9789170277597

är en utförlig genomgång av de skatteregler som gäller för fåmansföretag och ägare till fåmansföretag. Boken behandlar bland annat utdelning och kapitalvinst, transaktioner med bolaget, förbjudna lån och uthyrning. En stor del av boken handlar om de möjligheter till skatteplanering som fåmansföretag och fåmansdelägare har.

UR INNEHÅLLET Kjell Sandström

Utdelningsberäkning steg för steg • Löneunderlaget • Aktieägartillskott • Kvalificerade aktier • Kapitalvinstberäkningen steg för steg • Sparat utdelningsutrymme • Skatteplanering för fåmansföretagare • Interna aktieöverlåtelser • Transaktioner med bolaget • Skalbolagsaffärer • Pensionsavsättningar • Utomståenderegeln • Uthyrning till bolaget • Ackumulerad inkomst • Utländska kapitalförsäkringar • 100 basbeloppsregeln • Karensbolag (5/25-bolag) • Låneförbudet

FÖRFATTARNA Ulf Bokelund Svensson

Kjell Sandström arbetar som skatte- och redovisningskonsult med egen verksamhet i Stockholm. Ulf Bokelund Svensson arbetar med skatte- och redovisningsfrågor vid Björn Lundén Information AB.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Fåmansföretag

FÅMANSFÖRETAG

KJELL SANDSTRÖM & ULF BOKELUND SVENSSON

FÅMANS FÖRETAG SKATTEREGLER OCH SKATTEPLANERING NIONDE UPPLAGAN

Fรฅmansfรถretag Skatteregler och skatteplanering av Kjell Sandstrรถm & Ulf Bokelund Svensson

Nionde upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se. www.blinfo.se.

Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2012.

Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 1 500 exemplar hos Elanders i Vällingby. Sammanlagt har tidigare upplagor av boken tryckts i ca 8 000 exemplar. Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g, FSC-papper och omslaget är tryckt på Invercote G 240g.

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se.

Nionde upplagan, februari 2012.

ISBN: 978-91-7027-759-7

Innehåll Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Allmänt

11

Lite historik och så . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Definitioner och begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skatteregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Allmänt om utdelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Allmänt om vinster och förluster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 17 49 58 78

Utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag

93

Gränsbeloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Schablonregeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Räntebaserad utdelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Lönebaserad utdelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Sparat utdelningsutrymme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Kapitalvinstreglerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Minskning av aktiekapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134

Deklaration

141

Allmänt om deklaration i fåmansföretag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

K10 – Kvalificerade andelar i fåmansföretag . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2253:an . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

K12 – Utdelning/kapitalvinst okvalificerade aktier . . . . . . . . . . . . . .

142 143 162 166

Förmåner från fåmansföretag

171

Förmåner från bolaget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Tillgångar och utgifter för delägarens privata bruk . . . . . . . . . . . . . . 200 Införsäljning av egendom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Utköp till underpris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .211 Skjut upp beskattningen med tantiem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .213 Immateriella tillgångar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .217 Hyra ut till bolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .218 Bostadsförmån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Lån från bolaget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 Inlåning och aktieägartillskott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 Bilförmån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Utbildning vid personalavveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257

Skattefria förmåner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Personalstiftelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Pensionsavsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inkomstuppdelning inom familjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skatteplanering

258 268 275 282

289

Vad menas med skatteplanering? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 Interna aktieöverlåtelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301 Skalbolagsaffärer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .319 Skatteregler vid skalbolagsavyttringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339 Minimering av tjänstebeskattad kapitalvinst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 359 Utomståenderegeln öppnar för möjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .373 Oseriösa skatteupplägg och gråzoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 380

Bilagor

397

Sökordsregister

431

Debattinlägg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 438

Om boken Praktisk handbok FÅMANSFÖRETAG är en praktisk handbok om beskattningen av

fåmansföretag och delägare i fåmansföretag. Eftersom de flesta fåmansföretag är aktiebolag har vi inriktat boken helt och hållet på just aktiebolag. Reglerna för fåmansägda ekonomiska föreningar är visserligen likartade men vi har ändå valt att lämna föreningarna utanför denna bok.

Att boken är en praktisk handbok innebär att vi lagt tonvikten vid handfasta förklaringar, ofta med utgångspunkt från verkliga exempel. Boken ska därför exempelvis kunna användas i arbetet på en redovisnings- eller en revisionsbyrå eller när en fåmansdelägare ska fylla i blankett K10.

Målsättningen är att boken ska vara heltäckande när det gäller skattefrågor för fåmansföretag och delägare i fåmansföretag. Därför innehåller boken avsnitt om allt från grundläggande skatteregler till skatteupplägg och rättspraxis.

Lästips Det är vår ambition att du som läsare ska kunna använda denna bok för att exempelvis beräkna rätt skatt på utdelning och kapitalvinster. Dock uppmanar vi dig att också studera de inledande kapitlen för att undvika de fallgropar som ändå finns.

Läs också gärna kapitlen om skatteplanering eftersom de innehåller en hel del nyttiga tips, men också ett antal varningar.

En särskild del av boken innehåller ett antal kapitel om transaktioner man som delägare kan göra med bolaget. Läs exempelvis om vad som händer om företaget köper in egendom för ditt privata bruk eller om du hyr ut lokaler till ditt bolag.

Många begrepp Reglerna om fåmansföretag hör till de mer krångliga inom skatteområdet. Exempelvis finns det många begrepp att hålla reda på: Ett svenskt aktiebolag kan antingen vara ett publikt eller ett privat aktiebolag. Det kan dessutom antingen vara noterat eller onoterat.

Man måste också skilja på om bolaget är ett fåmansföretag eller inte. | 7

Om boken

Men inte nog med detta, aktierna i ett fåmansföretag kan antingen vara kvalificerade eller inte kvalificerade. Ett kvalificerat aktieinnehav kan förekomma bland alla uppräknade bolagsklassificeringar.

Gränsdragningen mellan de olika klassificeringarna kan ibland vara svår, eftersom vissa lagregler inte bara är komplicerade utan också motstridiga.

Nyheter i denna upplaga Denna upplaga av boken har anpassats till de nya regler som gäller från 2012, bland annat om utdelning, skalbolagsdeklaration och Lundin-regler. Dessutom har vi tagit hänsyn till Högsta förvaltningsdomstolens vägledande domar och Skatteverkets ställningstagande om beskattning av dispositionsrätt av båtar och fritidshus.

Aktuellt är även ny rättspraxis om kvalificerade fåmansaktier när bolag läggs vilande (karensbolag) och boken innehåller det allra senaste inom detta område.

Till denna upplaga har även alla exempel, sifferuppgifter och andra faktauppgifter uppdaterats.

Boken uppdateras på vår hemsida På vår hemsida www.blinfo.se finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj BL BokPlus och därefter boktiteln Fåmansföretag.

Förbättringar till nästa upplaga Det här är den nionde upplagan av boken. Förändringstakten i lagstiftningsarbetet är dock så hög att det kommer att behövas nya upplagor av boken inom något år. Vi tar därför tacksamt emot tips och förslag om förbättringar.

Näsviken och Sollentuna, februari 2012 Ulf Svensson och Kjell Sandström

8 |

Om boken

Förkortningar ABL Ds IBB HFD IL KL KR KRG KRJ KRS KRSu Prop RR RSV RÅ SIL SFL SFS SKV SOU SRN 3:12

Aktiebolagslagen Departementspromemoria Inkomstbasbeloppet Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) Inkomstskattelagen Kommunalskattelagen Kammarrätten Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Jönköping Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten i Sundsvall Regeringens proposition Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) Riksskatteverket (numera Skatteverket) Regeringsrättens Årsbok (numera Högsta förvaltningsdomstolens årsbok) Lagen om statlig inkomstskatt Skatteförfarandelagen Svensk författningssamling Skatteverket Statens offentliga utredningar Skatterättsnämnden Särskilda skatteregler för utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag (57 kap IL)

| 9

Allm채nt

Allm채nt | 11

Lite historik och så Komplicerade regler Skattereglerna för fåmansföretag och deras ägare är komplicerade.

Detta gäller både de allmänna skattereglerna (som tagit över sedan de flesta så kallade stoppregler slopades vid årsskiftet 1999/2000) och de särskilda fåmansreglerna om t ex utdelning och kapitalvinst samt inkomstuppdelning inom familjen.

Lagreglerna om fåmansföretag finns i inkomstskattelagen (IL), främst i 56–57 kapitlen (se bilagan sist i boken). Går du in på bokens webbsida på nätet får du tillgång till lagtext, rättsfall som kommer efter bokens utgivande, aktuella sifferuppgifter, eventuella rättelser och nyheter mm. Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj Gratistjänster, BL BokPlus och därefter boktiteln Fåmansföretag.

