__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Förskolan Christian Eidevald – en trygg plats för barn och pedagoger? SEXUELLA ÖVERGREPP OCH FÖREBYGGANDE ARBETE


Författare Christian Eidevald är legitimerad förskollärare och lektor vid Barnoch ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Christian har skrivit Del I och Del III. Del II är skriven tillsammans med lektor Helena Bergström och lektor Anna Westberg Broström, båda forskare och verksamma vid avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning (FUFF) vid Stockholms universitet.


Förord Planen var från början att skriva en bok om män i förskolan, men jag insåg tidigt att en sådan bok inte kan skrivas på ett trovärdigt sätt utan att också beröra sexuella övergrepp mot barn i förskolan. Arbetet med att förstå hur män i förskolan och sexuella övergrepp mot barn i för­skolan är separata och sammanflätade har gjorts tillsammans med Helena Bergström och Anna Westberg Broström, lektorer vid avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Vi har tillsammans skrivit Del II i denna bok. Kontinuerliga samtal gör att de även varit djupt involverade i Del I och Del III i boken. Bokens avslutande del har skrivits i nära samarbete med Isa Ståhl, pedagog och projektledare vid Förskoleavdelningen inom utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Hon arbetar med samordningsfrågor inom förskola i Stockholm, bland annat med att ta fram stödmaterial för verksamheter gällande brott mot barn. Denna del har även skrivits i samarbete med Inga Sandström, HR-specialist vid Förskole­ förvaltningen i Malmö stad, som arbetar med anmälningar kring sexuella övergrepp samt kompetensförsörjningsfrågor och ingår i SKL:s nationella nätverk Fler män till förskolan. Här har även samtal med Julia Ribbing Matthis varit värdefulla. Julia är terapeut, verksamhetsledare och behandlare på en mottagning i Stockholm för personer som utsatts för sexuella övergrepp under uppväxten samt insatspersonal för en kommunal krisgrupp (POSOM). Utöver dessa finns det flera personer som genom läsning av manuset aktivt bidragit till innehållet i boken. Tack för givande samtal, synpunkter och kommentarer:


Anna Mårtensson, åklagare och relationsvåldsspecialist i Jönköping. Som åklagare leder Anna förundersökningar avseende våld i nära relationer, inkluderat sexuella övergrepp mot barn av anställda i förskolan, men hon har också som kommunalråd arbetat med att få fler män att arbeta i förskolan. Maria Arnholm, jämställdhets- och förskoleminister under allians­ regeringen 2013–2014. Maria var det statsråd som gav Skolverket i uppdrag 2013 att arbeta för fler män till förskolan. Ingegerd Tallberg Broman, professor i pedagogik med inriktning mot yngre barn vid Malmö Högskola, som under många år arbetat med jämställdhetsfrågor inom förskolan. Mats Olsson, förskollärare och senior adjunkt inom barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö högskola, som är initiativtagare till ett manligt nätverk för förskollärarstudenter och anställda inom förskolan. Cecilia Kjellgren, doktor i medicinsk vetenskap och forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, som bland annat forskar kring sexuella övergrepp på förskola med fokus på föräldrar, förskolepersonal och en kommuns krishantering. Linda Jonsson, post doktor vid Barnafrid, Linköpings universitet, som forskat främst kring barn och sexuell exploatering. Åsa Landberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, psykolog och psyko­ terapeut med lång erfarenhet av att arbeta med barn som misstänks vara utsatta för våld eller övergrepp. Ann Christine Falk, samordnare på Barnahus Södra Roslagen, som arbetar med utsatthet med fokus att barn och vuxna ska kunna berätta om svåra saker och bli lyssnade till. Ann-Christin Cederborg, professor och prefekt vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. I många år har hon, bland annat, forskat på sårbara barn, ungdomar och deras familjer, som är i behov av stödåtgärder, med fokus på möjligheter och förutsättningar att berätta om sina livserfarenheter.


Det är många människor som utsätts för sexuella övergrepp under sin livstid och ett medvetandegörande arbete är oerhört viktigt. Ökad kunskap och medvetenhet kring sexuella övergrepp och kroppslig integritet hos barn i förskolan kan, i bästa fall, förebygga utsatthet för sexualbrott även senare i livet. Ökad kunskap kan också innebära att oskyldiga inte misstänks för övergrepp, vilket skulle kunna göra det lättare för gruppen män att arbeta med barn. Det finns risker med att skriva en bok som tar upp dessa frågor, som är både svåra och känsliga. Jag som skrivit Del I och Del III, liksom Helena och Anna som är medförfattare till Del II, är ödmjuka inför att det finns andra som har djupare kunskaper om övergrepp på barn, liksom att det behövs mer forskning kring frågor om övergrepp i förskolan. Eventuella felaktigheter i texten tar vi som författare ansvar för. De förslag som ges i boken är inte de slutliga lösningarna som en gång för alla löser alla problem, men förhoppningen är att denna bok ska utgöra ett angeläget bidrag för att initiera diskussioner på förskolor och för att identifiera vilka frågor som vi alla behöver arbeta vidare med, såväl i praktiken, i utbildningen som i forskningen. Christian Eidevald Stockholm/Jönköping, maj 2016


Innehåll

 1. Bakgrund

13

Grov våldtäkt mot barn i förskola Ska män vara i förskolan? Ytterligare en man i förskola misstänks för våldtäkt mot barn Sexuella övergrepp i förskolan Varför en bok om män i förskolan och om sexuella  övergrepp? Kopplingen mellan män och sexuella övergrepp i förskolan Att gå balansgång Bokens upplägg

