Preventivmedel

Preventivmedel Här presenteras de preventivmedel – hormonella metoder, barriärmetoder och övriga – som finns på den svenska marknaden i dag. Denna upplaga är reviderad av Lena Marions, docent vid Karolinska institutet, Södersjukhuset.

ISBN 978-91-7205-995-5

9

789172 059955

Innehåll  2  Det goda skyddet  3 Befruktning

  5  Hormonella preventivmetoder  5  P-piller (kombinerade)  9  P-plåster 11  P-ring

14  Mellanpiller 15  Minipiller 15  P-stavar

17  P-spruta 18 Spiraler

18  Hormonspiral

20  Kopparspiral 21 Barriärmetoder 21  Kondom 23  Pessar

24  Manlig sterilisering 25  Kvinnlig sterilisering 27  Övriga preventivmetoder 27  Avbrutet samlag

28  Rytmmetoden (säkra perioder) 30  Amningsmetoden

31  Akutpreventivmedel (”dagen efter”) 31  Akut-p-piller

32  Akutspiral 33  Vart vänder man sig? 33 Webbadresser

1

Det goda skyddet

2

”Hellre kärlek utan barn än barn utan kärlek” är ett uttalande som knappast uppfattas som särskilt kontroversiellt i dag – men för mindre än nittio år sedan sattes upphovsmannen Hinke Berge­ gren i fängelse. Hans brott var att han visade upp kondomen som vapen mot fattigdom, sjukdomar och förtryck. (Lex Hinke hette lagen som förbjöd information om kondomer åren 1911– 1938.) För hundra år sedan var fattigdomen fortfarande utbredd. Tungt arbete, brist på mat och sömn, många barn och trångboddhet hörde till vardagen för stora delar av den svenska befolkningen. Sjuklig­ heten var stor liksom dödligheten – inte minst bland kvinnor och barn i samband med förlossningar. Sexuellt överförbara sjukdomar härjade i Europa och Sverige var inget undantag. Denna nöd födde behovet av upplysning. Upplysningspionjärerna såg kunskap som möjlighet för den enskilda människan att själv påverka sin hälsa, till exempel genom att kunna välja antal barn och genom att kunna undvika smitta. 1933 startade eldsjälen Elise Ottesen-Jensen tillsam­ mans med några läkare och några enskilda fackklubbar RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, som verkade för att sprida preventivmedel och kunskap om preventivmetoder, sexualunder­ visning i skolan, fria aborter och avkriminalisering av homosexu­ alitet. Sedan dess har nya preventivmedel hunnit spridas på markna­ den, liksom nya kunskaper om de äldre metoderna. Grundtanken med upplysning om preventivmedel är fortfarande att ge varje människa kunskap så att var och en kan välja den preventivmetod som passar bäst. Behoven ser olika ut – preventivmetoden ska ge skydd mot oönskad graviditet och eventuell abort, ge säkrare sex, det vill säga skydda mot sexuellt överförbar smitta och bevara fruktsamheten

och den sexuella lusten. Vad som passar bäst är individuellt och varierar med livssituationen. Något hundraprocentigt säkert preventivmedel finns inte men alla preventivmetoder är säkrare än ingen metod. Periodvis kan en kombination av metoder vara det bästa. I den här skriften presenteras de preventivmedel som finns på den svenska marknaden i dag, deras fördelar och nackdelar.

Befruktning I mannens kropp produceras nya spermier (sädesceller) under i stort sett hela hans livstid, sedan han blivit könsmogen. Sper­ mierna bildas i testiklarna i pungen. Där produceras också det manliga könshormonet testosteron, som är en svag anabolsteroid, nödvändig för spermiebildningen. I kroppen förekommer olika slags anabola steroider naturligt – tillförs fler störs produktionen av testosteron och på sikt kan även spermieproduktionen påver­ kas. Det tar drygt två månader för spermierna att bli fullt utveck­ lade. Cirka 150 miljoner spermier bildas dagligen. De förs från testiklarna genom sädesledarna och blandas med sädesvätska från prostatakörteln och sädesblåsorna. En sädesuttömning innehåller i allmänhet flera hundra miljoner spermier. Spermier kan hålla sig levande i kvinnans äggledare upp till fem dagar. Vid befruktning smälter mannens spermie samman med kvinnans äggcell. Kvinnan föds med hundratusentals ägganlag och sedan bildas inga nya. De mycket små ägganlagen ligger i äggstockarna, som finns långt nere i bäckenet, en på vardera sidan om livmodern. Liv­ modern ser ut som ett litet uppochnedvänt päron. Den nedersta delen, livmodertappen, kan kännas högst uppe i slidan. Från livmo­ derns övre del löper de två äggledarna ut mot äggstockarna.