Bestämmer själv I ett fåmansföretag kan ägaren/ägarna själv bestämma över hur han/de ska ta ut företagets överskott – som lön, utdelning eller kapitalvinst (via en försäljning av bolagets aktier). De särskilda fåmansreglerna om utdelning och kapitalvinst infördes därför på 1970-talet för att förhindra att ägare till fåmansföretag skulle ta ut pengar från sina företag i form av lågbeskattad utdelning eller kapitalvinst istället för normalbeskattad lön.

Dessutom infördes särskilda regler för att hindra andra transaktioner med det egna bolaget (de så kallade stoppreglerna), t ex inköp av näringsfrämmande egendom.

Omdebatterade regler Fåmansreglerna debatteras med jämna mellanrum i pressen. Många anser att särskilda fåmansregler inte längre behövs. De vanliga skattereglerna anses tillräckliga för att hindra ägarna till mindre aktiebolag att göra skatteplanerande transaktioner med sina bolag.

Andra anser att särskilda fåmansregler fortfarande fyller en funktion.

En stor förändring inträffade när de flesta av de så kallade stoppreglerna slopades vid årsskiftet 1999/2000. I en särskild del av boken kan du läsa om vilka regler som numera gäller vid olika

12 | Allmänt

Lite historik och så

transaktioner med bolaget och vilka skattekonsekvenser som kan uppkomma.

Sedan 1977 De särskilda reglerna för beskattning av fåmansföretag, företagsledare och delägare i fåmansföretag infördes vid 1977 års taxering.

Reglerna konstruerades för att förhindra transaktioner mellan fåmansföretaget och dess ägare, där avsikten är att få personliga skattefördelar som inte är motiverade med hänsyn till den bedrivna verksamheten.

Följande typer av skatteplanering ville man komma åt genom fåmansreglerna: • du förvandlar arbetsinkomster till kapitalbeskattade inkomster (hyra, försäljning av privat lösöre, utdelning och kapitalvinst) • du fördelar dina egna inkomster till make och barn eller andra närstående som har lägre skatt och/eller socialavgifter • företaget skaffar saker som egentligen bara du själv och din familj har glädje av • företaget drar av upplupen lön till dig och din familj för att skjuta upp beskattningen • du skjuter upp betalning av skatt och socialavgifter genom att ta ut a conto eller löneförskott i stället för lön • du säljer egendom till företaget till överpris • du köper egendom från företaget till underpris • du tar ut någon immateriell rättighet (t ex en patenträtt) ur företaget och sedan överlåter den vidare till låg kapitalskatt • du ersätter lön med hyresersättning • du lånar ut pengar till företaget och tar ut mer än marknadsmässig ränta • företagets personalstiftelse utnyttjas för anskaffningar för företagsledarens räkning • du tar ut traktamente från företaget utan att ha haft kostnader för övernattning.

Historisk bakgrund 1975 kom företagsskatteberedningen med sitt betänkande, som sedan ledde fram till fåmansskattereglerna. Man kan se att det rådde en desperat situation som man kände att man måste lagstifta mot. Här är ett citat ur SOU 1975:54, Fåmansbolag: Även om flertalet av de mindre och medelstora företagen lojalt följer gällande beskattningsregler ger undersökningarna vid handen att ett utbrett missbruk av bestämmelserna förekommer inom fåmansbolagssektorn med ett avsevärt bortfall för det allmänna av skatter och Allmänt | 13

Lite historik och så

avgifter som följd. Särskilt påtagligt är detta bland den stora mängd bolag som under senare år bildats uteslutande för att uppnå skattelättnader i fråga om inkomster som i realiteten inte utgör annat än personlig arbetsinkomst för ägarna. Denna användning av aktiebolagsformen utanför området för egentlig företagsamhet har utöver det allmännas skatte- och avgiftsförluster inneburit administrativa påfrestningar för taxeringsorganisationen som inte kunnat bemästras.

Den rådande situationen kan till stor del föras tillbaka till det associationsrättsliga systemet. Svagheterna i detta har länge kunnat utnyttjas vid beskattningen. Trots att i flertalet bolag endast en eller några få personer har ett avgörande inflytande upprätthålls i skatterätten den civilrättsliga grundsynen att två skilda subjekt föreligger, nämligen ägaren och bolaget. Dessa behandlas helt fristående från varandra, ehuru de ekonomiskt framstår som en enhet. Att uppdelning på bolag och ägare bara är en illusion framträder inte minst vid de allt vanligare avtalen om köp och försäljning av olika slags egendom. Reellt innebär sådana avtal ingenting annat än att den fysiska personen genomför en transaktion med sig själv. Aktieägare som är verksamma i bolaget kan vidare dra fördel av att formellt behandlas som de i egentlig mening anställda. Fiktionen i detta tvåpartsförhållande kommer – framförallt när bolaget ägs av en enda person – till uttryck vid den i aktiebolagslagen föreskrivna ansvarsfördelningen mellan beslutande, verkställande och kontrollerande organ. Uppdelningen av befogenheter och funktioner på bolagsstämma, styrelse och verkställande ledning fungerar självfallet inte i detta fall. Taxeringsmyndigheterna ställs inför än större svårigheter då den skattskyldige tillskapar ytterligare fristående rättssubjekt i form av syster- eller dotterbolag, andra bolagsformer eller då en pensions- eller personalstiftelse knyts till bolaget.

Beredningen vill framhålla att hittillsvarande utveckling, varigenom skattskyldiga kunnat spekulera i en oklar eller ofullständig lagstiftning eller dra fördel av att praxis utvecklats på ett sätt som strider mot lagstiftningens syfte, kan få allvarliga skadeverkningar, inte minst för företagen själva genom konkurrenssnedvridning.

Skattereformen Den stora skattereformen som genomfördes 1990/91 kallades århundradets skattereform. Förändringarna var genomgripande för både företag och privatpersoner.

Genom skattereformen ansågs vi få en mycket stabil skattelagstiftning och de nya reglerna skulle därmed kunna gälla oförändrade under lång tid framåt. Bland annat infördes en generell skattesats på 30% i inkomstslaget kapital. För reavinster på aktier gällde dock

14 | Allmänt

Lite historik och så

att endast 5/6 av reavinsten beskattades vilket innebar en faktisk skatt på 25%.

Detta gällde dock inte utdelning och reavinster på aktier i fåmansföretag eftersom särskilda regler gällt för dessa aktier både före och efter skattereformen.

Företagens skattereform 1993/94 genomfördes en stor företagsskattereform. Surven (skatteutjämningsreserven) avskaffades och periodiseringsfonderna infördes som ersättning. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag infördes regler om räntefördelning och expansionsmedel (expansionsfond) vilket gjort att dessa företagsformer i princip jämställts med aktiebolag.

Tillfällig lättnad under ett år 1994 fick vi nya regler om lättnader i dubbelbeskattningen. Reglerna innebar att reavinstskatten på aktier halverades (till 12,5%) och att en viss del av utdelningen (samt den fram till dess ackumulerade sparade utdelningen) blev skattefri. Många passade detta år på att ta ut skattefri utdelning (i många fall ganska stora belopp) och att göra interna aktieöverlåtelser för att utnyttja den låga reavinstskatten.

1995 upphävdes dessa regler. Istället återgick man till den 30-procentiga kapitalskatten på samtliga kapitalinkomster. Kvoteringen till 5/6 på reavinster på aktier togs bort och det blev 30% skatt även på aktievinster. Ett undantag var reavinster på privatbostäder där endast halva reavinsten beskattas.

Skattefri utdelning Från 1997 gällde återigen lättnader i dubbelbeskattningen. Upp till en viss nivå kunde utdelningen tas ut skattefritt samtidigt som möjligheten att ta ut kapitalbeskattad utdelning utökades kraftigt.

Särskilt förmånliga var reglerna för företag med många anställda eftersom hela löneunderlaget ligger till grund för utdelnings- och kapitalvinstberäkningen.

Stoppreglerna slopas I och med årsskiftet 1999/2000 avskaffades de flesta av de så kallade stoppreglerna i fåmansföretag. Från 1 januari 2000 gäller istället allmänna skatteregler. I en särskild del av boken kan du läsa om vilka regler som gäller vid transaktioner med bolaget och vilka skattekonsekvenser som då kan uppkomma.