13 17 19 23 25 30 32 33

DEL 1 FÖRSKOLAN OCH MÄN

Inledning 37   2. Förskolan – en kvinnlig plats? Att vara ”fröken” Att vara ”manlig fröken” Kön ska inte vara avgörande för yrkesval Att göra, eller inte göra, könsöverskridande val Fler män för att höja yrkets status Män i förskolan i jämställdhetssatsningar

43 43 48 50 52 54 56


3. Att som man arbeta i förskolan Frågan ”Varför ska det vara män i förskolan?” Kön som maktstruktur Exotisering och exkludering Ett övervägt val eller slump? Lyckan att få arbeta med barn Omgivningens tankar och reaktioner om yrket Kvinnliga kollegors och barns förhållningssätt Manlig omsorg – riskabelt? Kön ska inte spela roll, men det spelar roll

  4. Motiv och insatser för fler män i förskolan Avsaknaden av manliga förebilder Jämställdhetsuppdraget som en pedagogisk fråga Att göra män förberedda på ett arbetsliv i förändring Mannen som norm? Könskvotering Handlingsplaner för fler män Att stärka mäns självförtroende Manliga nätverk Satsningar i förskollärarutbildningar Varför behövs kvinnor i förskolan?

59 59 63 66 68 70 72 76 78 79

85 85 86 87 90 96 97 99 100 101 101

DEL II FÖRSKOLAN OCH SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ BARN

Inledning 107   5. Sexuella övergrepp i förskola Vad räknas som sexuella övergrepp? Vem utsätts för sexuella övergrepp? Vem begår sexuella övergrepp?

111 113 115 117


Barns sexualitet och signaler på övergrepp Att upptäcka övergrepp i förskolan Att skilja mellan sant och falskt Anklagelser utan grund Förskolan som en trygg plats?

  6. Sexuella övergrepps ­konsekvenser för förskolan

120 123 125 128 131

135

Konsekvenser för förskolan och dess anställda Ökad misstänksamhet – minskad närhet? Fysisk närhet som ett professionellt ställningstagande

135 138 141

  7. Förskolans strategier för att ­förebygga övergrepp

143

Ej tidigare straffad – garanterat utan risk? Att förekomma misstänksamhet Att lära barn integritet Att öka vuxnas medvetenhet och kunskap

143 144 147 148

DEL III RUTINER FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH HANTERA MISSTÄNKTA SEXUELLA ÖVERGREPP I FÖRSKOLAN

Inledning 153   8. Lagar och definitioner Skollagen om kränkande behandling Socialtjänstlagen Definition – övergrepp Registerkontroll

157 157 158 158 160


9. Introduktion av nya ­medarbetare, vikarier, studenter, elever och ­praktikanter 161 10. Rutiner för att hantera m ­ isstankar om sexuella övergrepp i förskolan Vid misstanke om sexuella övergrepp mot barn av anställd, vikarie, student eller elev Akut situation Ansvar för samtlig personal vid misstanke om sexuella  övergrepp Ansvar för förskolechef vid misstanke om sexuella övergrepp Ansvar för huvudman vid misstanke om sexuella övergrepp Mediehantering Krishantering Avstängning av anställd som begått övergrepp

11. Diskussionsfrågor

163 165 166 169 171 175 178 179 181

183

Referenser 185


1. Bakgrund Grov våldtäkt mot barn i förskola I april 2014 slog de första chockerande nyheterna ned om att en 21årig man gripits för grov våldtäkt mot en femårig flicka på en förskola. Polisen var inledningsvis mycket förtegen om händelsen och eftersom inga detaljer lämnades ut spekulerades det om mannen hade någon anknytning till förskolan eller om flickan utsatts för ett överfall. Mannen greps på fredagsförmiddagen hemma i sin bostad, dagen efter att en flicka berättat för sina föräldrar om ett övergrepp. Snart korrigerades uppgifterna, och nu framgick det att det handlade om en fyraårig flicka. Mannens identitet kom snabbt att avslöjas på Flashback och andra sociala medier, med bild, hemadress och länk till hans Facebook-konto. Innan Facebook-kontot raderades togs skärmdumpar som spreds. På måndagen, samtidigt som mannen hölls fortsatt isolerad, rapporteras att han erkänt och att han häktats för sexuella övergrepp mot barn på en förskola där han arbetade. Oron ökade när det framkom att polisutredningen handlade om övergrepp på en förskola, och inte bara på ett utan på nio barn, varav det yngsta endast var två år. Medierapporteringen var intensiv och nyheten skapade oro bland föräldrar och anställda på förskolor, en oro som blev starkare ju fler detaljer som blev kända. När det stod klart att det var en praktikant det handlade om, undrade många varför han lämnats ensam med barnen. När det framkom att de första övergreppen skedde redan under den första dagen mannen var i förskolan och att de pågick i nästan tre månader, frågade sig många hur det var möjligt. Detaljer som kom fram 13


