9789144120881

Läraren och

yrkesetiken Principer, värden och förhållningssätt i förskolans och skolans vardag

Sara Irisdotter Aldenmyr (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39689 ISBN 978-91-44-12088-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Lopolo/Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2018

INNEHÅLL

Förord 9

Sa r a I r isd o t t e r A l de n m y r , Å sa Fa h l é n o c h Joh a n na Ja a r a Å st r a n d Författarpresentation 11 Yrkesetiska principer och förhållningssätt – en inledning 13

Sa r a I r isd o t t e r A l de n m y r Lärares yrkesetiska principer 15 Om bokens bidrag 17 1 Tiga, ingripa eller anmäla 23

Etiska dilemman vid kollegors övertramp Gu n n e l C ol n e ru d Professioners egenkontroll 24 Yrkesetik 26 Lärares etiska dilemman 27 Att ingripa mot en kollegas handlande – eller inte 29 Att anmäla en kollega 30 Provokationer i skolans relationer 32 Juridifieringens problem 33 Avslutande reflektion 34 Litteratur 35 Lärarintervju 36 Bibi Karlsson, 65, förskollärare © F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

3

Innehåll

2 Uenighet som yrkesetisk verdi 39 Be r i t T of t e l a n d Daglige handlinger og uenighet som yrkesetisk verdi 44 Uenighet – en yrkesetisk verdi i et fellesskap av de som ikke har noe felles 46 Uenighet – fiendskap eller motstand? 48 Avsluttende refleksjon 51 Litteratur 53 Lärarintervju 56 Anna Thor, 64, förskollärare 3 Lärares yrkesetik och etiskt resonerande 59 N icl a s L i n d st röm & L a r s Sa m u e l s s on Etiskt resonerande 62 Information 64 Livaktighet 64 Koherens 65 Metodernas giltighet 66 Lärarstudenters värderingar och moraliska ställningstaganden 67 Lärarstudenternas värderingsprofil 68 Lärarstudenternas moraliska ställningstaganden 70 Att arbeta med etiskt resonerande 76 Att arbeta med värderingar 76 Att arbeta med metoderna 77 Avslutande reflektion 79 Litteratur 80 Lärarintervju 82 Fredrik ­Holmeros, 43, SO-lärare på högstadiet

4

© F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

Innehåll

4 Att undervisa etiskt – i princip och praktik 85 M a r i ta Cronqv ist Ramarna för ansvaret 87 Det yrkesetiska ansvaret 88 Lärandet är sammanvävt med känslor och relationer (1) 88 Egna erfarenheter används för barnets bästa (2) 90 Inkludera varje barn (3) 92 Auktoritet genom en atmosfär av glädje, respekt och trygghet (4) 94 Ansvaret i mångtydigheten (5) och yttre faktorer som hindrar (6) 96 Utveckling när teori och praktik möts i reflektionen (7) 98 Avslutande reflektion 100 Litteratur 101 Lärarintervju 102 Heléne Henning, 45, språklärare och rektor 5 Professionalitet under press 105 Lärares arbete bland restträsk, pappersfloder och medkänslomalströmmar A n n e l i F r e l i n & A n na W ist r a n d Prestera och leverera 106 Att fastna i restträsket 106 Dokumentera och kontrolleras 110 Att drunkna i pappersfloden 110 Bära och brista 115 Att slukas av medkänslomalströmmen 115 Avslutande reflektion 119 Litteratur 119 Lärarintervju 122 Mikael Bruér, 40, SO-lärare på hög­stadiet