Allmänt | 15

Lite historik och så

De särskilda regler som fortfarande gäller för fåmansföretag räknas upp i IL 56 kap 8§ och är • • • • • • • • • • • • • •

förmån av utbildning, IL 11 kap 17§ substansminskningsavdrag, IL 20 kap 23§ underprisöverlåtelser, IL 23 kap 18–23a§§ vinstandelslån, IL 24 kap 6, 7 och 10§§ avskattning av fastighet, IL 25a kap 25§ när en fastighet eller andel är lagertillgång, 27 kap 4–6§§ kvalificerade fusioner och fissioner, IL 37 kap 27§ utskiftning vid ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag, IL 42 kap 20§ partiella fissioner, IL 48 kap 18a–18c§§ andelsbyten, IL 48a kap 6a, 8a–8c, 9, 12, 13 och 16§§ avyttring av andelar i svenska handelsbolag, IL 50 kap 7§ och 51 kap 7§ pensionssparavdrag, IL 59 kap 4, 10 och 15§§ familjebeskattning, IL 60 kap 12–14§§ grundavdrag, IL 63 kap 5§

Nya utdelnings- och kapitalvinstregler För aktiva fåmansdelägare gäller från 1991 särskilda utdelningsoch kapitalvinstregler (3:12-reglerna), detta enligt IL 57 kap.

2006 ändrades dessa regler rejält. Bland annat har den skattefria utdelningen slopats samtidigt som utrymmet för kapitalbeskattad utdelning kraftigt utökats (till bara 20% skatt). För de flesta blev reglerna betydligt mer generösa, speciellt när det gäller utdelning, men den slopade 50/50-delningen av kapitalvinster blev kritiserad.

Därför ändrades reglerna igen 2007. 50/50-delningen återinfördes (tidsbegränsat under perioden 2007–2009), dock med spärrar vid de flesta interna aktieöverlåtelser. Dessutom förbättrades utdelningsreglerna ytterligare.

2009 gjordes ytterligare förbättringar i utdelningsreglerna.

Från 2010 gäller inte 50/50-delningen för kapitalvinster längre.

Därmed har beskattningen av kapitalvinster blivit tuffare.

Från 2012 gäller en höjd nivå för schablonutdelning samt begränsningar i utdelningsreglerna vid ägarbyten (löneunderlagsregeln), vid tillfälliga kapitaltillskott (räntebaserad utdelning) och vid ägande i flera bolag (schablonregeln). Dessutom har ett takbelopp för utdelning införts samt Lundin-regeln slopats.

16 | Allmänt

Definitioner och begrepp Lagstiftningen om fåmansföretag bygger på ett antal grundläggande begrepp.

För att kunna avgöra i vilka situationer en viss regel gäller och för att kunna utnyttja reglerna på bästa sätt är det viktigt att du känner till dessa begrepp. I det här kapitlet förklarar vi därför några av de viktigaste begreppen: • • • • • • • • • •

publika och privata aktiebolag marknadsnoterade och onoterade aktier fåmansföretag närståendekretsen delägare företagsledare det utvidgade fåmansföretagsbegreppet kvalificerade andelar verksam i betydande omfattning utomståenderegeln

Skattemässiga mängduttryck Inkomstskattelagen innehåller också ett antal mängduttryck som definieras i förarbeten till lagstiftningen och i rättspraxis. Dessa definitioner kan vara väldigt viktiga att känna till vid planeringen av en viss transaktion.

Ringa Inte obetydlig Betydande Väsentlig Övervägande Klart övervägande Huvudsaklig Så gott som uteslutande Uteslutande

ca 5–10% minst 20% ca 20–30% (minst 30% vid utomståenderegeln) ca 40% (ca 20% vid definitionen av företagsledare i fåmansföretag) mer än hälften (dvs mer än 50%) ca 60% och uppåt ca 75% 90–95% och uppåt 100%

Väsentlig har en betydelse på två olika nivåer beroende på vilken bestämmelse det handlar om. Men huvudnivån är helt klart ca 40%, den lägre nivån 20% gäller endast vid definitionen av företagsledare i fåmansföretag.

Allmänt | 17

Definitioner och begrepp

Betydande har också en betydelse på två olika nivåer beroende på vilken bestämmelse det gäller, detta om man väger in uttalanden i förarbetena till tidigare lagstiftning. Vid den så kallade utomståenderegeln (57 kap 5§) nämns nivån minst 30% i förarbetena medan tanken med nivån i övriga fall varit minst 20%.

Uttrycken ringa, oväsentlig och inte nämnvärd ligger mycket nära varandra betydelsemässig i allmänt språkbruk och förmodligen också skattemässigt (dvs ca 5–10%).  Prop 1999/2000:2 del I sid 502–505 SOU 1997:2 sid 357–358 Prop 1990/91:54 sid 191–192 Prop 1990/91:167 sid 26 Prop 1990/91:110 sid 468 och 704

Publika och privata aktiebolag Svenska aktiebolag delas upp i privata respektive publika aktiebolag. Det är enbart publika bolag som får försöka sprida aktier, teckningsrätter, skuldebrev och optionsbevis till allmänheten eller låta dem handlas med på någon börs eller annan marknadsplats.

Privata aktiebolag måste ha minst 50 000 kr (från 1 april 2010) och publika aktiebolag minst 500 000 kr i aktiekapital. Det finns ingen gräns uppåt, så ett privat aktiebolag kan mycket väl ha ett aktiekapital som är större än både 50 000 kr och 500 000 kr.

Alla aktiebolag räknas som privata aktiebolag, såvida de inte registreras som publika aktiebolag. I bolagsregistret finns bolagstypen registrerad.

Beteckning i namnet Privata bolag behöver inte ha någon särskild beteckning. Publika bolag måste i bolagsordningen ha beteckningen (publ) efter firmanamnet, såvida det inte framgår direkt av firmanamnet att bolaget är publikt.

Ett privat aktiebolags firma får inte innehålla ordet publikt och ett publikt bolag får inte innehålla ordet privat. Detta gäller även ordens olika böjningsformer, alternativa stavningar och sammansättningar med orden.

18 | Allmänt

Definitioner och begrepp

Till eller från publikt Det är bolagsstämman som fattar beslut om att ett aktiebolag ska bli ett publikt bolag. För beslutet krävs två tredjedels majoritet.

Beslutet registreras sedan hos Bolagsverket, som kontrollerar • att bolagets aktiekapital är minst 500 000 kr • att bolaget bifogat ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor där det framgår att bolagets egna kapital är minst lika stort som det registrerade aktiekapitalet • att bolagets firmanamn följer reglerna för publika aktiebolag, dvs inte innehåller ordet privat eller liknande.

Om ett publikt bolag vill bli privat, krävs ett beslut av bolagsstämman. Beslutet måste fattas enhälligt av samtliga aktieägare som är när varande vid stämman och de måste representera minst 90% av aktierna.

Aktieslag Både publika och privata aktiebolag kan ha olika aktieslag, t ex med rösträttsskillnader (A- och B-aktier) eller med olika rätt till utdelning (preferensaktier och stamaktier).

Marknadsnoterade och onoterade aktier Skattereglerna skiljer sig en del för värdepapper som anses marknadsnoterade och värdepapper som anses onoterade. Det är alltså viktigt att veta vad som menas med begreppet marknadsnoterad.

Gränsdragningen mellan marknadsnoterade och onoterade aktier har bland annat betydelse för vilka vinster och förluster som kan kvittas fullt ut mot varandra.

Skatteverkets åsikt Skatteverket har i en skrivelse redogjort för sin tolk ning av hur begreppet marknadsnoterad aktie ska definieras.

I skrivelsen säger man bland annat följande: Begreppet marknadsnoterad infördes i samband med skattereformen och förekommer i olika sammanhang inom skattelagstiftningen.

Värdepapper som noteras på inländsk eller utländsk börs räknas som marknadsnoterade. Men även andra värdepapper räknas som marknadsnoterade om de omsätts marknadsmässigt på ett allmänt tillgängligt sätt och noteras kontinuerligt.

Allmänt | 19

Definitioner och begrepp

Dessutom kan ett värdepapper anses som marknadsnoterat om det finns allmänt tillgängliga uppgifter om köp- och säljkurser från så kallade market makers. Dessa värdepapper bör enligt Skatteverket räknas som marknadsnoterade om följande förutsättningar är uppfyllda: • Avsikten ska vara att värdepappret ska vara varaktigt noterat.

Teckningsrätter och interimsaktier anses varaktigt noterade om moderaktien är marknadsnoterad.

• Noteringarna ska avse omsättning (t ex avslut eller inlösen) som normalt förekommer minst en gång var tionde dag.

• En bank, fondkommissionär, market maker eller någon annan ska hålla noteringarna allmänt tillgängliga och arkivera dessa i sex år efter noteringsåret. Den som offentliggör noteringen ska kostnadsfritt upplysa om värdepapperet uppfyller kraven för att räknas som marknadsnoterat.

I Sverige finns Nasdaq OMX Nordic, NGM (Nordic Growth Market) och Aktietorget.

