En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet!
”
Ur bibliotekstjänsts recension av tidigare upplaga (Anders Hellborg).
”
Friluftslivets pedagogik inkluderar inte bara naturkunskap, friluftsteknik och utomhuspedagogik utan också ekologi, humanekologi, geografi, miljö- och samhällsfrågor, historia, hälsa, biologi, slöjd och massor med praktiska aktiviteter – såväl för det tätortsnära som det fjärran friluftslandskapet. I denna reviderade och kompletterade femte upplaga av boken finns flera nya aktiviteter och texterna är anpassade till den moderna tidens friluftsliv.
längs vindlande åar och vandring mot blånande fjärran berg. Men det är också att kreta på en pinne, inte glömma regnstället och hitta hem. Kunskap blir detta när man med fantasi, fakta
och glimten i ögat nyttjar alla våra friluftsmiljöer: skogar, vatten, kuster, fjäll och den tätortsnära naturen. Känsla är att bada i kristallklart vatten långt ute
i skärgården och se molnen glida över himlen. Men också att få visa upp andra sidor av sig själv, att fascineras av sin egen kropp, myrans stretande och trädens rimfrost. Livskvalitet är att uppleva friluftsliv – just när man
gör det! Redaktörerna Britta Brügge, Matz Glantz och Klas Sandell representerar en lång erfarenhet inom undervisning (från förskola till högskola), ledarutbildning och forskning om friluftsliv, natursyn, utvecklingsfrågor och miljöengagemang. Tillsammans med medförfattarna: Patrik Grahn, Per Hedberg, Karl Erik Karlsson, Anders Nilsson, Kurt Olsson, Mikael Quennerstedt, Ronnie Ståhle, Stephan Svenning, Anders Szczepanski, Marie Öhman och Johan Öhman och i samarbete med Roger Isberg, Ebba Lisberg Jensen, Anders Johansson, Anna Malmström, Pernilla Ouis, Eva Sandberg, Peter Schantz, Ammi Wohlin och Petter Åkerblom
presenterar de här en unik och samlad kunskap inom detta kompetensfält.
Friluftslivets pedagogik
Det här är ett grundläggande läromedel i naturnära friluftsliv för exempelvis förskollärare, lärare, fritidsledare och naturguider men så mycket mera! Man kan hoppa in nästan var som helst i boken och bli både inspirerad och reflekterande inför någon aspekt på friluftsliv. Författarteamet lyckas verkligen med att få med alla delar av begreppet friluftsliv. En mängd konkreta aktivitetsförslag ges; det kan vara friluftsmatlagningstips, lekar med pedagogiska tankar, slöjdtips eller tips på hur man håller toarullen torr! En oerhört innehållsrik bok, men ändå lättläst och inspirerande. En självklar bok för alla ledare inom friluftsliv men också nyttig för alla som på egen hand vistas i naturen i något sammanhang.
b r ü g g e g l a n t z sa n d e l l
Friluftsliv är lägereldens gemenskap, paddling
Friluftslivets pedagogik
britta brügge matz glantz k l a s sa n d e l l
En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet
Best.nr 47-12268-4 Tryck.nr 47-12268-4
4712268_Brugge_Omslag-orig_tp.indd 1
4/28/18 6:56 AM
ISBN 978-91-47-12268-4 © Liber AB och författarna gemensamt, 2018 Redaktörer: Britta Brügge, Matz Glantz och Klas Sandell Illustrationer: Matz Glantz Grafisk form och ombrytning: Birgitta Dahlkild Projektledare: Maria Emtell Produktion: Lars Wallin Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2018 Femte upplagan 1
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.
Foto: Anders Johansson/ Friluften s. 6, 43, Glantz, Matz s. 11, 117, 190, 217, 243 Hadders, Anna//Regionsmuseet Kristianstad s. 47 Halling, Sven/Naturbild/Johnér s. 29 Hegart, Josef s. 214, 223 Lindborg, Hans s. 78, 210, 230 Lundborg, Camilla s. 153 Lundin, Fredrik s. 195 Löfqvist, Karl-Einar/Phoenix s. 63 Matton s. 99, 169, 203, 205, 232 Niemi, Tero/Naturbild/Johnér s. 138 Nilsson, Inge s. 141 Olausson, Daniel/Mediatales s. 7, 49, 55, 61, 133, 160, 198 Sandell, Klas s. 79, 110, 151, 158, 176, 200, 237 Shutterstock, omslagsbild, s. 72, 87, 165, 175, 241
Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Bakom denna bok står förutom författarna också Friluftsfrämjandet, Scouterna, Argaladei, Håll Sverige Rent, Centrum för naturvägledning, Skogen i Skolan, Naturskoleföreningen och Forum för utomhuspedagogik vid Linköpings universitet.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 2
5/3/18 7:09 AM
Innehåll Förord 5 Bokens aktivitetsförslag 6 Varm, torr, mätt och glad 7 – Om grundläggande friluftskunskaper britta Brügge
Varm och torr 7 Mätt 9 Hygien 13 Yxa, kniv och såg 14 Ljus och eld 16 Hitta rätt 18 Sova 21 Färd efter förmåga 22 Med oss 27 Från naturliv till friluftsliv 29 – Om människans långa historia i naturen klas sandell
Lundös norrudde 29 Behärska naturen? 31 Vinden friskar i – en brytningstid 34 Friluftsstilar och friluftsmotiv 37 Naturens värde och bruk 48 Pedagogik, didaktik och ledarskap 49 – Om didaktik och att vara lärare och ledare i naturen britta Brügge och anders szczepanski
Låt naturen bli en möjlighet 49 Utomhusundervisningens didaktik 51 Att vara friluftsledare – lärande utomhus 56 Gruppens friluftsliv 62 Om att gripa – för att begripa 68 Hajk 71 Utomhuspedagogikens rötter och grenverk 73
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 3
Ekologi, humanekologi och hållbar utveckling 79 – Om grundläggande naturkunskaper klas sandell
Eko… 79 Hållbar utveckling 81 Min kropp – ett naturmöte 85 Landskapets historia 87 – Om grundläggande miljörelationer britta Brügge och klas sandell
Naturlandskapet 87 Kulturlandskapet 91 Bylandskapet 92 Landskapets modernisering 93 Från mångfald till enfald 99 Karaktärer 105 Djupa skogar 110 – Om skogen som landskap och friluftsmiljö britta Brügge och karl eric karlsson
Pengarnas, naturens eller friluftslivets skog? 110 Aspen berättar om naturens skog 112 Friluftslivets skog 115 Tall och gran 120 Björken 122 Bok- och ekskog 124 Karaktärer 127 Våta vatten 133 – Om sjöar och vattendrag som landskap och friluftsmiljö kurt olsson
Sjöar och mossar 133 Näringsfattiga sjöar 137 Näringsrika sjöar 140 Strömmande vatten 143 Kanotvågen 144 Karaktärer 146
5/3/18 7:09 AM
Vida kuster 151 – Om kusterna som landskap och friluftsmiljö
Friluftsliv och miljöpedagogik 222 Friluftslivets miljöpedagogik i praktiken 228
ronnie ståhle och klas sandell
Våra kuster 151 Kustens naturtyper 152 Strändernas växter och djur 156 Friluftsliv vid kusten 158 Karaktärer 161 Höga fjäll 165 – Om fjällen som landskap och friluftsmiljö anders nilsson och klas sandell
Fjällandskapet 165 Från fjällbjörkskog till högfjäll 166 Samerna 169 Får alla plats? 171 Karaktärer 172
Tätortsnära friluftsliv 175 – Om tätorterna som landskap och friluftsmiljö matz glantz, patrik grahn och per hedberg
Från landsbygd till stadsliv 175 Stadens natur 179 Naturnära lek- och lärmiljöer 182 Friluftsläger 191 Naturskolor 197 Karaktärer 201 Friluftsliv, hälsa och livskvalitet 203 – Om friluftsliv som metod för hälsa mikael quennerstedt, marie öhman och johan öhman
Naturkontakt och hälsa 203 Perspektiv på hälsa 205 Friluftsliv och hälsa 210
Naturnära friluftsliv – en miljöpedagogik 217 – Om friluftsliv som metod för miljöengagemang klas sandell
Miljöfrågor och miljöengagemang 217 Gränslös miljö – men olika miljöproblem 220
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 4
Planera för friluftsliv 232 – Om att omsätta friluftsliv som pedagogik på olika sätt britta brügge, matz glantz och stephan svenning
Friluftslivets möjligheter inom olika ämnesområden 232 Att göra friluftslivet naturnära 234 Äta, elda och bo 236 Naturnära hantverk 240 Friluftsåret 248 Temadagar 250 Tillverka din egen friluftsutrustning 253 Allemansrätten 256 Mer inspiration 258 Om friluftsforskning 263 klas sandell
Register och förteckningar 269 Referenser 269 Bokens författare 274 Dikter och andra citat 275 Arter och karaktärer 279 Aktivitetstips 280 Fristående fördjupningsavsnitt roger isberg, Ebba Lisberg Jensen, Anders Johansson, Anna Malmström, Pernilla Ouis, Eva Sandberg, Klas Sandell, peter schantz, ammi wohlin, petter åkerblom och Johan Öhman
Mötet med den svenska naturen 46 Att vara vägledare 60 Ett torpäventyr 94 Sveriges första nationalstadspark 103 Skogen som lärmiljö 185 Kunskapslyftet 187 Naturvägledning – om att avslöja landskapets gömda berättelser 195 Upptäckarteknik 199 Naturmötens betydelse i utbildning för hållbar utveckling 230
5/3/18 7:09 AM
Förord vad den här boken erbjuder även relatera sin verksamhet till aktuella policydokument och läroplaner. Det gemensamma temat för bokens olika kapitel är behovet av både kunskap och känsla i friluftslivet som en pedagogisk metod. Kunskapen handlar om våra vanligaste landskapstyper, ekologiska sammanhang och typiska arter. Men lika viktig är en känsla för de historiska, sociala och pedagogiska sammanhang som friluftslivet ingår i. En fördjupad livskvalitet är både en del av detta friluftsliv och kan bli ett bestående resultat av denna pedagogiska metod. Inte minst hoppas vi att Friluftslivets pedagogik kommer att fungera som den där boken du i din yrkesverksamhet eller ditt ledararbete rycker till dig när du behöver säga något om ”träd” eller ”näringsfattiga sjöar”, behöver en avslutningsdikt eller en lek, något aktivitetsförslag kring ”elden” eller ”sopor”, eller några diskussionspunkter inför ett programinslag om ”vårt ansvar för miljön”.
