Issuu on Google+


G U N I LL A A N D E R

Bomull En solkig historia

Ordfront

Stockholm 2010 | 3

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




Tidigare utgiven bok av fĂśrfattaren Tango (med Nils Hansson), 2005

Gunilla Ander: Bomull. En solkig historia Ordfront, Box 17506, 118 91 Stockholm www.ordfront.se | forlaget@ordfront.se Š Gunilla Ander 2010 Omslag Jan Cervin Omslagsillustration Bonne Images (framsidan) och David Nance (flikarna) FÜrfattarporträtt Nils Hansson grafisk form GÜran Skarbrandt Tryck ScandBook, Falun 2010 ISBN 978-91-7037-539-2

4 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




Innehüll FÜrord 9 T-trÜjan 11 Diktatorns barn 15 Bondeoffer 34 Det märks inte 47 Ett riktigt slavgÜra 63 KapplÜpningarna om Afrika 77 Stora drÜmmar och klingande mynt 92 Tyget i vüra liv 97 Handel utan gränser 104 Upproret bryter ut 113 Tricket med �den grÜna boxen� 130 ÖnskedrÜm i semesterparadis 142 Bromsa och gasa och bromsa 155 Det flyktiga vattnet 179 Kan vi klara oss utan bomull? 196 Appendix Tio ür av kamp om bomullen i WTO 211 Fakta 213 Källor 222 Lästips 227

InnehĂĽll | 5

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




6 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




Till Nisse som har varit min kartläsare längs hela vägen

InnehĂĽll | 7

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




8 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




FÜrord Jag levde mina fÜrsta sex ür i en syfabrik utanfÜr Vürgürda. I bottenvüningen lüg skolan och lärarbostaden, och där undervisade min mamma sjuorna. En trappa upp hade en fabrikÜr Eriksson tränat upp ett tiotal bondhustrur och yngre kvinnor frün trakten som fick sina fÜrsta lÜnejobb vid symaskinerna. Sü var det i tekolandet under 1960-talet. I en vid cirkel runt Borüs lüg filialer till de stora fabrikerna inne i stan. Överallt i Sjuhäradsbygden sydde kvinnorna – ocksü i smülokaler, i källare och i hemmen. Behovet av sÜmmerskor till textilindustrin var omättligt. Jag hade nästan glÜmt syfabriken, men dessa tidiga upplevelser kom tillbaka när jag arbetade med den här boken. Minnen av symaskinerna, av hur kläderna pressades i det som var skolans gymnastiksal och att det alltid var liv och rÜrelse runt skolan och kring syfabriken. Inne i Vürgürda fanns det fyra filialer: Oscar Jacobson, Liljeroos, Kabom och Miss Mary av Sweden. Sedan slog tekokrisen till och allt tog slut. 1971 blev ett mÜrkt ür fÜr Vürgürda. Konfektionsindustrin hittade sÜmmerskor utomlands som arbetade till lägre lÜner. Pü bara nügra ürtionden ritades den globala tekokartan om till fÜljd av kostnadsläget. Vürgürda drog en nitlott, som münga andra i bomullshistorien. FÜrord | 9

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




Men det här är inte historien om min bygd utan om den mjuka fiber som gjorde tekorevolutionen mÜjlig genom att vara sü billig och sü väl anpassad fÜr industriell massproduktion. Jag har under arbetet mÜtt människor som är mer beroende av odlingen än vad Sjuhäradsbygdens sÜmmerskor nügonsin var av att sy kläderna. Bomullsindustrin är alltid snabb att bryta upp och var den än rÜr sig Üver världen skapar den vinnare och fÜrlorare. Tack till Anna-Clara Hollander och Karl Nilsson, Sally Baden pü Oxfam, Alisher Ilkhamov pü Open Society Foundation och Rachel Denber pü Human Rights Watch. Stockholm i juni 2010 Gunilla Ander

10 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




T-trÜjan �100 procent bomull! 69 kronor!� Pü en klädställning fladdrar nügra färgglada t-trÜjor i hÜstvinden intill en handskriven lapp. Priset ska fÜrstüs locka in kunder till klädbutiken, men det är ändü inte uppseendeväckande lügt. Att t-trÜjan är helt och hüllet av bomull stür textat med dubbelt sü stora bokstäver som priset. Affären pü Ringvägen i Stockholm vet av erfarenhet vad som väcker habegäret till liv i dem som rükar passera fÜrbi. Vi har nästan alla ett fÜrhüllande till bomull, även om vi inte funderar Üver det sü mycket. Det är ett tyg som vi vill ha nära vür hud. �Mjuk som bomull� är en liknelse som alla fÜrstür. Att bomullen kommer frün naturen gÜr bara saken bättre. T-trÜjan innehüller 100 procent ren naturfiber! �Naturlig� är ett ord som bomullsbranschen vill fü oss att associera till. I västvärlden har marknadsfÜringen bedrivits ytterst medvetet sedan 1970-talet dü bomullen inte alls var fÜrknippad med allt det positiva som �det naturliga� stür fÜr idag. Tvärtom var bomull ett omodernt material som särskilt i USA var pü väg att trängas ut av de nya och lättskÜtta syntetfibrerna som polyester och nylon. Det var dü som lobbyister och PRmakare fick i uppdrag att ordna en räddningsaktion fÜr bomT-trÜjan | 11

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




ullen. I en av reklamhistoriens mest framgüngsrika kampanjer blev bomullens naturlighet fÜr fÜrsta güngen ett säljargument. Själv har jag sett helt andra sidor av bomullen sedan jag 2003 bÜrjade skriva om den internationella bomullshandeln och dess strider mellan fattiga och rika exportländer. Som journalist har jag rest vidare ut till fälten där bomullsodlingen har satt djupa avtryck i miljÜn. Jag har hÜrt fattiga bÜnder berätta om hur illa de mür av att odla bomull – jag har fütt se den dolda prislappen fÜr billiga bomullsplagg. FÜr nügra ür sedan hade jag bara skyndat fÜrbi klädställningen i hÜstkylan, men nu stannar jag och synar märkningen pü en av trÜjorna. Och sü gür jag in i butiken fÜr att ställa en früga till expediten. – Varifrün kommer bomullen i den här t-trÜjan? Hon ser fÜrvünad ut och tycker kanske att jag kunde ha läst själv pü märkningen i nacken. FÜr där stür ju svaret i svart pü vitt – �Made in China�. – Men jag menar bomullen som finns i trÜjan? Var har den odlats? Expediten granskar trÜjan en güng till. – Det stür inget. Kina antar jag, men jag kan inte ge dig nügot svar. Nej, fü har en aning om varifrün bomullen i en t-trÜja kommer, vare sig affären, tillverkaren eller importÜren. Och vad hjälper det dü att jag som kund sÜker svar? Det kan faktiskt hjälpa en del. Branschens Ügon hüller pü att Üppnas fÜr problemen inom bomullsodlingen och en omsvängning är pü güng. Bilden av renhet och naturlighet som bäddade 12 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




