9789147099092

Fรถretagsekonomi 100 P E R - H U G O S K ร R VA D

JAN OLSSON

Faktabok

Upplaga 16

Företagsekonomi 100, Faktabok ISBN 978-91-47-09909-2 © 1993, 2013 Författarna och Liber AB Redaktör: Ola Håkansson Omslag och typografi: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Upplaga 16:1 Sättning: LundaText AB Teckensnitt: Brödtext, Adobe Garamond Pro. Rubriker: Stone Humanist ITC Std Tryck: Kina 2013

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas m ­ ellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt u ­ pphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt f­ramställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Innehåll Förord 12

Introduktion 15 Företag och företagande 17 Vad är ett företag? 17 Företaget som en ”affär” (business) 18 • Företag – en mångfaldsföreteelse 18 • Affärsidé, kapital och entreprenör 19 • Företagets livs­cykel 19 • Företag, företagsledning och företagsekonomi 21 • Översikt över bokens innehåll 21

DEL 1 Företaget i samhället 23 1 Företagen i det ekonomiska ­systemet 25 Ekonomiska system 25 Ren marknadsekonomi 25 Blandekonomi 28 Lagstiftning 29 Lagar som reglerar företagens relationer till ­finansiärer och ägare 30 • Lagar som reglerar före­tagens relationer till ­arbetstagarparten 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till kunder och konkurrenter 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till stat och kommun 31

Sammanfattning 44 Förslag till fördjupade studier 44

3 Svenska företag i ett inter­ nationellt ­perspektiv 45 Internationell konkurrenskraft – en historisk återblick 45 Barometerindikatorn 47 Internationellt företagande 47 Internationaliseringsprocessen 49 • Multi­ nationella företag 50

Svenska företag och Europa 50 Globalisering 51 Sammanfattning 51 Förslag till fördjupade studier 51

4 Arbetsgivare och ­arbetstagare 52 Inledning 52 Arbetsmarknadens organisationer 52 Parterna på arbetsmarknaden 52 • Förhand­ lingar, kollektivavtal och lönebildning 52 • ­Arbetsfred och strejker 53 • Sysselsättning 54

Företagsdemokrati och ekonomisk ­demokrati 55 Företagsdemokrati 55 • Ekonomisk demokrati 60 • Nya trender på arbetsmarknaden 60

Företagets samhällsansvar 31 Sammanfattning 33 Förslag till fördjupade studier 33

Sammanfattning 61 Förslag till fördjupade studier 61

2 Fakta om ­företag och svenskt ­näringsliv 34

5 Företagets intressenter, kontrakt och nätverk 62

Inledning 34 Verksamhetstyp 34 Näringsgren och sektor 35 Juridisk form 36 Start och upplösning av företag 38 Ägandeförhållanden 39 Storlek 39 Lokalisering 41 Internet, elektronisk handel och sociala ­ medier 44

Vilka är företagets intressenter? 62 Intressentmodellen 63 Företaget som ett system av kontrakt 64 Företaget som ett värdeskapande ­affärsnätverk 64 Intressentredovisning 66 Sammanfattning 67 Förslag till fördjupade studier 67

6

innehåll

DEL 2 Affärsidé, ­strategisk ­planering och ­marknadsföring 69 6 Företagets affärsidé och affärs­ modell 71 Inledning 71 Övergripande affärsidé 71

Marknadsorientering 97 • Marknadsföring sker inte bara i företag 99

Marknadsföringsprocessen 99 Marknadsföringsplanen 101 Sammanfattning 101 Förslag till fördjupade studier 102

9 Marknadsföringens ­omvärld 103

Mission och vision 72 • Grundläggande värderingar 74

Inledning 103 Marknaden 104

Affärsmodellduken – ”Business Model ­Canvas” 78

Konkurrens 109

Yttre och inre affärsidé – affärsidé för enskilda ­affärer 75 Affärsmodell 76 Affärsidéns livscykel 79 Sammanfattning 80 Förslag till fördjupade studier 80

7 Strategisk planering 81 Grundtankar om strategi och ­strategisk ­planering 81 Vad är strategi? 81 • Affärsidé, mål och strategi – exemplet H&M 82 • Strategiska grundfrågor 83 • Konkurrensfördelar 84 • Typstrategier 85

Strategiprocessen 86 Affärsidén 87 Identifiera planeringsenheter/strategiska affärs­enheter 88 Genomför omvärldsanalys och ­företagsanalys 89

Upprätta en produkt-/marknadsmatris för varje ­affärsenhet 89 • Bedöm produkternas utvecklingsstadium 90 • Bedöm produkternas tillväxtkraft och marknadsandel 91

Formulera mål och strategier 92 Upprätta handlingsplan 93 Genomför och följ upp 94 Sammanfattande exempel 94 Sammanfattning 95 Förslag till fördjupade studier 95

8 Marknadsföringens utgångs­ punkter 96 Vad är marknadsföring? 96

Olika kategorier av marknader 104 • Marknadsutveckling 105 • Marknadsegenskaper 106 • Marknadssegmentering 106 Den utvidgade konkurrensen 110

Teknologi 111 Internet 115

Marknadsförings- och distributionskanaler 115 Olika distributionsvägar 116 • Vertikala marknadsföringssystem 117 • Grosshandel – partihandel 117 • Detaljhandel 119 • Nya distributionsformer 119

Sammanfattning 120 Förslag till fördjupade studier 120

10 Operativ ­marknadsföring 121 Konkurrensmedelsanvändning 121 Produkten 121 Vad är en produkt? 121 • Klassificering av produkter 122 • Försäljning av system 123 • Varu­märken 124 • Produktens livscykel 125 • Tjänster 126

Prissättning 128

Faktorer som påverkar prissättningen 128 • Prissättningsmetoder 129 • Prissättning av nya produkter 130 • Rabatter och prisdifferentiering 130 • Leasing 130 • Prissättning – en sammanfattning 131

Val av marknadsföringskanal 131

Mellanhänder eller direktmarknadsföring? 132

Påverkan – marknadskommunikation 134 Personlig försäljning 135 Reklam 136 Sales promotion 137 Public relations/publicitet 137

innehåll

Direktmarknadsföring och elektronisk kundkommunikation 138 Business-to-business (B2B) ­marknadsföring 138 Relationsmarknadsföring 139 Vad är relationsmarknadsföring? 139 Kundrelationens livscykel 140 • Kunder och lönsamhet 141 • Kundvärde 143 • Lojalitets­ effekten – om värdet av nöjda kunder 144 • Nätverkssynsättet – utvidgad relationsmarknadsföring 145

Sammanfattning 146 Förslag till fördjupade studier 146

11 Konkurrenslagen och konsu­ menträtt 147 Konkurrenslagen 147 Förbud mot konkurrensbegränsande ­samarbete 147 Undantag 148

Förbud mot missbruk av dominerande ­ställning 149 Påföljder 149

Förbud mot företagskoncentrationer samt konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 149 Övervakande organisationer 150 Konsumenträtt 151 Lagar som stöder konsumenten 151 Lagarnas efterlevnad 154 Sammanfattning 155 Förslag till fördjupade studier 155

DEL 3 Organisation och ­produktion 157 12 Administration och organisa­ tion 159 Vad är administration? 159 Att organisera 159 Formell och informell organisation 159 Val av organisationsform 161 Funktionsorganisation 161 • Divisionsorganisation 162 • Matrisorganisation 163

Beslutsnivåer, linje och stab 163 Funktionell organisation 164

Befogenheter och ansvar 165 Nya organisationsformer 165 Hierarkierna rasar 165 • Teamorganisation och processorganisation 166 • Projektorganisation 168 • Nätverksorganisation 169

Målformulering 170 Vad menas med en ”bra organisation”? 171 Organisationsförändring 172 System och rutiner 173 Kompetens 173 Organisationens kultur 175 Personaladministration – HRM 178

Personaladministrationens historiska utveckling 178 • Vad är personaladministration? 178 • Personalidé – kärnan i HRM 179 • Personal­ arbetets organisation 181

Sammanfattning 181 Förslag till fördjupade studier 181

13 Arbetsorganisation 182 Vad är arbetsorganisation? 182 Klassisk arbetsorganisation – Taylorism 182 Modern arbetsorganisation 183 Kvalitetsinriktad arbetsorganisation 183 • Flexibel arbetsorganisation 183 • Lärande arbets­ organisation 184 • Toyotamodellen 184

Situationsanpassat ledarskap 185 Arbetssituation och hälsa 186 ”Ett bra arbete” 187 Arbetsorganisation och medbestämmande 187 Sammanfattning 188 Förslag till fördjupade studier 188

14 Företagets ­produktion 189 Vad är en produktionsprocess? 189 Produktion (värdeförädling) i industriföretag – industriell produktion 189 • Produktion (värdeförädling) i handelsföretag 190 • Produktion (värdeförädling) i tjänsteföretag 190

Hur beskriver man produktionssystem? 192 Flödesschema 192 • Produktionslayout och beroende­förhållanden 193 • Nyckeluppgifter 194 • Kapacitet 195 • Förädlingsvärde 195 • Teknologi 196 • Typer av produktionssystem 197

Produktionsproblem och produktions­ planering 198

7

8

innehåll

Produktionsproblem 198 • Suboptimering eller helhetssyn 198 • Produktionsplanering 199

Effektiva produktionssystem 202

Produktivitet 202 • Kvalitet 203 • Tidseffektivitet 204 • Just-in-time 205 • Flexibilitet 205

Industriella produktionssystem 205 Nya krav och utmaningar för industriell ­produktion 206

Skräddarsydda produkter – mass customization 206 • Kortare produktlivscykler 207 • Ökat inslag av service i leveranserna 207 • Kostnadseffektivitet 207 • Försörjningskedjor – supply chains 207

Försörjningskedjor – supply chain ­management 207 Produktion i handelsföretag 210 Produktion i tjänsteföretag 211

Tjänster är intangibla 211 • Tjänster kan produceras och levereras både av maskiner och av människor 212 • Tjänsteproduktion sker i processer 212 • Kundmedverkan i produktionsprocessen 212 • Tjänster kan inte lagerhållas 213 • Kvalitetsstyrning av tjänsteproduktion är både viktigt och svårt 214

Sammanfattning 214 Förslag till fördjupade studier 214

16 Resultatplanering 232 Inledning 232 Grundläggande begrepp och samband 233 Totalanalys 234 Formler och definitioner – sammanfattning 237 Bidragsanalys 239 En systematisk process för resultatplanering 242 Resultatplanering 243 Resultatplaneringens förutsättningar 246 Döda zoner 246 Teknologi och kostnader 248 Skalbarhet 250 Känslighetsanalys av prisändringar 251 Prishöjning 251 Prissänkning 252

Sammanfattning 253 Förslag till fördjupade studier 253

17 Kalkylering 254 Inledning 254 Förädlingsprocessen och kalkylobjekt 255 Analys av ett företags förädlingsprocess 256

DEL 4 Kostnads- och i­ ntäktsanalys 215

Direkta och indirekta kostnader 257 Kalkylmässiga kostnader 259 Självkostnadskalkyl och bidragskalkyl 262 Sammanfattning 264 Förslag till fördjupade studier 264

15 Kostnads- och intäktsanalysens grundbegrepp 217

18 Självkostnads­kalkylering 265

Inledning 217 Resultat och lönsamhet 217 Inkomster och utgifter 219 Inbetalningar och utbetalningar 219 Kostnader och intäkter 219 Rörliga och fasta kostnader 221 Direkta och indirekta kostnader 226 Särkostnader och samkostnader 227 Alternativkostnad 228 Operationell kostnad och operationellt ­resultat 229 Relevant information 230 Sammanfattning 231 Förslag till fördjupade studier 231

Huvudmetoder för självkostnadskalkylering 265 Periodkalkylering (processkalkylering) 265 Divisionskalkyl 266 • Normalkalkyl 268 • ­Ekvivalentkalkyl 270 • Restkalkyl 271

Orderkalkylering 272 Påläggskalkylering 272

Påläggskalkylering i tillverkningsföretag 273 • Påläggsberäkning och påläggsanvändning 274

