TIL
Tidig Intensiv Lästräning
TIL
Tidig Intensiv Lästräning
TIL-programmet Tidig Intensiv Lästräning • År 1–2 • Metodiskt lästräningsprogram • Enskild undervisning i 12 veckor • Tidiga insatser fÜr bästa resultat
FÜrfattare: Monica Dahlin, lügstadielärare
12 veckor är en kort tid i ett barns liv – men de veckorna kan fü avgÜrande betydelse fÜr barnets framtid! Tidig Intensiv Lästräning, TIL, är ett effektivt program fÜr barn som inte kommit igüng med sin läsning. Alla barn testas under hela fÜrsta läsüret och i bÜrjan av ür 2. De barn som behÜver hjälp erbjuds 12 veckors daglig en-till-en-undervisning. Samarbete med hemmet är ett krav. Under en halvtimme läser, dikterar, skriver och laborerar eleven tillsammans med läraren. Den dagliga hemläxan redovisas fÜljande dag. TIL-programmet är väl utprÜvat och har alltid lett till goda resultat. Barnet kommer ifatt sina kamrater och ofta mer därtill!
*4#/
Monica Dahlin
TIL omslag.indd 1
12 veckors en -till -en undervisning ger resultat
07-09-10 15.40.46
Vad är TIL-programmet? Lägg en ordentlig grund Inget barn ska tillåtas att misslyckas med sin läsinlärning! Små insatser tidigt ger stora framtida vinster. En central faktor för elevernas lärande är att de tidigt lär sig att läsa. Jag har under många år arbetat som lågstadie- och speciallärare i grundskolan och sett många elever misslyckas i just läsning och skrivning. När elevernas självkänsla under de första skolåren blev allt sämre och när de inte kunde följa med i undervisningen, började de ”strula” runt. Och när det var dags för de nationella proven i år 5 hade eleverna stora svårigheter inte bara med att lösa uppgifter i svenska utan också i matematik, eftersom de inte kunde lösa de benämnda talen. Dessa elever hade självklart haft mycket större möjligheter att klara sig bättre i skolan om de tidigt hade fått extra hjälp med sin läsning – det var den tanken som fick mig att utarbeta det strukturerade arbetssätt som beskrivs i det här materialet.
Intensiv en-till-en-undervisning Med mitt läsprogram Tidig Intensiv Lästräning – TIL – hittar man tidigt de elever som ligger i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter och dessa elever får intensiv en-till-en-undervisning i ca tolv veckor. Inspiration till programmet fick jag av läs- och skrivinlärningsprogrammet Reading Recovery, utvecklat av pedagogen och forskaren Mary Clay på Nya Zeeland. Den intensiva träningen och det nära samarbetet med hemmet som praktiseras i det programmet tilltalade mig speciellt. Andra stora inspiratörer bland pedagoger och läsforskare är Ulrika Leimar, Hedvig Ekener, Ingvar Lundberg och Mats Myrberg, för att nämna några.
Test fångar upp För att kunna bedöma vilka elever i år 1 som är i behov av särskilda stödinsatser, behöver man som lärare först kartlägga elevernas färdighetsnivå. Jag använder testmaterialet IL-basis Handbok (se litteraturlistan s 22). Materialet består av fjorton delprov och samtliga barn i klassen genomför alla delproven: åtta delprov jämnt fördelade under höstterminen år 1, de övriga sex delproven under vårterminen. De delprov som genomförs under höstterminen visar vilka elever som bör erbjudas TIL-programmet, som startar första veckan på vårterminen. De sex delprov som görs under vårterminen ger möjlighet att fånga upp ytterligare barn, som kanske kommer att behöva en-till-en-undervisning med TIL.
3
Testen i läshastighet och läsförståelse, som hela klassen genomför i början av år 2 (kopieringsunderlag 6 och 7), är ett skyddsnät som fångar upp barn som behöver TIL-programmet för att inte riskera att halka efter i sin läsutveckling.