© F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

5

Innehåll

6 Yrkesetik i idrott och hälsa 125 Susa n n e L i n n é r & K ata r i na S c h e n k e r En teoretisk utgångpunkt 127 Fallet idrott och hälsa 133 Kan yrkesetiska och didaktiska reflektioner göra skillnad? 135 Yrkesetiska utmaningar i idrott och hälsa 137 Avslutande reflektion 140 Litteratur 142 Lärarintervju 146 Sandra Roks, 60, idrotts­lärare i grund­skolan 7 Yrkesetiska dilemman – att välja ”rätt”? 149 A i r i Big st e n Yrkesetiska dilemman 151 Vänta på varandra – inte vänta på varandra 151 Ta plats – inte ta plats 153 Konflikt – undvika konflikt 156 Lydnad – självbestämmande 158 Avslutande reflektion 163 Litteratur 164 Lärarintervju 166 Emma Kroon, 34, förskol­lärare

6

© F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

Innehåll

8 Ett gott liv i skolan 169 A n n i k a L i lja Ett gott liv ur ett samhällsperspektiv 170 Ett gott liv enligt elever 172 Lärares ansvar för ett gott liv i skolan utifrån ett samhällsperspektiv 177 Ett gott liv ur ett individperspektiv 178 Ett gott liv utifrån lärares arbete i klassrummet 180 Lärares ansvar för ett gott liv utifrån ett individperspektiv 185 Avslutande reflektion 186 Litteratur 187 Lärarintervju 188 Mikael Andersson, 43, fritidspedagog och låg­stadielärare Person- och sakregister 191

© F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

7

YRKESETISK A PRINCIPER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄT T – EN INLEDNING Sa r a I r isd ot t e r A l de n m y r

Du som läser denna bok är kanske lärare, på väg att bli lärare, eller engagerad i skola och förskola på annat sätt. I så fall har du redan kunskap om vad läraryrket1 innebär, hur viktigt, mångfacetterat och komplext det är. Många faktorer samspelar och påverkar vad och hur barn och elever lär sig och hur de upplever sin tillvaro i skolan eller förskolan. Det kräver lyhördhet och vaksamhet inför vad som sker i stunden, men också kunskap om skolans och förskolans formella uppdrag och villkor. I vardagen uppstår dessutom ofta situationer där läraren behöver ta ställning i etiska frågor. Författarna till denna bok har ambitionen att uppehålla sig kring frågor som människor som arbetar eller engagerar sig i skola och förskola uppfattar som viktiga att tänka kring tillsammans.

Gemensamt för alla bokens kapitel är frågorna hanteras ur ett yrkesetiskt perspektiv. En rimlig första fråga att ställa är vad det är som gör en fråga, ett problem eller en reflektion just yrkesetisk. Att en fråga är av etisk natur be­t yder att dess svar i någon mening befinner sig inom ett spänningsfält mellan rätt och fel, ont och gott. Etiska frågor handlar om hur vi bör förhålla oss till varandra och till vår gemensamma miljö. När frågorna ställs inom en specifik praktik, som skolan, tar man också hänsyn till de särskilda relationer som finns i den aktuella praktiken, och vilka specifika syften och villkor som gäller där. Man diskuterar då inte etik i största allmänhet, utan man deltar i en specifik yrkesetisk diskussion för lärare. Ett utmärkande drag för lärares yrkesetik är att den största gruppen individer i dessa praktiker är barn och unga, och att de befinner sig i en beroendeställning gentemot de vuxna. De vuxna har dessutom en professionell roll med speci­fika profes1 När begreppet lärare används inkluderas samtliga lärare inom inom förskola och skola.

© F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

13

Yrkesetiska principer och förhållningssätt – en inledning

sionella uppdrag – vilket sätter villkoren för hur människorna i praktiken kan och bör förhålla sig till och agera gentemot varandra. De yrkesetiska frågorna för lärare handlar ytterst – liksom alla etiska frågor – om rätt och fel, ont och gott, men beaktar de specifika omständigheter som förekommer i lärares och förskollärares vardag.