Aktivitetsbaserad produktkalkylering ­(ABC-kalkylering) 278 Kalkylmodeller för självkostnadsberäkning i handels- och tjänsteföretag 281 Sammanfattning 284 Förslag till fördjupade studier 284

innehåll

19 Bidragskalkylering 285 Grundprinciper 285 Löpande bidragskalkylering 286 Stegkalkyl 287

Bidragskalkylering i handelsföretag 288 Bidragskalkylering i tjänsteföretag 290 Bidragskalkylering i tillverkningsföretag 291 Ledig kapacitet 291 • En gemensam trång sektion 292 • Två produkter och två eller flera trånga sektioner 294

Beslutsrelevanta kostnader och intäkter 298 Sammanfattning 300 Förslag till fördjupade studier 300

20 Investeringskalkylering 301 Vad är en investering? 301 Investeringsbedömning 302 Grundbegrepp 304 Grundinvestering, G 304 • Inbetalningsöverskott, a 304 • Restvärde, R 305 • Ekonomisk livslängd, n 305 • Kalkylränta, r 305

Räntetabeller 306

Kapitalbehov 321 Behov av anläggningskapital 321 • Behov av rörelsekapital 322 • Affärskapital/Operativt ­kapital 323 • Behov av säkerhetskapital 323 • Kapital­rationalisering – att begränsa kapital­ behovet 324

Cash management 325 Beräkning av rörelsekapitalbehov 325 Procentmetoden 326

Beräkning av rörelsekapitalbehov i ­tjänsteföretag 326 Beräkning av rörelsekapitalbehov i ­handelsföretag 327 Kapitalbindning i varulager 328 • Leverantörsskulder 330 • Kapitalbindning i kundfordringar 330 • Sammanställning av rörelsekapitalbehovet 331 • Några nyckeltal 332

Beräkning av rörelsekapitalbehov i ­tillverkningsföretag 332 Budgetering och finansiering 335 Kapitalmarknad och kapitalanskaffning 336

Kapitalmarknad 336 • Kapitalanskaffning 336 • Främmande kapital 337 • Eget kapital 338

Slutvärde 306 • Nuvärde 307 • Summa nu­ värde 307 • Annuitet 308

Sammanfattning 341 Förslag till fördjupade studier 341

Kapitalvärdemetoden (nuvärdemetoden) 309 • Pay back-metoden – återbetalningsmetoden 311 • Annuitetsmetoden 312 • Internräntemetoden 314

DEL 6 Årsredovisning, ­finansiell analys och kassaflödes­ analys 343

Metoder för investeringskalkylering 308

Val av metod för investeringskalkylering 315 Sammanfattning 316 Förslag till fördjupade studier 316

DEL 5 Finansiering 317 21 Finansiering 319 Vad är kapital? 319 Kapital och kapitalanskaffning 319

Vad är finansiering? 319

Balansräkning – finansiell ställning 320 • ­”Personalen är vår främsta tillgång” 321 • ­Kapitalbehov och kapitalanvändning varierar 321

22 Årsredovisning 345 Bokföring vs redovisning 345 Från bokföring till årsbokslut 346

Regler och normer 347 Årsredovisningens innehåll 348 Uppställning av resultat- och ­balansräkningarna 350

Resultaträkningen (RR) 350 • Resultaträkning i förenklad form 352 • Funktionsindelad resultaträkning 352 • Kostnadsslagsindelad resultaträkning 353

Balansräkningen (BR) 355

Balansräkningens uppställning 355 • Balans­ räkningens tillgångar 357 • Balansräkningens eget kapital, avsättningar och skulder 357

9

10

innehåll

Värdering av tillgångar och skulder 359 Sambandet mellan resultat och värdering av tillgångar och skulder 359

Värderingsregler 360

Värdering av anläggningstillgångar enligt ÅRL 361 • Värdering av omsättningstillgångar 362 • Värdering av avsättningar och skulder 362 • Fordringar och skulder i utländsk valuta 363

Bokslutsdispositioner och obeskattade ­reserver 363 Periodiseringsfonder 364 • Avskrivningar över plan 367 • Skattemässig avskrivning på maskiner och inventarier 367

Sammanfattning 370 Förslag till fördjupade studier 370

23 Grundläggande finansiell ­analys 371 Vad är finansiell analys? 371 Metodiken vid finansiell analys 374 Räntabilitet 374 Avkastning på totalt kapital (Rt) 376 • Ränta­ bilitet på sysselsatt kapital (Rsyss) 377 • Ränta­bilitet på operativt kapital (Rop) 378 • Räntabilitet på eget kapital (Re) 379 • Ränta­ bilitetssamband – du Pont-modellen 380 • Marginalmått 383 • Sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och ­räntabilitet på totalt kapital 385 • Hur hög bör räntabiliteten vara? 387

Likviditet 389

samheten 402 • 6 Sammanställ kassaflödesanalysen 403

Sammanfattning 403 Förslag till fördjupade studier 404

25 Utvidgad finansiell analys 405 Inledning 405 Tillväxtanalys 405 Lönsamhetsstrukturanalys – Segment­ relaterade mått 407 Aktieanalys och aktierelaterade mått/nyckeltal 409 Grundläggande nyckeltal 409 • Nyckeltal för marknadsnoterade företag 411

Investeringsanalys och investeringsrelaterade mått/nyckeltal 412 Investeringarnas storlek 413 • Investeringarnas fördelning på segment 414 • Investeringarnas typ 415 • Investeringarnas finansiering 416

Inflationsanalys 416 Personalanalys och personalrelaterade nyckeltal 418 Sociala bokslut – intressentanalys 419 Förädlingsvärdeanalys 421 Miljö- och hållbarhetsanalys – 3BL (”Triple Bottom Line”) 422 Sammanfattning 424 Förslag till fördjupade studier 424

Likviditetsmått 389 • Att bedöma likviditet 390

DEL 7 Ekonomistyrning 425

Soliditetsmått 391 • Stark och svag soliditet 393

26 Ekonomistyrning – ­budgetering 427

Soliditet 390

Sammanfattning 394 Förslag till fördjupade studier 394

24 Kassaflödesanalys 395 Vad är en kassaflödesanalys? 395 Kassaflödesanalysens grundläggande struktur 396 Genomförande av en kassaflödesanalys 397 1 Likvida medel 397 • 2 Beräkna resultaträkningens kassaflöde 398 • 3 Beräkna kassaflödet från den löpande verksamheten 400 • 4 Beräkna kassaflödet från investeringsverksamheten 401 • 5 Beräkna kassaflödet från finansieringsverk-

Vad är styrning och ekonomistyrning? 427 Övergripande finansiella mål – ett exempel 428 Ekonomistyrningens syfte och ­grundprinciper 429 Principer för tilldelning av ekonomiskt ­ansvar 429 Processtyrning 430

Ekonomiskt ansvar och ekonomistyrning i ­divisionaliserade företag 430 Ekonomistyrning i Stora Verkstadsbolaget 431

innehåll

Budgetering 433 Vad är budgetering? 433 • Budgeteringens ­syften 433 • Krav på budgetens uppbyggnad 434 • Budgeteringens fördelar 435 • Budgeteringens faser 435 • Budgeten – fast åtagande ­eller prognos 436 • Aktiv budgetering 436

Några utvecklingstendenser inom ­budgetering 436 Styrning med balanserat styrkort 437 Budgetering i AB Paradis – ett illustrations­ exempel 439 Förutsättningar för budgetarbete 439 • Budgetmål 440 • Försäljningsbudget 440 • Tillverkningsbudget 441 • Materialbudget 443 • ­Lönebudget 443 • Tillverkningsomkostnadsbudget 443 • Administrationsomkostnadsbudget (AO) 444 • Resultatbudget 445 • Likviditetsbudget 445 • Investeringsbudget 445 • Budgetuppföljning 446

Sammanfattning 446 Förslag till fördjupade studier 447

DEL 8 Appendix 449

Bokföringens grundläggande logik och teknik 455 Fyra typer av konton 455 • Balanskonton 456 • Resultatkonton 457 • Baskontoplanen 458 • Tre slags affärshändelser 458

Bokföring av utgifter och inkomster 459

Bokföring av varuinköp 459 • Bokföring av varu­försäljning 460 • Personalutgifter: löner, skatter och sociala avgifter 461 • Momsredo­ visning 462

Bokslut 464

Periodisering 465 • Bokslutsarbetet 468

Förslag till fördjupade studier 469

Räntetabeller 470 Tabell A: Slutvärdefaktor 470 Tabell B: Nuvärdefaktor 471 Tabell C: Nuvärdesumme­faktor 472 Tabell D: Annuitetsfaktor 473

Ordlista 474

27 Bokföring 451

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys med engelsk översättning 478

Bokföring och bokföringslagen 451

Sakregister 483

Vad är bokföring? 451 • Bokföringsplikt 451 • Bokföringsskyldighetens innebörd 452

Bokföring som en administrativ process 453 Från bokföring till årsbokslut – en översikt 454

11

Förord

Företagsekonomi 100 är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och handlar om företagsekonomins delar och sammanhang. Den lämpar sig både för den som främst vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet.

De pedagogiska idéer som vi utgått från när vi skrivit boken är främst • att vi vill koncentrera innehållet till den företagsekonomiska kärnan, • att vi vill framställa innehållet på ett sätt som passar studerande vid högskolor, universitet och annan vuxenutbildning, t ex företagsintern utbildning, • att vi vill eftersträva närhet till den empiriska verkligheten och knyta an till moderna sätt att beskriva, förstå och påverka ekonomin i företag, • att vi vill kombinera teori och praktik genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning.

Under utvecklingen av Företagsekonomi 100 har vi haft tillfälle att diskutera innehållet med forskar- och lärarkollegor vid universitet och högskolor. Vi har också provat delar av innehållet i samband med undervisning vid Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Linköpings universitet, MiL och EFL samt undervisning i företag. Ett varmt tack för alla uppslag och idéer.

Ett särskilt tack till: Carl-Johan Asplund, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola/Ekonomihögskolan i Lund, som under hela utvecklingsarbetet har bidragit med kreativa synpunkter, idéer och uppslag.

Universitetslektor Peter Gerhard, Lunds Universitet, som har kvalitetssäkrat de marknadsrättsliga aspekterna.

Håkan Kullvén, universitetslektor vid KTH, som har bidragit med många konstruktiva synpunkter.

Viktiga impulser och synpunkter har också kommit från Sigurd Hansson, Jan E Persson (båda vid Lunds Universitet), Jan Möller (Chalmers Tekniska Högskola), Åke Stenmo (Ernst & Young), Paul Björnsson (Lunds Tekniska Högskola), Marianne Asklund (Malmö Högskola), Ingela Elofsson (Ingenjörshögskolan i Helsingborg), Bengt Håkansson (SLU, Alnarp), Per-Magnus Andersson (Lunds Universitet), Mona Becker (Lunds Tekniska Högskola), Margareta Bernstad (Malmö Högskola), Tore Eriksson (Lunds Universitet), Reinhold Fahlbeck (Lunds Universitet), Helge Helmersson (Lunds Universitet), Hans Knutsson (Lunds Universitet), Hans Lindquist (Lunds Universitet), Ola Mattisson (Lunds Universitet), Birgitta Olofsson (Malmö Högskola), Ingemar Tufvesson (Lunds Universitet) och Stefan Yard (Lunds Universitet).

förord

Vi tackar också Jan Edgren, Thomas C Björklund, Stefan ­Agurén, Stig-Arne Mattsson, Lars Ohlsén, Thorolf Hedborg, Berne Jönsson, Lars H Bruzelius, Sven-Arne Nilsson, Oskar Skärvad och Magnus Olander.

Lund och Stockholm i januari 2011 Per-Hugo Skärvad Jan Olsson

Förord till upplaga 15:2 I denna omtryckning av upplaga 15 (15:2) har främst vissa justeringar gjorts. Ett särskilt tack till Håkan Kullvén, KTH, för många konstruktiva synpunkter.

