Page 1

Byggprocessen

Uno Nordstrand

Byggprocessen används främst som läromedel vid olika byggutbildningar inom högskolan och branschen, men är lämplig som introduktion för alla som är intresserade av hur byggandet administreras. Med sitt omfattande register kan Byggprocessen även användas som uppslagsbok. Denna nya upplaga av boken har uppdaterats så att den är helt aktuell.

Byggprocessen

Den här boken ger en grundläggande men realistisk helhetsbild av byggprocessen och dess olika skeden, med närmare beskrivningar av ett byggprojekts centrala aktiviteter: program, projektering, upphandling och produktion. Många begrepp inom byggandet förklaras i boken och placeras i sitt rätta sammanhang.

Uno Nordstrand

Hur går det till när man bygger? Det vill säga, vad händer när någon väckt en idé eller fattat ett beslut om att bygga? Vilka lagar, bestämmelser och andra regler måste följas? Hur organiseras och bedrivs arbetet för att slutresultatet – den färdiga byggnaden – ska bli av rätt kvalitet, utförd till kalkylerad kostnad och färdig i planerad tid?

Författaren, civilingenjör Uno Nordstrand, har lång erfarenhet från byggindustrin och har även i många år arbetat med byggutbildning vid KTH-Haninge.

Best.nr 47-01511-5 Tryck.nr 47-01511-5

Byggprocessen ny profil.indd 1

08-03-06 14.47.14


Innehåll 1 Grundläggande begrepp

7

1.1 Allmänt

7

2 Start av byggprojekt 2.1 Var får man bygga?

Byggprocessen i stora drag

Bakgrund

Förvaltning

Översiktsplan

Läsanvisning

Detaljplan och områdesbestämmelser

49 49

Bygglov – förhandsbesked

1.2 Begrepp – förklaringar

10

Byggnad, anläggning, byggnadsverk, bygg-

2.2 Hur uppstår byggprojekt?

53

2.3 Vem är byggherre?

54

Byggprojekt, byggobjekt Byggherre, beställare, byggentreprenör, byggmästare

Byggherrens uppgifter

Bebyggelseprocessen

Privata byggherrar

Planering, uppföljning, styrning

Kooperativa byggherrar

Nätplanering

Kommunala byggherrar Statliga byggherrar

1.3 Bestämmelser som styr byggandet

14

2.4 Byggandet i Sverige. Byggforskning.

Lagar, förordningar, föreskrifter

56

Allmänna råd

2.5 Förstudie (behovsutredning) 1.4 Kvalitet

21

1.5 Miljö

23

1.6 Historik

27

57

2.6 Hur kan byggprojekt organiseras?

60

Allmänt Utförandeentreprenader

Allmänt

Construction Management (CM)

Tiden före 1850

Totalentreprenad

1850-1900

Helhetsåtaganden

1900–1950 1950–2007

Webbadresser, kapitel 1

Kap 1-3.indd 4

Webbadresser, kapitel 2

64

48

2008-02-19 11:49:29


3 Utredningar – program 3.1 Allmänt 3.2 Organisation av programarbetet 3.3 Utredningar

65

5 Upphandling av entreprenader

65 5.1 Upphandlingsprocessen

121

5.2 Förfrågningsunderlag

123

66 67

Allmänt

Byggnaden • Placering

Ritningar och beskrivningar

Ekonomi • Tidplan

Administrativa föreskrifter

3.4 Program (byggnadsprogram)

121

76

5.3 Anbud – kontrakt

127

Anbudskalkyl • Anbud Anbudsprövning Avtal – kontrakt

4 Projektering

77

4.1 Allmänt

77

4.2 Projektörer

79

5.4 Upphandlingsregler

131

Allmänt • Privata beställare Offentliga beställare (LOU) LOU, kap 6 §2–9, 11–12

5.5 Entreprenadformer

Organisation • Konsulter Upphandling av konsulter

137

Allmänt Utförandeentreprenader

4.3 Projekteringsprocessen

84

Totalentreprenad

Allmänt

Construction Management

Gestaltning (förslagshandlingsskede)

BOT-projekt

Systemutformning (systemskede)

Partnering

Detaljutformning (bygghandlingsskede)

Egen regi/Projektutveckling

Något om CAD

Övriga former

4.4 Bygghandlingar

96

5.6 Ersättningsformer

146

Allmänt • Ritningar Fast pris

Beskrivningar • Förteckningar

Indexreglering

4.5 Styrning av projektering

107

Löpande räkning

Allmänt • Tidplanering

Incitamentsavtal

Kostnadsstyrning • Kvalitetssäkring

Tillkommande och avgående arbeten

Miljöstyrning • Samordning

À-priser Andra ersättningsformer

Webbadresser, kapitel 4

120

Utbetalning

Webbadresser, kapitel 5

Kap 1-3.indd 5

150

2008-03-03 07:12:00


6 Byggproduktion

151

6.7 Överlämnande

214

Allmänt

6.1 Entreprenadföretag

151

Funktionsprovning Drift- och underhållsinstruktioner med mera

Allmänt • Byggentreprenörer

Besiktningar

Anläggare • Specialföretag

Avveckling av byggarbetsplats

VVS-entreprenörer

Slutbevis

Elentreprenörer • Måleriföretag

Webbadresser, kapitel 6 6.2 Materialleverantörer

219

157

Allmänt • Byggmaterialindustrin Materialleveranser

7 Förvaltning 6.3 Byggproduktion – i stora drag

221

161

Allmänt • Aktiviteter

7.1 Förvaltning i förändring

221

Resurser • Resultat Allmänt • Traditionell förvaltning

6.4 Byggstyrning

170

Förändringar Fastighetsföretagande

Allmänt • Anbudskalkylering

Definitioner

Kvalitets- och miljöstyrning Planering vid byggstart

7.2 Fastighetsbranschen

225

Styrning under byggandet Förvaltningsobjekt

6.5 Genomförande

187

Fastighetsägare/förvaltare Upphandling av förvaltningstjänster

Byggherrens uppgifter före byggstart Hur genomförs byggproduktionen?