Förskolan – en trygg plats för barn och pedagoger? var plågsamma att ta in. Mannen hade begått övergrepp när han skulle gå in och väcka barn som sov. Övergrepp hade skett både inomhus och utomhus. Det var stark sekretess runt polisens förundersökning, men rykten och spekulationer förekom rikligt i både traditionella och sociala medier. Starkt fokus kom att hamna på förskolan, framför allt på förskolechefen, som fick massiv kritik. Mängder av artiklar skrevs och det rapporterades nästan dagligen om händelsen i tv och radio. Den totala omfattningen av övergreppen framkom emellertid först när mannen åtalades och polisutredningen offentliggjordes. Under denna period arbetade jag med forskning om jämställdhet och om män i förskolan och var med i ett antal tv- och radiointervjuer. Frågorna kretsade kring hur säkert det egentligen är för barn i för­ skolan. Det var en svår utmaning att svara på dessa frågor, då jag, liksom de flesta andra, var tagen av detaljerna kring övergreppen och själv ställde mig samma frågor som florerade i media, som till exempel ”Hur var det möjligt?” och ”Varför märkte ingen något?” Mannen dömdes några månader senare i tingsrätten för två fall av grov våldtäkt mot barn, 12 fall av grovt sexuellt övergrepp mot barn och 21 fall av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering. I domen1 framgår att mannen vid tio års ålder var med om en allvarlig trafikolycka. I olyckan omkom hans bror och han själv låg i koma i tre veckor och fick en hjärnskada och allvarliga brännskador. Ungdomsåren innebar mobbning i skola och utredningar av barn- och ungdomspsykiatrin. Under polisutredningen framkom att mannen, när han var runt femton år, hade förgripit sig på några släktingar, som då var fem och sju år, och han beskrev i polisförhören att det var då han blev sexuellt intresserad av barn. Detta var inte känt på förskolan där han gjorde sin praktik, och eftersom det aldrig gjordes någon anmälan kring händelsen fanns det inga anteckningar om den i utdraget från polisregistret som mannen visade upp på förskolan innan han fick vistas där. Vid 20 års ålder fick han genom Arbetsförmedlingen en praktikplats på en förskola med 40 barn på tre avdelningar. Han hade en handledare och var i huvudsak på förskolan fram till klockan 1 Kalmar tingsrätt 2014, mål nr B 1163:14.

14


1. Bakgrund 13 varje dag, förutom mot slutet av sin tre månader långa praktik, då han ibland övertalades att vara på förskolan lite längre. Hans uppgift var att leka med barnen och hålla uppsikt över dem. Han var inte med och lade barnen inför deras vila, men de anställda på förskolan fann honom vid några tillfällen i barnens vilorum. När de frågade vad han gjorde där, svarade han att han tyckte om att titta på barnen när de sov. Han fick hjälpa barnen vid toalettbesök och efter fyra veckor fick han lite mer ansvar, som bland annat innebar att han började byta blöjor på barnen. I domen beskrivs mannen som uppskattad bland barn och kollegor. Övergreppen började enligt mannens egen berättelse med att han gjorde ”juck-rörelser” mot barnen när de satt i hans knä. Efter ett tag blev övergreppen grövre. Då det var ytterst lite insyn i vilo­rummet kom flera av övergreppen att ske där. Det handlade i huvudsak om beröringar. Om barnen vaknade försökte han få dem att somna om. Han berörde även barnen i samband med påklädning och toalettbesök. Beröringarna varade oftast runt femton sekunder, men kunde även pågå längre. Dock aldrig så länge som flera minuter. De längsta övergreppen skedde inne på en toalett med låst dörr. Efter beröringarna har han ansträngt sig att vara lekfull mot barnen för att kunna locka dem till sig fler gånger och för att kompensera dem för eventuellt obehag. Mannen berättade i polisförhören att han tror att han begick unge­ fär 25 övergrepp. Flera av övergreppen berättade han om först efter att polisen konfronterat honom med bilder i hans mobiltelefon. Till att börja med begick han sexuella övergrepp mot små barn som inte kunde berätta vad de varit med om, men allteftersom tiden gick vågade han även begå övergrepp mot äldre barn. Han avslöjades när ett barn berättade hemma vad det varit med om. Efter det gjordes en polisanmälan och mannen häktades och hölls isolerad under utredningen. Mobiltelefon och datorer togs i beslag. Det hade inte funnits inslag av våld i en juridisk mening, men tingsrätten utesluter inte att beröringarna kan ha orsakat obehag hos barnen. Tingsrätten tolkar mannens försiktighet som att han inte ville att övergreppen skulle väcka uppmärksamhet och betraktar dem därmed som planerade. Mannen tog bilder på flera av övergreppen med kameran i sin mobiltelefon, och förutom att i efterhand själv titta på dem använde han dem för att 15


