Koncern redovisning Jรถrgen Carlsson Niklas Sandell
IFRS & K3
Upplaga 3
ISBN 978-91-47-11351-4 © 2010, 2018 Jörgen Carlsson, Niklas Sandell och Liber AB Förläggare: Magnus Winkler Omslag: Daniel Sjöfors Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Ombrytning: LundaText AB Illustrationer: Jonny Hallberg Produktion: Jürgen Borchert Tredje upplagan 1 Repro: Exaktaprinting, Malmö Tryck: People Printing, Kina 2018
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post: kundservice.liber@liber.se
Förord För drygt två år sedan blev vi tillfrågade om vi kunde tänka oss att skriva en bok om koncernredovisning. Skrivandet har varit en utdragen process och inte alls det raka spår som man alltid föreställer sig i samband med att ett projekt startas upp. Vi har under många år arbetat både praktiskt och teoretiskt med koncernredovisning. Genom kontakt med studerande på Ekonomihögskolan i Lund och deltagare på olika utbildningar för yrkesverksamma har vi själva lärt oss mycket om de pedagogiska problemen kring koncernredovisningens ”mystik”. En del av inspirationen har vi också fått från boken Extern redovisning och finansiell analys, där Jan Thomasson på ett förtjänstfullt sätt skrivit två kapitel om koncernredovisningens grunder. Vi bestämde tillsammans med förlaget att låta Jans, som vi betraktar den, lysande pedagogik leva kvar i denna bok. Kapitel 3 och 4 är baserade på Jans bok men vi har tagit oss friheten att utveckla dem ytterligare. Inspiration och idéer har också hämtats från boken Koncernredovisning som skrivits av Jörgen Carlsson, Karin Jonnergård och SvenArne Nilsson. En hel del av de frågor som behandlas i denna bok är resultat av det vi mött i vår praktiska verksamhet. Jörgen är ekonomi- och koncernredovisningschef för Aspiro AB och Niklas har arbetat med koncernredovisningsfrågor bland annat vid PricewaterhouseCoopers. Ett särskilt tack också till Sven-Arne Nilsson (Deloitte och Ekonomihögskolan i Lund) för ett mångårigt utbyte av idéer och frågor kring koncernredovisning. För att det överhuvudtaget blivit en bok är vi ett stort tack skyldiga till förläggaren Ola Håkansson och redaktören Mia Ljunggren, utan vars ständiga påminnelser och påstötningar vi förmodligen fortfarande skulle sitta och prata om att vi kanske ska skriva en bok om koncernredovisning. Tack för det! Även ett tack till alla andra på Liber som möjliggjort denna slutprodukt. Malmö i juni 2010 Jörgen Carlsson
Niklas Sandell
Förord till andra upplagan I den andra upplagan av Koncernredovisning har vi framför allt arbetat med att anpassa boken till dels BFNAR 2012:1 (K3), dels nya IFRS-standarder (av vilka IFRS 10 är den viktigaste). Störst omarbetningar har skett av kapitel 4 och 5. Kapitel 4, där vi tillämpar nationella redovisningsregler (K3), har utvecklats med hänsyn till regler om full goodwill och hantering av minoritetens andel av över- och undervärden. I flera avseenden är likheterna med IFRS större än tidigare (en följd av att K3 är en anpassad översättning av IFRS för små och medelstora företag). Kompletterande anpassningar har skett av kapitel 5, där koncernredovisning enligt IFRS behandlas. Andra betydelsefulla förändringar är att vi i denna upplaga arbetar med en skattesats på 20 procent om inte annat anges (förändringen är en följd av att bolagsskatten i skrivande stund uppgår till 22 procent). Till sist kan nämnas att lösningshäftet har kompletterats med ytterligare förklaringar till de lösningar som presenteras. Malmö i januari 2014 Jörgen Carlsson
Niklas Sandell
5
Förord till tredje upplagan Tredje upplagan av Koncernredovisning har uppdaterats med förändringar i tillämplig lagstiftning, allmänna råd och redovisningsstandarder. Framför allt påverkar förändringar i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 ”Årsredovisning och koncernredovisning” avskrivningar av goodwill och redovisning av negativ goodwill. Boken har också kompletterats med nio nya övningsuppgifter med lösningar. I övrigt har vissa texter uppdaterats, nya exempel lagts till och förklaringar utvecklats. Lund i september 2017 Jörgen Carlsson
6
Niklas Sandell
Innehåll Förord ___________________________________________________________
5
Inledning ____________________________________________ 11 Kapitel 1 Koncernbegreppet och koncernens redovisning _________ 13 Koncernen – en ekonomisk enhet __________________________________
13
En koncern uppstår _______________________________________________ Balthazar AB ___________________________________________________
16 16
Avslutning _______________________________________________________
27
Kapitel 2 Lagar och regler ________________________________ 29 Årsredovisningslagen ______________________________________________ Krav på upprättande av koncernredovisning _____________________________ Bestämning av när ett koncernförhållande föreligger _______________________ Koncernredovisningens omfattning ____________________________________
30 30 30 31
Internationella redovisningsregler ___________________________________ Koncernredovisning och dess omfattning ________________________________
32 32
Bestämning av koncernförhållande utifrån rösträttskriteriet _____________
33
Kapitel 3 Koncernredovisningens grunder ____________________ 36 Arbetsmetod _____________________________________________________
36
Arbetspapperets utformning________________________________________
38
Grundläggande koncernredovisningsteknik ___________________________ Steg 1. Eliminering av internleveranser ________________________________ Steg 2. Justering för internvinster _____________________________________ Steg 3. Eliminering av ränta på lån mellan koncernföretag __________________ Steg 4. Justering för utdelning från dotterföretag __________________________ Steg 5. Eliminering av interna fordringar och skulder ______________________ Steg 6. Omföring av obeskattade reserver _______________________________ Steg 7. Koncernbidrag _____________________________________________ Steg 8. Eliminering av internt andelsinnehav ____________________________ Koncernredovisning för M-koncernen __________________________________
38 41 41 48 48 50 50 53 53 54
Koncernbidrag ____________________________________________________
62
Minoritetsintressen (innehav utan bestämmande inflytande) ___________
67
7
INNEHÅLL
Kapitel 4 Förvärv av dotterföretag _________________________ 75 Förvärvsmetoden _________________________________________________ 75 Förvärvsanalys __________________________________________________ 77 Uppskjuten skatt_________________________________________________ 79 Negativ goodwill ________________________________________________ 81 Minoritet ______________________________________________________ 82 Obeskattade reserver _____________________________________________ 89 Skillnader i förvärvsanalysen ________________________________________ 90 Redovisning av skillnader vid helägt dotterföretag _________________________ 91 Redovisning av skillnader vid förekomst av minoritet ______________________ 99 Sammanfattning av arbetsgången ____________________________________ 107 Indirekt minoritet _________________________________________________ 114
Kapitel 5 Koncernredovisning enligt IFRS ____________________ 120 Förvärvsmetoden enligt IFRS 3 _____________________________________ Minoritetsintresse – innehav utan bestämmande inflytande __________________ Negativ skillnad – förvärv till lågt pris_________________________________ Värdenedgångsprövning av goodwill enligt IAS 36 ________________________ Vad är egentligen goodwill? En avslutande reflektion _______________________
121 126 138 139 141
Kapitel 6 Omräkning av utländska dotterföretag _______________ 150 Några definitioner ________________________________________________ 151 Transaktioner i utländsk valuta ______________________________________ 152 Omräkning till rapporteringsvaluta __________________________________ 152 Monetära metoden _______________________________________________ 152 Dagskursmetoden ________________________________________________ 157 Redovisning enligt IAS 21 och K3 ___________________________________ 162 Kurseffekter vid interna mellanhavanden_____________________________ 165 Förvärvsanalys ____________________________________________________ 166 En illustration av omräkningsproblematiken __________________________ 172
Kapitel 7 Speciella situationer ____________________________ 176 Förvärv under löpande år __________________________________________ 176 Avyttring av dotterföretag __________________________________________ 179 Förändring av redovisat värde på moderföretagets andelar och dotterföretagets eget kapital _______________________________________ 188 Transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag _______________________ 188 Nedskrivning av andelar i dotterföretag ________________________________ 188
8
INNEHÅLL
Ändring i sammansättning av dotterföretagets eget kapital___________________ 190 Riktad emission i ett dotterföretag ____________________________________ 190 Andra förvärvssituationer __________________________________________ Stegvisa förvärv _________________________________________________ Förvärv med tillgångar som ska säljas vidare ____________________________ Omvända förvärv ________________________________________________
193 193 195 197
Alternativa konsolideringstekniker___________________________________ 200 Redovisning med kapitalandelsmetoden ________________________________ 200 Redovisning med klyvningsmetoden ___________________________________ 203 Epilog: Redovisningsmetoders betydelse _____________________________ 211
