9789147093502

Aktiva Aktiva lärare lärare Vårt mål ärär attatt erbjuda en en Vårt mål erbjuda verktygslåda förför dittditt arbete. verktygslåda arbete.

Tillsammans kan vi ge Tillsammans kan vi dina ge dina elever extra lust ochoch kraft att att elever extra lust kraft växa enen vanlig dag i skolan. växa vanlig dag i skolan.

A SPER G ERVÄGLEDNING PRAKTISK S SYNDR O M I KOMMUNIKATION WINTER HOUGAARD

ikation för ning i kommun ed gl vä sk ti Prak skriven för och skola är la ko rs fö i lärare re i deras ärare och lära ll ko rs fö ta att stöt första hand samtal med i a professionella egor och andr även med koll n me r, ra ld förä med barnen. deras arbete som berörs av as frågor som: I boken besvar t båda parter t samtal så at et g ja r fö r • Hu d resultatet? blir nöjda me onell när vara professi t at t de r bä • Vad inne med föräldrar? jag samtalar sta sätt? g kritik på bä ja r fö am fr r • Hu om barnet något negativt g ja ar tt rä • Hur be der? för dess föräl gande psykofrån grundläg r gå ut n re ta Förfat t flertal h beskriver et oc er or kt fa logiska Boken ger rika alstekniker. effektiva samt egierna kan an r samtalsstrat hu på l pe e em ex de planerad de återkomman vändas både i a samtal, när en och i svår a föräldrasamtal ste konfronter exempelvis må pup förskolläraren ämpliga deras barns ol föräldrar med problem. ss rningsmä iga lä in r le el e förand h arbetar är psykolog oc rd aa ug Ho nt Be samtalsteknik utbildning i d me t na an d blan för lärare.

Aktiva lärare

Praktisk vägledning i kommunikation för lärare i förskola och skola BENT HOUGAARD

Best.nr 47-09350-2 Tryck.nr 47-09350-2

Hougaard omslag.indd 1

08-08-25 15.35.31

ISBN 978-91-47-09350-2 © 2004, Bent Hougaard och Liber AB Originalets titel: Tænk før du taler! Praktisk grundbog i kommunikation – for lærere & pædagoger (2003) översättare Björn Nilsson redaktör Eva Houltzén bildredaktör Staffan Johansson grafisk form Nette Lövgren omslagsfoto Johan Bergmark/Tiofoto/NordicPhotos illustrationer Lotta Glave produktion Jürgen Borchert

Andra upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Graphycems, Navarra, Spanien 2008

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Hougaard inlaga.indd 2

08-08-25 15.48.38

Innehåll

Inledning 5 Samtalets svåra konst och det svåra samtalet 8 En praktisk vägledning i samtalskonst 10 Som man frågar får man svar 14 Linjärt tänkande 15 Cirkulärt tänkande 19 Samtalsområdet 28 Min värsta förälder är min bästa lärare 29 Säg det till rätt person – och vid rätt tidpunkt! 31 Om du vill förändra världen – börja med dig själv! 32 Manipulationens nödvändighet 39 Förutsättningar för det goda samtalet 48 Professionellt, personligt och privat 55 Transaktionsanalys 60 Samtalstekniker 66

Hougaard inlaga.indd 3

08-08-25 15.48.38

Samtalsmodeller 74 Föräldrasamtalet 75 Frågeformulär 79 Det svåra föräldrasamtalet (1) 80 Det svåra föräldrasamtalet (2) 82 Samtal ”här och nu” 87 ”Kato-föräldrar”. Exempel på samtalsstrategier 89 Det är bättre att förebygga än att bota 93 Samtal i praktiken 96 Ett exempel från Vitsippans förskola 96 Ett exempel från en skola 102 Ett exempel på ett problem mellan kolleger 105 Övning ger färdighet 107 Litteratur 112

Hougaard inlaga.indd 4

08-08-25 15.48.38

Inledning

”Det är inte det du säger utan sättet som du säger det på” så löd texten till en riktig ”hit” från min barndom. Att samtala med varandra på ett bra sätt är helt enkelt att säga saker och ting på ett direkt och begripligt sätt utan att såra och utan några dolda spetsfundigheter. Men, som alla vet, det enkla är det svåra. Att kommunicera – som det heter idag – kan vara mycket komplicerat, och riskerna för att vi pratar förbi eller missuppfattar varandra är stora. Vi vet också vilka besvikelser och konflikter som är förknippade med att inte bli förstådd, med att bli pådyvlad avsikter och tankar som vi inte haft men som samtalspartnern säger har funnits där.

