9789144101620

Jon Ohlsson är docent och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

|

FRÅN LÄRANDETS LOOPAR TILL LÄRANDE ORGANISATIONER

Otto Granberg Jon Ohlsson

Otto Granberg är fil.dr och organisationskonsult knuten till Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Från lärandets loopar till lärande organisationer ger en överblick och presenterar teorier och forskning om erfarenhetsbaserat lärande på individ-, grupp- och organisationsnivå. Klassiska pedagoger som Jean Piaget, John Dewey och Kurt Lewin är utgångspunkt för en beskrivning av hur tänkandet kring individuellt och kollektivt lärande utvecklats. Historieskrivningen mynnar ut i de senaste rönen och aktuell teoribildning i forskningen om lärande organisationer och organisatoriskt lärande. Här presenteras även den kritik som riktats mot föreställningen om den lärande organisationen under senare tid. I denna kraftigt reviderade upplaga har ny teoribildning och nya perspektiv tillkommit.

Från lärandets loopar till lärande organisationer vänder sig till studenter inom pedagogik och personal- och arbetslivsprogram och kan med fördel användas för praktiskt utvecklingsarbete i organisationer.

FRÅN LÄRANDETS LOOPAR TILL LÄRANDE ORGANISATIONER

Denna bok handlar om den cirkelformade rörelse som är grunden i det erfarenhetsbaserade lärandet: jag är med om någonting, jag reflekterar över detta, jag skapar begrepp och generaliserar samt prövar dessa begrepp i nya situationer. Det nya testet inleder en ny cirkel.

FRÅN LÄRANDETS LOOPAR TILL LÄRANDE ORGANISATIONER

Fjärde upplagan

4:e uppl.

Art.nr 7359

Otto Granberg Jon Ohlsson

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10162-0_01-cover.indd 1

2014-09-18 15:03

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 7359 ISBN 978-91-44-10162-0 Upplaga 4:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: © SIHASAKPRACHUM/Shutterstock.com Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-10162-0_01_book.indd 2

2014-09-24 09.01

Innehåll

Förord 7 Författarna 8 1 Inledning 9

Organisationsutveckling (OU) 11 Från inre till yttre effektivitet 12 Den lärande organisationen 14 Några avgränsningar 15 Kompetens 16 Ledarskap 17 Organisationspedagogik 17 2 Lärandets loopar 19

Jean Piaget (1896–1980) 20 Lärande 20 Relationen mellan individ och omgivning 21 Systemtänkande 23 John Dewey (1859–1952) 24 Deweys dialektiska process 25 Fyra nyckelbegrepp 26 ”Static, cold-storage knowledge” 26 Kurt Lewin (1890–1947) 27 Fältteorin 27 Laboratoriemetoden 28

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

978-91-44-10162-0_01_book.indd 3

3

2014-09-18 10.23

Innehåll

Looparnas ursprung: Ashby och Bateson? 29 Två feedbackloopar 31 Fyra lärandenivåer 32 Svenska författare före 1980 33 3 Från individ till organisation 37

David Kolb 37 Kolbs definition av lärande 39 Personlig och social kunskap 43 Chris Argyris och Donald Schön 43 Theories-in-use 44 Single- och doubleloop 45 Motstånd mot förändring 46 Reflektionens betydelse 48 Reflekterande konversation med situationen 49 Reflektion i eller över handling 50 4 Den lärande organisationens framväxt 53

Några inriktningar under framväxten 55 Dialogen 56 Systemtänkande 64 Looptänkande 70 Tripleloop 72 Sociala perspektiv på organisatoriskt lärande 73 Sociokulturella verksamhetssystem 74 Kritik mot den lärande organisationen 81 Konflikt eller harmoni 81 Vaga beskrivningar 82 Utvecklingsinriktat–anpassningsinriktat lärande 84 Ledningen har makten 85 En begreppsmodell 87

4

978-91-44-10162-0_01_book.indd 4

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

2014-09-18 10.23

Innehåll

5 Den lärande organisationen i dag – och i morgon 91

Den integrerade lärande organisationen 93 Integrering möjlig? 94 Lärande organisation – en sociokulturell och socioteknisk utmaning 95 Ett försök till teoretisk syntetisering 97 Praktikbaserat lärande 99 Knowledge management – styrning av tyst kunskap? 101 Att främja hållbar utveckling i den lärande organisationen 105 Hållbarhetskompetens 107 Lärande organisation som organisationspedagogisk utmaning 109 Organisationspedagogisk forskning 109 Kollektiv handlingsrationalitet 110 Organisationspedagogiska utmaningar 111 6 Några reflektioner 113