Den här boken handlar om att använda utemiljön, natur- och kulturlandskapet och konkreta friluftsupplevelser som en pedagogisk metod. Den gavs ut första gången 1999 och har blivit så positivt mottagen att vi nu med glädje fått möjlighet att göra en femte, reviderad upplaga. Vår tids miljö- och naturresursproblem är givetvis en viktig orsak till intresset för att göra en bok om friluftslivets pedagogik – men minst lika viktiga motiv är den livskvalitet och de pedagogiska möjligheter inom många andra fält som friluftslivet erbjuder. I sin förlängning blir ett medvetet och naturnära friluftsliv en livsstil. Det blir ett fördjupat förhållningssätt till sig själv, sin kropp och den väv av natur och kultur som är vår omgivning. På så sätt knyter ett pedagogiskt medvetet friluftsliv ihop många av de kunskapsmål och attitydmål som bör genomsyra bl.a. barnomsorg, skola, fritidsverksamhet, föreningsliv och hållbar turism. Precis som en god friluftsupplevelse startar boken i behovet av grundläggande praktiska friluftskunskaper som gör det möjligt att reflektera över varför man är ute i naturen och vad det finns för pedagogiska värden i att vara där. Så följer fördjupningar i olika typer av friluftslandskap, liksom i friluftslivets specifika syften som hälsa och miljö. Viktigt för alla som arbetar professionellt inom detta fält är förstås att utöver
Utbildning är inte så mycket frågan om att samla så mycket som möjligt i en korg för egen del, utan snarare att utvidgas till att mer och mer leva i världen. Roger Isberg
– Lycka till, vi ses vid lägereldarna! Bänorp, Umeå och Äskholm februari månad 2018 Britta, Matz och Klas
5
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 5
5/3/18 7:09 AM
Bokens aktivitetsförslag I hela boken finns en mängd konkreta aktivitetsförslag. Alla förslagen finns uppräknade med markerade nyckelord i registret längst bak i boken. Aktiviteterna kan användas som delar av inlärningsmoment inom skola och förskola lika väl som i fritids- och föreningssammanhang. De går att anpassa för olika åldrar, målgrupper och situationer. Viktigt är att man använder övningarna, efter det man gjort dem, till reflektion och diskussion. Didaktik är den röda tråd som alltid ska finnas med i allt du gör. I kapitlen ”Pedagogik, didaktik och ledarskap” samt ”Planera för friluftsliv” kan du läsa mer om programplanering. Här finns även aktiviteter som är anpassade för olika årstider, teman och handens skaparglädje. Som grund för boken ligger bl.a. skolans läroplaner. Hållbar utveckling är ett nyckelbe grepp för dagens samhälle. Genom barnen formar vi morgondagen. Det är därför de måste ha kunskaper om och känsla för vår natur och kultur. Gemensamt för alla aktivitetsförslagen är att de vill ge dig inspiration och kunskaper för att pedagogiskt använda vår natur. Det handlar om: nyfikenhet, kunskap, miljöengagemang, livskvalitet och – inte minst – glädjen av att ”bara vara”. – God tur! 6
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 6
5/3/18 7:09 AM
Varm, torr, mätt och glad – Om grundläggande friluftskunskaper av Britta Brügge
Varm och torr Behovet av friluftsteknik
slag i resten av boken. Tänk också på att friluftsteknik lär man sig genom att leva friluftsliv!
I det här kapitlet tar vi upp en del grundläggande kunskaper om friluftsteknik. För även om friluftsliv definitivt inte bara är teknik så är det trots allt en del friluftstekniska kunskaper som krävs för att man ska kunna trivas ute i skog och mark. Den som är våt, kall och hungrig struntar fullständigt i alla vackra blommor, spännande torpruiner eller intressanta myror. Har man sedan också gått bort sig, eller skadat sig på yxan, kan friluftslivet tyvärr snabbt förvandlas till något negativt. Innehållet i kapitlet tar upp grundläggande kunskaper för i första hand friluftsliv i skogslandskapet under vår, sommar och höst. Successivt går vi igenom: kläder, mat och matlagning, personlig hygien, yxa, kniv och såg, eldning, orientering, övernattning, säkerhetsfrågor och utrustning. Mer kunskaper krävs för vatten, kust, fjäll och friluftsliv vintertid. Se alltså detta kapitel som en introduktion, som sedan på olika sätt fylls på genom olika programför-
Flerskiktsprincipen
Att hålla sig varm och torr är A och O för att trivas ute. Hemligheten med att hålla sig varm är att reglera klädseln så att man varken svettas eller fryser. Det gör man lättast genom att klä sig enligt ”flerskiktsprincipen”, som går ut på att ha flera tunna plagg i stället för ett tjockt. Kläderna ska vara lätta att ta av och på. Vid vandring eller andra kroppsövningar gäller det att hålla sig varm utan att svettas. Ta alltid på extraplagg för att behålla värmen när du rastar. Kläderna ska vara oömma, rymliga och praktiska. För att skydda mot blåsten bör man ha en vindtät jacka, anorak eller annat vindtätt skalplagg. I dag finns många olika bra material i konstfiber. Men många gånger är ylle eller bomull de bästa alternativen. Ylle håller värmen även när det blir vått och
7
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 7
5/3/18 7:09 AM
Påsigt
Vantarna ska ha så långa muddar att de värmer handlederna. Tumvantar är varmare än fingervantar. När du håller på med elden eller gör annat grovjobb så använd arbetshandskar. Halsduken har ventilationsfunktion. Med den reglerar du värmen. Börjar du frysa? På med halsduken! Är du för varm? Av med halsduken och öppna upp i halsen och värmen stiger uppåt och försvinner ut genom halslinningen. För att hålla fötterna varma och torra behövs kängor eller stövlar. Vilket man väljer är ofta en smaksak. Viktigt är dock att poängtera att friluftsliv fordrar att fötterna mår bra. Ett par lättare skor, typ sandaler, gymnastikskor eller mockasiner kan vara skönt att ha på lägerplatsen.
(om att sy packpåsar)
För att hålla ordning i packningen är det bra att packa i olikfärgade tygpåsar. Med knytbatik kan man enkelt få personliga mönster. Det finns tillfällen då man vill ha tag i något i packningen när det är mörkt. Då kan det vara bra att påsarna är av olika slags tyg så man med känselns hjälp hittar rätt. reflektion :
Att sy påsar till sina
matgrejor, toalettsaker, strumpor etc. är hantverk som man kan göra när man lärt sig att sy på symaskin. Påsarna hjälper till att hålla ordning på utrustningen både för nybörjaren och den vane friluftaren. En tygpåse kompletterad med en plastpåse fungerar bra för bl.a. torkad frukt, mjöl, kaffe och annat som behövs vid matlagning ute.Tygpåsen skyddar plastpåsen från att gå sönder. Även uppmuntrings-godis har sin givna plats i en specialdesignad tygpåse.
det är ett naturligt material som inte tär på våra resurser. Det finns såväl underkläder (som inte kliar!), som strumpor och tröjor av ull. Bomull är bra när den är torr. Nackdelen med bomull är att den drar åt sig fukt som sedan kyler. Genom att ha ett underställ som andas närmast kroppen är det lättare att hålla sig torr och varm.
Regnkläder
För att hålla sig torr när det regnar behöver man bra regnkläder. De finns i många olika kvaliteter och varianter. Det är behovet som styr valet. Vilket regnställ man än väljer är det viktigt att det ”andas” eller kan ventileras ordentligt. Gör det inte det blir man våt inifrån av kondensen som bildas genom kroppens egen värme. Tänk på att ta på regnkläderna innan regnet kommer! Det är genom att vara torr under regnstället som du håller dig varm. Ett par regnbyxor är också bra att dra på när du går ut i kvällseller morgondagg. När man klär sig för regnväder är det taktegelsprincipen som gäller: Regnbyxor-
Viktiga småsaker
Mössa, vantar och halsduk är viktiga plagg för att hålla sig varm. En yllemössa förstärkt med en vindtät mössa håller kölden borta länge. En stor del av kroppsvärmen försvinner genom huvudet där blodådrorna ligger ytligt. Talesättet ”ta på dig mössan när du fryser om fötterna” fungerar även i praktiken. Mössan kan också användas som nattmössa.
