9789140682116

TOVE PHILLIPS

Varför är du som du är?

Var går gränsen mellan att vara psykiskt frisk och psykiskt sjuk?

Psykologi är ett spännande ämne som försöker svara på frågor som dessa. Inom psykologin finns det många förklaringsmodeller med olika svar och olika perspektiv. Några ser genetiska och biologiska orsaker, medan andra fokuserar mer på hur vi formats av vår uppväxt och vår omgivning. I denna bok får du en introduktion till psykologins fascinerande värld.

TOVE PHILLIPS

Varför beter du dig som du gör?

Psykologi 1

Psykologi 1

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Psykologi 1 TOVE PHILLIPS

40682116 Psykologi_omslag.indd 1

2013-11-29 08.53

psyk1.indb 1

2013-11-29 14.31

Innehåll 1. Psykologins historiska framväxt.....................7 Vad är psykologi?...........................................................................................8 En ung vetenskap........................................................................................15 Psykoanalysen och de psykodynamiska teorierna.........................19 Det behavioristiska perspektivet.........................................................36 Det humanistiska perspektivet.............................................................43 Psykologin idag...........................................................................................52 Sammanfattning ........................................................................................57

2. Kognitionspsykologi...........................................61 Vad är kognitiv psykologi?.......................................................................62 Uppmärksamhet och perception........................................................67 Minne.............................................................................................................77 Språk..............................................................................................................82 Tänkande......................................................................................................84 Tanke och handling.....................................................................................91 Sammanfattning..........................................................................................95

3. Biologisk psykologi..............................................99 Vad är biologisk psykologi?...................................................................100 Nervsystemet...........................................................................................105 Hjärnan.........................................................................................................110 Sammanfattning .......................................................................................117

4

psyk1.indb 4

2013-11-29 14.31

4. Socialpsykologi...................................................121 Vad är socialpsykologi?...........................................................................122 Social påverkan..........................................................................................125 Gruppbeteende ......................................................................................134 Kärlekens psykologi.................................................................................145 Sammanfattning .......................................................................................153

5. Verklighetsuppfattning och självbild.......157 Vem är jag?.................................................................................................158 Hur vi ser på varandra .........................................................................167 Vems verklighet? .....................................................................................173 Sammanfattning .......................................................................................179

6. Psykisk hälsa och ohälsa...............................183 Psykisk hälsa och ohälsa........................................................................184 Stress och stresshantering....................................................................193 Kriser och krishantering........................................................................203 Psykiska störningar och sjukdomar...................................................210 Sammanfattning.......................................................................................227 Ordlista.......................................................................................................230 Index.............................................................................................................231 Bildförteckning.........................................................................................232

5

psyk1.indb 5

2013-11-29 14.31

Emilia, Marzia och Filippa sitter på ett kafé och pratar om killarna i sin gymnasieklass. Just nu har de fastnat vid Robin, en intensiv och högljudd bråkstake som aldrig kan sitta still.

- Hur kan man vara så himla jobbig egentligen? undrar Emilia.

- Han har säkert varit med om någon traumatisk upplevelse i barndomen, gissar Marzia.

Han kanske blev misshandlad hemma eller nåt. Eller förlorade någon som var nära honom.

- Hur kan man bli knäpp av det?

- Alltså, om man inte bearbetar en jobbig grej så finns ju känslorna kvar, förklarar Marzia.

Och så kan de poppa upp på andra sätt. Typ att man är jobbig i skolan.

- Äh, jag tror bara att hans föräldrar har gjort ett dåligt jobb när de uppfostrat honom, säger Sara. Låtit honom göra vad han vill och inte satt några gränser. Han tar inte hänsyn till nån för att han aldrig har lärt sig.

- Fast om han har ADHD eller nåt så är väl det medfött, säger Emilia. Det sitter ju i hjärnan, eller hur? Det spelar ju ingen roll hur ens föräldrar är.

Filippa skakar på huvudet.

- Egentligen kanske det inte är något fel på Robin alls. Det kanske är samhället som är fel. Alla funkar inte så bra i skolan, men kan vara jättebra på annat. Robin verkar ju ganska händig. Duktig med bilar och sånt. Och sport.

- Tja, det är sant, instämmer Emilia. Vi är ju alla olika.