7.3 Drift och underhåll

229

Organisation • Personal Allmänt • Drift

Material och underentreprenader

Fastighetsskötsel

Maskiner

Underhåll

Arbetsplatsadministration

Underhållsplanering

6.6 Entreprenadavtal

202 7.4 Ändring

235

Allmänt Utförandeentreprenader (AB 04) Totalentreprenader (ABT 06) Underentreprenader (AB–U 07, ABT–U 07)

Allmänt • Bestämmelser Förstudie, program, projektering Upphandling Byggproduktion

Byggmöten Konsumenttjänstlagen

7.5 Rivning

242

Webbadresser, kapitel 7

243

Småhusentreprenader för konsumenter (ABS 05)

Register

Kap 1-3.indd 6

244

2008-02-19 11:49:29


7

1.1 Allmänt

G R UN D L Ä G G A N D E B E G R E P P

1. Grundläggande begrepp

Byggprocessen i stora drag

Figur 1.1.1 Byggprocessen

Den här figuren visar en mycket förenklad bild av byggprocessen. Den kompletteras nedan med en kortfattad beskrivning, där några av de viktigaste begreppen presenteras. Några av dem samt en del andra termer och begrepp förklaras närmare i avsnitt 1.2. Syftet är att ge en grund för de fortsatta, mer detaljerade, studierna av byggprocessen. I slutet av avsnitt 1.1 presenteras resten av boken i form av en ”läsanvisning”. Den som behöver en ny eller kanske förändrad (om- eller tillbyggd) byggnad och tänker låta bygga den, kallas för byggherre. Det kan vara en privatperson, ett företag eller en organisation. När byggherren har klarlagt sitt behov och fattat sitt beslut påbörjas ett byggprojekt, som ska leda till en färdig byggnad – ”produkt” – enligt byggherrens önskemål och krav.

Kap 1-3.indd 7

2008-02-21 12:53:44


8 B Y G G PR O C E S S E N

Det första som därefter måste göras är att närmare bestämma hur det färdiga huset ska vara konstruerat och se ut: storlek, in- och utvändig utformning, konstruktionssystem, uppvärmnings-, ventilations- och andra installationssystem, material, byggnadsdetaljer, färger med mera. Denna produktbestämning utmynnar i ritningar och beskrivningar av det blivande huset (bygghandlingar). Ett vanligare ord för detta skede är projektering. Projektering utförs av olika slags konsulter (bland annat arkitekt). Bygghandlingarna ska sedan framför allt användas vid uppförandet (eller ombyggnaden) av huset. Produktframställning innebär att huset byggs. Vanligare ord är byggproduktion eller helt enkelt byggande. Byggandet utförs av de bygg- och andra entreprenörer, som byggherren knyter till projektet, vilket kan göras på flera olika sätt. När den färdiga byggnaden överlämnats till byggherren innebär detta vanligen att det egentliga byggprojektet är avslutat (vissa garantiarbeten kan återstå). Byggprocessens sista skede, produktanvändningen, inleds när produkten/huset börjar användas av sina brukare. Då krävs drift-, underhålls- och andra förvaltningsåtgärder för att huset ska fungera på ett bra sätt.

Förvaltning Intresset för förvaltning blev av flera skäl allt större under slutet av 1900-talet. Förvaltningsskedet utgör den i särklass längsta tidsperioden i ett byggnadsverks historia. När det gäller byggekonomi beaktas dessutom numera i högre grad än tidigare ”livscykelkostnaden”, som domineras av kostnaderna under förvaltningsskedet. Vidare är erfarenheter från användning och förvaltning av byggnader och anläggningar mycket viktiga när man ska planera och utforma nya byggnadsverk, med bättre egenskaper och ekonomi än de befintliga. Det har slutligen skett stora förändringar inom förvaltningssektorn. Traditionell förvaltning av byggnader har övergått till ett professionellt fastighetsföretagande, med ökad kundorientering och affärsutveckling. ”Ämnesområdet” förvaltning har därför blivit mycket omfattande. Detta har även medfört att det nu finns en hel del litteratur om förvaltning. Av dessa skäl behandlas inte förvalt-

Kap 1-3.indd 8

2008-02-19 11:49:32


ning mer än mycket kortfattat i denna bok. Den som är intresserad av att fördjupa sina kunskaper hänvisas till aktuell annan litteratur.

Beskrivningen av byggprocessen fortsätter i detta kapitel 1 med förklaringar till en del begrepp. Därefter följer en översiktlig genomgång av de viktigaste lagar och bestämmelser som styr och påverkar genomförandet av byggprojekt. Vidare beskrivs bakgrunden till dels det kvalitetsarbete, dels det miljöarbete som på senare tid utvecklats inom byggsektorn. Kapitlet avslutas med en historisk översikt. Den fortsatta framställningen handlar om hur man administrerar främst nybyggnad av hus, men även i viss utsträckning ändring/ ombyggnad av befintliga byggnader. Anläggningsprojekt följer i stort samma mönster som vid husbyggnad (utredningar – program – projektering – produktion), men innehållet i detalj under de olika skedena är delvis annorlunda. I kapitel 2 beskrivs hur byggprojekt uppstår och påbörjas. Kapitel 3 behandlar de olika utredningar som krävs för att klarlägga kraven på den färdiga byggnaden. Resultaten sammanställs i ett byggnadsprogram. Därefter beskrivs projekteringsarbetets olika faser i kapitel 4. Projekteringen kan antingen organiseras och upphandlas av byggherren, eller också ingå i ett mer omfattande uppdrag, som även omfattar uppförandet av byggnaden. Upphandling av entreprenader är av central betydelse för genomförandet av byggprojekt. Detta behandlas i kapitel 5. Byggandet genomförs av olika slags entreprenörer. I kapitel 6 behandlas främst byggentreprenörens aktiviteter i samband med byggproduktionen. Boken avslutas med en kortfattad övergripande beskrivning av teknisk fastighetsförvaltning i kapitel 7.