8
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 8
5/3/18 7:09 AM
Mätt
na över stövlarna. Jackan utanpå byxorna och sydvästens brätte utanpå halslinningen. Regnjackans regnhuva begränsar ofta rörel- Mat i rättan tid sefriheten, därför är sydvästen att föredra. Efter att hålla sig varm och torr är vatten och mat viktigast i friluftslivet. Att vara hungrig Att sitta på och under sätter ner både krafter och humör. Beslut För att inte bli kall när man sitter på marken som man fattar kan bli förhastade. Många är sittlappen en nödvändighet. Förutom den olyckor i friluftssammanhang har berott på köpta finns många andra varianter: tovad av brist på mat och vatten. Barn har invanda egenhändigt kardad ull, dagstidning i plast- mattider och är oftast mycket beroende av påse eller ett sönderklippt liggunderlag med dessa. Håll därför mattiderna även när ni är påsydd resår för att kunna hänga den om ute i naturen. Ha frukt i beredskap som mellanmål och reserv. Det är också viktigt att midjan, och som därför alltid finns med. Ett vindskydd eller en tarp i reserv, även du som ledare äter och dricker tillräckligt. vid dagsutflykter, är många gånger guld Man vet aldrig när något händer och man värt. Att trängas under det och sjunga sol- måste fatta viktiga beslut. Då får inte omskenssånger när regnet öser ner kan vara dömet vara avtrubbat på grund av hunger räddningen och blir ett mysigt friluftsminne eller vätskebrist! Det gäller att stanna i tid och inte först med hem. när man är hungrig. Då är det för sent! Att De viktigaste friluftsplaggen rasta och laga maten tar i regel minst 30–45 minuter. Ta därför för vana att ha den margi• Undertröja nalen när ni planerar aktiviteterna eller van• Skjorta dringen. Det är lätt att säga: ”Det är bara tre • Lättare jacka (anorak) kilometer kvar, vi knäcker det också innan vi • Trosor/kalsonger • Långbyxor (helst inte jeans som är svåra rastar!” För många är den sista kilometern den längsta i deras liv. Var också uppmärkatt torka om de blir våta) sam på att det är de starka som vill gå ända • Strumpor fram. De som inte har samma krafter har • Sockor ofta inte mod att protestera. • Stövlar (kängor) • Mössa • Extraplagg: Tröja (att ta på när man ras- Vatten – en förutsättning för liv tar), halsduk, vantar, långkalsonger (kan Det viktigaste för att vi ska må bra är vatvara bra även sommartid), regnkläder, ten. Vi behöver få i oss minst ca 2,5 liter vätska om dagen, i form av rent vatten, saft, lättare skor. soppa och dylikt. Fördela vätskeintaget över
Mångsidig bricka (om att tillverka en hajkbricka)
Hajkbrickan är ovärdelig i friluftsutrustningen. Man kan dessutom lätt göra den själv. Ta en plywoodskiva (ca 35x25 centimeter och 3–5 millimeter tjock, den ska passa i packningen) och runda till kanterna med sandpapper. Eventuellt kan den oljas (hälften linolja och hälften terpentin) eller lackas. Hajkbrickan kan användas till nästan allt. På hajkbrickan kan man med brännpenna bränna in fiaspel, luffarschack, måttangivelser eller sitt namn. Brickan kan även göras rund så att den passar i stormköket. Med urtag för handtaget och några hål i ena kanten kan man sedan också sila av pasta och potatisvattnet ur kastrullen. reflektion :
Eftersom hajkbrickan
är så användbar (allt från skärbräda till att gräva i snö) känner man extra glädje och stolthet över att ha tillverkat den själv. Den är enkel att göra. Man behöver inte ha några större slöjdkunskaper och man kan prova resultatet med en gång.
9
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 9
5/3/18 7:09 AM
Skogsgryta (om bra mat som är lätt att bära med sig)
Genom att använda hemtorkade ingredienser i friluftsmaten kombineras användning av riktiga råvaror och lätt packning. Förbered utfärden genom att torka grönsakerna till skogsgrytan. Väg ingredienserna före och efter torkning, då upptäcker du hur mycket vatten man bär på i onödan. Obs! Vid tilllagning med torkade grönsaker läggs grönsakerna i kokande vatten! Koka upp en liter vatten (för extra smak tillsätt en buljongtärning) och 2 tomater. Skala och skär 4 potatisar och 4 morötter i små bitar. Låt koka tills de är halvkokta. Tillsätt en strimlad purjolök samt en kaffekopp finhackade nässlor (godast är de späda nässlorna, men även toppbladen på större nässlor kan användas). Soppan kokas tills allt är mjukt. Salta och peppra. Använder ni torkade ingredienser: låt soppan stå och dra en stund innan den avnjutes. reflektion :
Tillagning av skogs
grytan innehåller olika arbetsmoment, vilket innebär att flera kan hjälpas åt att laga den. Det ger träning i samarbete, där man också gör något för andra. Förberedelserna (torkning eller skalning) synliggör också vad som finns i maten och gör den lättare att acceptera än maten som är färdiglagad.
dagen – drick ofta! Det är bättre att dricka varmt än kallt, även sommartid. (Varning för det iskalla fjällvattnet, som just då är en upplevelse, men som tar all energi du har för att värmas i magen. Drick lite i taget och värm i munnen.) Den som dricker för lite tycker ofta att allt är jobbigt, är ointresserad och grinig och klagar ibland på huvudvärk. Det är symtom som kan komma redan efter en halv dag med för lite vätska. Det är då viktigt att man dricker, även om man inte är törstig. Var extra uppmärksam under varma sommardagar!
är ju det vi vill: att barn ska bli självständiga och kunna klara sig ute på egen hand. Ofta är våra friluftsverksamheter så tidsbundna och späckade med program att maten serveras färdiglagad för annars hinner man inte med allt det som ledaren planerat. Men vad är egentligen viktigast: att träna sig i att elda och laga mat eller gå på tipspromenad? Måltider och matlagning är en naturlig och viktig del i friluftsverksamheten. Man gör något tillsammans och för andra och lär sig samtidigt hänsyn, medansvar och gemenskap. Att duka fint (även om det är på gräset), se till att alla äter samtidigt och Vad ska man äta? att fördela maten så att den räcker till alla Vad och hur mycket man ska äta beror på är en god träning. Det ger också tillfälle gruppen. Tonåringar äter mer än tioåringar. till en samhörighet som ofta går förlorad i Det viktiga för nybörjare är att man har mat mikrovågsugnarnas kök. Den gemensamma som alla äter och att den är lättlagad. Barn måltiden ger också tillfälle för ledaren att är ofta misstänksamma mot ovanliga mat- vara uppmärksam på att alla äter. Om nårätter, låt dem vara med vid tillagningen. För gon inte tycker om maten, se då till att han vana friluftare är det spännande att göra lite eller hon ändå får något i magen! (Smörgås extra och prova nya rätter. Men även med är bättre än tom mage.) en sådan grupp är det viktigt att ha lättlagad Genom maten har man möjlighet att och snabb mat i reserv. Efter en paddlingstur också få in lite kulturhistoria. Vad åt man i hällande regn är det skönt att fort få något förr? Hur förvarades maten när man inte varmt i magen. Rätt mat (och mattider) är hade frys? Vilka traditioner finns det omextra viktigt att känna till med tanke på dem kring olika maträtter? Varje landskap har som t.ex. har diabetes eller specialkost. sin landskapsrätt. Vilken är er? Matlagning – en del i programmet
Att kunna laga mat är viktigt för alla som bedriver friluftsliv. Därför bör man börja träningen så tidigt som möjligt. Även åttaåringar kan klara den egna matlagningen under betryggande handledning och med gott om tid. Att laga mat tar tid och det är viktigt att det får ta den tid som behövs! Det 10
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 10
5/3/18 7:09 AM
Enkla matlagningstips Stekpannebröd (om att grädda bröd i stekpanna)
1 tesked salt 3 teskedar bakpulver 3 deciliter rågmjöl 8 deciliter vetemjöl 5 deciliter filmjölk 75 gram margarin Blanda salt, bakpulver, rågmjöl och 5 deciliter av vetemjölet. Häll i filmjölken och blanda väl. Tillsätt det smälta margarinet och så mycket av mjölet att degen blir lättarbetad. Dela degen i småbitar och platta ut dem till så tunna kakor som möjligt (ju tunnare desto bättre). Grädda dem i het stekpanna. Undvik att ha mjöl i stekpannan
Torkad mat
Att torka sin egen mat är spännande! Allt kan torkas. Sommarens jordgubbar kan avnjutas under vinterhajken lika väl som potatis och purjolök ger en värmande soppa. Passa på att torka frukt och grönsaker när det är billigt, då sparar man många kronor. Varför inte försöka odla själv? Några råd vid torkning: Använd alltid färska förstklassiga råvaror. Skär frukt och grönsaker i små bitar. Ju mindre, desto for-
tare går torkningen. Rotfrukter bör förvällas (kokas halvmjuka) innan de torkas. Torkning kan göras inom- eller utomhus, men det som ska torkas ska vara upphängt eller utbrett så att luften kommer åt. Platsen ska vara varm, mörk, torr och luftig. Frukt och bladgrönsaker kan torkas i solen när det är vackert väder. Man kan även använda olika värmekällor, t.ex. intill värmepanna, vid element, ovanpå kylskåp eller i en vanlig ugn. Obs! Vid ugnstorkning måste ugnsluckan stå på glänt, så att luftfuktigheten försvinner. Lägg det som ska torkas om möjligt på galler. Ugnen bör inte ha högre värme än 50 grader C. För en del grönsaker, t.ex. tomater, blir resultatet bäst om du börjar med att torka i ugn så att det mesta av vattnet försvinner.
eftersom bränt mjöl blir beskt. reflektion :
Stekpannebröd kan
vara ett alternativ till pinnbröd. Det går fortare att grädda, är lättare att få genomgräddat och är ett bra matbröd. Degen kan naturligtvis även gräddas på en väl värmd pinne som pinnbröd eller på en het sten.
Fruktspett (om att grilla frukt)
På en tunn pinne varvas bitar av banan, äpple och ananas. Spettet grillas över glöd. Extra gott blir det med choklad- eller kolasås. Fruktspett kan vara ett alternativ när man är ute och blir godissugen. forts.
▼
Nästan all mat kan lagas utomhus. Använd närproducerade råvaror i så stor utsträckning som möjligt! Egenhändigt gjort potatismos är ofta en positiv överraskning. Tar det egentligen tid att skala potatis? Till vad bör vi använda ”vår tid”?
11
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 11
5/3/18 7:09 AM
Pappersfisk (om att tillreda fisk i tidningspapper)
Rensa fisken (t.ex. gädda, större abborre, makrill, lax, torsk). Salta och fyll den med tomat och dill (går också bra med enris). Linda in fisken i flera lager våta tidningsblad. Ju större fisk, desto fler lager. Till en portionsstor fisk går det åt ca 6 tidningsblad. Lägg fiskpaketet i glöden. När tidningen är förkolnad är fisken färdig. reflektion :
Fisk lagad på det här
sättet är extra spännande att äta
När vet man att det är tillräckligt torrt? Rotsaker ska kännas riktigt hårda. Blad ska gå lätt att smula sönder. Stjälkar ska kännas som färskt trä. Bär ska vara hårda. Frukt bör oftast vara seg och läderartad. Vid tillagningen är det viktigt att man ”chockar” det torkade. Det innebär att hälla grönsakerna lite i taget i kokande vatten. Alternativet är att lägga dem i blöt flera timmar före användandet. Att torka sin egen mat är en spännande uppgift och blir roligare ju skickligare man blir.
för dem som inte gjort det tidiga-
Variation och reserv
re. Fyllningen kan varieras med det
Vid lägervistelser eller längre färder bör matsedeln vara så varierad som möjligt. Tänk på att ha reservmat för att hålla magarna i gång. Många får problem med sina magar vid miljöbyte och då kan katrinplommon ha en lösande effekt lika väl som blåbärssoppa kan stoppa upp. Att plocka fram godispåsen när det börjar kännas lite tungt är ett säkert sätt att göra sig populär. En uppmuntringspåse bör finnas med i packningen. Den kan innehålla russin, choklad eller annat godis som ger en extra energikick när blodsockerhalten börjar gå ner. I packningen bör även nödproviantpåsen finnas, med bl.a. chokladkakan som inte ska ätas upp under färden! Man vet inte förrän man kommit hem om den behövts! När friluftsköket är diskat och prylarna undanplockade – ta då och njut av chokladen i förvissning om att allt gått bra!
som man har med sig. Här finns det plats för egna kombinationer.