Därutöver finns det ett antal marknadsplatser hos banker och fondkommissionärer. Värdepapperen på vissa av dessa marknadsplatser räknas som marknadsnoterade enligt Skatteverket, t ex Göteborgslistan och Nya Marknaden.  Dnr 10145-98/900

Fåmansföretag Som fåmansföretag räknas svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar eller utländska juridiska personer (som beskattas på likartat sätt som svenska aktiebolag) • där fyra eller färre delägare äger så många aktier eller andelar att dessa delägare tillsammans har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget (denna definition kallas huvuddefinitionen, läs mer om denna längre fram) • vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra och där en delägare genom ägande, avtal eller på något annat sätt har den verkliga bestämmanderätten över en sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över resultatet (denna definition kallas den subsidiära definitionen eller filialregeln, läs mer om denna längre fram).  IL 56 kap 2§

20 | Allmänt

Definitioner och begrepp

Utländska juridiska personer Utländska juridiska personer jämställs med svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, om den utländska juridiska personen • civilrättsligt liknar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening (stiftelser, ideella föreningar och liknande omfattas alltså inte), och • beskattas på ett likartat sätt som svenska aktiebolag.

Utdelning från en utländsk juridisk person kan i och med dessa regler beskattas i inkomstslaget tjänst (överutdelning).

Finns det utländska företaget i ett land som Sverige har tecknat skatteavtal med utgår man normalt ifrån att bolaget beskattas på ett likartat sätt som svenska aktiebolag.

CFC-bolag omfattas inte av dessa regler. CFC-bolag är bolag där de svenska delägarna skattar för sina andelar av den utländska juridiska personens vinst på samma sätt som delägarna i ett svenskt handelsbolag. Utdelningen beskattas i detta fall inte. Däremot beskattas avyttringar av andelar i en sådan utländsk juridisk person enligt reglerna för aktier i fåmansföretag (IL 57 kap). Sådana utländska juridiska personer kallas även CFC-bolag – bolag där beskattningen inte är jämförbar med den svenska bolagsbeskattningen.  IL 6 kap 13–16§§

Noterade bolag inte fåmansföretag Aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk börs räknas inte som fåmansföretag. Detta gäller både inregistrerade och noterade aktier på OMX, The Nordic Exchange.

Inte heller företag som är noterade vid något utländsk börs räknas som fåmansföretag.

Däremot kan vissa aktier i börsnoterade bolag ändå under en viss tid omfattas av de särskilda fåmansreglerna om utdelning och kapitalvinst. Detta inträffar när ett fåmansföretag övergår till att bli börsnoterat, se avsnittet om kvalificerade aktier längre fram i det här kapitlet, eller när någon byter kvalificerade aktier mot börsnoterade aktier (aktiebyten).  IL 56 kap 3§

Andra som inte är fåmansföretag Ekonomiska föreningar och aktiebolag som är så kallade privatbostadsföretag (bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag som schablonbeskattas) omfattas inte av fåmansreglerna. Oäkta bostadsAllmänt | 21

Definitioner och begrepp

företag omfattas däremot av fåmansreglerna (dock gäller övergångsvis, under åren 2006–2015, reglerna om skattefri utdelning för andelsägare i oäkta bostadsföretag).

Inte heller enskilda firmor, stiftelser, ideella föreningar, enkla bolag, partrederier eller handelsbolag (däremot finns det ett särskilt skattebegrepp för handelsbolag; fåmansägda handelsbolag).  IL 56 kap 3§

Huvuddefinitionen av begreppet fåmansföretag Mer än hälften av rösterna Ett fåmansföretag är enligt huvuddefinitionen ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där högst fyra människor äger så många aktier eller andelar att dessa personer tillsammans har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget.  IL 56 kap 2§

Om åtta människor, som inte är närstående till varandra, äger ett aktiebolag till lika delar så blir bolaget inget fåmansföretag. Delägarna har ju då 100/8 = 12,5% vardera och då har fyra personer precis 50% av rösterna.

Gränsen går ju vid att högst fyra personer äger mer än 50%.

Rättigheter att rösta, optioner, konvertibler och bulvanförhållanden En rättighet att rösta för en aktie jämställs vid denna bedömning med ett direkt ägande av aktien. Dessutom ska en rättighet till förvärv av aktier i ett bolag, t ex genom ett innehav av optioner eller konvertibler, kunna jämställas med ägande. Fåmansreglerna inriktar sig nämligen på de fall där fyra eller färre personer har bestämmanderätten över företaget.

Det går inte heller att undvika att företaget räknas som fåmansföretag genom att låta bulvaner äga en del av aktierna. I det fallet anses nämligen aktierna ägda av huvudmannen.

Närståendes aktieinnehav läggs ihop Observera att aktier eller andelar som ägs av närstående personer (se avsnittet om närståendekretsen) läggs ihop och betraktas som ett enda ägande. Varje sådan ägargrupp räknas alltså på samma sätt som om aktierna eller andelarna ägts av en enda person.

Det betyder att bolaget kan räknas som ett fåmansföretag trots att antalet delägare är betydligt större än fyra. Om det så är flera tusen 22 | Allmänt

Definitioner och begrepp

människor som äger mindre än 50% av företaget är det ändå ett fåmansföretag om mer än 50% ägs av högst fyra människor.

Vi fortsätter med det föregående exemplet med aktiebolaget som till lika delar ägs av åtta människor, dvs varje delägare har 12,5% av rösterna.

Nu lägger vi till att två av delägarna fattar tycke för varandra och skattemässigt blir ett par (gifter sig och/eller skaffar barn tillsammans). De två delägarna är därmed närstående och deras ägande läggs ihop. Plötsligt kommer högst fyra människor att äga aktier som motsvarar 62,5% av rösterna i bolaget.

Närståendeprövningen görs med utgångspunkt från den äldste personen och därefter i fallande åldersordning. En person som inräknats i en närståendekrets ska inte medräknas i någon ytterligare krets.  IL 22 kap 22§ och 56 kap 5§

Svenskar och utlänningar Det har ingen betydelse om ägarna eller de närstående är bosatta i Sverige eller inte, och inte heller om de är svenska eller utländska medborgare.

Indirekt ägande Som ägare räknas också personer som indirekt via en juridisk person, exempelvis via ett handelsbolag eller ett aktiebolag, äger aktierna eller andelarna. Detta gäller även om den juridiska personen är utländsk. Du kan alltså inte kringgå fåmansreglerna genom att exempelvis lägga alla aktierna i en stiftelse som du kontrollerar.

Detta innebär i praktiken att samtliga dotterföretag till ett fåmansföretag också ska räknas som fåmansföretag.

Den subsidiära definitionen av begreppet fåmansföretag Oberoende verksamhetsgrenar Med fåmansföretag menas också aktiebolag och ekonomiska föreningar där verksamheten är uppdelad på flera av varandra oberoende verksamhetsgrenar och där en delägare på något sätt har den verkliga bestämmanderätten över verksamhetsgrenen och självständigt kan förfoga över resultatet.  IL 56 kap 2§ p 2 Allmänt | 23

Definitioner och begrepp

Avtalet Avtalens utformning och innebörd har därmed stor betydelse.

Exempelvis finns antagligen den verkliga bestämmanderätten över verksamhetsgrenen kvar även om en del av vinsten enligt avtalet ska gå till gemensamma utgifter.

Fria yrken Det är framför allt i företag inom de fria yrkena som sådana företagskonstruktioner förekommer, t ex bland läkare, tandläkare, advokater, arkitekter, revisorer, redovisningskonsulter och andra konsulter. Det finns två avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen som berör denna typ av företag: • revisionsföretagsfallet • fallet Praktikertjänst.

Observera att inte i något av de två fallen ansågs företagen vara fåmansföretag – varken enligt huvuddefinitionen eller den subsidiära definitionen.

Men när det gäller utdelning och kapitalvinst finns ett utvidgat fåmansföretagsbegrepp (buntningsregeln). Aktiva delägare buntas nämligen ihop och räknas som en enda. Vi tror därför att man numera i de flesta fall skulle komma att omfattas av denna buntningsregel. Därför blir inte frågan om företaget är ett fåmansföretag (enligt huvuddefinitionen eller den subsidiära definitionen) lika avgörande. Läs om buntningsregeln längre fram i det här kapitlet.

Revisionsföretagsfallet (RÅ 1978 1:52) – fåmansföretag: Fallet gällde ett revisionsföretag med 24 delägare. Samtliga arbetade i företaget. Företaget hade ca 160 anställda i fyra olika regioner i Sverige.

Delägarna hade ett skriftligt avtal som reglerade organisation och ekonomi. All fakturering gjordes i bolagets namn och alla intäkter gick till bolaget.

