KOM I STUDIEFORM!
Elevpaket – Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån
LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
KOM I STUDIEFORM!
Elevpaket – Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån
Nu är den här – strategiboken för studerande som vill nå så långt som möjligt i skolarbetet! God språkförmåga är ofta avgörande för framgång i studierna. För att nå dit tar Kom i studieform! utgångspunkt i en mängd språkliga strategier som hjälper dina elever eller studenter att optimera sina studieresultat. Detta läromedel är en trygg följeslagare i det dagliga skolarbetet; en bok att alltid ha med sig.
ELEVBOK
Kom i studieform! ger tillgång till en verktygslåda som är fullmatad med strategier och tips för att lyckas i skolan. Boken stöttar i det viktiga arbetet med att hitta pålitliga och effektiva studierutiner som den studerande har användning av såväl under grundskole- och gymnasiestudier som under högre studier.
DIGITALT LÄROMEDEL
Hur tar man till sig en lärobokstext? Hur kommer man i gång att skriva en text? Vad är viktigt att tänka på som deltagare i ett formellt samtal? Hur bygger man upp ett tal på bästa sätt? Vad kännetecknar en god lyssnare? Dessa och många andra frågor besvaras i Kom i studieform!
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
Anna Solgevik Erlandsson
Maria Petersson
Kom i studieform!
KONKRETA SPRÅK- OCH STUDIESTRATEGIER
FÖR FRAMGÅNGSRIKT SKOLARBETE
LÄSA SKRIVA
LYSSNA
Kom i
studieform!
KONKRETA SPRÅK- OCH STUDIESTRATEGIER
FÖR FRAMGÅNGSRIKT SKOLARBETE
Anna Solgevik Erlandsson • Maria Petersson
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning.
För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 46321
ISBN 978-91-44-17036-7
Upplaga 1:1
© Författarna och Studentlitteratur 2025
Formgivning: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form
Illustrationer: Anders Lagerdahl
Printed by Latgales Druka, Latvia 2025
”Du behöver bli säkrare när du håller muntliga presentationer.”
”Du behöver ha en tydligare röd tråd i dina texter.”
”Du behöver plocka ut det viktigaste ur det du har läst.”
Kanske är du en av dem som har fått den här sortens återkoppling från din lärare eller mentor, men utan att riktigt veta hur du rent konkret ska gå tillväga för att lyckas?
Som elev vet du säkert att skolan önskar att du ska utveckla din förmåga att ta ett eget ansvar för dina studier. Du förväntas kunna hålla muntliga presentationer, läsa och förstå fack- och skönlitteratur, delta i diskussioner och skriva större arbeten av olika texttyper. Men hur i all världen blir man en bättre talare, läsare, lyssnare och skribent? Kanske har du känt behovet av mer konkret hjälp hur du bäst lyckas med en viss uppgift eller behovet av en modell att följa?
Vår förhoppning är att du som elev med hjälp av studie- och språkstrategierna i den här boken ska kunna utveckla den där förmågan att ta ansvar för dina studier och dessutom nå din personliga måluppfyllelse. När du får kontroll över hur du ska göra minskar din stress samtidigt som din motivation att lära dig nya saker ökar. Du kan genom tipsen komma till insikter om goda studiestrategier. Komma i studieform, helt enkelt!
AnnA Solgevik erlAndSSon MAriA PeterSSon
” Du behöver utveckla ditt ordförråd.”
” Du behöver öka din läskondition.”
” Du behöver komma igång snabbare när du ska skriva arbeten.”
Som gymnasielärare i språk vet vi hur lätt det är att i återkopplingens stund välja den här typen av vag respons till elever. Vi ser ett problem och förmedlar det till eleven. Eleven kanske i bästa fall nickar och lämnar klassrummet åtminstone med intentionen att någon gång det närmaste året läsa en extra roman. Ofta stannar det tyvärr vid nickande och intention. För hur ska en elev veta hur den konkret ska gå till väga med exempelvis ordförråd, läskondition och arbetsprocess?