Förskolan – en trygg plats för barn och pedagoger? byta till sig annat barnpornografiskt material via internet. Till barnen sa han att det de varit med om var en hemlighet och att de inte fick berätta det för någon. Att mannen bland annat dömdes för två fall av grova våldtäkter ska inte förstås som att det handlade om penetration i den mening vuxna människor har sex med varandra eller att det fanns hot eller våld, i en juridisk mening, inblandat.2 Flera av brotten bedömdes som grova, då de skedde på en förskola där barn är i en utsatt situation och där de ska kunna lita på de vuxna som har ansvar för dem. Det ses som en försvårande omständighet att brotten begåtts i barnens vardagsmiljö av en person som barnen har en nära relation till. Ett brott kan bedömas som grovt, även om barnet inte varit medvetet om att det utsatts för ett brott. De brott som mannen dömdes för var Utnyttjande av barn för sexuell posering, som innebär att låta barn helt eller delvis naket posera sexuellt framför kamera. Detta brott kan innefatta fotografier av påklädda barn. Mannen dömdes också för Barnpornografibrott, bland annat genom bilder på nakna barn med särade ben som han tagit vid blöjbyte och påklädning. Bilder eller filmer på barn som leker på stranden räknas normalt sett inte som barnpornografiska, men kan göra det om fokus är på barnens kropp, könsdelar eller om materialet är ”poserande”. Mannen dömdes också för brottet Sexuellt ofredande, som innebar sexuell beröring, genom att han smekt barn på deras underliv. Han berörde barn på detta sätt när de sov, vid blöjbyten och vid toalettbesök, men även ute på gården genom att mannen förde in handen innanför barnens kläder eller genom att beröra dem utanpå kläderna. Det handlade om kortvariga beröringar på barnens könsorgan, med ett eget sexuellt intresse. En beröring kan räknas, i en juridisk mening, som ”samlag” om vissa kriterier är uppfyllda – kriterier som tings­ rätten bedömde ha uppfyllts vid några av tillfällena. Utan att detaljerat beskriva dessa beröringar handlar de om att röra vid barn på sätt som 2 Ordet ”våld” kan vara lite svårt att förstå i juridiska texter, eftersom det utgår från brott som innefattar exempelvis misshandel, dråp och mord. Ett alldagligt användande av ordet ”våld” avser däremot ofta även handlingar som avsiktligt tillfogar en människa social, emotionell eller psykisk skada.

16


1. Bakgrund inte enbart handlar om kortvarig beröring. Mannen dömdes också för ”orala samlag” genom att han bland annat pussat på barns könsorgan, en handling som likställs med oralt samlag. Till samlagshandlingar räknas även att han förmått barn att vidröra sitt eget könsorgan och att han tillfredsställt sig själv med barn närvarande. Dessa handlingar bedömdes av Tingsrätten som Våldtäkt mot barn. Då barnen som utsattes för brott var unga, betraktas några av brotten som hänsynslösa och i en juridisk mening som grova.

Ska män vara i förskolan? I samband med att omfattningen av mannens övergrepp blev känd började många ställa frågan om samma sak skulle kunna hända på andra förskolor. Ingen anade ju något på förskolan där det skedde och mannen var omtyckt av barn och kollegor. För många föräldrar är tanken att ens barn kan utsättas för sexuella övergrepp en av de värsta mardrömmarna. Oron blev inte mindre av att medier rapporterade om tidigare uppmärksammade fall av sexuella övergrepp mot barn i förskolor, alla utförda av män. En intensiv debatt startade om mäns närvaro i förskolan. En av de röster som fick genomslag i denna del av debatten var journalisten Joakim Lamotte. Som svar till en man som arbetade som förskollärare och som uttryckte oro att bli misstänkliggjord, skrev han ett blogginlägg (10 april 2014): Pedofilskandalen på en förskola i (namn på samhället) växer. Nu visar det sig att den 21-åriga manliga praktikanten är misstänkt för att ha våldtagit fler barn på förskolan. Sammanlagt rör det sig om nio anmälningar, både på och utanför förskolan. Mannen har i polisförhör erkänt att han begått våldtäkter. Med anledning av de här ofattbara händelserna bestämmer sig förskoleläraren (namn) för att skriva en debattartikel. Men han väljer att inte fokusera på hur fasen en notorisk pedofil lyckas nästla sig in på en förskola och begå övergrepp efter övergrepp. Istället skriver han en text om att han får dåligt samvete, och att han inte vill se en våg av pedofilrädsla inom barnomsorgen. Han känner sig skuldbelagd som

17


3. Att som man arbeta i förskolan Detta kapitel handlar om ett nutida perspektiv på mäns närvaro i förskolan. Det handlar om mäns upplevelser av att arbeta i yrket. Jag belyser erfarenheter från svensk förskola, men även internationellt om män som arbetar med barn. I kapitlet beskrivs de fördelar, men också de nackdelar som män upplever i yrket. Ett fokus riktas mot upp­levelser som är specifika för att männen är just män. Hit räknas till exempel könsstereotypa förväntningar. Ett annat fokus riktas mot de hinder som gör det svårt för män att arbeta i förskolan. Hit räknas till exempel låg status, den kvinnligt kodade omsorgen och risken för att misstänkas för att vara pedofil.

Frågan ”Varför ska det vara män i förskolan?” Forskning om män i förskolan är i huvudsak genomförd inom genusforskning, där en inriktning är maskulinitetsforskning, ibland kallad kritisk maskulinitetsforskning. Det kritiska står för att kunskap inte ses som neutral, utan som ideologiskt värdeladdad. I maskulinitetsforskning riktas frågan mot hur föreställningar om kvinnligt och manligt styr mäns sociala handlingar. Utgångspunkten är densamma som inom genusforskning, att könsmaktsordningen sätter kvinnor i sam­hället i ett underläge i relation till män. I alla fall på gruppnivå. Resonemang om könsmaktsordningen relateras ofta till Hirdman (2001), som bland annat kritiserar begreppet ”könsroll” (som är det begrepp som används i förskolans läroplan), utifrån att det befäster dikotomin kvinna/ man. Detta i sin tur antas göra det svårt att förändra synen på kvinnliga och manliga roller (Hirdman 2001). Teorin om genussystemet beskri59