Kapitel 8 Kassaflödesanalys för koncernen ___________________ 213 Utgångspunkter för redovisningen __________________________________ Årets kassaflöde __________________________________________________ Kassaflödesanalysens delar __________________________________________ Uppställningsformer för kassaflödesanalys _______________________________ Indirekt metod – arbetsgång ________________________________________
214 214 217 218 219
Exemplet Androidkoncernen – kassaflödesanalys enligt indirekt metod __ Kassaflödesanalys – rad för rad ______________________________________ Upprättande av förvärvsanalys avseende Bluebird AB ______________________ Upprättande av koncernredovisning ___________________________________ Kassaflödesanalys per 30 juni 2018 för Androidkoncernen __________________ Kassaflödesanalys per 31 december 2018 _______________________________ Direkt metod ___________________________________________________
220 222 225 227 229 234 241
Övrigt ___________________________________________________________ 245 Utdelning till minoritet ___________________________________________ 245 Transaktioner som inte medför betalningar______________________________ 245
Kapitel 9 Kassaflödesanalys – försäljning av dotterföretag och omräkning av utländsk valuta __________________________ 254 Försäljning av dotterföretag ________________________________________ 254 Kassaflödesanalys – rad för rad ______________________________________ 256 Utländsk valuta ___________________________________________________ 262 Utländsk valuta i likvida medel _____________________________________ 262 Omräkning av utländska dotterföretag _________________________________ 269
9
INNEHÅLL
Kapitel 10 Ett analytiskt perspektiv på koncernredovisning ________ 283 Analys av koncernredovisning vid förvärv_____________________________ Starskykoncernen före förvärvet ______________________________________ Hutch AB _____________________________________________________ Värdering och förvärvsanalys ________________________________________ Effekter på Starskykoncernen ________________________________________
284 285 288 289 291
Uppföljning av koncernen med hjälp av koncernredovisning____________ Förvärvsanalysens effekter __________________________________________ Konsolideringsmetoder ____________________________________________ Intresseföretagsredovisning __________________________________________
293 294 297 301
Slutord __________________________________________________________ 302
Kapitel 11 Övningsuppgiften Norrbuss AB ____________________ 303 Norrbusskoncernen 2018 – det första året ___________________________ 305 Resultat- och balansräkningar _______________________________________ 306 Finansiell sammanställning _________________________________________ 308 Norrbusskoncernen 2019 – det andra året ___________________________ Resultat- och balansräkningar _______________________________________ Finansiell sammanställning _________________________________________ Avslutande fråga om värdering ______________________________________
308 312 316 317
Norrbusskoncernen 2020 – det tredje året ___________________________ 317 Resultat- och balansräkningar _______________________________________ 322 Finansiell sammanställning _________________________________________ 326 Avslutning _______________________________________________________ 327 Referenser _______________________________________________________ 327 Sakregister _______________________________________________________ 329
10
Inledning En koncern består av två eller fler juridiska enheter med egna redovisningar. Lite förenklat är koncernredovisning en summering av dessa enheters egna redovisningar till en redovisning. Koncernredovisning möjliggör en analys av den större ekonomiska enhetens samlade resultat och finansiella ställning. I denna bok beskrivs de principiella utgångspunkterna för koncernredovisning. I fokus är den teknik som tillämpas vid upprättande av koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys, samt logiken bakom denna teknik. Även de lagar och regler som gäller för koncernredovisning behandlas. Bokens innehåll kan sammanfattas i följande punkter: • • • •
Koncernredovisningsteknik Koncernredovisningslogik Lagar och regler Analys av koncernredovisning.
Boken vänder sig framför allt till studerande vid universitet och högskolor, men även till studerande inom annan kvalificerad utbildning. Därtill är det vår förhoppning att även yrkesverksamma såsom revisorer, redovisningsekonomer och controllers med flera ska kunna dra nytta av boken som ett stöd i sitt arbete med koncernredovisningsfrågor och till dessa relaterade beslutsstödsmodeller. För att tillgodogöra sig bokens innehåll behöver man grundläggande kunskaper om bokföring och bokslut. Boken är disponerad på följande sätt: I kapitel 1 beskrivs koncernredovisning på en mer principiell eller övergripande nivå. Här behandlas grundläggande koncernredovisningslogik och koncernredovisningens funktion. I kapitel 2 beskrivs vilka lagar och regler som är tillämpliga. Framför allt behandlas krav på koncernredovisning och koncerndefinition. Denna bok är tillämplig för alla svenska företag som måste upprätta, eller frivilligt upprättar, koncernredovisning. Det innebär att såväl nationella som internationella regler behandlas. I kapitlet tydliggörs vilka regler som ska tillämpas av vilka företag, det vill säga hur ett företag ska navigera i regelverken. I kapitel 3–9 behandlas koncernredovisningsteknik, det vill säga hur resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys upprättas för en koncern. Detta sker i kapitel 3 och 4 med utgångspunkt från svenska nationella regler (K3). Utgångspunkten i kapitel 3 är hur koncernredovisning upprättas då en juridisk person nybildar en annan juridisk person. I kapitel 4 behandlas hur koncernredovisning upprättas då en juridisk person förvärvar en annan juridisk person. I kapitel 5 beskrivs koncernredovisningsteknik för företag, framför allt noterade, som upprättar sin redovisning i enlighet med internationella redovisningsregler (IFRS). Framför allt belyses de punkter där internationella regler avviker från de svenska nationella. Även om det finns skillnader i reglerna är grundläggande logik och tekniker desamma. I kapitel 6 behandlas på vilket sätt ett utländskt dotterföretag omräknas till koncernens rapporteringsvaluta, och i kapitel 7 beskrivs särskilda frågeställningar som kan uppkomma och måste hanteras i koncernredovisningen. Dessa frågeställningar avser framför allt förvärvssituationer, såsom stegvisa förvärv och omvända förvärv. Därtill behandlas i kapitel 7 11
KONCER N R EDOVI SN I NG
alternativa konsolideringstekniker. I kapitel 8 och 9 sker en genomgång av hur en kassaflödesanalys tas fram för koncernen, det vill säga hur betalningsflödena till och från koncernen redovisas. I kapitel 10 flyttas fokus från framställaren av koncernredovisning till användaren av densamma. Vi ställer oss frågan om huruvida kunskap om hur koncernredovisning upprättas också kan användas i samband med företagsanalys. Tolkningen av koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys kanske blir annorlunda om analytikern har sådan kunskap. Redovisade tal ska säga användaren något om företagets prestationer och finansiella ställning, men ibland är det redovisade utfallet mer beroende av redovisningsregler än av vad som faktiskt händer i företaget. Läsaren förutsätts ha grundläggande kunskaper om räkenskapsanalys. Boken avslutas med en mer omfattande övningsuppgift i kapitel 11. För denna uppgift ska dels koncernbokslut upprättas, dels analys göras utifrån upprättad koncernredovisning. Till boken finns också extramaterial som är tillgängligt på bokens hemsida (www.liber. se/koncernredovisning). På hemsidan finns arbetsblad i excel, extra övningsmaterial m.m.
12
Kapitel 1
Koncernbegreppet och koncernens redovisning Koncernen – en ekonomisk enhet När en juridisk person1 kontrollerar en annan uppstår vad som kan betecknas som en ekonomisk enhet. Denna ekonomiska enhet består av de två juridiska personerna tillsammans och kallas för koncern. En koncern kan definieras som två eller flera juridiska personer som samverkar under ledning av en av dem. Den juridiska person som kontrollerar den andra benämns moderföretag, och den juridiska person som kontrolleras benämns dotterföretag. När de två juridiska personerna i koncernen gör affärer med varandra är det inte en affärsuppgörelse mellan två av varandra oberoende parter, trots att det är två skilda rättssubjekt som var för sig kan ingå affärsuppgörelser. Det finns ett tydligt beroendeförhållande till följd av att en av de juridiska personerna kontrollerar den andra. Det innebär att den juridiska person som har kontroll över den andra också har möjlighet att diktera villkoren för affären. Som illustreras i figur 1.1 uppstår en koncern när en juridisk person, exempelvis Aktiebolag A (moderföretag), kontrollerar en annan juridisk person, Aktiebolag B (dotterföretag). Koncern C är en ekonomisk enhet, som består av Aktiebolag A och Aktiebolag B. Koncern C (A+B) Aktiebolag A
Aktiebolag A
Ägarandel 100 %
Aktiebolag B
Aktiebolag B
Figur 1.1. Juridisk person och koncern.
1 En juridisk person är ett rättssubjekt som inte är en fysisk person, exempelvis ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.