Kanske har även du reflekterat över att eleverna ofta lämnas utan den vägledning de behöver för att lyckas. Vilka strategier finns för att exempelvis komma igång med en skrivuppgift eller för att utöka ordförrådet?
Hösten år 2014 erbjöds vi möjligheten att bedriva ett projekt på vår skola, Polhemskolan i Lund, i form av att sammanställa strategier till elever. Sammanställningen skulle innebära just praktiska tips i syfte att nå högre måluppfyllelse bland eleverna. Fokus låg på att få eleverna att bli bättre läsare, lyssnare, talare och skribenter. En elevs återkoppling på materialet sammanfattar ganska bra hur det mottogs: De här tipsen skulle man alltid ha i bakfickan på jeansen.
Petri Partanen, forskare och specialist i pedagogisk psykologi, sammanfattar ämneslärarnas ansvar väldigt tydligt i sin artikel ”Elevers kognitiva förmågor och studiestrategier i lärandet på gymnasiet” (Skolverket.se, 2021-06-21) där han skriver följande:
”Ämnesläraren har en central roll i att bistå med språklig stöttning och sporra eleverna till att bemästra skolspråket. Att gå från vardagsspråk till ett kognitivt abstrakt och akademiskt skolspråk är svårt och vi lärare kan hjälpa till med ett överbryggande steg i form av stöttning av olika slag. Språkinriktad undervisning fokuserar alltså både på ämnesinnehåll och på de språkfärdigheter som krävs.”
Flera av våra kollegor stötte emellertid på patrull när de skulle axla detta ansvar eftersom de kände att de stod utan verktyg. Hur jobbar man språkutvecklande i ämnen som juridik eller matematik? Många blev nyfikna på och använde sig av våra konkreta strategitips.
Det dröjde inte länge innan förfrågningar om materialet kom från såväl kollegor på andra skolor som från lärarutbildningar och specialpedagogiska enheter runt om i landet. Inte sällan hade man fått kontakt med materialet genom före detta elever från vår skola, som lyfte upp det som en framgångsfaktor i sin utveckling och sitt lärande. Således kom vi fram till beslutet att det var dags att dela med oss av vår verktygslåda i större skala, och det är anledningen till att du sitter med den här boken i handen just nu.
Vår förhoppning är att du som pedagog genom denna konkreta bas av tips lättare kan arbeta med stöttande språkundervisning som involverar strategitänk, modellering och metakognitiva frågor. Du bör kunna använda denna verktygslåda för att kontinuerligt arbeta utvecklingsinriktat med dina elevers språk, både som undervisande lärare och mentor. Boken kan även hjälpa föräldrar med goda strategitips när de önskar stötta sina ungdomar i skolarbetet.
AnnA Solgevik erlAndSSon och MAriA PeterSSon
SÅ HÄR ANVÄNDER DU BOKEN
Den här boken är en verktygslåda av strategier för att hjälpa dig som elev att nå goda resultat när du ska tala, läsa, lyssna och skriva. De olika indexorden* i kapitlen leder dig snabbt till strategier hur du ska göra. Leta upp just de strategier som du behöver för att nå dina lärandemål.
Kombinera olika indexord och deras medföljande tips och prova nya arbetssätt. Utvärdera därefter dina arbetssätt och observera dina nya lärprocesser.
Vad har jag lärt mig och hur gick jag tillväga?
Hur påverkades resultatet?
Vad är nästa steg?
Ska jag prova strategin igen eller göra en förändring till nästa gång?
Vilka råd skulle du ge till dig själv som nyfiken elev?
För dig som vuxen kan boken vara ett stöd i mötet med unga och deras studier.
Du kanske är
rektor och vill ge dina pedagoger stöd och kompetenshöjning mentor och vill ge konkreta redskap till din mentorselev vid utvecklingssamtalet
ämneslärare och vill underlätta för dina elever i olika moment i undervisningen specialpedagog och vill ge lärarna i ett arbetslag verktyg som en hel klass kan ha nytta av
speciallärare och vill stötta en specifik elevs utveckling vårdnadshavare och vill kunna hjälpa din ungdom med studierna därhemma.