Förskolan – en trygg plats för barn och pedagoger? ver en dubbel verkan: principen om könens särhållande och principen om den manliga normens primat, som drabbar kvinnor genom underordning. Maskulinitetsforskningen lägger därvid till att denna könsmaktsordning även underordnar vissa män, det vill säga de män som inte uppfattas passa in i rådande norm. Förskolan som plats beskrivs inom forskningen antingen vara könsneutral eller ”kvinnligt kodad”, vilket gör att andra normer än inom andra områden i samhället antas vara gällande. Dock ifrågasätts inte dessa teoriers giltighet inom förskolan. (Kritisk) maskulinitetsforskning syftar till att visa en mångfald av olika maskulina uttryck i samtiden och i historien, med syfte att förändra dessa. I en sammanställning över svensk, nordisk och internationell maskulinitetsforskning konstateras att intresset för män och maskulinitet ofta följs av ”starka ideologiska underströmmar” (Mellström, Hearn & Pringle 2014 s. 5), det vill säga ideologiska övertygelser om hur samhället borde vara. Den mest citerade forskaren i studier om män i förskolan är utan tvekan Connell (1995)5 och specifikt med stöd i teorin om hegemonisk maskulinitet. Connell (2006) beskriver att det inte enbart finns en manlighet, utan att det finns hierarkier av olika typer av manlighet: Den dominerande maskuliniteten benämns 5 Bronwyn Davies har berättat att hon och Connell tidigare hade ett nära samarbete i teoriutveckling av hur förväntningar om kvinnligt och manligt möjliggör och begränsar vilka positioner vi som individer kan ta i egenskap av kvinnligt och manligt. En stark drivkraft var att könet inte ska ges betydelse för ansvar och möjligheter, och genom Connells könskorrigering från man till kvinna uttrycktes en besvikelse kring handlingen som visade att könet har stor betydelse. Detta ledde till en brytning, och Connell har kommit att bli den mest citerade inom (kritisk) maskulinitetsforskning och Davies en av de mest citerade inom feministisk poststrukturalism (inom förskoleforskning). I stora delar utgår de från samma teoretiska antaganden, men de lägger olika vinkling på könets betydelse i sina analyser. Bland svenska genusteoretiker är det vanligt att citera båda, men med olika fokus beroende på forskningsinriktning. Studier som analyserar kvinnors underordning citerar oftare Davies och studier som analyserar män och maskuliniteter citerar oftare Connell.

60


3. Att som man arbeta i förskolan ”hegemonisk”, en position som förvisso inte nödvändigtvis är den vanligaste bland män, men som antas utgöra den mest eftersträvansvärda maskuliniteten (av både kvinnor och män) och som när studien gjordes innefattade makt, styrka, egocentriskt tänkande och ett mått av våldsamhet (Connell 1995). Idén om ”manlighet” beskrivs alltså snarare som en eftersträvansvärd manlig position än något som de flesta män förkroppsligar (Connell & Messerschmidt 2005). Det är alltså inte enbart kvinnor som antas underordnas i teorier om hegemonisk maskulinitet (som fokus är inom teorier om könsmaktsordning), utan även män som inte intar denna position. Förhandling om denna position är därmed ofta i fokus i studier om män i förskolan, vilket gör att beskrivningar av olika män blir centralt. En övergripande analys av hegemonisk maskulinitet, menar Brody (2014), kan tolkas som att män som arbetar i förskolan representerar en underordnad maskulinitet (se även Sargent 2004). Analyser i (kritisk) maskulinitetsforskning fokuserar männens olikheter, och slutsatsen blir att män inte kan beskrivas som en enhetlig grupp. Dessa analyser ger därmed genom sina teoretiska antaganden en argumentation att det inte (oproblematiskt) går att säga att det behövs män till förskolan. Detta skulle kunna ses som en halmdocka, då det är få, om någon, som påstått att det räcker med att vara man för att vara attraktiv för förskolan. Ordet halmdocka betyder i det här sammanhanget att argument och arbete för fler män ibland kommit att ifrågasättas genom förenklingar och förvrängningar. De som arbetar för att göra förskolan till en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män hamnar genom denna argumentation i ett defensivt läge och tvingas argumentera mot ståndpunkter och slutsatser som aldrig varit aktuella. Slutsatserna i dessa analyser betonar att det inte finns något enhetligt som förenar gruppen män – och därmed inget givet gemensamt som kan sägas vara önskvärt. Fokus hamnar i stället på individerna män och deras personliga (olika) erfarenheter. En central fråga som ständigt återkommer i dessa studier är därmed: ”Varför ska det vara män i förskolan?” Denna fråga behöver jag ständigt besvara när jag pratar om att göra förskolan till en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män, men den ställs aldrig när jag pratar om vikten av fler kvinnor i maktpositioner. 61