Ost på pinne (om ost och bacon över glöd)
Skär ost i kuber. Gör ”paket” av en ostkub och en bit bacon som lindas runt osten. Trä upp paketet på en tunn pinne och grilla tills osten börjar smälta.
Potatisomelett (om skinkomelett i potatis)
Till fyra personer: En stor potatis per person. Två skivor skinka, ett ägg, salt, peppar. Skär itu potatisen så att det blir ett ”lock”. Gröp ur potatisen och skär det urgröpta i små bitar tillsammans med skinkan. Vispa ägget lätt och tillsätt skink- och potatisröran, salta och peppra. Häll blandningen i potatisarna, sätt på ”locken” och ”lås” dem med ett par stickor. Placera potatisarna i
Mat och miljö
Genom maten kan vi närma oss andra viktiga områden som är angelägna för oss. Att få ett globalt perspektiv både på oss själva och människor i andra länder är inga svårigheter. I dag är andra seder och bruk inte långt borta. Tv serverar sina bilder direkt in i köket och det finns många tillfällen att ta upp och diskutera det vi ser. Från tanke till handling behöver inte steget vara långt! Maten kan också leda in på miljöfrågor. Vad gör vi för miljön? Handlar vi lokalt odlade grönsaker? Minskar vi transportbehovet genom att baka eget bröd? Lagar vi egen mat i stället för att köpa färdiglagat? Matlagning
Tillagningen av maten i friluftssammanhang sker vanligtvis över öppen eld eller på friluftskök. Dessa kan ha olika bränsle exempelvis gas, bensin, fotogen och sprit. Stormkök är ett av de vanligaste köken där bränslet är T-sprit. Det är även det kök som vållar mest olyckor. Några råd när man använder sig av friluftskök: • Ställ stormköket så att det står stadigt. • Lek eller spring inte där ni lagar mat. • Var alltid säker på att brännaren är utbrunnen och avsvalnad innan ni fyller på nytt bränsle. • Ta alltid ur brännaren med handen (utan handske) vid påfyllning. Då riskerar ni inte att brännaren är för varm, och inte heller att rödspriten slås bredvid och hamnar under köket, där den sedan lätt börjar brinna.
glöden. När ägget stelnat är anrättningen färdig.
12
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 12
5/3/18 7:09 AM
• En extra brännare kan bidra till säkerheten. Då finns det alltid en som är kall! • Använd bara vanlig rödsprit (T-sprit eller Tenol) • Förvara alltid rödspriten i en s.k. ”säkerhetsflaska”! • Skulle olyckan ändå vara framme: Släck lågan genom att kväva den! • Låt brännaren brinna ut när stormköket inte ska användas mer. Sprit som finns kvar i brännaren brukar oftast innebära spill i kastrullen som sedan förstör nästa måltid. Brännaren ska förvaras i särskild påse för att förhindra frätskador på aluminiumkastrullen (korrosion).
För att ta vara på materfarenheterna är det spännande med gruppens egen kokbok med egenhändigt prövade recept. Genom att lägga över ansvaret för maten på gruppen får man träning i att planera, göra inköp och ta hänsyn till de övriga. I matlagningen har också alla möjlighet att någon gång vara delaktiga.
Hygien Hur gör man?
Kissa, bajsa, tvätta sig … något naturligt man gör varje dag hemma. Men i skogen! Hur gör man? Det här är företeelser som för den vane friluftaren inte är något problem, men som för den oinvigde kan vara ett hinder och en orsak att inte följa med på utfärden. Därför är det viktigt att också lära ut hur man gör detta och samtidigt tala om vikten av hygien, inte minst vid matlagning. Förr grävde man ett stort hål som man satt över, på en trästock. Den här sortens kollektiva latriner är inte tillåtna. Väljer man kollektivtoaletter får man skaffa kartongtoaletter (eller andra alternativ) och göra en överenskommelse med kommunen om att de hämtar kartongerna eller göra upp om vart man ska leverera dem. För att få ett naturligt förhållande till toalettbesöken är det viktigt att berätta, både för barn och vuxna, hur man gör toalettbesök i friluftsammanhang. Placera bajsspaden (som man gräver hålet med) på en för alla känd plats. Som ledare – visa att du själv använder spaden!
Guidad bajstur (om att visa bra ställen att gräva och bajsa på)
Hur hittar man en toalett i skogen? Dela upp gruppen i en pojk- och flickgrupp. Bestäm åt vilket håll respektive grupp går. Ta med spaden. (Tips: använd en trädgårdsspade för lättare packning.) Diskutera vad som kan vara ”bra bajsgrävningsställen” med vacker utsikt, skydd för insyn, bra grävmark. Avdramatisera det hela. Visa var man kan gräva, hur djupt det bör vara och sedan hur man lägger igen hålet. Ibland går det att i stället vända upp en hyggligt stor sten som bildar en bra grop. Sedan läggs stenen förstås tillbaka och döljer effektivt alla spår och hindrar nyfikna djur från att komma och krafsa. Markera eventuellt med pinne att ni varit där. Låt deltagarna själva pröva att gräva för att känna på hur det är. Ha spaden lättåtkomlig och visa öppet när du själv går till skogen för att använda den. Allt för att visa att bajsandet är helt naturligt och något som ska göras varje dag (en del låter gärna bli och får hård mage, huvudvärk och blir irriterade).
13
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 13
5/3/18 7:09 AM
Pengar på fickan (om att göra eller förbättra friluftsutrustning)
I samband med speciella utrustningstillfällen funderar och diskuterar man olika materials ekologiska funktioner och hur man kan spara pengar genom att skaffa rätt saker. En extra ficka på sina byxor fixas lätt genom att klippa av ett par gamla byxor och sy på de avklippta bitarna på friluftsbyxorna. De slitna fingervantarna blir bra hantverksvantar genom att klippa av fingrarna en bit upp och fästa maskorna. Du har sedan varmt om handen samtidigt som fingrarna är fria. Tova eller sy den egna sittlappen. Vårda vandringskängorna, se över ryggsäckar, bryn knivar och sy påse till stormköket. reflektion :
Genom att fundera
över sin egen friluftsutrustning har man möjlighet att ta ställning till hur man själv vill förhålla sig till sin omvärld. Vad kan jag göra själv? Vad måste jag köpa? Finns det alternativ? Hur förbättrar jag det som redan finns? Det är inte lika enkelt att kasta sådant som man själv lagt ner möda på och tillverkat. Man får ett personligt förhållande till sin utrustning som resulterar i glädje och varsamhet lika väl som miljötänkande har sin givna plats.
Många får ofta huvudvärk under friluftsvistelser. Det kan bero på många orsaker men de vanligaste är för lite vätska, ovana mattider, otillräckligt med sömn eller att inte ha varit på toaletten. Intimtvätt
Vid ankomsten till dagens basplats eller hajkens övernattningsställe är det första man gör att bestämma åt vilket håll flickorna respektive pojkarna har sina kiss- och bajsplatser. Passa även på att bestämma platser för disk, bad och intimtvätt. Att verkligen ha skilda platser för att tvätta sig är viktigt för både pojkar och flickor. Att ha mens och vara ute i skogen fordrar lite extra åtgärder och då är det skönt att kunna tvätta sig i lugn och ro. Lika viktigt är det att påpeka för killarna att även de behöver tvätta stjärten. Efter en lång dags vandring är det välbehövligt att tvätta bort all svett, torka sig torr och ta på rena, torra sovkläder innan man kryper ner i sovsäcken. Det är inte alltid det finns vatten och då är våtservett en bra nödlösning. Myggservett har också sina fördelar. Ett gott råd till både kvinnliga och manliga ledare är att ha med dambindor i packningen. I dag är det inte ovanligt att menstruationen börjar redan i tioårsåldern. Naturligtvis händer det på utfärden, hajken eller lägret! Det är då viktigt att ha beredskap så att det inte behöver bli någon större uppståndelse. Att ha en manlig ledare i den här situationen är inte alla gånger lätt för flickan. Det vanliga är att kompisen blir mellanhand. Men genom förståelse och naturlighet brukar det fixa sig.
Är man på läger fordras det ett särskilt tvättält för intimtvätten. Viktigt är då att både manliga och kvinnliga ledare använder sig av det för att visa de andra. Tvättmöjligheterna kan även vara avgörande för att få med dem som kommer från andra kulturer. Det gäller även hur vi bor i vindskydd och tält. För många är ett blandat boende helt otänkbart.