3

4

Sedan menstruationerna blivit regelbundna lossnar vanligtvis en äggcell från någon av äggstockarna. Ägglossningarna styrs av hormon. Kvinnan har två könshormon, östrogen och gulkropps­ hormon, progesteron, som bildas i äggstockarna. Äggcellen fångas upp av någon av äggledarna, som för äggcellen till livmodern. Äggcellen lever bara ett dygn. Om ingen befrukt­ ning skett minskar gulkroppshormonet kraftigt efter två veckor. Detta framkallar en blödning – menstruation – från livmodern. När mannen får utlösning under samlag når spermierna snabbt äggledarna via slidan och livmodern. Spermier kan ligga kvar i liv­ modern och/eller äggledarna upp till fem dygn. Om ägglossning sker under den tiden kan ägget befruktas. Befruktningen kan alltså ske genast, men också ett till flera dygn efter samlaget. En eventuell befruktning sker vanligtvis i äggledaren. Det be­ fruktade ägget leds sedan ner till livmodern, där det inplanteras cirka en vecka efter ägglossningen. När ägget har befruktats kom­ mer ingen mens, eftersom kroppen då fortsätter att producera gul­ kroppshormon. Ägglossningen kan inträffa när som helst efter den föregående menstruationen. Fem procent inträffar till och med under själva menstruationen! Vid oregelbunden mens är det därför omöjligt att säga när nästa ägglossning ska ske. Det finns i dag flera effektiva preventivmetoder för kvinnor att välja mellan medan det för män fortfarande endast finns kondom. De mest effektiva preventivmetoderna är de som kräver minst av användaren vilket är de långverkande metoderna som spiral eller p-stav. Det är av största vikt att en rådgivning fokuserar på att hitta den preventivmetod som passar varje enskild kvinna. Därför krävs det att det finns många olika metoder att välja på. Nedan be­ skrivs hormonella preventivmetoder, spiraler, barriärmetoder samt övriga metoder.

Hormonella preventivmetoder Hormonella preventivmetoder finns i dag som p-piller, p-plåster, p-ring, p-stav, p-spruta eller hormonspiral. De är antingen kombi­ nerade metoder som är en kombination av de kvinnliga könshor­ monerna östrogen och konstgjort gulkroppshormon (gestagen) eller så kan det vara enbart gulkroppshormon.

P-piller (kombinerade) Det finns många olika sorters kombinerade p-piller, med olika mängd och olika varianter av hormon. Alla fungerar i princip på samma sätt – de förhindrar ägglossningar så att befruktning inte kan ske. Äggstockarna får vila, på samma sätt som när kvinnan är gravid eller ammar. P-piller påverkar också livmoderhalsens sekret som blir för segt för spermierna att ta sig igenom. P-pillerbehandlingen startar i regel i samband med mens – förs­ ta tabletten tas på första menstruationsdagen. Det går att börja utan att invänta mens men ska då inte räkna med att tabletterna skyddar mot graviditet förrän det gått ungefär tio dagar och då behövs ett kompletterande skydd, till exempel kondom. Man kan också börja direkt efter en abort eller missfall eller i samband med att man tagit akut-p-piller. En p-pillerkarta kan innehålla olika antal aktiva piller. Det kan vara 21 eller 28 tabletter i kartan, varav de sista två, fyra eller sju inte innehåller hormoner. Eftersom det varierar är det viktigt att du känner till just hur dina piller fungerar. Många p-pillersorter har samma mängd hormon i varje tablett och alla tabletter har samma färg. Andra p-pillersorter har olika mängd hormon i tabletterna vilket markeras med olika färg på tabletterna. Tablettkartor med 3–4 olika färger och tre olika hor­ monmängder kallas ofta trefaspiller. Alla p-piller ger skydd mot graviditet också under den tablett- eller hormonfria veckan. Under den tiden får kvinnan i allmänhet en blödning från livmodern.