Lund och Stockholm i juni 2011 Per-Hugo Skärvad Jan Olsson

Förord till upplaga 16 I upplaga 16 har vissa avsnitt tillkommit eller fått större tyngd i framställningen. Detta gäller främst företagets livscykel i introduktionsavsnittet, affärsidé och affärsmodell i kapitel 6, ”blå oceansynsättet” och strategiduken i kapitel 9, Internet, e-handel och teknikbaserade strategier i kapitel 9, personalidé och HRM i kapitel 12, nytt avsnitt om skalbarhet i kapitel 16, viss omgruppering av innehållet i kapitel 17 och 18, utvidgad framställning av marginalmått i kapitel 23, mer koncentrerad och modern framställning av kassaflödesanalys i kapitel 24, fördjupad framställning av utvidgad finansiell analys i kapitel 25. Dessutom har samtliga kapitel finjusterats och uppdaterats. Stort tack till Birgitta Nyström för sakgranskning av de arbetsrättsliga frågorna i kapitel 4.

Lund i januari 2013 Per-Hugo Skärvad

13

Introduktion Boken inleds med en kort introduktion som behandlar företag och företagande. I denna introduktion klargörs vad ett företag är och vad som krävs för att bilda ett företag. Vidare presenteras företagets livs­ cykel. Introduktionen avslutas med en översikt över bokens disposi­ tion.

företag och företagande

Vad är ett företag?

Den som slår upp begreppet företag i Nationalencyklopedin (NE) möts av följande definition: ”Ett företag är en organisation som samordnar arbetskraft, realkapital, teknik, information och kunskap för att producera varor och tjänster.”

Detta kan förenklat uttryckas så här: Ett företag är en organisation som samordnar resurser för att producera varor och tjänster.

För att ett företag ska överleva och utvecklas är det nödvändigt att värdet av producerade varor och tjänster är högre än kostnaden för förbrukade resurser. Företaget måste ha en värdeskapande förmåga och syftet med företagets samordning av resurser är att skapa detta värde.

Genom en sådan allmän och bred definition av företag – företag är organisationer vars övergripande syfte är att skapa värde – inkluderas egentligen alla organisationer i begreppet företag. Organisationer inom den offentliga sektorn – sjukvården, utbildningen, försvaret, domstolarna, skattemyndigheterna etc – måste naturligtvis, precis som alla andra företag, vara värdeskapande. Annars är de antingen irrelevanta eller ineffektiva och i behov av utveckling eller i vissa fall avveckling.

Med utgångspunkt i denna allmänna definition av företag kan vi härleda tre krav på företag: • Företag ska vara effektiva.

• Företag ska vara innovativa.

• Företag ska ha legitimitet.

Effektivitet brukar indelas i yttre effektivitet och inre effektivitet. Med yttre effektivitet avses förmågan att upprätthålla företagets relevans genom att ge det rätt inriktning, dvs ”göra rätt saker”. Med inre effektivitet avses förmågan att ”göra saker rätt”, dvs att använda resurserna på ett bra sätt. Med totaleffektivitet avses den kombinerade effekten av yttre och inre effektivitet.

18

introduk tion

Innovationsförmåga handlar om förmågan att utveckla nya varor och tjänster samt nya metoder, tekniker och verksamhetsformer för att producera och leverera dessa varor och tjänster.

Legitimitet handlar om att upprätthålla förtroende och stöd för verksamheten, inte bara från ägare, kunder och medarbetare, utan från alla intressenter.

Om något av ovanstående krav inte infrias uppstår problem för företaget. Dessa kan bli så allvarliga att det bara är en tidsfråga innan företaget upplöses.

Företaget som en ”affär” (business) Den breda definition av företag som vi hittills utgått från stämmer emellertid rätt dåligt med den allmänna uppfattningen om vad ett företag är. Företag förknippas vanligtvis med organisationer vars verksamhet har ett vinstsyfte. Detta är också utgångspunkten i nationalekonomisk teori där företag brukar definieras som rationella aktörer vilka drivs av ambitionen att maximera sin vinst. Företag verkar på mer eller mindre konkurrensutsatta marknader och är för sin start och utveckling beroende av att det finns ägare som är beredda att satsa pengar i företaget och därmed ta en affärsmässig och finansiell risk.

Ovanstående grundsyn på syftet med företag och företagande är emellertid inte oomtvistlig. I artikeln ”What’s a business for” i Harvard Business Review (december 2002) hävdar t ex den engelske professorn Charles Handy att det övergripande syftet med företag och företagande inte är att tjäna pengar. Syftet är att tjäna pengar så att företaget kan bidra med något mer. Det är detta ”något mer” som är den verkliga grundvalen för före­ tag och företagande. Vinst och lönsamhet ses med detta synsätt inte som ett mål utan som ett medel. IKEA:s ambition ”att skapa en bättre vardag för de många människorna” är ett exempel på detta ”något mer”.

Företag – en mångfaldsföreteelse Det finns många olika slag av företag och företagande.

Ett företag kan vara en lokal hamburgerbar (Nisses Hamburgare) samtidigt som ett annat företag med samma produktinriktning kan vara en multinationell koncern (McDonald’s). Företag kan vara offentligt ägda eller privat ägda, producera varor eller tjänster, vara gamla eller unga, lönsamma eller olönsamma, växande eller krympande.

Mångfalden är betydande.

Förändringstakten är hög och det sker ständiga tyngdpunktsförskjutningar i näringslivsstrukturen. Länge var företag inom skogsindustri, verkstadsindustri, livsmedelsindustri (för att ta några exempel) tunga delar av den svenska näringslivsstrukturen. Men tyngdpunkten förändras hela tiden. Såväl klassiska företag som nystartade företag tenderar att bli alltmera service- och kunskapsintensiva och den nya näringsgrenen ”upplevelseindustrin” stod i början av 2000-talet, enligt Exportrådet, för ca 9 % av den svenska bruttonationalprodukten. Upplevelseindustrin inkluderar verksamheter som design, film, mode, turism, arkitektur, utbildning, data- och TV-spel, reklam, författande, musik och scenkonst. Företag och företagande kännetecknas sålunda av ständig dynamik.

f ö r e tag o c h f ö r e tag a n d e

Affärsidé, kapital och entreprenör När ett företag bildas krävs tre nödvändiga ingredienser (se figur I:1). Det behövs en affärs­idé, dvs grundläggande tankar och idéer om verksamhetens syfte, inriktning och hur verksamheten ska bedrivas, det krävs kapital och det krävs en företagare, en entreprenör.

Affärsidé

Nytt företag

Entreprenör

Kapital

Figur I:1 Tre nödvändiga ingredienser då företag bildas

I grunden finns företag för att någon har startat det och därmed velat åstadkomma något med detta. Ambitionen kan vara att tjäna pengar men det finns också andra motiv och drivkrafter för att starta ett företag. Av totalt 54 619 nystartade företag i Sverige år 2009 uppgav 58 % av nyföretagarna att de startade företag för att få arbeta självständigt eller för att förverkliga sina idéer. I det unga/nystartade företaget är företagaren/ägaren och företagsledaren nästan alltid samma person. Det är ägaren som leder, styr och samordnar verksamheten i företaget och som också tar den primära risken med sitt satsade ägarkapital.

Företagets livscykel Företag och företagande följer i många fall en livscykel. Ett företags livscykel kan beskrivas på det sätt som framgår av figur I:2. Denna livscykel kan indelas i faserna: • etableringsfasen, • tillväxtfasen, • mognadsfasen, • nedgångsfasen, • förnyelse- eller avvecklingsfasen.

19

introduk tion

Förnyelsefasen Avvecklingsfasen

Nedgångssfasen

Mognadsfasen

Tillväxtfasen

Figur I:2 Företagets livscykel

Etableringsfasen

20

Kommersiellt genombrott StorlekAmbitionen är att åstadkomma ett I etableringsfasen tar affärsidé och affärsmodell form. kommersiellt genombrott. När kunderna köper och uppskattar företagets produkter fås ett ”kvitto” på att affärsidén håller.

I tillväxtfasen växer och vidareutvecklas företaget. Detta kan ske om det finns eller Inget kommersiellt kan skapas en växande efterfrågan på företagets varor ochgenombrott tjänster och om företaget har, och kan upprätthålla, konkurrensfördelar.

I mognadsfasen handlar det om att genom fortsatt kostnadseffektivisering, service m m upprätthålla konkurrenskraft och förlänga livscykeln men också attTid skapa nya tillväxtförlopp med utgångspunkt i nya affärsidéer.

I nedgångsfasen får företaget allt svårare att upprätthålla sin konkurrenskraft. Verksamheten krymper.

Storlek I förnyelse/avvecklingsfasen handlar det om att för företag som förlorat sin relevans ”Upp som en sol och och konkurrenskraft antingen förnya verksamhetenner eller, om detta inte går, avveckla som en pannkaka” verksamheten på ett för alla parter bra sätt.

Det är emellertid inte säkert att ett enskilt företag eller en enskild affär passerar alla dessa utvecklingssteg. Vissa företag får aldrig ett kommersiellt genombrott utan går under tidigt. Andra företag går ”upp som en sol och ner som en pann­kaka”. Vissa företag kan på ett effektivt sätt hantera övergången till nya affärer. Andra företagTid kännetecknas av successiv utfasning eller en lång mognads- och skördeperiod.

Storlek

Storlek

Ny affär Gammal affär

Inget kommersiellt genombrott

Övergång till nya affärer

Tid

Figur I:3 Några möjliga förlopp i ett företags livscykel Storlek ”Upp som en sol och ner som en pannkaka”

Tid

Storlek Successiv utfasning

Tid

Tid

Övergång till nya affärer

genombrott

f ö r e tag o c h f ö r e tag a n d e

Tid

Storlek

Tid

Storlek

”Upp som en sol och ner som en pannkaka”

Successiv utfasning

Tid

Tid

Företag, och företagsekonomi Storlek företagsledning Ny affär

Företagande (entreprenörskap) och företagsledning handlar till stor del om att utveckla Gammal och leda företaget igenom dess livscykel och på ett effektivt sätt passera de kritiska pasaffär sager som finns på vägen. Övergång till Företagsekonomi, som den presenteras i denna bok, syftar till att bidra med teorier, nya affärer modeller och verktyg som stärker förmågan att driva och utveckla företag i olika situationer och utvecklingsstadier.

Tid

Översikt över bokens innehåll En översikt över företagsekonomi 100 framgår av figur I:4.

Storlek

1. Successiv Företagetutfasning i samhället 2. Affärsidé, strategisk planering och marknadsföring 5. Finansiering

3. Organisation och produktion

4. Kostnadsoch intäktsanalys Tid 8. Bokföring

6. Årsredovisning,

7. Ekonomistyrning

Figur I:4 En översikt över bokens innehåll

I del 1 – Företaget i samhället – beskrivs företaget med utgångspunkt i dess roll och position i samhället.

I del 2 – Affärsidé, strategisk planering och marknadsföring – presenteras affärsidé, mål och strategi samt marknadsföringens metoder och tekniker.

I del 3 – Organisation och produktion – presenteras grundtankar om organisation såväl på övergripande nivå som på arbetsorganisationsnivå.

Vidare behandlas företagets produktion, främst ur ett produktionsstyrningsperspektiv.

Del 4 – Kostnads- och intäktsanalys – handlar om ekonomisk analys på kort och lång sikt samt metoder och tekniker för detta.

21

22

introduk tion

Del 5 – Finansiering – handlar om företagets kapitalbehov, kapitalanskaffning och kapitalkostnader samt metoder och tekniker för att hantera de finansiella frågorna.

Del 6 – Årsredovisning, finansiell analys och kassaflödesanalys – utgår från företagets årsredovisning men behandlar också metoder och tekniker för att analysera och bedöma denna.

Del 7 – Ekonomistyrning – handlar om att formulera finansiella mål och strategier för företaget och att genom effektiv styrning av verksamheten säkerställa att målen uppnås.

I del 8 (Appendix) presenteras grunderna i bokföring.

Trevlig läsning!