fÜr en südan succÊ frün sjuttiotalet och framüt har solkats. En annan image träder fram – den vattenslukande miljÜboven som kräver mer kemikalier än nästan alla andra grÜdor. Fler konsumenter bryr sig om vilken sorts bomull de klär sig i. FÜljande beskrivning av det bedrÜvliga tillstündet inom den globala bomullsproduktionen stür att läsa i en broschyr frün �Better Cotton� (BCI), ett initiativ fÜr att üstadkomma fÜrbättring som Världsnaturfonden driver i samarbete med viktiga aktÜrer i bomullsbranschen och flera stora handelskedjor. �Det finns flera negativa sociala och miljÜmässiga konsekvenser som är fÜrknippade med bomullsodlingen världen Üver och som undergräver dess uthüllighet. Det är viktigt att odlingens allvarliga konsekvenser fÜr människor och miljÜ uppmärksammas. Ineffektiv konstbevattning, düliga odlingsmetoder och olämplig användning av bekämpningsmedel och konstgÜdsel hotar tillgüngen pü rent vatten och pü bÜrdig jord. Människors hälsa och den biologiska müngfalden hotas. FÜrutom de fÜljder som användningen av bekämpningsmedel har pü hälsa och säkerhet sü har de socioekonomiska fÜljderna av odlingen rapporterats omfatta: hürda arbetsvillkor (särskilt fÜr kvinnor), barnarbete och olika former av tvüngsarbete eller slavarbete, süväl som skuldsättning till fÜljd av hÜga priser pü insatsvaror, skÜrdar som slagit fel, fÜrsenade betalningar och alltfÜr hÜga räntor.�* Bomullsbranschen är omskakad. Den globala industrins främste talesman, amerikanen Terry Townsend, fÜrsÜker inte hel* Vid asterisk finns mer information att hämta i Fakta i Appendix. T-trÜjan | 13

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




ler skyla Üver missfÜrhüllandena. Han är VD fÜr International Cotton Advisory Committee (ICAC), som är ett samarbetsorgan fÜr samtliga 80 länder som odlar bomull. Vid en internationell kongress i slutet av 2008 varnade Townsend fÜr att fÜrsäljningen av bomull üter kan minska som en effekt av det negativa som kommit fram om hur den produceras. – Sätten att producera bomull är ofta kritiserade fÜr sina upplevda och ibland verkliga sociala, miljÜmässiga och ekonomiska konsekvenser. Dessa kan leda till minskad efterfrügan pü bomullsprodukter, medgav Townsend som fÜr Üvrigt har tagit plats i �Better Cottons� styrelse, ett tecken om nügot pü att branschen inser att nügot müste gÜras. Det mesta üterstür dock att fÜrändra. Av de dryga 100 miljoner människor i världen som lever pü bomullsinkomster är 90 procent frün u-länder och brukar ükerplättar pü mindre än 2 hektar. Det är bland dessa smübÜnder och deras familjer som det ekonomiska beroendet är stÜrst, liksom utsattheten fÜr odlingens alla risker. Det är hÜgst nügra fü procent som idag odlar bomull pü ett sätt som kan beskrivas som uthülligt. När jag nu själv har fütt upp Ügonen sü vill jag kunna välja. Det finns ju ändü skillnader mellan odlingsmetoderna – alla är inte lika skadliga. Och det finns ju dessutom odlare som behÜver denna inkomst mer än andra. Men i den här butiken für jag i alla fall inget svar. Bomullen i t-trÜjan kan komma frün vilket som helst av världens stora exportländer. Kanske kommer den frün Västafrika där den fluffiga plantan är smübÜndernas �vita guld�, men lika sannolikt frün Uzbekistan, eller nügon annan postkommunistisk diktatur i Centralasien, där bomullen är smübÜndernas fÜrbannelse. 14 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




Diktatorns barn Knappt har eleverna i Uzbekistan hunnit bÜrja hÜstterminen fÜrrän de kommenderas ut pü de väldiga fälten fÜr att skÜrda hürdvaluta üt diktaturen. De som har fÜrsÜkt uppskatta de unga bomullsplockarnas antal kommer upp i flera hundra tusen, kanske en miljon, eller ännu fler. Sju dagar i veckan slavar de pü fälten fÜr struntsummor, frün soluppgüng till solnedgüng, ibland lüngt in pü senhÜsten. Officiellt rüder det fÜrbud mot barnarbete i Uzbekistan. Men utan deras hjälp skulle inte diktaturen kunna tjäna sü grovt pü bomullen och den forna Sovjetrepubliken skulle inte kunna vara världens tredje stÜrsta exportÜr. Tvüngsarbete pü bomullsfälten har lünga anor i Uzbekistan. Pü Josef Stalins tid benämndes det kashar, ett uttryck som i ett enda ord füngar vad som kräver tio ord fÜr att Üversättas till svenska – �ett frivilligt arbete som utfÜrs kollektivt fÜr det allmänna bästa�. Traditionen lever kvar och är lika lite frivillig idag som dü kamrat Stalin hÜll i piskan. Det var Uzbekistan och dess grannar i Centralasien som var menade att fÜrsÜrja hela det väldiga Sovjetimperiet med bomull. Stalin var redan tidigt i sin karriär inblandad i detta storDiktatorns barn | 15