Yxa, kniv och såg Goda vänner
Yxa, kniv och såg är goda kamrater i skogen. De ska behandlas med varsamhet och respekt. Genom att vårda dem väl kan man använda dem i många år. Det är viktigt att de är vassa – slöa verktyg är svårare att arbeta med och ökar skaderisken. Alla verktyg ska alltid ha eggskydd på när de inte används. De ska även hängas upp för att undvika att bli fuktiga, vilket bidrar till rostangrepp. Liggande på marken kan de också vålla skada om någon springer på dem. Det finns många olika knivar och yxor. Det är aktiviteten som avgör vilket verktyg man väljer. I det dagliga friluftsbruket räcker det med en morakniv och en friluftsyxa. Kniven bör ligga bra i handen. För att skydda handen mot att glida ner över knivbladet kan den vara försedd med parerstång. Att tälja är något som nästan alla barn tycker är spännande. För att även låta de yngre barnen börja träna kan en speciell barnkniv vara ett bra verktyg. Genom att kapa spetsen på ett vanligt knivblad och fila av det så att det får en trubbig spets och
14
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 14
5/3/18 7:09 AM
blir ca 6 centimeter långt, så har man en barnvänlig kniv. Att ha en speciell plats där man i lugn och ro kan kreta underlättar både för ledare och barn. När man täljer är det viktigt att inte sitta för nära varandra. Om man sitter på knä och täljer är risken minimal att man skär sig i benet, om man skulle råka slinta. Se tips om täljtekniken i kapitlet ”Planera för friluftsliv.” Knivslidan är alltid platsen för kniven när man inte använder den. Lånar man någon gång ut sin kniv gäller det att veta hur man överräcker den. Vänd skaftet till mottagaren och håll knivbladet mellan fingrarna med ryggen in mot handen, eller räck över den liggande i öppen hand. Det säkraste är dock att lämna över kniven sittande i slidan. Det är förbjudet att bära kniv på offentliga platser! Låt den därför ligga i packningen tills ni kommer ut i skogen och behöver den! Yxa på plats
sen är för säkerheten det ställe där det är lek- och springfritt. Huggstocken är en huggplats som är säkrare än huggkubb när man inte är van att hantera yxan. Material som behövs är två stockar ca en meter långa. Den ena stocken delas eventuellt i två halvor och planas på de runda sidorna för att ligga stadigt. De läggs bredvid varandra längs med den hela (eller större) stocken. Stockarna förankras i backen med några pålar för att ligga stilla. När man sedan ska hugga sin ved läggs
Yxan bärs genom att man håller om yxhuvudet. Eggen bör vara riktad bakåt så att inte någon kan gå emot den och skaftet uppåt för att undvika att det ”trasslar in sig” i naturen. När man överlämnar den håller man i yxhuvudet och lämnar över skaftändan. Att ordna en särskild plats för vedhuggning på sin friluftsplats eller hajk bör vara lika naturligt som att göra en eldstad. Röj platsen och plocka bort kvistar som är i vägen. Här ska också finnas en huggstock och/eller huggkubbe som underlag vid vedhuggningen samt, vid en längre vistelse, en sågbock. Verktygs- och vedhuggningsplat-
Skydd för yxan (om att göra yxskydd av läder)
Alla yxor bör ha ett skydd som täcker eggen. Ett sådant gör man lätt själv av kraftigt läder. Utgå från bilderna här nedan och sätt sedan personlig prägel på skyddet med t.ex. en personlig symbol eller annan utsmyckning. reflektion :
Det personliga egg-
skyddet är något som man själv gjort, därför används det och man är även noga med var man förvarar det när man använder yxan.
15
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 15
5/3/18 7:09 AM
Ljus i mörker (om att göra ljusstake)
Ljusstaken är ett bra alternativ när man vill göra det extra mysigt. Men se upp så att inte Ijusstaken börjar brinna om ljuset är kort eller ljusstumpen glider ur sitt fäste och hamnar i gräset. Inga tända ljus får förstås lämnas obevakade. Ta en pinne (längden beror på hur hög du vill ha din ljusstake). Spräck pinnen i den grova änden och spetsa den tunnare delen så att den går lätt att trycka ner i marken. Sätt en bit läder (alternativt näver eller långa grässtrån) omkring ett ljus så att det finns läder över att trycka ner i skåran på pinnen. Dra åt så att ljuset sitter stadigt. Ett annat alternativ är att spräcka pinnen som ett kryss och hålla isär detta med två trästickor så att öppningen passar ljuset. Utsmycka ljusstaken med sniderier! reflektion :
Att tälja är något som
nästan alla gör med glädje. Kan man då göra något som är till nytta är det ännu bättre. En ljusstakes funktion kan förutom att vara Ijusbärare och skänka stämning i kvällsmörkret också erbjuda utlopp för snidarglädjen inte minst för barn.
vedklabbarna på de kluvna halvorna och den som ska hugga står bakom den runda stocken. Att stå på knä och hugga är det säkraste sättet att lära sig tekniken. Skulle man missa vedklabben hamnar yxan i stockhalvorna eller i den runda stocken. En enklare variant är att använda runda stockar. Vilken variant man väljer kan vara en smaksak. Huvudsaken är att man lär sig hugga sin ved på ett riktigt sätt och att respektera säkerhetskraven. För att inte glömma bort att ta med den viktiga huggkubben eller huggstocken när man åker på lägret (den är inte alltid lätt att få tag i på lägerplatsen) kan man ha gruppens egen lägerhuggkubbe – ”lägerhuggis” – som högtidligt dekoreras med någon symbol. Så småningom kommer den säkert att kunna skvallra om många fina lägerminnen. På huggplatsen eller strax bredvid (gärna regnskyddat) finns naturligtvis också verktygsstället där yxan och sågen förvaras när de inte används, samt fil och bryne för att kunna hålla verktygen skarpa. För att de inte ska rosta bör man då och då fetta in dem. Att ha med extra sågblad är också något som gör vedsågning till ett nöje. Välskötta verktyg är viktigt för ett bra friluftsliv! Se därför till att verktygen är gruppens egna! Det är med stolthet man visar den nyslipade yxan och det eget tillverkade eggskyddet. Att ansvara för egna prylar och att själv tillverka och förbättra utrustningen ger både ansvarskänsla och tillfredsställelse. Det ger också tillfälle till stunder där man planerar och ”drömmer” om nästa utfärd eller hajk.
Ljus och eld Bästa vän och värsta fiende
Redan för minst femhundratusen år sedan satt människorna kring elden och lärde sig sedan successivt att behärska den. Elden skänkte värme och trygghet och med dess hjälp lagades maten. Den gav ljus i mörker och höll rovdjur borta. Elden är fortfarande den naturliga samlingspunkten. Runt den kan vi drömma oss tillbaka i tiden eller diskutera framtiden. Dess magiska kraft fängslar både stora och små. Att elda är en konst som fordrar noggrannhet, förberedelser, tålamod och omsorg. Lika vänlig och trygg som elden kan vara när vi behärskar den, lika vild och farlig är den när den släpps fri. Därför är det nödvändigt att veta hur man släcker elden och viktigt att så tidigt som möjligt lära barn eldvett. Eldning kan man aldrig träna för mycket. Att elda när det är fint väder med torr ved är inte samma sak som att göra det när det regnar och allt är vått. Då behöver man verkligen de värmande lågorna! Att veta vilka träslag som brinner bäst för det behov man har just då, var man hittar bra tändmaterial och vilken eldtyp som är effektivast, är kunskaper som bara kommer med egna erfarenheter. Elda eller inte elda?
Enligt allemansrätten får man elda om inte fara för skogsbrand råder. Under torra perioder kan eldningsförbud råda och då är det i regel inte tillåtet att elda ens i uppmurade eldstäder. För att vara på den säkra sidan
16
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 16
5/3/18 7:09 AM
bör man alltid ringa den lokala brandmyndigheten. Under sommarmånaderna ges brandriskprognoser via radion eller på SMHI:s hemsida. Via mobilen kan du också hitta brandriskkartor. Brandrisken indelas i en femgradig skala: 1. = mycket liten brandrisk 2. = liten brandrisk 3. = måttlig brandrisk 4. = stor brandrisk 5. = mycket stor brandrisk. Kontakta brandmyndigheten och ta reda på vilket branddistrikt ni ska vistas i. Mysljus
Blåslampa (om att göra snabbeld)
En snabbeld görs av en träkubb som delas mitt itu och spjälkas upp på insidorna. Ställ de båda halvorna mot varandra. Tänd med
Stenbädd
torra grankvistar och småved mel-
Innan man kan börja elda måste man ha en ordentlig eldstad. Det vanligaste är att gräva bort grästorven och lägga en stenring. Ta i stället för vana att elda på en stenbädd, som byggs genom att lägga stenar tätt ihop. Den är både säkrare och effektivare! Tillförseln av syre snett underifrån gör att det brinner bättre. Värmestrålningen blir till större glädje för dem som sitter runtomkring. Risken för rotbränder minskar. Markskiktet skadas inte. Efter eldningen plockas stenarna tillbaka till den plats där de hämtades och den väl släckta askan grävs ner t.ex. i något blöthål eller läggs under en sten. Sedan ska det till ett mycket erfaret ”friluftsöga” för att hitta spår efter vår eld. När du bygger eldstaden, tänk då på att göra den svagt ”skålad”, som en sked, så är det mindre risk att glöden faller ner på marken.
lan vedhalvorna. Ställ dem så tätt
Det finns tillfällen då man vill göra det my sigt utan att göra upp eld. Då kan fotogen lyktan eller ett par ljusstakar vara bra alternativ (se s. 16). Fotogenlampan, som är det säkraste alternativet ur brandsynpunkt, måste skötas för att fungera bra. Se till att det finns veke i lampan, ha alltid med reservvekar! Släck lampan genom att lyfta upp glaset och blås ut lågan. Då slipper man fiska upp den neddragna veken ur fotogenen nästa gång den Ett–två–tre–fyr ska tändas. Var uppmärksam på lågan så att Så här går det till att tända en eld. den inte blir för hög och sotar. Ett – lägg ett par korta vedträn i eldstaden med vindriktningen och låt dem stötta tändmaterialet (t.ex. ”knaster” = torra tunna grankvistar, näver, enbark, törvedsstickor).
att det blir så bra luftdrag att halvorna antänds. När de brinner är det bara att ställa kastrullen direkt över elden. Elden regleras genom att man drar ifrån eller skjuter ihop de båda trähalvorna. reflektion :
Fördelen med denna
eld är att den är snabb och att man inte behöver ha någon upphängningsanordning. Den har ofta använts av skogsarbetare.
