Page 1

Social och emotionell kompetens

Social och emotionell kompetens

Att utveckla och praktisera likabehandlingsplanen med framgång

Vilket förhållningssätt väljer du?

Charlotta John

Pamela von Sabljar Författarna har en bak­ grund inom skolutveckling. De är uppskattade före­ läsare och utbildare inom värdegrundsfrågor och genus och har gett ut flera metodböcker inom ämnet.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Charlotta John & Pamela von Sabljar

Ditt eget förhållningssätt är det viktigaste och kraft­ fullaste verktyget av alla för att kunna påverka dina elever. Det räcker inte att du vet att alla är lika mycket värda, du måste visa det också. När en elev har lärt sig något nytt – om sig själv och om omvärlden – som leder till nya perspektiv och fördjupad tillit till de egna handlingsmöjligheterna, då är livet i skolan som bäst.   I 100 % fördomar får du konkret handledning i en metod för att upprätta och arbeta efter en likabehandlingsplan. Med fallbeskrivningar, övningsoch lektionsförslag samt diskussionsunderlag visar författarna hur du och dina kollegor kan göra arbetet inspirerande och givande. En cd med bokens övningar, lektioner, elevmaterial och mall för likabehandlingsplan medföljer, för att du enkelt ska kunna skriva ut dem.

100% fördomar

100% fördomar

Charlotta John Pamela von Sabljar

100% fördomar Att utveckla och praktisera likabehandlingsplanen med framgång


Innehållsförteckning

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Innehållsförteckning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Välkommen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Kapitel 1 • Grunden för likabehandling

11

Vad säger lagen? .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sätt igång likabehandlingstänkandet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Framgångsfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fallgropar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 18 20 23

Begrepp – Stereotyp Reflektera

27 28

Sätt igång arbetet med eleverna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Kapitel 2 • Känslor och fördomar – nyckeln till framgång

35

Mötet med andra människor .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Reflektera Begrepp – Fördomar

41 42

Vi och dom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Reflektera

4

Innehållsförteckning

49


Kapitel 3 • De fem diskrimineringsgrunderna

51

Skolans skyldighet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Begrepp – Diskriminering

53

Diskriminering på grund av genus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Begrepp – Genus Reflektera

58 60

Diskriminering på grund av etnicitet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Begrepp – Etnicitet Reflektera

62 64

Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning .. . . . . . . . 65 Begrepp – Religion Reflektera

66 67

Diskriminering på grund av sexuell läggning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Begrepp – Sexuell läggning Reflektera

69 71

Diskriminering på grund av funktionshinder .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Begrepp – Dyslexi Reflektera

73 75

Kapitel 4 • Likabehandlingsplanen

77

Vikten av ett aktivt och förebyggande arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Begrepp – Likabehandling

80

Hur en likabehandlingsplan arbetas fram .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Vad, Hur, Vem och När-modellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Exempel på likabehandlingsplaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Kapitel 5 • Är du redo?

111

Vilket förhållningssätt antar du? .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Övnings- och lektionsförslag .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tack .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteraturtips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

117 118 158 159

Innehållsförteckning

5


Innehåll Övningarna, lektionerna, elevmaterialet och mallen för likabehandlingsplaner finner du på kommande sidor och på cd:n som sitter längst bak i boken. Se även föregående sida.

Kapitel 1 Grunden för likabehandling 1. Övning: Aktiva värderingar 2. Övning: Sådana är de! 3. Lektion: Tidsmaskinen

120 121 123

Kapitel 2 Känslor och fördomar – nyckeln till framgång 4. Övning: Spegeln 5. Övning: Utforska ilska 6. Övning: Hur skulle du känna om … 7. Övning: Det krävs lika mycket energi att sikta högt som det krävs att sikta lågt 8. Övning: Hitta bra svar 9. Lektion: Vi och dom 10. Övning: Någon som jag beundrar 11. Lektion: Normal i klassen 12. Lektion: Hantera svåra känslor och kränkningar 13. Övning: Upptäck marktäckare 14. Lektion: Livbåten