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




skaliga jordbruksprojekt. I bÜrjan av 1920-talet var han med om att genomdriva bolsjevikernas beslut om att mycket kraftigt utvidga de odlingar som ryska tsarer lütit anlägga pü 1800-talet. Och planen bara växte. Uzbekistan bjÜd pü goda fÜrutsättningar fÜr att odla väldiga mängder bomull. Där fanns vidsträckta slätter och ett tillräckligt varmt klimat. Men det som talade till projektets nackdel var att jordarna var fÜr torra fÜr att kunna producera de ofantliga mängder bomull som femürsplanerna angav. Det var ett stort problem som müste lÜsas till varje pris och Sovjets ingenjÜrer fann den lÜsning som svarade mot behoven: att leda om landets tvü väldiga floder, Amu-Darja och Syr-Darja, sü att även stäpp och halvÜken kunde konstbevattnas, mark som annars inte hade dugt fÜr odling – minst av allt av den tÜrstiga bomullsplantan. Men nu kunde vattnet frün de mäktiga floderna fü till och med Üknen att grÜnska. Ytterligare ett par viktiga saker krävdes fÜr att bomullsproduktionen skulle kunna pressas upp i sü gigantiska volymer att mület om självfÜrsÜrjning kunde nüs: enorma mängder bÜnder som kunde odla den arbetsintensiva grÜdan och ännu fler bomullsplockare som kunde skÜrda den. Men i Centralasiens folkrikaste stat var detta problem lätt att lÜsa när jordbruket kollektiviserades i slutet av tjugotalet. Kolchoserna fick order av Moskva att odla bomull och folket sändes ut pü fälten fÜr att plocka den. HÜstarna i Uzbekistan blev till rena kashar-fester, i takt med att planen att fÜrse Sovjetväldet med bomull drevs igenom. Idag säljs uzbekisk bomull Üver hela världen. Till Sverige kommer den i plagg som tillverkas i Kina eller andra asiatiska län16 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




der. I Uzbekistan finner jag ett av flera svar pü den billiga ttrÜjans güta. Jag behÜver bara titta pü fälten längs den väg jag far i oktober 2009. Här plockas den bomull som finns i münga av världens klädesplagg, till sü lüg betalning att det ger ett bra utgüngsläge fÜr alla andra led i produktionskedjan att tillskansa sig en vinst trots det lüga slutpriset. Jag reser tillsammans med min man Nils tvärs genom Uzbekistan under tio dagar av den tvü münader lünga bomullsskÜrden, frün Mujnak i västra Uzbekistan mer än 140 mil Üsterut till huvudstaden Tasjkent. Längs den här sträckan gick Sidenvägen, världens fÜrsta globala handelsled. I lüngt Üver tusen ür, frün fÜre Jesu tid fram till Mongolväldets sista dagar pü 1300-talet, fÜrband den Europa med Kina. Idag är Sidenvägen kantad av bomull, pü Ümse sidor, mil efter mil. Landskapet utanfÜr bilfÜnstret für mig att tänka pü scener ur Borta med vinden. Jag har just rükat se om den nostalgiska Hollywood-klassikern om den amerikanska SÜderns svunna storhetstid, sü sammanlänkad med bomullsodlingen, som i sin tur bars upp av slaveriet. Utan alla miljoner slavar pü fälten hade SÜdern inte kunnat bli sü rik. Uzbekistan kunde ha varit den amerikanska delstaten Georgia pü den tiden, med sitt vitskrudade landskap och bomullsplockare som sticker upp ur fluffet. I USA var det länge sedan scener som dessa utspelade sig i verkligheten. Där fÜrsvann den mänskliga arbetskraften vid tiden fÜr andra världskriget och ersattes av maskiner. Det finns gott om arbetssÜkande i Uzbekistan. En fÜrfärande stor del av de 27 miljoner invünarna saknar jobb och pü landsbygden är fattigdomen utbredd. Men skÜrdearbetet ger Diktatorns barn | 17

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




sü uselt betalt att det inte lockar nügra sant frivilliga. Istället tvingar staten sina anställda att utfÜra sina �medborgerliga plikter�. Läkare och sjukskÜterskor müste lämna sina kliniker och lüta patienter vänta, polisstationer für stänga och bovarna istället jagas pü kvällstid. De som tar emot nügon sorts bidrag frün staten riskerar att fü betala igen med arbete pü fälten, annars dras alla former av stÜd in. Skolbarnen är billigast i drift. En nyckelroll har lärarna som kallas ut till fälten med order att helt enkelt ta eleverna med sig, med hugg och slag om nÜdvändigt. Jag har hÜrt att skolbarnen kan tjäna 25 Üre per kilo bomull, men även mycket lägre summor har nämnts. Som mest für de nügra fü kronor om dagen, men det är inte säkert att det blir nügra pengar kvar alls att betala ut sedan matkostnaderna har dragits av pü lÜnen. Att mobilisera de unga skÜrdearbetarna gür smidigt och snabbt, och läraren fÜljer med som deras arbetsledare och füngvaktare. Annars kan de se sig om efter ett annat jobb. Min uzbekiske chauffÜr tror att jag är här fÜr att titta pü de kulturella pärlorna längs Sidenvägen, urgamla och mytomspunna handelsplatser med namn som Samarkand, Khiva och Bukhara, som idag drar till sig lüngväga turister. FÜga anar han väl att det är de lünga transportsträckorna av bomullsfält som är min resas huvudmül. Sedan Sovjetunionens fall styrs Uzbekistan av en och samma person. Den fÜre detta kommunisten Islam Karimov har under sina tjugo ür som president samlat makten i ett allt fastare grepp, och kontrollerar büde produktionen och handeln. Det är han och en liten klick runt honom som inhÜstar en stor del av vinsterna 18 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




frün den lÜnande exporten av bomull. Som klädkÜpare i Sverige är jag dü och dü nästan oundvikligen Karimovs kund. Trots att bÜnderna knappt für nügon del alls av dessa inkomster müste de leverera sina kvoter, som pü Stalins tid, annars riskerar de att kÜras bort frün den mark som de arrenderar av staten. Pengar für bÜnderna istället dra in pü südant som de odlar vid sidan om, som frukt och grÜnsaker. När Karimov tog makten levde hoppet om demokrati efter münga ür av Moskva-styre, liksom i de Üvriga fÜre detta sovjetrepublikerna i Centralasien. Men därav blev intet, fÜrtrycket av oppositionella har tvärtom skärpts. Hur illa det var fick omvärlden klart fÜr sig i maj 2005 dü ett uppror mot regimen i staden Andizjan slutade i blodigt vüld. Hundratals civila mejades ner av kulregn dü soldater i pansarvagnar Üppnade eld mot en folkmassa som samlats pü ett torg. Massakern fullbordades trots att människorna inte gjorde motstünd utan fÜrsÜkte fly. EU och USA frÜs dü de politiska fÜrbindelserna och infÜrde olika former av sanktioner. Karimov svarade med att i sin tur skicka ut alla västerländska medier och bistündsorganisationer ur landet. När jag är i Uzbekistan har den politiska iskylan mellan Karimov och Väst hunnit tina upp. Bara en vecka senare ska EU ta sista steget och häva sitt vapenembargo. Inte ens under üren av sanktioner minskade bomullsexporten. Landet har tvärtom hüllit ställningarna som en av världens stÜrsta leverantÜrer till textilindustrin, trots regimens brott mot de mänskliga rättigheterna och det systematiska barnarbetet. Kina och Bangladesh och andra länder i Asien med stor klädtillverkning har fÜrblivit trogna kÜpare. Den vägen nür sedan uzbekisk bomull västvärlden och Sverige. Diktatorns barn | 19