Konsensus och konflikt 113 Struktur och innehåll 115 Kontroll och autonomi 115 Forskning och normativitet 118 Begrepp och personer 121 Referenser 129 Personregister 137 Sakregister 139

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

978-91-44-10162-0_01_book.indd 5

5

2014-09-18 10.23

978-91-44-10162-0_01_book.indd 6

2014-09-18 10.23

Förord

Vi som är författare till denna bok – Jon Ohlsson och Otto Granberg – antogs år 1991 till forskarutbildning vid Pedagogiska institutionen på Stockholms universitet. Alltsedan dess har vi samarbetat. Bakgrunden till vår intresse­ gemenskap går att spåra till våra avhandlingsarbeten. Där behandlade vi teorier om erfarenhetsbaserat lärande och tog upp frågor om kopplingen mellan individuellt och kollektivt lärande, mellan individers konstruerande av kunskap och de förutsättningar för detta som en någorlunda gemensam organisatorisk kontext ger.

Denna bok har sin upprinnelse i en institutionsrapport som vi skrev och gav ut första gången 1996. Rapporten kom att användas i undervisningen på Pedagogiska institutionen och blev en bok år 2000, som reviderades år 2004 och år 2009. Sedan dess har mycket vatten runnit under den lärande organisationens broar, varför vi nu kommer ut med en reviderad upplaga.

Boken används i flera universitets- och högskolekurser och i andra utbildningssammanhang. Den tycks fungera bra som översiktlig orientering och introduktion inom ämnesområdet arbetslivs- och organisationspedagogik.

Liksom tidigare har också denna upplaga en ganska enkel uppläggning och en i huvudsak beskrivande karaktär, där vi går igenom viktiga teoretiker och centrala bidrag till forskningen inom området. Vår avsikt är alltså inte att göra några djupare analyser av de teorier och den forskning som vi presenterar. I stället finns här och där rutor med frågor och funderingar som förhoppningsvis ska locka läsarna till ifrågasättanden och diskussioner. I slutet av boken finns registret Begrepp och personer, där vi samlat ord och begrepp som vi definierar eller diskuterar. Orden i detta register markeras med fet stil i texten. Trots detta finns det säkerligen tankegångar och begrepp som kan kännas främmande för den oinvigde. Se detta som en invit till eget sökande! © F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

978-91-44-10162-0_01_book.indd 7

7

2014-09-18 10.23

Förord

I den mån översättningar från engelska inte är hämtade från svenska böcker, är dessa gjorda av oss. Boken är resultatet av ett gemensamt arbete, där vi båda har skrivit lika mycket. Vi står båda bakom hela boken.

Författarna Otto Granberg, fil.dr. och organisationskonsult. Knuten till Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Forskar och undervisar om organisationspedagogik och lärande i arbetslivet, med särskild inriktning mot kollektivt lärande, team och ledningsgrupper (otto.granberg@amk.se).

Jon Ohlsson, docent och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Forskar och undervisar om organisationspedagogik och lärande i arbetslivet, med särskild inriktning mot kollektivt lärande i team och organisationer (jon.ohlsson@edu.su.se).

8

978-91-44-10162-0_01_book.indd 8

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

2014-09-18 10.23

K A P I T EL 3

Från individ till organisation

I detta kapitel behandlar vi litteratur som anknyter till organisatoriskt lärande.

Först presenterar vi giganternas efterföljare: Kolb, Argyris och Schön. Dessa kännetecknas av att de följer upp det erfarenhetsbaserade lärandets tradition samtidigt som de anknyter individuellt lärande till lärande i organisationer. Vi inleder avsnittet med David Kolb, vars bok Experiential Learning (Kolb 1984) både sammanfattar tidigare teoribildning om looplärande och utgör avstamp för senare teoriutveckling om lärande. Därefter redovisar vi Argyris och Schöns teorier. Vi avslutar kapitlet med en diskussion om reflektionens betydelse i det erfarenhetsbaserade lärandet.

Kolbs, men framför allt Argyris och Schöns, forskning medförde en förskjutning av lärperspektivet: från fokus på individen i en icke preciserad kontext till fokus på individen i organisationen. Ett allt vanligare begrepp blir organizational learning, förmodlingen för att betona det lärande som sker på organisationsnivå, alltså något mer än individuellt lärande. Också begreppet learning organizations blir vanligt.