6

psyk1.indb 6

2013-11-29 14.31

1. Psykologins historiska framväxt Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar.”

Det här kapitlet introducerar ämnet psykologi och ger en historisk tillbakablick på hur det växt fram som vetenskap. Kapitlet behandlar följande punkter: • Vad är psykologi?

• En ung vetenskap • Psykoanalysen och de psykodynamiska teorierna • Det behavioristiska perspektivet • Det humanistiska perspektivet • Psykologin idag

diskutera - fundera på 1. Brukar du fundera på varför du är som du är? I så fall, vad kommer du fram till?

2. Vilken förklaring till Robins beteende tycker du verkar mest trolig? Varför?

3. På vilka sätt kan det hjälpa Robin om man känner till orsakerna till hans beteende?

4. Vad har berättelsen om Robin med psykologi att göra?

7

psyk1.indb 7

2013-11-29 14.31

Vad är psykologi?

Du har säkert en mer eller mindre tydlig bild av vad psykologi är.

Kanske tänker du att det handlar om vårt inre, vårt psyke, våra tankar och våra känslor. Kanske tänker du på psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Eller kanske ser du framför dig en terapisituation där en allvarlig psykolog försöker rota i ditt inre genom att ta reda på allt om din barndom. Vad du än tänker så har du säkert inte helt fel – psykologi är nämligen ett stort och brett ämne som innehåller många olika aspekter.

Ett stort och brett ämne

aspekt – perspektiv, synvinkel subjektiv – osaklig, baserad på egna värderingar

Psykologi är läran om människans tankar, känslor, beteenden och samspel med omgivningen. Det är en beteendevetenskap som har beröringspunkter med sociologi, pedagogik, medicin och andra vetenskaper som studerar mänskligt beteende.

Inom psykologin finns många olika inriktningar som studerar olika aspekter av människan. Några fokuserar på utvecklingspsykologi, alltså hur vi mognar och förändras under livets gång. Andra intresserar sig för personlighetspsykologi, där man framför allt tittar på individuella olikheter och hur vi får vår personlighet. Några studerar samspelet mellan individen och hennes omgivning i den så kallade socialpsykologin. Vissa studerar orsakerna till psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar.

Men psykologin innehåller inte bara olika fokusområden, utan också olika förklaringsmodeller, eller teorier. Eftersom det är svårt att hitta absoluta sanningar i ett ämne som handlar om något så komplicerat och subjektivt som mänskligt beteende, finns det inom psykologin många olika teorier.

I den här boken kommer du att läsa om olika psykologiska inriktningar och teorier. Kom då ihåg att det sällan finns några skarpa gränser mellan dessa. De olika teorierna flyter ofta in i varandra och kompletterar varandra. Att lägga större vikt vid en teori behöver alltså inte betyda att man utesluter en annan.

8

psyk1.indb 8

2013-11-29 14.31

Den hjälplösa människan Människan har alltid haft svårt att klara sig på egen hand. Jämfört med många djur är vi ganska dåliga på att springa snabbt, klättra och flyga. Redan tidigt i människans historia behövde vi hjälp av varandra för att överleva och anpassa oss till de naturgivna förutsättningarna. Detta ställde höga krav på vår förmåga att tänka och kommunicera, vilket bidrog till att den mänskliga hjärnan utvecklades och blev stor i förhållande till kroppen. Detta i sin tur har gjort att kvinnor föder sina barn efter en relativt kort graviditet, så att barnets huvud har möjlighet att passera genom kvinnans bäcken.

Människans barn är vid födseln helt oförmögna att klara sig på egen hand. Under lång tid är de totalt hjälplösa och beroende av sin omgivning. Detta beroende skapar starka band mellan barn och föräldrar/vårdnadshavare. Uppväxtåren och förhållandet mellan barn och vårdnadshavare har stor betydelse för hur vi utvecklas som människor samt hur vi tänker, känner och beter oss tillsammans med andra. Vår hjälplöshet har gjort oss till sociala varelser med ett avancerat tanke- och känsloliv.

Vår medfödda hjälplöshet har tvingat oss att utveckla vår intelligens, vår sociala kompetens, vår problemlösningsförmåga och andra överlevnadsstrategier.