DEL 1. FÖRETAGET I SAMHÄLLET I denna del av boken beskrivs företaget med utgångspunkt i omvärl­ den och samhället.

I kapitel 1 presenterar vi olika ekonomiska system, företagens roll i dessa olika ekonomiska system, lagar som reglerar företagens verk­ samhet samt diskuterar frågan om företagets ansvar i samhället.

I kapitel 2 behandlas olika sätt att dela in företag. Vidare presen­ terar vi fakta om svenskt näringsliv.

I kapitel 3 redogör vi för svenska företag i ett internationellt per­ spektiv och tar upp frågor som internationell konkurrenskraft, inter­ nationellt företagande, globalisering samt svenska företag i Europa.

I kapitel 4 fokuserar vi framställningen på relationen mellan ar­ betsgivare och arbetstagare samt arbetsmarknadens organisationer.

Vi behandlar vidare om maktfördelning, medbestämmande och demokrati inom näringslivet.

I kapitel 5 presenteras företagets intressenter och intressentmo­ dellen samt företaget som ett värdeskapande affärsnätverk. I detta kapitel slås också bryggan till nästa del av boken, som handlar om företagets affärsidé, mål, strategi samt marknadsföringens metoder och tekniker.

Företagen i det 1 ekonomiska systemet Ekonomiska system Ekonomi handlar om att skapa nytta och värde genom att effektivt använda och hushålla med tillgängliga, ofta begränsade, resurser. Om det gäller ekonomin för en enskild person talar vi om privatekonomi. Ekonomin i ett företag kallas företagsekonomi. Om ekonomin gäller ett helt land talar vi om samhälls- eller nationalekonomi. Resurserna kallas produktionsfaktorer – arbete, kapital (både pengar och realkapital) och naturresurser. Till resurserna brukar man numera också räkna kunskap (humankapital och know-how), information, tid och nätverk/relationer.

I olika länder råder olika ekonomiska system. De två grundformerna är • planekonomi och • marknadsekonomi.

I en planekonomi styrs ekonomin av politiska och administrativa beslut. Ett centralt planeringsorgan bestämmer hur resurserna ska användas.

I en marknadsekonomi fattas besluten om hur resurserna ska användas av ”marknaden”. Marknaden är den plats där miljoner människor och tusentals företag ”träffas” varje dag (fysiskt, elektroniskt eller på annat sätt). Där gör de affärer och gör upp om priser på de varor och tjänster som köps och säljs. Det finns två varianter av marknadsekonomi: • ren marknadsekonomi och • blandekonomi.

Det ekonomiska systemet i Sverige är ett marknadsekonomiskt system som också internationellt sett är det dominerande ekonomiska systemet. Många tidigare planekonomier har ställt om eller åtminstone påbörjat omställningen av sina ekonomiska system till marknadsekonomier.

Ren marknadsekonomi I en ren marknadsekonomi drivs, åtminstone enligt teorin, människor av att maximera sin nytta och företag av att maximera sin vinst. Företagen är i första hand privatägda.

Konkurrens mellan företag anses vara positivt, bland annat för att den bidrar till att pres-

26

d e l 1. f ö r e tag e t i s a m h ä l l e t

sa ner priserna. Företagens effektivitet mäts och bedöms via lönsamheten. Statens styrning av företagens produktion genom till exempel regleringar och subventioner är begränsad (i den fullständiga marknadsekonomin helt obefintlig).

I den rena marknadsekonomin anses företaget helt och hållet underordnat marknaden. Det blir framgångsrikt genom att anpassa sig till marknadens krav och behov. Före­ taget arbetar sålunda i kundernas tjänst. Nobelpristagaren i ekonomi, professor Paul A Samuelson, har uttryckt marknadens betydelse på följande sätt: ”Man kan säga att kunden är kung … varje kund är en väljare som använder sina pengar som röstsedel för att få de saker gjorda som han vill ha gjorda.”

För att ett företag ska överleva på lång sikt måste det bevara, stärka och utveckla sin konkurrenskraft. Detta sker genom att erbjuda varor och/eller tjänster som tillgodoser kundernas behov bättre eller billigare än konkurrenterna. Konkurrensen befrämjar utveckling. Den driver företagen att investera sina vinster i utveckling av nya, mer konkurrenskraftiga varor eller tjänster. Genom marknadsmekanismen styrs resurserna och deras användning mot sådant som kunderna efterfrågar. Varor och tjänster produceras, tack vare konkurrensen, av de mest effektiva företagen. Härigenom leder marknadsekonomin i idealfallet till god hushållning med samhällets resurser, konsumentinflytande, valfrihet, effektivitet och låga priser.

I marknadsekonomin pågår, som framgår av föregående stycke, en ständig omvandlingsprocess som brukar kallas ”kreativ förstörelse”, ett begrepp som myntades av nationalekonomen Joseph A Schumpeter. ”Kreativ förstörelse” innebär att en marknadsekonomi ständigt vitaliserar sig genom att skrota gamla misslyckade företag och omfördela resurserna till nya, mer produktiva sådana, startade och utvecklade av entreprenörer.

Marknadsekonomin är därför en metod för ekonomisk förändring.

Marknadsekonomins grundidéer kan sammanfattas i följande punkter: • Valfrihet. Kunderna kan fritt välja hur de vill använda sina pengar. Kundernas önskemål och behov avspeglas i deras efterfrågan på varor och tjänster.

• Konkurrens. Företagen erbjuder i konkurrens med varandra varor och tjänster (utbud) för att tillgodose kundernas efterfrågan.

• Vinstintresse. Den primära drivkraften bakom företagens agerande är strävan efter vinst.

• Fri prisbildning. Priserna bestäms av utbud och efterfrågan. Om efterfrågan är stor i förhållande till utbudet av varor blir priset högt. Är efterfrågan liten i förhållande till utbudet blir priset lågt.

• Fri företagsetablering. Det finns i princip inga hinder för att etablera företag. Om efter­frågan på en marknad är större än utbudet gör företagen goda vinster. De höga vinster­na lockar nya företagare att etablera sig.

• Effektivitet. Effektiva företag överlever, medan ineffektiva företag slås ut. Varor och tjänster produceras därför på det mest ekonomiska sättet av de mest effektiva företagen.

• Marknadsstyrd resursfördelning. Genom det ständiga växelspelet mellan utbud och efter­frågan (marknadsmekanismen) styrs samhällets resurser mot att tillgodose sådana behov som kunderna anser vara mest angelägna. Behoven tillgodoses av de mest effek­ tiva företagen. Man talar ibland om marknadsmekanismen som ”den osynliga handen” som styr resursanvändningen.

1. f ö r e tag e n i d e t e ko n o m i s k a s y s t e m e t

Den rena marknadsekonomin har i olika sammanhang utsatts för kritik. Bl a har följande kritiska synpunkter framförts: • Marknadsekonomier kan visserligen vara mycket framgångsrika när det gäller att använda ett lands resurser, men inkomster och förmögenheter är ofta mycket ojämnt fördelade i privatkapitalistiska marknadsekonomier. Denna kritik inriktar sig på produktionsresultatets fördelning (”hur kakan ska delas”) och inte på sättet att organisera resurserna för att skapa produktionsresultatet (”hur kakan ska bakas”).

• Kunden kan av många skäl inte alltid handla rationellt. Han/hon har brist på information, saknar tid att överblicka marknaden etc och har därför begränsade möjligheter att agera på ett så rationellt sätt att den egna nyttan maximeras. Kundernas efterfrågan är därför inte alltid ett uttryck för deras verkliga behov. Genom bl a reklam kan kunden manipuleras att köpa varor och tjänster han/hon inte behöver.

Ovanstående kritik mot den rena marknadsekonomins funktionssätt inriktar sig bland annat på styrkerelationen kund–leverantör. Kritik mot det marknadsekonomiska systemet har också vuxit fram som en följd av • ekonomiska kriser, • storbolag och monopoltendenser samt • negativa externa effekter.

Marknadsekonomins historia är fylld av upp- och nergångar. Nergångarna (recessionerna) har ibland övergått i depressioner, kriser. Massarbetslöshet, företagsnedläggelser och kapitalförstöring har då uppstått och medfört stora påfrestningar för samhällets medborgare. Marknadsekonomin har därför ibland kritiserats för att vara ett ”brutalt system”.

Storbolagen växte fram redan för hundra år sedan, men näringslivets koncentration till storbolag har accelererat de senaste årtiondena. Dessa företagsjättar anses av vissa bedömare ha makt att sätta marknadens ”osynliga hand” ur spel. Med hjälp av reklam och monopolställning (endast ett företag på marknaden) eller oligopolställning (några få före­tag på marknaden) kan konsumenterna tvingas att acceptera storbolagens produkter och priser. Kritikerna menar därför att i många branscher fungerar marknaden helt annorlunda än det teoretiska idealet.

Med negativa externa effekter avses samhälleliga effekter av ett företags verksamhet som inte avspeglas i kostnader och priser. Ett företag som släpper ut föroreningar i luft och vatten – utan att betala för detta – är ett tydligt exempel på ett företag vars verksamhet har negativa externa effekter. Miljöförstöring brukar av kritiker lyftas fram som exem­pel på ”marknadsmisslyckanden”. Det bör dock understrykas att miljöförstöringen i socialistiska planekonomier varit betydligt allvarligare än i kapitalistiska marknadsekonomier.

Trots ovanstående kritik är det ingen tvekan om att allt fler länder har övergått till ­eller förstärkt sina marknadsekonomier. Fördelarna är betydligt större än nackdelarna, och det marknadsekonomiska systemet bedöms av allt fler länder som överlägset det planekonomiska systemet.

27

1

28

d e l 1. f ö r e tag e t i s a m h ä l l e t

Blandekonomi Få länder har ett helt renodlat marknadsekonomiskt system. Det är ovanligt att marknadskrafterna totalt dominerar ekonomin. Alltsedan den djupa depressionen i början på 1930-talet förekommer statliga ingrepp i och reglering av de fria marknaderna. Denna ”reglerade marknadsekonomi” kallas blandekonomi. Det ekonomiska systemet i Sverige är en typisk blandekonomi. Blandekonomi innebär att olika ägarformer (statliga, kooperativa, privata) förekommer samtidigt. Blandekonomi innebär vidare att politiker och myndigheter via lagar, regleringar och politiska beslut ”reglerar” och sätter gränser för de fria marknadskrafterna.

Den offentliga sektorn svarar för en betydande del av Sveriges tjänsteproduktion.

Inom vissa områden har samhället (stat och kommun) valt att driva en betydande del av verksamheten i egen regi. Detta gäller t ex utbildning, sjuk- och socialvård, radio-TV1 (public service) och vin- och spritförsäljning. Motiv för att bedriva verksamheter i offentlig regi är av både ekonomisk och politisk natur. Vanliga motiv för att bedriva en verksamhet i offentlig regi är att • det handlar om så kallade kollektiva varor och tjänster, • verksamheten är mycket kapitalintensiv, • verksamheten har positiva så kallade externa effekter och att • man vill uppnå fördelningspolitiska mål.

Kollektiva varor och tjänster kännetecknas av att de inte går att prissätta och sälja på en marknad, t ex det svenska försvaret. Investeringar i infrastruktur, vägar, transportsystem m m kräver ofta mycket kapital och av bland annat detta skäl har det varit vanligt att bedriva dessa verksamheter i offentlig regi. God sjukvård och god utbildning är exempel på verksamheter med positiva externa effekter. En höjd utbildningsnivå och förbättrad folkhälsa är bra för både den enskilde individen och samhället i stort. Det kan också finnas fördelningspolitiska motiv att finansiera vissa verksamheter över skatten i stället för att ta betalt för dem på en marknad. Finansiering av verksamheten via skattsedeln gör att även personer med dålig privatekonomi kan skaffa sig god utbildning och bra sjukvård.