Kap 1-3.indd 9

G R UN D L Ä G G A N D E B E G R E P P

Läsanvisning

9

2008-02-19 11:49:32


10

1.2 Begrepp – förklaringar

B Y G G PR O C E S S E N

Byggnad, anläggning, byggnadsverk, byggMed byggnader menas hus. Även om det finns många slags hus så skiljer sig olika anläggningar ännu mer från varandra: broar, vägar, flygfält, hamnar, kraftverk, tunnlar och bergrum, huvudledningar för vatten och avlopp med flera. Som ett sammanfattande eller obestämt begrepp används ordet byggnadsverk. Det finns tre avtal som reglerar förhållandena mellan byggarbetsgivarna och deras kollektivanställda personal. Generellt kan man säga att byggnadsavtalet gäller vid tillverkning av byggnader, medan anläggnings- och väg& ban-avtalen gäller anläggningar, men det finns några gränsfall. Byggnader tillverkas av företag inom byggnadsindustrin och anläggningar av företag inom anläggningsindustrin. Det är emellertid svårt att dra någon gräns, eftersom anläggningsindustrins dominerande företag samtidigt tillhör de största inom byggnadsindustrin. Man använder därför ofta begreppet byggföretag. Förstavelsen bygg- bör tolkas som ”byggnads- och anläggnings-” även i andra sammansättningar, till exempel byggbranschen (hela verksamhetsområdet), byggindustrin (tillverkningsledet), byggingenjör.

Byggprojekt, byggobjekt Med ett projekt menas en avgränsad verksamhet som man medvetet styr mot ett bestämt mål. Ett byggprojekt ska leda till en färdig byggnad eller anläggning. Det startar redan när man börjar undersöka möjligheterna att genomföra projektet. En byggnad eller anläggning eller en del därav kan också kallas för ett byggobjekt. Man kan tala om ett visst byggobjekt redan då behovet diskuteras, under byggtiden eller när det är färdigt.

Byggherre, beställare, byggentreprenör, byggmästare Begreppen i rubriken blandas ofta ihop. Det kan delvis bero på att • byggherren vanligen är beställare • byggentreprenören är vår tids byggmästare • både byggherren och byggentreprenören kan kallas byggare.

Kap 1-3.indd 10

2008-02-19 11:49:32


11 G R UN D L Ä G G A N D E B E G R E P P

Byggherren är den som låter uppföra en byggnad eller anläggning för sin räkning. Som regel kommer byggherren att äga det färdiga byggnadsverket. Om byggherren inte bygger själv, så kan han träffa ett entreprenadavtal som gäller utförandet av byggarbetena. I ett sådant avtal finns två parter: beställaren och entreprenören. Byggentreprenören utför byggnads- och anläggningsarbeten på entreprenad. Ända sedan 1400-talet har det i Sverige funnits byggmästare. Denna yrkesgrupp ritade, byggde, ägde och sålde hus ända in på 1900-talet, då ”ritandet” övertogs av arkitekter med flera. Som dagens ”byggmästare” kan man kanske se cheferna för mindre, lokalt verkande husbyggnadsföretag, som både bygger i egen regi och på entreprenad, men i princip är alla byggnadsentreprenörer ”byggmästare”, av ett modernt slag. Både byggherrar, som låter uppföra byggnadsverk, och byggentreprenörer, som utför byggarbeten, brukar ibland kallas för byggare. Man bör göra klart för sig vad detta ord står för i ett visst sammanhang.

Bebyggelseprocessen Genom att naturmiljöns mark tas i anspråk för bebyggelse ökar den byggda miljön. Trots underhåll och reparationer förslits bebyggelsen. Vissa förbättringar kan uppnås genom ombyggnad. Bebyggelsen minskar genom rivning eller annan ödeläggelse, till exempel som följd av avflyttning från glesbygderna. Det som nu beskrivits kallas för bebyggelseprocessen, som alltså leder till att byggd miljö skapas, underhålls och förändras. I denna process ingår också samhällets planering av den fysiska miljön, som man vill utforma på bästa möjliga sätt.

Planering, uppföljning, styrning Rubrikens begrepp är inte entydiga. De preciseringar som görs här gäller främst planering och styrning av byggprojekt i allmänhet. Planering och styrning av byggproduktion beskrivs i detalj i boken Byggstyrning (Liber).

Kap 1-3.indd 11

2008-02-19 11:49:32


12 B Y G G PR O C E S S E N

Figur 1.2.1 Styrning

En förutsättning för styrning av en verksamhet är att den är planerad. Planering kräver i sin tur att man har preciserat målen för verksamheten. Då kan man planera • hur resurser ska användas eller aktiviteter utföras (exempel: organisationsplan, kvalitetsplan) • när resurser ska användas eller aktiviteter utföras (exempel: projekteringstidplan, projekttidplan) • var resurser ska placeras eller aktiviteter utföras (exempel: layout för industrilokal, placeringsritning för byggarbetsplats). Eftersom en bra plan ska visa det bästa sättet att genomföra ett projekt, bör man sträva efter att följa planen. Detta lyckas inte alltid. Under genomförandet är det därför viktigt med uppföljning av projektet, eftersom detta är en andra förutsättning för att man ska kunna styra verksamheten mot målet. Uppföljning omfattar datainsamling och kontroll. Datainsamlingen gäller insamling och redovisning av verkliga tids- och kostnadsuppgifter från projektet. Kontrollen innebär att dessa jämförs med motsvarande planerade och beräknade, förväntade data. Man analyserar avvikelser och bedömer deras konsekvenser för återstående delar av projektet. Man måste undersöka om tidplanen håller eller inte, om projektets totala kostnader över- eller underskrids och så vidare. Ett annat ord som brukar användas för kontroll är ”avstämning”. Styrning syftar till att påverka projektet så att de uppställda målen nås. De signaler om avvikelser och konsekvenser som kontrollen ger, blir avgörande för vilka åtgärder man kan behöva vidta. Om