9

psyk1.indb 9

2013-11-29 14.31

Människor är olika En av de mest grundläggande frågorna inom psykologin är varför vi människor är så olika. Ett sätt att tydliggöra våra olikheter är att använda sig av skalor med motsatser. De flesta egenskaper och personlighetdrag kan illustreras genom motsatser, som t.ex. blyg – utåtriktad eller passiv – aktiv. Var skulle du till exempel placera dig själv på skalorna nedan?

optimistisk

utåtriktad

aktiv

riskvillig

distraktionströskel – den nivå av distrahering som behövs för att man ska bli distraherad och förlora koncentrationen

pessimistisk

inåtvänd

passiv

försiktig

Spädbarnsforskning stärker teorin om att vissa grundläggande personlighetsdrag är medfödda. De amerikanska forskarna Stella Chess och Alexander Thomas publicerade 1977 en omfattande studie av spädbarn där de kunde urskilja åtta aspekter av spädbarnens temperament: aktivitetsnivå, anpassningsförmåga, förhållandet mellan positiva och negativa känslouttryck, närmande-/undvikandenivå, reaktionsstyrka, reaktionströskel, distraktionströskel och regelbundenhet. Studien visar också att vissa av dessa temperamentsegenskaper ofta är stabila under lång tid, men långt ifrån alltid följer individen genom livet. Ett kinkigt barn behöver alltså inte alls bli en grinig vuxen. Man skulle kunna säga att varje individ föds med vissa grundläggande temperamentsdrag, men att dessa förstärks eller försvagas i samspelet med omgivningen.

10

psyk1.indb 10

2013-11-29 14.31

Arv, miljö och fri vilja Det finns som sagt många olika teorier om varför vi är som vi är och vilka faktorer det är som formar oss. Man talar bland annat om arvet, miljön och den fria viljan.

•

Vissa anser att arvet har stor betydelse för vår personlighet, våra egenskaper och vårt beteende. Då menar man att vi i hög grad redan är ”färdigformade” när vi föds. Våra egenskaper är medfödda och det finns inte alltid så mycket man kan göra för att ändra dem. Att lägga stor vikt vid arvet kalllas också att ha ett genetiskt eller biologiskt perspektiv.

•

Andra menar att det framför allt är den omgivande miljön som formar oss. I det extrema behavioristiska perspektivet går man så långt som att säga att barnet föds som en tabula rasa (latin tom tavla) som kan formas hur som helst. Här lägger man alltså stor vikt vid föräldrarnas fostran, samhället och den omgivande kulturen – man har ett socialt perspektiv.

•

Några vill vare sig förklara vårt beteende genom arv eller miljö, utan hävdar att människan är en stark, tänkande varelse som har en fri vilja. Vi har själva ansvar för de val vi gör och vårt beteende styrs av vår vilja att tillgodose våra personliga behov. Till det här synsättet hör bland annat det humanistiska perspektivet.

När psykologin var en ny vetenskap var det vanligt att man fokuserade fullt ut på den ena eller andra orsaken. Idag är de flesta överens om att vår personlighet formas i ett komplicerat samspel mellan arv och miljö.

Det är inte mitt fel, för jag är född sån här!

Och om jag inte är född sån här så är det ditt fel, för det är du som har uppfostrat mig!

11

psyk1.indb 11

2013-11-29 14.31

Psykologins användningsområden Eftersom psykologin hanterar kunskaper om mänskligt tänkande och beteende är den ett användbart verktyg i så gott som alla sammanhang där människor är inblandade. Detta gör att psykologin har väldigt många användningsområden. Här är några:

•

Klinisk psykologi. Detta är kanske det mest uppenbara användningsområdet. Inom den kliniska psykologin arbetar psykologer med diagnostik och behandling av psykiska problem. Detta kan exempelvis göras inom hälso- och sjukvården, på privata psykologiska mottagningar eller på olika typer av institutioner.

•

Vårdrelaterad psykologi. Inom hälso- och sjukvården intresserar man sig för hur psykologiska faktorer påverkar den allmänna hälsan. Här arbetar man bland annat med att uppmuntra hälsofrämjande beteenden och motverka de beteenden som är skadliga.

•

Pedagogisk psykologi. Psykologin har nära koppling till pedagogiken, då den bland annat handlar om tankeprocesser, lärande och motivation. Dessa kunskaper är inte minst användbara när man försöker hitta vägar till lärande för personer med inlärningssvårigheter.