5

Om extrablödningar uppträder eller om blödningen uteblir kon­ taktar man sin barnmorska/läkare. Om man har ett p-piller som innehåller samma hormonsammansättning i varje tablett kan man hoppa över de hormonfria tabletterna och därmed undvika sin mensblödning. Det är inte farligt att inte få blödning när man an­ vänder p-piller under förutsättning att man tagit sina tabletter och därmed kan utesluta en graviditet. Förmågan att bli gravid återkommer direkt när kvinnan slutat med p-piller. Hos några kvinnor kan dock första ägglossningen och första mens dröja några månader. P-piller orsakar aldrig ste­ rilitet. 6 SÄKERHET

Om kvinnan använder p-piller enligt föreskrift är det ett mycket säkert preventivmedel. På ett år blir mindre än en kvinna av 100 gravid trots p-piller. Vid felaktig användning minskar säkerheten. Tabletterna bör tas vid ungefär samma tid varje dag. Går det mer än 36 timmar (12 timmars glömska) mellan två tabletter behövs kompletterande skydd (till exempel kondom) under en vecka. Of­ tast ger kombinerade p-piller gott skydd mot graviditet även om kvinnan glömmer en tablett men det är viktigt att inte göra up­ pehållet mellan tablettkartorna för långt. Kräkning eller diarré kan göra metoden osäker och kompletterande skydd behöver användas följande vecka. Man kan också överväga akutpreventivmedel om man haft oskyddat sex. Vissa mediciner påverkar effekten av p-piller. Man diskuterar alltid detta med sin barnmorska eller läkare innan p-pillerbehand­ ling kan börja. Extrablödningar kan vara tecken på försvagad effekt, men kan också vara orsakad av till exempel infektion, varför det alltid ska utredas.

FÖRDELAR

Kombinerade p-piller är ett mycket säkert preventivmedel, som inte stör samlaget. Kvinnan kan själv bestämma över sin fruktsamhet, som återkommer så snart hon slutar ta p-piller. Andra fördelar är: • Regelbunden menstruation med möjlighet för kvinnan att själv styra tidpunkt för mens. • Mindre mensblödningar och därmed minskad risk för blod­ brist. • Inga ägglossningssmärtor. Minskad risk för menssmärta. Kombinerade p-piller kan också ha gynnsam inverkan på kvinnors hälsa i flera avseenden, till exempel: • Minskad risk för cystor i äggstockarna. • Risken för äggledarinflammation minskar, något som har bety­ delse för kvinnans förmåga att bli gravid när hon vill det. • Minskad risk för sjukdomen endometrios (som bland annat kan orsaka starka buksmärtor i samband med mens). • Mindre risk för utomkvedshavandeskap (fostret växer utanför livmodern). • Mindre risk för cancer i äggstockar, livmoder och tarm. • Mindre risk för vissa ledbesvär. De flesta p-piller har också god inverkan på akne. NACKDELAR

P-piller ger inget skydd mot sexuellt överförbar smitta. De första månaderna med kombinerade p-piller har upp till 20 procent av kvinnorna övergående besvär med mellanblödningar. En del kvinnor kan också uppleva nedstämdhet och/eller mins­ kad sexuell lust. Bröstspänningar, lätt illamående och viktuppgång på grund av ökad aptit förekommer. Ett byte till en annan hormon­ kombination kan då upplevas fördelaktigt.

7

Preventivmedel

Preventivmedel Här presenteras de preventivmedel – hormonella metoder, barriärmetoder och övriga – som finns på den svenska marknaden i dag. Denna upplaga är reviderad av Lena Marions, docent vid Karolinska institutet, Södersjukhuset.

ISBN 978-91-7205-995-5

9

789172 059955