CAMILLA VAHLBERG
Barnets perspektiv i förskolan
CAMILLA VAHLBERG
Barnets perspektiv i förskolan
LÄRARFÖRLAGET
Lärarfortbildning AB Box 17023
104 62 Stockholm www.lararforlaget.se info@lararforlaget.se
KOPIERINGSFÖRBUD
Förlaget påminner om att detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.
Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal och den mycket begränsade rätten att kopiera för privat bruk.
© 2025 Camilla Vahlberg & Lärarförlaget
UPPLAGA 1 Första tryckningen
REDAKTÖR Bibbi Fagerström
GRAFISK FORM Kristina Schollin Borg
ILLUSTRATIONER, BAKGRUNDSBILD OMSLAG Kristina Schollin Borg
FÖRFATTARFOTO Malva Hellman
TRYCK Inom eu via Printpool, 2025
ISBN 978-91-988577-3-3
Innehåll
som ett obekant universum
Organisatoriskt på en övergripande nivå för Evert
Organisatoriskt på ett övergripande plan för de vuxna
Hur visar vi vuxna intresse för barnets upplevelse av sin trivsel på förskolan?
säger barn själva kring trivsel?
Barnets röst i vardagen – ett praktiskt exempel
saknas om barnets välbefinnande
– ett konkret redskap
Hur märker vi att barn är stressade?
och väl avvägd fysisk miljö
KAPITEL 5 Att blomma eller formas utifrån ett facitbarn
Teorier om utveckling, lärande och socialisation
– vi är
perspektiv – vi blir
genom kategorisering
lärandenorm
Samling på Kotten och Molnet
Vi tolkar samma situation olika, ibland helt olika
Lärandenormen styr vårt val av uppmärksamhet i vuxen–barnrelationen
Lär vi barnet att det ska prestera för att vara någon?
Mikroanalys för fortsatt reflekterande 139
Vi sätter in oss vuxna i liknande situationer 140
Överskattning och underskattning av barnets förmågor 140
Kommunikation vid samling 142
Kotten reflekterar 142
Molnet zoomar ut 143
Strategival 144
Mikroreflektion 145
KAPITEL 8 Barnets möjligheter att påverka och utveckla 147
Nu har det allt gått för långt! 147
Målkrock mellan vår planering och barnens inflytande 148
Delaktighet och inflytande utan gemensam definition 150
Delaktighet och inflytande – inte synonymer 151
Handlar inflytande om att bestämma? 153
Idas och Alvas röster 15 4
Mikroreflektion kring Ida och Alva 154
Att göra sin röst hörd och bli lyssnad på 155
Har barnet reellt inflytande? 155
Punktuellt och relationellt perspektiv 156
Inflytande är att omfördela makt 156
Barnet i förgrunden eller barnet i bakgrunden 158
När barnets kompetens höjer förskolans kvalitet 159
Barn som uppfostringsobjekt eller som viktiga informanter 160
Kommunikationsklimatet möjliggör eller hindrar inflytande 160
Delaktighet i lek 161
Mikroreflektion för fortsatt egen analys 162
Källförteckning 166
Bilaga 1 171
Inledning
Eftersom den här boken handlar om yrkespersonlig utveckling för oss viktiga vuxna i förskolan, tolkat ur barnets perspektiv, börjar vi boken med råd från våra barn till oss.
Vad tycker du de vuxna här på förskolan ska lära sig för att det ska bli ännu bättre här?
Lära sig lyssna på mig i leken.
Vara snälla. Att barnen ändrar sig och så blir ni inte arga.
De ska bli bättre på att bli kompisar, alltså att de blir mycket snällare än de är nu fast de är snälla nu.
Bli snälla.
Komma till barn.
Vad tycker du de vuxna här på förskolan ska sluta göra?
Sluta prata med mig när jag inte har gjort något.
Skälla, de ska bara prata snällt.
Vara dumma, de är dumma när vi bråkar. Sluta vara arga.
Sluta säga till barn.
Säga nej.
Visst är barnets tankar intressanta och värdefulla? I mina olika yrkesroller som förskollärare, specialpedagog, biträdande förskolechef, förskolechef samt hälsocoach har jag lärt mig oändligt mycket av alla samtal och möten jag haft med barn. Oavsett roll har jag i mitt yrkesutövande ett genuint intresse för att på olika sätt ta in och analysera det barnen på olika sätt kommunicerar, för fortsatt kvalitetsutveckling av mig och de förskolor jag arbetat i och för. Det finns självklart tillfällen då jag enbart hamnar i ett vuxenperspektiv, där jag ibland, när jag ser tillbaka, skulle ha agerat annorlunda utifrån ny kunskap.
Prioriterar vi pedagoger på förskolan att på djupet försöka sätta oss in i varje unikt barns upplevelse av sin vardag och sin relation till oss vuxna? Utifrån vår välvilja, våra höga ambitioner och vårt vuxna barnperspektiv svarar vi nog snabbt och på autopilot – ”JA!” Men upplever barnen det fina som vi själva avser och önskar i mötet med oss vuxna? Visst är det en utmanande och spännande fråga att stanna upp kring. För det är ju i mötet med oss vuxna barnet speglar sig.
Gissningsvis kanske första tanken som dyker upp är: ”Det går ju inte för vi har inte förutsättningar till det.” Jag förstår och håller
helt med om att de yttre förutsättningarna inte är enligt våra behov och önskemål. Så självklart inverkar yttre förutsättningar på våra möjligheter. Men den här boken handlar om vad vi gör med det vi redan har, nämligen oss själva och våra såväl omedvetna som aktiva val. Med bas i barnets rättigheter behöver vi säkerställa att inte vi själva blir ett hinder för barnets hälsa, välbefinnande, lärande och utveckling.
Vad säger barn om oss vuxna?
Eftersom jag i dagsläget föreläser och skapar utbildningar för förskolans yrkesroller i mitt eget företag kommer jag tyvärr inte, på ett naturligt sätt, i kontakt med barn. Men den här boken avser att behandla det som jag märker att barn kommunicerar, tidigare och i nyligen genomförda barnintervjuer, kring sin upplevelse av att vara i förskolan och samspela med oss vuxna. Vad som är bra, mindre bra eller till och med dåligt. Några fantastiska människor från olika delar av Sverige har valt att hjälpa mig att göra barnintervjuer utifrån frågeformuläret i bilaga 1. Så vad säger då barnen om oss vuxna i förskolan? På frågan: ”Vad tycker du är bra med de vuxna här på förskolan?” följer här några exempel:
Att de ger oss mat.
Att de är väldigt snälla och lyssnar och leker med mig.
Att de hjälper till.
Att de låter oss få gå ut.
Att de hjälper alla barn och att de kan fråga samma frågor till oss som du gör nu.
Att de hjälper mig.
Att de är snälla.
På frågan: ”Vad tycker du inte är bra med de vuxna här på förskolan?”
kommer här några exempel:
När de blir arga.
När de är sjuka och inte är på förskolan.
[Den vuxnes] mörka röst gör att jag får ont i öronen och den är argast.
Att de blir arga på barnen när de är dumma mot någon.
Att de inte vill leka med oss nästan.
När de inte lyssnar på mig.
De blir arga fast de inte tror det, när kompisarna dummar sig.
Att de skäller på oss när vi gör dumma saker.
När de säger nej.
Vad är din spontana känsla när du läser barnens information?
Exemplen berör mig på olika sätt. Bland annat synliggör barnen några positiva aspekter i vårt professionella möte med dem som även forskare ser som väsentligt. Både barnen och forskare lyfter betydelsen av att vi är vänliga, empatiska och inlyssnande.
Dock synliggör exemplen också möten som inte hamnar inom vår förväntade professionalism. Kanske några av oss skrattar till när vi läser barnens upplevelser av att vi är arga och skäller på dem med förklaringen att barn behöver lära sig att allt inte är acceptabelt.
Att tala om barnets perspektiv är lätt – men svårare att omsätta i handling
Varje dag gör vi val som formar barnens upplevelser i förskolan. Men vad händer när vi stannar upp och försöker förstå världen ur barnets perspektiv?
Med hjälp av vardagsnära exempel, reflekterande frågor och kopplingar till forskning får läsaren stöd i att utveckla en förskola som tar barnets perspektiv på allvar. Det handlar om att vi öppet och nyfiket lyssnar på det barnet säger och uttrycker i sina handlingar – och i praktiken låter barnets perspektiv få verkligt inflytande på våra beslut.
Boken inspirerar både till personlig reflektion och gemensamt lärande tillsammans med kollegor. För när vi utforskar barnets perspektiv tillsammans öppnas nya möjligheter – för barnen, för relationerna och för hela förskolans utveckling.
CAMILLA VAHLBERG är legitimerad
förskollärare, specialpedagog, certifierad hälsocoach och barnrättsstrateg med lång erfarenhet som chef. Hon har tidigare skrivit boken Det hållbara arbetslaget