17
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 17
5/3/18 7:09 AM
Vänster- eller högervriden skogsvandrare? (om att gå i cirklar)
Skogsvandrare som går bort sig berättar ofta att de kommit tillbaka till samma plats. De flesta
Två – spänta fina stickor av torr ved. Tre – hugg en hög med lite grövre bitar. Fyr – sätt till tändstickan under tändmaterialet så att lågan slickar de fina grenarna och brinner uppåt. Mata på med de späntade stickorna och den mer grovhuggna veden och du har en ordentlig fyr. Tänd inte förrän du har tillräckligt med ved och kom ihåg att ett kluvet vedträ brinner bättre än ett runt! Har du ingen yxa kan du banka sönder fibrerna med en sten för att elden ska få bättre fäste. (Läs mer om olika eldtyper i kapitlet ”Djupa skogar”.)
människor drar sig antingen åt vänster eller höger och går då i en cirkel. På en öppen plan plats kan man ta reda på om man är höger- eller vänstervriden. Sätt en markering 50–100 m bort. Spana in vart du ska och bind för ögonen. Gå mot markeringen, stanna när du tror du är framme. Det är viktigt att du har en kamrat som ser till att du inte går in i något hinder. För att inte störa koncentrationen gäller det att kamraten går bakom och varken pratar eller rör dig – om det inte det dyker upp något hin-
Inga obevakade eldar
Viktiga regler vid all eldning är att inga eldar får lämnas obevakade och att man ska ha en hink vatten (helst med granruska) i beredskap. Det gäller också när man eldar nära sjön – även om det finns vatten i närheten måste man ha något att ösa med! Ofta slutar kvällen runt lägerelden. Placera bålet ett stycke från sovplatsen. De som vill sitta kvar en stund efter kvällsavslutningen kan då göra det utan att störa dem som vill sova.
der. På given signal tar du av bindeln. Med kamratens hjälp konstaterar du hur du har gått. reflektion :
Efter att först ha pro-
vat på en öppen plan kan man sedan iaktta i fall det stämmer när man går i terräng. Påpeka att de som gått en snäv sväng snabbare kommer tillbaka till utgångspunkten än den som gått rakare. Det är även betydelsefullt att övningen görs i tystnad då varje ljud stör
Hitta rätt Viktigast är kartan!
Att lämna den säkra stigen eller skogsvägen och ge sig in i obanad terräng är alltid lika spännande! Då gäller det att lita på sina orienteringskunskaper. I första hand är det konsten att läsa kartan som är viktig. Det finns olika sorters
kartor. Orienteringskartan är den mest detaljerade men finns inte på alla platser. ”Gula kartan” eller ”ekonomiska kartan” är i skala 1:20 000 och visar bl.a. fastighetsgränserna (något som kan vara bra när man vill ta reda på vem som är markägare). Den vanligaste kartan i friluftssammanhang är den ”Gröna kartan” eller ”topografiska” i skala 1:50 000. Är man nybörjare är det viktigt att man vänjer sig vid en kartskala till att börja med. Kartor är färskvara. Det går fort att anlägga vägar och göra andra förändringar i landskapet som kan förvilla. Kontrollera därför vilket år kartan är tryckt och köp nya kartor vartefter. Med tanke på att kartorna snabbt åldras är ett bra kartfodral att föredra framför att lägga ner tid och pengar på att plasta dem. Ett vattentätt kartfodral är bra inte bara när man är på sjön utan också när man går i skogen. I handeln finns bra plastfodral med rullöppning som bl.a. kan användas i paddelsammanhang. En extra försäkring mot fuktskador kan man få genom att spraya kartorna med impregneringsmedel – förutom att de förvaras i kartfodralet (bra när man ska vika om eller byta kartblad i regnväder). Kartan ska alltid vara framme så att man kan följa med på den där man drar fram. Därför gäller det att kunna ha den tillgänglig även i regnet. Den ska inte ligga i ryggsäcken eller fickan. Passa kartan i nord-syd
Det viktigaste hjälpmedlet förutom kartan är kompassen. Det första man lär sig är att lägga (”passa”) kartan i nord-syd. När kar-
koncentrationen.
18
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 18
5/3/18 7:09 AM
tans norr (vilket alltid är uppåt på kartan) ligger åt det håll som kompassnålen visar (den röda delen av den rörliga kompassnålen visar alltid åt norr), då stämmer även kartan med terrängen. Finns det ett hus till vänster om vägen så finns det också till vänster (väster) om vägen på kartan.
bra färdsträckning. För största säkerhet vid orientering ska man försöka följa vägar, stigar, sjöstränder etc. så mycket som möjligt och undvika att gå rakt igenom större områden som saknar orienteringspunkter. Men ibland måste man gå helt efter kompasskurs för att utan orimliga omvägar nå målet eller för att det är spännande! För att ta ut en kompasskurs läggs kompassens långsida så att den sammanbinder punkten där man är med platsen dit man ska. Obs! Kompassen ska vara vänd med kurspilen (den stora fasta pilen på en orienteringskompass) åt det håll man ska gå! (1) Vrid sedan kompasshuset så att kompasshusets nordpil ligger mot norr. Linjerna i kompasshuset ska ligga parallellt med kartans meridianer (tunna streck som går Kompasskurs nordsyd över kartbladet). (2) Ta sedan upp Att hitta rätt handlar alltid i första hand kompassen från kartan och vrid dig så att om att följa med på kartan och att välja en den röda delen av den rörliga kompassnålen
Rövarna kommer (om smyg- och gömmalek)
Berätta om Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter och att rövarna finns i skogen. Ni ska nu ta er fram utan att bli upptäckta. Alla går efter varandra på led. Den som går först bestämmer var man ska gå. Efter en stund stannar den som går i täten och räknar högt och tydligt till tio (bestäm räknetakten tillsammans innan leken börjar). Den som räknar får inte vända sig mot de andra och måste blunda. Vid tio vänder sig räknaren om och då ska alla ha gömt sig så att de inte syns. Räknaren får nu inte flytta sig från räkneplatsen utan måste ha en fot kvar där hela tiden. De som blir upptäckta ska anges med namn, eller om gruppen inte känner varandra, så räcker det med att tala om klädfärgen. Alla upptäckta ska komma fram från sina gömställen. När räknaren inte kan se fler så visar sig de som är kvar. Den som då står närmast räknaren har lyckats bäst med att gömma sig och får vara räknare nästa gång. reflektion :
Förr i tiden fick barn
lära sig att smyga och gömma sig för att kunna jaga med gamla va-
3. Häråt går vi.
pen som spjut och pilbåge. Att smyga är bra även i dag när man vill komma nära för att se djur i skogen. I smygleken tränas bl.a. motorik och uppmärksamhet. Här upptäcker man hur lätt det går att gömma sig beroende på
1. Vi ska gå från huset ■ till gården ■.
2. Vrid kompasshuset så att det pekar mot norr.
klädsel. Övningen visar hur viktigt det är att barn har kläder som syns. Ett tillfälle att prata om säkerhet både med vuxna och barn.
19
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 19
5/3/18 7:09 AM
Bälte att ta av
sammanfaller med kompasshusets nordpil. Titta i kurspilens riktning och du vet vart du ska gå. (3) För att slippa att hela tiden stirra på kompassen syftar du med kompassen och tar ett märke i terrängen. Det kan vara ett stort träd, en sten eller dylikt. När du har tagit riktmärke beger du dig dit. Vid framkomsten tar du ut ny riktning osv. tills du är framme.
(om att göra knivbälte i makramé)
Kontrollstationer och uppfång
Ett användbart knivbälte kan du
Men innan du ger dig av, bestäm ett antal ”kontrollstationer” och tänkbara ”uppfång”. ”Kontrollstationer” är sådant som du enligt kartan bör träffa på under vandringen, t.ex. vägar, hus, berg och åar. Var vaksam så upptäcker du tidigt om riktningen är fel (om du inte stöter på vad du borde stöta på). Dessa orienteringspunkter visar vartefter hur långt du kommit. ”Upp-
tillverka själv i makraméteknik. Då vet du alltid var kniven finns. Det är lätt att ta av bältet när inte kniven ska användas eller när du är på offentlig plats. Vill någon låna kniven så låna ut hela bältet! Materialåtgång till repet du knyter med är ca åtta gånger midjemåttet. Börja att knyta från mitten på det långa repet.
fång” innebär att du, innan du ger dig av i den obanade terrängen, studerar kartan och funderar över vad du kan träffa på om du skulle gå bort dig. I norr finns kanske en större väg. En kraftledningsgata i nordsydlig riktning korsar vägen och i öster rinner en stor å. Skulle du mot all förmodan gå vilse och stöter på något av detta så har du i alla fall en uppfattning om i vilket område du befinner dig. Ett annat sätt att använda ”uppfång” är att alltid rikta in dig på ett något större uppfång än på det ställe du ska till. Det kan vara ena änden av en sjö eller ett vägskäl. Ta ut kursen en bit in på sjön eller på vägen på ena sidan av vägskälet. Vid framkomsten är det då enkelt att avgöra åt vilket håll vandringen ska fortsätta. När du som ledare släpper iväg del tagarna som ska orientera, se då till att både ni och de är införstådda med vad som avgränsar orienteringsområdet (vägar, sjöar, järnvägar etc.). Det är också viktigt att alla förstår vikten av att inte gå över dessa avgränsningar. Skulle någon gå bort sig koncentreras sökandet i första hand till uppfångningsområdet. Det är också bra att veta hur fort det brukar gå att ta sig fram (3–4 km/timmen med packning). Ta därför för vana att notera hur länge ni gått och hur långt. När ni planerar nästa färd är det lättare att beräkna hur lång tid det kan ta att komma fram till målet. Att träna stegning är också ett sätt att avgöra hur långt man går. Träna hur många dubbelsteg (varje gång du sätter ner t.ex. högerfoten) du tar på väg och i terräng. Stegning är en bra metod för att förhindra att man
20
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 20
5/3/18 7:09 AM
går för långt. De flestas antal dubbelsteg är per 100 meter mellan 60–80. Hur många tar du? För att träna sig i att läsa landskapet och hitta i sin närmiljö skriver Roger Isberg så här i boken Färd. En australiensisk inföding beskriver systemet: Jag går inte långt i början. Jag går en liten sträcka och går sedan tillbaka igen, sedan går jag i en annan riktning och går tillbaks och sedan i ytterligare en riktning och så vidare. Så småningom vet jag hur det ser ut omkring mitt läger och kan gå långt bort utan att gå vilse. Roger Isberg
Sova Välja nattplats
fundera på om vattnet kan rinna undan. Om man har placerat vindskyddet i en grop finns det risk man vaknar i en vattenpöl. Sov gott
Många människor har svårt att sova på nya platser. Därför gäller det att kunna göra det så bekvämt som möjligt. Sömn är en viktig ingrediens i ett bra friluftsliv. Det är bara ovana friluftare som ligger och pratar halva natten och inte tänker på att kompisarna behöver sin sömn. Det finns några knep för att få en angenäm natt. Din sovsäck ska vara rymlig så att den inte stramar och trycker ihop isoleringen. Innan du kryper ner i sovsäcken, lufta den gärna vid elden för att få in varm luft. Ta på dig mössan för att behålla den egna kroppsvärmen! Om man trots allt vaknar på natten och fryser har man inte alls någon lust att ge sig upp för att leta efter sin tröja. Ha därför
Spruttans råtta (om att sy sovsäcksråtta och ta med gosedjur)
Att ha med ett gosedjur kan vara bra för tryggheten när man ska sova borta. Ett sätt att avdramatisera det hela är att före utfärden eller lägervistelsen berätta om och visa sitt eget gosedjur eller maskot. Ge sedan möjlighet för var och en att göra sin egen nattisråtta. Den kan även användas att lägga mellan kroppen och sovsäcken om man fryser, vilket ofta är tecken på för lite luftisolering, eller mellan ansiktet och skjortan/halsduken som man har till skydd för sovsäcksöppningen när man ska sova och har glömt myggnätet. reflektion :
Många barn har svårt
att sova borta. Ofta har man också något insomningsdjur hemma som ger trygghet. Det är viktigt att vi accepterar detta och förstår vikten av vanemönster. Som vux-
Oberoende av om man sover i tipi (indiantält), vindskydd, tarp, lägertält, fjälltält, under en gran eller under bar himmel, är det viktigt att välja lägerplats så att man kan hålla sig varm och torr hela natten. Ofta letar man efter en sjö att slå läger vid. Då är det viktigt att tänka på att lägga sig en bit från stranden och lite högre än själva stranden. Annars blir det lätt fuktigt och rått. Det är också viktigt att anpassa lägerplatsen efter vindriktningen. Hur kommer vinden att blåsa fram mot morgonen? Genom att ha vindskyddets baksida snett mot vinden förhindras lägereldens rök att sugas in i vindskyddet. Vid risk för regn så bör man
en gäller det att visa att det inte är larvigt att ha något att somna med. Genom att ledaren visar sitt djur kan även det kaxigaste barnet erkänna att han eller hon har ett kompisdjur.
