är en författning?

• Vilken roll spelar media i demokratin?

DEMOKRATI, RÄTTSSTAT OCH MEDIA

SeSam1b_INLAGA.indd 93

93

2025-12-15 14:31

Politik och makt

Grundskoleelever äter gratis skollunch i Jakarta. Hur kan bilden kopplas samman med politik och makt?

94

tänk dig att du kommer till skolan en dag och får veta att du inte kommer få lunch i skolan. Eller tänk dig att du har brutit benet och får veta att du måste betala flera tusen kronor för att få ditt ben gipsat. Eller att du ska åka till skolan men får reda på att den buss du brukar ta inte längre går förbi din skola. Allt detta är resultat av beslut som de styrande i samhället har fattat och som kan påverka din vardag. Det handlar om politik.

Begreppet politik kommer från antikens Grekland (700–300 f.Kr.) där ordet politikos betyder statskonst. Nu för tiden brukar vi säga att politik är en fråga om fördelning och makt, där makt är förmågan att få människor att göra saker som de annars inte skulle ha gjort. Det handlar om hur ett samhälle ska skapa och fördela värden som många människor behöver och vill ha. Värden är exempelvis utbildning, sjukvård och ren miljö. Det handlar också om hur makt ska organiseras och utövas i ett samhälle, med följd att vissa människor får möjlighet att bestämma över andra människor.

Hur mycket makt har vi som medborgare i ett land över hur värden fördelas i samhället?

Och hur mycket makt har de styrande? Olika samhällen har valt att organisera politiken och makten på olika sätt. I demokratier är tanken att medborgarna ska kunna påverka politiken, till exempel vilka som får tillgång till sjukvård eller hur samhällsproblem ska hanteras. Men många människor i världen lever i länder som inte kan anses vara demokratiska. De har mycket liten makt över den politik som förs.

En välfungerande demokrati kräver många förutsättningar. De mest centrala handlar om hur makten utses genom val och hur landet ska styras, vilket finns nedskrivet i författningen. Men även rättsstat, mänskliga rättigheter och media spelar en viktig roll i demokratier.

POLITIK • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 94

2025-12-15 14:31

Demokrati och diktatur precis som ordet politik kommer ordet demokrati från grekiskan och betyder folkstyre. Det handlar om att folket ska styra över sig själva. Demokratin har sitt ursprung i antikens Grekland, där den tillämpades under flera hundra år.

Direktdemokrati kan ses som den ursprungliga formen för folkstyre och innebär att hela folket deltar i beslutsfattandet.

Direktdemokratins förebild är den antika grekiska stadsstaten Aten (cirka 500–300 f.Kr.), där politiska beslut fattades i en folkförsamling där i princip alla vuxna män deltog i regelbundna möten.

Direktdemokrati tillämpas inte i dagens stater, men vissa länder har direktdemokratiska inslag. Här brukar många nämna Schweiz och USA som exempel. I dessa länder är det vanligt med medborgarmöten och folkomröstningar på lokal nivå.

I den atenska demokratin kunde vuxna män som varit i armén delta i det politiska beslutsfattandet. Det hölls regelbundet öppna möten där de hade möjlighet att uttrycka sina åsikter. Varken kvinnor eller slavar fick vara med på dessa möten.

När vi i dag talar om demokrati menar vi oftast representativ demokrati. Det innebär att folket överlåter politisk makt till sina representanter eller företrädare, det vill säga politiker och partier.

Ett grundkrav för en representativ demokrati är att det ska finnas ett folkvalt beslutsfattande organ som representerar medborgarna.

DEMOKRATI, RÄTTSSTAT OCH MEDIA

SeSam1b_INLAGA.indd 95

95

2025-12-15 14:31

I Sverige är riksdagen det viktigaste folkvalda beslutsfattande organet som representerar medborgarna.

I en representativ demokrati utser vi politiska representanter som fattar beslut för oss som medborgare. Genom denna specialisering av uppgifter behöver vi inte sätta oss in i alla frågor utan kan ägna vår tid åt att exempelvis försörja oss.

Statsvetare, alltså forskare som studerar ämnet statsvetenskap, talar ibland om att vi medborgare delegerar makt till de styrande när vi röstar i val. När vi går och röstar har vi även möjlighet att avsätta styrande som vi är missnöjda med – genom att rösta på andra partier eller kandidater än dem som sitter vid makten. Här brukar man prata om ansvarsutkrävande. Det handlar om att man ska kunna ställa de styrande till svars för de beslut de har fattat.

FIGUR 1.1 DELEGERING AV MAKT I DEMOKRATIN

Medborgare delegerar makt till folkvalda representanter genom att rösta i val. När vi går och röstar har vi även möjlighet att utkräva ansvar av de folkvalda representanterna genom att rösta på andra representanter.

96

POLITIK • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 96

2025-12-15 14:31

Demokratins kännetecken Vad krävs då för att man ska kunna anse att ett politiskt system är demokratiskt? Man brukar prata om att systemet ska uppfylla fyra baskriterier: 1. fria och rättvisa val. Vi medborgare ska kunna gå och rösta utan att det förekommer oegentligheter. Om en ledare exempelvis försöker tvinga medborgare att rösta på ett visst sätt eller om röster i val inte räknas på ett korrekt sätt, är detta kriterium inte uppfyllt. Valen ska också ske regelbundet, exempelvis vart fjärde år.

2. allmän och lika rösträtt. Alla myndiga medborgare ska ha lika stora möjligheter att rösta och påverka vilka styrande som väljs. Om någon grupp i befolkningen inte får rösta eller förhindras att delta i val eller om några medborgares röster väger tyngre än andras, är detta kriterium inte uppfyllt.