Kap 1-3.indd 12

2008-02-19 11:49:32


Nätplanering Inom byggbranschen används ofta nätplanering som en metod för att beskriva den komplicerade verkligheten i form av en mer överskådlig modell av samma verklighet. I den här boken redovisas till exempel aktiviteterna i byggprojekt ibland som nätplaner. Vid datorstödd planering används också nätplanering för att redovisa gränser och samband mellan olika aktiviteter. PROGRAM

UPPHANDL.

Figur 1.2.2 Ett byggprojekt som

13 G R UN D L Ä G G A N D E B E G R E P P

det till exempel blir problem med att hålla tiden, kanske man måste sätta in fler resurser eller revidera tidplanen. Att styra kan också betyda att bestämma. Samhällets styrning av byggandet består delvis av att lagar och bestämmelser måste följas vid genomförande av byggprojekt.

PROJEKTERING

PRODUKTION

nätplan (strukturplan)

Aktiviteter redovisas som pilar. En aktivitet startar och slutar (vid pilspetsen) i knutpunkter, som ritas som ringar. Flera aktiviteter kan starta och sluta i samma knutpunkt. En aktivitet som slutar i en knutpunkt måste vara helt utförd, innan någon aktivitet som startar i samma knutpunkt kan påbörjas. Streckade pilar visar samband mellan aktiviteter. I exemplet på bilden kan produktionen påbörjas innan projekteringen är helt avslutad, och de båda aktiviteterna pågår samtidigt under en tidsperiod, de ”överlappar” varandra. När projekteringen avslutats, återstår en del av produktionen. En nätplan kan ritas som en strukturplan och som en tidplan. Strukturplanen visar endast enligt vilket mönster aktiviteterna ska utföras. I en tidplan finns emellertid en tidsskala, och längden på varje aktivitet är ett mått på hur lång tid den beräknas ta. Aktiviteternas benämning skrivs ofta ovanför pilarna. De resurser som ska utföra en aktivitet brukar ibland redovisas under dess pil. Vid datorstödd planering tillämpas nätplaneringens principer. Nätplanering beskrivs utförligt i boken Byggstyrning (Liber).

Kap 1-3.indd 13

2008-02-19 11:49:33


14 B Y G G PR O C E S S E N Kap 1-3.indd 14

1.3 Bestämmelser som styr byggandet Lagar, förordningar, föreskrifter Lagar beslutas genom riksdagsbeslut. Som komplement till lagarna fastställer regeringen förordningar, som kan innehålla förtydliganden, tillägg och direktiv, exempelvis vilken myndighet som får utfärda föreskrifter om hur lagen ska tillämpas. Lagar och förordningar registreras i Svensk författningssamling, SFS. Föreskrifter kallas också författningar och registreras hos den myndighet som utfärdar dem. De kan till exempel tillhöra BFS = Boverkets författningssamling eller AFS = Arbetsmiljöverkets författningssamling. Författningar, det vill säga lagar, förordningar och statliga föreskrifter, är tvingande, vilket innebär att de alltid måste följas. Boverket är den centrala myndigheten för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Ett par av de viktigaste lagarna i byggsammanhang är Plan- och bygglagen, PBL, och ”Byggnadsverkslagen”, BVL (egentligen: lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk med mera). Motsvarande förordningar heter Plan- och byggförordningen, PBF, och Byggnadsverksförordningen, BVF. De föreskrifter som hör till dessa två lagar är Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, BKR. Den nya Miljöbalken (1999) påverkar byggprocessen från idén om ett byggprojekt till rivning av det gamla byggnadsverket. Arbetsmiljölagen (AML) gäller vid all verksamhet i företag, exempelvis konsultföretagens projektering, entreprenadföretagens byggproduktion samt fastighetsföretagens förvaltning. En kort presentation av dessa författningar följer nedan. (Miljöbalken presenteras senare, i avsnitt 1.5.) Författningar ändras då och då. Därför är det viktigt att alltid kontrollera att man använder den senaste ”upplagan” av en viss författning. Datum finns alltid angivet på författningar. Alla de som medverkar i byggprojekt måste känna till och beakta vilka bestämmelser som gäller. I bokens mer detaljerade beskrivning av byggprocessens olika skeden återkommer vi till dessa i flera sammanhang.

2008-02-19 11:49:33


PBF (Plan- och byggförordningen) innehåller föreskrifter för hur PBL ska tillämpas. Bland annat redovisas Boverkets roll inom några av de områden som behandlas. BVL (Byggnadsverkslagen) behandlar flera områden: • tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (till exempel bärförmåga, brandsäkerhet, hygien, buller, energi- och vattenhushållning samt tillgänglighet för rörelsehindrade) • byggprodukter: lämplighetskrav, märkning, tillsyn med mera • funktionskontroll av ventilationsanläggningar • typgodkännande och tillverkningskontroll av byggmaterial och konstruktioner med mera

15 G R UN D L Ä G G A N D E B E G R E P P

PBL (Plan- och bygglagen) innehåller i huvudsak bestämmelser om • kommunernas planläggning av mark och vatten (avsnitt 2.1) • bygglov, rivningslov och marklov (avsnitt 2.1 och 7.5) • tillsyn och kontroll av byggnadsarbeten (avsnitt 6.5)