För varje verksamhetsår upprättades en budget för bolaget. Med utgångspunkt från denna fastställdes ett visst timpris för varje anställd (dock inte delägare), som skulle täcka dels lön, dels pålägg för gemensamma kostnader. Varje delägare gottskrevs i första hand intäkterna av sitt eget arbete på egna uppdrag. Därutöver gottskrevs eller belastades delägare med sin andel i resultatet av byråns revisionsverksamhet i övrigt. Den större delen av de gemensamma kostnaderna kunde respektive delägare inte påverka.

Styrelsen ansvarade för bolagets gemensamma funktioner för utbildning, administration mm och beslutade om garantilöner till delägare som helt eller delvis hade blivit arbetsoförmögna.

Vd hade ansvaret att verkställa styrelsens beslut och att upprätta förslag till budget för bolagets gemensamma kostnader. Styrelseledamöterna 24 | Allmänt

Definitioner och begrepp beslutade och ansvarade regionvis för frågor som rörde finansiering, anställning, lokaler mm.

Trots att delägarna i viss utsträckning kunde påverka resultatet av sin verksamhet ansågs företaget inte vara ett fåmansföretag. Detta berodde på att styrelsen hade ett så stort inflytande över och ansvar för organisation och ekonomi att bolaget inte kunde anses uppdelat på av varandra oberoende verksamhetsgrenar. Därmed gällde inte den subsidiära definitionen av fåmansbolag för företaget.

Praktikertjänst (RÅ 1978 1:97) – inte fåmansföretag: Verksamheten omfattade ca 400 läkarmottagningar, 1 600 tandläkarmottagningar, 80 sjukgymnastmottagningar och 20 psykoanalytikermottagningar. Antalet anställa var ca 8 000 personer varav ca 2 000 personer var mottagningsföreståndare, främst läkare och tandläkare. Mottagningsföreståndarna hade möjlighet att bli delägare i Praktikertjänst AB. Omsättningen det aktuella året var ca 575 miljoner kr.

Flera mottagningar visade underskott och dessa underskott täcktes av andra mottagningars överskott. Gemensamma satsningar gjordes, exempelvis i form av medicinsk utrustning, nya mottagningar, utbildning av personal och pensionsåtaganden.

Mottagningsföreståndarnas löner fastställdes efter förhandlingar med företagsledningen. Lönerna berodde delvis på respektive mottagnings resultat. Företagsledningen hade den reella bestämmanderätten när det exempelvis gällde mottagningarnas ekonomiska dispositioner, större investeringar, uppsägning av personal, fastställande av rutiner för redovisning och löneutbetalningar, inköp och internrevision. Tillsammans med bolagets revisorer hade företagsledningen en betydande kontroll av mottagningarnas inkomster och utgifter.

Bolaget ansågs inte vara något fåmansföretag eftersom delägarna inte kunde anses ha den reella bestämmanderätten över sin verksamhet, och inte heller någon självständig möjlighet att förfoga över delverksamhetens resultat.

Kommentar: Detta rättsfall innebar att delägarnas kapitalinkomster aldrig blev tjänstebeskattade eftersom bolaget inte betraktades som ett fåmansföretag.

Detta var lönsamt innan regeländringarna 2006 men troligtvis inte numera eftersom de nya skattereglerna för kvalificerade aktier ger stora möjligheter till lågbeskattad utdelning (20% kapitalskatt), framför allt i bolag med höga löneunderlag. Se kapitlen om utdelning. Man kan undra om delägarna numera betraktar Praktikertjänst som ett fåmansföretag, för visst har de väl möjlighet att förfoga över sin respektive delverksamhets resultat?

Allmänt | 25

Definitioner och begrepp

Aktuella rättsfall Det finns ett intressant nyare kammarrättsavgörande där man kom fram till att företaget var ett fåmansföretag enligt den subsidiära definitionen. Men man kom också fram till aktierna skulle anses kvalificerade enligt den så kallade buntningsregeln (se efterföljande avsnitt nedan): SET Revisionsbyrå AB (KRG 5858-5883-08) – fåmansföretag och buntning: Delägarna i SET AB är anställda i egna bolag som i sin tur är delägare i SET KB där den anställda personalen finns. SET AB fakturerar kunderna mm. Kammarrätten anser att delägarnas arbetsinsatser har utförts för SET AB:s räkning och de därför ska räknas som verksamma i betydande omfattning i SET AB, trots att de inte varit anställda där. Kammarrätten anser att det finns förutsättningar att med stöd av 57 kap 3§ IL och 56 kap 2§ punkt 1 IL bedöma SET AB som ett fåmansföretag.

Det utvidgade fåmansföretagsbegreppet (buntningsregeln) Aktivt verksamma och deras närstående buntas ihop Just i samband med utdelning och kapitalvinst gäller ett utvidgat fåmansföretagsbegrepp för att reglerna inte ska kunna kringgås.

Alla delägare som under beskattningsåret eller under något av de fem föregående beskattningsåren, själva eller genom någon närstående person, varit verksamma i betydande omfattning i företaget eller i ett annat företag i samma företagsgrupp, t ex i ett dotterföretag, räknas som en enda person. Detta kallas också för buntningsregeln (alla aktiva delägare buntas ihop till en enda).

Om åtta människor, som inte är närstående till varandra, äger ett aktiebolag till lika delar så blir bolaget inget fåmansföretag. Delägarna har ju då 100/8 = 12,5% vardera och då har fyra personer precis 50% av rösterna.

Gränsen går ju vid att högst fyra personer äger mer än 50%.

Men det räcker med att två av dessa delägare är verksamma i betydande omfattning i bolaget för att bolaget ändå ska räknas som ett fåmansföretag när reglerna om utdelning och kapitalvinst ska tillämpas. Deras ägande kommer nämligen enligt buntningsregeln att läggas ihop, buntas. Därmed kommer fyra personer (egentligen är de fem personer men de två aktiva delägarna räknas som en enda person) att ha röstmajoritet i bolaget.

26 | Allmänt

Definitioner och begrepp

Läs längre fram i det här kapitlet om definitionen av begreppet verksam i betydande omfattning.  IL 57 kap 3§, st 2

Buntningsregeln innebär att ett företag som drivs gemensamt av många delägare (som alla arbetar i företaget) och som inte klassificeras som ett fåmansföretag (enligt IL 56 kap) ändå kan omfattas av de särskilda skattereglerna för utdelning och kapitalvinst från fåmansföretag. Framför allt gäller detta konsultföretag, t ex revisions-, advokat-, ingenjörs- och arkitektbyråer.

RÅ 1993 ref 99 – fåmansföretag enligt buntningsregeln: Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att ett tjänsteproducerande företag som ägdes indirekt och med lika andelar av 150 heltidsanställda särskilt yrkeskvalificerade personer var ett fåmansföretag. Delägarna kunde i viss utsträckning själva välja hur de skulle ta ut vinst ur företaget och endast anställda med en viss kompetensnivå kunde bli delägare.

Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att delägarna tillsammans inom ramen för den gemensamt bedrivna verksamheten hade stor betydelse för vinstgenereringen och att de därför skulle betraktas som verksamma i betydande omfattning.

RÅ 2005 ref 25 – fåmansföretag enligt buntningsregeln: Över 100 personer var delägare i ett aktiebolag som i sin tur ägde två dotterbolag. De flesta av delägarna var verksamma i betydande omfattning i ett av dotterbolagen. Skatterättsnämnden kom fram till att buntningsregeln ska tillämpas samtidigt på både moderbolag och dotterbolag.

Därmed ansågs moderbolaget vara ett fåmansföretag enligt det utvidgade fåmansföretagsbegreppet.

Det finns även ett intressant kammarrättsavgörande: SET Revisionsbyrå AB (KRG 5858-5883-08) – fåmansföretag och buntning: Delägarna i SET AB är anställda i egna bolag som i sin tur är delägare i SET KB där den anställda personalen finns. SET AB fakturerar kunderna mm. Kammarrätten anser att delägarnas arbetsinsatser har utförts för SET AB:s räkning och de därför ska räknas som verksamma i betydande omfattning i SET AB, trots att de inte varit anställda där. Kammarrätten anser att det finns förutsättningar att med stöd av 57 kap 3§ IL och 56 kap 2§ punkt 1 IL bedöma SET AB som ett fåmansföretag.

Allmänt | 27

Definitioner och begrepp

Femårsgräns och närståendesmitta Observera att det inte bara är delägare som är aktiva i företaget för tillfället, eller under just det aktuella beskattningsåret, som buntas ihop och räknas som en enda person. Man tittar på förhållandena under året och de fem föregående åren. Vid en bedömning som gäller beskattningsåret 2012 så kommer därmed även åren 2007–2011 att granskas.