21
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 21
5/3/18 7:09 AM
Kotte i vindskyddet (om att knyta in en kotte i stället för öljett)
När vindskyddet ska upp är det inte sällan som en och annan öljett fattas. Ta då en kotte (inte för hård och spretig) eller knyckla ihop en skinnbit till en liten boll. Lägg in föremålet i vindskyddstyget och bind ett snöre om, som ett litet knyte. Kanske inte så vackert men det skadar inte tyget och det fördelar draget i tyget när du behöver spänna ordentligt. För att förhindra slitning i tyg som har öljett: ta en liten pinne och fäst linan i pinnen innanför öljetten.
extrakläder lätt tillgängliga. Det kan vara en tunn ylleschal, en tröja eller mössa. Ofta är det bättre att ha tröjan löst i sovsäcken i stället för att ta på den. Om man har mycket på sig kan det bli för trångt och för lite isolerande luftlager. Att man fryser kan bero på att kylan tränger upp från marken. En god regel är att ha mer under än över sig. Det är viktigt att byta framför allt kläderna närmast kroppen på kvällen. Så se till att alla kryper i torra sovkläder innan de går och lägger sig. Dagens ansträngningar har gjort underkläderna fuktiga, vilket snabbt bidrar till att man fryser. För att även fötterna ska må bra nästa dag – ta in kängorna/stövlarna under tak eller lägg dem i sovsäcken. Stoppa i så fall ner dem i t.ex. det ut- och invända sovsäcksfodralet så blir inte sovsäcken smutsig.
Färd efter förmåga ”Hur långt gick ni?”
Den ständiga frågan när man varit på vandring är ”Hur långt gick ni?” Precis som om det skulle vara det viktigaste. ”Vad har ni varit med om?” eller ”Vad upptäckte ni?” borde frågorna kanske vara i stället. Vandringens längd beror först och främst på deltagarnas förmåga och kondition och ledarens friluftsvana. Det kan också vara så att vandringens mål inte är att gå långt utan i stället att upptäcka och att träna sitt natur- och friluftskunnande. Ledaren har alltid ansvaret för hur deltagarna mår och då gäller det att välja vägsträcka så att alla kan hänga med. Det är viktigt att veta om någon i gruppen har någon funktionsnedsättning som man måste ta extra hänsyn till. Det gäller också att se ”Nattlampan” upp så att ingen går med feber, eftersom det Det är viktigt att gruppens medlemmar alltid då är farligt att anstränga sig. Landskapets, vet var ledare, ficklampa och extra utrust- vädrets och årstidernas förutsättningar avning (t.ex. några liggunderlag och sovsäckar gör förstås också var och hur långt man går. Trötthet kan bero på olika saker, t.ex. eller filtar) finns om de vaknar på natten. Det här gäller både barn och vuxna. Men kyla, pinande blåst, för lite sömn, för lite främst gäller det förstås för de äldre att de mat eller vätskebrist. Sök lä, se om klädseln, själva ska tänka på detta (alltså ha lärt sig ta fram något att äta och se till att deltadet). Rent konkret innebär det att man som garna dricker även om de inte är törstiga. rutin på kvällen – strax innan den mer stämningsfulla avslutningen på dagen – bestäm- Färdmeddelande mer var extrautrustningen läggs, var ledare Innan man ger sig ut på längre vandringar finns och att någon ser till att en eller ett ska man alltid skriva ett färdmeddelande par fotogenlampor med låg veke tänds för och bl.a. tala om var övernattningsplatserna natten. Ett bra tips är att toalettspaden står i finns. Färdmeddelandet bör finnas hos nånärheten av fotogenlampan eller ficklampan gon ledare eller förälder som har jour. Till denna person ska både de som är ute i skoför den som blir ”nödig”. gen och föräldrar kunna vända sig om något 22
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 22
5/3/18 7:09 AM
skulle hända. Är olyckan framme måste man ha någon som man snabbt kan komma i kontakt med och som också vet hur man når deltagarnas anhöriga. Det hände att ett barn glömde sin livsviktiga medicin kvar på köksbordet. Den gången var det en lättnad för föräldrarna att de visste vem som hade jour och att han snabbt kunde tala om var barnet skulle befinna sig den kvällen. Färdmeddelandet ska förutom planerad färdväg och övernattningsplats också innehålla namn på alla som är med för att inte något missförstånd ska uppstå. Där ska även finnas en tid när man absolut senast ska vara hemma. Har man inte kommit hem vid denna tid ska de där hemma börja vidta åtgärder. Det här innebär att man noga bör hålla isär när man räknar med att vara hemma och när man senast ska vara hemma. Innan man ger sig av ska man ha funderat på ”reträtt-/alternativvägar”. Blir det hårt väder, eller någon krissituation uppstår, är det just då inte alltid så lätt att bestämma vilken väg man ska ta. Är du tveksam om ni ska fortsätta vandringen? Kom då ihåg att det är modigare att vända om än att fortsätta och utsätta sig och andra för risker! En säkerhetsåtgärd är mobiltelefonen – men lita inte helt på den! Batterierna kan ta slut och mottagningen kan vara otillfredsställande. Föräldrakontakt
När man har nya barngrupper med ut bör man alltid ha haft kontakt med föräldrarna innan man ger sig av. Det är nödvändigt att de vet vad som gäller, vem som har ansvaret och att det aldrig är riskfritt. Kanske finns det föräldrar som här ser en chans att få
bedriva friluftsliv tillsammans med sina barn! Ge dem erbjudande att följa med och upptäcka vad friluftsliv innebär! Sjukvårdsgrejor
När det är hajkdags bör alla i sin egen utrustning ha första förband, plåster, Leukoplast och egna mediciner. Detta är minimum. Efter hand upptäcker man andra personliga ”nödgrejor” som är bra att ha i olika situationer (visselpipa, tändare/tändstickor, kompass, lite sötsaker, kniv). Förvara det i en speciell alltialloask som bara tas fram när det verkligen behövs. Förutom den personliga sjukvårdsutrustningen bör det också finnas en större gemensam. Den kan bl.a. innehålla sterila kompresser, gasbindor, huvudvärkstabletter, pincett, fästingborttagare, skoskavsplattor, elastisk binda m.m. Med tanke på risken (om än mycket liten) för HIV-smitta vid t.ex. ingripande vid trafikolycka eller liknande så är det lämpligt att ha plasthandskar och inblåsningsmask (finns på apotek) i åtminstone större förbandslådor. Adrenalinspruta och kortisontabletter kan också vara bra att ha i den gemensamma sjukvårdsutrustningen om någon skulle få en allergisk reaktion mot t.ex. ormbett eller getingstick. För att alla ska veta var den gemensamma sjukvårdsutrustningen finns, gör en speciell markering att hänga på ryggsäcken eller vindskyddet. Det kan exempelvis vara en vimpel, garntofs eller specialdjur. Huvudsaken är att alla vet var man hittar sjukvårdslådan när den behövs! Att rengöra och förbinda mindre skärsår och skrubbsår tillhör det vanligaste frilufts-
Skoskavsövning (om sjukvårdsövningar utan att skrämma)
Att sköta sina fötter är något man måste lära sig innan man ger sig ut och vandrar. Prova olika sorters stövlar och kängor (låna av kompisar) innan du köper nytt. Smörj kängor och läderskor. Klipp tånaglar. Råkar man få nageltrång kan man klippa ett jack mitt fram på nageln. Med en vass kniv skrapar man uppe på nageln så att den tunnas ut på mitten, den kommer då att dra ihop sig. Skavsår kan lindras med ”skavsårsplattor” (finns på apotek) eller kan förhind ras genom ”halvsulning” med hjälp av Leukoplast (5 cm bred).
Banangodis (om att torka bananer)
Ibland vill man ha något extra godis. Torka mogna (brunprickiga) bananer. Skär dem i tunna skivor. Lägg dem i ugnen (50 grader) med ugnsluckan på glänt. De är färdiga när de känns hårda.
23
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 23
5/3/18 7:09 AM
Myggborg (om sovsäcksfodral och myggnät till sovsäcken)
För att skydda sovsäcken och för att få den varmare är ett sovsäcksöverdrag att rekommendera. Sy det själv av t.ex. tätvävt bomullstyg som kan impregneras för att skydda mot väta. Ett myggnät som täcker för öppningen håller myggen borta. Du kan antingen sy fast det i överdraget eller låta det vara ett löst myggnät, med en resår i fållen, som du stoppar in ordentligt runt öppningen. Om du vill undvika att myggnätet sjunker in mot ansiktet kan du fästa änden av ett resårband mitt på myggnätet. Den andra änden av resårbandet fästs i vindskyddstaket så att nätet hålls uppe. Med ett par öronproppar har du äntligen fullständigt lyckats överlista myggen och kan ändå se stjärnhimlen innan du somnar.