Redan år 1948 ställde den amerikanske mediaforskaren Harold D. Lasswell upp följande fem faktorer eller förhållanden som gör sig gällande i alla slags samtal:

5

Vem säger vad på vilket sätt till vem med vilken effekt?

Hougaard inlaga.indd 5

08-08-25 15.48.38

Till detta kan vi lägga Paul Watzlawicks grundläggande förutsättningar för kommunikation: • Man kan inte låta bli att kommunicera.

• All kommunikation inbegriper både kommunikation och metakommunikation (kommunikation om kommunikationen).

• Det budskap som skickas behöver inte vara det budskap som tas emot.

6

Dessa tre påståenden innebär följande: • För det första att man ”säger” något också då man inte säger något, dvs. är tyst. Det gäller såväl ögonen och blicken som vårt kroppsspråk som, även om det är ordlöst, i hög grad uttrycker känslor och attityder. Vissa menar att kroppen – förutom att den skvallrar om saker och ting – bidrar med den största mängden information i all kommunikation.

• För det andra att all kommunikation också handlar om själva sättet som vi kommunicerar på. Textraden från den sång jag nämnde inledningsvis handlar just om detta.

• För det tredje att man inte alltid säger det man tror sig säga.

Oberoende av hur mycket man anstränger sig för att uttrycka sig klart och tydligt, göra sig medveten om sitt kroppsspråk och sina avsikter kan man inte gardera sig mot missförstånd eller att bli ”icke-förstådd”.

Missförstånd kan ske på följande sätt: Jag säger något till dig och väntar mig att detta kommer att uppfattas på avsett sätt. Du svarar sedan på det som jag sagt till dig, men på det sätt som du uppfattat det hela på – vilket inte behöver vara detsamma som det jag avsett.

Hougaard inlaga.indd 6

08-08-25 15.48.38

Jag kan därför få ett svar som jag inte riktigt förstår, för det var ju något annat som ingick i det jag sade till dig.

Vi har alla erfarenhet av de missförstånd som brukar uppstå i vardagen. Ett samtal kan gå helt fel om känslor som ilska och besvikelse får för stort utrymme, i synnerhet om dessa känslor kryddas med t.ex. förakt, ironi och sarkasmer. På den andra änden av skalan lägger vi fram våra ord på ett sätt som gör att ingen blir ledsen eller tar illa vid sig, framför allt antyder vi inget som helst negativt i våra budskap. Att linda in orden i bomull och uttrycka dem på ett vagt eller otydligt sätt leder gärna till att det vi säger inte är det vi menar och att vår avsikt därmed inte förmedlas. Följden av det blir det som kallas ”icke-samtal”. Vem känner inte till följande korta dialog:

7

”Fick du sagt det du ville?” ”Jo, men det var som hon inte ville lyssna på det jag hade att säga. Hon tog i varje fall inte in det.”

Situationen förvärras dessutom av att vi lägger skulden för att budskapet inte togs emot på den andre, trots att det var vi själva som formulerade budskapet så vagt. Att prata tillsammans eller prata sig samman är således en mycket komplicerad process, om vi ska analysera alla de faktorer som ingår i samspelet i sina beståndsdelar.