* Indexorden hittar du i den vänstra kolumnen i tabellerna.
LÄSSTRATEGIER
En tränad läsare
• läser dagligen
• läser olika sorters texter såsom skönlitteratur, facklitteratur och artiklar
• använder flera olika lästekniker i stället för att läsa alla texter på samma sätt och kan välja om denne vill läsa snabbt eller långsamt
• vet vad denne läser och varför
• har en rytm i sin läsning, en stark koncentration och slipper läsa om flera gånger
• har kvicka ögon och uppfattar innehållet i mer än en rad åt gången, samtidigt som denne kan ta in det lästa och bearbeta det utifrån syftet med läsningen
• vet hur man bearbetar innehållet efter läsningen.
ERÖVRA FÖRMÅGAN ATT LÄSA!
Det här kapitlet hjälper dig att bli en god läsare. Det är en viktig förmåga i många sammanhang hela livet, till exempel inför provet i samhällskunskap på högstadiet, när du ska läsa och tolka en roman på gymnasiet eller förstå försäkringsbrevet gällande hemförsäkringen när du flyttat hemifrån. Du måste kunna läsa olika texter och på olika sätt.
ANVÄND KAPITLETS TIPS SÅ HÄR:
1. Välj indexord.
2. Ta till dig och prova tipsen.
3. Identifiera dina nya framgångsmönster i studierna.
LÄSA
Utveckla läsningen
När du läser kan du göra det i olika sammanhang och med olika syften. Det är viktigt att vara medveten om varför du läser och vad som krävs av dig som läsare när du möter olika texttyper.
ATT ANPASSA DIN LÄSNING
OLIKA
TYPER AV LÄSNING
Passiv läsning
Aktiv läsning
Förberedelseläsning
• Sker i underhållningssyfte, utan att ha fokus på hur, vad eller varför vi läser. Läsa passivt gör du på fritiden. Den läsningen är viktig för din läsvana och läskondition.
• Sker i syfte att få ut något mer av texten än underhållning. Läsningen har ett mål där du vet varför, hur och vad du behöver läsa. Tolka och tänk!
• Sker i syfte att avväpna texten och få en överblick över alla delar i texten. Då blir texten mindre "farlig" och mer tillgänglig.
• Läs titel, författare, innehållsförteckning och bokens baksida. Fundera över texttypen för att förstå textens syfte.
• Bläddra igenom hela boken sida för sida och ägna bara några få sekunder åt varje sida. Titta på rubriker, bilder, diagram, faktarutor, textstycken och markerade ord. Tänk inte – bara lär känna!
• Fundera över om det finns ord och innehåll som du känner igen sedan tidigare och ifrån vilket sammanhang.
• Låt dig inte oroas av att det är mycket du inte känner till. Tala om för dig själv att det inte gör något om du inte förstår innehållet bara efter att ha tittat på sidorna. Förståelsen kommer sedan.
Skumläsning
Sökläsning
• Sker i syfte att få ytterligare överblick över textens innehåll och för att få en helhetsbild.
• Läs texten i ganska högt tempo, utan att stanna upp vid enskilda detaljer.
• Sker i syfte att leta efter något särskilt i texten.
• Du tillämpar skumläsning tills du hittar vad du letar efter. Sakta ner lästempot och tillämpa djupläsning.
• Läs stycket eller sammanhanget där begreppet du söker ingår.
Djupläsning
• Sker i syfte att få djupare förståelse för innehållet.
• Ett avsnitts eventuella ingress och sammanfattning är bra att börja med.
• Leta sedan efter centrala begrepp. Ofta är de markerade med fet eller kursiv stil.
• Läs med pennan i hand. Stryk under centrala ord och begrepp – inte hela meningar. Använd post it-lappar eller anteckningsblock om du inte får skriva i boken.