Det behöver inte vara delägaren själv som tidigare varit aktiv i företaget. Det räcker med att någon närstående till en delägare varit verksam i betydande omfattning (dvs arbetat i företaget och varit intäkts- och vinstgenererande) eller ägt aktier och varit verksam i ett annat fåmansföretag med samma eller likartad verksamhet, för att detta ska smitta delägaren nu. Vid en bedömning av beskattningsåret 2012 smittar därmed en närstående som kanske var aktiv så långt tillbaka som 2007.

Indirekt ägande fångas numera upp Tidigare kunde man kringgå den s k buntningsregeln genom att moderföretaget ägdes av ett stort antal fysiska personer varav endast ett fåtal var verksamma i moderföretaget. Resterande delägare var verksamma i dotterbolaget. I och med detta räknades moderbolaget inte som ett fåmansföretag och aktierna i moderföretaget var därmed inte kvalificerade.  RÅ 2001 ref 5 II

Genom en lagändring täpptes dock denna möjlighet till kringgående till och detta har sedan bekräftats genom ett rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen.  IL 57 kap 3§ RÅ 2005 ref 25

Delägare i fåmansföretag Eftersom särskilda regler gäller för delägare i fåmansföretag för exempelvis utdelning och kapitalvinst, är det viktigt att avgöra om en person som äger aktier eller andelar i ett företag ska räknas som fåmansdelägare eller inte.  IL 56 kap 6§, st 1

Enligt det utvidgade fåmansföretagsbegreppet (se tidigare i det här kapitlet, avsnittet om buntningsregeln) kan även personer med små aktieinnehav omfattas av de särskilda fåmansreglerna om utdelning och kapitalvinst.

28 | Allmänt

Definitioner och begrepp

Vissa delägare räknas som företagsledare Vissa delägare i fåmansföretag räknas som företagsledare och för dessa gäller i vissa fall särskilda regler (något hårdare), se avsnittet om företagsledare längre fram i det här kapitlet.

Direkt eller indirekt Människor och dödsbon kan vara delägare i ett fåmansföretag om de äger aktier eller andelar direkt i företaget eller indirekt via en juridisk person.

Utländska juridiska personer Indirekt ägande genom en utländsk juridisk person kan jämställas med direkt ägande. Detta gäller om den utländska juridiska personen skulle ha räknats som ett fåmansföretag om den varit en svensk juridisk person.

Du är ägare till ett danskt företag som i sin tur äger ett svenskt företag.

Du räknas som delägare (eller som företagsledare beroende på din ägarandel och din ställning i bolaget) i det svenska företaget. Detta gäller under förutsättning att det danska företaget skulle ha räknats som fåmansföretag om det varit svenskt.

Juridiska personer som delägare Juridiska personer kan räknas som delägare i ett fåmansföretag.

Det gäller exempelvis när ett aktiebolag som ägs av en fysisk person i sin tur äger aktier i ett dotterbolag. Juridiska personer träffas endast undantagsvis av fåmansreglerna, exempelvis när det gäller låneförbudsreglerna, se kapitlet Lån från företaget.

Företagsledare i fåmansföretag I fåmansföretag skiljer man på vanliga delägare och delägare som räknas som företagsledare. Begreppet delägare kan du läsa om i föregående avsnitt. Här går vi igenom begreppet företagsledare.  IL 56 kap 6§, st 2

Rent skattebegrepp Observera att begreppet företagsledare i fåmanslagstiftningen är ett rent skattebegrepp som inte behöver ha någonting att göra med vem som är vd, fabrikschef, styrelseordförande osv.

Allmänt | 29

Definitioner och begrepp

Begreppet företagsledare har betydelse när det gäller exempelvis • inkomstfördelning inom familjen (IL 60 kap 23–14§§) • vinstandelslån (IL 24 kap 6,7 och 10§§) • uppgiftsskyldigheten (Lsk 15 kap 2§, 3 kap 20–23§§).

Väsentligt inflytande Den som har ett väsentligt inflytande i ett fåmansföretag på grund av sitt eget eller närståendes aktie- eller andelsinnehav och på grund av sin ställning i företaget, anses som företagsledare.

Detsamma gäller den som har den faktiska bestämmanderätten över en viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat (se ovan om den subsidiära definitionen av fåmansföretag).

Observera att det krävs både ett ägande och en viss ställning i företaget för att en person ska räknas som företagsledare skattemässigt.  IL 56 kap 6§, st 2

Ägande och aktivitet Frågan om en person har ett väsentligt inflytande eller inte över ett företag avgörs alltså av ägarintresset och av personens ställning i företaget (att han är verksam i företaget). Endast någon som genom sina arbetsuppgifter, sin utbildning eller liknande förhållande har en inflytelserik ställning anses som företagsledare. Enbart det förhållandet att en familjemedlem är anställd eller innehar styrelseuppdrag i fåmansföretaget gör alltså inte att personen ska anses vara företagsledare. Ägarintresset bedöms efter hur många aktier eller andelar en person och hans närstående har sammanlagt, direkt eller indirekt.

Skatteverket har tidigare uttalat att det normalt krävs ett ägande på minst 20% för att en delägare ska räknas som företagsledare.

Företagsledare trots litet ägande Om ägarintresset är litet kan en person ändå räknas som företagsledare om han har en företagsledande ställning. Denna ställning kan han ha genom sina arbetsuppgifter eller andra befogenheter i företaget.

Ett fåmansföretag uppkommer när högst fyra människor har röstmajoriteten i företaget. Om exempelvis fyra personer äger drygt hälften av aktierna i ett företag utgör varje innehav (om aktieposterna är lika stora) inte mer än drygt 12,5% av det totala aktiekapitalet. Vem eller vilka som i detta fall ska anses ha ett väsentligt inflytande – eller om ingen ska anses ha det – avgörs utifrån deras respektive inflytande och ställning i företaget.

30 | Allmänt

Definitioner och begrepp

Ibland flera företagsledare…

I ett och samma fåmansföretag kan flera personer anses som företagsledare. Så kan det vara när företaget ägs av flera personer och dessa har i stort sett lika stort ägarintresse och inflytande i företaget. Detta framgår bl a av ett rättsfall där alla delägarna i ett advokatföretag ansågs vara företagsledare.  RÅ 1987 not 534

…ibland ingen Ibland finns det ingen alls som kan betraktas som företagsledare.

Detta gäller exempelvis om ägarkretsen är förhållandevis stor och om det är sannolikt att ingen av delägarna har ett större inflytande än någon av de övriga delägarna. Är ägarintresset däremot ojämnt fördelat så att en av delägarna äger en större del av företaget än de övriga, bör han normalt anses som företagsledare.

Normalt inte hela familjen Om en familj gemensamt har ägarinflytande blir inte alla familjemedlemmar automatiskt företagsledare. Normalt bör endast familjemedlemmar som genom sina arbetsuppgifter, sin utbildning eller som på något annat sätt har en inflytelserik ställning, anses som företagsledare. Det räcker alltså inte med att bara vara anställd eller styrelseledamot i företaget.

Närståendekretsen För att hindra att man kringgår fåmansreglerna genom att använda familjemedlemmar som bulvaner finns det en regel som definierar en ganska vid krets som närstående. Man utgår från att delägaren har kontroll över samtliga transaktioner som görs mellan företaget och personer inom närståendekretsen. Det innebär att en delägare kan beskattas på grund av en viss transaktion som gjorts av någon närståendes.

Närståendes aktieinnehav slås ihop till ett enda Närståendekretsens aktieinnehav slås ihop och räknas som ett enda innehav. Det har betydelse när det gäller att avgöra om företaget räknas som ett fåmansföretag eller inte, se avsnittet om fåmansföretag tidigare i det här kapitlet.  IL 56 kap 5§

Allmänt | 31

Definitioner och begrepp

Flera närståendebegrepp Något som kan vara förvirrande är att det finns flera olika närståendebegrepp. En fåmansdelägare kan, beroende på vilken situation det handlar om, omfattas av närståendebegreppen enligt • inkomstskattelagen (IL 2 kap 22§, allmänt, och 57 kap 4§ 3 st, fåmansreglerna om utdelning och kapitalvinst) • aktiebolagslagen (ABL 12 kap 7§) där reglerna om låneförbud finns och som inkomstskattelagens regler om beskattning av förbjudna lån hänvisar till, se kapitlet Lån från företaget.

Närstående Som närstående enligt inkomstskattelagen räknas • • • • • •

maka eller make föräldrar far- och morföräldrar barn, barnbarn osv och deras makar syskon (även halvsyskon) och deras makar, barn, barnbarn osv dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.

I de särskilda reglerna om utdelning och kapitalvinst från fåmansföretag gäller ett något utvidgat närståendebegrepp. Som närstående räknas i detta sammanhang även delägare i dödsbon som äger kvalificerade aktier.

32 | Allmänt

Definitioner och begrepp

Make Med makar menas förutom personer som är gifta med varandra även • ogifta personer som lever tillsammans och som tidigare varit gifta • ogifta personer som har eller har haft gemensamma barn (som föddes före beskattningsårets början), t ex sambor med gemensamma barn.