13
KONCER N R EDOVI SN I NG
Det faktum att Aktiebolag A kontrollerar Aktiebolag B innebär att styrelsen i Aktiebolag A direkt förvaltar tillgångarna och styr verksamheten i Aktiebolag A men också indirekt i Aktiebolag B. Indirekt kontrollerar ägarna till Aktiebolag A (genom tillsättning av styrelseledamöter) alltså tillgångarna i såväl Aktiebolag A som Aktiebolag B. Därför betraktas dessa två juridiska personer som en ekonomisk enhet, Koncern C.2 Den ekonomiska enheten Koncern C är inte ett rättssubjekt. Koncernen kan inte ingå avtal eller utföra andra rättshandlingar. Det kan endast de juridiska personerna göra. Koncernen är framför allt intressant som informationssubjekt för dem som utövar kontroll över eller har ekonomiska relationer med moderföretaget och därmed hela koncernen. Även för den som har ekonomiska relationer med ett dotterföretag i en koncern kan hela koncernens finansiella ställning vara intressant att beakta, exempelvis för att göra en bedömning av hela koncernens och därmed även dotterföretagets stabilitet. Ägarna av Aktiebolag A i vårt exempel (figur 1.1) äger alltså indirekt Aktiebolag B. Värdet av ägarnas innehav i Aktiebolag A är avhängigt av verksamheterna i båda bolagen sedda som en ekonomisk enhet. På motsvarande sätt har en kreditgivare som lånar ut pengar till Aktiebolag A intresse inte bara av Aktiebolag A:s ställning utan av alla tillgångar i Aktiebolag A, det vill säga även aktieinnehavet i Aktiebolag B. Det redovisade värdet av detta aktieinnehav i Aktiebolag A:s balansräkning är normalt inte representativt för värdet av den verksamhet som bedrivs i Aktiebolag B. Därför är det viktigt att kunna visa ett resultat respektive en finansiell ställning för den totala verksamheten. För att belysa den ekonomiska enhetens resultat och finansiella ställning upprättar man en koncernredovisning, det vill säga en redovisning för den ekonomiska enheten, Koncern C. Koncernredovisningen är lite förenklat en summering av aktiebolagen A:s och B:s intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Då framträder en resultaträkning och balansräkning för hela den ekonomiska enheten, som om det vore ett enda företag. Dock sker inte en enkel summering, utan denna måste rensas från ekonomiska mellanhavanden och transaktioner mellan aktiebolagen A och B. Koncernredovisningen ska visa vad den ekonomiska enheten presterat i termer av intäkter och kostnader vid transaktioner med från den ekonomiska enheten oberoende parter. Den ska också visa den ekonomiska enhetens finansiella ställning, i form av tillgångar, skulder och eget kapital, såsom den skulle uppfattas av intressenter utanför denna enhet (se figur 1.2).
Koncern C (A+B) Aktiebolag A
Aktiebolag A
Aktiebolag B
Aktiebolag B
Figur 1.2. Externa och interna transaktioner.
2 När en fysisk person direkt äger två eller fler juridiska enheter uppstår en s.k. oäkta koncern. De juridiska enheterna har, genom att de ägs av en och samma person, en relation där beslut kan fattas om transaktioner mellan de juridiska enheterna som inte nödvändigtvis är affärsmässiga. För en oäkta koncern upprättas dock inte någon koncernredovisning.
14
1 . KO N C E R N B E G R E P P E T O C H KO N C E R N E N S R E D OV I S N I N G
Som framgår av figur 1.2 ska transaktioner (i figuren representerade av pilar) som sker mellan någon av de juridiska personerna (aktiebolagen A och B) och av dessa oberoende parter, tas med i koncernredovisningen. De transaktioner som sker mellan de juridiska personerna ska elimineras. Värdet av en resursomvandlingsprocess visas i koncernredovisningen först vid den tidpunkt då en försäljning sker till någon utanför koncernen. Telia Company-koncernen Nedan visas ett utdrag ur Telia Company AB:s årsredovisning för 2016. Vi ser dels koncernens resultaträkning, dels moderföretagets. Det kan noteras att moderföretaget svarade för endast 4 mkr av en total nettoomsättning på 84 mdkr. Moderföretagets andel av koncernens nettoomsättning är marginell.
Redovisningshandlingar Att det kan vara ett omfattande arbete att upprätta redovisningshandlingar för en koncern kan illustreras av att moderföretaget i Telia Company-koncernen vid tidpunkten för 2016 års årsredovisning direkt ägde 67 dotterföretag. Därtill kontrollerade moderföretaget, indirekt via direktägda dotterföretag, ett antal dotterdotterföretag. Koncernens resultat- och balansräkning är en sammanläggning av samtliga dessa koncernföretags resultat- och balansräkningar. Det finns troligen ett mycket stort antal koncerninterna transaktioner som måste elimineras.
15
KONCER N R EDOVI SN I NG
En årsredovisning för ett börsnoterat företag riktas till investerare. Fokus i årsredovisningen ligger därför på koncernen, trots att aktieägarna äger aktier i moderföretaget. Skälet är att aktieägarna i moderföretaget indirekt äger samtliga i koncernen ingående bolag och därmed har ett ekonomiskt intresse i hela koncernen. Resultatet och den finansiella ställningen i enbart moderföretaget är för en investerare av underordnat intresse. Det är hela koncernens prestationer och finansiella ställning som är avgörande för värdet på aktierna i moderföretaget.
En koncern uppstår En koncern kan i grunden uppstå på två sätt. För det första genom att en juridisk person bildar en ny juridisk person. Den nybildade juridiska personen är då ett dotterföretag till den första juridiska personen som är moderföretag. För det andra genom att en juridisk person förvärvar aktierna eller andelarna i en annan juridisk person. Den förvärvade juridiska personen blir ett dotterföretag till den förvärvande. Inledningsvis tar vi utgångspunkt i en situation där ett koncernförhållande uppstår genom att ett moderföretag nybildar ett dotterföretag. För att visa vad som händer i redovisningen när ett koncernförhållande uppstår kommer resten av detta kapitel att utgå från ett fiktivt exempel, Balthazar AB. Den redovisning som upprättas om Balthazar väljer att expandera sin verksamhet genom att bilda ett nytt bolag jämförs med alternativet att Balthazar expanderar sin verksamhet inom ramen för befintlig juridisk person. Som vi ska se kommer redovisningen i de två alternativen att vara identiska. Koncernredovisningen kommer alltså att visa samma resultat och finansiella ställning som den juridiska personens egna redovisning skulle ha gjort om verksamheten i stället för att delas upp i två bolag bedrevs i ett enda.
Balthazar AB Balthazar är ett aktiebolag som under 2017 etablerat en förlagsverksamhet med huvudkontor i Eslöv. Företaget har specialiserat sig på att ge ut facklitteratur, framför allt läromedel till universitets- och vuxenutbildning. Den 1 januari 2018 ser bolagets balansräkning ut enligt nedan (figur 1.3). I huvudsak finansieras företaget med kapital från ägaren, Erik Volse, samt av ett banklån. Erik Volse, en känd Eslövsprofil, äger samtliga aktier i bolaget. De pengar som tillskjutits företaget från ägaren och banken har använts för investeringar i kontorsmöbler med mera. Tre boktitlar har förlagts och tryckts under 2017. Större delen av böckerna finns kvar i lager den 1 januari 2018. Balthazar – Balansräkning 1 januari 2018 (tkr)
16
Inventarier Varulager Kundfordringar Kassa Summa Tillgångar
100 150 40 110 400
Eget kapital Banklån Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder
200 150 50 400
Figur 1.3. Balansräkning i Balthazar AB per den 1 januari 2018.
1 . KO N C E R N B E G R E P P E T O C H KO N C E R N E N S R E D OV I S N I N G
Under 2017 börjar Erik Volse fundera på att expandera bolaget med ett mindre försäljningskontor i Lund med en anställd. Syftet med en etablering i Lund är att åstadkomma en närmare kontakt med den verksamhet som bedrivs på universitetet. Expansionen kan antingen ske inom ramen för det befintliga bolaget Balthazar AB eller genom att låta Balthazar bilda ett dotterföretag för Lundaverksamheten. Volse bestämmer sig för att Balthazar ska bilda ett nytt bolag, varvid en koncern uppstår. Ett nytt bolag bildas – Valvet AB Valvet AB bildas den 1 januari 2018 genom att Balthazar registrerar bolaget hos Bolagsverket och betalar in ett aktiekapital på 100 tkr. Balthazar äger efter bolagsbildningen samtliga 1 000 aktier (kvotvärde 100 kr) i Valvet. Efter denna affärshändelse finns nu två bolag, ett moderföretag, Balthazar AB, och ett dotterföretag, Valvet AB. Den transaktion som bolagsbildningen innebär hade inte uppkommit om verksamheten hade fortsatt i endast ett bolag. Koncernredovisningen för Balthazar-koncernen (bestående av Balthazar AB och Valvet AB) kommer att bli identisk med balansräkningen i figur 1.3 (vi bortser från transaktionsutgifter vid bolagsbildningen). Bolagsbildningstransaktionen innebär för Balthazar att en tillgång, likvida medel på 100 tkr, byts mot en annan tillgång, aktier i Valvet, med ett anskaffningsvärde på 100 tkr. Detta anskaffningsvärde motsvarar exakt värdet på tillgångarna i Valvet. Dessa består i nuläget endast av likvida medel på 100 tkr. Transaktionen bokförs på följande sätt i Balthazars redovisning: konto 1310 Aktier i dotterföretag debiteras med 100 tkr och konto 1900 Likvida medel krediteras med 100 tkr (se figur 1.4).3 1310 Aktier i dotterföretag 1/1
1900
100
(BR
1900 Likvida medel 100)
IB
110
1/1
1310
(BR
100
10)
Figur 1.4. Bokföringskonton i Balthazar AB.