David Kolb Kolb (f. 1939), professor vid Case Western Reserve University i USA, betonar att det är viktigt att klargöra och utveckla teorier om det erfarenhets­ baserade lärandet. Utan sådana riskerar detta att bli en i raden av pedagogiska dagsländor.

Kolb framhåller att de viktigaste riktningarna inom erfarenhetsbaserat lärande i huvudsak kan härledas till Dewey, Lewin och Piaget. Gemensamt

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

978-91-44-10162-0_01_book.indd 37

37

2014-09-18 10.23

3 Från individ till organisation Lewin

T-trupper Aktionsforskning

Demokratiska värderingar – Samverkande ledarskap – Dialog – Vetenskaplig humanism

Dewey

Pragmatism – Erfarenhet som ett organiserande fokus för lärare

Piaget

Utveckling – Mot ett syfte – En livslång process

Lärandets dialektik utifrån erfarenhet – Assimilation/ ackommodation

Epistemologi – Förhållandet mellan kunskap och lärande

Figur 3.1 Tre traditioner för erfarenhetsbaserat lärande. Del av figur (Kolb 1984 s. 17).

för dessa är de spänningar (friktioner, konflikter) som uppstår mellan motsatta sätt att tolka och hantera omvärlden. Vidare hur individen konstruerar kunskaper – lär sig – i själva hanterandet av dessa spänningar (friktioner, konflikter). Kolb sammanfattar sitt resonemang med en figur, från vilken figur 3.1 är hämtad.

Från Lewins studier av T-grupper och aktionsforskning kommer betoningen på personligt engagemang och på både fakta och känslor. Häroch-nu-upplevelser följda av feedback och reflektion är betydelsefulla. Att demokratiska förhållanden är en grund för erfarenhetsbaserat lärande härstammar både från Lewin och från Deweys pedagogiska filosofi. Båda betonar också det dialektiska förhållningssättet där målet inte är att söka efter ett rätt svar, utan att förstå och använda sig av de erfarenheter som individen gör. Att lösa problem som uppstår blir på så sätt en personlig angelägenhet som kräver engagemang. Kolb är samtidigt i viss mån kritisk till Piaget. Kolb menar att Piaget i för hög grad betonar individens inneboende egenskaper, på bekostnad av kulturella förhållanden i omvärlden.

Traditionerna från Lewin, Dewey och Piaget anknyter till andra strömningar om det mänskliga tänkandet. En sådan representeras av terapeutisk psykologi med ursprung från psykoanalysen. Främsta företrädare där är Carl Gustav Jung och Erik Homburger Erikson. En annan är de humanistiska traditionerna i Carl Rogers klientcentrerade terapi och Fritz Perls gestaltterapi samt Abraham Maslows självförverkligande psykologi. Denna ström-

38

978-91-44-10162-0_01_book.indd 38

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

2014-09-18 10.23

3 Från individ till organisation

ning bidrar med två viktiga dimensioner till erfarenhetsbaserat lärande. För det första gäller det begreppet adaptation som lägger en central funktion till affektiv (känslomässig) erfarenhet, för det andra begreppsbildningen om socioemotionell utveckling under hela livscykeln (Kolb 1984).

En annan strömning med bidrag till det erfarenhetsbaserade lärandet kommer från vad Kolb (a.a.) kallar radikala pedagoger, framför allt arbeten av Paulo Freire och Ivan Illich. De menar att undervisningssystemet i första hand är en kraft för social kontroll, som i sin tur är det slutgiltiga förtryckandet av klasser i det kapitalistiska samhället. Medlet att ändra detta system är att bibringa medborgarna det Freire kallar kritisk medvetenhet (critical consciousness), ett aktivt utforskande av personlig erfarenhet och innebörd av abstrakta begrepp genom dialog med likasinnade.

Kolbs definition av lärande

”Lärande är den process som kunskap utvecklas i, genom att erfarenhet omvandlas”, säger Kolb och fortsätter: ”Denna definition betonar flera kritiska aspekter på lärprocessen om man utgår från perspektivet erfarenhet.

För det första tonvikten på adaptationsprocessen och lärande som motsats till innehåll eller resultat. För det andra att kunskap är en omvandlingsprocess som ständigt skapas och återskapas – inte ett oberoende självständigt helt, som förvärvas eller överförs. För det tredje omvandlas erfarenhet både i dess objektiva och i dess subjektiva former.” (1993 s. 155.).