•

Konsumentpsykologi. I all produktion av varor och tjänster vill tillverkaren veta vad det är som påverkar vårt tänkande och beteende när vi väljer vad vi köper och inte köper.

Psykologin är också en viktig ingrediens i reklam och marknadsföring.

•

Arbets- och organisationspsykologi. I arbetslivet används psykologin bland annat för att ta fram effektiva arbetssätt samt för att höja lagkänsla och arbetsmoral. Idag är man medveten om hur viktigt det är att medarbetare trivs på sin arbetsplats, så psykologiska kunskaper används ofta när man utformar och utvecklar den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Idag är det dessutom vanligt att man använder sig av psykologiska tester vid rekrytering av personal.

12

psyk1.indb 12

2013-11-29 14.31

•

Rättspsykologi. Inom polisen har man bland annat nytta av psykologi vid profilering och kommunikation med brottslingar. Inom kriminalvården behöver man psykologin för att motivera människor att förändra sitt kriminella beteende. Det är också nödvändigt för att avgöra om en brottsling ska dömas som psykiskt sjuk samt vid behandling av psykiskt sjuka brottslingar.

•

Idrottspsykologi. Inom elitidrotten finns det ett stort intresse för hur mentala processer som självkänsla och motivation kan påverka resultaten.

13

psyk1.indb 13

2013-11-29 14.31

Vem arbetar med psykologi?

Det finns olika yrkesgrupper som arbetar med psykologi inom olika områden. För att bli psykolog i Sverige utbildar man sig på högskolans femåriga psykologprogram. Psykologer kan arbeta i landstingens hälso- och sjukvård eller på privata vårdinrättningar. De kan ha egen privat mottagning eller arbeta inom skolan, kriminalvården eller på andra arbetsplatser där deras kunskaper kommer till användning på olika sätt. En psykolog kan arbeta med stöd och terapi för personer med psykisk ohälsa, men de kan även arbeta med helt andra frågor som rör mänskligt beteende inom olika områden.

En psykiater (eller psykiatriker) är en läkare med specialistutbildning inom psykiatri. Till skillnad från psykologen arbetar psykiatern enbart med individer med psykisk ohälsa. Psykiatern kan också skriva ut mediciner, vilket psykologen inte kan. En psykolog kan arbeta inom många olika områden, medan psykiatern alltid arbetar inom vården.

Socionomer arbetar ofta som socialsekreterare eller kuratorer och har även dessa grundläggande kunskaper i psykologi. De arbetar ofta med rådgivning och samtalsstöd. Andra yrkesgrupper som ofta har kunskaper i psykologi och arbetar med att ge människor stöd är behandlingsassistenter, behandlingspedagoger, specialpedagoger, socialpedagoger, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, handledare inom psykiatri, poliser och präster.

Begreppet ”terapeut” är ingen yrkesgrupp, utan en beskrivning av vad man arbetar med, alltså behandling. Det finns terapeuter som arbetar med psykoterapi, men det finns också terapeuter som ägnar sig åt fotvård eller alternativ medicin. Däremot är psykoterapeut en skyddad yrkestitel, liksom psykolog och läkare. För att få kalla sig vid dessa titlar måste man ha en yrkeslegitimation, vilket också innebär att man är ansvarig under Socialstyrelsen.

diskutera - fundera på 1. Har du några egenskaper eller personlighetsdrag som du tror är medfödda? I så fall, vilka?

2. I hur stor utsträckning tror du att föräldrar kan forma sina barn?

Motivera.

3. Vilka användningsområden inom psykologin tycker du verkar mest intressanta? Varför?

14

psyk1.indb 14

2013-11-29 14.31

En ung vetenskap ”Psykologin har ett långt förflutet men bara en kort historia”, sa den tyske psykologiforskaren Hermann Ebbinghaus år 1908. Han hade helt rätt. Människan har i alla tider försökt hitta förklaringar till varför vi är som vi är, men det är egentligen bara under de senaste hundra åren som pskologin varit aktiv som en egen vetenskap med egen forskning.