Hougaard inlaga.indd 7

08-08-25 15.48.38

Samtalets svåra konst och det svåra samtalet

8

För alla som arbetar med människor – för och tillsammans med dem – är språket och därmed samtalet ett av de viktigaste redskapen. Det betraktas närmast som en självklarhet att vi kan prata med alla om allt. Men så lätt är det inte. Alla vet hur lite som behövs för att ett samtal på en bråkdels sekund ska gå i stå eller utvecklas till en konflikt. Fel ordval eller ett galet tonfall, en konstig fråga eller ett olämpligt svar, en oväntad attityd eller kroppsställning och slaget är förlorat, trivseln är borta och garden uppe. ”Jaså, säger du det!?” och ”Vem tror du att du är?”

De flesta av oss kan prata med vem som helst om allt och inget.

Det kallas för småprat, ”small talk”, ”låta munnen gå” och vardagsprat. Men när vi som professionella personer ska gå rakt på sak eller ta upp något viktigt, har vi också erfarenhet av de många svårigheter som blir aktuella: Hur ska jag säga det så hon inte tar illa vid sig?

• Hur ska jag undvika att han brusar upp och går sin väg?

• Hur ska jag säga det här på ett snyggt sätt?

• När under samtalet kan jag ta upp det här utan att det blir bråk?

•

En teknik man ofta tar till är att inleda med småprat, därefter säga något positivt till eller om den andra personen för att sedan, när det passar, försiktigt och ordentligt invävt sätta fingret på det viktiga, dvs. det besvärliga, det kritiska och det negativa. Nio gånger av tio blir det sagda uppfattat som ett personligt angrepp,

Hougaard inlaga.indd 8

08-08-25 15.48.38

och anfall är som bekant det bästa försvaret. Och då sitter vi där, förklarar och försvarar oss och säger ”jag menade ju bara att …”. ”Jo minsann”, svarar den angripne, ”jag har hört vad du sagt men att jag skulle höra något sådant från dig, det trodde jag aldrig.” Sedan är kampen i full fart.

Gång på gång är vi eniga med ”våra egna” (dvs. kollegerna) om att den eller den personen inte går att prata med. Men varje problem blir oproportionerligt stort om vi inte pratar om det, inte bara med tanke på att det inte går att lösa ett problem om man inte ens kan prata om det. Det är min bestämda uppfattning att det är vi professionella personer i ”människobranschen” (lärare, behandlare och andra) som ska bli bättre på att prata med ”dom andra” och detta på ett sätt som gör att de kan lyssna och stanna kvar i en dialog i stället för att låsa sig och avsluta samtalet med hårt ihopknipna läppar.

Det är ett trist faktum att i stort sett alla som arbetar med människor har genomgått sin utbildning för detta utan att undervisas om eller tränas i det som i det kommande arbetet mycket ofta blir det svåraste, nämligen det svåra samtalet. Hur nämner man trollet vid namn utan att själv bli ett troll, dvs. hur säger man som det är utan att bli betraktad som elak? Hur pratar vi med människor utan att väcka deras motstånd eller försvar? Hur får man sagt något kritiskt utan att såra och utan att själv få kritik?

Uppfattningen att detta att prata med de människor vi arbetar för och med är något som alla kan är enligt min mening en kollektiv överskattning av den egna förmågan. I sämsta fall kan det också handla om en bristande medvetenhet om problemets omfattning och konsekvenser hos dem som planerar och genomför pedago-

Hougaard inlaga.indd 9

9

08-08-25 15.48.38

giska utbildningar. Det som vi inledningsvis inte uppfattade som ett problem är i själva verket ett av de största problem vi möter.

Vad tjänar det till att vi på vårt eget specialområde är kunniga och kompetenta om vi inte kan prata med andra människor, framför allt om det som är svårt? Det lätta är det ju inga problem med!

En praktisk vägledning i samtalskonst

10

Utifrån mina egna erfarenheter som rådgivare och mitt dagliga arbete med att handleda och undervisa i kommunikation har jag mer och mer insett hur lätt vi har för att missförstå och prata förbi varandra, trots att vi har de bästa avsikter att göra det motsatta.

Min idé med att i praktiken göra något åt denna problematik har resulterat i denna grundläggande bok om kommunikation med den cirkulära frågetekniken som det viktigaste samtalsredskapet och det svåra samtalet som huvudsakligt tema. Jag har inte fokus på teorier, men jag berör några psykologiska faktorer som alla känner till och som kommer till uttryck i all kommunikation.