Värt att notera är att yrkesetiken inte i första hand formulerar hur alla människor i skolan eller förskolan bör bete sig mot varandra, utan framför allt fokuserar på vilket etiskt ansvar de yrkesverksamma har. Det gör att yrkesetiken inte kan ses som identisk med en privat eller personlig etik, eftersom den förutsätter att utgångspunkten är en yrkesroll, med specifika uppdrag och syften. Vissa etiska värden och syften kan vara särskilt viktiga att värna om inom ramen för en viss yrkesetik, och kan dessutom ges en särskild innebörd inom just den aktuella yrkesetiken. Ett exempel på detta är hur det etiska värdet rättvisa kan förstås och göras relevant i skolan.

Ett av de mest centrala målen för skolan är att eleven ska tillägna sig kunskap. Därför är det rimligt att tänka sig att det etiska värdet rättvisa i första hand handlar om att bereda alla elever likvärdiga möjligheter till lärande och kunskapsutveckling. Rättvisa i termer av att ”få sin favoritmat i skol­ matsalen” eller ”ha rätt att bestämma över undervisningens innehåll” blir då kanske inte de mest angelägna eller etiskt motiverade rättvisefrågorna, givet praktikens huvudsakliga syfte. Etiska värden, det vill säga sådant som anses gott, värdefullt, okränkbart eller som vissa kanske skulle benämna som heligt, får alltså skiftande prioriteringar och nyanser beroende på vilket sammanhang som avses. I denna antologi är de prioriteringar och nyanser som blir centrala i pedagogiska praktiker i blickfånget. Vi som författat boken vill belysa det komplexa och viktiga läraryrkets etiska dimensioner, med ett särskilt fokus på de yrkesetiska principer som formulerats som stöd och vägledning för lärarprofessionerna. Bokens kapitel berör i hög grad författarnas egen forskning om skola eller förskola och vissa författare hanterar också frågor kring lärarutbildningarnas ansvar för att bidra till yrkesetisk kompetens bland lärare.

14

© F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

Yrkesetiska principer och förhållningssätt – en inledning

Lärares yrkesetiska principer Lärares yrkesetiska principer2 är ett resultat av ett samarbete mellan de två fackförbunden Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Principerna antogs av de båda förbunden i juni 2001 och de delas in i fyra så kallade block: • • • •

Eleven alltid i centrum.

Läraryrket och den professionella yrkesutövningen.

Att upprätthålla lärares yrkesetik.

Lärares samhällsuppdrag.

Dessa block inrymmer alla en uppsättning principer som lärare uppmanas att utgå ifrån – men också diskutera – i sitt dagliga arbete. Tillsammans skulle man kanske kunna säga att principerna bildar ett slags kollegial hållning – en gemensam deklaration om lärares ansvar – mot vilken man som professionell lärare kan pröva de uppdrag som formuleras i skollag och styrdokument. Sett ur det perspektivet kan yrkesetiken anses fylla en viktig demokratisk funktion, eftersom varje lärare inte bara svarar mot sin uppdragsgivare utan också mot sin egen yrkeskår. De kollegiala, demokratiska principerna manar till en ständigt pågående, kritisk självreflektion.

Denna självreflexiva hållning formuleras bland annat inom det sista blocket, ”Lärares samhällsuppdrag”, där följande princip återfinns: ”Lärare utgår i sin yrkesutövning från det uppdrag samhället ger dem, men reflekterar samtidigt över uppdraget satt i relation till de yrkesetiska principerna.” Med denna antologi vill vi bland annat poängtera vikten av att även de yrkesetiska principerna ska vara föremål för kritisk reflektion och prövning. I den stund som principer betraktas som absoluta handlingsregler har de förlorat sitt värde som utgångspunkt för självständig – och gemensam kollegial – reflektion. Ett yrkesetiskt förhållningssätt innebär visserligen att lärare beaktar och följer de yrkesetiska principerna som formulerats, men likväl att man som lärare även tar ansvar för att ifrågasätta och kritisera dem. Dessutom bör den etiskt medvetne läraren också reflektera kritiskt prövande kring sig själv, sina motiv och sina egna handlingar.