Gudarnas makt Religionen har i olika perioder haft en stor roll i många av världens samhällen. Den har inte bara påverkat vår kultur och livsstil, utan också tjänat som förklaringsmodell för alla möjliga saker. Det har bland annat varit vanligt att skylla sjukdomar, funktionsnedsättningar och andra avvikelser på högre makter. Om man drabbats av elände och olycka fick man dubbelt elände, eftersom det var ett straff från gudarna för att man på ett eller annat sätt betett sig illa.

Idag är det få i det västerländska samhället som använder religionen som förklaringsmodell. I andra delar av världen har religionen dock fortfarande en stark ställning.

15

psyk1.indb 15

2013-11-29 14.31

Andra tidiga förklaringar

frenologi – läran om hur olika personliga egenskaper är lokaliserade på olika ställen i hjärnan och kan utläsas genom kraniets form

Vid sidan om religionen har det förekommit andra förklaringar till mänskligt beteende. Den grekiske läkaren Hippokrates (ca 460-370 f.Kr.) ansåg att människors olikheter hade att göra med balansen mellan de fyra kroppsvätskorna blod, slem, gul galla och svart galla.

Om det fanns en obalans mellan kroppsvätskorna kunde detta påverka personlighet och temperament.

Ett annat exempel är frenologin, som introducerades av den österrikiske läkaren Joseph Gall vid början av 1800-talet. Gall var modern på så sätt att han försökte lokalisera psykiska egenskaper till olika platser i hjärnan. Utbuktningar och knölar på skallen var alltså tecken på vissa personlighetsdrag. Frenologerna delade in det mänskliga psyket i 37 olika egenskaper som ansågs finnas på bestämda platser i hjärnan. Frenologin var mycket populär i Europa under en tid, men mot slutet av 1800-talet börjar man ifrågasätta den. Stora delar av teorin var antaganden som inte klarade av vetenskaplig prövning. Idag vet man att skallens form och utbuktningar inte har att göra med innehållet i den underliggande hjärnan.

Frenologisk affisch från mitten av 1800-talet.

16

psyk1.indb 16

2013-11-29 14.31

Strävan efter vetenskaplighet Framför allt under upplysningstiden i Europa under 1700-talets andra hälft började många framstående personer ifrågasätta religionen som förklaringsmodell. Teknologiska framsteg, industrialisering och tron på förnuftet gjorde att kraven på vetenskaplighet ökade. Vetenskaplighet innebär att teorier kan prövas och bevisas genom olika typer av mätningar, observationer och experiment.

Inom psykologin är vetenskapligheten omdebatterad. Vissa menar att man måste kunna mäta även så komplicerade och svårfångade saker som människans beteende, andra menar att det är omöjligt, ja, till och med felaktigt, att försöka hävda att det finns objektiv psykologi.

En vetenskap i tiden När psykologin uppstod som forskningsområde under slutet av 1800-talet var det en vetenskap som låg helt rätt i tiden. Charles Darwins teori om arternas uppkomst var på den tiden en revolutionerande idé. Bara tanken på att vi människor skulle härstamma från apor var för många osmaklig och helt galen. Men intresset för människan var mycket stort. När många blev tveksamma till att gud skapat människan fanns det plötsligt mängder av nytänkande forskare som på mer eller mindre vetenskapliga sätt ville ta reda på mer om vem människan är och varifrån hon kommer.

Industrialiseringen hade skapat stora förändringar i hela västvärlden. Arbetslivet, familjebilden och klasstrukturen förändrades under mycket kort tid. Många samhällen präglades av stark dubbelmoral. Å ena sidan fanns det stränga krav på strikt moral och kyrklighet, å andra sidan uppkom det nya, kontroversiella tankar om viktiga ämnen som politik och religion. I det nya samhället ställde de fattiga arbetarna högre krav på bättre villkor. Överklassen oroade sig för upproriska arbetare och kringströvande ungdomar.