Oftast ritas det erfarenhetbaserade lärandets process som en sluten cirkel.

Det beror förmodligen på att Kolb gjorde det. I en diskussion kring denna typ av lärande hänvisar han till en figur ritad av Lewin som visar just en sluten cirkel (Kolb 1984 s. 21). Men är en cirkel den rätta figuren för att visa vad det erfarenhetsbaserade lärandet går ut på? Är inte Deweys figur (figur 2.2) en bättre illustration? Vi vill beskriva lärandet som en process som har formen av ständiga loopar. Teorierna om det erfarenhetsbaserade lärandet utgår ju från att idéer väcks, formas och omformas genom individens erfarenheter. Hon konstruerar kunskap genom att erfarenheter omvandlas och kunskaper testas genom att de ställs mot nya upplevelser och erfarenheter. Vi är alltid, hela tiden, på väg på livets och lärandets resa.

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

978-91-44-10162-0_01_book.indd 39

39

2014-09-18 10.23

3 Från individ till organisation

En loop ser alltså ut så här:

Figur 3.2 Lärandet kan schematiskt ses som ett loopingförlopp. Lärande är en process, kunskap är alltid på gång (Granberg 2004 s. 77).

Aktivt prövande och experimenterande

Bildande av abstrakta begrepp och teorier

Konkreta erfarenheter genom direkta upplevelser

Observationer och reflektion

Figur 3.3 Kolbs modell för det erfarenhetsbaserade lärandet beskriven som första delen i en serie av loopar (efter Granberg 2004 s. 77).

Om man ritar Kolbs modell för erfarenhetsbaserat lärande som första delen i en serie loopar, ser ut den ut som i figur 3.3.

Grunden i Kolbs lärandeteori är alltså loop-processen: direkta upplevelser → reflektion → abstraktion → pröva

40

978-91-44-10162-0_01_book.indd 40

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

2014-09-19 10.36

3 Från individ till organisation

aktivt experimenterande OMVANDLA KUNSKAP (göra, prova på, testa tanken, pröva känslan)

Konvergent kunskap

Divergent kunskap

OMVANDLA KUNSKAP UTVECKLA KUNSKAP

Ackommodativ kunskap

UTVECKLA KUNSKAP

konkret erfarenhet (få sinnesintryck, förnimma, känna)

reflekterande observation (eftertänksamt uppmärksamma)

Assimilativ kunskap

abstrakt begreppsbildning (begripa med tankarna, forma idé till handling)

Figur 3.4 Lärandets ingredienser och dimensioner, med Kolb (1984) som bas.

Men loop-processen rymmer samtidigt två olika dimensioner. Den ena är ”konkret kontra abstrakt”, som handlar om det sätt individen använder för att utveckla kunskap: antingen genom att utgå från direkta upplevelser eller genom att förlita sig till tolkning med hjälp av abstrakta begrepp. Den andra dimensionen är ”aktivt pröva kontra reflektera”, som handlar om det sätt individen använder för att omvandla kunskap: antingen genom att aktivt pröva och experimentera eller genom att reflektera (se figur 3.4).

De två dimensionerna skapar fyra olika typer eller former av lärande.1 Kolb beskriver det som att människor använder sig av olika lärstilar (learning 1 I figur 3.4 redovisar vi Kolbs modell som en loop. För att inte komplicera bilden har vi valt cirkelformen, såsom Kolb ritar den.

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

978-91-44-10162-0_01_book.indd 41

41

2014-09-18 10.23

3 Från individ till organisation

styles). De fyra stilarna kan kombineras och därigenom ge upphov till en högre form av lärande. Han menar att varje människa har tonvikt på någon av de fyra lärstilarna och att detta är beroende av personlighetsfaktorer, tidigare erfarenheter och miljöpåverkan. Till exempel inverkar typen av arbete och arbetsuppgift på vilken lärstil som främst används (Kolb 1996).

De fyra lärstilarna • Ackommodativ lärstil innebär att personen ifråga har tyngdpunkten

på konkret erfarenhet och aktivt prövande. Denna person får saker och ting gjorda och kan snabbt anpassa sig till omständigheter i den konkreta situationen.

• Divergent lärstil betonar konkret erfarenhet och reflekterande observation. Detta innebär att personer med denna lärstil har förkärlek för eftertänksamhet och försöker förstå sina erfarenheter från olika perspektiv.