Inom andra branscher griper samhället in med reglerande åtgärder. Pressstöd i dagstidningsbranschen har syftat till att främja mångfald och konkurrens, att garantera ett brett utbud av olika åsikter och motverka utslagning av olönsamma dagstidningar. Den svenska jordbrukspolitiken har bl a syftat till att förhindra att den internationella konkurrensen slår ut det svenska jordbruket. De statliga lånebestämmelserna inom byggbranschen har kraftigt styrt branschens produktionsinriktning etc. Under 1990-talet och framåt har emellertid en betydande privatisering (överföring till privat ägande) och avreglering (friare spelrum för marknadskrafterna) inletts.

Staten griper också in och påverkar marknader och branscher i både konjunkturutjämnande och strukturpåverkande syfte. Det är i dag otänkbart att en regering skulle lämna en depression eller ens en recession helt åt den fria marknadens spel. Statens metoder är många, t ex

1 Radio-TV har emellertid till följd av satelliter och kabel-TV i hög grad ”avmonopoliserats” och Systembolagets försäljningsmonopol ifrågasätts med utgångspunkt i EU:s konkurrenslagstiftning.

1. f ö r e tag e n i d e t e ko n o m i s k a s y s t e m e t

• direkt stöd åt företagen (t ex lån och bidrag),

1

• statliga beställningar till industrin, • åtgärder för att öka köpkraften och stimulera efterfrågan, • skattemässiga åtgärder för att öka investeringsviljan i näringslivet, • arbetsmarknadspolitik (utbildningsbidrag och beredskapsarbeten) och • lokaliseringspolitik.

Lagstiftning Med hjälp av lagstiftning påverkar staten företagens spelregler och styr/reglerar förutsättningarna för deras verksamhet och agerande. Det finns t ex lagstiftning inom • arbetsrättens område för att stärka de anställdas ställning, • marknadsrättens område för att stärka konsumenternas ställning.

Dessutom finns lagar som t ex reglerar företagens förhållande till finansiärer och ägare och till samhället (stat och kommun). De viktigaste grupperna av lagar sammanfattas i figur 1:1. Dessa lagar kompletterar ”marknadsekonomins lagar” och skapar de ramar, förutsättningar och spelregler som företagen måste beakta, när de utövar sin ekonomiska verksamhet.

Lagar som reglerar relationen till kunder och konkurrenter • konkurrenslagen, • marknadsföringslagen, • konsumentköplagen m fl.

Lagar som reglerar relationen till arbetstagarparten

Lagar som reglerar relationen till stat och kommun • skattelagar, • miljölagar, • lagen om socialförsäkringsavgifter m fl.

Företaget

Lagar som reglerar och ägare • aktiebolagslagen, • lagen om ekonomisk förening, • lagen om handelsbolag, • bokföringslagen, • årsredovisningslagen m fl.

Figur 1:1 Exempel på lagar som reglerar företagens verksamhet

29

• medbestämmandelagen, • lagen om anställningsskydd, • semesterlagen, • arbetsmiljölagen m fl.

30

d e l 1. f ö r e tag e t i s a m h ä l l e t

Många av dessa lagar är restriktioner i de olika beslutsmodeller som vi kommer att ­behandla inom olika delavsnitt längre fram. Detaljer i dessa lagar kommer att tas upp senare. Vi ska här endast kortfattat beskriva deras innehåll.

Lagar som reglerar företagens relationer till ­finansiärer och ägare Företagens relationer till finansiärer och ägare styrs bland annat av • associationslagarna, som reglerar hur man bildar olika företagsformer, främst för­ eningar och bolag, och förhållandet till ägarna/medlemmarna under företagets livstid.

Aktie­bolagslagen behandlas i flera av de kommande kapitlen, framför allt i kapitlet om årsredovisningen.

• bokföringslagen och årsredovisningslagen, som innehåller regler om hur företagets räkenskaper ska utformas och rapporteras. Bokföringslagen behandlas i kapitlet om årsredovisningen samt i appendix.

Lagar som reglerar företagens relationer till ­arbetstagarparten Företagens relationer till arbetstagarna regleras i kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning. Arbetsrätten reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta behandlas vidare i kapitel 4. Några av de viktigaste arbetsrättsliga lagarna är • lagen om anställningsskydd (LAS), som reglerar anställning och uppsägning samt varselregler, • lagarna om medbestämmande i arbetslivet, som behandlar dels arbetstagarnas rätt till styrelserepresentation, dels de anställdas rätt till information och medverkan i beslutsprocesser, • semesterlagen, som reglerar de anställdas rätt till semester och • arbetsmiljölagen, som syftar till att skapa goda arbetsförhållanden i både fysiskt och psykiskt avseende.

Lagar som reglerar företagens relationer till kunder och konkurrenter De lagar som reglerar företagens relationer till kunder och konkurrenter presenteras i kapitlen om distribution och marknadsföring.

De viktigaste är • konkurrenslagen, som syftar till att undanröja och motverka hinder för effektiv konkurrens, • marknadsföringslagen (MFL), har till syfte att främja konsumenternas och närings­ livets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

1. f ö r e tag e n i d e t e ko n o m i s k a s y s t e m e t

Utöver dessa två ”stora” lagar finns ett antal andra som bland annat syftar till att stärka konsumentens ställning gentemot företagen, t ex konsumentköplagen, avtalsvillkorslagen och hemförsäljningslagen.

Lagar som reglerar företagens relationer till stat och kommun De viktigaste lagarna under denna rubrik reglerar företagens skyldigheter gentemot samhället. Det är • skattelagarna som behandlas i kapitlet om årsredovisningen, • lagarna om socialförsäkringsavgifter samt • miljölagarna som reglerar företagens relationer till den yttre miljön, t ex utsläpp i luft och vatten.

Företagets samhällsansvar Grundsynen att vinst är företagandets primära mål är inte oomtvistlig. Därför pågår ständigt en diskussion om företagens samhällsansvar i ett blandekonomiskt samhällssystem. Vad samhällsansvaret betyder råder det emellertid olika uppfattningar om. Ansvarspyramiden (se figur 1:2) är ett sätt att strukturera en diskussion om företagets samhällsansvar.

Sam eng hälls age ma ng hål Etik- o lba rhe ch tsan svar

Juri

disk

För etag s

eko

nom

t an

iskt

svar

ans

var

Var od ”g en hällssam tör” ”) ak itizen c ood god (”g ed äva m ra rstr Age efte rhet – gar och llba gen om la n i etik hå iftn en l gst ar g fe j la difier tt och l ö F ko r rä t ä sen älle som h et –de ba d m h a a s v sam gan Lönndläg gr u den

Figur 1:2 Ansvarspyramiden

Enligt ett klassiskt synsätt på samhällsansvar (CSR, Corporate Social Responsibility) är företag mest samhällsnyttiga om de sköts efter strikt företagsekonomiska principer (se pyramidens bas). De mest samhällsansvariga företagen är enligt detta synsätt de företag som har god lönsamhet och tillväxt. Lönsamhet och tillväxt betraktas som nödvändiga

31

1

32

d e l 1. f ö r e tag e t i s a m h ä l l e t

och grundläggande förutsättningar för att skapa nytta och värde och för att på ett meningsfullt sätt trygga sysselsättning och skapa arbetstillfällen. Det som är företagsekonomiskt riktigt betraktas då också som samhällsekonomiskt riktigt. Nobelpristagaren Milton Friedman uttryckte denna grundsyn så här: ”The business of business is business”, och att ”the only social responsibility of business is to increase its profit”.

Den ovan angivna betydelsen av samhällsansvar kompletteras på nästa nivå i pyramiden med ”inom ramen för av samhället uppsatta restriktioner, lagar och förordningar”.

Så länge som verksamheten bedrivs utan att lagar och förordningar överträds, agerar företaget på ett samhälleligt acceptabelt sätt. Varseltider enligt arbetsrättslig lagstiftning re­ spek­teras. MBL-förhandlingar och information till de anställda enligt medbestämmandelagen efterlevs. Miljölagstiftningens normer när det gäller utsläpp och föroreningar respekteras etc. En viktig grundtanke i detta resonemang är att samhällsansvaret inte definieras av företagen själva utan av samhället (staten) genom de ramvillkor och spelregler som uppställs för företagandet.

Ett annat mer radikalt synsätt hävdar att samhällsansvar måste innebära företagsekonomiska eftergifter. Samhällsansvaret skulle då i princip kunna mätas som skillnaden mellan den faktiska kostnaden för vissa åtgärder och vad det skulle kosta att genomföra åtgärderna enligt en företagsekonomisk optimeringsprincip. Ett företag, som t ex påtar sig kostnader för att inte lägga ner en anläggning, fastän detta ur strikt företagsekonomisk synvinkel vore ett logiskt beslut, skulle enligt detta synsätt agera samhällsansvarigt.

För att ett företag ska anses agera samhällsansvarigt genom att göra företagsekonomiska eftergifter, brukar det emellertid förutsättas att problemen är tillfälliga. Annars äventyrar sådana åtgärder lönsamheten och den framtida tillväxten och utvecklingen.

På senare år har frågan om företagens samhällsansvar fått förnyad aktualitet. Allt ­oftare betonas att ett företag måste ta ett ännu större etiskt och socialt ansvar, och aktivt bidra till att lösa viktiga samhällsproblem som den globala uppvärmningen, AIDSproblemen, fattigdomen i u-länderna etc. Många progressiva företag brukar uttrycka det som att ”är vi en del av problemet måste vi vara en del av lösningen”. Hållbarhet har blivit ett nytt honnörsord. Med hållbarhet avses att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att det inte sker på bekostnad av framtida generationers behov och möjligheter.

För ansvarstagande företag är det därför viktigt att verksamheten bedrivs på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Många årsredovisningar innehåller numera hållbarhetsrapporter som visar vad företagen gör för att ta sitt ansvar mot miljö och människor och vad man uppnått inom dessa områden.

Högst upp i pyramiden finns samhällsengagemang (kallas ibland filantropiskt ansvar) som avser företagets sätt att bidra till samhället genom att engagera sig i olika frågor. Det kan handla om allt från att stödja cancerforskning, ”läkare utan gränser” eller ett lokalt fotbollslag. Även om syftet kan vara filantropiskt eftersträvas ofta en koppling till den egna verksamheten. En viktig produkt för skogsföretaget SCA är mensskydd, och SCAs samhällsengagemang innefattar bland annat en rad aktiviteter för att förbättra kvinnors vardagsliv runt om i världen.

Avslutningsvis vill vi också betona samhällets företagsansvar och ansvaret för företagarklimatet i landet. Samhället har ansvar för att utforma lämpliga spelregler och ­ramar för företagens verksamhet. Samhälle och företag är ömsesidigt beroende av varandra.

När företagets roll i vårt samhälle diskuteras måste vi också akta oss för att definiera samhället för snävt. Vårt svenska samhälle är en del i ett globalt samhälle. Många svenska före­tag – och därmed vårt svenska samhälle – är beroende av den globala marknaden och

1. f ö r e tag e n i d e t e ko n o m i s k a s y s t e m e t

utgör en del av denna. Dessa företag måste samtidigt ta ett samhällsansvar i många olika länder med olika spelregler, kulturer och värderingar.

Sammanfattning I kapitel 1 har vi presenterat olika ekonomiska system, företagens roll i dessa olika ekonomiska system, lagar som reglerar företagens verksamhet samt kommenterat frågan om företagets roll och ansvar i samhället.

Förslag till fördjupade studier Dobson, Stephen & Palfreman, Susan. Grundläggande nationalekonomi, Liber, 2002.

Eklund, Klas. Vår Ekonomi, Norstedts förlag, 2010.

Eklund, Klas. Vårt klimat, Norstedts akademiska förlag, 2009.

Gore, Al. En obekväm sanning – om den globala uppvärmningen och vad vi kan göra åt den, Damm Förlag AB, Malmö, 2007.

Schumpeter, Joseph A. Capitalism, Socialism and Democracy, George Allen & Unwin.

33

1

2

fakta om ­företag och svenskt näringsliv Inledning I detta kapitel behandlar vi olika sätt att dela in företag och presenterar fakta om svenskt näringsliv. Vi delar in och presenterar fakta om företag och näringsliv med utgångspunkt i • verksamhetstyp, • näringsgren och sektor, • juridisk form, • ägandeförhållanden, • storlek, • lokalisering, • Internet och elektronisk handel.