Förskolan – en trygg plats för barn och pedagoger? Rohrmann och Brody (2015) beskriver hur forskning om män i förskolan ofta är politiskt, ideologiskt och personligt styrd, vilket påverkar hur analyser genomförs och därmed också vilka slutsatser som dras. I ett av deras exempel har två olika forskare analyserat en sekvens i en intervju där en man beskriver sitt arbete. Den forskare som antogs söka efter ett specifikt ”manligt arbetssätt” fann exempel på detta i sekvensen och beskrev den som positiv, och när den intervjuade mannen beskrev skillnader mellan kvinnor och män kodades det med noteringen att ”genusskillnader är viktiga” (s. 413). Samma passage beskrevs av en annan forskare utifrån att den intervjuade mannen var en ”kvinnohatare” (ibid.). Rohrmanns och Brodys poäng är att studier om män i förskolan finner det som forskarna letar efter och att vi är påverkade av våra egna erfarenheter och ideologiska antaganden. Om forskare letar efter specifika manliga egenskaper i omsorg och pedagogiska situationer finner de dem och har då möjlighet att beskriva män och deras specifika egenskaper som något som höjer kvaliteten i förskolan (se t.ex. Anliak & Beyazkurk 2008). Om forskare däremot är kritiska till skillnader mellan kvinnor och män kommer de i stället att finna oönskade könsstereotypa beteenden (Rohrmann & Brody 2015 s. 412), som då kan beskrivas som ”problem”. I det första fallet kan skillnaderna beskrivas som något positivt, i det andra fallet som något som med nödvändighet behöver motarbetas. Frågan huruvida det ska vara män i förskolan kommer i ena fallet att besvaras med att det är bra för mångfalden och för förskolans kvalitet, och i det andra fallet med att ett arbete för fler män riskerar att sätta ett oönskat fokus på medarbetarnas könstillhörighet. I det senare fallet ses ett arbete för fler män ibland som något oönskat, då det ytterligare riskerar att förstärka (oönskade) skillnader mellan kvinnor och män. Eller att det över huvud taget delar upp människor i kategorierna kvinnor och män, trots att dessa forskare ofta börjar diskussionen med frågan om varför män ska vara i förskolan, vilket i sig utgår från en uppdelning i kvinnor och män. Dessa helt olika svar på samma frågeställning skulle kanske kunna förklaras med att forskningen är ideologiskt styrd av antagandet att kvinnor systematiskt (som på andra platser) ”sidoordnas” män, det vill säga antagandet av ett mönster där kvinnor 62


3. Att som man arbeta i förskolan systematiskt uppfattas som olika män på sätt som inte ger dem tillgång till makt och inflytande utifrån den manliga normens primat, alltså att kvinnor systematiskt underordnas. Antagandet att kvinnor både sidoordnas och underordnas riskerar att bli ett antagande även för förskolans strukturer och möjligheter – trots att kanske andra normer och strukturer gäller. På samma gång är förskolan så klart en del i en samhällsstruktur där dessa mönster är tydliga. Men genom att tolka det som sker i förskolan med stöd i dessa antaganden riskerar man att missa det unika för förskolan, där det inte är säkert att underordning sker på samma premisser som på mansdominerade platser.

Kön som maktstruktur Ett övergripande mål för feministisk forskning, eller genusforskning, är att på samhällsnivå förändra maktförhållanden mellan kvinnor och män som grupper.6 All genusforskning är inte feministisk (lite beroende på tolkning och översättning av engelskans feminism), men en stor del av forskningen är det. Inom feminismen, som har många olika inriktningar, är ett övergripande mål att kvinnor och män ska ges lika möjligheter, makt och villkor (SOU 2015:86). Studier med fokus på kvinnors möjlighet att ta sig in i yrken som traditionellt valts av män har i de flesta fall utgått från kvinnors olika erfarenheter och fokus har i analyserna handlat om hur strukturer i samhället, på arbets­platser och inom familjer, behöver förändras. Därmed hamnar inte fokus på kvinnors individuella olikheter, som i studier om män i förskolan, utan på de strukturer som förhindrar kvinnor att välja traditionella manliga yrken. Utan att göra anspråk på att här beskriva feminismens olika inriktningar (som sinsemellan kan skilja sig kraftigt åt i syn och mål) utgår en del av den feministiska (genus)forskningen i förskolan 6 Ordet ”feministisk” kan vara problematiskt att förhålla sig till som forskare i Sverige. På internationella konferenser beskriver jag mig som ”feminist researcher”, då ordet ”feminist” på engelska har en bredare betydelse än i Sverige – där det oftare kopplas ihop med en politisk aktivistisk dimension. På svenska beskriver jag mig därför oftare som ”genusforskare”.

63


DEL II FÖRSKOLAN OCH SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ BARN Christian Eidevald, Helena Bergström & Anna Westberg Broström


Inledning Varje år polisanmäls cirka 18 000 sexuella övergrepp i Sverige, men det finns ingen sammanställning över hur många av dessa anmälningar som berör barn respektive vuxna. Det finns heller ingen sammanställning kring hur många av dessa som berör förskolan, eftersom anmälningar av sexuella övergrepp inte registreras utifrån plats för övergreppet. En påtvingad sexuell handling räknas som ett övergrepp även då det utförs av ett annat barn, som kan vara jämnårigt eller äldre men under 18 år. Dessa sexuella övergrepp ska anmälas till socialtjänsten, som sedan gör en bedömning om övergreppet ska polisanmälas. Sexuella övergrepp som begåtts av andra barn och som anmäls till socialtjänsten polisanmäls inte alltid och dessa övergrepp syns därför sällan i statistiken. Därmed finns ingen sammanställning över hur många barn som utsätts för sexuella övergrepp, vilka som blir anmälda, vad de blir anmälda för att ha gjort, var det ska ha skett och vilka anmälningar som leder till åtal och rättegång. Det finns däremot statistik som visar andelen åtal av varje brottstyp. En statistiker vid polisen gjorde 2014 en sökning i polisens dataregister på brott gällande anmälningar till poli­ sen utifrån kap. 6 brottsbalken (olika former av sexualbrott) i Stockholmsområdet, där ordet ”förskola” nämnts. Av en manuell genomgång av dessa kunde utläsas att det under år 2012 gjordes nio anmälningar om sexuella övergrepp av personal/praktikant i för­skolan, år 2013 gjordes sjutton anmälningar och år 2014 gjordes 22 anmälningar. Samtliga anmälningar var mot män och samtliga utredningar lades ner, då brott inte kunnat styrkas (Sköld 2015). Det finns inget som tyder på att denna ökning av anmälningar skulle vara knuten enbart till Stockholm. En ökad mängd anmälningar kan bero på en ökad mängd 107