• Reflektera över det du läser. I vissa fall kanske ditt syfte med läsningen handlar om att främst förstå vad författaren vill säga. I andra fall handlar det kanske också om att kritiskt ifrågasätta vad författaren skrivit.
ATT HÅLLA FOKUS UNDER LÄSNINGEN
2
LÄSFOKUS
Distraktioner
Snabbläsningstillstånd
• Motstå impulser att använda skärm för förströelse. Hjärnan kan bara jobba med en sak i taget, och kräver tid och energi för att flytta fokus mellan saker. Du vinner tid på att inte växla mellan läsning och onödigt skärmtittande.
• Försök att nå ett avslappnat och koncentrerat lästillstånd. Du ska vara helt fokuserad på det du läser och läsa i en jämn rytm utan att stanna eller att gå tillbaka i läsningen. Våga släppa taget och oroa dig inte för om du inte läser varje enskilt ord.
Guidad läsning
Tid och pauser
• Hjälp ögat att läsa genom att föra en penna under textraden från vänster till höger. Vid textradens slut lyfter du pennan och placerar den under nästa textrads början. Håll jämn rytm och låt pennan dra dig genom texten.
• Försök att vidga ditt synfält så att du ser texten på två rader samtidigt. Det här kräver träning men ökar läshastigheten.
• Läs 20-30 minuter åt gången. Långa läspass gör hjärnan trött. Överskatta inte ork och minnesförmåga.
• Låt de korta läspassen följas av 1-5 minuters paus där du aktiverar dig genom att till exempel dricka vatten, göra armhävningar, jonglera, spela instrument eller andra pausövningar.
Läs sakprosa
Sakprosa är en textgenre vars syfte är att förmedla fakta eller information. Ett annat namn är facklitteratur. Sakprosa har i sin tur undergenrer, till exempel biografier, kokböcker, vetenskaplig litteratur och läroböcker.
Sakprosa är med andra ord text som förmedlar faktiska upplysningar och är saklig till sin karaktär.
FÖRBEREDELSER INFÖR LÄSNING AV SAKPROSA
ATT SKAPA ÖVERBLICK
Förberedelseläs • Tillämpa förberedelseläsning. Fler tips finns i avsnittet ”Olika typer av läsning” på s. 26.
Tänk före • Lägg ifrån dig texten och skapa dig en överblick genom att ställa följande frågor:
– Vad vet du redan om ämnet och vilka associationer kan du göra till det?
– Vad vet du om författaren?
– Vad tror du att texten kommer att handla om eller lära dig?
– Vad kan du säga om texten enbart utifrån titel, huvudrubriker, underrubriker, markerade nyckelord, bilder och bildtexter?
– Vad avslöjar sammanfattande faktarutor?
UNDER LÄSNINGEN
LÄS AKTIVT 2
Välj lästyp • Anpassa din läsning efter syftet med läsningen och välj rätt lästyp(er). Läs mer om detta på s. 26.
Läsfokus • Läs aktivt och koncentrerat utan distraktioner.
Ställ frågor
OM texten
Ställ frågor UTANFÖR
texten
Om du inte förstår
• Stanna upp kort i din läsning med jämna mellanrum och reflektera.
• Ställ dig frågor som är kopplade till textens budskap eller innehåll medan du läser:
• Vad handlar texten om?
• Vad är det som beskrivs?
• Vad vill författaren säga?
• När (är artikeln skriven ... sker en händelse ...)?
• Vem (handlar det om … utför något … är inblandad)?
• Var (utspelar sig händelsen …)?
• Varför inträffar en händelse och varför är den viktig?
• Hur hänger det jag nyss läste ihop med det jag läste förut?
– Vad är skillnaden mellan … och …?
– Vilka likheter finns mellan … och …?
– Vad får man reda på i texten och vad kan man ana sig till?
• Ställ dig frågor där du kopplar texten till egna funderingar och vad du vet om omvärlden:
– Tänk om …?