BVF (Byggnadsverksförordningen) innehåller föreskrifter för tilllämpning av BVL. Framförallt utvecklas de olika kraven på byggnadsverk och byggprodukter. BBR (Boverkets byggregler) innehåller nio huvudavsnitt: 1 Inledning 5 Brandskydd 2 Allmänna regler 6 Hygien, hälsa och miljö för byggnader 7 Bullerskydd 3 Utformning 8 Säkerhet vid användning 4 Bärförmåga, stadga 9 Energihushållning och beständighet Utöver inledningen innehåller de två första avsnitten (2 och 3) nationella krav. De övriga sex avsnitten är desamma som de ”sex väsentliga kraven” i EU:s byggproduktdirektiv (CDP). Föreskrifterna i BBR är i huvudsak formulerade som funktionskrav. Funktionskrav innebär att man anger syftet med kravet, vilken funktion eller egenskap som ska uppnås, men inte hur kravet ska uppfyllas. Utöver föreskrifter innehåller BBR vissa rekommendationer om hur föreskrifterna kan tillämpas (så kallade allmänna råd, se nedan).

Kap 1-3.indd 15

2008-02-19 11:49:33


16

6:3 Ljus

B Y G G PR O C E S S E N

6:322 Dagsljus Rum eller avskiljbara delar av rum i byggnader där människor vistas mer än tillfälligt skall utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjligt, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning. I boStad avsedd för endast en studerande skall avskiljbar del av rum för matlagning Minst ha tillgång till indirekt dagsljus. (BFS 2006:12) Allmänt råd Som ett schablonvärde kan gälla att fönsterglasarean bör ge motsvarande ljusinsläpp som uppnås då fönsterglasarean är minst 10 % av golvarean när fönstret har 2 eller 3 klarglas. Glasarean bör ökas om annat glas med lägre ljusgenomsläpplighet används eller om byggnadsdelar eller andra byggnader skärmar av dagsljuset mer än 20°. En förenklad metod för uppskattning av fönsterglasarea finns i SS 91 42 01. I vissa utrymmen kan insyn vara olämplig. (BFS 2006:12)

Figur 1.3.1 Exempel på funktionskrav enligt BBR

BKR (Boverkets konstruktionsregler) innehåller regler för hur bärande konstruktioner ska dimensioneras och utformas. De konstruktionsprinciper som anges i BKR kommer i stort att överensstämma med de gemensamma konstruktionsregler, Eurokoder, som tas fram inom EU. BKR innehåller följande avsnitt: 1 Inledning 6 2 Allmänna regler för 7 bärande konstruktioner 8 3 Laster 9 4 Geokonstruktioner 10 5 Träkonstruktioner

Murverkskonstruktioner Betongkonstruktioner Stålkonstruktioner Aluminiumkonstruktioner Bärförmåga vid brand

AML (Arbetsmiljölagen) anger ramarna för hur arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön och som ska se till att vidta åtgärder för att förhindra ohälsa och olycksfall på den enskilda arbetsplatsen. Arbetsgivaren har skyldighet att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, men arbetstagaren ska delta aktivt och har skyldighet att följa direktiv och föreskrifter.

Kap 1-3.indd 16

2008-02-19 11:49:33


AMF (Arbetsmiljöförordningen) anger bland annat hur den lokala skyddsverksamheten ska organiseras och hur arbetsskador ska hanteras.

17 G R UN D L Ä G G A N D E B E G R E P P

Arbetsmiljöverket bildades år 2001 genom att Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen gick samman till en enda myndighet. Dess mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall samt att förbättra arbetsmiljön i arbetslivet. De viktigaste uppgifterna är att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen efterlevs samt att ge råd och sprida information, bl.a. genom AFS (se nedan).

AFS (Arbetsmiljöverkets författningssamling) innehåller kungörelser, som ger AML ett konkret innehåll. Det finns många föreskrifter som gäller byggsektorn, och såväl arbetsgivarens företrädare som arbetstagarna ska känna till hur olika arbeten ska utföras på rätt sätt.

Allmänna råd Myndigheterna ger också ut vissa allmänna råd i form av exempel på och rekommendationer om hur kraven i författningarna kan uppfyllas. Man måste inte följa råden, men gör man det vet man att föreskrifternas krav uppfylls. Föreskrifterna i BBR och BKR innehåller till exempel en del allmänna råd (se figur 1.3.1). Dessutom ger Boverket ut handböcker med allmänna råd. Sådana utarbetas och ges ut även av olika ”institutioner”, ofta branschorganisationer. Råden ska reglera tekniska och juridiska frågor och tillgodose krav på kvalitet och ekonomi. Här nedan presenteras några viktiga allmänna råd, utgivna både av myndigheter och institutioner. Allmänna råd är alltid av frivillig karaktär, men exempelvis AMA-systemet och olika Allmänna Bestämmelser tillämpas nästan generellt. Om byggherren ställer krav på att till exempel en viss standard och att råden i en viss handbok ska tillämpas måste givetvis de som berörs i det projektet rätta sig efter detta. BÄR

De föreskrifter och allmänna råd som finns i BBR och BKR gäller främst nybyggnad och tillbyggnad. Särskilda föreskrifter om ändring av byggnader (ombyggnad) saknas. Däremot har Boverket gi-

Kap 1-3.indd 17

2008-02-19 11:49:33


18 B Y G G PR O C E S S E N

vit ut allmänna råd för ändringar, BÄR (Boverkets ÄndringsRåd). I PBL anges att alla ändringar (även tillbyggnader) ska göras på ett varsamt sätt, vilket innebär att en byggnads karaktärsdrag beaktas och att dess byggnadstekniska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. I BÄR återfinns rekommendationer som betonar varsamhetskravet. Vid planering av förändringar bör man utgå från byggnadens karaktär, rådgöra med brukare och expertis, bevara och reparera det som fungerar samt välja lösningar som underlättar långsiktigt underhåll med mera. BVL:s och BBR: s krav på tillgänglighet för rörelsehindrade ska i princip uppfyllas även efter ändringsåtgärder. HANDBÖCKER