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




Men utomlands växte samtidigt kritiken mot barnslaveriet och i slutet av 2007 fÜrklarade ett tjugotal handelskedjor, däribland jättar som amerikanska Wal-Mart och brittiska Tesco och Marks & Spencer, att de tänkte bojkotta varor som tillverkats av uzbekisk bomull. Hotet om bojkott tog skruv. I all hast fÜrbjÜd Karimov barnarbete infÜr skÜrden 2008. Det hÜll i ungefär en vecka, säger människorättsaktivister i exil. Sedan var skolbarnen tillbaka pü fälten igen. Allt var sig likt. Karimov hävdade att lagen visserligen gällde, men att regimen inte kunde hindra barn och fÜräldrar att gÜra sin frivilliga insats fÜr det allmänna bästa. Och som vanligt missade inte regimen att püminna landets lärare om att det var dags att stänga skolorna fÜr ürets kashar. Ett ür har gütt sedan det officiella fÜrbudet mot barnarbete när jag gÜr min lünga bilresa genom Uzbekistans bomullsdistrikt. Jag vill med egna Ügon se om barnen tvingas ut även under 2009 ürs skÜrd. Jag stirrar ut genom rutan, men det är inte helt lätt att pü lite avstünd avgÜra üldern pü de tusentals människor jag ser pü fälten vid vägen, som naturligtvis bara är en brükdel av Uzbekistans bomullsareal. Där finns nügra fü vuxna män och mängder av kvinnor, kanske utgÜr de hälften av bomullsplockarna närmast vägen. Resten är skolelever. En del ser ut att vara i nedre tonüren, somliga knappast äldre än tio ür. De rÜr sig lüngsamt Üver fälten medan de metodiskt rensar plantorna rena. Bomullsbollarna fyller upp stora säckar som släpas längs evighetslünga plantrader tills de är nästan klotrunda. Arbetet är plügsamt. Den mjuka plockfärdiga fiberbollen 20 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




har dolda taggar som bestür av torra kapslar. De ligger som i fÜrsüt och väntar pü en chans att fü kila in sig under naglar och lämna rispor pü händer och pü armar. Arbetet är ocksü tungt. I handen väger bomullsfibrerna lätt, men hürt packade i en säck väger de bly, särskilt pü en liten rygg. De hürda arbetspassen är ändü inte det värsta. FÜräldrar oroar sig Üver det som alla vet kan hända när unga människor lämnas vind fÜr vüg pü fälten. Utan tillsyn, lüngt frün sjukvürd, i farlig närhet av fordon och jordbruksmaskiner rükar de ut fÜr münga slags olyckor. De kan ocksü bli bitna av ormar eller vilda hundar, som tvü av de barn som dÜr ungefär vid den tid dü jag reser genom landet. Münga av bomullsplockarna har huvudet inlindat i tygtrasor. FÜr att dÜlja sin lüga ülder fÜr de fÜrbipasserande? Nej, skälet är ett annat, für jag veta. Tyget utgÜr arbetarnas enda klena skydd mot de gifter som sprutas ut Üver fälten fÜr att avlÜva bomullen innan den skÜrdas. Trasan ska ocksü skydda büde mot allt damm som rivs upp frün jorden och mot solen som mitt pü dagen bränner rakt ner pü fälten, fast det hunnit bli oktober. Desto kallare blir det när solen har gütt ned och barnen ska tillbringa natten i skolor, idrottshallar, lador eller baracker. Här sover de utan vare sig el eller värme, pü liggunderlag som de själva har fütt ta med. Och här blir de sjuka av det enda vatten som finns tillgängligt, samma flodvatten som nür bomullen via bevattningssystemet. Statens mathüllning är sü billig den kan bli: brÜd och te, soppa med nudlar, ris och kül. Knappast tillräckligt fÜr nügon som ska utfÜra hürt kroppsarbete. Det är nu jag hade tänkt gü ut pü fältet och intervjua barnen. Jag kan inte ryska, men chauffÜren skulle ju kunna vara Diktatorns barn | 21

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




min tolk. Vi har tagit paus fÜr att sträcka pü benen, och skolelever plockar bomull en bit bort. Det är rätt tillfälle att ställa de givna frügorna. Hur gamla är ni? Hur münga veckor har ni arbetat med att skÜrda bomull? Är det tungt? Für ni nügot betalt? Jag är ju här som journalist med en bok om bomullshandeln att skriva, även om varken chauffÜren eller den uzbekiska ambassaden i London som beviljade mitt turistvisum vet om det. Det hade inte blivit nügon resa genom Uzbekistan om jag hade varit uppriktig pü den punkten. Sedan 2005 har den som sÜker pressvisum till Uzbekistan kunnat vara säker pü att fü avslag. Nu är jag äntligen här, efter flera münaders fÜrberedelser. Men när jag stür pü fÜrbjuden mark vid bomullsfälten, har paranoian i Karimovs skräckvälde smittat av sig även pü mig. Vad vet jag om chauffÜren? Han kan mycket väl ha i uppdrag att rapportera vad jag gÜr. Det kan vara farligt fÜr dem ute pü fälten om jag närmar mig. InfÜr resan hit blev jag varnad av en bistündsarbetare som hÜll i ett av de münga projekt som fick läggas ner när västerlänningarna kÜrdes pü porten 2005. Jag hade bett henne om hjälp att ordna kontakter med bÜnder och bomullsplockare och Üverraskades av hennes fÜrmanande svarsmejl: �Är du medveten om riskerna? Sannolikt inte fÜr din egen del, men fÜr uzbekernas.� Hon bad mig läsa de rapporter hon bifogat om tortyren av oppositionella i Karimovs fängelser. Och hon uppmanade mig att tänka igenom min plan en güng till. �Det här är inget du kan ta lättvindigt.� Det skulle Karimov gilla att hÜra, tänkte jag fÜrst. Att han har lyckats fü en fÜre detta bistündsarbetare att nu istället hjälpa honom att hülla journalister borta. 22 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