Däremot räknas inte en sambo i ett förhållande utan gemensamma barn som närstående. Inte heller personer som lever ihop och har barn tillsammans om en av dem eller båda är gift med någon annan.

Barn I lagtexten använder man begreppet avkomling och menar då barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv, dvs ättlingar i rakt nedstigande led.

Som barn räknas i detta sammanhang inte bara biologiska barn utan även adoptivbarn, styvbarn och fosterbarn.

I närståendesammanhang spelar det normalt ingen roll om barnet är hemmavarande eller inte. Åldern spelar inte heller någon roll.

Ett barn är närstående hela livet (gäller även styvbarn enligt vår åsikt). Dock är det oklart om även vuxna fosterbarn (över 18–21 år, när underhållsplikten upphör) räknas som närstående.

Makes barn m fl Det kan verka litet underligt att inte makes barn finns uppräknad i närståendekretsen. Men företagsledarens eller delägarens makes barn är ju alltid styvbarn till företagsledaren/delägaren och behandlas då på samma sätt som egna barn, dvs som närstående.

Om vi kompletterar närståendekretsen med hänsyn till styvbarn, ingår även följande personer i kretsen (vi nöjer oss med att gå ner två generationer): • • • • •

makens barn, barnbarn osv ett barns (även styvbarns) makes barn ett styvbarns barn ett syskons makes barn, barnbarn osv ett syskonbarns (även styvbarns) makes barn

Äldste delägarens krets först När det gäller de skatteregler som berör fåmansföretag (t ex om utdelning och kapitalvinst) görs en indelning i närståendekretsar.

Man utgår från den äldste delägaren och ser vilka närstående han har och slår ihop dessa personers aktieinnehav till ett enda. Därefter tittar man på övriga delägare och utgår från den äldste av dessa och slår ihop hans aktieinnehav med hans närståendes. Osv, osv.

Allmänt | 33

Definitioner och begrepp

En person som räknats in i en närståendekrets kan alltså inte ingå i en annan närståendekrets.

Ett företag har tio delägare. Martin är den äldste delägaren och han och hans närstående bildar en närståendekrets, dvs räknas som en person.

Av de delägare som inte ingår i Martins närståendekrets är Håkan den äldste. Håkan och hans närstående bildar ytterligare en närståendekrets, dvs räknas som en person.

Pål som är son till Martin och som är gift med Håkans dotter skulle i och för sig tillhöra Håkans närståendekrets men har redan räknats in i Martins närståendekrets. Därför bortser man från Pål när man bestämmer Håkans närståendekrets.

Detsamma gäller Påls maka. Eftersom hon redan har räknats in i Martins närståendekrets (såsom sonhustru) ska hon inte räknas med i Håkans närståendekrets.

Utöver Martins och Håkans närståendekretsar finns det ytterligare en delägare i företaget. Företaget ägs därmed enligt fåmansreglerna av tre personer (två närståendekretsar och en enstaka person). Företaget är alltså ett fåmansföretag.

Kvalificerade aktier (andelar) Det är bara utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier som beskattas efter de särskilda fåmansreglerna. Kvalificerade aktier är aktier i ett fåmansföretag under förutsättning att • delägaren eller någon närstående till honom varit verksam i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren, eller • delägaren eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet.

Längre fram förklarar vi begreppen verksam i betydande omfattning samt samma eller likartad verksamhet. Delägare som har kvalificerade aktier brukar kallas för aktiva medan övriga delägare kallas för passiva.  IL 57 kap 4§

Observera att utomståenderegeln innebär att aktivt verksamma delägare anses ha kvalificerade aktier bara om det finns särskilda skäl. Läs om det i kapitlet Utomståenderegeln.

34 | Allmänt

Definitioner och begrepp

Indirekt bedriven verksamhet För att hindra möjligheten att kringgå reglerna om kvalificerade aktier finns en särskild regel om indirekt bedriven verksamhet.

Aktierna kan genom denna regel anses kvalificerade även när företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag.

Regeln slår till om aktieägaren eller någon närstående till honom varit verksam i betydande omfattning i detta ägda fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren.

Varje delägare bedöms för sig Att ett företag är ett fåmansföretag innebär inte att samtliga aktieägare i företaget anses äga kvalificerade aktier. Den bedömningen måste göras för varje enskild aktieägare.

Dödsbo Om ägaren till en kvalificerad aktie dör räknas aktien som kvalificerad även för den avlidnes dödsbo. Delägarna i dödsboet jämställs i detta fall med närstående.  IL 57 kap 4§, st 3

Övergår aktier genom testamente till någon person som inte var närstående med den avlidne blir aktierna inte automatiskt kvalificerade. Det krävs då att den nye ägaren eller någon av hans närstående uppfyller kravet på verksamhet i betydande omfattning.

Femårssmitta Observera att det inte bara är så att aktierna är kvalificerade om delägaren eller någon närstående är verksam i betydande omfattning i företaget för tillfället eller under just det aktuella beskattningsåret. Man tittar på förhållandena under året och de fem föregående åren. Vid en bedömning som gäller beskattningsåret 2012 så kommer även åren 2007–2011 att granskas.

Närståendesmitta Det behöver alltså inte vara delägaren själv som tidigare varit verksam i betydande omfattning i företaget utan det räcker med att någon närstående till en delägare varit verksam i betydande omfattning i företaget för att detta ska smitta delägaren. Vid en bedömning av beskattningsåret 2012 smittar därmed en närstående som kanske var verksam i företaget så långt tillbaka som 2007.

Längre fram, i avsnittet om begreppet verksam i betydande omfattning, finns ett rättsfall som visar hur närstående smittar.

Allmänt | 35

Definitioner och begrepp

En smitta kan även gälla om den närstående äger ett eller skaffar ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag och bedriver eller börja bedriva samma eller likartad verksamhet där (se nedan).

Samma eller likartad verksamhet (verksamhetssmitta) Delägaren eller den närstående behöver inte ha varit verksam i just det företag det gäller. Det räcker med att han varit verksam i ett företag med samma eller likartad verksamhet någon gång under beskattningsåret eller under något av de fem föregående beskattningsåren för att det ska smitta.

Tanken bakom regeln om att samma eller likartad verksamhet i ett annat företag ska smitta, dvs göra aktierna kvalificerade, är att det inte ska gå att flytta över hela eller en del av en verksamhet till ett nytt företag för att kringgå fåmansbeskattningen.

I kapitlet Utomståenderegeln finns ett refererat av ett rättsfall där detta framgår.  RÅ 1999 ref 28

Tanken är egentligen inte att komma åt alla situationer där man driver samma eller likartade verksamheter i två eller flera företag.

Det är just när sådana bolagskonstellationer kommer till för att kringgå fåmansbeskattningen som regeln ska slå till. En svår gränsdragningsfråga som domstolarna får brottas med.

Verksamhetssmittan kan, vilket framgår ovan, slå till även när en närstående bedriver eller har bedrivit samma eller likartad verksamhet. Det innebär samtidigt att man kan drabbas av att en närstående börjar bedrivas samma eller likartad verksamhet. Säg att du lagt ditt fåmansföretag vilande för att invänta att femårskarensen passera och dina aktier därefter ska räknas som okvalificerade.

Om t ex din syster eller svärson plötsligt får för sig att starta ett bolag i samma bransch eller i en liknande bransch, kan det bli en direkt påverkan på dig. Skulle din närståendes nya företags verksamhet anses vara samma eller likartad med den verksamhet du bedrev i ditt bolag innan du lade det vilande, kan dina aktier komma att fortsätta räknas som kvalificerade. Din påbörjade femårskarens avbryts alltså.

RÅ 2007 not 66: Ett franchisesamarbete mellan två fåmansföretag där det ena företaget är ett franchiseföretag och det andra franchisetagare anses inte innebära att de bedriver samma eller likartad verksamhet.

36 | Allmänt

Definitioner och begrepp

RÅ 1997 ref 48: Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) tog ställning till tre överklagade förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) där uttrycket samma och likartad verksamhet togs upp. I samtliga fall var avsikten att en viss verksamhet eller en del av en verksamhet skulle överföras inom en oäkta koncern till ett nybildat aktiebolag. Två av fallen gällde överlåtelser av fastigheter som användes i de överlåtande bolagens rörelser och de nya bolagens verksamhet som skulle komma att avse innehav och förvaltning av fastigheterna.

HFD gick på samma linje som SRN och kom fram till att verksamheten i de nya bolagen uppfyllde rekvisitet ”samma eller likartad verksamhet”.

Verksamheterna ansågs nämligen ligga inom ramen för aktieägarnas tidigare bedrivna verksamheter.