Verksamhetstyp När en vara når den slutlige konsumenten har den ofta passerat många förädlings- och distributionsled i den s k värdekedjan (se figur 2:1).

Serviceföretag

Råvaruproducerande företag

Förädlande företag

Grossistföretag

Detaljistföretag

Konsument

Figur 2:1 Exempel på en varas väg genom olika förädlings- och distributionsled

Exempel på råvaruproducerande företag är lantbruks-, skogs- och gruvföretag. Exempel på förädlande företag är livsmedelsföretag, pappersmasse- och papperstillverkande företag och stålverk. Råvaruproducerande företag och förädlande företag kallas med ett gemensamt ord för industriföretag.

2 . fa k ta o m f ö r e tag o c h s v e n s k t n ä r i n g s l i v

Handelsföretag har i princip ingen egen produktion. Handelsföretagen säljer dels till industrin och/eller detaljhandeln och kallas då grossistföretag, dels till konsumenter och kallas då detaljistföretag.

Serviceföretag erbjuder tjänster av olika slag, t ex städning, bevakning, transporter, rådgivning, reklam och olika former av konsulttjänster.

Icke varuproducerande företag (dvs i figur 2:1 serviceföretag, grossistföretag och detaljistföretag) kallas med ett gemensamt namn för tjänsteföretag. En speciell typ av tjänsteföretag är kunskapsföretagen, som lever på att sälja sin kunskap och lösa komplexa problem för sina kunder. Advokatbyråer, reklamföretag, tekniska konsulter och revisionsbyråer är alla exempel på kunskapsföretag.

Företagen kan också indelas i olika verksamhetstyper med utgångspunkt i dels hur mycket kapital respektive arbete verksamheten kräver, dels hur mycket kunskap verksamheten kräver.

Mycket av den strukturomvandling som skett i svensk industri under efterkrigstiden kan beskrivas som en rörelse ”snett uppåt vänster” (se figur 2:2). Denna rörelse indikerar att företagande blir allt mer kunskapskapitalintensivt. ”Kunskapskapitalintensiva” produkter Tjänster, know-how Läkemedel Datorer Telesystem Tung maskinindustri Tunga transportmedel etc

Fartyg Personbilar Enklare kontorsmaskiner Kullager etc

Arbetsintensiva produkter

Skor Lädervaror Kläder Prydnadsglas Hushållsmetallvaror Trävaror etc

Kapitalintensiva produkter

Stål Massa Papper Baskemikalier Textil etc

”Kunskapskapitalknappa” produkter Figur 2:2 Strukturomvandlingstendenser i svensk industri efter andra världskriget

Näringsgren och sektor Under 1900-talet har Sverige förändrats från ett utpräglat jordbrukssamhälle till ett modernt industri- och tjänstesamhälle. Industrins andel av antalet sysselsatta steg fram till 1960-talet. Därefter har de industrianställdas andel av antalet sysselsatta minskat från 30 % till ungefär 13 % (se figur 2:3). Den höga andel av antalet sysselsatta som finns

35

2

36

d e l 1. f ö r e tag e t i s a m h ä l l e t

inom privata tjänster (52 % 2011) och den offentliga sektorn (32 % 2011) illustrerar tydligt tjänstesamhällets genombrott.

Figur 2:3 Strukturförändringar i sysselsättningen 1965–2009 (källa: Ekonomifakta)

Juridisk form När ett företag bildas måste ägarna/medlemmarna välja juridisk form. Val av företagsform är bl a beroende av verksamhetens art och storlek. Det finns inom den s k associationsrätten lagregler för de olika företagsformerna. Ju mindre personligt ansvar ägarna har för bolagets förpliktelser desto hårdare regleras verksamheten av lagarna. Samtliga juridiska former registreras vid Bolagsverket (gäller inte alla enskilda näringsidkare).

Företagsformen enskild näringsidkare, även kallad enskild firma, innebär att en ­fysisk person själv driver och står för sin rörelse. Företagets organisationsnummer är detsamma som ägarens personnummer. Inget insatskapital krävs. Denna företagsform används mest av mindre företagare. Ansökan om F-skatt och momsregistrering sker hos Skatteverket innan verksamheten börjar. Det är oftast inte nödvändigt att registrera verksamheten hos Bolagsverket, men för att få namnskydd i länet, samt för vissa typer av verksamheter är detta ett krav.

En enskild firma är inte en juridisk person. Den kan därför inte äga tillgångar, ikläda sig skulder, hyra lokal etc. Istället är det företagaren som fysisk person som blir avtalspart. Ägarens ekonomi är oskiljbar från företagets ekonomi. Ägaren är personligt ansvarig, med hela sin förmögenhet, för företagets förpliktelser. Företagets vinst beskattas hos dess ägare.

Alla enskilda näringsidkare är bokföringsskyldiga.

Handelsbolag drivs av två eller flera delägare som träffat avtal om att under gemensam firma (dvs under gemensamt namn) driva ett företag. Var och en ansvarar med hela sin förmögenhet för företagets förbindelser. Delägarna kan vara såväl enskilda personer som juridiska personer. Handelsbolag regleras av lagen om handelsbolag och enkla bolag. Ett handelsbolag måste anta en firma, dvs ett namn under vilket det arbetar och handelsbolagets firma ska innehålla ordet ”handelsbolag” (HB). Denna bolagsform är till skillnad från enskild firma en juridisk person. Detta innebär att bolaget kan sluta avtal, ikläda sig skyldigheter och förvärva rättigheter. Handelsbolagsmännen gör sålunda

2 . fa k ta o m f ö r e tag o c h s v e n s k t n ä r i n g s l i v

affärer för bolagets räkning under dess firma och inte i eget namn. Ett handelsbolag har bokföringsplikt. Handelsbolaget är inte skattesubjekt vid inkomstbeskattningen. I stället beskattas ägarna för sina andelar av vinsten. Kommanditbolag är en variant av handelsbolag. I ett kommanditbolag ansvarar en eller flera bolagsmän för bolagets skulder med enbart sin insats i bolaget, medan minst en, komplementären, ansvarar med hela sin förmögenhet.

Mängder med små och de flesta stora och medelstora företag i Sverige är aktiebolag.

Bolagsformen regleras av aktiebolagslagen. Efter registrering av bildningen hos Bolagsverket1 blir aktiebolag juridisk person. Man skiljer på publika aktiebolag och privata aktiebolag. Endast de publika får sprida aktier, eller vissa andra värdepapper, till en vidare krets. Värdepapper som givits ut av ett privat aktiebolag får inte bli föremål för börshandel. För publika aktiebolag krävs ett minsta aktiekapital på 500 000 kronor och för privata aktiebolag ett minsta aktiekapital på 50 000 kronor. Ägarnas ansvar för företagets förpliktelser är begränsat till det ägarkapital som de har satsat i bolaget. Det satsade ägarkapitalet delas upp i lika stora andelar, aktier. Om det totala aktiekapitalet divideras med det totala antalet aktier erhålls aktiens kvotvärde. Aktiebolag är bokföringspliktiga. Aktiebolag är skattesubjekt vid inkomstbeskattningen. Skattesatsen är f n (2012) 26,3 %.

På årsstämman kan varje aktieägare delta och utöva rösträtt i förhållande till det antal aktier han/hon äger. I mindre och medelstora bolag ägs aktierna i regel av några få personer som då har den yttersta beslutanderätten. I större bolag är aktierna visserligen spridda på tusentals personer, men eftersom oftast bara ett fåtal av dessa kommer till årsstämman, brukar några få aktieägare, med många aktier, dominera denna.

På årsstämman väljs bl a styrelse. I styrelsens uppgift ingår bl a att utse verkställande direktör (VD) och kontrollera hans/hennes verksamhet, att förvalta bolaget i enlighet med aktiebolagslagens och årsstämmans krav och att se till att företaget får en lämplig organisation. Fackföreningarna har rätt att utse två löntagarrepresentanter till styrelsen om aktiebolaget har mer än 25 anställda. Verkställande direktören ansvarar för bolagets löpande verksamhet.

Revisorerna väljs av årsstämman men står inte i någon egentlig beroendeställning till denna. De ska granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens förvaltning och avge en revisionsberättelse till årsstämman.

Aktiebolagets organ enligt ABL Beslutande organ

Årsstämma = samtliga aktieägare

Val

Styrelse

Verkställande organ Val

Årsredovisning

Rapporter

Verkställande direktör

Kontrollerande organ Val Revisorer Revisionsberättelse

Figur 2:4 Topporganisationen i aktiebolag 1

På Bolagsverkets hemsida finns tydliga anvisningar om vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att registrering ska kunna göras.

37

2

38

d e l 1. f ö r e tag e t i s a m h ä l l e t

En ekonomisk förenings ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet efter kooperativa grundprinciper. I verksamheten deltar medlemmarna som avnämare eller leverantörer. Antalet medlemmar måste vara minst 3 och verksamhetens överskott fördelas i regel i förhållande till hur mycket medlemmarna köpt från eller sålt till föreningen.

Vem som vill kan i princip ansluta sig till en ekonomisk förening och utträde kan ske när som helst. Det betyder att antalet medlemmar kan variera kraftigt från år till år. Varje medlem har endast en röst och kan inte som i aktiebolag köpa fler röster genom att satsa mer kapital. Högsta organ är föreningsstämman som utser styrelse och revisorer. Ägarnas ansvar begränsas på motsvarande sätt som i aktiebolag till de insatser de gjort i föreningen. Den ekonomiska föreningen är bokföringspliktig.

Start och upplösning av företag Varje år startas nya företag. Antalet nystartade företag under perioden 1993–2011 framgår av figur 2:5. Cirka 80 % av nyföretagandet skedde inom tjänstesektorn. De nystartade företagen är till en början mycket små med i genomsnitt en heltidsanställd per företag. 2011 startades 73 709 nya företag. År

Antal nystartade företag

År

Antal nystartade företag

1993

22 390

2003

36 413

1994

34 672

2004

41 792

1995

35 006

2005

43 932

1996

36 009

2006

44 386

1997

37 047

2007

58 526

1998

34 037

2008

57 801

1999

35 816

2009

59 597

2000

38 745

2010

69 855

2001

35 517

2011

73 709

2002

37 348

Figur 2:5 Nystartade företag i Sverige 1993–2009 (källa: Ekonomifakta)

Varje år upplöses också företag. Man brukar säga att företag ”träder i likvidation”. Ett företag kan upplösas frivilligt, frivillig likvidation, eller tvångsmässigt, tvångsmässig likvidation. Vid en likvidation avvecklas verksamheten och skulderna betalas. Eventuellt överskott delas mellan ägarna.

Ett företag kan också upplösas genom konkurs. En förutsättning för konkurs är att företaget är på obestånd (insolvent), dvs inte kan betala sina skulder, och att denna oförmåga inte bara är tillfällig. När ett företag upplöses genom konkurs räcker sällan (i praktiken aldrig) företagets tillgångar för att betala företagets skulder. När en juridisk person har upplösts genom konkurs kan krav inte riktas mot företaget sedan konkursen har avslutats.

På grund av snabb konjunkturförsämring och samtidig finanskris ökade antalet konkurser 2009 men sjönk sedan till samma nivå som före krisåren 2008 och 2009.

2 . fa k ta o m f ö r e tag o c h s v e n s k t n ä r i n g s l i v

Företagskonkurser Antal konkurser 20 000

2

17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500

1989

1992

39

1995

1998

2001

2004

2007

2010

År

Källa: UC OBS:Bruten skala

Figur 2:6 Antal företagskonkurser 1989–2011 (källa: Ekonomifakta)

Vid ackordsuppgörelser, som ofta används i stället för konkurs, brukar fordringsägarna avstå från vissa anspråk (ett 30-procentigt ackord innebär att man avstår från 30 % av sina fordringar). Vid ackord upplöses inte företaget.

Ett företag kan också upplösas genom fusion. Fusion mellan två aktiebolag innebär att ett överlåtande bolag går upp i ett övertagande bolag genom att dess tillgångar och skulder övergår på det övertagande bolaget.

Ägandeförhållanden Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag, nämligen privata, kooperativa och offentliga.

De privata företagen ägs av privatpersoner och denna ägarform är dominerande i svenskt näringsliv.

De kooperativa företagen drivs gemensamt antingen av en grupp konsumenter, t ex konsumentkooperationen, eller av en grupp producenter, t ex jordbrukarnas ekonomiska föreningar.

Kommunala företag säljer service – el, vatten, transporter etc – till sina invånare.

Den statliga företagsamheten omfattar dels de affärsdrivande verken2, dels de statligt ägda företagen, t ex Vattenfall. Många affärsdrivande verk har ombildats till aktiebolag, t ex SJ AB och Posten AB, och i många statliga aktiebolag kompletteras det statliga ägandet med privat ägande (privatisering).

Storlek Man kan mäta ett företags storlek på många olika sätt. De vanligaste måtten är • årsomsättningen (den totala försäljningen i kr), • antalet anställda.

2 Affärsdrivande verk är kommunala eller statliga organ som producerar varor eller tjänster utifrån affärsmässiga principer.

40

d e l 1. f ö r e tag e t i s a m h ä l l e t

Hur många företag som finns i det svenska näringslivet är inte alltid helt lätt att bestämma. Det handlar till stor del om vad man räknar som ett företag. En grov och ofta använd siffra är en miljon. Utvecklingen av antalet företag framgår av figur 2:7.3

Antal företag i Sverige Antal företag i Sverige efter vissa exkluderingar 1 200 000 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011 År

Källa: SCB:s Företagsdatabas Not: Antal företag per den 2011-12-02 Not: Under 2011 ändrade SCB sina aktiveringsregler. Reglerna bestämmer vilka företag som anses verksamma och därmed räknas i Företagsdatabasen.

Förändringen påverkar i första hand antalet företag utan anställda. Tidigare var kraven att ett företag skulle (förutom ha organisationsnummer eller inregistrerad firma) vara antingen arbetsgivare eller momsregistrerat för att räknas som verksamt. Efter förändringen räknas även F-skattsedel.

Detta har gjort att antalet företag som räknas med i Företagsdatabasen har ökat.

Figur 2:7 Utvecklingen av antalet företag (källa: Ekonomifakta och SCB:s Företagsdatabas)

Om vi definierar företagsstorlek med utgångspunkt i antalet anställda finner vi att enmansföretag, mikroföretag, små företag och medelstora företag är helt dominerande när det gäller antalet företag. Tillsammans utgör de 99,9 % av alla företag.

Om vi utgår från sysselsättningen är bilden annorlunda. De stora företagen (fler än 250 anställda) utgör bara 0,1 % av antalet företag men svarar för en betydande del (ca 30 %) av antalet anställda.

Företagsstorlek

Anställda

Andel (%)

Antal företag

Enmansföretag Mikroföretag

0

75,57

783 535

1–9

20,96

Små företag

217 338

10–49

2,92

30 242

Medelstora företag

50–249

0,46

4 727

Stora företag

>250

0,09

Figur 2:8 Antal företag per storleksklass 2011 (källa: Ekonomifakta)

3

Tidsseriebrottet 2010 beror på att kraven för att räknas som företag ändrats.

945 1 036 787

2 . fa k ta o m f ö r e tag o c h s v e n s k t n ä r i n g s l i v

De flesta branscher omvandlas ständigt. Strukturomvandlingen av en bransch kan ske successivt över en längre tidsperiod. Den kan också gå mycket snabbt och då leda till besvärliga omställningsproblem för företagen i branschen. Exempel på branscher där strukturförändringar har varit omfattande är stål-, varvs-, gruv-, glas-, teko- och gjuteriindustrin. Bakgrunden till dessa omställningar är att konkurrensvillkoren radikalt förändrats. Detta har ofta berott på • inbrytning av nya teknologier (elektronik ersätter mekanik etc), • stagnerande marknader, • alltför kraftig kostnadsutveckling jämfört med de internationella konkurrenterna, • överkapacitet i branschen till följd av alltför kraftig utbyggnad av branschens kapacitet, • orationell branschstruktur med alltför små enheter och för korta tillverkningsserier.

I samband med koncentrationen inom näringslivet förekommer en del termer som är viktiga att känna till: • Strukturrationalisering används i regel för att beteckna nedläggning av mindre, olönsamma enheter och skapandet av större och mer rationella enheter inom en bransch.

• Fusion innebär ett juridiskt samgående mellan tidigare fristående företag.

• Koncern är en beteckning för juridiskt skilda företag som ekonomiskt hänger samman. Ett s k moderbolag kontrollerar mer än 50 % av rösterna i de övriga företagen, dotterbolagen.

• Multinationella företag (MNF) äger eller kontrollerar produktions- och/eller service­ anlägg­ningar utanför hemlandet.

• Globala företag finns spridda över hela eller en stor del av världen.

Lokalisering Under de senaste tjugo åren har det blivit markant svårare för människor att finna arbeten i glesbygderna. Men också städer har drabbats av sysselsättningsproblem. Samtidigt har vissa storstäder tidvis haft problem med brist på arbetskraft. Figur 2:9 belyser urbaniseringsutvecklingen de senaste två seklen.

41

2

42

d e l 1. f ö r e tag e t i s a m h ä l l e t

Antal invånare miljontal 8 År 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1975 1980 1990 1995 1999 2000

7 6 5

Tätorter

4 3 2 1

1800

Procentuell andel i tätort 28 34 45 49 56 66 73 81 83 83 83 83 83 83

Glesbygd 1900

2000

Figur 2:9 Befolkningsutveckling i tätorter och glesbygd4 1800–2000 (källa: SCB)

Varför sker detta? Vad styr företagens lokaliseringsbeslut? Figur 2:10 sammanfattar de viktigaste lokaliseringspåverkande faktorerna.

Vissa företag kan i princip lokaliseras ”var som helst”, medan andra företag, t ex kärnkraftverk, har mycket begränsade lokaliseringsmöjligheter. I syfte att balansera naturvårdsintressen, miljöintressen, medborgarintressen, sysselsättningsintressen och näringspolitiska intressen mot varandra får nyanläggningar av vissa verksamheter inte ske förrän regeringen har gett sitt godkännande. Exempel på sådana verksamheter är järn- och stålverk, metallverk och ferrolegeringsverk, träsliperier, pappersbruk och cellulosafabriker, fabriker för framställning av petrokemiska produkter, fabriker för raffinering av råoljor, kärnkraftanläggningar, anläggningar för upparbetning av kärnbränsle, ångkraftanläggningar, fabriker för framställning av gödselmedel samt cementfabriker. Lokaliseringen av dessa verksamheter är därför i hög grad statligt reglerad. Andra typer av verksamheter har betydligt större handlingsfrihet när det gäller val av lokaliseringsort.

4

Glesbygd definieras av SCB som allt utanför tätorterna.

2 . fa k ta o m f ö r e tag o c h s v e n s k t n ä r i n g s l i v

2

Transportmöjligheter

Närhet till råvara

Tillgång och pris på arbetskraft

Närhet till avsättningsmarknad Tradition

Ägarens hemort Lokalisering

Produktionskostnader

Tullar Samhällsservice

Energitillgång

43

Statliga och kommunala lokaliseringsåtgärder

Figur 2:10 Lokaliseringspåverkande faktorer

Exempel på statliga åtgärder för att påverka företagens lokalisering är • ekonomiska stödåtgärder till företagen i form av bidrag och lån, • stimulering av arbetskraftens vilja att flytta, med hjälp av flyttningsbidrag, omskolningsbidrag osv.

Kommuner konkurrerar ofta aktivt om företagen och utnyttjar stimulansåtgärder som • billig tomtmark, • lokaler byggda i kommunens regi, • lån och subventioner av olika slag.

För många svenska företag har lokalisering utomlands blivit allt vanligare. Viktiga orsaker till denna internationalisering är bl a behovet av att vara lokaliserad inom viktiga handelsblock samt möjligheten att utnyttja billig arbetskraft. (Jämför också avsnittet om multinationella företag, MNF.) Under senare år har allt fler funktioner, inte bara produktion, överförts till (ofta benämnt utkontraktering eller outsourcing) bland ­annat Asien och Östeuropa. Lokalisering utomlands innebär emellertid inte nödvändigtvis ­export av arbetstillfällen. Tvärtom har utlandsetableringar i många fall bidragit till att öka sysselsättningen i Sverige. Dessutom bör påpekas att många yrkesverksamma arbetar i utlandsägda företag.

I samband med utvecklingen mot ett tjänste-, informations- och kunskapssamhälle har också vissa nya regionala mönster utvecklats. Detta mönster brukar sammanfattas som ”centrum–periferi-tendensen”.

44

d e l 1. f ö r e tag e t i s a m h ä l l e t

Kunskapstäta miljöer runt de viktigaste forskningsområdena i Stockholm/Uppsala, Göteborg, Malmö/Lund, Linköping och Umeå/Luleå utvecklas till Sveriges nya centra. Övriga Sverige tenderar att bli s k periferi.

De högteknologiska företagen söker sig in mot centrum. Här utvecklas ”det högteknologiska blocket” med stort beroende av ständig kunskapsutveckling.

De traditionella små och medelstora företagen, med liten satsning på forskning och utveckling (FoU), är ofta underleverantörer och inriktar sig normalt på kostnadsreduktion snarare än högteknologi. Dessa kommer att minska sysselsättningen, vilket särskilt drabbar periferin.

Internet, elektronisk handel och sociala medier Under 2000-talets första decennium växte sig elektronisk affärsverksamhet över Internet allt starkare. Praktiskt taget alla företag, vissa små företag undantagna, använder Internet i sin affärsverksamhet. Vissa företag bedriver all sin affärsverksamhet på nätet. De brukar kallas ”click-only företag”. Några exempel på sådana företag är Amazon, Google, eBuy, Skype. Andra bedriver sin verksamhet på nätet och i fysisk form. De brukar kallas ”click-and-mortar företag”. Exempel på sådana företag är banker, apotek, bilhandlare, resebyråer, kläd- och mathandlare. Oavsett om Internet utnyttjas som bas på hela affärsmodellen eller för enskilda funktioner har Internet i grund andra förutsättningar för att bedriva affärsverksamhet.

En nätbutik är en hemsida på Internet där man kan beställa varor eller tjänster. Varorna skickas per post, medan tjänsterna överförs elektroniskt. I den starkt växande näthandeln dominerar bland varorna böcker, CD-skivor, leksaker, kläder och kosmetika.

Bland tjänsterna dominerar musik och video, som laddas hem direkt via nätet. I fram­ tiden väntas nättjänsterna växa kraftigt och omfatta exempelvis resor och medicinsk och juridisk rådgivning.

En annan stark utvecklingstendens var den kraftiga tillväxten av sociala medier. Med sociala medier avses alla de platser och verktyg som finns på Internet där användarna kan utväxla och dela med sig av information, erfarenheter, synpunkter m m. Exempel på sociala medier är Facebook, olika slags bloggar (personliga hemsidor med egen internetadress), Twitter, YouTube och Wikipedia. I snabbt ökande takt är de sociala medierna tillgängliga via alltmer avancerade mobiler. Sociala medier används för ”socialt umgänge” men i tilltagande grad blir de viktiga verktyg och instrument som kan underlätta och utveckla företagets affärsverksamhet.

Sammanfattning I detta kapitel har vi beskrivit olika sätt att dela in företag och presenterat fakta om svenskt näringsliv avseende verksamhetstyp, näringsgren, juridisk form, ägande, storlek, lokalisering samt Internet och elektronisk handel.

Förslag till fördjupade studier Eklund, Klas. Vår Ekonomi, Norstedts förlag, 2010.

3

svenska företag i ett internationellt ­perspektiv

Internationell konkurrenskraft – en historisk återblick Internationellt konkurrenskraftiga svenska företag har varit en viktig grundförutsättning för ökad levnadsstandard och ökad välfärd i Sverige. Vi ska här teckna en grov översiktsbild av utvecklingen mellan 1945 och 2010.