2 Lärares Yrkesetik (2001) Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. http://lararesyrkesetik. se/principerna/ (Hämtad 2018-01-12).

© F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

15

Yrkesetiska principer och förhållningssätt – en inledning

Lärares yrkesetiska principer ska till sin status och karaktär inte förväxlas med juridiskt bindande dokument så som skollag eller läroplanstexter, som formulerar nationella uppdrag till lärarkåren. De yrkesetiska principerna ska ses som professionens eget sätt att hantera de etiska ansvars­ områden man tar sig an inom professionen, och i viss mån också säga något om hur detta bör göras. På så sätt kan principerna både förstås som en professionsintern vägledning för kollegor att använda som stöd i arbetet, och som en externt orienterad deklaration av vad de pedagogiska professionerna representerar och ansvarar för. Lärarkåren vill kvalitetssäkra sina pedagogiska praktiker ur etiska perspektiv och vill samtidigt utåt formulera yrkeskårens etiska ansvar och uppdrag. De yrkesetiska principerna kan alltså ses som ett kollegialt förankrat stöd för yrkesverksamma lärare, och som en markering mot andra i samhället om läraryrkets viktiga samhällsuppdrag och komplexitet. Som ett led i att förstärka ett kollegialt stöd tillsatte de båda förbunden år 2007 det yrkesetiska rådet,3 vars främsta uppgift handlar om att stödja och ge råd till lärarkåren utifrån de ambitioner som de yrkesetiska principerna uttrycker. Rådets själva existens kan på så sätt tolkas som ett uttryck för att lärarens arbete är ett etiskt komplext sådant och att dilemmasituationer hör till sådant som lärare har att hantera i sin yrkesvardag.

Dilemman utmärks av att inget handlingsalternativ som står till buds tycks vara optimalt, utan att alla rimliga sätt att agera både har för- och nackdelar. Ett etiskt dilemma utmärks av att handlingsalternativen relaterar till etiska värden, det vill säga till sådant som verkar gott, rätt och rimligt, men att alla handlingsalternativ samtidigt har andra konsekvenser som är mindre goda.

Vissa omständigheter och villkor inom pedagogiska praktiker utgör vad jag vill kalla ”dilemmafigurer”. En dilemmafigur kan förstås som en generell omständighet i praktiken, som gör att det om och om igen uppstår situationer där samma eller liknande etiska värden står mot varandra. Ett exempel är omständigheten eller villkoret att skolan är en plats där unga

3 Detta råd ska dock inte förväxlas med den av regeringens utsedda Lärarnas ansvarsnämnd (LAN). LAN tar emot anmälningar via Skolinspektionen, och beslutar i ärenden där lärare och förskollärare eventuellt gjort sig skyldiga till sådana missförhållanden att deras legitimation ska dras in.

16

© F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

Yrkesetiska principer och förhållningssätt – en inledning

människor växer och ska rustas inför framtiden på bästa sätt, vilket innebär att de vuxna i skolan bör vägleda och styra med detta mål för ögonen. Samtidigt är skolan en plats där de unga lever sina liv – här och nu – och därmed en plats där de bör ha rätt till inflytande och frihet. Denna omständighet – denna dilemmafigur – leder ibland till att läraren ställs inför konkreta dilemman. Ibland kan det exempelvis te sig som ett dilemma om en lärare har rätt att avgöra elevens bästa emot elevens omedelbara vilja, eller om det inkräktar för mycket på elevens rätt till inflytande och frihet. Hur bör till exempel en lärare göra när en elev vägrar ta emot möjligheten till särskild stöd­undervisning eftersom hen känner sig utpekad?