Boverket har givit ut ett antal handböcker med allmänna råd i anslutning till BKR, bland annat BBK 04 (Boverkets handbok om betongkonstruktioner) och BSK 99 (Boverkets handbok om stålkonstruktioner). Svensk Byggtjänst har givit ut en serie handböcker i anslutning till BBR och BKR under rubriken Byggvägledning. Varje publikation ska kunna användas som en praktisk handbok inom ett avgränsat ämnesområde. Några exempel på Byggvägledningar: • Byggherren och byggandet • Bärande konstruktioner och laster • Murverkskonstruktioner • Fukt • Bullerskydd • Energihushållning S TA N DA R D

Det finns många anledningar till att använda standardiserade produkter, metoder, symboler, termer med mera. Syftet med standardisering är att förenkla, effektivisera, säkerställa funktion, miljö, säkerhet och hälsa, spara kostnader både i tillverkning och handel samt underlätta utbytbarhet och kommunikation. Standardiseringsarbete sker i samarbete mellan företrädare för många olika intressen. Många olika aspekter vägs samman. Det är i princip frivilligt att använda en standard, men om exempelvis en myndighet

Kap 1-3.indd 18

2008-02-19 11:49:33


19 G R UN D L Ä G G A N D E B E G R E P P

hänvisar till den i sina föreskrifter blir den tvingande. Tvingande standard används främst när det gäller säkerhet. En upphandling förenklas och blir säkrare om beställaren hänvisar till standard. Offerterna grundas då på samma underlag och blir lättare att jämföra. Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) är det obligatoriskt att hänvisa till standard vid offentlig upphandling över ”tröskelvärdet” (se avsnitt 5.6). Standardisering sker i allt högre grad över gränserna. Det europeiska standardiseringsarbetet har en nyckelroll för att förverkliga den inre marknaden och att tekniska handelshinder mellan länder ska elimineras. Organisationen CEN svarar för det västeuropeiska standardiseringsarbetet och ISO för det globala. Nästan all ny svensk standard bygger på internationell standard. I Sverige är det SIS (Swedish Standards Institute) som efter omfattande arbete i olika kommittéer fastställer svensk standard (SS). För de flesta produkter räcker det att tillverkaren deklarerar att produkten uppfyller standardens krav. I andra fall kan marknaden eller EG-direktiv ställa krav på att en produkt bedöms av ett opartiskt provnings- eller certifieringsorgan. Det finns gemensamma europeiska riktlinjer för sådan verksamhet. Provningsresultat, CEmärkning och certifiering från ett land accepteras då av andra EUländer. Inte bara produkter standardiseras. Den så kallade ISO 9000serien innehåller internationella standarder för kvalitetsledningssystem inom företag och har fått stor spridning, även inom byggandet i Sverige. Detta gäller också ISO 14000-serien, som innehåller standarder för miljöarbete. Standarden ISO 14001 gäller miljöledningssystem i företag, som ger företagsledningen lämpliga ”verktyg” för att få en helhetssyn på miljöarbetet. Se vidare avsnitten 1.4 och 1.5.

AMA

För att man ska kunna uppföra en byggnad måste den finnas redovisad på ritningar, som även innehåller en del förklarande och kompletterande text. Men det behövs också noggranna tekniska beskrivningar, som omfattar alla de krav på byggnaden och dess delar

Kap 1-3.indd 19

2008-02-19 11:49:34


20 B Y G G PR O C E S S E N

som byggherren fattat beslut om under projektets gång. I samband med upphandling av entreprenader behövs också administrativa föreskrifter, som gör klart för dem som ska uppföra byggnaden vilka villkor som gäller för både upphandlingen och för entreprenaden (-erna). Exempelvis när anbud ska lämnas in, vilken byggtid som gäller, var bodar, kontor, förråd, maskiner med mera får placeras och så vidare. Det finns ett system för att upprätta sådana beskrivningar och föreskrifter på ett systematiskt och rationellt sätt, nämligen AMAsystemet (Allmän Material- och Arbetsbeskrivning). AMA-systemet har utarbetats i samarbete mellan byggandets olika parter och administreras av Svensk Byggtjänst. Man måste inte använda detta system, men det används vid i stort sett alla byggprojekt av betydelse. Reglerna i AMA-systemet gäller, om det finns en föreskrift om detta i de administrativa föreskrifterna för projektet. Se vidare avsnitt 4.5. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

I ett byggprojekt genomförs många upphandlingar – ”inköp” – av olika slag. En upphandling sker mellan en beställare och en leverantör (av en tjänst eller en produkt). De två parterna träffar ett avtal med vissa villkor, som sedan bekräftas genom att båda undertecknar ett kontrakt. Byggherren träffar avtal med projektledare och andra konsulter om projekteringsuppdrag, byggherren avtalar med en eller flera entreprenörer om byggande, entreprenörer gör materialinköp, en förvaltare avtalar med ett måleriföretag om renovering av en lägenhet och så vidare. Inom branschen finns ett antal Allmänna Bestämmelser (AB), som reglerar kontraktsförhållandena mellan parterna. Om det vid en entreprenad visar sig att bygghandlingarna är ofullständiga eller att utförandet inte överensstämmer med handlingarna eller att entreprenören blir försenad etcetera kan man i gällande AB få anvisningar om till exempel ansvar och konsekvenser. Dessa allmänna bestämmelser har utarbetats av olika branschkommittéer med representanter för berörda parter. Vid upphandling av konsulter tillämpas ABK 96 (Allmänna Bestämmelser för upphandling av Konsultuppdrag inom arkitektoch ingenjörsverksamhet av år 1996). Vid upphandling av utfö-