Förutom att ta upp ett antal psykologiska faktorer som är inbegripna i varje möte mellan människor ska jag beskriva flera olika effektiva samtalstekniker. Därefter ska jag ta upp några viktiga samtalsstrategier och samtalsmodeller som kan användas både under samtal med föräldrarna och i de vardagliga samtal som förs i förskola och skola och – sist men inte minst – när det handlar om det svåra samtalet. Jag tänker då på de situationer då pedagogerna måste konfrontera föräldrar med deras barns olämpliga

Hougaard inlaga.indd 10

08-08-25 15.48.38

uppförande eller med andra personliga eller inlärningsmässiga problem som barnen har. Begreppet ”det svåra samtalet” står också för de situationer då föräldrarna verbalt attackerar eller anklagar pedagogerna i telefon eller ansikte mot ansikte och med barnen närvarande.

Sist i boken kommer ett antal exempel som visar hur det hela kan tillämpas i praktiken. Det handlar inte om att boken utgör ett facit, utan den rymmer i stället praktiska tips som läsaren kan ta till sig och arbeta utifrån, hela tiden med sin personliga stil som utgångspunkt. Min förhoppning är att boken ska ge läsaren inspiration och vägledning till att på egen hand eller tillsammans med kolleger arbeta med att förbättra och utveckla förmågan att arbeta professionellt med kommunikation i det dagliga arbetet.

Hougaard inlaga.indd 11

11

08-08-25 15.48.38

KAPITEL 1

Hougaard inlaga.indd 13

08-08-25 15.48.38

Som man frågar får man svar

14

det avgörande är hur man formulerar en fråga. Vi har som bekant två hjärnhalvor som är sammankopplade med varandra via hjärnbalken (corpus callosum). Nedanstående uppställning visar i grova drag vilka skillnader som finns mellan vänster och höger hjärnhalva.

VÄNSTER HJÄRNHALVA

HÖGER HJÄRNHALVA

”Det analytiskt-rationella sättet att tänka”

”Det intuitivt-upplevelse-mässiga sättet att tänka”

ANALYTISKT

HOLISTISKT

Man undersöker saker och ting genom att dela upp dem och analysera delarna var för sig.

Man uppfattar saker och ting i helheter i stället för att dela upp dem i mindre delar.

MÅLINRIKTAT

SPONTANT

Man anstränger sig medvetet för att genomföra en målinriktad tankegång.

Man låter tankarna gå sin egen väg.

LOGISKT

KÄNSLOMÄSSIGT

Man inriktar sig på de logiska sambanden i tankeprocessen.

Tankarna styrs mer av upplevelsen av vad som känns riktigt eller felaktigt.

VERBALT

UPPLEVELSEMÄSSIGT

Språkligt, dvs. att man minns det som varit i ord och tal snarare än i ”levande bilder”.

Man minns saker och ting på det sätt som man tidigare upplevde det i form av synintryck, dofter, känslor osv.

Hougaard inlaga.indd 14

08-08-25 15.48.39

Som synes är det mycket olikartade aktiviteter i vänster respektive höger hjärnhalva. Det visar också att vi i många situationer tänker på två mycket olika sätt. Det tänkande som hör ihop med vänster hjärnhalva kallas för linjärt tänkande och det som härrör från höger hjärnhalva kallas cirkulärt tänkande. I praktiken kan vi inte helt och hållet skilja dessa två sätt att tänka från varandra, utan det ena sättet påverkar förstås det andra och vice versa. Men för enkelhetens och överblickbarhetens skull ska jag för tillfället försöka glömma bort att hjärnbalken finns för att betrakta de två hjärnhalvorna isolerade från varandra.

Linjärt tänkande

15

Några av den vänstra hjärnhalvans primära funktioner är att analysera, gå på djupet, se detaljer, vara inriktad på orsaksförklaringar, ställa diagnos, rymma erfarenheter och minnen – kort sagt att kunna förstå. De frågor vi ställer med denna sida av huvudet blir därför oftast av analyserande och ledande art, vi försöker få data och fakta fram i ljuset.