• Assimilativ lärstil innebär att personen i huvudsak betonar reflekterande observation och abstrakt begreppsbildning. Det rör sig alltså om en teoribyggare på induktiv grund som skapar begrepp för sina iakttagelser.

• Konvergent lärstil med betoning på abstrakt begreppsbildning och aktivt prövande innebär att personen är en god problemlösare och gör bra resultat på traditionella intelligenstest där uppgiften består i att finna den enda riktiga lösningen.

I sin beskrivning av de olika lärstilarna ger Kolb exempel på yrken som kännetecknas av de olika lärstilarna. Vi är tveksamma till denna typ av kategorisering, dels för att beskrivningen tenderar att bli normativ, dels för att yrken och yrkesroller i dagens komplexa samhällen har väldigt olika inriktning och utformning.

Vi vill i stället betona att Kolbs teoribildning handlar om hur individer lär, inte hur de är. Som pedagoger ställer vi oss tveksamma till försök att stoppa in individer i beteendefack. Vi hävdar i stället att individens agerande alltid är relaterat till den specifika situationen. Man är inte kompetent i allmänhet; man är alltid kompetent i förhållande till någonting.

42

978-91-44-10162-0_01_book.indd 42

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

2014-09-18 10.23

3 Från individ till organisation

Personlig och social kunsk ap

Kolb gör en tudelning av kunskapsbegreppet i det han kallar personlig kunskap och social kunskap. Den personliga kunskapen utgår från den egna konkreta erfarenheten och sättet att förstå denna som en del av den sociala kunskapen. Den sociala kunskapen består av symbolsystem som gör det möjligt för oss att utbyta erfarenheter och ta del av varandras tänkande.

Denna sociala kunskap svävar dock inte fritt utan bärs upp av varje människa och rekonstrueras genom personens erfarenheter. ”Kunskap är resultatet av omvandlingen mellan social respektive personlig kunskap” (Kolb 1984 s. 153).

I ett senare arbete har Kolb på ett mer uttalat sätt än tidigare närmat sig organisationen och organisatoriskt lärande. Framför allt menar han att organisationen har betydelse för vilken typ av lärande som möjliggörs och vilka lärstilar som dominerar (Kolb 1996). Han utvecklar dock inte resonemanget.

Chris Argyris och Donald Schön Chris Argyris och Donald Schön har framför allt intresserat sig för förhållandet mellan organisationer och de individer som ingår i dessa. Grundtanken är att arbetsorganisationen måste stämma överens med individernas behov, till exempel behovet av att ta ansvar och möjligheten att använda sitt eget omdöme.

Argyris (1971, engelsk version 1964) betonar att de traditionella metoderna att beskriva organisationer inte räcker när man vill bilda sig en uppfattning om en organisations verkliga beteende. Vad som behövs, säger Argyris, ”är begrepp som gör det möjligt för oss att behandla alla dessa mångdimensionella delar (formella, informella, individuella, smågrupper etcetera.) som ett enda integrerat beteendesystem” (s. 18). Ett fruktbart synsätt är att betrakta organisationer som öppna system, i en omgivning som de ständigt påverkar och själva påverkas av. Argyris ansluter sig till Katz & Kahns formulering (1964): ”Som ett öppet system definieras och begränsas organisationen av de relationer och beteendemönster som håller igång det ständiga kretsloppet input–omvandling–output.”

Eftersom Argyris ansluter sig till systemtänkandet är det logiskt att han använder begreppet feedback. Han definierar en organisation på följande sätt:

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

978-91-44-10162-0_01_book.indd 43

43

2014-09-18 10.23

3 Från individ till organisation

En organisation karakteriseras av ett arrangemang av delar som bildar en enhet eller ett helt, som genom återkoppling, feedback, bidrar till att delarna kan bibehållas: en ”del” av en organisation är en ”organisk” del därför att den existerar på grund av sin position i det mönster som bildar det hela.

Argyris 1971 s. 98

Theories-in-use

Argyris och Schön har både var för sig och tillsammans utvecklat begreppen espoused theories of action respektive theories-in-use. Det första omfattar mål, antaganden, normer och värderingar som personen påstår är väg­ ledande för hans eller hennes beteende (espouse = ansluta sig till). Espoused theories, menar Argyris (1990), har stor variationsvidd; från auktoritär stil till medbestämmande och engagemang. Det andra begreppet – theories-in-use – omfattar de underliggande normer och värderingar som i praktiken styr beteendet. Detta är de huvudprogram för handlande som individer använder sig av för att kontrollera läget. Individen tillämpar dessa huvudprogram på olika sätt. Argyris och Schön menar att man kan urskilja två huvudtyper av handlande, det de kallar modell 1 och modell 2. Argyris påpekar att när ledare observeras i grupp så framkommer det att deras theories-in-use oftast återspeglar modell 1.