118

Övnings- och lektionsförslag

125 126 128 130 132 134 135 136 138 139 140


Kapitel 3 De fem diskrimineringsgrunderna Diskriminering på grund av genus 15. Lektion: Sandalerna 16. Lektion: Streckfigurer

143 144

Diskriminering på grund av etnicitet 17. Övning: Kultur och etnicitet 18. Övning: Skällsord 19. Lektion: Vågen

146 147 148

Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning 20. Övning: Vad tror du på? 21. Lektion: Fred på jorden

149 150

Diskriminering på grund av sexuell läggning 22. Övning: Min familj 23. Lektion: Prinsessan Kristalla 24. Lektion: Sneställt

151 152 153

Diskriminering på grund av funktionshinder 25. Övning: Ny i klassen 26. Övning: Sexualitet och funktionshinder 27. Lektion: Funktionshindrad för en dag 28. Lektion: För 50 år sedan

154 155 156 157

Mall Mall för likabehandlingsplan

99

Övnings- och lektionsförslag

119


Välkommen Du står i kön till snabbköpskassan och väntar på din tur. När du kommer fram hajar du till för att personen på andra sidan varubandet är en mörkhyad kvinna i rullstol med håret täckt av en slöja. Stanna upp en stund och fundera på hur du skulle reagera. Vilka känslor väcks i dig och vilka tankar dyker upp vid det här mötet? Vad har du för uttryck i ansiktet? Du börjar kanske placera henne i ett antal fack: funktionshindrad, muslim, svart och kanske far en tanke genom ditt huvud: ”Hur har hon fått det här jobbet?”. Du har just fått känna på dina värderingar, känslan du kan förnimma innan den når ditt förnuft. Den här boken handlar om hur vi reagerar på möten människor emellan, vad om händer i oss och hur vi kan hjälpa varandra att göra dessa möten så öppna och fria från fördomar som möjligt. För att vi ska kunna befria oss från fördomar behöver vi bli medvetna om vilka fördomar vi bär på och inse att vi bär på dem. Det handlar om att våga syna sig själv och förstå att vi hela tiden formar varandra utifrån berättelser om ”vi och dom”. När vi blivit medvetna om våra egna värderingar och föreställningar går

6

Välkommen


100 % fördomar vänder sig till dig som är pedagog inom grundskolan och är en praktisk handledning för likabehandlingsarbetet på din skola. Den börjar med en bakgrund, som tar upp lagar och styrdokument och vad de innebär för dig som pedagog, när du arbetar med att bygga en stabil grund för att stärka elevernas självkänsla. Bakgrunden följs av teori varvat med fallbeskrivningar, övningar och lektionsförslag. Vi presenterar en enkel modell för att upprätta en likabehandlingsplan. Den kan utgöra ett konkret verktyg i vardagsarbetet. Boken avslutas med att du som pedagog uppmuntras att gå från ord till handling. I varje kapitel kommer det att finnas definitioner av begrepp samt fallbeskrivningar av vardagliga situationer och frågor att reflektera över. Tips för vidare läsning är markerade med ett litet löv. Varje kapitel innehåller också anvisningar för praktiska övningar eller lektioner med eleverna. Alla övnings- och lektionsförslag finns samlade bak i boken samt på en cd för att du enkelt ska kunna skriva ut dem. De inleds med ett syfte och en beskrivning av innehållet, följt av instruktioner för genomförandet. Flera av övningarna och lektionerna har tillhörande elevermaterial. Åldersgruppen för de olika övningarna kan variera. Vid varje övning eller lektion rekommenderas du att fundera över hur förslagen bäst kan anpassas till just din åldersgrupp.

Barn gör inte som vi säger. Barn gör inte som vi gör. Barn gör som vi är.