De sociala frågorna blev allt viktigare. Man behövde mer kunskap för att kunna förstå människan och bygga fungerande samhällen där invånarna skötte sig samtidigt som de mådde bra.

industrialisering – den övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle som skedde i västvärlden under 1700- och 1800-talen kontroversiell – omtvistad, som det finns olika åsikter kring

17

psyk1.indb 17

2013-11-29 14.31

Den tidiga psykologin fysisk retning – fysisk stimulus som skapar en reaktion, t.ex. stick, kittling eller smekning kvot – resultatet av en division eller andel av intelligenskvot – mått på intelligens som utgår ifrån en skala där 100 är medelvärdet

År 1860 publicerade den tyske fysikern Gustav Theoder Fechner (1801-1887) en bok om psykofysik, dvs. hur olika fysiska retningar kan skapa psykiska reaktioner. Fechner hade genom experiment tagit reda på hur människan upplever skillnader i olika typer av retningar. Detta kan för oss verka som något helt annnorlunda än den psykologi vi är vana vid idag, men Fechners arbete anses ändå vara en viktig startpunkt för den psykologiska vetenskapen, eftersom han visade hur man kunde använda experiment som metod för att lära sig mer om mänskliga reaktioner och beteenden.

Den tidiga psykologiska forskningen påminde mycket om Fechners forskning. Det handlade mycket om att observera mänskliga reaktioner i experimentella sammanhang och därefter analysera resultaten. År 1879 öppnade det första laboratoriet för psykologiska undersökningar i Leipzig, Tyskland, av psykologen Wilhelm Wundt (1832-1920). Wundt studerade medvetandet och hur våra sinnesintryck struktureras i vårt medvetande. Wundt brukar, tillsammans med den amerikanske filosofen och psykologen William James (1842-1910), betraktas som psykologins fader.

Den franske psykologen Alfred Binet (1857-1911) intresserade sig för intelligens och kognitiva förmågor. Han var upphovsman till det första intelligenstestet och metoden för att räkna ut en individs intelligenskvot.

diskutera - fundera på 1. Hur kan vi egentligen veta om en teori om människans uppkomst är sann eller falsk?

2. En stor del av jordens befolkning har en religiös tro. Religionen har funnits under stora delar av människans historia. Varför är det så?

3. Hur tror du att psykologin kommer att se ut om hundra år?

18

psyk1.indb 18

2013-11-29 14.31

Psykoanalysen och de psykodynamiska teorierna Ett av de tidigaste psykologiska perspektiven var psykoanalysen. I detta utgår man ifrån tanken att vårt beteende styrs av konflikter och motsättningar i vårt psyke. Det psykoanalytiska perspektivet skilde sig från den tidiga experimentella psykologin på så sätt att det egentligen inte kunde prövas vetenskapligt genom experiment och tester. Det bygger istället på observationer, intervjuer och antaganden som inte alltid har någon vetenskaplig grund. Ändå har det haft mycket stort inflytande på psykologins utveckling och anses av många än idag vara mycket användbar. Psykoanalysen kom att utmynna i en grupp psykologiska teorier som kallas psykodynamiska.

Sigmund Freud

Sigmund Freud Grundaren av det psykoanalytiska perspektivet och en av de absolut mest betydelsefulla personerna i psykologins historia var den österrikiske läkaren Sigmund Freud (1856-1939). Freud valde tidigt att specialisera sig inom neurologi, alltså sjukdomar i nervsystemet.

Vid slutet av 1800-talet reste han till Paris för att följa professor JeanMartin Charcots (1825-1893) demonstrationer av hur man kunde använda sig av hypnos för att behandla kvinnor som led av den psykiska åkomman hysteri (en diagnos som inte används längre).

19

psyk1.indb 19

2013-11-29 14.31

Hur påverkas du av människorna omkring dig?

Sociala perspektiv Medan de tidiga teorierna ofta studerade individen som en separat enhet, är man idag mycket mer intresserad av hur individen samspelar med sin omgivning. En persons utveckling, personlighet och beteende är inte bestämda eller absoluta. De påverkas i allra högsta grad av omgivningen.

Inom socialpsykologin intresserar man sig för hur människan påverkas av, och själv påverkar, sin sociala omgivning. Några av de områden som studeras är:

•

utvecklingen av självet

•

varseblivning och tolkning av den sociala omvärlden

•

skapande av attityder, inklusive fördomar

•

social påverkan och social kontroll

•

kärlek och relationer

•

grupputveckling och gruppbeteende

Du kommer att läsa mer om socialpsykologi i kapitel 4.