Jämfört med utgångsbalansräkningen i figur 1.3 har tillgångarna i Balthazar förändrats genom att likvida medel reducerats från 110 tkr till 10 tkr. Samtidigt har en ny post, aktier i dotterföretag, motsvarande 100 tkr, förts in i balansräkningen. I Valvet bokförs samma transaktion genom att konto 1900 debiteras med 100 tkr och konto 2081 Aktiekapital (eget kapital) krediteras med 100 tkr (se figur 1.5). 1900 Likvida medel 1/1
2081
100
(BR
2081 Aktiekapital (eget kapital) 100)
(BR
100)
1/1
1900
100
Figur 1.5. Bokföringskonton i Valvet AB.
3 Avläsning av ett bokföringskonto till resultat- och balansräkning kan illustreras på olika sätt. I denna bok visas avläsningen som en ”utjämning” av debet- och kreditsidorna. Avläsningen sätts inom parentes. För att exempelvis läsa av konto 1310 Aktier i dotterföretag med ett debetsaldo på 100 tkr, skrivs (BR 100) in på kontots kreditsida. När avläsning görs av ett resultatkonto skrivs (RR 100).
17
KONCER N R EDOVI SN I NG
Likvida medel i Valvet uppgår efter transaktionen till 100 tkr och eget kapital till 100 tkr. Valvet har tillförts 100 tkr i likvida medel av moderföretaget, det vill säga finansieringen utgörs av eget kapital. De båda bolagens egna redovisningar efter bolagsbildningstransaktionen framgår av figur 1.6. Balthazar Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)
Valvet Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)
Inventarier
100
Inventarier
–
Aktier i dotterföretag
100
Aktier i dotterföretag
–
Varulager
150
Varulager
–
Kundfordringar
40
Likvida medel
10
Kundfordringar
–
Likvida medel
100
Summa Tillgångar
400
Summa Tillgångar
100
Eget kapital
200
Eget kapital
100
Banklån
150
Banklån
Leverantörsskulder
50
Summa Eget kapital och Skulder
400
Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder
– – 100
Figur 1.6. Balansräkningar i Balthazar AB och Valvet AB efter bolagsbildningstransaktionen.
Nu finns det alltså två juridiska enheter, med egna redovisningar. Endast en bolagsbildningstransaktion har ägt rum, där Balthazar fört över 100 tkr till ett bankkonto, som formellt ägs av Valvet. Som en följd av att Balthazar äger samtliga aktier i Valvet kontrolleras dock dessa likvida medel även fortsatt av Balthazar. Balthazar och dess ägare äger indirekt banktillgodohavandet i Valvet. Vid en första anblick kan det se ut som om balansomslutningen i de två bolagen nu uppgår till totalt 500 tkr, och eget kapital till 300 tkr, i stället för 400 respektive 200 tkr som i den ursprungliga balansräkningen för Balthazar AB (se figur 1.3). Vi kan dock konstatera att de totala tillgångarna i de båda bolagen egentligen inte har förändrats relativt ursprungsbalansräkningen. Rent visuellt ser vi att det i Balthazar finns aktier med ett värde på 100 tkr, men detta värde beror på att det finns likvida medel på 100 tkr i Valvet. Om likvida medel på 100 tkr fördes tillbaka från Valvet till Balthazar skulle värdet på Aktier i dotterföretag vara noll. En sammanslagning av samtliga tillgångar i de juridiska enheterna, utan justeringar, skulle alltså leda till en dubbelräkning av tillgångsvärdet. På motsvarande sätt har eget kapital totalt sett inte ökat. Eget kapital i ett företag kan i grunden förändras på tre sätt: genom att företaget redovisar ett resultat för en period, genom ägartillskott eller geKoncern Ekonomisk enhet nom utdelning till ägarna. Inget av detta har skett, sett ur koncernens perspektiv. Balthazar AB I figur 1.7 illustreras den transaktion Juridisk enhet som sker vid bolagsbildningen, där BaltLikvida medel hazar för över 100 tkr i likvida medel till Aktier 100 tkr 100 tkr Valvet mot aktier i bolaget. Valvet AB Juridisk enhet
Figur 1.7. Transaktion vid bolagsbildning.
18
1 . KO N C E R N B E G R E P P E T O C H KO N C E R N E N S R E D OV I S N I N G
Transaktionen sker mellan två bolag inom en ekonomisk enhet, det vill säga inte mellan den ekonomiska enheten och dess omvärld. För att presentera finansiell ställning för den ekonomiska enheten måste denna interna transaktion elimineras. I nedanstående figur 1.8 visas hur en koncernredovisning kan tas fram utifrån de båda bolagens redovisning. Kolumnen till höger, ”Koncernen”, är en summering av Balthazars och Valvets balansräkningar efter eliminering. Koncernen Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)
Balthazar Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)
Valvet Balansräkning efter bolagsbildning (tkr)
Inventarier
100
Inventarier
–
Inventarier
Aktier i dotterföretag
100
Aktier i dotterföretag
–
Aktier i dotterföretag
Varulager
150
Varulager
–
Varulager
–
100 – 150
Kundfordringar
40
Kundfordringar
Kundfordringar
40
Likvida medel
10
Likvida medel
100
Likvida medel
110
Summa Tillgångar
400
Summa Tillgångar
100
Summa Tillgångar
400
Eget kapital
200
Eget kapital
100
Eget kapital
200
Banklån
150
Banklån
–
Banklån
150
Leverantörsskulder
–
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder
50
Summa Eget kapital och Skulder
400
100
Summa Eget kapital och Skulder
50 400
Figur 1.8. Koncernbalansräkning efter bolagsbildning.
Aktier i dotterföretag tas bort eftersom dessa ur koncernens perspektiv inte har något värde. För den utomstående betraktaren är det moder- och dotterföretagets verkliga tillgångar som är intressanta. Aktierna i dotterföretag representerar endast att det finns vissa nettotillgångar i dotterföretaget. Det är dessa nettotillgångar som ska framgå av koncernredovisningen. På motsvarande sätt har koncernens eget kapital inte ökat, utan eget kapital i Valvet måste tas bort. Ett annat sätt att visa detta är att lägga de båda bolagens balansräkningar bredvid varandra och i en särskild kolumn göra en eliminering, där Aktier i dotterföretag tas bort i Balthazar och eget kapital i Valvet (se figur 1.9). Balansräkning
Balthazar
Valvet
Summa
Inventarier
100
–
100
Aktier i dotterföretag
100
–
100
Varulager
150
–
150
Elimineringar/ justeringar
Koncernen
100 –100
– 150
Kundfordringar
40
–
40
40
Likvida medel
10
100
110
110
Summa Tillgångar
400
100
500
–100
400
Eget kapital
200
100
300
–100
200
Banklån
150
–
150
150
50
–
50
50
400
100
500
Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder
–100
400
Figur 1.9. Koncernbalansräkning efter bolagsbildning.
19
KONCER N R EDOVI SN I NG
Motsvarande eliminering kan också visas på bokföringskonton. På nedanstående konton (”koncernkonton”) har det skett en summering av Balthazars och Valvets saldon (se figur 1.10). Justeringen i figur 1.9 av Aktier i dotterföretag representerar en kreditbokning, eftersom tillgångar redovisas i debet. Elimineringen av eget kapital representerar en debetbokning, eftersom eget kapital redovisas i kredit. Genom att skulder och eget kapital i balansräkningen skrivs ut med positiva belopp (trots att de redovisas i kredit) kommer ett minusbelopp i justeringskolumnen att motsvara en debetbokning. 1310 Aktier i dotterföretag 1/1
100
1/1
2081 Aktiekapital 2081
(BR
100
1/1
1310
100
0) (BR
IB
200
1/1
100
200)
Figur 1.10. Bokföringskonton i Balthazarkoncernen (koncernkonton).
Efter denna korrigering överensstämmer koncernens balansräkning exakt med ursprungsbalansräkningen (se figur 1.3). I praktiken hade Balthazar kunnat öppna filial inom ramen för befintligt bolag och öppnat ett separat bankkonto för Lundafilialen. Då hade den juridiska enheten haft två bankkonton med totalt 110 tkr (ett konto med 10 tkr och ett med 100 tkr). Koncernredovisningen i det här läget visar alltså precis samma finansiella ställning som om Balthazar hade valt att driva hela verksamheten i en enda juridisk person. Intern försäljning av varulager I direkt anslutning till bildandet av Valvet beslutas att det varulager som finns i Balthazar ska säljas till Valvet. Skälet är att varulagret består av böcker och att Valvet fortsättningsvis ska fungera som försäljningsbolag. Endast administrationen ska hanteras i Balthazar. Vid årets början finns ett lagervärde i Balthazar på 150 tkr (se figur 1.3). Detta motsvarar anskaffningsutgifterna (i form av direkta utgifter, såsom utgifter för tryck och pålägg för förlagsarbete) för de tre titlar som företaget hittills har tryckt. Lagret betingar ett försäljningsvärde på uppskattningsvis 400 tkr. För att sälja böckerna krävs insatser av den försäljare som är anställd i Valvet. Dennes insats för att sälja böckerna beräknas till 200 tkr. Resursomvandlingsprocessen från produktion till försäljning kan alltså sägas ha ett värde på 50 tkr. För att täcka även andra utgifter i Balthazar beslutas att lagret ska säljas till Valvet för 200 tkr (vilket kan förväntas leda till ett nollresultat i Valvet: försäljning 400 tkr – Valvets anskaffningsvärde 200 tkr – försäljningskostnader 200 tkr). Detta trots att värdet inte verifierats av transaktion med extern part. Den 2 januari, då försäljningen av lagret sker (det vill säga en faktura skickas från Balthazar till Valvet), redovisas transaktionen i Balthazar i två steg (vi bortser från moms): 1. Försäljningsintäkten bokförs. Kontot för kundfordringar debiteras 200 tkr och kontot för varuförsäljning krediteras 200 tkr. 2. Eftersom intäkten sett ur den juridiska personens synvinkel realiseras bokförs också den kostnad som matchar denna intäkt, vilket är anskaffningsvärdet för lagret, 150 tkr.