3. effektiva val. I valen ska medborgarna utse landets ledande representanter, det vill säga de som har den politiska makten i landet. Om styrande som har betydande politisk makt utses på något annat sätt än genom de val som hålls, är detta kriterium inte uppfyllt. Det kan till exempel handla om att en kung eller drottning har betydande makt.

4. friheter och rättigheter. Medborgarna ska ha vissa politiska fri- och rättigheter även mellan valen. Exempelvis bör medborgare ha möjlighet att uttrycka sina politiska åsikter. Det kallas åsiktsfrihet. Det bör även finnas möjlighet att organisera sig, vilket kallas organisationsfrihet.

Om medborgare som uttrycker sina politiska åsikter eller organiserar ett politiskt möte straffas på något sätt, är detta kriterium inte uppfyllt.

Många statsvetare tycker inte att det räcker att ett land uppfyller dessa grundläggande kriterier för att anses vara en demokrati, utan lägger till andra kriterier. De menar att det måste finnas en fungerande rättsstat för att ett land ska anses vara demokratiskt.

DEMOKRATI, RÄTTSSTAT OCH MEDIA

SeSam1b_INLAGA.indd 97

Läs mer om rättsstaten senare i detta kapitel.

97

2025-12-15 14:31

Vissa forskare talar också om liberal demokrati som den ideala formen för demokrati. De grundläggande kriterierna på sidan 97 måste vara uppfyllda, men i den liberala demokratin finns även vissa begränsningar av de styrandes makt. Det kan till exempel vara oberoende domstolar som kan kontrollera de styrande. I den liberala demokratin spelar även media en roll som granskare av de styrande. Det är därför viktigt att media är oberoende och inte kontrolleras av de styrande.

Läs mer om mediers roll i demokratin senare i detta kapitel.

KÄNNETECKEN:

VÄRDERINGAR OCH IDÉER:

• Fria och rättvisa val • Allmän och lika rösträtt • Effektiva val • Friheter och rättigheter

• Alla människors lika värde,

mänskliga fri- och rättigheter

• Skydd för minoriteter • Mångfald av åsikter och egenskaper • Rättssäkerhet

I demokratier är grundläggande kriterier om val och fri- och rättigheter uppfyllda och samhället präglas av demokratins grundläggande värderingar och idéer.

Diktaturens kännetecken Vi talar ofta om diktaturen som demokratins motsats. Ett annat ord för diktatur är autokrati. Ordet kommer från grekiskan, betyder envälde och pekar på att det ofta är en person, eller ett fåtal personer, som innehar makten.

Det som kännetecknar en autokrati är att vissa demokratikriterier inte uppfylls. Det kan handla om att det inte förekommer fria och rättvisa val där alla medborgare har lika stora möjligheter att

98

POLITIK • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 98

2025-12-15 14:32

rösta. Det kan också handla om att det inte är folket som utser den politiska makten genom val. Demokratikriterierna uppfylls inte heller om medborgarnas politiska fri- och rättigheter mellan valen är begränsade, exempelvis om medborgarna inte har möjlighet att uttrycka sina politiska åsikter. Det kan till och med vara så illa att de styrande fängslar, torterar eller avrättar personer som kritiserar dem.

Nordkorea är en enpartistat som styrs av Koreas arbetarparti. Bilden visar Nordkoreas ledare Kim Jong Un vid firandet av 80-årsjubileet av partiets grundande på Majstadsarenan i Pyongyang, oktober 2025.

Ett exempel på ett sådant system är enpartistaten där endast ett politiskt parti tillåts bilda regering. Oppositionspartier – partier som inte innehar makten – är här antingen olagliga eller helt underkastade det styrande partiet. Nordkorea, Kina och Kuba är exempel på enpartistater. En annan typ av autokrati är militärdiktaturen, där den högsta politiska makten ligger hos militären. Ett exempel är Myanmar där landets militär tog över makten från den demokratiskt valda regeringen i en kupp 2021.

Olika typer av demokratier och diktaturer Att endast beskriva länder som demokratier eller diktaturer är en för grov förenkling. I själva verket kan politiska system vara mer eller mindre demokratiska eller mer eller mindre auktoritära. Det är inte heller helt enkelt att säga när ett land inte längre kan anses vara en demokrati.

DEMOKRATI, RÄTTSSTAT OCH MEDIA

SeSam1b_INLAGA.indd 99

99

2025-12-15 14:32

Det är inte helt enkelt att avgöra när ett land ska tillhöra en viss kategori och länder kan byta kategori bara på några år. Brasilien har till exempel gått från att vara en liberal demokrati till att bli en elektoral demokrati (2024). Men vissa forskare menar att Brasilien håller på att bli mer demokratiskt igen och skulle kunna vara en liberal demokrati om några år.

100

Vissa forskare använder en indelning i fyra olika typer av system för att beskriva hur demokratiska eller auktoritära stater är. Även detta är en förenklad indelning, men den ligger närmare verkligheten än den grova indelningen demokratier och diktaturer.

Denna indelning skiljer på två typer av demokratier – liberala och elektorala. Den skiljer också på två typer av autokratier – elektorala och slutna, se figur 1.2.

De liberala demokratierna är system där många olika demokratikriterier uppfylls. Till exempel upprätthålls medborgares politiska rättigheter och fria och rättvisa val hålls. I den liberala demokratin finns även vissa begränsningar av de styrandes makt och det finns fria och oberoende medier som granskar de styrande.

Många av världens länder uppfyller alla dessa kriterier, till exempel Sverige.