54

psyk1.indb 54

2013-11-29 14.31

Nya samhällen – nya frågor När vi ifrågasätter de tidiga teoriernas användbarhet ska vi komma ihåg att det har hänt mycket i samhället under de senaste hundra åren. Några av de problem som fanns då är inte längre något problem idag – exempelvis är kvinnors sexualitet inte längre tabubelagd och orsakar därför inte heller några hysteriska anfall (om det nu var detta som var orsaken). Samtidigt har det uppkommit många nya samhällsfenomen som hamnat i fokus för den psykologiska forskningen. Några av de samhällsfrågor som psykologin ägnar sig åt idag är:

•

Det ökande användandet av sociala medier: Hur påverkar det samspel och kommunikation människor emellan? Vad innebär det för identiteten att kunna vara anonym eller ta på sig andra roller? Hur skiljer sig effekterna av nätmobbning från traditionell mobbning?

•

Våldsamma spel: Varför väljer så många, i synnerhet unga män, att spela våldsamma spel där de själva är aktiva i våld och dödande? Hur påverkar det deras självbild, verklighetsuppfattning och empatiska förmåga?

•

Den ökade tillgängligheten: Vad gör det för vår självständighet att alltid kunna nå alla och att alla kan nå oss? Hur påverkar det våra möjligheter att koppla av och stressa ner?

55

psyk1.indb 55

2013-11-29 14.31

•

Den nya familjen: Hur påverkas barn och föräldrar av separationer och nya familjekonstellationer? Hur påverkas familjens betydelse när den inte längre har en lika praktisk funktion som förr?

•

Den förlängda ungdomstiden: När är man barn, ungdom, vuxen och äldre? I dagens samhälle hyllas ungdomligheten, men hur blir det när föräldrar ska vara lika ungdomliga som sina barn? Hur handskas vi med ångesten över att åldras?

•

Kulturkrockar: Den ökande migrationen gör att våra samhällen blir allt mer mångkulturella. Hur viktig är den kulturella tillhörigheten för identiteten? Hur fungerar det sociala samspelet mellan människor som har helt olika normer och värderingar? Hur påverkas vi av varandra?

•

Stress: Idag är det många som känner sig stressade, men vad är det egentligen som stressar oss? Är det tidsbristen, arbetsbördan, kraven, konsumtionshysterin, informationsflödet eller identitetskriserna? Hur påverkas vi av stress och hur kommer man ur en stressituation?

•

Arbetslöshet: Arbetslösheten är periodvis ganska hög, men hur påverkas individen av att vara arbetslös? Är det viktigt för självkänslan att kunna dra sitt strå till stacken? Hur kommer arbetsmarknaden att se ut i framtiden?

Detta är bara några av de frågor som tillkommit och växt under senare tid. Vårt samhälle fortsätter att förändras i snabb takt, så det är troligt att morgondagens psykologi har en hel uppsättning nya fenomen att studera.

diskutera - fundera på 1. Vilket område inom modern psykologi tycker du verkar mest intressant – kognitiv, biologisk eller social? Varför?

2. Kan du komma på några fler ”moderna” fenomen som kan vara relevanta inom psykologin?

56

psyk1.indb 56

2013-11-29 14.31

Sammanfattning •

Psykologi är läran om människans tankar, känslor, beteenden och samspel med omgivningen. Inom psykologin finns det många olika fokusområden som t.ex. utvecklingspsykologi, personlighetspsykologi, kognitiv psykologi, biologisk psykologi, socialpsykologi och klinisk psykologi.

•

Psykologin etablerades som vetenskap under slutet av 1800-talet.

•

Inom psykologin finns många olika teorier med olika förklaringar till mänskligt beteende. De tre stora teoretiska perspektiven under 1900-talet var det psykodynamiska perspektivet, det behavioristiska perspektivet och det humanistiska perspektivet.

•

Det psykodynamiska perspektivet utgår ifrån tanken att människan styrs av inre drifter, framför allt sexualdriften och aggressionsdriften. Samtidigt som vi strävar efter att följa dessa drifter, förtrycks de med hänsyn till omgivningens normer och förväntningar. Psykiska problem uppstår på grund av konflikter i vårt inre. Den främste företrädaren för det psykodynamiska perspektivet var Sigmund Freud.

•

Enligt det behavioristiska perspektivet föds vi alla som lerklumpar som kan formas av omgivningen. Miljön är alltså den avgörande faktorn. Det finns inga inre drivkrafter, utan allt vårt beteende är inlärt. Inlärning sker genom att olika beteenden får positiv eller negativ förstärkning av omgivningen. Viktiga behaviorister var John Watson och Burrhus Frederic Skinner.