Kap 1-3.indd 20

2008-02-19 11:49:34


21 G R UN D L Ä G G A N D E B E G R E P P

randeentreprenader tillämpas AB 04 (Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader) och vid totalentreprenader ABT 06 (Allmänna Bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten). Upphandling av byggmaterial och -varor sker med hjälp av ABM 07 (Allmänna Bestämmelser för köp av varor till yrkesmässig byggverksamhet). Dessa och andra allmänna bestämmelser beskrivs i samband med de avsnitt som behandlar respektive typ av upphandling. Webbadresser, se sidan 48

1.4 Kvalitet Under 1980-talet påbörjades ett mer systematiskt kvalitetsarbete hos såväl byggherrar och projektörer som hos entreprenörer. En anledning var insikten om hälso- och andra problem till följd av så kallade sjuka hus. En annan var flera studier av kvalitetsfel i byggandet, som också behandlade felens ekonomiska konsekvenser. Studierna visade vikten av att ”göra rätt från början”. Jämförelser mellan byggindustri och annan industri visade på brister i kvalitetshandläggningen men också på stora möjligheter till förbättringar inom byggsektorn. Dels utvecklades kvalitetsarbetet inom branschens olika företag, dels vidtog samhället vissa åtgärder i kvalitetssäkrande riktning. Den nya bygglagstiftningen lade det huvudsakliga kvalitetsansvaret på byggherren, och en viktig del av bygglovsprocessen blev samråd och dialog mellan byggnadsnämnd och byggherre. Ett annat exempel är att både befintliga och nya ventilationsanläggningar ska genomgå obligatorisk ventilationskontroll. Alla ny- och ombyggda småhus och flerbostadshus ska vidare enligt lag omfattas av en byggfelsförsäkring, som utlöses om fel och brister kan konstateras i efterhand. Under 1990-talet har allt fler företag utvecklat system för kvalitetssäkring av den egna verksamheten. Målet med kvalitetssäkringen är att företagets kunder ska kunna lita på att de verkligen får produkter som uppfyller de önskemål och krav som de ställt upp.

Kap 1-3.indd 21

2008-02-19 11:49:34


22 B Y G G PR O C E S S E N

Den som beställer ett projekteringsuppdrag av ett konsultföretag ska veta att ritningarna och beskrivningarna av huset kommer att bli bra, och att de kommer att kunna användas vid byggandet utan att behöva ändras. Den som beställer byggandet av ett hus ska veta att huset inte kommer att vara behäftat med några brister och att det kommer att fungera för sitt ändamål. Ett kvalitetsledningssystem innehåller en kvalitetspolicy för företaget och en kvalitetshandbok, som beskriver de rutiner som företaget tillämpar för sin kvalitetssäkring. Ett viktigt dokument är kvalitetsplanen, som beskriver, både för kunden och den berörda personalen, på vilket sätt företaget tänker säkerställa kvaliteten för ett visst projekt. Det är också viktigt att man ställer upp bestämda kvalitetskrav på de leverantörer av tjänster och varor som man knyter till projektet. Ett annat hjälpmedel i kvalitetsarbetet är att göra egenkontroller av viktiga arbetsmoment, som noga dokumenteras.

• Vår helhetssyn på kvalitet omfattar såväl våra produkter som våra tjänster. • Genom kontinuerlig utveckling, korta beslutsvägar och utarbetade rutiner för kvalitetsstyrning, där alla tar ansvar i samverkan, får vi nöjda kunder som återkommer.

Figur 1.4.1 Exempel på kvalitetspolicy (byggentreprenör)

Byggherrar, konsultföretag, entreprenörer och förvaltare utvecklar ofta egna kvalitetsledningssystem. Flera företag följer därvid principerna enligt en ISO 9000-standard med syfte att uppnå certifiering, som efter noggrann prövning kan utfärdas av ett certifieringsföretag. Ett sådant företag måste vara godkänt/ackrediterat av en statlig myndighet, Swedac. Certifiering ökar trovärdigheten gentemot kunder och byggnadsnämnd och är dessutom ett utmärkt konkurrensmedel. Det övergripande ansvaret för kvalitetssäkring av ett byggprojekt ligger hos byggherren. I den kvalitetsplan som byggherren upprättar för ett byggprojekt är det viktigt att precisera kraven på både projektörer och entreprenörer och att anpassa de olika medverkandes

Kap 1-3.indd 22

2008-02-19 11:49:34


Webbadresser, se sidan 48

23 G R UN D L Ä G G A N D E B E G R E P P

kvalitetsledningssystem och kvalitetsplaner till byggherrens krav. Som hjälpmedel för detta kan man använda checklistor för de olika skedena i byggprocessen. Om byggherren i förväg går igenom dessa checklistor tillsammans med konsulter och entreprenörer tvingas de inblandade att tänka igenom de problem som finns i projektet, planera genomförandet och senare kontrollera resultatet mot de kvalitetskrav som ställts upp.