20
1 . KO N C E R N B E G R E P P E T O C H KO N C E R N E N S R E D OV I S N I N G
1510 Kundfordringar IB
3010 Varuförsäljning
40
1
3010
200
1 (BR
240)
(RR
150
2
200
200)
1460 Varulager IB
1510
4010 Kostnad sålda varor 4010
150
(BR
2
0)
1460
150 (RR
150)
Figur 1.11. Bokföringskonton i Balthazar AB.
Konsekvensen av transaktionen i Balthazars redovisning är att kundfordringarna ökar med 200 tkr till 240 tkr, medan varulagret minskar med 150 tkr till 0. Tillgångarna har genom transaktionen ökat med 50 tkr i värde, vilket motsvarar resultateffekten av transaktionen. Varuförsäljning – Kostnad för sålda varor = Resultat
200 –150 50
Värdet av Balthazars ”prestation”, 200 tkr, minus värdet av den resursförbrukning som krävts för att åstadkomma prestationen, 150 tkr, ger verksamhetens resultat: 50 tkr (se figur 1.12). Resultaträkning Nettoomsättning Kostnad sålda varor Resultat
200 –150 50
Balansräkning Inventarier
100
Aktier i dotterföretag
100
Varulager Kundfordringar Likvida medel
– 240 10
Summa Tillgångar
450
Eget kapital
250
Banklån
150
Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder
50 450
Figur 1.12. Resultat- och balansräkning i Balthazar AB efter lagerförsäljning.
I Balthazar har tillgångarnas värde i balansräkningen ökat med 50 tkr. Lager på 150 tkr har genom försäljningen blivit kundfordringar på 200 tkr. Det resultat som tillgångsökningen medför leder till att eget kapital ökar med 50 tkr. Balansomslutningen uppgår nu till 450 tkr. 21
KONCER N R EDOVI SN I NG
I Valvet har ett lager av böcker anskaffats. Denna anskaffning redovisas som en ökning (debet) av tillgången lager med 200 tkr och en leverantörsskuld (kredit) på samma belopp. 1460 Varulager 2/1
2440
2440 Leverantörsskulder
200
2/1 (BR
200)
(BR
1460
200
200)
Figur 1.13. Bokföringskonton i Valvet AB.
Detta gör att resultat- och balansräkning i Valvet ser ut som i figur 1.14. Någon påverkan på resultatet uppkommer inte förrän böckerna säljs vidare. Resultaträkning Nettoomsättning
–
Kostnad sålda varor
–
Resultat
–
Balansräkning Inventarier Aktier i dotterföretag Varulager Kundfordringar
– – 200 –
Likvida medel
100
Summa Tillgångar
300
Eget kapital
100
Banklån
–
Leverantörsskulder
200
Summa Eget kapital och Skulder
300
Figur 1.14. Resultat- och balansräkning i Valvet AB efter lagerförsäljning.
Sett ur den ekonomiska enhetens, koncernens, synvinkel har ingen transaktion ägt rum. Ingen oberoende part har varit inblandad. Om Balthazar hade valt att starta en filial inom ramen för det ursprungliga bolaget i stället för att starta ett nytt bolag hade lagret endast fysiskt förts över till Lund. Någon ekonomisk transaktion hade inte ägt rum och inget resultat hade uppkommit i redovisningen. Koncernredovisningen ska motsvara ett sådant tillstånd, det vill säga något värde av resursomvandling har inte realiserats. Den transaktion som ägt rum mellan de två företagen i koncernen måste elimineras. Tre elimineringar görs därför när koncernredovisning upprättas. 1. Eliminering till följd av bolagsbildning, såsom den tidigare beskrivits. Denna eliminering måste göras vid varje bokslut. 2. Interna fordringar och skulder tas bort ur redovisningen. Av Balthazars kundfordringar avser 200 tkr en fordran på Valvet. Valvet har en leverantörsskuld på motsvarande belopp till Balthazar. Dessa poster elimineras mot varandra. 3. Något resultat har koncernen inte presterat (ingen försäljning har skett, sett ur den ekonomiska enhetens perspektiv). Lagret har inte heller ökat i värde (värdeökningar till följd av interna transaktioner tas bort). Genom att ta bort resultateffekten på 50 tkr reducerar man också eget kapital med 50 tkr. 22
1 . KO N C E R N B E G R E P P E T O C H KO N C E R N E N S R E D OV I S N I N G
Elimineringar görs genom att belopp dras bort från moder- och dotterföretagens resultatoch balansräkningar i tre eliminerings- och justeringskolumner (se figur 1.15). Därefter summeras alla delar till en koncernredovisning (i figuren har kolumnerna försetts med sifferbeteckningen 1, 2 och 3 för att varje eliminering i figuren ska kunna kopplas till punkterna ovan). I kolumn 1 tas aktier i dotterföretag bort och eget kapital reduceras med motsvarande belopp. I praktiken innebär denna eliminering att kontot Aktier i dotterföretag krediteras med 100 tkr och kontot Eget kapital debiteras med samma belopp. I kolumn 2 tas Balthazars kundfordran på Valvet bort genom att kontot Kundfordringar krediteras. Valvets leverantörsskuld på samma belopp tas bort. Eftersom leverantörsskulder redovisas i kredit motsvarar elimineringsposten –200 tkr en debetbokning. I kolumn 3 elimineras den koncerninterna nettoomsättningen i Balthazar (debet). Samtidigt tas kostnaden på 150 tkr i Balthazar och lagerförändringen i Valvet bort (kredit). Justeringen av raden varulager med –50 är en motbokning till justeringen av raderna nettoomsättning, –200, och kostnad försålda varor, +150, det vill säga netto –50. Det som händer på raden varulager är dels att Valvets anskaffningsvärde på 200 tas bort, dels att Balthazars anskaffningsvärde, 150, (vilket är koncernens anskaffningsvärde) läggs tillbaka. Genom att resultatet ur koncernens perspektiv reduceras med 50 tkr elimineras också förändringen av eget kapital på 50 tkr i Balthazar. Detta ger ett eget kapital i koncernen på 200 tkr. Koncernredovisningen och de elimineringar som görs framgår av figur 1.15.4 Balthazar AB
Valvet AB
Elimineringar/
Summa
Resultaträkning
Koncernen
Justeringar 1
2
3
200
–
200
–200
–
–150
–
–150
+150
–
50
–
50
–50
–
Inventarier
100
–
100
Aktier i dotterföretag
100
–
100
–
200
200
240
–
240
10
100
110
Summa Tillgångar
450
300
750
–100
Eget kapital
250
100
350
–100
Banklån
150
–
150
50
200
250
450
300
750
Nettoomsättning Kostnad sålda varor Resultat Balansräkning
Varulager Kundfordringar Likvida medel
Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder
100 –
–100 –50
150 40
–200
110 –200
–50
400
–50
200 150 50
–200 –100
–200
–50
400
Figur 1.15. Koncernresultat- och balansräkning efter intern lagerförsäljning.
4 I kapitel 3, där vi mer systematiskt går igenom koncernredovisningsteknik, kommer justeringar för internvinster att rent tekniskt hanteras något annorlunda, eftersom vi i ett koncernbokslut måste hantera att det kan ha förekommit en mängd transaktioner mellan företagen. Utfallet är dock samma som illustreras här.
23
KONCER N R EDOVI SN I NG
De elimineringar och justeringar som gjorts i figur 1.15 framgår också av bokningsschemat i figur 1.16: Kolumn 1:
Kolumn 2:
Kolumn 3:
Aktier i dotterföretag
Kredit
100
Eget kapital
Debet
100
Kundfordringar
Kredit
200
Leverantörsskulder
Debet
200
Nettoomsättning
Debet
200
Kostnad sålda varor
Kredit
150
Varulager
Kredit
50
Resultat
Kredit
50
Eget kapital
Debet
50
Figur 1.16. Bokningsschema för elimineringar och justeringar.