Analytiska frågor

Analytiska frågor bygger i stor utsträckning på det enkla ordet ”varför”, vilket följs av ett svar som inleds med orden ”därför att” eller ”det beror på att …”. Här följer några exempel: – Varför är den där pojken så omöjlig?

– Därför att han lämnades för mycket för sig själv och inte känner sig älskad av föräldrarna.

Hougaard inlaga.indd 15

08-08-25 15.48.39

– Varför är hon så aggressiv mot de andra flickorna?

– Det beror på att de hela tiden försöker hålla henne utanför gruppen.

– Varför är han alltid så sur?

– Därför att han har problem hemma.

Ledande frågor

16

Ledande frågor kännetecknas av att de i regel kan besvaras med ett ”ja” eller ett ”nej”. De bygger dessutom på att den som ställer frågan helst vill ha bekräftelse på vad personen i fråga redan kommit fram till eller på det som hans eller hennes erfarenheter vilar på. Ett exempel är det följande: ”Är inte du en sådan person som gärna tar ledningen?”

Om personen svarar jakande, har frågeställaren gjort en korrekt analys och ställt en riktig diagnos, varför allt verkar vara i sin ordning. Men om personen svarar nekande på frågan uppstår det ofta problem – antingen för att den som ställde den ledande frågan betvivlar ärligheten i svaret eller för att den som fick frågan tillskrivs vissa bestämda motiv eller ett beteende som han eller hon inte vidkänns och som därför upplevs både sårande och kränkande.

Faktafrågor

Faktafrågor går ut på att få en bild av faktisk information: – Hur gammal är du?

– Var kommer du ifrån?

– Vilket skonummer har du?

Hougaard inlaga.indd 16

08-08-25 15.48.39

Projektionsmekanismer

Både de analytiska, ledande och faktainriktade frågorna är mycket relevanta och helt oundgängliga i vår kommunikation och i vårt sätt att tänka. Men det är just den analytiska aspekten som kan leda oss vilse. Det beror på att varje gång vi ställer en analytisk eller ledande fråga till en annan person kommer vi mycket lätt och ofta, och utan att vara medvetna om det, att säga något om oss själva.

Detta hänger samman med att vi människor tenderar att bedöma andra mot bakgrund av våra privata normer, attityder, fördomar, sympatier, antipatier och erfarenheter, vilka ofta har omedvetna inslag. Företeelsen är känd sedan historiens begynnelse – den finns beskriven i Bibeln! ”Varför ser du flisan i din broders öga, när du inte märker bjälken i ditt eget?” (Lukas 6:41; 1981 års bibelöversättning). Såvitt jag vet är detta första gången som det som i psykologiska termer kallas projektion finns beskrivet (samma sak står för övrigt också i Matteus 7:3). En projektion är den psykologiska företeelse som innebär att vi besitter en avsevärd talang när det gäller att hos andra se det som vi inte vill se hos oss själva. Det kommer till uttryck i att vi har lätt för att kritisera andra som liknar oss i de avseenden som vi inte vill se eller kan tåla hos oss själva.

En annan aspekt av projektionen återfinns i det faktum att vi också har lätt för att tillskriva andra människor avsikter, tankar och handlingsbenägenheter som vi inte skulle vilja ha om vi var i deras ställe. Men det är ju just det vi inte är eller kan vara! Till det ska vi foga att ju mindre vi konkret vet om en annan människa, desto mer tror vi att vi vet. Det som vi har för oss (eller tror att vi vet) är sällan riktigt, om vi ser det hela med den andres ögon.

Hougaard inlaga.indd 17

17

08-08-25 15.48.40

Det vi ser

18

Utifrån vardagliga erfarenheter och på grundval av många experiment inom den experimentella perceptionspsykologin vet vi att vi är snara att sätta igång vår ”projektionsapparat”. Flera experiment visar att vi bara genom att titta på ett foto av en okänd person villigt sätter igång med att beskriva en rad olika personlighetsdrag hos personen i fråga; det är lätt att döma hunden efter håren. Vi är med andra ord ofattbart snabba på avtryckaren när det gäller att bedöma andra på ett mycket magert underlag med – som vi själva tycker – stor säkerhet.