Eller hade hon helt rätt? Är det oansvarigt av mig att dimpa ner tio dagar i Uzbekistan och kanske fü oskyldiga bomullsplockare stämplade som fiender till staten? Är det cyniskt av mig att jaga citat fÜr att sedan üka tillbaka till mitt demokratiska land, och bakom mig lämna de människor som har vügat tala med mig üt sitt grymma Üde? Jag blir stüende kvar pü vägen och stirrar ut pü fältet tills chauffÜren lüter oss fÜrstü att det är dags att fara vidare. Mina kontaktvägar in i Uzbekistan har varit fü. Jag har prÜvat flera bistündsorganisationer som brukar ha bra länkar üt alla mÜjliga hüll, men hitüt är de avskurna. Jag har prÜvat telefonnummer där ingen lyfter luren och mejladresser som inte är i bruk. Till slut für jag napp. Human Rights Watch sätter mig i fÜrbindelse med uzbeker som har flytt undan fÜrfÜljelser och nu befinner sig i Storbritannien. De ordnar kontakt med nügra regimkritiker som finns kvar i landet och som vügar yttra sig, trots riskerna. Den sista dagen av min vistelse i Uzbekistan har jag stämt träff med Sukhrob Ismailov. Jag har drÜjt lite med avsikt. Skulle nügra problem uppstü har jag i alla fall hunnit se lämmeltüget ut till bomullsfälten. Om polisen avslÜjar mitt mÜte med en oppositionell är det ju praktiskt om ett flygplan stür berett att ta mig hem. Men jag är fruktansvärt nervÜs infÜr vür avtalade träff. Inte fÜr egen del, intalar jag mig, utan fÜr att Sukhrob ska bli ännu ett namn i rapporterna om tortyren i Karimovs fängelser. Jag vet inte sü mycket om honom, utom att han tillhÜr de människorättsaktivister som vügar verka Üppet i Uzbekistan. Att han trots trakasserier frün regimen fortsätter att kartlägga omfattningen Diktatorns barn | 23

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




av barnarbetet pü bomullsfälten, sü att världen ska fü veta att fÜrbudet mot barnarbete bara existerar pü papperet. I lobbyn pü fÜre detta Sheraton Hotel, numera Hotel Markaziy, stirrar Islam Karimov ner pü mig frün ett porträtt i VIPlobbyn. Hans blick vakar ständigt Üver allt som sker och skulle han rüka blinka har han tusen andra Ügon och Üron till sin hjälp. Lünar man en dator här pü hotellet für man räkna med att de mejl man skickar blir lästa av andra än de egentliga mottagarna. Även pü internetcafÊerna härskar censuren. Kritiska hemsidor är spärrade och anslag pü väggarna hotar kunderna med bÜter om de fÜrsÜker ta sig in pü vanliga internationella nyhetssajter. Klockan är sex pü kvällen och det är dags att mÜta Sukhrob utanfÜr hotellet. Det är hans fÜrslag och jag gür med pü det, trots att jag tycker att det verkar riskabelt. Jag gür ut en bit utanfÜr den upplysta hotellentrÊn, noga med att undvika portieren och taxibilar, och spejar fÜr att se om han stür nügonstans i mÜrkret. Det är tomt där ute, jag ser ingen aktivist. Jag tittar tillbaka in mot lobbyn. Baren är fylld av affärsmän som är upptagna av sina datorer och inte ägnar nügon uppmärksamhet üt vad Vladimir Putin har att säga i ett lüngt, oklippt TV-inslag frün ett KinabesÜk. Ryssland tog ett stort kliv framüt i Uzbekistan 2005 dü EU och USA drog sig tillbaka. Kina tyckte inte heller att en massaker pü ett torg, som det var frügan om i Andizjan, var skäl nog att klippa av kontakterna. Bredvid Putin sitter Kinas premiärminister Wen Jiabao och väntar pü sin tur att fü tala. Den kommer säkert. Sü münga andra nyheter finns inte pü den censurerade TV:n. Det verkar dessutom vara en repris. I soffgrupperna en bit bort sitter ett gäng killar i sportklä24 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




der och väntar pü sin transport. De är tennisspelare som har kommit fÜr att tävla i Karimovs internationella tenniscup. Som sportintresserad och envüldshärskare kan Karimov spendera sü mycket pengar han behagar pü idrott – och han är särskilt fÜrtjust i tennis och fotboll. Han vill gärna synas i sällskap med celebra idrottsstjärnor, till vilket pris som helst. 13 miljoner euro fick Brasiliens fÜrre landslagstränare Luiz Felipe Scolari som ürslÜn fÜr att träna Tasjkentlaget Bunyodkor, och han kunde vüren 2010 lämna landet med fickorna fulla efter endast en säsong som världens bäst betalde coach. Karimov hade ett finger med i spelet, precis som vid all annan handel. Ett annat av hans favoritlag är ocksü frün Tasjkent, Pakhtakor, �Bomullsplockarna�. De syns pü stora anslagstavlor i huvudstaden, offentliga reklamytor som annars främst är vikta fÜr regimens propaganda – ofta bilder av Karimov omgiven av medborgare. De ser ut att prisa sin skapare fÜr att fü leva i Uzbekistan under den store ledarens beskydd. Var är Sukhrob? Jag stür nu mitt framfÜr entrÊn, obeslutsam. Ska jag gü in eller ut? Ska jag fÜrsÜka ringa? Men nej, telefonen kan ju vara avlyssnad. En av de unga tenniskillarna kommer fram till mig. – Hej. Det är jag som är Sukhrob. Han trycker leende min hand, där vi stür i hotell Markaziys strülkastarljus, och ser helt lugn ut. Han kommer direkt frün bomullsfälten en bit utanfÜr Tasjkent där han under dagen har dokumenterat barnarbete i sällskap med en fotograf. Därav hans klädsel, fÜrst nu ser jag att han inte bär tennisgängets designade märkeskläder. Sukhrobs bil stür parkerad strax intill entrÊn, helt synlig fÜr Diktatorns barn | 25