Vi tycker att begreppen espoused theories of action respektive theories-inuse är ganska svåra att förstå och relatera till dagens syn på organisation och ledarskap. Största värdet, menar vi, ligger i uppmärksammandet av skillnaden mellan vad man säger i organisationen och vad man faktiskt gör. Därigenom möjliggörs en analys av den vanligt förekommande klyftan i organisationer mellan organisationsledningens vackra tal om visioner, värdeord, värdegrund och ledstjärnor och den vardagsverklighet där det konkreta arbetet utförs. Analyser av så kallad diskursiv styrning och makt i organisationer förekommer även om de relativt sällan anknyts till Argyris och Schöns teorier om looplärande. En spännande bok om detta är Alvesson, M. 1990: Kommunikation, makt och organisation. Stockholm: Norstedts Ekonomi.

44

978-91-44-10162-0_01_book.indd 44

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

2014-09-18 10.23

3 Från individ till organisation

Normer som styr handlandet (espoused theories).

Grundläggande värderingar (theories-in-use).

Model 1 Theory-in-use.

1. Man strävar efter att nå sina mål, som man själv uppfattar dem.

2. Det är viktigare att vinna än att förlora.

3. Man måste minimera att framkalla negativa känslor i relationer.

4. Man måste vara rationell och minimera varje form av känslosamhet.

Model 2 Theory-in-use.

1. Handlande ska baseras på väl grundad information.

2. Handlande ska baseras på fritt och väl informerat val.

3. Handlande ska baseras på interna överenskommelser och åtaganden när det gäller val och uppföljning av ansträngningarna att genom föra beslutande val.

Figur 3.5 Schematisk bild av Argyris och Schöns theories-in-use.

Single- och doubleloop

Argyris för samman teorierna om espoused theories respektive theories-inuse till looplärandet som han och Schön utvecklat. Singleloop-lärande löser aktuella problem men ger ingen lösning på de mer grundläggande problemen om varför dessa problem finns. Argyris visar följande figur:

Handlingsstrategier

Konsekvenser Förändring i handlandet

Figur 3.6 Singleloop-lärande (Argyris 1990 s. 92).

© F ö rfa t t arna och S t ud e n t li t t e ra t ur

978-91-44-10162-0_01_book.indd 45

45

2014-09-18 10.23

Jon Ohlsson är docent och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

|

FRÅN LÄRANDETS LOOPAR TILL LÄRANDE ORGANISATIONER

Otto Granberg Jon Ohlsson

Otto Granberg är fil.dr och organisationskonsult knuten till Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Från lärandets loopar till lärande organisationer ger en överblick och presenterar teorier och forskning om erfarenhetsbaserat lärande på individ-, grupp- och organisationsnivå. Klassiska pedagoger som Jean Piaget, John Dewey och Kurt Lewin är utgångspunkt för en beskrivning av hur tänkandet kring individuellt och kollektivt lärande utvecklats. Historieskrivningen mynnar ut i de senaste rönen och aktuell teoribildning i forskningen om lärande organisationer och organisatoriskt lärande. Här presenteras även den kritik som riktats mot föreställningen om den lärande organisationen under senare tid. I denna kraftigt reviderade upplaga har ny teoribildning och nya perspektiv tillkommit.

Från lärandets loopar till lärande organisationer vänder sig till studenter inom pedagogik och personal- och arbetslivsprogram och kan med fördel användas för praktiskt utvecklingsarbete i organisationer.

FRÅN LÄRANDETS LOOPAR TILL LÄRANDE ORGANISATIONER

Denna bok handlar om den cirkelformade rörelse som är grunden i det erfarenhetsbaserade lärandet: jag är med om någonting, jag reflekterar över detta, jag skapar begrepp och generaliserar samt prövar dessa begrepp i nya situationer. Det nya testet inleder en ny cirkel.

FRÅN LÄRANDETS LOOPAR TILL LÄRANDE ORGANISATIONER

Fjärde upplagan

4:e uppl.

Art.nr 7359

Otto Granberg Jon Ohlsson

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10162-0_01-cover.indd 1

2014-09-18 15:03