– Vad betyder …?
– Vad är …?
– Jag undrar …?
– Vilka konsekvenser …?
– Vilka orsaker bidrar till att …?
– Vilka samband finns mellan … och …?
– Vilka paralleller kan jag dra mellan … och …?
• Notera vad du inte förstår. Ta med frågorna till din lärare för att få svar.
• Vid oklarheter gällande ord: markera orden, använd ledtrådar i texten, titta på sammanhanget, fråga någon, använd ordbok, sök på internet.
• Vid oklarheter gällande sammanhang: gå tillbaka och läs om stycket, meningen eller ordet. Försök identifiera vad som gör det oklart. Om det är ett ord kan du slå upp det. Är det kopplingen till förra meningen kan du läsa om stycket igen.
• Ställ dig frågan vad som är rimligt eller troligt.
BEARBETA OCH REPETERA
Bearbeta det du har läst
Repetera inför undervisning och prov
• Ta en längre stunds paus från läsningen. Gå tillbaka till dina anteckningar och plocka fram ur minnet vad texten handlade om. Har du glömt – titta i texten.
• Ställ dig frågor om det du har läst:
– Vad kommer man fram till i texten?
– Vad är viktigt respektive mindre viktigt?
– Vad visste jag redan sedan tidigare?
– Vad har jag lärt mig av texten?
• Gå tillbaka till texten och stryk eventuellt under nya nyckelord.
• Skriv nyckelord, tankar och frågor om texten på post it-lappar. Sätt in lapparna vid aktuellt avsnitt i boken, eller gör noteringar i anteckningsblock alternativt digitalt.
• Gör ordlistor eller tankekartor med viktiga begrepp och namn.
• Skriv det viktigaste innehållet eller de viktigaste händelserna i punktform.
• Sammanfatta det du har läst med egna ord redan samma dag. Det hjälper hjärnan att placera den nya kunskapen i förhållande till det du redan vet.
• Återberätta det viktigaste för någon.
• Läs ett stycke. Återberätta vad du har läst för dig själv, antingen muntligt eller i skrift. Återberättande med egna ord är ett bevis för att du har tänkt på det du har läst. Du kan bara minnas det du har tänkt en tanke kring.
• Repetera kontinuerligt med början samma dag medan du fortfarande minns mycket.
• Nästa repetitionstillfälle sker med fördel redan följande dag och därefter med kontinuitet fram till eventuell examination.
• Sprid ut repetitionstillfällena och repetera då och då i stället för att vänta med allt till sista dagen.
Läs skönlitteratur
Skönlitteratur är en genre av texter som är berättande. Den är ofta påhittad men kan också baseras på verkliga händelser. Skönlitteratur utger sig inte för att förmedla en sanning, till skillnad från sakprosa. I likhet med sakprosa har skönlitteratur undergenrer. Dessa kan exempelvis ha formen av romaner, poesi och pjäser.
FÖRBEREDELSER INFÖR LÄSNING AV SKÖNLITTERATUR
Tillämpa förberedelseläsning
• Titta på titeln och fundera över vad du tror att verket kommer att handla om.
• Är det en roman – läs bokens baksida där en sammanfattning av handlingen ofta finns.
• Fundera på om du har läst något av, eller vet något om, författaren sedan tidigare och hur denne brukar skriva.
• När texten känns svår behöver du bli bekant med den innan du börjar läsa. Avväpna boken och gör den ”ofarlig”. Bläddra i boken utan att titta noga på varje sida. Lägg märke till exempelvis – antal kapitel
– eventuella kapitelrubriker
– antal sidor
• Om bilder finns kan du fundera över vad de säger dig om handlingen.
• Utgå från det du redan vet och det du har fått veta genom läsförberedelsen. Gör antaganden om vad du kan tänkas få läsa om.
LÄS AKTIVT
Välj lästyp
Läs och tänk
Ställ frågor
TILL verket
• Anpassa din läsning efter syftet med läsningen och välj rätt lästyp(er). Läs mer om detta på s. 26.