VälkommEn

9


Diskriminering på grund av genus Två kön är snålt och det betyder att de allra flesta får göra våld på sig för att passa in. Ingemar gens

amandas och hugos mamma har precis kommit hem från att ha varit bortrest en vecka. Barnens farfar har hjälpt till i familjen medan hon har varit iväg. trots sina 80 år har farfar skjutsat barnen till träningar, lagat mat och till och med hjälpt till att förhöra läxan i engelska, fast han inte kan språket. ändå utropar amanda: ”oh, vad skönt att du är hemma igen mamma!” mamma ser att det inte enbart är henne som amanda har längtat efter. Det är något annat också. ”Det tycker jag också”, svarar mamma och tillägger: ”har det inte varit roligt att ha farfar här? ni träffar ju inte honom så ofta”. ”Jo, men du förstår, farfar är inte genusmärkt”, förklarar amanda. ”Jag fick hjälpa till hela tiden bara för att jag är flicka, medan hugo slapp undan.” ◀

Amanda i exemplet ovan är 11 år och vet vad genus handlar om och kan sätta ord på det. Det är en kunskap som hjälper henne att förstå och också se vad som kan göras för att förbättra diskriminerande strukturer. Barn har rätt till genuskunskap och vi pedagoger borde lära ut den kunskapen från tidig ålder med samma självklarhet som vi lär ut miljötänkande. Ofta försvarar vi som undervisar små barn oss med att det är för tidigt med genuskunskap och vi som undervisar äldre elever kan säga att inlärningen skulle ha påbörjats långt tidigare. Många 11-åringar har aldrig hört talas om genus och jämställdhet

DE FEm DISkrImInErIngSgrunDErna

55


och frågar man gymnasieungdomar vad genus betyder svarar de ibland: ”Något med den tyska grammatiken”. Men det är aldrig för tidigt och aldrig för sent att prata om genus. Man får bara anpassa nivån till barnens ålder och mognad. Genus intar en särställning bland de fem diskrimineringsgrunderna, eftersom kön återfinns i alla. När vi placerar människor i olika kategorier är kön vanligtvis den första indelningen vi gör. Vi blir osäkra när vi möter personer som vi inte kan könsbestämma. Eftersom det är svårt att avgöra vilket kön skalliga, små och runda bebisar har, får de ibland markörer av sina föräldrar i form av färger, kläder och leksaker för att visa om de är flickor eller pojkar. På så vis vet vi hur vi ska förhålla oss till dem – vilket röstläge vi ska tilltala dem med och hur långt de ska få krypa på egen hand och så vidare. Alla människor har ett kön och de föreställningar och strukturer som vi förknippar med kön finns med vare sig vi talar om etnicitet, funktionshinder eller andra grunder till diskriminering. Hur bemöts, belönas, bekräftas och bestraffas flickor respektive pojkar på din skola och i din närhet? Den generella bilden av vad flickor och pojkar ses träna under uppväxten är:

56

Flickor – närhet

Pojkar – distans

■ Leker i par

■ Leker i stora grupper

■ Leker ofta nära vuxna

■ Leker i distans till vuxna

■ Tränar språk

■ Experimenterar

■ Tränar samspel, relationer, lyhördhet och hänsyn

■ Tränar ledarskap, initiativförmåga, grovmotorik och kroppsuppfattning

■ Baserar identiteten på relationer och likhet med andra

■ Baserar identiteten på stark hierarki inom pojkgruppen

De fem diskrimineringsgrunderna


■ Tillgodoser andras behov, ibland till och med före sina egna

■ Har stark jag-uppfattning

■ Används som stötdämpare mellan bråkiga pojkar

■ Tillåts tänja på gränser och regler

■ Får mycket kroppskontakt av vuxna

■ Får mycket negativ uppmärksamhet

■ Önskvärt beteende är att vara snäll, lydig, duktig och hjälpsam

■ Önskvärt beteende är att vara tävlingsinriktad, uppgiftsorien­ terad och ta för sig

Ska vi kunna leva upp till de nationella jämställdhetsmålen behöver alla barn träna och utveckla färdigheter och egenskaper inom båda de traditionella rollerna ovan. De behöver bli ”hela människor” med tillgång till alla de resurser de har inom sig. Jämställdhet handlar inte om att ta bort eller byta plats – att flickor ska bli som pojkar och pojkar som flickor. Det handlar om att lägga till och öppna dörrar och ge barnen tillgång till allt vad det innebär att vara människa. För att klara jämställdhetsarbetet som pedagog behövs först och främst en medvetenhet om hur vår närmaste omgivning ser ut och hur vi själva agerar idag. Eftersom barn är mycket sensoriska, har de lätt för att känna våra förväntningar och lever upp till dem. Vi behöver få syn på vårt eget förhållningssätt och vilka förväntningar vi har på flickorna respektive pojkarna. Vi behöver också granska hur vi presenterar världen i vår undervisning. Vilken bild av till exempel kvinnor och män förmedlas i det material som används i skolan? Vad möter eleverna i media på fritiden och hur kan vi använda det konstruktivt i undervisningen? Vilka exempel och erfarenheter delar vi pedagoger med oss till eleverna?