Skolgårdsord (om att hitta ord på en viss bokstav)
Lägg lappar med bokstäver i en burk. Någon tar en lapp och berättar vilken bokstav det är. Nu gäller det för alla att hitta så många ord som möjligt med den begynnelsebokstaven (på skolgården eller på ett annat förutbestämt område). Orden kan vara föremål (substantiv), händelser (verb) eller egenskaper (adjektiv). Bestäm vilken tidsbegränsning som gäller innan övningen börjar. Redovisning sker vid återsamlingen. reflektion :
Ett sätt att träna språk
samtidigt som man får röra sig.
ledaren får hjälpa till med. Tvål och vatten är i regel bäst att tvätta med. Några våtservetter och plåster i fickan kan vara till god hjälp för småsår. Var aktsam vid skärsår nära leder och senor och var misstänksam mot djupare sticksår. Är du tveksam om ett sår behöver sys så tänk på att man i så fall vill göra det inom ca sex timmar. Ha gärna en ABC-broschyr och en sårvårdsbroschyr i förbandslådan, det kan vara bra som komihåg-lista. Fötter
För att må väl i friluftssammanhang är det ett krav att fötterna trivs. Det gäller att hålla dem rena och torra. Tvätta dem på kvällen när du kommer fram efter dagens vandring (men sätt dem inte i blöt, då blir de svampiga). Byt strumpor så att de alltid är torra och rena. Egentligen börjar din fotvård några dagar innan du ger dig av. Se till att tånaglarna är klippta och att du inte har några förhårdnader. Smörj in fötterna så att de blir mjuka. Skulle du trots allt känna att de inte trivs måste det genast åtgärdas. Genom att sätta på Leukoplast kan du förhindra att det blir blåsor. Vädra fötter och strumpor när du rastar! Krisläge
Det är viktigt att komma ihåg att friluftsliv inte innebär tillnärmelsevis lika stora risker som t.ex. trafiken. Om något allvarligt ändå skulle hända så är det i första hand vanlig ABC-sjukvård som gäller (Andning, Blödning, Chock). Känner du dig osäker på detta så be ledarkamrater lära dig eller kontakta Röda korset för att gå en mindre kurs.
Några komihåg för olyckssituationer i friluftssammanhang:
• Flytta inte en svårt skadad i onödan. Tänk efter om det inte är lättare att ambulansmännen kommer med sin bår dit där ni är. • Håll resten av gruppen sysselsatt. Man bör alltid vara två ledare. En ägnar sig åt den skadade och ber om hjälp efter behov. Den andra ägnar sig åt gruppen och tillsammans är man redo att hjälpa till när det behövs. • Om du är ensam ledare så be några hjälpa till med den skadade och säg sedan till gruppen (dela ut uppgifterna till mindre grupper/patruller): att ordna med lä, dryck, eventuellt mat och eld, bestämma exakt var ni är på kartan (även om du vet det själv), skriva en lapp om vad som hänt etc. Att vara sysselsatt är inte minst ett sätt att hålla eventuell panik på avstånd. • När det är klart om och hur ambulans eller annan hjälp ska larmas så skriv en lapp med de viktigaste uppgifterna (var ni är, vad som hänt, vilken hjälp ni vill ha och var ni föreslår att mötas). Komplettera eventuellt med en karta med markeringar på. Utse två personer att tillsammans larma med hjälp av telefon. Om mobiltelefon saknas eller inte har någon mottagning, och det är oklart var det är säkrast och snabbast att larma, så skicka deltagare två och två till flera ställen och ange på lappen att du gjort detta. När de får telefonkontakt säger de vad som står på lappen.
24
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 24
5/3/18 7:09 AM
Arter och karaktärer
Abborre 138, 148 Al 146 Alm 201 Ananasgall 129 Ask 97 Asp 112 Barkborre 130 Björk 61, 90, 118, 122, 126, 166 Björnbär 162 Bladvass 147 Blåbär 128 Blåmussla 161 Blåsippa 115, 127 Blåstång 161 Bok 89, 124 Brunalger 153 Brunjord 90, 105 Brun kärrhök 142 Brännmanet 164 Bäcköring 144 Bäver 150 Drillsnäppa 150 Djurplankton 134 Dvärgvide 168 Dykarbagge 138 Ejder 163 Ek 124 Ekorre 38, 65, 132 Elritsa 144 En och kikbär 129 Fiskgjuse 144, 150
Fjällabb 173 Fjällfibbla 168 Fjällgröe 168 Fjällgröna 168 Fjällripa 173 Fjällröding 174 Fjällsyra 172 Fjällvråk 173 Fjällämmel 174 Flintsten 88 Flugsvamp 128 Flyttblock 105 Fnösketicka 117, 129 Gnejs 88, 105 Gran 89, 116, 120, 126 Granit 88, 105 Groblad 201 Gråsparv 181 Gråtrut 163 Gräsand 149, 181 Grävling 132 Grönalger 153, 169 Grönslick 161 Gullviva 65 Gädda 138, 148 Gök 130 Hare 131 Harsyra 127 Havre 95, 108 Havsörn 164 Hjortron 148 Huggorm 107
Igelkott 182, 202 Islandslav 128 Isranunkel 168 Kamomill 201 Kaveldun 147 Knölsvan 150 Korn 108 Kråkris 168 Kungsfågel 131 Kvanne 172 Kvickrot 106 Lind 201 Maskros 64, 71, 181 Midsommarblomster 127 Mjölkört 89 Myra 115, 130 Nattslända 140, 144, 149 Nordisk stormhatt 172 Nypon 89, 108 Nässla 97, 106 Pilfink 181 Podsol 90, 105 Pors 146 Potatis 109 Ren 91, 169, 174 Renfana 162 Renlav 173 Ringduva–skogsduva 202 Rosenrot 166 Ryggsimmare 138 Rådjur 132 Råg 95, 109 Räv 131, 167 Rödalger 153 Rölleka 106 Rönn 130 Sandmask 162 Sileshår 148 Skata 74, 202 Skrattmås 163
Skräddare 138, 149 Skvattram 146 Skörbjuggsört 156, 162 Snok 107 Snösparv 169 Stenfalk 167 Större hackspett 64 Stensöta 128 Storlom 149 Strandkål 156, 163 Strömming/ Sill 164 Strömstare 144 Svinmålla 94, 106 Sömntorn 108 Talgoxe 107 Tall 89, 116, 120, 122 Tolta 172 Trampört 181 Tranbär 136 Tvestjärt 182 Vanlig strandsnäcka 161 Varg 65 Vete 95, 109 Vildsvin 107 Virvelbagge 138 Vit näckros 147 Vitmossa 136, 147 Vitsippa 112, 127 Växtplanton 134 Älg 132, 167 Älggräs 146 Äpple 97 Örnbräken 128 Öronmanet 164
279
Brugge frilufsliv_korrigerad_6.indd 279
5/3/18 7:14 AM
En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet!
”
Ur bibliotekstjänsts recension av tidigare upplaga (Anders Hellborg).
”
Friluftslivets pedagogik inkluderar inte bara naturkunskap, friluftsteknik och utomhuspedagogik utan också ekologi, humanekologi, geografi, miljö- och samhällsfrågor, historia, hälsa, biologi, slöjd och massor med praktiska aktiviteter – såväl för det tätortsnära som det fjärran friluftslandskapet. I denna reviderade och kompletterade femte upplaga av boken finns flera nya aktiviteter och texterna är anpassade till den moderna tidens friluftsliv.
längs vindlande åar och vandring mot blånande fjärran berg. Men det är också att kreta på en pinne, inte glömma regnstället och hitta hem. Kunskap blir detta när man med fantasi, fakta
och glimten i ögat nyttjar alla våra friluftsmiljöer: skogar, vatten, kuster, fjäll och den tätortsnära naturen. Känsla är att bada i kristallklart vatten långt ute
i skärgården och se molnen glida över himlen. Men också att få visa upp andra sidor av sig själv, att fascineras av sin egen kropp, myrans stretande och trädens rimfrost. Livskvalitet är att uppleva friluftsliv – just när man
gör det! Redaktörerna Britta Brügge, Matz Glantz och Klas Sandell representerar en lång erfarenhet inom undervisning (från förskola till högskola), ledarutbildning och forskning om friluftsliv, natursyn, utvecklingsfrågor och miljöengagemang. Tillsammans med medförfattarna: Patrik Grahn, Per Hedberg, Karl Erik Karlsson, Anders Nilsson, Kurt Olsson, Mikael Quennerstedt, Ronnie Ståhle, Stephan Svenning, Anders Szczepanski, Marie Öhman och Johan Öhman och i samarbete med Roger Isberg, Ebba Lisberg Jensen, Anders Johansson, Anna Malmström, Pernilla Ouis, Eva Sandberg, Peter Schantz, Ammi Wohlin och Petter Åkerblom
presenterar de här en unik och samlad kunskap inom detta kompetensfält.
Friluftslivets pedagogik
Det här är ett grundläggande läromedel i naturnära friluftsliv för exempelvis förskollärare, lärare, fritidsledare och naturguider men så mycket mera! Man kan hoppa in nästan var som helst i boken och bli både inspirerad och reflekterande inför någon aspekt på friluftsliv. Författarteamet lyckas verkligen med att få med alla delar av begreppet friluftsliv. En mängd konkreta aktivitetsförslag ges; det kan vara friluftsmatlagningstips, lekar med pedagogiska tankar, slöjdtips eller tips på hur man håller toarullen torr! En oerhört innehållsrik bok, men ändå lättläst och inspirerande. En självklar bok för alla ledare inom friluftsliv men också nyttig för alla som på egen hand vistas i naturen i något sammanhang.
b r ü g g e g l a n t z sa n d e l l
Friluftsliv är lägereldens gemenskap, paddling
Friluftslivets pedagogik
britta brügge matz glantz k l a s sa n d e l l
En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet
Best.nr 47-12268-4 Tryck.nr 47-12268-4
4712268_Brugge_Omslag-orig_tp.indd 1
4/28/18 6:56 AM