• Anteckna tankar och frågor som uppkommer under läsningen.
• Använd post it-lappar eller notisflikar för att markera sidor du behöver gå tillbaka till för att hitta exempel, citat etc som du tror att du kommer att ha nytta av vid bearbetningen av det lästa.
• Slå upp ord som du inte förstår och gör en ordlista.
• Pausa läsandet emellanåt och fundera över om de antaganden du hade om verket innan du började läsa stämmer överens med den upplevelse du har nu.
• Ställ dig frågor som är kopplade till verkets budskap eller handling medan du läser:
– Vad handlar verket om?
– Vem handlar verket om?
– När utspelar sig handlingen och under hur lång tid?
– Var utspelar sig handlingen?
– Varför agerar karaktärerna som de gör?
– Vilka konflikter finns och mellan vad eller vem? Till exempel unga – gamla, fattiga – rika, plikt – egen vilja.
– Vad får man reda på i verket och vad kan man ana sig till?
– Vilka motiv (typsituationer som ofta återkommer i olika historier) hittar du?
– Vilket tema (generell grundtanke, verkets handling med ett fåtal ord) hittar du? Ibland finns flera teman.
– Vad vill författaren säga? Finns ett budskap?
Ställ frågor UTANFÖR verket
Om du inte förstår
• Ställ dig frågor där du kopplar verket till egna funderingar och vad du vet om omvärlden:
– Tänk om …?
– Vad betyder …?
– Undrar om ...?
– Vilka konsekvenser …?
• Fler tips finns i avsnittet ”Läs sakprosa” på s. 28.
BEARBETA OCH FUNDERA 3
Tänk efter
Ställ frågor om det du har läst
• Ta en stunds paus från läsningen. Gå tillbaka till dina anteckningar och plocka fram ur minnet vad verket handlade om. Har du glömt – titta i boken.
• Ställ dig frågor om det du har läst:
– Vilken upplevelse gav verket mig?
– Har jag läst något liknande innan?
– Vad kunde ha gjort verket än mer läsvärt?
– Reflekterar titeln verkets innehåll?
– Är handling och karaktärer trovärdiga?
Samla det viktigaste och sätt i ett sammanhang
Förstärk läsupplevelsen
• Gå tillbaka till verket och titta igenom de markeringar du har gjort med till exempel post it-lappar.
• Gör ordlistor eller tankekartor med viktiga begrepp och namn.
• Skriv ner en kort resumé av handlingen eller återberätta handlingen i korthet för någon.
• Skriv den korta sammanfattningen redan samma dag som du har läst klart verket för att hjälpa hjärnan att placera den nya kunskapen i förhållande till det du redan känner till om ämnet eller verket.
• Om verket är filmatiserat – se filmen för att förstärka upplevelsen.
• Om verket finns som radioteater – lyssna för att förstärka upplevelsen.
• Läs fler verk som har samma tema som det du har läst för att vidga din läsupplevelse.
• Läs recensioner om verket.
KRITISK LÄSNING
– ATT SE PÅ EN TEXT UR OLIKA PERSPEKTIV
Texter representerar olika sätt att se på världen och påverkar läsaren.
Författaren har alltid en avsikt med texten vilket gör att den aldrig kan vara neutral. Det är viktigt att kunna skilja information från åsikter samt fakta från fiktion. För att kunna läsa mellan raderna och problematisera texten kan följande frågor hjälpa till med ett kritiskt textarbete.
Vem har skrivit texten?
Vilken typ av text är det?
Var är den publicerad?
Vem vänder sig texten till?
När publicerades källan?
Var publicerades källan?
Hur är texten strukturerad?
Vilket är syftet med texten och är detta syfte tydligt?
Var har avsändaren fått information ifrån?
Är det fakta, forskning, åsikter eller personlig erfarenhet?
Hur kan jag veta att det jag läser är sant?