De fem diskrimineringsgrunderna

57


Diskriminering på grund av sexuell läggning Varför väljer man att leva homosexuellt? Krånglar man inte till det och skapar onödiga problem för sig själv?

Solen strålar från en klarblå augustihimmel. Klara och Kim har fått följa med sin pappa på Pride-festivalen på stan. Det myllrar av folk och barnen mumsar på var sin glass och tittar fascinerat på alla människor. Plötsligt utbrister Kim: ”Titta, så många de är! Och de ser ju ut precis som vi! De finns överallt! Titta där är poliser och brandmän till och med!” Pappan berättar att det kommer människor från hela landet för att få insupa atmosfären och känna gemenskapen. Han säger att han är stolt över att bo i ett land där vi har en sådan möjlighet. Klara undrar vad han menar och pappan förklarar att i många länder är det fortfarande för­bjudet att vara homosexuell och att det faktiskt har varit så i Sverige också. Hon tittar klentroget på honom medan hon slickar i sig det sista av glassen. ◀

68

De fem diskrimineringsgrunderna


Begrepp – Sexuell läggning

Sexuell läggning Enligt svensk lagstiftning finns det tre sexuella läggningar; heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet. Homo Ursprungligen är det ett prefix från grekiskan som betyder ”lika”. Hetero Ursprungligen är det ett prefix från grekiskan som betyder ”olika”. Bisexuell Person som är sexuellt dragen till båda könen. Transperson Person vars utseende eller identitet uttrycker ett annat kön än det som registrerades vid födseln. Det är ett samlingsnamn på till exempel transvestiter och transsexuella. Transpersoner kan vara antingen hetero-, homo-, eller bisexuella. HBT Benämning på homosexuella, bisexuella och transpersoner som grupp.

De fem diskrimineringsgrunderna

69


Vad, Hur, Vem, och När-modellen På kommande sidor följer en modell för hur planer kan skrivas. Vi visar också exempel på innehåll i planerna. Modellen är kortfattad och tydlig. Se till att planen blir ett levande dokument och sätt gärna upp den väl synligt för er. Börja med att ta ut de mest angelägna områdena från kartläggningen och formulera mål och åtgärder utifrån dem. Kom ihåg att det ska vara tydligt, konkret, realistiskt i tid och mätbart. Minns de fyra frågorna: ■ ■ ■ ■

Vad ska göras? Hur ska det göras? Vem ska göra det? När ska det göras?

Vilka mål ska åtgärderna leda till? När likabehandlingsplanen tas fram bör ni ha minst ett mål per diskrimineringsområde. Mätbara mål gör det möjligt att utvärdera planen. Lägg en sista punkt till de fyra ovan: ■ När ska det utvärderas?

Utvärdering Likabehandlingsplanen ska utvärderas årligen och resultatet ska ligga till grund för följande års plan, som också ska bygga på en nygjord kartläggning av läget på skolan. En utvärdering innebär att man granskar om planen kunde följas, om målsättningarna var rimliga och om åtgärderna var de rätta. Kanske framgår det att en del mål inte uppnåddes och då blir uppgiften att i den nya planen hitta ett bättre sätt

88

Likabehandlingsplanen


Likabehandlingsplan: Kön Mål Vår skola ska aktivt arbeta för att främja flickors och pojkars lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter och motarbeta stereotypa könsroller med allt vad begränsningar det innebär för individen. Bakgrund I början av terminen strejkade några flickor i åk 8 som protest mot klimatet på skolan och hur de behandlades av pojkarna. För att denna situation inte ska uppstå igen behöver vi bedriva ett långsiktigt genusarbete och höja kompetensnivån hos personal och elever. Målgrupp Personal och elever i år 7-9

92

VAD

HUR

VEM

NÄR

UTVÄRDERING

Vilken åtgärd?