1.5 Miljö Den ökande medvetenheten om de ekologiska sammanhangen har fått stora konsekvenser för bebyggelseprocessen. Det är nu viktigt att man projekterar, bygger, förvaltar, ändrar och river mer miljövänligt än tidigare och att bebyggelseprocessen så långt möjligt styrs av kretsloppstänkande och resurshushållning. Detta innebär att vi måste • producera lokaler och bostäder så att människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter • åstadkomma ett rent och resurssnålt byggande • begränsa användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen • återanvända eller återvinna så stora restvolymer som möjligt. Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 uppmanades världens länder och folk att arbeta för en hållbar samhällsutveckling och att leva och verka med hänsyn till vad naturen tål. Ett av de aktionsprogram som antogs vid konferensen var ”Agenda 21”, som tar upp alla miljöproblem och pekar på nödvändiga åtgärder. I Sverige har samtliga kommuner fått i uppdrag av regeringen att arbeta fram egna lokala Agenda 21, som ska ligga till grund för bland annat arbetet med den fysiska miljön. År 1993 antog riksdagen den så kallade kretsloppspropositionen, som anger riktlinjer och styrmedel för att nå kretsloppssamhället. Propositionen lägger fast vissa principer, till exempel vilka mål och ramar som ska leda dit samt hur förbrukade varor ska tas om hand.

Kap 1-3.indd 23

2008-02-19 11:49:34


24 B Y G G PR O C E S S E N Kap 1-3.indd 24

En kretsloppsdelegation tillsattes för att ta fram en strategi för kretsloppsanpassning och föreslå hur producentansvar för olika varor successivt kan införas. Begreppet producentansvar är av många skäl svårt att tillämpa i bygg- och fastighetssektorn. Byggnadsverk är uppbyggda av många produkter, som ibland byts ut under den långa livslängden, som även kan medföra att flera av de många ursprungliga producenterna inte finns kvar när byggnadsverket ska rivas. För att uppnå önskade miljöförbättringar inom sektorn måste en annorlunda modell tilllämpas. Därför bildades år 1994 Byggsektorns Kretsloppsråd (nu: Kretsloppsrådet) av de ledande organisationerna inom bygg- och fastighetssektorn. Rådet har drygt 30 medlemmar inom fyra grupperingar: byggherrar och fastighetsägare, arkitekter och tekniska konsulter, byggindustri samt byggmaterialindustri. Kretsloppsrådet skulle ”samordna byggsektorns växande miljöintresse och vara en stark drivkraft för ett uthålligt kretsloppssamhälle” samt vara kontaktorgan gentemot Miljödepartementet och myndigheterna (framför allt Boverket och Naturvårdsverket). En första handlingsplan för ett utvidgat producentansvar utarbetades år 1995, där branschen åtog sig att samverka för att göra verksamheten kretsloppsanpassad och effektiv. En utvärdering av arbetet gjordes år 2001, varefter Rådet formulerade övergripande och detaljerade mål för branschens miljöarbete, som redovisades i ett ”Miljöprogram 2010”. För att uppnå målen utarbetades ett ”Åtgärdsprogram 2003-2010”. Programmen består av nedanstående fyra delområden. Några exempel på projekt inom åtgärdsprogrammet redovisas. Energihushållning

Energistatistik. Energideklarationer. Energisnåla nya bostäder.

Materialhushållning

Avfallshantering vid nybyggnad, vid rivning/ombyggnad, i förvaltningsskedet.

Utfasning av farliga ämnen

Kriterier för farlighet. Kartläggning av oönskade ämnen. Byggvarudeklarationer. Se nedan.

Säkerställande av en god innemiljö

Utveckling och tillämpning av innemiljödeklarationer. Fuktskyddsbeskrivningar.

2008-02-19 11:49:34


ISBN 978-47-01511-5 © 1988, 1994, 2000, 2008 Uno Nordstrand och Liber AB Redaktör: Björn Magnusson Form och layout: Anna Hild Tecknare: Hans Sandqvist, Bildinformation i Älvsjö AB, sid 13, 61, 62, 63, 65, 79, 84, 153 nedre, 154-6, 160, 162-3, 166, 170-2, 196 Ned Cederberg, sid 241 Liber AB och författaren, övriga Fjärde upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Graphycems, Navarra, Spanien 2008

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning tilkl upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se Bildleverantörer Akademiska Hus AB Bygganalys AB ByggSamverkan AB Ervin Révai Konsultbyrå AB Fürst VVS- & Energiteknik AB Hidemark Danielsson Arkitektkontor HSBs bildarkiv Project Coordinator i Stockholm AB ProjektUtveckling Jörgen Nylunf AB SIS Skanska AB STD

Kap 1-3.indd 2

90, 92 60, 110, 111 201 182 216 87 36, 38 75, 109 186 94, 95 34, 41, 44 80

2008-02-19 11:49:28


Byggprocessen

Uno Nordstrand

Byggprocessen används främst som läromedel vid olika byggutbildningar inom högskolan och branschen, men är lämplig som introduktion för alla som är intresserade av hur byggandet administreras. Med sitt omfattande register kan Byggprocessen även användas som uppslagsbok. Denna nya upplaga av boken har uppdaterats så att den är helt aktuell.

Byggprocessen

Den här boken ger en grundläggande men realistisk helhetsbild av byggprocessen och dess olika skeden, med närmare beskrivningar av ett byggprojekts centrala aktiviteter: program, projektering, upphandling och produktion. Många begrepp inom byggandet förklaras i boken och placeras i sitt rätta sammanhang.

Uno Nordstrand

Hur går det till när man bygger? Det vill säga, vad händer när någon väckt en idé eller fattat ett beslut om att bygga? Vilka lagar, bestämmelser och andra regler måste följas? Hur organiseras och bedrivs arbetet för att slutresultatet – den färdiga byggnaden – ska bli av rätt kvalitet, utförd till kalkylerad kostnad och färdig i planerad tid?

Författaren, civilingenjör Uno Nordstrand, har lång erfarenhet från byggindustrin och har även i många år arbetat med byggutbildning vid KTH-Haninge.

Best.nr 47-01511-5 Tryck.nr 47-01511-5

Byggprocessen ny profil.indd 1

08-03-06 14.47.14

9789147015115  

Bygg- processen Uno Nordstrand Uno Nordstrand Allmänt Utförandeentreprenader Construction Management (CM) Totalentreprenad Helhetsåtaganden...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you