Förskolan – en trygg plats för barn och pedagoger? övergrepp, på en ökad medvetenhet (ibland även en ökad misstänksamhet) och att fler därför ser tidiga tecken på övergrepp. Det skulle i så fall kunna innebära att anställda i förskolan blivit bättre på att tidigt identifiera tecken på risker kring övergrepp och att anmäla detta på ett tidigt stadium. Om det däremot förhåller sig så att ökningen inte är orsakad av fler övergrepp mot barn i förskolan, utan är en följd av en ökad oro utifrån händelsen i början av 2014 som beskrevs i bokens förs­ ta kapitel, där en man dömdes för flera sexuella övergrepp mot barn, kan det innebära att män i förskolan för många kommit att kopplas samman med sexuella övergrepp mot barn. I så fall har den ökade oron lett till en ökad risk för män som arbetar eller praktiserar i förskolan att anmälas för detta brott. För att veta orsakerna kring detta behövs mer forskning. Pringle (2012) har tidigare påpekat att en strävan mot fler män i förskolan kräver mer kunskap och förebyggande arbete kring sexuella övergrepp. Förebyggande insatser behöver både ta hänsyn till att det statistiskt sett är vanligare att män begår sexuella övergrepp mot barn och att män riskerar att misstänkliggöras i egenskap av att vara potentiella förövare. Som tidigare beskrivits i boken finns en ökad risk för män som arbetar med barn att misstänkliggöras för handlingar som innefattar omsorg, kramar, närhet och kroppskontakt, medan kvinnor utan större risk kan ge denna omsorg till barnen. Genom att göra fler medvetna om övergrepp kan dessa bättre upptäckas och förhoppningsvis också bättre förebyggas. Del II har fokus på sexuella övergrepp på barn i relation till förskolläraryrket och förskolan och dess verksamhet. Genom detta fokus berörs flera forskningsfält. Det finns bland annat forskning om hur barns vittnesmål värderas och hur bevis av olika slag ska kunna säkras, om övergreppens orsaker och konsekvenser, om samhälleliga föreställningar kring vem som är mest utsatt för risk för övergrepp och vem som begår sexuella övergrepp samt om olika insatser för att förebygga övergrepp. Denna del är inte en heltäckande genomgång av de olika forskningsområdena, utan presenterar snarare några nedslag i den forskning som finns och som har relevans för förskolan. De områden som tas upp handlar om sexuella övergrepp i förskolan och misstankar 108


Del II. Inledning om sexuella övergrepp i förskolan, utifrån hur dessa områden relaterar till förskolans barn, till dess anställda och till verksamheten i stort. Resonemanget kring dessa områden kommer inte att ge en lösning för hur övergrepp en gång för alla ska stoppas i förskolan. Däremot kan genomgången ge viktig kunskap i arbetet med att medvetandegöra, förebygga och upptäcka övergrepp samt i arbetet med riktlinjer för rutiner om ett misstänkt övergrepp sker på en förskola. Även om övergrepp inte helt kan förhindras kan en ökad medvetenhet och ett ökat seende hjälpa barn som utsätts, eller som riskerar att utsättas. Arbetet med att förebygga, upptäcka och hantera sexuella övergrepp är svårt, bland annat för att dessa övergrepp är brutala och väcker starka känslor. En annan svårighet är att avgöra hur ett förebyggande, upptäckande och hanterande bäst ska gå till. Det är till exempel inte alltid lätt att inledningsvis veta om det finns grund för misstanke och eventuell anmälan. Därför måste de första insatserna vid en misstanke eller en anmälan utgå från att ”det värsta” kan ha inträffat. Vuxnas uppgift är i första hand att skydda barn i förskolan. Åtgärder behöver ske på sådant sätt att en anställd som anmäls för sexuella övergrepp kan återgå till arbetet om anmälan visar sig sakna grund. Detta behöver man ta hänsyn till, samtidigt som man måste handla skyndsamt. Under stort tryck från media och oroliga föräldrar måste rätt beslut fattas snabbt. Under sådana pressande förhållanden, som inte på förhand kan förutsägas, är det extra viktigt att verksamheten har arbetat med sina handlingsplaner. För att ta fram dessa, och rutiner och riktlinjer, behöver man ha kunskap om sexuella övergrepp och dess konsekvenser.