I elektorala demokratier finns vissa problem som gör att alla kriterier för en liberal demokrati inte uppfylls. Det kan till exempel vara så att de styrande försöker begränsa medias möjlighet att granska dem. Det är dock fortfarande demokratiska system där fria och relativt rättvisa val hålls. När valen är rättvisa räknas röster på ett korrekt sätt och det förekommer inte någon manipulation av valresultatet. Ett exempel på ett land som sågs som en elektoral demokrati 2024 är Brasilien.

I elektorala autokratier förekommer val mellan partier eller kandidater, men valen är förknippade med någon form av oegentligheter. Det kan till exempel handla om att valen är manipulerade så att rösterna inte räknas på ett korrekt sätt. Det kan också handla om att den politiska oppositionen eller media kontrolleras av de styrande. I elektorala autokratier begränsas ofta människors frihet att uttrycka sina åsikter. Den här typen av autokratier har blivit allt vanligare sedan början av 1990-talet och är den vanligaste formen av autokrati. Ett exempel på ett land som 2024 ansågs vara en elektoral autokrati är Ryssland.

POLITIK • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 100

2025-12-15 14:32

Slutna autokratier är system där det exempelvis saknas val mellan flera politiska kandidater eller partier. Väljarna har alltså inte möjlighet att påverka vilka som styr genom att välja mellan olika politiska alternativ. Ett exempel på en sluten autokrati är Nordkorea.

FIGUR 1.2 OLIKA TYPER AV DEMOKRATIER OCH DIKTATURER

AUTOKRATI SlUten

eleKtoRal

DEMOKRATI eleKtoRal

lIbeRal

VAL

Det hålls inte några val mellan olika politiska alternativ.

VAL

Det hålls val mellan olika politiska alternativ, men valen är inte fria, rättvisa och regelbundna.

FRI- OCH RÄTTIGHETER Medborgarnas fri- och rättigheter är mycket begränsade.

Medborgarnas fri- och rättigheter är begränsade.

MAKTDELNING Regeringens makt begränsas inte av oberoende domstolar och lagstiftande församling.

Regeringens makt begränsas inte tillräckligt av oberoende domstolar och lagstiftande församling.

MEDIA De styrande kontrollerar media.

De styrande kontrollerar i viss utsträckning media.

Det hålls val mellan olika politiska alternativ, men valen är inte helt fria och rättvisa.

Det hålls fria, rättvisa och regelbundna val.

FRI- OCH RÄTTIGHETER Medborgarnas fri- och rättigheter är skyddade men något begränsade.

Medborgarnas fri- och rättigheter är skyddade.

MAKTDELNING Regeringens makt begränsas i viss mån av oberoende domstolar och lagstiftande församling.

Regeringens makt begränsas av oberoende domstolar och lagstiftande församling.

MEDIA De styrande försöker begränsa medias frihet.

Länder kan delas in i olika typer av system utifrån hur demokratiska de är.

De minst demokratiska länderna hamnar i kategorin slutna autokratier.

Elektorala autokratier är något mer demokratiska, men de kan fortfarande ses som diktaturer. Bland demokratiska system kan man skilja på elektorala och liberala demokratier där de liberala demokratierna är de som uppfyller flest demokratikriterier.

Media är oberoende av de styrande och kan fritt granska dem.

Källa: V-Dem

DEMOKRATI, RÄTTSSTAT OCH MEDIA

SeSam1b_INLAGA.indd 101

101

2025-12-15 14:32

FÖRDJUPNING: ATT MÄTA GRADEN AV DEMOKRATI Måttet på liberal demokrati varierar mellan 0 och 1.

De mest demokratiska länderna i världen får värdet 1, medan de minst demokratiska länderna – de slutna autokratierna – får värdet 0. Gränsen mellan demokrati och autokrati går vid cirka 0,5 på skalan.

Ungefär 70 procent av världens befolkning lever i autokratier. Dessa är markerade med rött eller rosa på kartan. Ungefär 30 procent av världens befolkning lever i demokratier. Dessa markeras med ljusblått eller mörkblått.

Kartan visar också att de mest demokratiska länderna finns i Europa, Nordamerika och Australien, medan de minst demokratiska finns i Afrika och Asien.

Hur kan man mäta graden av demokrati i ett politiskt system? De flesta demokratimått bygger på att man frågar forskare eller andra som har expertkunskap om ett land hur demokratiskt landet är i olika avseenden.

Forskningsprogrammet Varieties of Democracy (V-Dem) bygger på sådana expertbedömningar och har samlat in information om graden av demokrati i alla världens länder. Ett av måtten som V-Dem presenterar mäter liberal demokrati. Det handlar om politiska rättigheter, som fria och rättvisa val samt förenings- och yttrandefrihet. Det handlar också om begränsningar av regeringens makt, till exempel oberoende domstolar.

GRADEN AV LIBERAL DEMOKRATI I VÄRLDEN (2024)

0

102

0,25

0,5

0,75

1

Källa: V-Dem

POLITIK • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 102

2025-12-15 14:32

Demokratisering De flesta stater i världen har varit diktaturer någon gång i sin historia. De länder som är demokratier i dag har alltså någon gång genomgått en demokratisering där landet rört sig från diktatur till demokrati. Många statsvetare menar att demokratiseringen i världen har följt ett slags vågmönster. Först har vågen rest sig och fler länder har blivit demokratiska. Men sedan har detta följts av en motvåg av autokratisering där flera länder har blivit diktaturer.

Man brukar prata om tre historiska vågor.

FIGUR 1.3 DE TRE DEMOKRATISERINGSVÅGORNA Första vågen: Demokratisering i t.ex. USA, Storbritannien, Norden

Första motvågen: Autokratisering i t.ex. Tyskland, Italien, Ungern

Slutet av 1700-talet till 1940-talet

Andra vågen: Demokratisering i t.ex. Latinamerika, Japan Andra motvågen: Autokratisering i t.ex. Chile, Peru

1940-talet till början av 1970-talet

Den första vågen av demokratisering och dess motvåg började efter de franska och amerikanska revolutionerna under slutet av 1700-talet och sträckte sig ända fram till andra världskrigets slut på 1940-talet. Ett stort antal länder demokratiserades, som Argentina, Storbritannien, USA och de nordiska länderna. Under 1920- och 30-talet kom en motvåg då flera av de europeiska länderna som demokratiserats blev diktaturer. Detta hände till exempel i Tyskland, Italien och Österrike.

Den andra demokratiseringsvågen började under andra världskriget och pågick till början av 1960-talet. Under den här perioden demokratiserades flera länder i Västeuropa, som Italien och Österrike. Även Japan, Indien och flera länder i Latinamerika och Asien demokratiserades. Efter detta kom en motvåg då flera

Tredje vågen: Demokratisering i t.ex.

Portugal, Tredje Spanien, motvågen: Östeuropa Autokratisering i flera delar av världen, t.ex. i Egypten

1970-talet fram till i dag

Många forskare menar att demokratiseringen i världen har följt ett vågmönster.

Dock är de inte eniga om de exakta tidpunkterna när de olika vågorna startade och avslutades.

DEMOKRATI, RÄTTSSTAT OCH MEDIA

SeSam1b_INLAGA.indd 103

103

2025-12-15 14:32

afrikanska kolonier blev självständiga men utan att införa demokrati eller införde demokrati som blev kortvarig. Det hände till exempel i Angola. I Latinamerika bröt flera demokratier samman under denna period och blev diktaturer. Denna motvåg pågick fram till i början av 1970-talet.

Den tredje demokratiseringsvågen inleddes 1974. Då ledde en revolution i Portugal till att landet övergick från diktatur till demokrati. Diktaturerna i Spanien och Grekland föll och dessa länder demokratiserades. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, då Sovjetunionen föll samman, påbörjades demokratiseringsprocessen i de forna Sovjetrepublikerna, till exempel i Estland, Lettland och Litauen. Även i Latinamerika demokratiserades ett stort antal länder under den här perioden. Till exempel genomförde Bolivia och Paraguay demokratiska val.

I Egypten avsattes president Mubarak 2011 efter protester.

Det hölls ett demokratiskt presidentval i Egypten 2012 och Muslimska brödraskapets ledare vann. Det styret avsattes dock av militären och landet styrs sedan 2014 av en ny diktator.

Flera forskare menar att det pågår en tredje motvåg i stora delar av världen och att demokratin försvagas på flera håll. Vissa menar att denna process inleddes under den så kallade arabiska våren runt 2010. Då protesterade medborgare i flera länder i Nordafrika mot de styrande och försökte få dem att göra länderna mer demokratiska. I vissa länder ledde protesterna till att de styrande avgick.

Men i många fall tog bara nya diktatorer över styret efter att de styrande avsatts.

104

POLITIK • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 104

2025-12-15 14:32

Autokratisering Många statsvetare menar att demokratin utmanas eller hotas på flera håll i världen. Här talar man om en process av autokratisering – att stater rör sig mot att bli mer autokratiska. Det kan handla om att ett land går från att vara en demokrati till att bli en diktatur. Ibland talar man även om demokratisk tillbakagång när ett demokratiskt land blir mindre demokratiskt. Då handlar det ofta om förändringar som försvagar demokratin, men inte att en stat blir en regelrätt diktatur.

Statsvetare är inte eniga om när ett system ska anses vara demokratiskt och vissa menar att man ska tala om graden av demokrati snarare än en exakt brytpunkt för när ett land är demokratiskt eller inte.

Den 6 januari 2021 stormade Trumpanhängare Kapitolium i Washington för att stoppa att Joe Biden utsågs till president. Många poliser och demonstranter skadades och vissa dödades.

Vissa menar att det pågår en demokratisk tillbakagång i USA.

FIGUR 1.4 DEMOKRATISERING OCH AUTOKRATISERING I VÄRLDEN 71

70

antal länDeR

60 50

48

45

40 30 20 18 10

Antalet länder som har demokratiserats (gul linje) har minskat sedan år 2000 och det har även skett en ökning av antalet länder som har autokratiserats (brun linje), framför allt sedan 2010. Detta tyder på att det skett en autokratisering i världen.

19

10

DemoKRatISeRaDe

0 1974

1984

1994

2004

2014

2024

aUtoKRatISeRaDe Källa: V-Dem

DEMOKRATI, RÄTTSSTAT OCH MEDIA

SeSam1b_INLAGA.indd 105

105

2025-12-15 14:32

Autokratiseringsprocessen kan förenklat illustreras med hjälp av figur 1.5. En rörelse från liberal demokrati till elektoral demokrati innebär att det har skett en demokratisk tillbakagång. En autokratisering sker om ett land rör sig från att vara en elektoral demokrati till en elektoral autokrati eller från en elektoral autokrati till en sluten autokrati. Detta illustreras av pilarna som går nedåt i figuren.

Ett viktigt första steg i autokratiseringsprocessen är ofta att begränsa friheten för medier. Därefter begränsas ofta mötesfriheten och organisationer som verkar för demokrati förbjuds. I många fall är nästa steg att påverka domstolarnas oberoende och slutligen att påverka de fria valen genom att försvåra röstning eller undergräva förtroendet för valresultatet.

FIGUR 1.5 AUTOKRATISERINGSPROCESSEN Figuren beskriver olika steg i processen från liberal demokrati till sluten autokrati och hur samhället påverkas i de olika delarna i processen.

106

lIbeRal DemoKRatI

• • • •

Det hålls fria och rättvisa val Medborgarnas fri- och rättigheter är skyddade Regeringens makt begränsas av domstolar och lagstiftande församling Media är oberoende av de styrande och kan fritt granska dem

eleKtoRal DemoKRatI

• • • •

Det hålls fria och relativt rättvisa val Medborgarnas fri- och rättigheter är skyddade men något begränsade Regeringens makt begränsas i viss mån av oberoende domstolar och lagstiftande församling De styrande försöker begränsa medias frihet

eleKtoRal aUtoKRatI

• • • •

Det hålls val mellan olika politiska alternativ, men valen är inte fria och rättvisa Medborgarnas fri- och rättigheter är begränsade Regeringens makt begränsas inte tillräckligt av domstolar och lagstiftande församling De styrande kontrollerar i viss utsträckning media

SlUten aUtoKRatI

• • • •

Det hålls inte några val mellan olika politiska alternativ Medborgarnas fri- och rättigheter är mycket begränsade Regeringens makt begränsas inte av oberoende domstolar och lagstiftande församling De styrande kontrollerar media

POLITIK • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 106

2025-12-15 14:32

1 SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER

När du har läst kapitlet kan du besvara följande frågor: • Vilka är ekonomins produktionsfaktorer?

• Vad är alternativkostnad och hur påverkar det ekonomiska beslut?

• Hur påverkar specialisering och handel ekonomisk utveckling?

• Vilka roller spelar olika aktörer i samhällsekonomin?

• Hur samverkar ekonomins aktörer i samhällsekonomin?

SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER

SeSam1b_INLAGA.indd 243

243

2025-12-15 14:34

Samarbete och specialisering likt alla andra levande varelser måste vi människor försörja oss. Utan tillräckligt med mat, vatten och skydd från väder, vind och andra hot skulle vi inte överleva. Vår försörjning är alltså helt avgörande för vår existens.

Hur denna försörjning går till har förändrats dramatiskt under historiens gång, men några grundläggande drag är gemensamma.

Oavsett om vi pratar om förhistorisk tid eller nutid använder människan sin kropp och hjärna för att dra nytta av naturens resurser.

För att underlätta detta skapar människan verktyg och samarbetar med andra.

Samarbetet med andra omfattar specialisering där olika individer utför olika uppgifter. Några jagar och andra samlar frukter och nötter. Vissa slipar yxor och sköter matlagningen medan ytterligare några lär upp barnen och ser till att de inte far illa. Denna specialisering förutsätter att det sker ett utbyte av varor och tjänster mellan dem som utför olika arbetsuppgifter.

Så länge som människan funnits har det därför funnits sociala arrangemang som gör dessa byten möjliga. Mest grundläggande är byten inom avgränsade grupper men byten mellan dessa grupper – handel – har också förekommit under hela mänsklighetens historia.

I moderna samhällen har de små och avgränsade grupperna vuxit till att bli stora städer och länder. Bättre transporter och kommunikationer gör det möjligt med omfattande utbyten mellan jordens alla delar. Specialiseringen har drivits långt och i dag samarbetar vi om mängder av arbetsuppgifter. Trots dessa förändringar är de grundläggande samhällsekonomiska frågorna desamma som de alltid varit: • Vad ska produceras?

• Hur ska detta produceras?

• Hur ska det som produceras fördelas?

Dessa frågor handlar om samhällets ekonomi, ett ord som härstammar ur det grekiska ordet för hushållning av begränsade resurser.

244

EKONOMI • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 244

2025-12-15 14:34

Ekonomins produktionsfaktorer för att producera varor och tjänster krävs resurser. Dessa kallas produktionsfaktorer och delas in i tre huvudgrupper: arbete, kapital och naturresurser. Arbete är de insatser som människor själva bidrar med, kapital är till exempel maskiner och verktyg, medan naturresurser kan vara allt från odlingsbar mark till vattenkraft och mineraler.

Arbete och humankapital Arbete har alltid varit centralt för människans möjlighet att försörja sig. I de tidigaste samhällena var arbete direkt kopplat till överlevnad. Att jaga och samla mat kräver arbetskraft, liksom att några måste lägga sin tid på att vårda och skydda barn och gamla.

Hur och var man bäst jagar, vilka växter som går att äta och hur man vårdar skador är något vi måste lära oss genom utbildning, övning och erfarenhet. Dessa kunskaper och färdigheter kallas för humankapital och är något vi bygger under hela livet. Humankapitalet utgör alltså en central del av produktionsfaktorn arbete.

Människor har fallenhet som passar för olika uppgifter. Utöver talang och intresse krävs mycket träning för att bli en bra snickare eller tandläkare. Att bygga humankapital kan med andra ord ses som en investering där vi avstår möjligheten att producera i dag för att bli mer kunniga och produktiva i framtiden.

SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER

SeSam1b_INLAGA.indd 245

245

2025-12-15 14:34

specialisering Specialisering innebär att man lägger sin tid på någon eller ett fåtal arbetsuppgifter, vilket är nödvändigt för att bygga ett stort humankapital och bli riktigt skicklig. På stenåldern kunde några bli skickliga jägare medan andra specialiserade sig på att tillverka verktyg eller bereda skinn. Dagens samhälle följer samma logik – en person utbildar sig till kirurg medan andra blir systemutvecklare, frisör eller elektriker.

Samtidigt som specialisering är nödvändig, förutsätter den att människor kan byta varor och tjänster med varandra. Ingen kan själv utföra alla uppgifter som krävs för att leva väl, eller ens överleva.

Den som tar hand om barnen måste få del av jaktbytet; annars kommer barnen inte att bli omhändertagna. Specialisering skapar alltså ett ömsesidigt beroende mellan människor.

En annan sida av specialiseringen är att samhället förändras.

Behovet av det humankapital som några byggt upp kan minska eller helt försvinna. För inte så länge sedan arbetade många som vävare, växeltelefonister eller hovslagare. I dag har andra yrken vuxit fram – som skatterådgivare, personliga tränare eller it-tekniker.

Specialiseringen förändras när samhällets behov förändras.

bevara och utveckla humankapital Människans förmåga att dela med sig av kunskaper och att lära av andra är vad som möjliggjort våra samhällen. I tidiga samhällen förmedlades kunskaper och färdigheter inom små grupper.

Utvecklingen gick långsamt och kunskap kunde lätt gå förlorad för alltid. Ibland räckte det att någon dog innan någon annan var fullärd för att kunskapen skulle vara förlorad.

I det moderna samhället har vi i stället skapat institutioner som skolor och universitet för att bevara, utveckla och sprida human-

Läs mer om institutioner i Sociologi – kapitel 1.

246

EKONOMI • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 246

2025-12-15 14:34

kapital. På en yrkesutbildning lär man sig till exempel att felsöka och laga värmepumpar, medan en läkarutbildning ger kunskaper om hur kroppen fungerar och hur sjukdomar behandlas. Samtidigt bedrivs forskning som utvecklar nya metoder och tekniker samt förståelse för hur världen fungerar. Även företag lägger mycket resurser på att utveckla de anställdas förmågor. Det krävs alltså stora investeringar för att bibehålla en viss nivå på humankapitalet och ännu större för att höja det.

Kapital Att gräva en grop utan en spade tar väldigt lång tid. Samtidigt tar det tid att tillverka en spade, framför allt om man aldrig tidigare sett en sådan. Verktyg som spadar är exempel på kapital, något vi tillverkat för att kunna producera varor och tjänster. Förutom verktyg kan kapital bland annat vara maskiner och byggnader.

Det krävs resurser som arbete och råvaror för att tillverka kapital.

Kapitalet slits också gradvis ut. Det måste därför underhållas och efterhand ersättas. I varje given stund måste därför en avvägning göras: Ska man använda arbete, råvaror och maskiner för att producera sådant som kan konsumeras i dag, eller ska man använda dem för att underhålla och framställa verktyg och maskiner som ökar möjligheten att producera i framtiden?

En särskild typ av kapital är så kallat kunskapskapital.

Kunskapskapital är inte maskiner, verktyg eller byggnader, utan värdefull kunskap som någon äger. Ett tydligt exempel är patent – en tidsbegränsad ensamrätt till att använda en viss idé eller uppfinning. Den som utvecklat ett nytt läkemedel kan under en viss tid få ensamrätt att sälja det. På så sätt får uppfinnaren möjlighet att tjäna pengar på sitt arbete, vilket skapar drivkrafter att ta fram nya lösningar på viktiga problem.

Till skillnad från annat kapital slits inte kunskapskapital när vi använder det. En annan viktig skillnad är att idéer och innovationer i princip kan användas av hur många som helst samtidigt.

Det kapital vi utvecklat och byggt upp har i grunden förändrat människans förmåga att försörja sig. Till exempel har vi i många sammanhang ersatt spadar med grävmaskiner, vilket gjort det

En spade är ett exempel på kapital.

SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER

SeSam1b_INLAGA.indd 247

247

2025-12-15 14:34

möjligt att på några minuter utföra arbete som tidigare tog många timmar eller dagar.

Kapital ersätter emellertid inte bara fysiskt arbete. I allt högre grad kan datorer, robotar och artificiell intelligens utföra avancerade arbetsuppgifter som hittills krävt mänsklig tankekraft. Detta påverkar vad som produceras och hur produktionen går till, men också vilken typ av arbete och kunskap som efterfrågas och vilka villkor som gäller för dem som arbetar.

kapital vs. humankapital Kapital är resurser som maskiner, byggnader och verktyg som används i produktionen, medan humankapital är den kunskap och kompetens som människor bär med sig. En viktig skillnad mellan dem är att humankapitalet är bundet till individen – den som arbetar måste själv äga sitt humankapital. Kapital kan däremot ägas av någon annan än den som faktiskt använder det.

Företag kan till exempel äga maskiner och patent, men företagens ägare behöver inte själva vara inblandade i produktionen. Kapital kan också snabbt byta ägare, vilket exempelvis sker på aktiemarknaden. Det finns alltså gränser för hur mycket humankapital en person kan ha, medan det inte finns några sådana gränser för ägandet av kapital eller kunskapskapital.

Naturresurser Att ersätta hårt och krävande fysiskt arbete kräver ofta mycket kapital.

248

Varken arbete eller kapital kan skapa något ur inget. Utan jaktbyten kommer även den skickligaste jägare, utrustad med den bästa av pilbågar, att komma hem tomhänt från jakten.

Produktionen kräver alltså naturresurser som vatten, skog, solenergi, mineraler och jordbruksmark. Vi använder arbete och kapital för att förädla naturresurser och skapa sådant vi kan dra nytta av för vår försörjning.

Vissa naturresurser som olja och mineraler finns bara i en viss mängd, vilket betyder att de inte återskapas utan är ändliga.

Naturresurser som skog och fiskebestånd är däremot förnybara vilket innebär att de återskapas. Eftersom träden i en skog växer

EKONOMI • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 248

2025-12-15 14:34

och fiskar i haven förökar sig är det möjligt att – inom vissa gränser – nyttja dem utan att bestånden minskar. Tänjer man på gränserna kommer dock även dessa naturresurser att utarmas.

hållbarhet – en utmaning Att förvalta naturresurser på ett hållbart sätt är en utmaning.

Utmaningen består inte minst i att det ofta finns många individer, företag och länder som har olika intressen för samma naturresurs.

Om de som lever vid en flod använder vattnet för att bevattna sina åkrar, finns det mindre vatten kvar till dem som bor längre ner längs med flodens lopp för att göra samma sak. Detta skapar en intressekonflikt som måste hanteras.

Ibland kan det i stället finnas fördelar i att använda resurserna här och nu medan nackdelarna märks först långt senare. Att hugga ner en skog eller fiska ut ett fiskebestånd ger vinster i dag, men lämnar mindre kvar att leva av i framtiden. Hur samhället bäst förvaltar olika naturresurser är därför en fråga som länge sysselsatt människan.

I förhistoriska samhällen jagade och samlade människan vad naturen erbjöd. Jordbruket byggde på att dra nytta av naturresurserna på ett mer systematiskt sätt vilket krävde samarbete. Under den industriella revolutionen introducerades ångmaskiner, fabriker och senare elektricitet vilket förändrade hur varor producerades och naturresurser användes.

Att samsas om naturresurser kan vara svårt. De som bor nedströms en flod påverkas av vad de som bor uppströms gör.

SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER

SeSam1b_INLAGA.indd 249

249

2025-12-15 14:34

Alternativkostnad om ett samhälle väljer att bygga en väg används arbete, maskiner och mark som då inte kan användas till att odla mat, gräva en brunn eller bygga bostäder. Kort sagt finns det en alternativ användning för det arbete, det kapital och de naturresurser som används för att tillgodose vissa behov.

Eftersom resurserna hade kunnat användas för att tillgodose andra behov finns en alternativkostnad förknippad med att använda dem till ett visst syfte. Alternativkostnaden är värdet av det man avstår från för att få något annat. Att det finns en alternativkostnad beror på att det finns en begränsad mängd av de resurser – arbete, kapital och naturresurser – som behövs för att producera något.

Samtidigt som det finns en begränsad tillgång till resurser, finns det inte någon uppenbar gräns för de behov människor anser sig ha.

När det grundläggande behovet att äta sig mätt är tillfredsställt vill de flesta äta mer omväxlande mat. Få skulle i dag nöja sig med den kost bestående av potatis, gröt och saltad sill som de flesta levde av på 1800-talet. För någon generation sedan kunde det ses som en lyx med ett par veckors sommarsemester i en liten stuga. I dag är det inte ovanligt att åka på långresor till andra länder. Även om ens materiella behov skulle vara tillfredsställda är tiden begränsad. Dygnet har bara 24 timmar och de timmar som någon lägger på att titta på en film kan inte användas till att studera, arbeta eller fika med familj och vänner.

Dessutom finns det alltid andras behov som skulle kunna tillfredsställas. Många lever i fattigdom och skulle dra stor nytta av mer resurser. Det är därför inte orimligt att se människans behov som omättliga.

Produktionsmöjlighetskurvan

Dygnet har bara 24 timmar och hur dessa används kräver prioriteringar.

250

Eftersom resurserna är begränsade och behoven är oändliga, måste vi avstå något av värde för att få något annat. Detta gäller för enskilda individer, företag och för samhället i stort. Om man till exempel lägger alla resurser på att fånga fisk finns inga resurser över till att plocka frukt. Om man tvärtom lägger alla resurser på att

EKONOMI • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 250

2025-12-15 14:34

plocka frukt kommer det inte att finnas någon fisk att äta.

Detta kan illustreras med den så kallade produktionsmöjlighetskurvan. Kurvan i figur 1.1 visar hur mycket fisk man måste avstå från för att få mer frukt, och vice versa. Lutningen på kurvan representerar därför alternativkostnaden för respektive produkt.

FIGUR 1.1 PRODUKTIONSMÖJLIGHETSKURVAN Samhället kan producera på vilken punkt som helst på produktionsmöjlighetskurvan. Kurvan visar alltså den produktion som är möjlig med de produktionsfaktorer som finns i ekonomin.

Om alla resurser läggs på att fiska producerar samhället vid punkten A. Läggs alla resurser på att plocka frukt hamnar man på B. I punkten C används lite resurser på att plocka frukt och mycket till att fiska. Eftersom man först plockar de mest lättplockade frukterna kan samhället här producera mycket frukt för en liten minskning i mängden fisk som fångas.

Alternativkostnaden är de fiskar man inte fångar för att plocka äpplen.

Produktionsmöjlighetskurvan är böjd vilket betyder att alternativkostnaden beror på hur mycket man producerar av varorna. Om alla resurser används för att fiska, fångas även svårfångade fiskar medan lättplockade frukter lämnas orörda. Om alla resurser i stället läggs på att plocka frukt lämnas lättfångade fiskar ofångade medan även svårplockade frukter samlas in. Alternativkostnaden varierar alltså beroende på hur produktionsresurserna fördelas mellan fiske och fruktplockning.

Produktionsmöjlighetskurvan visar med andra ord hur mycket av olika varor och tjänster man kan producera med de produktionsresurser som finns. Fisk- och fruktproduktion är bara ett exempel.

SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER

SeSam1b_INLAGA.indd 251

251

2025-12-15 14:34

EXEMPEL: ALTERNATIVKOSTNAD När det inte finns oändliga resurser finns alltid en alternativkostnad. Detta gäller för individer, företag och samhället i stort.

EXEMPEL 1 – INDIVID :

Emma är en gymnasieelev som funderar på att ta ett extrajobb. Jobbet betalar 150 kronor i timmen. Om Emma väljer att jobba tio timmar i veckan, tjänar hon 1 500 kronor. Alternativkostnaden för att jobba dessa timmar är den tid hon inte längre kan ägna åt studier, fritidsintressen eller vila.

EXEMPEL 2 – FÖRETAG :

Ett företag har tio miljoner kronor att investera.

Företaget kan antingen lägga pengarna på att utveckla nya produkter eller på en marknadsföringskampanj för befintliga produkter. Om

företaget väljer att utveckla nya produkter är alternativkostnaden den ökade försäljning som mer marknadsföring hade kunnat ge. Om företaget i stället väljer marknadsföring är alternativkostnaden vad företaget hade kunnat tjäna på att utveckla nya produkter.

EXEMPEL 3 – SAMHÄLLE : Ett samhälle står inför valet att bygga bättre vägar eller ge mer resurser till skolan. Bättre vägar gör att olyckorna minskar och att folk kommer snabbare fram. Mer resurser till skolan skulle kunna ge bättre utbildning. Alternativkostnaden för vägarna är de förbättringar av utbildningen som kunde ha uppnåtts, medan alternativkostnaden för satsningen på skolan är långsammare och farligare transporter.

Komparativa fördelar Alla har olika förutsättningar och förmåga att utföra olika uppgifter. Det innebär att var och en av oss måste ge upp olika mycket av annat för att utföra en och samma uppgift. Vi har därför olika alternativkostnader.

Eftersom individer har olika alternativkostnader kan de specialisera sig efter sina så kallade komparativa fördelar. Specialisering efter komparativa fördelar innebär att var och en utför uppgifter för vilka de har låga alternativkostnader. Eller med andra ord: det de är relativt bra på.

Vi kan föreställa oss två personer, Andri och Bento, som behöver måla om huset och rensa ogräs ur rabatterna. Andri är ganska snabb på att rensa ogräs men målar väldigt snabbt. Lägger Andri sin tid på att rensa ogräs lämnar han därför mycket plank omålat, vilket innebär att hans alternativkostnad för att rensa ogräs är hög. Bento är däremot ganska långsam på att rensa ogräs men väldigt långsam

252

EKONOMI • KAPITEL 1

SeSam1b_INLAGA.indd 252

2025-12-15 14:34

på att måla. Hans alternativkostnad för att rensa ogräs är därför låg.

Annorlunda uttryckt har Andri en komparativ – eller relativ – fördel i att måla medan Bento har en komparativ fördel i att rensa ogräs. Om Andri målar hela huset medan Bento rensar hela rabatten gör båda det de är relativt bra på. De kommer då att vara klara snabbare än om båda skulle rensa halva rabatten och måla halva huset.

Specialisering efter komparativa fördelar präglar hela samhället. Alternativkostnaden för en läkare som lägger sin tid på att själv laga hustaket är de patienter som lämnas obehandlade. Genom att anlita en takläggare frigörs läkarens tid och takläggaren får i sin tur bättre tillgång till läkare. Av samma anledning anställer företag sekreterare och it-tekniker som gör att andra anställda kan göra vad de är relativt bra på. Det är heller ingen slump att verkställande direktörer och idrottsstjärnor har anställda som utför allehanda småsysslor. De hade kunnat sköta dessa sysslor alldeles utmärkt själva, men deras alternativkostnad för att göra det är hög.

I en värld utan specialisering och utbyten skulle var och en behöva göra allt själv. Man skulle till exempel inte bara behöva odla sin egen mat utan även tillverka alla verktyg som behövs för att odla.

Man skulle inte bara behöva sy sina egna kläder utan även tillverka tyg och alla verktyg som behövs – från synålar till vävstolar. Ett samhälle utan arbetsdelning och specialisering är kort sagt svårt att se framför sig.

SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER

SeSam1b_INLAGA.indd 253

253

2025-12-15 14:34

samhällskunskap nivå 1b

SeSam är läromedlet som hjälper eleverna att förstå den komplexa värld de lever i. Med engagerande texter, konkreta exempel och pedagogiska modeller får eleverna de bästa förutsättningarna att fördjupa, bredda och utveckla sina kunskaper om olika samhällsfrågor.

Läromedlet består av fyra delar: metoder & verktyg, sociologi, politik och ekonomi. Varje del består i sin tur av ett antal kapitel. För att knyta samman delarna och visa på ämnets tvärvetenskapliga karaktär återkommer ett antal centrala begrepp, exempelvis makt, hållbarhet, rättvisa, välfärd och jämlikhet. Varje kapitel avslutas med uppgifter som utvecklar elevernas förståelse och analytiska förmåga.

Författarna till SeSam är professorer i sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. De har en förmåga att förklara det svåra på ett tydligt och lättillgängligt sätt, alltid utifrån den senaste forskningen.

Läromedlets uppgifter är skrivna av en ämnesdidaktiker och verksam gymnasielärare.

SeSam – öppnar dörren till samhället!

SESAM samhällskunskap nivå 1b

SESAM

SESAM samhällskunskap NIVÅ 1B

hanna bäck rikard forslid carina mood jonas tallberg jonas vlachos maja t madzar

ISBN 978-91-27-47004-0

SeSam1b_OMSLAG.indd Alla sidor

2025-12-15 10:41