Efter att alla justeringar är genomförda kan vi jämföra koncernens balansräkning med den ursprungliga (se figur 1.3). Då ser vi att de fortfarande är identiska. Varken bolagsbildningstransaktionen eller den koncerninterna försäljningen av lagertillgångar påverkar koncernens resultat och finansiella ställning. Koncernens resultat- och balansräkningar motsvarar alltså fortfarande dem som Balthazar hade redovisat under förutsättning att expansionen skett inom detta bolag. Samma koncernredovisning kan ställas upp såsom i figur 1.17, där alla belopp anges i debet och kredit. Detta är ett annat sätt att illustrera samma sak som i figur 1.15. Uppställningen i figur 1.17 kan kännas mer bekant för den som lärt sig grundläggande bokföring. Varje justering i figur 1.15 motsvarar också en debet- eller kreditbokning, men uppställningen i figur 1.15 blir mer överskådlig. Balthazar AB Debet
Kredit
Valvet AB Debet
Summa
Kredit
Debet
Kredit
1 Debet
Elimineringar och justeringar 2 3 Kredit
Debet
Kredit
Debet
Koncernen Kredit
Debet
150
–
50
–
Kredit
Resultaträkning 200
–
200
Nettoomsättning 150
–
50
–
150 50
Inventarier
100
–
100
Aktier i dotterföretag
100
–
100
–
200
200
240
–
240
10
100
110
450
300
750
Kostnad sålda varor Resultat
–
200
Balansräkning
Varulager Kundfordringar Likvida medel Summa Tillgångar Eget kapital Banklån Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder
100 100
– 50
40
200
110 100
250
100
350
150
–
150
50
200
250
450
300
750
200
100
50 50
400 200 150 50
200 100
200
50
Figur 1.17. Koncernresultat- och balansräkning efter intern lagerförsäljning (debet och kredit).
24
150
400
1 . KO N C E R N B E G R E P P E T O C H KO N C E R N E N S R E D OV I S N I N G
I steg 1 krediteras kontot Aktier i dotterföretag med 100 tkr. Eget kapital debiteras med samma belopp. Aktier i dotterföretag är från koncernens synpunkt inte en tillgång, och motsvarande eget kapital i dotterföretaget är inte ett eget kapital i koncernen. I steg 2 elimineras interna kundfordringar på 200 tkr genom att kontot Kundfordringar krediteras med 200 tkr och Leverantörsskulder debiteras med samma belopp. I steg 3 justeras resultateffekten av internförsäljningen bort genom att kontot Varuförsäljning debiteras med 200 tkr, Kostnad sålda varor krediteras med 150 tkr och Lager krediteras med 50 tkr. Det minskade resultatet leder till att Eget kapital debiteras med 50 tkr (se även bokningsschema i figur 1.16). Verksamheten under årets första månad Ett koncernbokslut upprättas per den 31 januari 2018, det vill säga efter att årets första månad är till ända. Inte mycket har hänt i företagen under januari (se figur 1.18). Valvet har haft en försäljning på 160 tkr (motsvarande två femtedelar av lagret). Varukostnaden i Valvet för denna försäljning uppgår till 80 tkr (motsvarar lagerminskningen, 200 tkr – 120 tkr). Därtill uppgår lönekostnaden för januari till 20 tkr. Försäljningen sker kontant. Valvets likvida medel har genom försäljningen ökat med 160 tkr. Samtidigt har utbetalningar av lön på 20 tkr och betalning av leverantörsskulden till Balthazar på 200 tkr medfört en minskning av likvida medel med 220 tkr. Likvida medel i Valvet uppgår vid periodens slut till 40 tkr (likvida medel vid uppstart 100 tkr + 160 tkr – 220 tkr). I Balthazar AB har inga andra transaktioner än regleringen av det interna mellanhavandet skett. I figur 1.18 visas de båda bolagens resultat- och balansräkningar och den koncernredovisning som upprättas per den 31 januari 2018. Elimineringen av Aktier i dotterföretag är oförändrad. Eftersom interna mellanhavanden reglerats görs inte längre någon eliminering av kundfordran och leverantörsskuld (se kolumn 2). Detta har redan skett genom att mellanhavandet har reglerats med en betalning. Däremot måste vi analysera konsekvenserna av den interna varuförsäljningen och då beakta att två femtedelar av dessa varor nu sålts till kunder utanför koncernen. Koncernredovisningen ska visa transaktioner med extern part. När det gäller nettoomsättning är Balthazars nettoomsättning på 200 tkr intern, medan Valvets på 160 tkr är extern. Det innebär att koncernens nettoomsättning uppgår till 160 tkr. Kostnaden för sålda varor ska motsvara koncernens anskaffningsvärde för de varor som nu sålts. Detta anskaffningsvärde har uppstått i Balthazar. Det är i detta bolag som varorna ur koncernens perspektiv anskaffats. Anskaffningsvärdet för hela lagret var 150 tkr. Två femtedelar har sålts, vilket motsvarar en kostnad på 60 tkr (2/5 × 150 tkr). Tre femtedelar finns kvar i lager, vilket motsvarar 90 tkr. Dessa värden är de som ska framgå av koncernredovisningen. I figur 1.18 elimineras Balthazars nettoomsättning på 200 tkr eftersom denna är intern. Kvar finns då Valvets nettoomsättning på 160 tkr som också är koncernens nettoomsättning. Av kostnader för sålda varor i bolagen elimineras 170 tkr. Elimineringsbeloppet består av dels 150 tkr avseende Balthazar, eftersom detta uppkommit till följd av en intern transaktion, dels 20 tkr av kostnaden i Valvet, då denna del av Valvets varukostnad uppkommit till följd av en intern transaktion. Kvar som kostnad sålda varor är då 60 tkr, vilket motsvarar två femtedelar av koncernens anskaffningsvärde. Resultatpåverkan av dessa elimineringar blir –30 tkr (–200 tkr + 170 tkr) vilket justeras mot eget kapital. Även lagret justeras ned 30 tkr för att det ska uppgå till tre femtedelar av anskaffningsvärdet, det vill säga 90 tkr.
25
KONCER N R EDOVI SN I NG
Elimineringar/
Balthazar AB
Valvet AB
Summa
200
160
360
–200
160
–150
–80
–230
+170
–60
–
–20
–20
50
60
110
Inventarier
100
–
100
Aktier i dotterföretag
100
–
100
–
120
120
Resultaträkning
1
Nettoomsättning Kostnad sålda varor Lön Resultat
Koncernen
Justeringar 2
3
–20 –30
80
Balansräkning
Varulager
100 –30
Kundfordringar
40
–
40
Likvida medel
210
40
250
Summa Tillgångar
450
160
610
–100
Eget kapital
250
160
410
–100
Banklån
150
–
150
50
–
50
450
160
610
Leverantörsskulder Summa Eget kapital och Skulder
–
–100
90 40
–
250 –
–30
480
–30
280 150 50
– –100
–
–30
480
Figur 1.18. Koncernresultat- och balansräkning perioden 1–31 januari 2018.
De elimineringar och justeringar som gjorts i figur 1.18 avseende varuförsäljning och varulager framgår av bokningsschemat i figur 1.19: Kolumn 3:
Nettoomsättning
Debet
200
Kostnad sålda varor
Kredit
170
Varulager
Kredit
30
Resultat
Kredit
30
Eget kapital
Debet
30
Figur 1.19. Bokningsschema för elimineringar och justeringar.
26
1 . KO N C E R N B E G R E P P E T O C H KO N C E R N E N S R E D OV I S N I N G
Avslutning I detta kapitel har vi försökt introducera koncernredovisningens logik, som i grunden är att en redovisning upprättas för en ekonomisk enhet där resultat- och balansräkning endast visar de transaktioner och de värden som verifierats av transaktioner med den ekonomiska enhetens omvärld. Vi har behandlat vad en koncern är för något, hur en koncernredovisning kan upprättas och hur den förhåller sig till redovisning i juridisk person. Redovisningen för en enhet ska visa samma sak oberoende av om en verksamhet bedrivs i en juridisk person eller om samma verksamhet bedrivs i två eller flera juridiska personer som kontrolleras av en av dem. I kapitel 3 utvecklas koncernredovisningstekniken med beskrivningar av och förklaringar till hur en koncernredovisning upprättas på ett mer systematiskt och fullständigt sätt. Uppgifter Uppgift 1.1. Koncernredovisningslogik – intern varuförsäljning Alfa AB äger 100 procent av aktierna i Beta AB. Alfa producerar halvfabrikat som säljs till Beta för vidareförädling och försäljning till kunder. Under 2018 sålde Alfa halvfabrikat till Beta för 1,2 Mkr. Anskaffningsvärdet för dessa halvfabrikat i Alfa, tillika det redovisade lagervärdet, uppgick till 0,7 Mkr. Hur stort är resultatet för varuförsäljning i dels Alfa AB, dels Alfakoncernen? Redogör för dina antaganden och förklara dina slutsatser.
Uppgift 1.2. Koncernredovisningslogik – intern försäljning av maskin Delta AB äger 100 procent av aktierna i Gamma AB. De båda bolagen har i princip inga affärsmässiga relationer, men under 2018 (den 12 december) sålde Gamma en maskin till Delta för 400 tkr. Gamma redovisade en realisationsvinst i samband med försäljningen på 120 tkr. I Gamma skrevs maskinen av utifrån en avskrivningsplan på tio år. Vid avyttringstidpunkten har fem års avskrivningar redovisats. En ny avskrivningsplan fastställs efter förvärvet i Delta till fem år. Transaktionen bokfördes i de båda bolagen enligt nedan.