En annan dilemmafigur är förskolans och skolans ansvar för att hantera enskilda barns eller elevers behov i förhållande till hela gruppers behov och rättigheter. De prioriteringar som läraren måste göra i vardagen kan förstås i ljuset av värdekrockar mellan individens rätt och kollektivets väl. Hur bör en lärare till exempel agera om en elev har stort behov av uppmärksamhet i klassrummet, och att detta inkräktar på de andra elevernas möjlighet att få hjälp av läraren?

Vad som är etiskt gott och hur vi kan få kunskap om det kan förstås på en rad olika sätt teoretiskt. Vissa teoretiker menar till exempel att de principer eller regler människor i rationellt gemensamt övervägande kommit fram till bör betraktas som absoluta rättesnören, medan andra mer orienterar sig mot ett etiskt tänkande där rätt och fel handling inte på förhand kan avgöras, utan att varje situations unika omständigheter måste få vägleda. Hur man resonerar i sådana etiskt teoretiska frågor påverkar också hur man väljer att förhålla sig till Lärares yrkesetiska principer.

Om bokens bidrag I bokens kapitel presenteras en rad olika sätt att hantera och dra nytta av det faktum att vi har en kollegialt förankrad läraretik som formuleras i principer. Varje författare står själv – eller i förekommande fall tillsammans med en författarkollega – för den text man författat och de perspektiv på yrkesetik som presenteras och varje kapitel representerar den enskilde författarens eller författarparets ståndpunkter. Även om texterna och dessas författare därmed bör få tala för sig själva, vill jag erbjuda läsaren en strukturerande tolkning av kapitlens olika karaktärer och förhållningssätt. Bokens © F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

17

Yrkesetiska principer och förhållningssätt – en inledning

kapitel kan enligt min läsning sägas ha tre olika typer av ambitioner, i vilka lärares yrkesetiska principer spelar olika roll för kapitlets argumentation eller syften.

Boken inleds med tre kapitel som har det gemensamt att de vill formulera riktningar för yrkesetikens utveckling. Vilken roll spelar yrkesetiken i dagens skola? Vilka eventuella problem kan identifieras i förhållande till lärares yrkesetik? Och hur bör skolans aktörer agera framgent för att stärka lärares yrkesetiska medvetenhet, kompetens och handlingsberedskap? Det första kapitlet, Tiga, ingripa eller anmäla. Etiska dilemman vid kollegors etiska övertramp, är skrivet av Gunnel Colnerud. Hon efterlyser att lärare i högre grad vågar använda sig av sitt yrkesetiska, professionella omdöme och ingripa när kollegor agerar etiskt tvivelaktigt. Colnerud belyser hur Lärares yrkesetiska principer utgör redskap i en kollegialt stöttande miljö, medan de mer juridiska riktlinjer som skola och förskola styrs av är en del av rättsväsendet och dess logik. Colnerud problematiserar funktionen hos det regelverk som i nuläget styr skolans aktörer och förespråkar en starkare kollegialitet där man ingriper, protesterar och bidrar till förändring i verksamheten i stället för att undandra sig sitt kollegiala ansvar och hänvisa till andra (juridiska) instanser. Även Berit Toftelands kapitel, Uenighet som yrkesetisk verdi har en övergripande normativ idé om hur yrkesetiken bör förstås och hur den i högre grad kan prägla lärares arbete. Tofteland skriver om förskolan i en norsk kontext, men förhåller sig till de yrkesetiska principer som de svenska lärarförbunden formulerat. Hon föreslår att vi fördjupar den yrkesetiska ambitionen genom att bejaka inte bara konsensus och överenskommelser utan även oenighet. Genom att se värdet i meningsskiljaktigheter kan vi också upprätthålla en fördjupad, kontextkänslig yrkesetisk.