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




Karimovs münga hjälpande Ügon. Vi üker en kort bit till ett ställe som han fÜreslür, en populär restaurang fylld av unga, välklädda människor. Det känns som att befinna sig i en annan värld efter att ha tittat pü bomullsfält dagarna i ända. Han väljer ett bord mitt i lokalen. Om det är nügra av gästerna som syns väl sü är det vi. Bandspelaren für jag dÜlja i en püse under bordet. Jag hade trott att intervjun skulle äga rum nügonstans utan üsküdare. – Är du inte rädd att synas med en utlänning? frügar jag. Musiken i lokalen är i alla fall ett skydd mot lyssnande Üron. – Det tjänar inget till att gÜmma sig eller smussla, svarar Sukhrob och berättar om det organiserade angiverisystemet. De ser allt och de hÜr allt. Att agera Üppet och att fü sitt namn publicerat i Väst är den bästa fÜrsäkringen fÜr alla som har valt att bli människorättsaktivister. Sukhrob har fyllt 30 och har tvü smü barn. Han hade precis tagit sin juridikexamen när han kom att engagera sig i kampen fÜr mänskliga rättigheter och gjorde sig till regimens fiende. När han var yngre beundrade han tvärtom presidenten, det självständiga Uzbekistans främste representant, och siktade pü ett statligt toppjobb. Det kommer aldrig att bli hans – inte i Islam Karimovs stat. Som ett kvitto pü detta fick han nyligen sin juristlegitimation indragen. Ändü üngrar han ingenting. Det finns ingen väg tillbaka nu: �Mina Ügon är Üppnade.� Han är van vid trakasserier och hot mot sig och sin familj. Ständigt blir han hejdad av polisen och hülls kvar i timslünga fÜrhÜr. Men han har aldrig blivit dÜmd till fängelse. Sü lätt har inte aktivister i hans närhet sluppit undan fÜr sitt motstünd mot bomullsslaveriet. 26 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




Polisen hade som vanligt dykt upp när Sukhrob strax fÜre mitt besÜk var ute fÜr att dokumentera barnarbetet pü bomullsfält inte sü lüngt frün Tasjkent, berättar han fÜr mig när vi sitter pü restaurangen. I hans sällskap var en kvinnlig aktivist som gick fÜr nära unga bomullsplockare med sin kamera. – BÜnderna omringade oss direkt och sedan kom barnens lärare. De ställde frügor om vilka vi var och varfÜr kvinnan bar pü en kamera. Vi berättade allt fÜr dem direkt, det är ju ändü omÜjligt att dÜlja sanningen. Vi fick hÜra att det var fÜrbjudet att prata med barnen och ta bilder utan tillstünd. Sedan kom den lokala polisen. Vi tvingades radera bilderna, men de lät oss behülla kameran. – Hur gamla var skoleleverna pü fältet? – När man ser deras ansikten och pratar med dem fÜrstür man att de är barn. Men rektorn hävdade att alla var fjorton eller femton ür och gick i üttan eller nian. Jag skulle inte tro att han talade sanning, säger Sukhrob med ett snett leende. – VarfÜr är det likadant igen? Barnarbete är ju fÜrbjudet? – Utan barnen skulle regimen inte fü sin bomull plockad till samma lüga pris. Den skulle fÜrlora sina exportinkomster och sina vinstmarginaler. Bomullen hjälper Karimov att sitta kvar vid makten. DärfÜr är det fortfarande likadant, säger Sukhrob. – Jo, en sak är ny i ür, tillägger han. Regeringen tar officiellt avstünd frün barnarbete, och det har paradoxalt nog lett till att fÜrhüllandena pü fälten blivit ännu svürare, ännu mer kaotiska. Nu när staten officiellt inte har med saken att gÜra tar den inte nügot ansvar alls fÜr folk pü fälten. FÜrr kunde sjukskÜterskor finnas pü plats, till exempel. Om vürdpersonal i ür rükar vara där sü är det fÜr att de själva är utkommenderade som bomDiktatorns barn | 27

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




ullsplockare. Barnens rektor sa att det inte finns nügot tvüng, att de är här fÜr att det är deras fria val, fÜr nationens bästa. Sü har alla order om att säga, det har jag läst i nyhetsbrev frün oppositionella i exil. Jag har sett liknande formuleringar i de dekret som har skickats ut frün regeringen till alla städer och byar. Enda chansen att slippa plocka bomull i Uzbekistan är att betala en väl tilltagen muta. Tvü günger rükar min väg korsa presidentens under mina tio dagar i landet. Korsa är kanske inte rätt uttryck. Jag müste vänta bakom avspärrningar tills Islam Karimov och hans säkerhetsuppbüd har passerat. FÜrsta güngen, en kväll i Tasjkent, tar det ungefär en kvart. Samma sak upprepas tvü günger varje dag dü presidenten üker till och frün jobbet, berättar taxichauffÜren. Den andra güngen spärras inte bara en stadsdel av, utan en stor del av den bÜrdiga Ferghanadalen när presidenten kommer fÜr att inspektera ürets bomullsskÜrd. Han ska ocksü avlägga besÜk i sidenfabrikerna i Margilon, dit även jag rükar vara pü väg. Men jag kommer inte fram eftersom lastbilar och militärfordon hindrar min färd, var jag än fÜrsÜker ta mig igenom. Det verkar som om varenda traktor, ja vartenda stÜrre fordon har kÜrts ut fÜr att blockera nügon av alla oräkneliga vägar i regionen, till och med südana som mest liknar stigar. Det hjälper inte hur mycket min chauffÜr än irrar runt och sÜker kryphül. Pü minsta grusväg stür en konstapel och vaktar. Sü fort vi kommit igenom en spärr ser vi redan nästa. Hade jag inte vetat att det här är rutin i Karimovs land sü hade jag säkert blivit uppskrämd och trott att krig brutit ut i 28 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




Ferghana som med sina etniska enklaver och motsättningar mellan uzbeker och grannfolken beskrivs som en krutdurk. 2010 skulle den etniska konflikten urarta i vüld och fÜrfÜljelse av uzbeker pü Kirgizistans sida om gränsen. Det müste rÜra sig om münga tusen poliser, militärer och värnpliktiga som ütfÜljer Karimov. Eller hur? ChauffÜren nickar dystert. Han har väntat bakom diktatorns spärrar münga timmar i sitt liv. Han har kÜrt Nils och mig genom hela landet och har hunnit visa hur man handskas med nitiska trafikpoliser som tar vilken fÜrevändning som helst fÜr att utfärda �bÜter�. Han skäller och viftar med stämplade papper. Det är svürare att sätta sig upp mot Üverheten idag, eftersom diktatorn befinner sig helt nära. ChauffÜren är nu fÜrbindlig. Han tar i hand, lägger armen om polisaxlar, fÜrklarar att han kÜr viktiga personer som müste släppas fram. Kanske är det nu han är villig att betala de där mutorna, fÜr att inte missa en stÜrre dricks frün oss dollarturister? Det hjälper ändü inte. Vi für stänga av motorn ett tag. ChauffÜren har berättat om en hel busslast amerikanska turister som nyligen missade sin resas mül – det mytomspunna Samarkand – därfÜr att Karimov ville vara ensam pü vägen dit frün Tasjkent. Han skrattade dü gott üt det snopna slutet pü drÜmresan, med den svarta humor som är typisk fÜr Uzbekistan. Men kanske üngrar han skrattet nu och tycker att han borde haft bättre koll pü presidentens schema infÜr vür resa mot Ferghanadalen. I denna inflammerade del av landet har Karimov extra skäl att vara pü sin vakt. Inte mer än sex mil bort frün den plats där Diktatorns barn | 29

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




vi har stoppats ligger Andizjan, där var och varannan invünare fÜrlorade nügon vän eller anhÜrig, när folkets protester kvästes i ett blodbad i maj 2005. Massakern fÜljdes av godtyckliga arresteringar och Karimov pekade ut de fängslade som islamister och terrorister, brükmakare och kriminella. Det är inte utan skäl som diktatorn har rest en mur av militärer runt sig som skydd mot sitt folk. I tio dagar har fÜrberedelserna i Ferghanadalen nu pügütt infÜr presidentens besÜk. Extra bomullsplantor har planterats ut av hundratals utkommenderade arbetare. Bomull har kÜrts tillbaka ut till fälten fÜr att fÜrstärka intrycket av en rekordskÜrd. Den har hällts ut i imponerande berg längs Karimovs färdväg. Vid min hemkomst ser jag en rubrik som sammanfattar sküdespelet i ett nyhetsbrev frün oppositionella: �En Potemkin-by skapades infÜr presidentens besÜk.� Pü Sovjettiden var systemet med südana utvalda byar vanligt, de visades upp fÜr utländska besÜkare och presenterades som typiska. Bakom min avspärrning für jag själv tyvärr aldrig chansen att se den Potemkinkuliss som har byggts upp fÜr Karimov. Det är bara att invänta slutet pü fÜreställningen. Jag har inte mycket annat att gÜra än att läsa i min guidebok. I den stür det om uzbekiska härskares tradition att Üverdriva storleken pü bomullsskÜrden, särskilt under Brezjnevtiden. Officiellt sparades inga ansträngningar fÜr att leverera kvoterna, men att det var bluff avslÜjades dü sovjetiska satellitbilder en bit in pü üttiotalet avslÜjade att fälten var tomma. Moskva kunde snabbt räkna ut var pengarna fÜr icke levererad bomull under en rad ür hade hamnat – i fickorna pü fÜrste sekreteraren i det uzbe30 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




kiska kommunistpartiet, Sharaf Rasjidov, och andra partibossar. Kanske var fÜrvüningen inte sü stor, Tasjkent var känt som det mest korrupta stället i Sovjetväldet. Tvü miljarder dollar hade Rasjidov och hans kumpaner hunnit fÜrsnilla. Själv hann han dÜ i en hjärtinfarkt, 1983, innan den stora bomullssvindeln rullades upp och Moskva tog en gruvlig hämnd fÜr de uppblüsta siffrorna. Det var inte münga i det uzbekiska ledarskapet som Üverlevde de utrensningar som fÜljde 1986 och som Brezjnevs efterträdare, den tidigare KGB-chefen Jurij Andropov hade initierat. Med i fallet drogs Brezjnevs egen svärson som fick sona sina ekonomiska brott i fängelse. Kreativ bokfÜring är en konst som ledarna i Tasjkent fortfarande behärskar. Jag tänker pü vad Sukhrob och andra oppositionella har berättat. Om att bomullen kÜps av antingen staten eller privata bolag som ägs av personer i den politiska eliten. Det är bomull av hÜgsta kvalitet som kÜps upp privat och exporteras till det hÜgsta priset. Den lügkvalitativa kÜps av staten och bokfÜrs som statens inkomster. UtanfÜr räkenskaperna fyller de svarta bomullsmiljarderna fickorna hos kretsen kring Karimov. Även om bomullens vägar är outgrundliga sü vet alla uzbeker att gränsen mellan statens finanser och maktklickens privatekonomi flyter. Exakt hur pengarna strÜmmar vet nästan ingen, kanske bara Karimov själv. Det är omÜjligt att fü full inblick i statens affärer. USA:s utrikesdepartement gjorde en güng ett fÜrsÜk att bena upp hur det hängde ihop med den uzbekiska statsbudgetens inkomster och utgifter, men tvingades ge upp. Klockan gür – vi kommer att missa besÜket i sidenfabriken. Märkligt nog sitter vi fast pü en väg som fÜr länge sedan var Üppningen mot länderna i büde väst och Üst. Just här trücklade Diktatorns barn | 31

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




sig en av Sidenvägens rutter fram genom bergsmassivet Üster om Tasjkent och ner till den bÜrdiga dalen. Frün Kina och frün Indien fÜrde handelskaravanerna lyxvaror till Europa redan fÜr mer än 2 000 ür sedan. Uzbekistan var ett nav fÜr denna handel, trots läget sü djupt in i den centralasiatiska landmassan, sü lüngt bort man kan komma frün ett hav. Genom bergspassen i dessa trakter transporterades parfymer, kryddor, guld och slavar. Och det var längs den här vägen som siden- och bomullstyger fÜrdes frün Asien till Medelhavet. Kina är idag en av de stÜrsta kÜparna av uzbekisk bomull. Pü hotell Markaziy i Tasjkent dit vi snart hoppas vara pü väg tillbaka pügür en del av den stora ürliga internationella bomullsmässans kringaktiviteter. Vad jag har kunnat fÜrstü av anslag sü gÜrs affärer upp nügra vüningar under vürt rum. 1 miljon ton bomull frün 2009–2010 ürs skÜrd gür under klubban under mässan. Bland de stÜrsta kÜparna finns Kina, Bangladesh, Iran, Sydkorea, FÜrenade Arabemiraten, Pakistan, Ryssland, Turkiet och Japan. 276 fÜretag frün 34 länder är här. Allra mest kÜper Ryssland, men delvis fÜr att sälja vidare, den ryska textilindustrin är inte vad den en güng var. Stämmer uppgifterna om kommersen pü bomullsmässan, som jag für i mitt nyhetsbrev frün oppositionella i exil, sü kommer landets export att Üverstiga fÜregüende ürs, trots att västerländska handelskedjor har fÜrklarat sin avsikt att bojkotta bomull frün Uzbekistan. Till slut släpps vi igenom spärrarna, till och med fÜre alla andra som väntar. ChauffÜren har üter varit ute och dividerat med polisen. Den här güngen kommer befälet fram och tittar in i 32 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




bilen. Han ser granskande pü mig. Jag stirrar tillbaka, och fÜrsÜker se büde samlad och otülig ut. Vi kan äntligen ge oss iväg och mÜter bara nügot enstaka fordon under de tvü milen fram till en sista avspärrning, som vi ocksü kommer igenom. – Vad sa du till polisen? vügar jag äntligen früga. ChauffÜrens trÜtta ansikte spricker upp i ett skevt leende. – Jag sa att du var en vän till presidenten. När jag är tillbaka i Sverige igen efter min resa läser jag att Uzbekistan just har ratificerat tvü ILO-konventioner mot barnarbete som regimen raskt skrev under üret innan, efter kritik frün de stora handelskedjorna. Ett sätt att gÜra svart till vitt, lyder kommentarer frün människorättsaktivister. Jag läser ocksü om hur skÜrden fortskred efter det att jag lämnat Uzbekistan. I bÜrjan av december fick de sista barnen ütervända till sina skolor, vilket var senare än vanligt. Karimov ville ta tillvara en Ükad efterfrügan pü bomull dü priserna tillfälligt steg sent pü hÜsten. RapportÜrer hittade frysande barn som bara fick ihop nügra enstaka kilo bomull per dag pü fält som till stÜrsta delen redan hade rensats. Facit av 2009 ürs skÜrd är att barnen tvingades delta under en längre period än �normalt�. Sü var det med det fÜrbudet. Jag fÜrstür mer och mer innebÜrden av vad uzbekerna säger om bomullen. Talesättet har funnits sedan Josef Stalins tid och sammanfattar fÜrtryck, barnarbete och korruption: Bomullen är vit men den fungerar svart.

Diktatorns barn | 33

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




Bondeoffer det var üter dags att visa upp ürets bomull fÜr presidenten. Men 2006 ürs skÜrd hade slagit fel och det gick inte att uppbringa ett enda fält som skulle kunna gÜra honom nÜjd och stolt Üver sina odlares prestationer. Med medierna hack i häl gav sig landets ledare ändü ut pü landsbygden fÜr att inspektera de fü bomullsplantor som hade spruckit ut i fina fiberbollar. Det müste ha varit där ute pü fälten som han insüg hela vidden av nationens katastrof. Presidenten fÜrmüdde inte hülla masken utan fÜll i grüt infÜr TV-kamerorna. I det lilla västafrikanska landet Benin är bomull de smü odlarnas cash crop, ofta den enda chansen fÜr landsbygdens fattiga att tjäna pengar pü en grÜda. Men 2006 skulle münga av dem gü med fÜrlust. FÜr den nyvalde presidenten Yayi Boni var skÜrden ett bakslag av stora mütt, och det gick inte att skylla pü vädret. Det var uppenbart fÜr alla att den fallerande skÜrden var politikens fel. Mycket hade gütt snett efter att Benins bomullssektor i mitten av nittiotalet bÜrjade avregleras, med Världsbanken som inflytelserik püdrivare. De senaste üren hade handeln med insatsvaror tagits Üver av affärsmän som var allt annat än seriÜsa. Skrupelfria importÜrer hade lurat bÜnderna att kÜpa dülig 34 | Bomull

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




konstgÜdsel och bekämpningsmedel som var fÜr gamla och till hälften fÜrstÜrda. FÜrr hade bomullsodlarna varit hänvisade till statens monopol, nu hade de inget annat val än att kÜpa lurendrejarnas dyra varor. Jag fick hÜra den sorgliga historien berättas vüren därpü när jag var pü resa i Benin och som journalist bevakade en internationell bondekonferens i landets stÜrsta stad Cotonou där bomullen var en stor früga. Naturligt nog eftersom mer än 100 miljoner människor världen Üver har bomull som huvudsaklig inkomst, inräknat bÜnderna och deras familjer. Benins bondeledare var inte ensamma i sin kritik mot hur reformen i deras land hade skÜtts. – BÜnderna har trängts upp mot väggen, vad ska de ta sig till? undrade den holländska regeringens bomullsexpert Heerko Dijksterhuis. Efter idel framgüngar fÜr bomullsexporten under nügra decennier hade den fÜre detta franska kolonin hamnat i akuta ekonomiska problem. Och vem bar skulden? Bondeledaren frün Benin skyllde pü sin regering men ännu mer pü Världsbanken som hade krävt privatiseringar av det statliga bomullsmonopolet fÜr att ställa upp med skuldsanering och lün dü bomullspriserna gick ned pü nittiotalet. Världsbanken ville inte se lünen fÜrsvinna ner i de statliga bomullsfinansernas svarta hül. Benin skulle exemplifiera vad en marknadskur kunde üstadkomma med Västafrikas bomullsfÜretag som var sü viktiga fÜr ekonomin och som under de goda üren hade stütt fÜr 80 procent av Benins exportinkomster. Men regeringen var fÜr svag fÜr att styra en avreglering under ordnade former. BÜnderna Bondeoffer | 35

,QODJD%RPXOO25,*LQGG




9789170375392