Gamma (dotterföretag) 1210 Maskiner IB
560
12/12
1229 Ackumulerade avskrivningar 3973
560
12/12
3973
1510 Kundfordringar 12/12
3973
IB
280
3973 Vinst vid avyttring
400
12/12 (BR
280
1210
560
400) (RR
12/12
1510
400
12/12
1229
280
120)
27
KONCER N R EDOVI SN I NG
Delta (moderföretag) 1220 Maskiner 12/12
2440
1229 Ackumulerade avskrivningar
400
31/12 (BR
400)
(BR
2440 Leverantörsskulder 12/12 (BR
7830
80)
7830 Avskrivningar enligt plan 1220
400
31/12
1229
80
400)
(RR
80)
Den kundfordran respektive leverantörsskuld som uppstod i samband med transaktionen finns kvar oreglerad per den 31 december 2018. Genomför justeringar och upprätta koncernredovisning i arbetspapperet nedan som innehåller ett utdrag från resultat- och balansräkningar.
Delta
Gamma
Summa
Resultaträkning (utdrag) Resultat vid avyttring Avskrivningar
–
120
120
–80
–
–80
Balansräkning Maskiner Kundfordringar, internt Leverantörsskulder, internt
28
80
320
–
320
–
400
400
400
–
400
Elimineringar/justeringar
Koncernen
Kapitel 2
Lagar och regler
I detta kapitel behandlas de lagar och regler utifrån vilka koncernredovisning ska upprättas av svenska företag. En övergripande struktur för de regelverk ett företag har att navigera i presenteras. En genomgång av regler avseende skyldighet att upprätta koncernredovisning följer. Därefter fokuseras koncernbegreppet. Det som då behandlas är koncernavgränsningen, det vill säga vilka företag som ska inkluderas i koncernredovisningen. För koncernredovisning finns ett nationellt och ett internationellt regelverk. Det nationella regelverket består av årsredovisningslagen (ÅRL) och Bokföringsnämndens allmänna råd ”Årsredovisning och koncernredovisning”, K3, (BFNAR 2012:1). Bokföringsnämndens allmänna råd om Årsredovisning i mindre företag, BFNAR 2016:10 (K2), får inte tillämpas av företag som upprättar koncernredovisning. Det internationella regelverket består av ”International Financial Reporting Standards” (IFRS), såsom de antagits av EU. Vilka regler ett företag ska tillämpa beror på vad det är för typ av företag: icke-noterat eller noterat5 (se tabell 2.1). Ett icke-noterat företag har möjlighet att välja mellan att upprätta koncernredovisning enligt enbart nationella regler eller att tillämpa internationella standarder. Ett noterat företag måste däremot tillämpa det internationella regelverket. Tabell 2.1. Val av vilket regelverk som ska tillämpas vid upprättande av koncernredovisning. Typ av företag
Regler att tillämpa
Källa
Icke-noterade företag som väljer att inte tillämpa IFRS
ÅRL exkl. IFRS-regler BFNAR 2012:1 , (K3)
ÅRL BFNAR 2012:1
Icke-noterade företag som väljer att tillämpa IFRS
IFRS Vissa tilläggsupplysningar i ÅRL RFR 1
ÅRL 7 kap. 33 § ÅRL 7 kap. 33 § som hänvisar till ÅRL 7 kap. 32 § BFNAR 2012:3 p. 1
Noterade företag
IFRS Vissa tilläggsupplysningar i ÅRL RFR 1
EG-förordningen 1606/2002 (artikel 4) ÅRL 7 kap. 32 § BFNAR 2012:3 p. 1
På nästa sida följer en genomgång av de regler som behandlar skyldigheten att upprätta koncernredovisning samt avgränsningen av koncernen.
5 Med noterat avses företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES (Europeiska ekonomiska samararbetsområdet) eller på en motsvarande marknad utanför EES. Reglerad marknad i Sverige är för närvarande Nasdaq (Stockholmsbörsen) samt Nordic Growth Market (NGM Equity).
29
KONCER N R EDOVI SN I NG
Regler om koncernredovisningsteknik, såsom hantering av förvärvade dotterföretag, minoritetsandelar, eliminering och i viss mån värdering, behandlas i kapitel 3–5. Nedan behandlas koncernförhållandet i meningen vad som betraktas som moder- respektive dotterföretag samt när ett moderföretag ska upprätta koncernredovisning, respektive vilka dotterföretag som ska ingå i denna. Det finns också en mängd krav på tilläggsupplysningar i de olika regelverken. Dessa regler kommer inte att behandlas i denna bok.
Årsredovisningslagen Årsredovisningslagen (1995:1554) gäller för alla svenska företag, både noterade och ickenoterade. När det gäller koncernredovisning framgår dock att noterade företag ska tillämpa internationella regler (ÅRL 7:32), medan icke-noterade företag kan välja mellan nationella och internationella regler (ÅRL 7:33).
Krav på upprättande av koncernredovisning För samtliga svenska företag gäller ÅRL:s regler om skyldighet att upprätta koncernredovisning. Enligt ÅRL 7:1–7:3 ska ett moderföretag upprätta koncernredovisning. Det finns dock långtgående undantag. Ett första undantag är att moderföretag inte behöver upprätta koncernredovisning om moderföretaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättats av ett överordnat moderföretag och denna koncernredovisning har upprättats och reviderats i enlighet med lagstiftning som baseras på Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU i lydelsen enligt 2014/102/EU eller på likvärdigt sätt. Med andra ord behöver moderföretag i en underkoncern inte upprätta koncernredovisning. Detta undantag gäller dock inte om en delägare med en kapitalandel på minst 10 procent kräver att koncernredovisning ska upprättas. Undantaget gäller inte heller om andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som moderföretaget utfärdat är upptagna till handel på en reglerad marknad. Ett andra undantag är moderföretag i mindre koncerner. Dessa behöver inte heller upprätta koncernredovisning. En mindre koncern är en koncern som inte definieras som större i ÅRL 1:3. För att tillämpa detta undantag måste vi alltså bestämma om det är frågan om en större koncern. I ÅRL 1:3 framgår att en koncern är en större koncern för det första om moderföretaget eller något av dotterföretagens överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. För det andra är en koncern en större koncern om den uppfyller mer än ett av följande tre villkor: 1) medelantal anställda i koncernen uppgår under vart och ett av de senaste två räkenskapsåren till mer än 50, 2) koncernföretagens redovisade balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 40 Mkr och 3) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 Mkr. Vid tillämpning av kriterierna för balansomslutning och nettoomsättning ska koncerninterna poster elimineras.
Bestämning av när ett koncernförhållande föreligger För att avgöra om det finns skyldighet att upprätta koncernredovisning måste en bedömning göras av om ett koncernförhållande föreligger. Därför måste vi fastställa när ett företag är ett moderföretag respektive dotterföretag. Denna bestämning sker i ÅRL 1:4. Ett företag är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag om moderföretaget 30
2 . L AG A R O C H R E G L E R
• innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den andra juridiska personen • äger andelar i den juridiska personen och till följd av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna • äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller motsvarande ledningsorgan eller • äger andelar i den juridiska personen och till följd av avtal med den juridiska personen, föreskrift i dess bolagsordning eller bolagsavtal har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande. Ägandet behöver inte vara direkt. Om ett dotterföretag, flera dotterföretag tillsammans eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag äger andelar i en annan juridisk person, så att någon av de grundläggande koncernsituationerna ovan uppfylls, är även denna juridiska person dotterföretag till moderföretaget. Eftersom den enda begränsningen är att ett dotterföretag måste vara en juridisk person kan såväl bolag som andra juridiska personer, till exempel ekonomiska föreningar, vara dotterföretag. Motsvarande gäller för moderföretag. I överensstämmelse med detta innefattar begreppet andelar såväl aktier som andra andelar i juridiska personer. Den juridiska personen kan vara såväl svensk som utländsk. Årsredovisningslagen är inte helt tydlig när det gäller vad som är det avgörande kriteriet för ett koncernförhållande. I K3 9.2 anges grundkriteriet bestämmande inflytande, definierat som ”en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar”. Detta kriterium är oproblematiskt i de fall då moderföretag har rösträttsmajoritet. Svårigheter att avgöra om ett koncernförhållande föreligger uppstår främst när det finns avtalskonstruktioner som syftar till att skapa eller förhindra att ett koncernförhållande uppstår.6 En särskild fråga är den om ”praktisk majoritet”. Det är inte ovanligt att en större minoritetspost, till följd av ägarspridning, ger ägaren rösträttsmajoritet på bolagsstämman. I praktiken kan kontroll utövas, åtminstone kortsiktigt, utan en majoritet av det totala antalet röster i företaget. Ett koncernförhållande kan dock, enligt ÅRL, inte uppkomma till följd av praktisk majoritet. Om ett företag i stället äger andelar i en juridisk person som inte är dotterföretag men utövar ett betydande inflytande över detta företags drift och finansiella styrning, och ägandet utgör en varaktig förbindelse, är den juridiska personen ett intresseföretag till företaget (ÅRL 1:5). Om inte annat framgår av omständigheterna i det enskilda fallet föreligger ett betydande inflytande om företaget innehar minst 20 procent av rösterna. Motsvarande förhållande anses föreligga om företagets dotterföretag tillsammans eller tillsammans med företaget innehar minst 20 procent. Skrivningen ”omständigheter” kan syfta på om övriga röster i företaget innehas av en enda ägare och denne till följd därav fattar alla betydande beslut.