Det tredje kapitlet, Lärares yrkesetik och etiskt resonerande, är författat av Niclas Lindström och Lars Samuelsson. Även i detta kapitel formuleras en normativt övergripande ansats, då författarna menar att de yrkesetiska principernas måste kompletteras med etiskt resonerande. Detta, menar Lindström och Samuelsson, bör ses som en integrerad del av den yrkesetiska dimensionen i skolan eftersom det etiska resonemanget är en förutsättning för att principerna ska kunna omsättas i praktiken. Lindström och Samuelsson argumenterar för vikten av att låta lärare och lärarstudenter träna och utveckla förmågan till etiskt resonerande.

18

© F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

Yrkesetiska principer och förhållningssätt – en inledning

Dessa tre första kapitel formulerar sammantaget en utgångspunkt där de yrkesetiska principerna representerar en viktig ambition för skolan, men behöver brukas på delvis nya sätt, genom beredskap att ingripa och agera i svåra situationer, bejaka oenighet och utveckla lärares förmåga att resonera etiskt. Även de följande två kapitlen placerar yrkesetiken i delvis nya ansatser, i syfte att göra den än mer relevant och verkningsfull. Dessa två kapitel tar sig dessutom an de yrkesetiska principerna så som de är formulerade, och problematiserar principernas innehåll. Marita Cronqvist tar i sitt kapitel Att undervisa etiskt – i princip och praktik, i en bemärkelse en liknande ansats som Lindström och Samuelsson, då hon föreslår en översyn av de yrkesetiska principerna och en revidering utifrån forskning. I Cronqvists problematisering efterlyses en öppenhet inför att se praktikens komplexitet och yrkesetiska innebörder, och hon menar att principerna bör formuleras i stödjande termer, som något att sträva efter. Kapitlet erbjuder därmed en kompletterande bild av hur yrkesetik kan förstås.

Denna ansats känns också igen i Anneli Frelins och Anna Wistrands kapitel Professionalitet under press. Lärares arbete bland restträsk, pappersfloder och medkänslomalströmmar. Frelin och Wistrand problematiserar de yrkesetiska principerna så som de är utformade och speglar dessa i ljuset av lärarnas situation i dagens skola. Principerna kan utgöra ett stöd och en vägledning – men också en belastning. Kapitlet visar med stöd i empiriska studier vilken typ av press lärare arbetar under, givet olika krav och förväntningar som finns på läraryrket. Författarna utmanar läsningen av de yrkesetiska principerna genom att visa på spänningar i formuleringarna, där principerna såväl kan utgöra stöd som att utgöra faktorer som bidrar till ytterligare press på lärare. Dessa två kapitel, skrivna av Cronqvist respektive Frelin och Wistrand, tittar därmed på möjligheter men också begränsningar och risker med principerna som sådana.

Den tredje och sista ansatsen tar sig ytterligare ett steg in mot förskolans och skolans komplexa praktiker. Här belyses yrkesetik som en integrerad dimension av all pedagogisk verksamhet. Författarna förutsätter här att de yrkesetiska principerna är angelägna och rimliga verktyg eller utgångspunkter i verksamheten och att vi behöver mer kunskap om skolans och förskolans praktiker för att ännu bättre kunna verka i linje med principerna och/eller dessas övergripande förhållningssätt. Även om principerna i viss © F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