Genom att tänka alltför linjärt löper vi således risken att med hjälp av analytiska och ledande frågor bekräfta egna fördomar på den andra personens bekostnad. Förutom detta finns det också risk för att vi blir alltför ”vänsterorienterade” – inte i politisk mening utan i kognitiv bemärkelse. Vissa personer skulle säga att vi blir en ”halvhjärna”! Ju snabbare vi vill förstå, desto mindre förstår vi. De som vill förstå allt, förstår enligt Aristoteles ingenting.

Men lyckligtvis har vi också den högra hjärnhalvan att ta till, och den har helt andra funktioner och möjligheter än vad den vänstra har. Jag menar inte att vi från att vara styrda av vänster hjärnhalva ska gå över till att bli enbart högerhjärnestyrda. Målet är att vi ska använda hela huvudet och att vi ska satsa på att få information om hur den andra personen upplever sig själv i stället för att dra för snabba slutsatser på grundval av våra egna tolkningar.

Hougaard inlaga.indd 18

08-08-25 15.48.40

Cirkulärt tänkande Till skillnad från det linjära tänkandet med de analytiska och ledande frågorna, där man ofta letar efter bestämda svar, syftar det cirkulära tänkandet och de frågor det föranleder betydligt mer till öppna och beskrivande svar. I stället för att ha som utgångspunkt att man vill få en förståelse av den andres tankar och handlingar, går detta tänkande mer ut på att uppleva vad den andre tänker om sig själv, sin situation och sina handlingar. Ju fler sådana upplysningar som kommer fram, desto tydligare kommer helheter och mönster i tänkandet att framträda. Man kan därför påstå att i ju större utsträckning vi kan uppleva den andre, desto större är våra möjligheter att få en bättre förståelse av personen i fråga.

Att få en upplevelse av en annan person betyder inte att han eller hon ska uppvisa några speciella eller exotiska sidor av sin personlighet. Upplevelsen ligger i den beskrivning och information som framkommer med hjälp av de öppna och cirkulära frågorna.

Det finns ett talesätt som säger att ”som du frågar får du svar”. Om man därför ställer ledande eller slutna frågor, som dessutom rymmer en diagnos, är risken stor för att man också får förutbestämda och slutna svar.

En sluten fråga innebär att vi, när vi ställer en sådan fråga, högst avsevärt begränsar möjligheterna att få ett brett svar, eftersom ledande frågor har en tendens att skapa låsta svar eller svar som går i en bestämd riktning. Man brukar säga att överdrifter främjar förståelse. Följande dialog utgör en karikerad illustration av skillnaderna mellan ett linjärt tänkande med tonvikten på diagnos kontra ett närmast idealt cirkulärt samtal.

Hougaard inlaga.indd 19

19

08-08-25 15.48.40

– – – – – –

Du ser så ledsen och nere ut, vad är det som hänt?

Jag är bara så trött och utkörd nu för tiden.

Varför tar du dig inte i kragen?

Det har jag försökt men det hjälper inte. Är du inte lite gnällig och negativ nu?

Jag är inte negativ, och jag vet inte hur jag ska förstå vad som händer.

– Det verkar inte vara något vidare. Jag tror att det egentligen beror på att du inte tar dig i kragen och i grunden inte vill göra något åt det!

20

Läsaren kan på egen hand fortsätta denna dialog utifrån linjärt tänkande, ledande frågor och diagnostiserande för att se om det är möjligt att undvika ett gräl. Om vi däremot griper oss an situationen utifrån en cirkulär synvinkel kan dialogen ta sig följande form: – Du ser så ledsen och nere ut, vad är det som hänt?

– Jag är bara så trött och utkörd nu för tiden.

– Hur länge har det varit på det viset?

– Ända sedan jag började arbeta heltid.

– När var det?

– Snart tre månader sedan.