Hur ska vi göra?

Vem ansvarar?

När ska det göras?

Hur gick det?

Utbilda personal i genuskunskap, som sedan kan mynna ut i genuslektioner med eleverna.

Läsa Genus – hur påverkar det dig av Josefsson, Natur och Kultur. Boken ska läsas av några i personalen och några elever.

Rektor köper in 5 ex av boken och gör en cirkulationslista. Rektor, SO- och NO-lärare, kurator och eleverna i jourgruppen läser boken.

Boken köps in under januari. Läsning under februari-april. De som ingår i läsgruppen träffas sista torsdagen i månaden för diskussioner i februari-maj.

Gruppen utvärderar vid sista träffen i maj.

Likabehandlingsplanen


Likabehandlingsplan: Etnicitet Mål Skolan ska aktivt arbeta för att minska ”vi och dom”-tänkandet och betona att vi alla hör ihop, att vår framtid är mångfald och att alla har något att lära ut och att lära sig av varandra. Bakgrund Vid utvecklingssamtal och föräldramöten har föräldrarna klagat på att det råder en hård jargong om olika etniska grupper bland eleverna. Målgrupp Elever i klasserna F-5

94

VAD

HUR

VEM

NÄR

UTVÄRDERING

Vilken åtgärd?

Hur ska vi göra?

Vem ansvarar?

När ska det göras?

Hur gick det?

Föra in olika länders lekar under rasterna.

Ge eleverna i uppgift att ta reda på vilka lekar som leks i olika länder genom egen erfarenhet, intervjuer, litteratur eller internet.

Klasslärare ansvarar för framtagning av lekar. Göra ett schema för vilka rastvakter som ansvarar för lekarna och vid vilka raster det ska genomföras.

Uppgiftsin­ samling pågår under v 38-40.

På personal­ mötet v 49 görs en gemensam utvärdering.

Likabehandlingsplanen

Rastvakterna utbildas på onsdag eftermiddag v 41. V 42-48 genomförs aktiviteterna.


tips på fler åtgärder Det är naturligt att vi längtar efter tips när vi saknar trygghet i vårt eget förhållningssätt. Med stigande medvetenhet och kunskap kommer också åtgärderna naturligt. Vi ser och vet vad som behövs och vet oftast hur det ska gå till. Men, för att underlätta längs vägen följer här ytterligare förslag på åtgärder.

Område: Känslor och fördomar

Mål 1

Personalen ska vara välutbildad i frågor som rör likabehandling. Åtgärd 1 All personal ska genomgå en utbildning i konflikthantering under läsåret.

Mål 2 Skolan ska tillvarata alla medarbetares kompetens. Bakgrund 2 En del medarbetare har arbetat med och provat metoder för likabehandlingsarbetet mer än andra. Åtgärd 2 Tips och förslag på trygghetsövningar och litteraturtips sätts in en pärm, som ska finnas hos varje arbetslag.

100

lIkaBEhanDlIngSPlanEn


Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget hindrar dock att verksamheterna även arbetar med diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och ålder. Barnen och eleverna ska delta i det främjande och förebyggande arbetet. Läroplanen för grundskolan1 har sin formulering av uppdraget:

’’

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Lpo 94

Den lagstiftning och de styrdokument som finns talar om vad vi ska göra. Men följer vi dem? Vet vi hur vi ska gå tillväga? Finns det fördelar med att följa dem? Att arbeta med jämlikhet och jämställdhet ger vinster för både elever och vuxna. När man arbetar med värderingar och attityder och tar tid att bearbeta de mellanmänskliga relationerna blir det sociala klimatet mycket bättre. Barnen blir trygga och mer harmoniska och det blir lugnare i klassrummen. Ges eleverna verktyg för att lära känna sig själva kan de också förstå sitt eget handlande och lära sig ta ansvar för det. För att kunna förmedla denna kunskap måste vi vuxna också vara trygga med oss själva, ha lärt känna och förstå våra drivkrafter och vårt agerande. Med insikt om sig själv och sitt eget agerande är kommande generationer bättre rustade för att verka för likabehandling och därmed demokrati och alla människors lika värde. Den nya läroplanen, som beräknas träda ikraft 2011/2012, kommer att innehålla samma normer och värderingar som dagens.

1

Grunden för likabehandling

17


,BQJUFMt%FGFNEJTLSJNJOFSJOHTHSVOEFSOB %JTLSJNJOFSJOHQĂŒHSVOEBWTFYVFMMMĂŠHHOJOH

24. Lektion: Sneställt Ålder: 10-15 ür

Syfte: Bli medveten om hur vi automatiskt utgĂĽr frĂĽn det heterosexuella, som norm

GenomfÜrande Den här lektionen utgür frün en text i materialet �Sneställt�, som Amnesty ger ut. Den gür att beställa därifrün. Vill du endast ha texten till denna lektion, finns texten ütergiven här. Läs den hÜgt fÜr eleverna och var uppmärksam pü deras ansiktsuttryck när kommer till sista meningen. Hüll sedan en diskussion med hjälp av nedanstüende frügor. ■Läs hÜgt fÜr eleverna:

’’

+BHLPNNFSGPSUGBSBOEFJIĂŒHOĂŠSWJUSÊòBEFTGĂšSTUBHĂŒOHFO +POBTPDIKBH&OOZLJMMFJLMBTTFOoGBO WBE TQĂŠOOBOEF/ZBBOTJLUFOĂŠSKVBMMUJELVMTĂŒIĂŠSTJTUBĂŒSFU+B )FSSF(VEoCBSBFUUĂŒSLWBSUJMMTUVEFOUFO ­OUMJHFOy /ĂŠS+POBTLMFWJOHFOPNEĂšSSFOCMFWEFUBMMEFMFTUZTUJLMBTTSVNNFU+BHGĂšSNJOEFMCMFWBMMEFMFT TUVN%FUWBSEFOWBDLSBTUFLJMMF FMMFSSĂŠUUBSFTBHUNBO KBHOĂŒHPOTJOTFUU)BOQSFTFOUFSBEFTJHPDI UJUUBEFVUĂšWFSLMBTTFO/ĂŠSIBOTCSVOBĂšHPONĂšUUFNJOB TĂŒHKBHFOMĂŠOHUBOJEFN%FTĂšLUFJOUFOTJWU FGUFSOĂŒHPU PDIOĂŠSEPNUJUUBEFJOJNJOB LĂŠOEFTEFUTPNPNIBOLVOEFMĂŠTBNJOBUBOLBS+BHWĂŠOEF CPSUCMJDLFO NFOEFUWBSGĂšSTFOU ,JDLJ 1JBPDIEFBOESBUKFKFSOBJwJOOFHĂŠOHFUwøPDLBEFTSVOU+POBTQĂŒSBTUFOPDIWJMMFWFUBwBBBBMMUw PNIPOPN+POBTTĂŒHCMZHPDICFTWĂŠSBEVU NFOMPWBEFBUUGĂšSTĂšLBLPNNBQĂŒ1JBTGFTUQĂŒGSFEBH+BH IĂšMMNJHNFTUJTLZNVOEBO )FMBWFDLBOHJDL VUBOBUUFUUPSECZUUFTNFMMBONJHPDI+POBT7ĂŒSBCMJDLBSTBEFEPDLNFSĂŠOUVTFO PSE TPNEFUTĂŒSPNBOUJTLUCSVLBSTĂŠHBT&OLĂŠOTMBCĂšSKBEFWĂŠYBJOPNNJHFOCMBOEOJOHBWOZĂśLFOIFU  JOUSFTTFPDIUJMMPDINFELĂŠSMFL.FOIVSTLVMMFKBHGĂŒIPOPNBUUGĂšSTUĂŒNJOBLĂŠOTMPS )VSTLVMMFKBHGĂŒ WFUBWBEIBOLĂŠOEF 0SPOCĂšSKBEFPDLTĂŒWĂŠYBFOPSPBUUGĂšSMPSBOĂŒHPUTPNKBHJOUFFOTIBEF 'SFEBHFOLPN NFOKBHLĂŠOEFJOUFBMMTGĂšSBUUHĂŒUJMM1JBTGFTU IFMBLMBTTFOWBSCKVEFO %ĂŒSJOHEF UFMFGPOFO%FUWBS+POBT)BOTBBUUIBOJOUFIJUUBEFUJMM1JBPDIVOESBEFPNWJLVOEFHĂšSBTĂŠMMTLBQ)BO TLVMMFLPNNBGĂšSCJWJEOJPUJEFO /FSWPTJUFUFOWĂŠYUFBMMUFGUFSTPNUJNNBSOBHJDL+BHWBSOĂŠTUBOHFOPNTWFUUJH USPUTBUUKBHOZTTIBEF EVTDIBU4ĂŒSJOHEFEFUQĂŒEĂšSSFO+BHĂšQQOBEFPDIUJUUBEFJOJFUUQBSWBSNB WBDLSB CSVOBĂšHPO*OHB PSECFIĂšWEFT +POBTTUĂŠOHEFEĂšSSFOCBLPNTJH UPHBWTJHKBDLBOPDITLPSOBPDILSBNBEFPNNJH)BOIĂšMMNJHTĂŒ WBSMJHUTPNJOHFOIĂŒMMJUNJHGĂšSVU CĂšKEFTJHOFEPDIWJTLBEFJNJUUĂšSBw%FULPNNFSBMMUJEBUUWBSBEV PDIKBH "OEFSTw

■Diskutera nedanstüende frügor i klassen, antingen i smügrupper eller i storgrupp beroende pü hur klassen är: - Fram till sista meningen i berättelsen, vilket kÜn trodde du att berättaren hade? - Hur kommer det sig att du trodde sü? - Vad säger det om samhällets fÜrväntningar pü sexualitet? - När vi pratar om framtiden och eventuella partners, utgür vi dü frün normen? �När du für en tjej�, säger vi till killar och vice versa. Vad leder det i sü fall till?

Für kopieras fÜr eget bruk 100 % fÜrdomar Š Charlotta John, Pamela von Sabljar och Epago/Gleerups Utbildning AB

ĂśVnIngS- oCh lEktIonSFĂśrSlag

153


Social och emotionell kompetens

Social och emotionell kompetens

Att utveckla och praktisera likabehandlingsplanen med framgång

Vilket förhållningssätt väljer du?

Charlotta John

Pamela von Sabljar Författarna har en bak­ grund inom skolutveckling. De är uppskattade före­ läsare och utbildare inom värdegrundsfrågor och genus och har gett ut flera metodböcker inom ämnet.

Epago ger ut inspirerande och utvecklande litteratur för lärare och skolledare inom områdena

• • • •

Pedagogiska trender och metoder Specialpedagogik Inspiration och personlig utveckling Skolutveckling

• • •

Betyg och bedömning, IUP och Portfolio Social och emotionell kompetens Digital kompetens

Charlotta John & Pamela von Sabljar

Ditt eget förhållningssätt är det viktigaste och kraft­ fullaste verktyget av alla för att kunna påverka dina elever. Det räcker inte att du vet att alla är lika mycket värda, du måste visa det också. När en elev har lärt sig något nytt – om sig själv och om omvärlden – som leder till nya perspektiv och fördjupad tillit till de egna handlingsmöjligheterna, då är livet i skolan som bäst.   I 100 % fördomar får du konkret handledning i en metod för att upprätta och arbeta efter en likabehandlingsplan. Med fallbeskrivningar, övningsoch lektionsförslag samt diskussionsunderlag visar författarna hur du och dina kollegor kan göra arbetet inspirerande och givande. En cd med bokens övningar, lektioner, elevmaterial och mall för likabehandlingsplan medföljer, för att du enkelt ska kunna skriva ut dem.

100% fördomar

100% fördomar

Charlotta John Pamela von Sabljar

100% fördomar Att utveckla och praktisera likabehandlingsplanen med framgång

9789140670434  

Charlotta John Pamela von Sabljar Att utvecklA och prAktiserA likAbehAndlingsplAnen med frAmgång Social och emotionell kompetens

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you