19

Yrkesetiska principer och förhållningssätt – en inledning

mån problematiseras, är ändå den övergripande ambitionen att bidra med fördjupad förståelse för situationer i pedagogisk praktik där yrkesetisk kompetens och vaksamhet behöver aktiveras hos läraren. Susanne Linnér och Katarina Schenker startar i sitt kapitel Yrkesetik i idrott och hälsa med att förlägga diskussionen i ett ämnesdidaktiskt sammanhang och poängtera risker och möjliga konsekvenser av att inte vara yrkesetiskt medveten i sin undervisning. Ämnesdidaktiska reflektioner sammanvävs därmed med yrkesetiska sådana. Genom exemplet idrott och hälsa argumenterar Linnér och Schenker för nödvändigheten i att se yrkesetiken som integrerad i lärarens didaktiska handlingar, det vill säga i valen kring hur och vad man ska undervisa. Nästföljande kapitel, Yrkesetiska dilemman – att välja ”rätt”?, är skrivet av Airi Bigsten utifrån en förskolekontext. Bigstens kapitel fokuserar dilemmasituationer i förskolan och poängterar vikten av att förskollärare identifierar vilka värden som är inneboende i aktuella dilemmasituationer, och vilka som bör ses som överordnade. Bigsten lyfter dilemmasituationer och fördjupar förståelsen för dessa genom att reflektera över vilka värden som står i konflikt. Även i bokens sista kapitel, Ett gott liv i skolan, spelar de yrkesetiska principerna en given roll. Annika Lilja utgår från lärares samhällsuppdrag såväl som från ansvaret att se till enskilda elevers välmående och utveckling. Lilja redogör för en empirisk studie av hur elever uppfattar att ett gott liv i skolan ter sig, och vad lärare i sin tur erbjuder sina elever.

Med hjälp av Martha Nussbaums och K. E. Lögstrups teorier erbjuder Lilja en fördjupad förståelse för vad skolan ur ett samhällsperspektiv bör möjliggöra för eleverna, samt hur elevernas egna uttalanden om ett gott liv kan förstås. Dessa tre sista kapitel kan i huvudsak läsas som bidrag till att bättre förstå praktiken ur aspekter som på olika sätt har yrkesetisk relevans. Bidragen erbjuder fördjupad förståelse för frågeställningar eller omständigheter i skolans eller förskolans praktik, som ger förutsättningar för ett utvecklat yrkesetiskt förhållningssätt. Kunskap om rådande förhållanden och kontexternas specifika villkor är viktiga delar av lärares yrkesetiska kompetens.

Den gemensamma agendan för oss alla som samlats till att skriva denna antologi är att betona vikten av att lärare är medvetna om det stora etiska ansvar yrket innebär och att det utgör en väsentlig del av lärarens yrkes-

20

© F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

Yrkesetiska principer och förhållningssätt – en inledning

kompetens att kunna reflektera etiskt över sitt professionella uppdrag och de relationer som skapas i skola och förskola. I denna reflektion utgör de yrkesetiska principerna ett stöd för tanken och på samma gång också något att ta spjärn emot för att utveckla och upprätthålla ett yrkesetiskt förhållningssätt som är självreflexivt och prövande.

© F ö r fat ta r na oc h S t ud e n t li t t e r at u r

21

Sara Irisdotter Aldenmyr (red.) är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Hennes forskning riktar sig främst mot läraridentitet, yrkesetik och samhällsorienterad undervisning. Hon har en bakgrund som grundskollärare. Bokens övriga författare är: Airi Bigsten, Gunnel Colnerud, Marita Cronqvist, Anneli Frelin, Annika Lilja, Niclas Lindström, Susanne Linnér, Lars Samuelsson, Katarina Schenker, Berit Tofteland och Anna Wistrand.

Läraren och yrkesetiken Principer, värden och förhållningssätt i förskolans och skolans vardag

Arbetet som lärare eller förskollärare är ett komplext och mångfacetterat sådant. I vardagen uppstår ofta situationer där läraren behöver ta ställning i etiska frågor. I denna bok problematiseras sådana frågor i förskole- och skolmiljö. Boken reser också frågor om och ger förslag på vilka kunskaper och förmågor lärare behöver utveckla inom det yrkesetiska området. Varje kapitel berör också lärares yrkesetiska principer, som formulerats av lärar förbunden som stöd och vägledning för lärare. Författarnas bidrag utgår i hög grad från deras egna forskningsarbeten, och i anslutning till varje kapitel finns också reflekterande kommentarer från verksamma lärare.

Boken vänder sig till verksamma förskollärare och lärare, skolledare, lärarstudenter och andra som intresserar sig för skolpraktikens etiska dimensioner.

Art.nr 39689

studentlitteratur.se