•

Det humanistiska perspektivet hävdar att människan föds med en fri vilja och att hennes beteende inte styrs av inre drifter eller inlärning, Istället är hon själv aktiv och bär eget ansvar för sina val. Vi föds dock med vissa behov som vi alla strävar efter att uppnå. En viktig frontfigur inom humanismen var Abraham Maslow.

•

De tre tidiga teorierna används inte längre som kompletta förklaringsmodeller. Trots detta har flera av idéerna fortfarande stort inflytande på psykologin. Idag är psykologin en mer vetenskaplig vetenskap med många kopplingar till bland annat medicin. Kognitiv psykologi, biologisk psykologi och socialpsykologi är viktiga fokusområden.

•

I takt med att samhället förändras uppkommer nya samhällsfenomen som förändrar människans inre och yttre liv. Flera av dessa är av intresse för den psykologiska forskningen.

57

psyk1.indb 57

57

2013-11-29 14.31

instuderingsfrågor 1.

Vilka åtta temperamentsdrag kan man se redan hos spädbarn?

2.

Ge exempel på olika användningsområden för psykologin.

3.

Vad är skillnaden mellan en psykolog och en psykiater?

4.

Vad är frenologi?

5.

Vad finns, enligt Freud, i vårt omedvetna?

6.

Förklara detet, jaget och överjaget.

7.

Hur går psykoanalysen som terapiform till?

8.

Vad är en försvarsmekanism?

9.

Vad är grundtanken i behaviorismen?

10. Hur påverkar grundtanken i behaviorismen synen på behandling av psykiska problem?

11. Förklara betingning med hjälp av begreppen stimulus och respons.

12. Vad menas med positiv och negativ förstärkning?

13. Varför är bestraffning ingen bra metod för inlärning, enligt Skinner?

14. Vad är grundtanken i det humanistiska perspektivet?

15. Vilka är de fem mänskliga behoven, enligt Maslow?

16. Förklara Maslows behovstrappa.

17. Vad sa Maslow om godhet och ondska?

18. Förklara vad KASAM är.

19. Vad går existentiell terapi ut på?

20. Ge exempel på moderna samhällsfenomen som engagerar den psykologiska forskningen.

58

psyk1.indb 58

2013-11-29 14.31

uppgifter 1.

Arbeta i helklass. Skriv tillsammans upp mängder av mänskliga egenskaper på tavlan – det kan vara allt ifrån bollsinne till snålhet. Sitt sedan i grupper och diskutera vilka egenskaper ni tror främst är medfödda (arv) och vilka som formats under livet (miljö). Avsluta med en diskussion i helklass.

2.

Titta på psykologins användningsområden på sidorna 12-13. Skriv upp på tavlan och se om ni kan komma på några fler. Arbeta i grupp. Varje grupp ska fördjupa sig i ett användningsområde och ta reda på mer om vad det innebär. Redovisa muntligt för resten av klassen.

3.

Dela in er i grupper om tre. Varje grupp ska hitta på och spela upp en sketch för resten av klassen. Sketchen ska illustrera en konflikt i en individs psyke.

En av er spelar detet, en annan spelar jaget och den tredje spelar överjaget.

4.

Arbeta enskilt. Skriv en lista med samtliga försvarsmekanismer som nämns på sidorna 26-27. Skriv för varje försvarsmekanism också ner ett exempel som illustrerar hur försvarsmekanismen kan användas i en verklig situation.

5.

Arbeta i par. Välj en person i psykologins historia som ni vill göra ett fördjupningsarbete om. Det behöver inte var någon ni läst om i boken. Ta reda på vad personen är mest känd för, vad den har för teorier och vad den fått för kritik. Diskutera också vad ni själva tycker. Redovisa kortfattat skriftligt och muntligt.

6.

Tillbaka till Emilia, Marzia och Filippa: Arbeta i grupp och diskutera vilka olika psykologiska perspektiv ni kan känna igen i tjejernas diskussion.

Fortsätt sedan diskussionen själva – varför tror ni att Robin är som han är?

Avsluta med en diskussion i helklass.

59

psyk1.indb 59

2013-11-29 14.31