Koncernredovisningens omfattning Koncernredovisningen ska enligt ÅRL 7:4 bestå av balansräkning, resultaträkning, noter, förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys. I ÅRL 7:5, vilken inte är tillämplig på de företag som ska eller väljer att redovisa i enlighet med internationella regler, framgår att koncernredovisningen ska omfatta samtliga dotterföretag. Dock anges tre undantag. Dessa undantag är för det första om det finns betydande och varaktiga hinder som i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget. Enligt 6 Se vidare Thorell (2004).
31
KONCER N R EDOVI SN I NG
förarbetena ska det vara frågan om förhållanden som moderföretaget inte kan råda över, exempelvis krig, långvarig politisk oro och naturkatastrofer. Det anses naturligt att dotterföretag undantas i dessa fall, eftersom koncernredovisningen inte bör innehålla tillgångar som moderföretaget svårligen kan förfoga över. För det andra kan ett dotterföretag utelämnas om sådan information som är nödvändig för att upprätta koncernredovisning inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid. Det tredje undantaget gäller om andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare. Enligt förarbetena bör dotterföretaget konsolideras om innehavet sträcker sig över längre tid än ett à två år. Ett dotterföretag som tidigare har omfattats av koncernredovisningen kan inte undantas med stöd av denna bestämmelse. För upprättande av koncernredovisning för icke-noterade företag som väljer att inte tillämpa internationella regler gäller, utöver ÅRL:s krav, Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning, K3 (BFNAR 2012:1). K3 bygger i stor utsträckning på det av IASB utgivna ”IFRS for SMEs” (International Financial Reporting Standards for Small and Medium-sized Entities). K3 är dock ett självständigt regelverk som också påverkats av sambandet mellan redovisning och beskattning, befintlig normgivning och tillämpad redovisningspraxis.
Internationella redovisningsregler Sedan 2005 är samtliga företag inom EU som har värdepapper noterade på en reglerad marknad i en medlemsstat och som är underställda en medlemsstats lagstiftning skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder såsom de antagits av EU. Dessa internationella redovisningsstandarder ges ut av International Accounting Standards Board (IASB). Även för ett noterat företag är det som tidigare nämnts ÅRL:s regler som är tillämpbara på frågan om det föreligger skyldighet att upprätta koncernredovisning. Finns en sådan skyldighet tar dock de internationella reglerna över och avgör vilka företag som ska tas med i koncernredovisningen.
Koncernredovisning och dess omfattning Enligt IFRS 10 ska alla dotterföretag tas med i koncernredovisningen. De undantag som finns i ÅRL gäller inte för noterade företag eller andra företag som valt att tillämpa internationella standarder. Enligt RFR 17, ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, ska frågan om skyldighet att upprätta koncernredovisning avgöras med tillämpning av reglerna i ÅRL 1 kap. 4 § och 7 kap. 1–2 och 3a §§. När skyldigheten att upprätta koncernredovisning klarlagts, dvs. då ett företag är att anse som moderföretag, återstår frågan om vilka företag som ska omfattas av koncernredovisningen. Denna prövning ska ske utifrån IFRS 10. IFRS 10 tar, precis som ÅRL, utgångspunkt i begreppet bestämmande inflytande. Innebörden av begreppet är dock något annorlunda i IFRS 10 (begreppet utvecklas i Bilaga B till IFRS 10). En investerare anses ha bestämmande inflytande när den är exponerad för eller 7 RFR ges ut av Rådet för finansiell rapportering, som sedan 2007 ansvarar för att anpassa och utveckla god redovisningssed för företag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad i Sverige. Eftersom företagen ska följa av EU antagna IFRS inskränks Rådets normering till särsvenska förhållanden och upplysningskrav. Rådet är ett sakorgan till Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.
32
2 . L AG A R O C H R E G L E R
har rätt till rörlig avkastning och kan påverka avkastningen med sitt bestämmande inflytande. Inflytande anses föreligga när investeraren har befintliga rättigheter som gör att den kan styra den relevanta verksamheten, det vill säga den verksamhet som i väsentlig grad påverkar avkastningen. Liksom i K3 antas i IFRS 10 att detta handlar om att fastställa operativa och finansiella strategier. Bestämmande inflytande antas normalt föreligga när moderföretaget direkt, eller indirekt genom dotterföretag, äger över hälften av rösterna i ett företag. Det kan dock finnas situationer där en röstmajoritet inte ger detta inflytande, till exempel om den relevanta verksamheten styrs av regering, domstol, konkursförvaltare och liknande. Bestämmande inflytande kan också uppnås utan röstmajoritet genom exempelvis avtal med andra innehavare av röstberättigade aktier. Faktorer som ska bedömas vid fastställande av om tillräckligt inflytande föreligger är bland annat om investeraren kan tillsätta nyckelpersoner i ledande ställning som har möjlighet att styra den relevanta verksamheten och om investeraren kan dominera nomineringsprocessen för att utse ledamöter i investeringsobjektets ledningsorgan. I IFRS 10 öppnas också möjligheten till konsolidering utifrån så kallad ”praktisk majoritet” (de facto-kontroll), vilket inte är möjligt utifrån koncerndefinitionen i ÅRL. När ett företag äger mindre än hälften av de röstberättigade aktierna, men ändå i praktiken är den part som styr den relevanta verksamheten, kan det vara fråga om bestämmande inflytande även om inga avtalsrättsliga överenskommelser föreligger. Exempel på omständigheter som ska beaktas vid bedömningen är företagets relativa andel av röstberättigade aktier, spridning av rösträtter och hur representationen sett ut vid tidigare bolagsstämmor. De facto-kontroll är ett relativt subjektivt begrepp och det är svårt att bedöma vilka praktiska konsekvenser reglerna i IFRS 10 får.8 En formellt sett stor skillnad mellan skrivningarna i IFRS 10 och ÅRL är att IFRS 10 inte kräver ägande för att ett företag ska vara ett dotterföretag, vilket svensk lag gör. Trots denna skillnad är det svårt att se att de olika skrivningarna skulle kunna få någon större praktisk betydelse för fastställande av en koncernrelation, det vill säga för att göra en koncernavgränsning. För koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder tillämpas utöver IFRS 10 i första hand IFRS 3, ”Rörelseförvärv”, IAS 36, ”Nedskrivningar”, IAS 38, ”Immateriella tillgångar” och IAS 21, ”Effekterna av ändrade valutakurser”. I någon mening kan samtliga internationella redovisningsstandarder sägas vara relevanta för koncernredovisning, eftersom det är i just koncernredovisningen det finns krav på att dessa ska tillämpas. I ÅRL ställs krav på tilläggsupplysningar även för noterade företag. Vägledning beträffande dessa upplysningskrav lämnas i RFR 1, ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”.
Bestämning av koncernförhållande utifrån rösträttskriteriet För bestämning av koncernförhållande är rösträttskriteriet det mest centrala. Kontrollen över en annan juridisk person genom rösträttsmajoritet är normalt avgörande för om ett koncernförhållande föreligger. I uppgifterna 2.1–2.3 övas tillämpningen av detta kriterium för fastställande av ett koncernförhållande.
8 Se t.ex. artikel av Katarina Lindgren och Johan Ericsson i Balans nr 8–9/2011.
33
Denna bok beskriver och förklarar koncernredovisningens logik och teknik. Syftet är att både skapa principiell förståelse för koncernen som redovisningsenhet och god kunskap i koncernredovisningens teknik. Bokens innehåll kan sammanfattas i följande punkter: • Koncernredovisningsteknik
• Koncernredovisningslogik
• Lagar och regler
• Analys av koncernredovisning
I boken ges en heltäckande beskrivning av såväl upprättande av koncernredovisning enligt nationella regler för icke-noterade företag, som upprättande av koncernredovisning enligt internationella regler för noterade företag. Koncernredovisning innehåller rikligt med strukturerade och lättillgängliga exempel och övningar. Med boken följer ett lösningshäfte som innehåller utförliga lösningar till samtliga övningsuppgifter. Stora delar av boken har skapats i utbildningssammanhang och grundar sig på erfarenheter från lärosalen. De pedagogiska insikterna kompletteras av författarnas praktiska erfarenheter av koncernredovisning i såväl stora som små företag. Boken är lämplig för utbildning vid universitet och högskolor samt annan kvalificerad utbildning. Den vänder sig även till praktiker som vill lära sig eller repetera grundläggande koncernredovisning.
Nyheter i den tredje upplagan Den tredje upplagan har uppdaterats med förändringar i tillämplig lagstiftning, allmänna råd och redovisningsstandarder. Framför allt påverkar förändringar i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 ”Årsredovisning och koncernredovisning” avskrivningar av goodwill och redovisning av negativ goodwill. Boken har också kompletterats med nio nya övningsuppgifter med lösningar. I övrigt har vissa texter uppdaterats, nya exempel lagts till och förklaringar utvecklats.
Jörgen Carlsson är lärare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Jörgen har också varit ekonomi- och koncernredovisningschef på Aspiro, tidigare noterat på Stockholmsbörsen. Niklas Sandell är lärare och forskare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Niklas har tidigare varit verksam som controller på Aspiro och som utredare och revisor vid PwC.
Best.nr 47-11351-4 Tryck.nr 47-11351-4