Se vad jag kan! För att uppmärksamma eleven på att den egna läsförmågan faktiskt förbättras och dessutom ge eleven möjlighet att reflektera över sitt eget lärande, är det bra att kartlägga läsutvecklingen. Jag använder mig av läsutvecklingsschemat i boken God läsutveckling – Kartläggning och övningar (se s 22). Boken beskriver de fem olika dimensionerna i läsutvecklingen, där varje dimension innehåller ett antal faser eller nivåer som barnet bör uppnå för att gå vidare i sin läsutveckling. Det räcker således inte med att bedöma en elevs läsutveckling utifrån läsfärdighet i största allmänhet. Man måste ha en mer detaljerad bild av barnets läsutveckling och förmåga och varje elev i klassen bör ha ett individuellt läsutvecklingsschema. (Schemat finns på kopieringsunderlag 5.) För att ge de elever som är med i TIL-programmet en ännu tydligare bild av hur deras läsutveckling fortskrider, har jag valt att illustrera de olika faserna i de fem olika dimensionerna i form av löv på ett träd (kopieringsunderlag 4). Efter hand som eleverna behärskar en fas kan de färglägga just det lövet. Vartefter arbetet med TIL-programmet fortskrider, slår allt fler löv ut på ”Lästrädet”. Eleven utvecklar sin läsförmåga och får en förstärkt positiv upplevelse då trädet grönskar alltmer. Trädets löv beskriver de faser som, enligt God läsutveckling, bör uppnås under det första skolåret. En elev som inte lyckas uppnå de högsta nivåerna av dessa faser bör få mycket stöd och uppmuntran i sin lästräning. Alla elever följer inte samma utvecklingsförlopp. Ibland hoppar de över vissa steg och ibland behöver de gå tillbaka och repetera. Att kartlägga hur eleven utvecklar sin läsförmåga tjänar flera syften. Förutom det ovan nämnda får du som lärare också stöd i din planering av pedagogiska insatser för varje enskild elev, ett åtgärdsprogram samt ett underlag vid utvecklingssamtal med föräldrarna.
Elever med annat modersmål Min erfarenhet är att elever med annat modersmål än svenska inte bör ha undervisning i läs- och skrivinlärning på sitt modersmål under den tid de arbetar med TIL-programmet. Däremot kan de samtala, sjunga, leka och göra annat som stimulerar språkutvecklingen tillsammans med modersmålsläraren. När programmet är avslutat fortsätter naturligtvis modersmålsundervisningen som vanligt för dem. Jag har träffat ett flertal modersmålslärare och diskuterat detta och de har varit samstämmiga: de elever som genomgår träning i TIL-programmet ska inte samtidigt ha läs- och skrivundervisning på sitt modersmål. 4
Lyckat resultat! Under de fem år jag arbetat med programmet har samtliga elever jag arbetat med lyckats med sin läsinlärning och läste lika bra som sina klasskamrater, ibland bättre, efter avslutad lästräning. Min erfarenhet har också visat att de elever som efter TIL-programmet ännu inte kommit i gång med sin läsning har haft dyslexi eller annan diagnos. De har då kunnat utredas och fått hjälp tidigt. Flera speciallärare arbetar nu efter programmet och de bekräftar att eleverna efter ca tolv veckors intensiv lästräning kommit ikapp sina kamrater och därefter utvecklats i nivå med dem.
5
TIL
Tidig Intensiv Lästräning
TIL
Tidig Intensiv Lästräning
TIL-programmet Tidig Intensiv Lästräning • År 1–2 • Metodiskt lästräningsprogram • Enskild undervisning i 12 veckor • Tidiga insatser fÜr bästa resultat
FÜrfattare: Monica Dahlin, lügstadielärare
12 veckor är en kort tid i ett barns liv – men de veckorna kan fü avgÜrande betydelse fÜr barnets framtid! Tidig Intensiv Lästräning, TIL, är ett effektivt program fÜr barn som inte kommit igüng med sin läsning. Alla barn testas under hela fÜrsta läsüret och i bÜrjan av ür 2. De barn som behÜver hjälp erbjuds 12 veckors daglig en-till-en-undervisning. Samarbete med hemmet är ett krav. Under en halvtimme läser, dikterar, skriver och laborerar eleven tillsammans med läraren. Den dagliga hemläxan redovisas fÜljande dag. TIL-programmet är väl utprÜvat och har alltid lett till goda resultat. Barnet kommer ifatt sina kamrater och ofta mer därtill!
*4#/
Monica Dahlin
TIL omslag.indd 1
12 veckors en -till -en undervisning ger resultat
07-09-10 15.40.46