– Vad har hänt sedan dess då?

– Att jag inte orkar med något annat än arbetet.

– Hur länge tror du att du kan hålla på så där?

– Det vet jag inte, men det verkar bli värre och värre.

– Vad tror du kan hända om du inte gör något åt det?

– Jag blir garanterat sjuk eller får ett hysteriskt anfall.

– Vad skulle du vilja göra allra mest?

Hougaard inlaga.indd 20

08-08-25 15.48.40

Det är inte säkert att problemet blir löst, men det kommer att bli undersökt och bearbetat i sin helhet.

Vem – vad – var – hur

Som framgått av det tidigare ställs frågor som rör vem, vad och var (men inte varför). Varför-frågor handlar primärt om linjärt tänkande, medan cirkulärt tänkande kännetecknas av att det bygger på frågor med ”vem, vad, var, hur” i början eller slutet.

Genom att använda sig av cirkulära frågor kan man prata om vilka problem som helst, men med en helt annan utgångspunkt och med andra resultat än om man skulle ha använt linjära frågor, dvs. analytiska och ledande frågor. Skillnaden bygger på följande: • Cirkulära frågor ger i grunden upphov till beskrivande svar.

• Cirkulära frågor är öppna och i viss bemärkelse oförutsägbara, till skillnad från linjära frågor som är av mer slutet slag (i den meningen att de ofta har fokus på bestämda svar).

• Cirkulära frågor kan inte besvaras med ett ”ja” eller ett ”nej”.

• Svaren på cirkulära frågor rymmer i hög grad personliga upplevelser, innebörder och attityder.

21

Det cirkulära frågebatteriet

Cirkularitet (dvs. cirkulärt tänkande) är sammansatt av fem olika dimensioner som tillsammans säkerställer att vilket problem som helst kan belysas i sin helhet och utifrån alla synvinklar, om dimensionerna tillämpas på ett systematiskt sätt. De dimensioner det handlar om är de följande: • Tidsperspektivet.

• Situationen/miljön.

Hougaard inlaga.indd 21

08-08-25 15.48.40

• Relationer och personer.

• Attityder, känslor och tankar.

• Hypoteser och andra möjligheter.

I det kommande ska jag studera ett föräldrasamtal utifrån dessa fem dimensioner. Vi har alla en benägenhet att stirra oss blinda på våra egna problem. Vi kan som bekant inte se oss själva under hakan eller i nacken (i varje fall inte utan spegel). Frågeställaren och de cirkulära frågorna utgör på sätt och vis både en spegel och en person som håller i spegeln. Ett föräldrasamtal kommer förstås inte alltid att ha just det förlopp som jag beskriver här; se det därför som ett exempel och som en demonstration.

22

TIDSPERSPEKTIVET

I stället för att bearbeta pojken Jans alla problem i ett här-och-nuperspektiv eller kasta sig över den senaste olycksaliga händelsen, vill jag här anta ett processperspektiv där pojkens situation sätts in i ett större sammanhang.

– Hur länge har man lagt märke till hans problem?

– När var det först som man såg att det fanns svårigheter?

– När hände detta sist?

– Hur ofta visar Jan att han har det svårt?

– Hur länge varar konflikterna – hemma, i skolan eller annorstädes?

– Hur lång tid kan det gå innan det uppstår ett problem?

– Vad gör Jan just då?

– Hur länge i taget kan Jan koncentrera sig?

– Hur länge kan han leka tillsammans med andra barn?

Hougaard inlaga.indd 22

08-08-25 15.48.40

Betydelsen av dessa frågor kommer att ge de första och viktiga upplysningarna om de beteendemönster som är aktuella för Jan under en viss dag. Dessutom kommer man att få reda på när det inte är några problem.

SITUATIONEN/MILJÖN

– – – – – – –

När och var är problemen som störst för Jan? Hur har han det under lektionerna?

Hur är det på skolgården?

När och var är det inga problem för Jan? Var brukar han befinna sig?

Hur många platser brukar han att vara på?

Var är han som mest välkommen?