109


5. Sexuella övergrepp i förskola Tidningen Dagens Samhälle gjorde 2016 en genomgång av omskrivna fall av misstänkta sexuella övergrepp mot barn under 2014 och första kvartalet av 2015 (Stenshamn 2016). I detta material identifierades 70 misstänkta fall i miljöer som förväntas vara trygga för barn. Det handlade om fall i skola, i idrotten, på skolbussen, i kyrkan, i familjedaghem, på vårdcentral och i förskolan (s. 19). Alla dessa anmälningar ledde inte till åtal och för förskolan handlar det enligt sammanställningen om ett mycket litet antal fall som ledde till fällande domar. I samtliga av de fall som Dagens Samhälle gått igenom, där personen i förskolan av domstol har konstaterats skyldig till sexuella övergrepp mot barn, rörde det sig om vikarier eller praktikanter. Utöver de fall som Dagens Samhälle gått igenom känner vi dock även till ett fåtal fall där tillsvidareanställda dömts för dessa brott i förskola. I artikeln i Dagens Samhälle dras slutsatsen att aktuella förskolor i deras undersökning saknat rutiner eller att de inte följt de rutiner som funnits kring hur vikarier och praktikanter får vara tillsammans med barn. Samtidigt som artikeln beskriver att sådana ruti­ ner, tillsammans med att exempelvis bygga bort dolda utrymmen, hade kunnat förhindra en del av övergreppen, lyfter den också fram att andra övergrepp är svårare att förebygga. Det kan handla om korta övergrepp under lek och påklädning. Slutsatserna i artikeln behöver dock inte stämma, att bättre rutiner hade kunnat förhindra dessa övergrepp, eftersom de är både svåra att förebygga och att upptäcka. Det finns konstaterade fall av sexuella övergrepp mot barn i förskolan, där man haft rutiner för vikarier och nyanställda och där rutiner kring registerkontroll har genomförts. Det finns alltså en risk att registerkontroll och rutiner skapar en falsk trygghet att övergrepp inte kan ske på förskolan. 111


Förskolan – en trygg plats för barn och pedagoger? Sexuella övergrepp mot barn är ett allvarligt samhällsproblem, som leder till ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa (Maniglio 2009). Förutom personligt lidande innebär sexuella övergrepp även stora kostnader för samhället, genom hälso- och sjukvårdskostnader, kostnader för rättsväsende och socialtjänst, men även för lägre produktivitet i samhället. Sexuella övergrepp slår alltså hårt mot både individ och samhälle (Sethi et al. 2013). Sexuella övergrepp är allvarliga, oavsett om det är en vuxen eller jämnårig som förgriper sig på barnet. Det kan innebära svåra konsekvenser för barnet om det inte får stöd och hjälp. Om barnet får hjälp att sortera vad som hänt och förstå att det inte bär ansvar eller skuld till övergreppet, minskar risken att det sedan utvecklar problem som kan bli både farliga och destruktiva för den enskilda individen senare under uppväxten. Minnen, känslor och upplevelser av övergreppen försvinner sällan av sig självt för barnet. Med hjälp att bearbeta händelserna och känslorna kan svåra psykiska symtom ofta undvikas. För detta behövs professionell hjälp. När en misstanke om ett sexuellt övergrepp på en förskola uppstår försätts ofta förskolan, dess barn, föräldrar och personal i ett krisläge. Många gånger blir trycket hårt från journalister, allmänhet och oroliga föräldrar på att förskolan ska svara på vad som hänt och hur det kunde hända. Dessutom ställs krav på handling för att förhindra och upptäcka övergrepp. I det läget finns inte mycket tid att fundera över vilka åtgärder som behöver vidtas och hur. Detta är något som ansvariga på förskolan bör fundera över innan krisen uppstår. Men tanken på sexuella övergrepp är obehaglig, ja kanske på gränsen till outhärdlig, och det gör tyvärr att många undviker frågan innan krisen är ett faktum. När ett konstaterat, eller misstänkt, övergrepp skett, ställer sig många frågan hur det kan ha skett. Frågan hur man ska agera leder vidare till frågor om vad det är för människor som gör så mot barn och vilka motiv de kan ha till att arbeta i förskolan. Själva brotten diskuteras inte lika ofta. Troligtvis för att bara tanken på vad som kan ha skett väcker starkt obehag. Detta gör att kunskaper om vad brotten består i ofta är bristfälliga, och ibland rent av felaktiga, vilket kan göra det svårt att upptäcka de brott som begåtts.

112


Förskolan – en trygg plats för barn och pedagoger? Sexuella övergrepp och förebyggande arbete Christian Eidevald Nyheten är smärtsam att ta in. En man har begått grova sexuella övergrepp mot flera barn på en förskola. Det är inte första gången det sker. Ska män verkligen arbeta i förskolan? Hur ska vi kunna skydda barnen i förskolan? FÖRSKOLAN – EN TRYGG PLATS FÖR BARN OCH PEDAGOGER? tar upp frågeställningar kring män i förskolan och sexuella övergrepp i förskolan. Dessa frågor går inte att separera helt och i den här boken diskuteras på vilka sätt detta är två olika angelägenheter och hur de är sammanflätade.

Hur hanterar man att den person som ska ge barnet närhet och omsorg också kan vara den som kränker och begår övergrepp? Hur ska de som arbetar på förskolan, och som inte begår brott, kunna känna sig trygga i sitt yrkesutövande? Hur skapar man en förskola som är säker för både barn och pedagoger? Häri ligger förskolans stora utmaning. Boken består av tre delar. Den första beskriver kort förskolans kvinnodominerade historia samt motiv och insatser för att fler män ska arbeta där. Den andra delen redogör för sexuella övergrepp, deras konsekvenser för barn och verksamhet samt strategier för att förebygga övergrepp. Den tredje delen skildrar förskolans arbete med att utbilda barn och pedagoger i dessa svåra frågor, men också konkreta handlingsplaner för vad man behöver göra om det uppstår en misstanke om att ett barn kan ha varit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Christian Eidevald är förskollärare och lektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

ISBN 978-91-40-69374-7

9 789140 693747

Profile for Smakprov Media AB

9789140693747  

9789140693747  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded