Omslag ZOOM Antologi:Omslag ZOOM Antologi 2013-03-08 15.34 Sida 1
Antologin innehåller 25 berättelser om flickor och pojkar i 10–13-årsåldern. Berättelserna är utdrag ur böcker, som duktiga författare skrivit. Här får man skratta och gråta, rysa och mysa, känna och tänka efter. Läs berättelserna tillsammans och samtala sedan om innehållet och texten. Låt även berättelserna bli utgångspunkt för eget skapande. Till antologin finns också en lärarhandledning och tre elevböcker. Berättelserna finns även inlästa på cd-skivor.
ISBN 978-91-622-5788-0
(523-2228-4)
9
789162 257880
Antologi3 -5.0- med innehåll:Antologi3 -5.0- med innehåll 2013-03-08 15.30 Sida 2
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Illustrationer Kiran Maini Gerhardsson s. 7, 8, 11, 12, 13, 40, 42, 44, 45, 47, 63, 66, 189, 191, 193, 195, 199, 219, 223, 225, 234, 289 Pija Lindenbaum s. 14, 17, 21, 23, 27 Jan-Åke Winqvist s. 29, 33, 35 Ole Lund Kirkegaard s. 49–62 Ilon Wikland s. 78, 81, 83, 86 Tord Nygren s. 90, 94, 97, 99, 100, 102, 105, 109, 145, 152, 154, 156, 158–159, 163, 203, 208, 212, 213, 238, 241, 242 Pia Forsberg s. 124 Gunilla Kvarnström s. 125, 126, 129, 133, 135, 138, 171, 173, 176, 261, 266, 271, 273 Michael Foreman s. 300–301, 306–307 Bildredaktör: Iréne Berggren Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art AB Redaktör: Karin Lönnqvist
Zoom Antologi ISBN 978-91-622-5788-0 © 2003 Lena Pettersson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Sjätte tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2013
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.33
Sida 3
Förord Säkert har du någon gång drömt om att få chansen att tjäna en miljon eller att möta en häxa som säger att du kan få önska dig vad du vill. Detta händer Max och Ivan Olsen, som du kan läsa om i den här boken. Här kan du också läsa spännande berättelser om ungdomar som levde förr i tiden eller som kommer från andra delar av världen och om personer som du skulle kunna möta i din egen omgivning. Det finns många olika slags berättelser i antologin. En del är tokiga och lite galna, andra är äventyrliga och overkliga och några är allvarliga och sorgliga. Det är berättelser om pojkar och flickor i din egen ålder, där du ibland kanske känner igen dig och andra gånger får titta in i en helt främmande värld. Alla historier är utdrag ur böcker som olika författare skrivit, så en del av dem kanske du känner igen. Men när ni nu läser berättelserna tillsammans i klassen kan det vara roligt att diskutera vad ni tycker om dem. Om du vill veta mer om någon person du läst om, kan du låna boken på biblioteket, krypa upp i en skön soffa och låta dig uppslukas av berättelsen i lugn och ro. Jag hoppas att ni får många och trevliga lässtunder tillsammans. Lena Pettersson
3
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.33
Sida 4
Innehållsförteckning Se upp för miljonerna AV ULF NILSSON s 7
För alltid Milena AV PER NILSSON s 12
Tsatsiki och Retzina AV MONI NILSSON-BRÄNNSTRÖM s 19
Drakskeppet AV MAJ BYLOCK s 29
Den fantastiska räven AV ROALD DAHL s 39
Gummi-Tarzan AV OLE LUND KIRKEGAARD s 49
Snögrottan AV LAURA TRENTER s 63
Ronja Rövardotter AV ASTRID LINDGREN s 77
Mod Matilda Markström AV ANNIKA HOLM s 90
En plats i laget AV CATHARINA GÜNTER-RÅDSTRÖM s 105
Spring! Fanny, spring! AV J R GARDINER s 115
Dårfinkar och dönickar AV ULF STARK s 125
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 5
Vän eller förrädare AV MECKA LIND s 140
Sejtes skatt AV MONI NILSSON-BRÄNNSTRÖM s 156
Huggaren AV ANNA-LENA WÄSTBERG s 170
Danny bäst i världen AV ROALD DAHL s 189
Mor är ingen häxa AV OLOV SVEDELID s 202
Farväl Stureby AV ULF STARK s 214
Sadako och de tusen papperstranorna AV ELEANOR COERR s 226
Slottet brinner AV OLOV SVEDELID s 235
Eldens hemlighet AV HENNING MANKELL s 245
Klappjakten AV AIDAN CHAMBERS s 260
En ö i havet AV ANNIKA THOR s 274
Frida med hjärtat i handen AV TORUN LIAN s 288
Kensukes rike AV MICHAEL MORPURGO s 300
5
Antologi3
5.0
med inneh책ll
06 09 01
14.34
Sida 6
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 7
Se upp för miljonerna AV ULF NILSSON
Hur gör man gratis reklam?
Det var så vackert och det var så fint i den lilla skokartongen. Jag hämtade maskrosblad och Werner åt av hjärtans lust. – Nu ska vi göra affärer! sa J P. Det gäller bara att hitta folk som vill köpa marsvinsungar ... – Vi kan sätta in en annons i tidningen, sa jag. – För dyrt! sa han. Nej, jag måste nog använda ett av mina specialknep. Låna mig din femma. Och stanna kvar här och passa Werner. Han gav sig av. Jag stängde till lådan så att de små inte skulle rymma. Så smög jag efter J P. Jag ville ju se vad det var för hemligheter han hade ...
7
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 8
• SE UPP FÖR MILJONERNA •
Först gick han runt ICA-affären för att kontrollera att jag inte följde efter honom. Jag låg i buskarna och spanade. Sedan gick han fram till papperskorgen utanför telefonkiosken. Papperskorgen? Han rotade länge och till sist fann han en gammal tidning. Han visslade för sig själv. Jag måste smyga närmare för att se vad han gjorde. Jag hade tur. Jag kunde gömma mig bakom telefonkiosken. Nu var jag riktigt nära. J P visslade för sig själv. – Marsvin, marsvin, marsvin, muttrade han. Jaha! Elva trehundrafyrtiosex! Han knölade ner tidningen i papperskorgen och gick in i telefonkiosken. Jag skyndade runt på baksidan och drog upp tidningen igen. Jag upptäckte annonsen på en gång:
Men nu blev det ju alldeles fel! Han borde letat efter en annons med ”Marsvinsungar köpes”. Och den där tidningen var ju gammal. 8
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 9
• SE UPP FÖR MILJONERNA •
Varför skulle han ringa på den annonsen? Marsvinsungar skänkes! Vi ville ju inte ha fler marsvinsungar! Han gjorde allting bakvänt. Jag smög tillbaka till telefonkiosken och satte mig på huk på baksidan. Jag hörde hur han visslade lite. Nu svarade någon i telefonen i andra ändan. – Är det Kalle? God dag, god dag, mitt namn är J P Granblad. Jag ringer angående annonsen igår. Jaså, alla ungarna är borta. Mhm, det brukar bli så. Söta små ungar. Vad höll han på med egentligen? – Nu är det så här, fortsatte han. Jag har fem stycken små söta marsvinsungar som jag vill skänka bort till trevliga djurvänner. Jag tänkte att om du skrev upp telefonnumren till dem som inte fick några ungar igår? ... Det gjorde du! ... Ja, men då kunde ju jag skänka ungar till dem. Ja, jag har en penna, jag skriver. Han visslade, den skurken! Han bara lurades! Inte tänkte han skänka bort några marsvinsungar! Jag hörde hur han därefter ringde nummer efter nummer. Han lät så glad och så falsk. – Ja, jag hörde att ni ville skaffa ett marsvin. Trevlig hobby! Nu är det så, att det är slut på gratismarsvinen. Men det finns ungar av en finare ras som kostar hundra kronor styck. Ja, det är billigt! Vad får man för hundra kronor idag! 9
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 10
• SE UPP FÖR MILJONERNA •
Oh, han pratade och pratade. Han malde på som en riktig försäljare. Visst var det fiffigt att använda annonser som han gjorde. Gratis blev det ju. Han hade alltså ringt upp Kalle som ville ge bort marsvinsungar och som hade satt in en annons i tidningen dagen innan. Massor av människor hade ringt till Kalle. Kalle hade väl skrivit upp dem på en lista. Och sedan hade han delat ut ungarna till dem som ringt först. Nu hade han alltså några telefonnummer till folk som blivit utan marsvinsungar. J P hade fått reda på numrena ... – Ja, kom ner till ICA-affären och betala hundralappen, så levererar vi ungen senare, när den är avvand från mamman. Mhm, så fort som möjligt ... Jag smög tillbaka för att passa marsvinen. Nu visste jag vad J P var för en lögnare! Han kom tillbaka och flinade mot mig. Hans leende var lika vasst som hans näsa. Först tänkte jag säja till honom att jag inte ville vara med längre. Sedan blev jag ändå nyfiken. Jag ville se vad det var för lurendrejerier han hade i bakfickan. Vi satt på bänken utanför affären och vilade. När den förste kunden hade kommit och betalat sin hundralapp, köpte vi varsin glass. – Man ska inte betala dyra annonser för att göra reklam för sig. Man måste vara lite fiffig, fast jag vill inte avslöja hur, hehe. Det handlar om att få tag på rätt information. – Rätt information? 10
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 11
• SE UPP FÖR MILJONERNA •
– Vi ville ju få namnen på alla de som ville ha ett marsvin. Det är rätt information för oss. Nu var klockan två och solen stod högt på himlen. Vi hade fått in fem hundra kronor. Det gick lite långsamt att tjäna den där miljonen. Vi skulle ju vara färdiga klockan sju ... Det går alltid långsamt i början men sedan tar det fart, sa J P lugnt.
11
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 12
För alltid Milena AV PER NILSSON
Måndag
På måndagen i skolan hände två saker som aldrig hänt förut. Det första var att Milena vände sej bort. Hon sa inte hej till mej på morgonen. Och när vi satt i klassrummet var det som om hennes ögon inte såg mej. Jag vände mej bakåt mot Milena flera gånger men jag lyckades inte fånga hennes blick. Det var som om jag inte fanns för henne. Och på rasterna stod hon tätt tillsammans med de andra tjejerna, och i matsalen satt hon tillsammans med dem. Det fanns ingen plats för mej. Det kändes underligt. Jag började frysa fastän det var varmt och soligt. När skolan var slut för dagen skyndade jag mej ut ur klassrummet. Jag stod och väntade vid staketet när Milena kom gående över skolgården. – Hej, sa jag. Då vände hon och gick åt andra hållet. Jag stod kvar som förstenad och stirrade efter henne. Vad var det som hände? Plötsligt stod Helena framför mej. – Om du står och gapar så där kan getingarna flyga in och sticka dej på tungan och då sväller den upp så att du inte kan andas och då dör du. 12
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 13
• FÖR ALLTID MILENA •
Jag stängde munnen. – Duktig pojke, sa Helena och gick förbi mej. Sedan kom Krille. – Har du lust att hänga med hem? frågade han. Jag bara skakade på huvudet. Kände att om jag försökte säga något så skulle jag börja gråta. Jag stod kvar. Skolgården började bli tom nu. Där kom Fredrik ut genom porten. Han tittade sej omkring och fick syn på mej. – Tufft, sa han när han kommit fram. Jag kikade på honom genom en tunn slöja av tårar. – Jag hörde att Milena gjort slut, fortsatte Fredrik. Tufft. Men du David, det finns ju så många brudar, strunta i Milena. Jag kände hur en ilska började växa i mej, ända nere från fötterna kom den och den steg i mej medan Fredrik fortsatte babbla. – Helena är ju ledig till exempel, sa han. Fast då behöver du en pall förstås. Eller en liten stege. Om du ska nå upp och pussa henne alltså ... Det var precis när Fredrik börjat fnissa åt sitt eget skämt som jag klippte till honom. Ilskan svämmade över. Pang. Min knytnäve flög iväg och landade på hans kind och näsa. Pang. Aj. Jag är inte en sån som slåss. Jag har aldrig slagit någon med knuten hand förut, jag har aldrig slagit någon i ansiktet, åtminstone inte sedan jag var liten och lekte i sandlådan. När det blivit slagsmål har jag alltid gått åt sidan. 13
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 14
• FÖR ALLTID MILENA •
Men nu slog jag, och Fredrik föll. Slaget var inte hårt, jag liksom hejdade mej precis när min hand nådde hans kind. Han var så mjuk i skinnet. Nej, han föll nog mest för att han blev överraskad. Jag stod kvar och tittade på honom. Jag var förvånad, det var som om jag inte fattade vad jag gjort. Jag tittade på min hand också. Aj. Det gjorde ont och det var lite blod på två av knogarna.
Jag blåste på handen. – Du är ju inte klok, du ... När Fredrik tittade upp såg jag att han blödde näsblod. Han glodde på mej och sa en massa fula ord medan han reste sej från marken. Först trodde jag att han skulle hoppa på mej, men han vände sej bara om och lufsade därifrån. 14
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 15
• FÖR ALLTID MILENA •
En liten blodfläck blev kvar i gruset. Jag ryckte på axlarna och tänkte: Det är inget synd om honom. Han får skylla sej själv. För ett kort ögonblick kände jag mej lite uppiggad av att ha slagit Fredrik, men sedan kom jag ihåg vad han pratat om, och då blev jag ledsen igen. Fröken ringde samma kväll. – Nu blev jag förvånad, sa mamma till mej när hon lagt på luren. Jag väntade på fortsättningen. – Jag trodde inte du brukade slåss, sa mamma. – Det gör jag inte heller, sa jag. Men jag klippte till Fredrik idag. Han var dum. Mamma nickade. Sedan betraktade hon mej noga. – Behöver jag bli bekymrad? frågade hon. Jag skakade på huvudet. – Bra, sa mamma. Du ska prata med Fredrik och fröken i morgon bitti. Jag nickade. Sånt är hon bra på ibland, mamma. Visst kan hon vara tjatig och nyfiken. Men ibland är hon bra på att inte fråga för mycket. När mamma satt framför teven sen smög jag ut i köket och ringde till Milena. När hon hörde min röst la hon på luren. Jag blev stående en lång stund. Jag bara stod där och glodde på telefonen. 15
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 16
• FÖR ALLTID MILENA •
Tisdag
Ja, redan på morgonen satt fröken och Fredrik och jag i mjuka fåtöljerna i mötesrummet på skolan. – Han retades och jag slog till honom, sa jag. – Jag retades inte, vi bara snackade, sa Fredrik. Hans näsa var röd. Sedan pratade fröken en lång stund, och sedan skulle jag be om förlåt för jag fick inte slåss även om Fredrik hade sagt dumma saker. – Jag sa inga dumma saker, sa Fredrik tjurigt. – Seså, fram med händerna nu, bestämde fröken. – Förlåt, sa jag och skakade Fredriks näve. – Mm, sa han och såg sur ut. Jag menade inte så mycket med mitt förlåt. Jag ångrade mej inte. Jag brydde mej inte om Fredrik. En smäll på nosen hade han gjort sej förtjänt av. Antagligen skulle han hitta på nåt sätt att hämnas på mej, men det bekymrade mej inte heller. Nej, det var någon annan jag tänkte på. Hela tiden. Det var någon annan som fyllde mina tankar helt och hållet. Just det. Milena. Milena, min älskade kära. Men jag kunde inte nå fram till Milena längre. Det var som om hon varken såg eller hörde mej. Det var som om jag inte fanns för henne. Och varje rast stod Milena längst in i en klunga av tjejer och jag kunde inte komma henne nära. Och när skolan slutade försvann hon bara. Plötsligt var hon bara borta. 16
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 17
• FÖR ALLTID MILENA •
Alla tjejerna verkade liksom ta hand om Milena. Och det konstiga var att alla killarna började komma fram till mej. Annars är jag ju mest med Krille. Men nu kom alla killarna och skulle prata killprat och ville att jag skulle hänga med på olika killsaker. Underligt. Vad var det som hände? Vad var det som hänt? 17
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 18
• FÖR ALLTID MILENA •
Jag gick hem och stängde in mej på mitt rum. Där satt jag och frös och rös och tänkte på Milena. Jag tänkte på saker jag skulle vilja säga till Milena. – Milena, dina ögon är två svarta solar som lyser upp mitt liv. – Milena, min älskade kära, jag kommer att älska dej i evighet. – Milena, när jag tänker på dej blir jag het som en grekisk sandstrand. Det är ju inte sånt jag brukar säga till Milena. Vi pratar inte om kärlek. Vi pratar mest om Busan eller om Milenas lillasyster Sanja eller om vad vi har i läxa. Men nu tänkte jag: Om bara Milena kommer tillbaka till mej så ska jag säga det där. Det vackraste ska jag säga. Men vad var det som hänt? När vi käkade kvällsmat frågade jag mamma: – Varför skilde ni er? Du och pappa alltså. Hon tuggade ur och la huvudet på sned. – Kärleken tog slut, sa hon. Man kan inte leva tillsammans utan kärlek. Det går inte. Det var allt hon sa. Och jag började fundera förstås. Tar kärleken alltid slut? Förr eller senare. Men hade pappas kärlek också tagit slut, eller var det bara mammas? För min kärlek till Milena har ju inte tagit slut. Min kärlek till Milena kommer aldrig att ta slut. Den kommer att vara för evigt. Eller åtminstone tills solen slocknar och hela jorden blir en isöken. 18
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 19
Tsatsiki och Retzina AV MONI NILSSON-BRÄNNSTRÖM
Snatta
– Sacke, ska du hänga med till Åhléns? frågade Stoffe. Han satt i korridoren och väntade på Robin som inte skulle sluta förrän om en lektion. Robin gick i sexan men han och Stoffe var kompisar ändå och väntade på varandra efter skolan. 19
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 20
• TSATSIKI OCH RETZINA •
– Kan jag väl, sa Tsatsiki som inte hade något att göra. Per Hammar hade gått hem med Victor. Tsatsiki hatade Victor och han hatade Per Hammar. Tsatsiki hade trott att de menade Åhléns vid Fridhemsplan, men de menade stora Åhléns på stan. Dit fick Tsatsiki inte åka själv, men det tordes han inte säga, då hade de tyckt att han var barnslig och töntig. Tsatsiki ville inte vara barnslig och töntig. Det kunde han bara vara med Per Hammar. – Jag har inga pengar till bussen, försökte Tsatsiki. – Du kan få åka på min remsa, sa Stoffe. – Bra, sa Tsatsiki och hoppades att morfar skulle komma ut från Polhem och rädda honom, för busshållplatsen låg precis mitt emot restaurangen. Men ingen morfar dök upp, och snart satt Tsatsiki på 52:ans buss på väg till stan. Stoffe och Robin var ofta på stan, berättade de. Först gick de till TV-spelsbörsen och kollade begagnade spel. Det var en bra affär, för där fick man spela gratis. Länge stod de där och spelade innan det var dags för Åhléns. Stoffe skulle köpa en present till sin mamma som fyllde år dan därpå. – Vad önskar hon sig då? suckade Tsatsiki och satte tillbaka stekpannan på sin plats. Att köpa present till Stoffes mamma var inte det lättaste. Hon hade redan allt enligt Stoffe. Ändå fanns det minst hundra miljoner olika saker på varuhuset. 20
Antologi3
5.0
med innehåll
06 09 01
14.34
Sida 21
• TSATSIKI OCH RETZINA •
– Smink då? sa Robin när de kommit ner på bottenvåningen igen. Där fanns smink i långa banor. – Eller en bok? föreslog Tsatsiki. Först gick de och kollade sminket. Smink var verkligen dyrt! En liten penna kunde kosta över hundra kronor. Tsatsiki förstod inte hur tjejer hade råd. Morsans svarta ögon måste kosta en förmögenhet. En förmögenhet som hon tvättade bort varje kväll. Och hon som tyckte att dataspel var dyrt! – Äh, vi går till böckerna, sa Stoffe efter en stund. Robin höll nästan på att fnissa ihjäl sig. Böcker var också dyrt, jättedyrt! Kokboken som Stoffe valde kostade trehundrafemtio kronor. Tsatsiki visste att Stoffe var rik, han hade bara inte fattat hur rik förrän nu. Stoffe böjde sig ner för att knyta skon, Tsatsiki gick och ställde sig i kassan. Där var det kö. Plötsligt kom Robin springande, efter kom Stoffe. – Sacke, kom igen nu! skrek Stoffe när han passerade Tsatsiki. – Men boken då? frågade Tsatsiki. – Skit i den! skrek Stoffe. Kom nu! Det var första gången Tsatsiki var med och snattade. Fast det var inte förrän Stoffe visade sitt byte på bussen hem som Tsatsiki förstod vad som hade hänt. I Stoffes rygg21
Omslag ZOOM Antologi:Omslag ZOOM Antologi 2013-03-08 15.34 Sida 1
Antologin innehåller 25 berättelser om flickor och pojkar i 10–13-årsåldern. Berättelserna är utdrag ur böcker, som duktiga författare skrivit. Här får man skratta och gråta, rysa och mysa, känna och tänka efter. Läs berättelserna tillsammans och samtala sedan om innehållet och texten. Låt även berättelserna bli utgångspunkt för eget skapande. Till antologin finns också en lärarhandledning och tre elevböcker. Berättelserna finns även inlästa på cd-skivor.
ISBN 978-91-622-5788-0
(523-2228-4)
9
789162 257880