23

Sådana frågor bidrar till att visa var någonstans problemen dyker upp och i vilka situationer det inte är några problem.

RELATIONER OCH PERSONER

– – – – – – – – – –

Vem/vilka är det som har de största problemen med Jan? Vem/vilka är det som inte har några större problem med Jan? Hur har han det med de vuxna över lag?

Finns det någon vuxen som han föredrar att vara med?

Hur brukar man reagera på hans beteende?

Vem reagerar starkast eller tydligast på Jan? Hur reagerar man på Jan när konflikten väl är ett faktum?

Hur pratar man med Jan när konflikten bedarrat?

Vad säger man till honom när han inte har någon konflikt?

Vem ger Jan beröm och kritik?

Hougaard inlaga.indd 23

08-08-25 15.48.40

– – – – – – –

Hur reagerar han på det?

Hur är relationerna till de jämnåriga?

Hur många kamrater har han?

Vem vill han helst vara tillsammans med?

Vem bråkar han oftast med?

Hur är relationerna till syskonen?

Vilka lekar brukar han aldrig delta i?

Det är nu möjligt att få en mer generell bild av hans sociala status och situation. Flera pusselbitar faller på plats, och vi kommer närmare den punkt där vi kan få en helhetsbild av den situation som Jan befinner sig i.

24

ATTITYDER OCH KÄNSLOR

– – – – – – – – – – – – – –

Hougaard inlaga.indd 24

Hur klarar Jan att hålla sig till olika avtal?

Vilka regler har han svårast för?

Vad säger han själv om sin situation?

Hur visar han känslor?

Vilka känslor visas gentemot honom? På vilket sätt?

Vem har han det närmaste bandet till?

Vem lyssnar han mest på?

Vem lyssnar han inte alls på?

Vad gör honom glad?

Vad kan göra honom arg och aggressiv?

Vilka gemensamma uppfattningar har vi om Jans situation?

Hur skiljer sig våra uppfattningar åt?

Vad är syftet med en gemensam inställning?

När gör det inget att man har skilda uppfattningar?

08-08-25 15.48.40

Aktiva Aktiva lärare lärare Vårt mål ärär attatt erbjuda en en Vårt mål erbjuda verktygslåda förför dittditt arbete. verktygslåda arbete.

Tillsammans kan vi ge Tillsammans kan vi dina ge dina elever extra lust ochoch kraft att att elever extra lust kraft växa enen vanlig dag i skolan. växa vanlig dag i skolan.

A SPER G ERVÄGLEDNING PRAKTISK S SYNDR O M I KOMMUNIKATION WINTER HOUGAARD

ikation för ning i kommun ed gl vä sk ti Prak skriven för och skola är la ko rs fö i lärare re i deras ärare och lära ll ko rs fö ta att stöt första hand samtal med i a professionella egor och andr även med koll n me r, ra ld förä med barnen. deras arbete som berörs av as frågor som: I boken besvar t båda parter t samtal så at et g ja r fö r • Hu d resultatet? blir nöjda me onell när vara professi t at t de r bä • Vad inne med föräldrar? jag samtalar sta sätt? g kritik på bä ja r fö am fr r • Hu om barnet något negativt g ja ar tt rä • Hur be der? för dess föräl gande psykofrån grundläg r gå ut n re ta Förfat t flertal h beskriver et oc er or kt fa logiska Boken ger rika alstekniker. effektiva samt egierna kan an r samtalsstrat hu på l pe e em ex de planerad de återkomman vändas både i a samtal, när en och i svår a föräldrasamtal ste konfronter exempelvis må pup förskolläraren ämpliga deras barns ol föräldrar med problem. ss rningsmä iga lä in r le el e förand h arbetar är psykolog oc rd aa ug Ho nt Be samtalsteknik utbildning i d me t na an d blan för lärare.

Aktiva lärare

Praktisk vägledning i kommunikation för lärare i förskola och skola BENT HOUGAARD

Best.nr 47-09350-2 Tryck.nr 47-09350-2

Hougaard omslag.indd 1

08-08-25 15.35.31