Är det något jag inte får veta?
Är författaren självkritisk till sitt innehåll?
Är informationen vinklad? I så fall hur och varför?
Framhålls vissa delar mer än andra?
Finns det motargument och hur bemöts dessa?
Hur förhåller sig innehållet till det jag redan visste eller till andra källor?
Kan jag föreslå lösningar på textens problem?
Hur aktuellt och relevant är innehållet?
Finns det olika uppfattningar om texten?
OM SPRÅKLIG STÖTTNING
” Kunskapsutvecklingen är tätt sammanvävd med de processer som äger rum vid utveckling av läsförståelse och skrivförmåga. Språket i gymnasieskolans kontext har ofta hög abstraktionsgrad och ställer därmed höga krav på elevernas förmåga att fokusera, analysera, kritiskt granska, reflektera och resonera vid såväl läsande som skrivande. Genom språkligt stöttande undervisning där eleverna möts av konkret modellering och scaffolding/skriftliga stödstrukturer stärker vi elevernas möjlighet till hållbar inlärning och utveckling. På sikt ökar självförtroende och självständighet hos den elev som får en tydlig och trygg stödstruktur från början.”
Karin Wisti, Vera Andersson & Louis Albertsson Cnattingius, specialpedagoger på Polhemskolan i Lund
” Språklig stöttning är avgörande för att skapa en trygg och inkluderande lärmiljö. Genom att ge eleverna språkliga verktyg kan vi säkerställa att deras inlärning inte blir sårbar utan att de istället blomstrar och utvecklas så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling genom hela skoltiden.”
Cecilia Sjöbeck, specialpedagog på SKED i Lund
SPRÅKLIG VERKTYGSLÅDA
Den här språkliga verktygslådan syftar till att ge dig hjälp med språk och struktur när du ska bygga olika slags texter. Skrivmallar och språklig stöttning skapar trygghet i din textproduktion.
SKAPA STRUKTUR OCH SPRÅKLIG PRECISION
Det här kapitlet hjälper dig att formulera dig i tal och skrift, och att hålla en röd tråd så att din tankegång blir klar för både dig själv och andra. Det är en viktig förmåga i många sammanhang hela livet, såsom till exempel vid det nationella provet i svenska, för att lyckas med din debattartikel som du vill skicka till lokaltidningen eller när du skriver ett förberedande manus inför konferensen som du ska hålla på jobbet. Du måste kunna formulera dig i olika syften och på olika sätt.
ANVÄND KAPITLETS
TIPS SÅ
HÄR:
1. Välj språkverktyg.
2. Ta till dig och prova tipsen.
3. Identifiera dina nya framgångsmönster i studierna.
Skapa sammanhang i texten
Sambandsord används för att ge sammanhang och skapa röd tråd. Sammanhang är viktigt för att göra texten lättläst och för att läsaren enkelt ska kunna orientera sig i den. Ibland kallas sambandsord också för
sammanhangssignaler och inte sällan används också ordet textbindning för att beskriva deras funktion. Här följer listor på olika sorters sambandsord.
Sambandsord för att ge uttryck för TILLÄGG
för det första ytterligare inte bara… utan också för det andra vad mera är till och med för det tredje till detta kommer dessutom och vidare även också förutom detta lika viktigt är
utöver detta tillika tilläggas kan till på köpet slutligen därtill kommer sist men inte minst
Sambandsord för att ge uttryck för ÖVERGÅNG
för övrigt förresten som nämnts i föregående kapitel/stycke … hittills har jag bara tagit upp … mot bakgrund av ovanstående fakta … redan i inledningen nämnde jag att … som det längre fram kommer att visa sig … innan detta problem tas upp måste emellertid …
Sambandsord för att ge uttryck för OMFORMULERINGAR
alltså för att uttrycka det på ett annat sätt med andra ord
Sambandsord för att ge uttryck för
JÄMFÖRELSE , KONTRAST eller MOTSÄTTNING
men dock tvärtemot i sin tur istället å ena sidan i gengäld fördelarna/nackdelarna å andra sidan ändå liknande resonemang tvärtom emellertid trots att samtidigt trots det såsom trots jämfört med även om utan på så sätt däremot i motsats till när allt kommer omkring likartat resonerar i likhet med en skillnad är en likartad uppfattning på samma sätt som inte desto mindre
Sambandsord för att ge uttryck för
SUMMERING och SAMMANFATTNING
när allt kommer omkring överhuvudtaget sammanfattningsvis allt som allt på det hela taget sammantaget kort sagt det finns i huvudsak avslutningsvis således slutligen för att sammanfatta
Sambandsord för att ge uttryck för
alltså följaktligen av den anledningen för den skull av det skälet anledningen är/blir
av den orsaken orsaken är med hänsyn till detta
således sålunda på grund av beroende på som resultat av en förklaring till detta
därför detta beror på mot denna bakgrund av detta skäl detta leder till effekten blir som en följd av följden blir slutsatsen blir härav följer vilket leder till resultatet blir
Sambandsord för att ge uttryck för AVSIKT
målet är detta går ut på att i syfte att för att
Sambandsord för att ge uttryck för
FÖRTYDLIGANDE och EXEMPLIFIERING
FÖLJD , RESULTAT och SLUTSATS exempelvis såsom till exempel som exempel på det vill säga vilket innebär som illustreras belyser bland annat snarare här urskiljer sig i huvudsak särskilt i synnerhet närmare bestämt med andra ord speciellt detta innebär att
Sambandsord för att ge uttryck för ORDNINGSFÖLJD
inledningsvis under tiden efter, därefter före/först medan i fortsättningen innan samtidigt till slut/till sist
i början så småningom slutligen till en början sedan avslutningsvis som ett första steg som ett andra steg som ett sista steg till att börja med på följande sätt senare för det första för det andra för det tredje tidigare efter ett tag för att avrunda dels... dels fortsättningsvis därpå omedelbart därefter därefter
Sambandsord för att ge uttryck för MEDGIVANDE
givetvis självklart förstås naturligtvis det är sant även om av begripliga skäl
Sambandsord för att ge uttryck för UPPREPNING
som tidigare nämnts (beskrivits/poängterats/antytts/sagts/föreslagits) som nämnt med andra ord
Sambandsord för att BETONA NÅGOT
det är tydligt tydligen faktum är det vill säga nämligen det kan understrykas i själva verket
Sambandsord för att ge uttryck för allmänna samband
avseende mot bakgrund av när det gäller i detta avseende har att göra med i detta sammanhang med avseende på i fråga om gällande hit hör även angående rörande med hänsyn till i samband med
Din studiehandbok för skolan – och för livet
Hur vässar du dina språkliga förmågor? Hur hittar du fungerande studiestrategier som håller i längden? Kom i studieform! är en språkligt förankrad verktygslåda som hjälper dig att lyckas – oavsett om du skriver en uppsats, förbereder en muntlig presentation eller vill förstå en läromedelstext på djupet.
Kom i studieform! är fylld med konkreta strategier och tips som gör det lättare för dig att strukturera arbetet, utveckla språket och känna dig trygg i olika studiesituationer.
Läromedlet passar dig som läser på grundskola och gymnasiet, men är värdefullt även för studenter på högre nivåer. Det kan användas av lärare i alla ämnen, liksom av mentorer, specialpedagoger, speciallärare och föräldrar som vill stötta sina ungdomar i skolarbetet.
Författarna Anna Solgevik Erlandsson och Maria Petersson undervisar i svenska och idrott & hälsa respektive engelska och tyska på Polhemsskolan i Lund. De har mångårig erfarenhet av att arbeta språkutvecklande.
Kom i studieform! är inte bara en följeslagare under högstadie och gymnasietiden, utan en bok att återvända till även under högre studier – och långt därefter. Det är en guide som stärker dig i språket, i skolan och i livet.