Perioden 1945–1974 Fram till mitten av 1970-talet kännetecknades perioden efter andra världskriget av stark tillväxt och internationell konkurrensförmåga för svenska företag. Perioden har ibland betecknats som ”de gyllene åren” för svensk industri. Här följer några förklaringar till detta: • Det fanns en mycket stor uppdämd efterfrågan efter andra världskriget. Svensk industri var oskadd, medan konkurrentländernas industri var sönderslagen. Detta skapade ett försprång som Sverige länge kunde behålla.

• Den teknologiska utvecklingen efter andra världskriget har ibland betecknats som en ”tredje industriell revolution”. Utvecklingen av syntetiska fibrer, plaster, datorer, elektroniken, kärnkraften m m fungerade som viktiga draghästar i den ekonomiska utvecklingen. Den teknologiska utvecklingen drog fram ekonomin på samma sätt som revolutionen inom textilindustrin gjorde i slutet av 1700-talet, järnvägsbyggandet gjorde i mitten av 1800-talet och elektriciteten gjorde i början av 1900-talet.

• Man brukar ibland också tala om de ”vågor” som svenska företag har ridit på, såsom bostadsbyggnadsvågen, bilismvågen, sjukhusbyggnadsvågen etc. Dessa ”vågor”, dvs över en ganska lång period starka tillväxt- och efterfrågeområden, skapade goda förutsättningar för industriell utveckling och tillväxt.

• Samhällets satsning på utbildning skapade tillgång på yrkeskunnig arbetskraft som var nödvändig och viktig för en alltmer avancerad teknologibaserad industri.

Perioden 1974–1980 År 1974 visade svenska företag rekordartade vinster i oljekrisens spår. Utvecklingen åren därefter gick emellertid i en helt annan riktning, och man började tala om kris för svensk industri. Krisen hade flera orsaker. Den var en konjunkturkris. En av efterkrigstidens vär-

46

d e l 1. f ö r e tag e t i s a m h ä l l e t

sta internationella lågkonjunkturer satte in i slutet av 1974. Den var också en kostnadskris. Rekordartade löneökningar 1975 och 1976 medförde kostnadsnackdelar för svenska företag i förhållande till utländska konkurrenter, med tappade marknadsandelar som följd. Detta förstärktes av en vid tidpunkten övervärderad svensk valuta. Framför allt var dock krisen en strukturkris. I många branscher förändrades marknads- och konkurrensvillkor radikalt, t ex inom järn- och stålindustrin, varvsindustrin och glasindustrin.

Perioden 1980–1989 Under 1980-talet återhämtade sig den svenska ekonomin, delvis med hjälp av devalve­ ring (nedskrivning) av den svenska kronan och med god draghjälp av en internationell högkonjunktur. Industrins produktion och kapacitetsutnyttjande ökade kraftigt. Ekonomin blev emellertid ”överhettad” och inflationen (och därmed företagens kostnader) var under slutet av 1980-talet 2–3 procentenheter högre än i andra västländer, vilket kraftigt försämrade många företags konkurrenskraft.

Perioden 1989–2000 Under 1989 inleddes en brant och djup nedgång i svensk ekonomi. Fastighetsmarknaden kollapsade. Bankerna, som under 1980-talet kraftigt expanderat sin utlåning, drabbades av stora kreditförluster och fick stora ekonomiska problem. Den internationella lågkonjunkturen fördjupades och en försämrad svensk konkurrenskraft inom många områden blev allt tydligare.

Att återta de förlorade positionerna och återskapa en internationell konkurrenskraft blev en av 1990-talets största utmaningar för svenska företag.

Perioden 2000–2010 I början av 2000-talet skedde också kunskapssamhällets definitiva genombrott, se figur 3:1. Industrisamhället som hade följt efter jordbrukssamhället övergick då i kunskapssamhället. Information och kunskap blev för allt fler företag den dominerande produktionsfaktorn. Vidare fick den digitala revolutionen sitt stora genombrott, vilket främst kan illustreras av den växande skaran internetanvändare och Internets ökade betydelse för all affärsverksamhet. Globaliseringen (se längre fram i detta kapitel) blev också kraftigt märkbar. Klimatfrågan och energiproblematiken kom allt mer i förgrunden.

Levnadsstandard Brytningstider 1960–2000

1750–1850

Kunskapssamhället

Industrisamhället

Jordbrukssamhället

Tid

Figur 3:1 I början av 2000-talet fick kunskapssamhället sitt definitiva genombrott

3 . s v e n s k a f ö r e tag i e t t i n t e r n at i o n e l lt p e r s p e k t i v

47

Barometerindikatorn Konjunkturinstitutets Barometerindikator är ett sätt att mäta stämningsläget i ekonomin (se figur 3:2). Värden mellan 100 och 110 i barometerindikatorn motsvarar en starkare ekonomi än normalt, och värden äver 110 en mycket starkare ekonomi än normalt.

Värden mellan 100 och 90 innebär svagare ekonomi än normalt, och värden under 90 betyder mycket svagare ekonomi än normalt.

Hösten 2008 drabbades världsekonomin av både en global finanskris och en kraftig konjunkturnedgång och i maj 2009 hade Konjunkturinstitutets barometerindikator sjunkit till index 77. Återhämtningen gick dock relativt snabbt (se figur 3.2) för att sedan sjunka igen.

120

110

100

90

80

70

jan -97

feb -99

mars -01

apr -03

maj -05

jun -07

Barometerindikatorn

jul -09

aug -11

Månad

Källa: Konjunkturinstitutet

Figur 3:2 Konjunkturcykler (källa: Konjunkturinstitutet, ”Konjunkturbarometern”)

Internationellt företagande Småföretag kan vara framgångsrika genom att enbart betjäna en lokal hemmamarknad.

Typiskt för svensk industri är emellertid en hög internationaliseringsgrad och ett internationellt beroende. Detta är bl a en följd av att Sverige är ett litet land. Stora länder kan vara självförsörjande på kunnande och råvaror. Små länder är ofta beroende av specialisering, internationell arbetsfördelning (man koncentrerar sig på det man är bäst på) och ett internationellt handelsutbyte. Handelsutbyte och internationell arbetsfördelning innebär att alla länder försöker dra nytta av det bästa och billigaste sättet att tillverka en vara.

En översikt över den svenska varuexportens och varuimportens fördelning på olika varugrupper framgår av figur 3:3.

3

48

d e l 1. f ö r e tag e t i s a m h ä l l e t

Procent av totalt varuexportvärde

Varuexport-

Varuimport-

värde 2011

värde 2011

Skogsvaror

11 3

Mineralvaror

12 10

Kemivaror

11 12

Energivaror

8 14

Verkstadsvaror

46 42

Övriga varor

12

19

100 %

100 %

Totalt

Figur 3:3 Varuexportens och varuimportens sammansättning (källa: SCB)

Den svenska varuexporten uppgick 2011 till drygt 1 214 miljarder kronor. Europa är den största marknaden för svenska exportvaror (71 %) och 56 procent av den totala varu­exporten gick till länderna inom EU. Sveriges största nationella varuexportmarknad är Tyskland med 10,4 procent av exporten.

Den totala varuimporten uppgick 2011 till drygt 1 142 miljarder kronor. Den största delen av Sveriges import har länge kommit från Europa, och betydelsen av denna importmarknad tycks bara öka. Idag kommer 85 procent av Sveriges totala varuimport från europeiska länder, och EU-ländernas andel är nära 70 (69) procent.

Totalt, mrd kr (2011)

Varuexport Varuimport 1 214

1 142

Fördelning (%) Europa

71 85

EU-länder

56

69

Övriga Europa

15

16

Afrika

4 1

Nordamerika

7 3

Central- och Sydamerika Asien Oceanien

3

1

13 10 1 0 100 %

100 %

Figur 3:4 Sveriges varuexport och varuimport fördelad på landområden 2011 (källa: SCB)

Många av våra internationella storföretag har blivit internationella med hjälp av internationellt konkurrenskraftiga produkter. Som exempel kan nämnas SKFs kullager, Alfa Lavals separatorer, AGAs fyrar, Ericssons telefonsystem och Sandviks coromant. Andra exempel är Tetra Pak (förpackningssystem), Gambro (konstgjorda njurar), IKEA (möbeldistributionssystem) och H&M (”mode och kvalitet till bästa pris”).

Utrikeshandelns stora betydelse för Sverige framgår av figur 3:5. Denna figur visar exporten i procent av BNP i olika länder. Utlandsberoendet förstärks för Sveriges del av den höga internationaliseringsgraden hos svenska företag.

3 . s v e n s k a f ö r e tag i e t t i n t e r n at i o n e l lt p e r s p e k t i v

49

Utrikeshandelns betydelse i olika länder Export i procent av BNP 2007

Belgien Nederländerna Österrike Schweiz Danmark Sverige Sydkorea Finland Kanada Island Portugal Nya Zeeland Storbritannien Italien Frankrike Spanien Australien Grekland Japan USA

3

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 %

Figur 3:5 Utrikeshandelns betydelse i olika länder 2007 (källa: Svenskt näringsliv)

Internationaliseringsprocessen Internationaliseringen av ett företag genomgår ofta vissa faser. Många företag startar som hemmamarknadsföretag men börjar efter en viss tid exportera (ofta marginalkvantiteter eller en tillfällig överkapacitet). Så småningom blir exporten ett mera stabilt inslag i företagets försäljning och företaget utvecklas till ett exporterande företag. Nästa steg i utvecklingen blir ofta att en internationell försäljningsorganisation skapas. För att uppnå internationella framgångar måste dessutom ofta resurser för produktion och utveckling flyttas till utlandet. Företaget har då blivit ett internationellt företag. När internationaliseringsprocessen har fortskridit så långt att företaget har försäljning, tillverkning och kanske forskning och utveckling i flera länder har företaget blivit ett multinationellt företag.

Låt oss sammanfatta några faktorer som drivit på företagens multinationalisering.

Exem­pel på drivkrafter är • tullar: Det är ofta viktigt att etablera sig innanför höga tullmurar.

• marknadsnärhet: Det är lättare att reagera snabbt och anpassa tillverkningen till delmarknadens speciella krav om produktionsanläggningen ligger nära marknaden.

Marknadsnärheten medför också lägre transportkostnader, vilket för vissa produkter innebär stora kostnadsfördelar jämfört med att exportera produkterna. Lokal produktion kan också vara ett krav från värdlandet.

• billig arbetskraft: Arbetskraftskostnaderna varierar mellan olika länder. Att förlägga produktion till länder med låga arbetskraftskostnader har för många företag, särskilt

Företagsekonomi 100 är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och presenterar företagsekonomins delar och sammanhang.

De pedagogiska idéer som vi utgått från när vi skrivit boken är främst • att innehållet koncentreras till den företagsekonomiska kärnan, • att vi vill framställa innehållet på ett sätt som passar studerande vid universitet, högskolor och annan vuxenutbildning, t ex företagsintern utbildning, • att vi eftersträvar närhet till den empiriska verkligheten, d v s moderna sätt att tänka kring, analysera och fatta beslut i syfte att påverka ekonomin i företag, • att vi vill kombinera teori och praktik genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning.

Företagsekonomi 100 lämpar sig både för den som i första hand vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet. Övningsboken följer faktabokens indelning. Den innehåller ett stort antal uppgifter av varierande typ: instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter, räkneuppgifter/tillämpningsuppgifter och uppgifter som integrerar teori och praktik.

Lösningar innehåller utförliga lösningsförslag till tillämpningsuppgifterna i övningsboken.

Per-Hugo Skärvad är docent i företagsekonomi, verksam vid Institutet för Ekonomisk forskning vid Lunds Universitet samt inom BSI & Partners.

Jan Olsson har varit universitetslektor vid Linköpings universitet. Under senare år har han varvat undervisning med u-landsuppdrag för SIDA.

Best.nr 47-09909-2

Tryck.nr 47-09909-2-00