Skatterättsnämndens förhandsbesked 16 mars 2001 (inte överklagat): Tre syskon ägde tillsammans en koncern som bedrev fastighetsförvaltning.

Ett av syskonen ägde tillsammans med sin make kvalificerade aktier i två andra fastighetsförvaltande bolag. Mellan dessa två bolag och den syskonägda koncernen hade det inte förekommit några enskilda fastighetsöverlåtelser, verksamhetsavyttringar eller några andra mellanhavanden, samordning eller liknande. Skatterättsnämnden ansåg därmed inte att verksamheten i de två bolagen skulle räknas som samma eller likartad med verksamheten i koncernen enligt fåmansreglerna om kvalificerade aktier. Och eftersom varken makarna eller de två andra syskonen var verksamma i koncernen så ansågs aktierna i koncernmodern inte vara kvalificerade.

RÅ 2010 ref 11 III (mål nr 1452-09) – smitta bakåt: Om verksamheten flyttas till ett annat bolag smittas karensbolaget av verksamheten i det nya bolaget.

Om verksamheten återupptas i nytt bolag En person drev konsultverksamhet i ett fåmansaktiebolag fram till hösten 2005. Bolaget har sedan dess endast förvaltat det kvarvarande kapitalet och har av ägaren betraktats som ett ”karensbolag”. Under 2007 återupptog ägaren konsultverksamheten i en enskild firma, men funderade på att föra över verksamheten till ett nytt aktiebolag. Frågan var om denna verksamhet i så fall betraktas som samma eller likartad verksamhet som verksamheten i hans första bolag och om karenstiden i så fall skulle brytas.

Kan karensbolaget smittas?

Enligt Skatterättsnämnden (SRN) har praxis hittills tagit sikte på andelar i bolag som övertagit verksamheten från ett karensbolag och då har ”smittats” av fåmansreglerna. I det här fallet är frågan om karensbolaget kan smittas genom verksamheten i det nya bolaget.

Allmänt | 37

Definitioner och begrepp Enligt SRN kan en jämförelse av om verksamheten i ett bolag är densamma eller likartad med verksamheten i ett annat bolag göras åt båda hållen.

Syftet med reglerna bör enligt SRN ha varit att det inte ska vara möjligt att slippa fåmansreglerna genom att överlåta verksamheten till ett nytt bolag.

Att verksamheten i det här fallet inte fördes över direkt har ingen betydelse. Konsultverksamheten som ska drivas i det nya bolaget är ändå knuten till ägaren genom hans kunskaper och affärskontakter som tidigare utnyttjades i karensbolaget. Bolagen anses därför bedriva samma eller likartad verksamhet, vilket innebär att karenstiden för andelarna i karensbolaget bryts om ägaren startar ett nytt konsultbolag. Andelarna i ”karensbolaget” kommer därmed att räknas som kvalificerade även efter femårsperioden.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) kom fram till samma slutsats som förhandsbeskedet och fastställde förhandsbeskedet. Därmed gäller alltså en smitta bakåt.

Kommentar: Observera att reglerna gäller när samma eller likartad verksamhet bedrivs i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag. Verksamhet som bedrivs i enskild firma omfattas inte av ”smittorisken”. Den som tänker flytta verksamheten för att lägga bolaget i karens bör alltså fundera på att driva verksamheten vidare som enskild näringsverksamhet tills rättsläget har klargjorts.

Samma dag avgjorde HFD även tre andra mål om samma eller likartad verksamhet. I samtliga fall bedömdes ägarnas andelar vara kvalificerade (1454-09-1455-09 och 1626-09).

RÅ 2010 ref 11 II (mål nr 1646-09) – inte smitta bakåt vid indirekt innehav? (Samt SRN 2011-03-15 - moderbolaget smittas när vinstmedel tillförs från dotterbolaget.)

Vid indirekta innehav av karensbolag smittar inte samma eller likartad verksamhet i annat bolag.

Om karensbolaget säljs till ett nytt bolag Två makar ägde bolaget X med dotterbolaget Y. I samband med ett generationsskifte bildade makarna två nya bolag dit verksamheten i Y överläts. Dessa bolag överläts därefter till makarnas barn som fortsatte att driva verksamheten i de nya bolagen. De nya bolagen hyrde lokaler av X som även fick royalty för att de nya bolagen använde ett varukännetecken.

Makarna skulle inte vara verksamma i betydande omfattning i X. Makarna ville veta om deras andelar i X smittades av barnens verksamhet i de nya bolagen. Om så var fallet ville de även veta om det skulle bli fråga om smitta om de bildade ett nytt bolag som förvärvade deras andelar i X. Kan karensbolaget smittas?

Enligt Skatterättsnämnden (SRN) har praxis hittills tagit sikte på andelar i bolag som övertagit verksamheten från ett karensbolag och då har

38 | Allmänt

Definitioner och begrepp ”smittats” av fåmansreglerna. I det här fallet är frågan om karensbolaget kan smittas genom barnens verksamhet i de nya bolagen.

Enligt SRN kan en jämförelse av om verksamheten i ett bolag är densamma eller likartad med verksamheten i ett annat bolag göras åt båda hållen.

Syftet med reglerna bör enligt SRN ha varit att det inte ska vara möjligt att slippa fåmansreglerna genom att överlåta verksamheten till ett nytt bolag som ägs av den skattskyldige eller någon närstående.

Eftersom verksamheten har flyttats till bolag som makarnas barn äger kommer andelarna i X att smittas och räknas som kvalificerade även efter att fem år gått sedan makarna var aktiva i bolaget.

Kan ett nytt bolag smittas?

Nästa fråga var om det även blev smitta om makarna överlät andelarna i X till ett helt nytt bolag som inte hade någon annan verksamhet än att förvalta dessa andelar. Det nya bolaget skulle därmed inte ha bedrivit samma eller likartad verksamhet som något av de andra bolagen. Enligt SRN är andelarna i det nya bolaget inte kvalificerade enligt p 1 (se ovan).

Det nya bolaget äger X där de tidigare varit verksamma vilket innebär att karenstiden slår till enligt p 2. Vid indirekt innehav görs dock ingen jämförelse med andra bolag (i närståendekretsen) som bedriver samma eller likartad verksamhet, vilket innebär att andelarna inte kan anses kvalificerade efter femårsperioden.

Enligt SRN kan en intern aktieöverlåtelse därmed innebära att andelarna i det nya moderbolaget efter karenstiden inte längre räknas som kvalificerade. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning och fastställde förhandsbeskedet i denna fråga.

SRN ansåg inte heller att ”upplägget” ska räknas som skatteflykt. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg dock att det inte fanns tillräckliga underlag för att bedöma denna fråga. Förhandsbeskedet undanröjdes därför och frågan avgjordes inte.

Kommentar: Det var kanske synd att det inte klargjordes om detta ”upplägg” kan räknas som skatteflykt. Av de fastställda förhandsbeskeden skulle man kunna dra slutsatsen att den som vill utnyttja karensreglerna och samtidigt driva sin verksamhet vidare bör sälja andelarna i karensbolaget (sedan verksamheten flyttats) till ett eget bolag som enbart förvaltar andelar. Men, å andra sidan uppkommer väl den intressanta frågan om statusen (kvalificerade eller inte) på aktierna i moderbolaget först när aktierna i moderbolaget eller dotterbolaget säljs eller om dotterbolaget likvideras, dotterbolaget fusioneras med moderbolaget eller dotterbolaget delar ut sina tillgångar till moderbolaget.

Frågan kommer att prövas av HFD efter att ett förhandsbesked från SRN överklagats, se nedan.

Allmänt | 39

Definitioner och begrepp SRN 2011-03-15, dnr 21–10/D – moderbolaget smittas när vinstmedel flyttas från dotterbolaget Skatterättsnämnden har tittat på upplägget med ett nytt moderbolag (holdingbolag) som ägare till det gamla verksamhetsbolaget som numera bara är kapitalförvaltande, och som alltså enligt RÅ 2010 ref 11 II (se ovan) innebär att aktierna i moderbolaget inte anses kvalificerade.

Om vinstmedlen som finns i dotterbolaget (det gamla verksamhetsbolaget) flyttas till moderbolaget på något sätt, t ex genom utdelning, fusion, lividation eller försäljning av dotterbolagsaktierna, smittas moderbolagets aktier vid den tidpunkten av dotterbolagsaktierna (som ju fortsatt skulle vara kvalificerade vid ett direkt ägande). Därmed kommer ett upplägg med indirekt ägande inte i slutänden kunna leda till att man slipper undan från 3:12-reglerna kan man säga – förr eller senare kommer ju vinstmedlen att tillföras moderbolaget på något sätt.

Förhandsbeskedet från SRN har överklagats till HFD. Skulle HFD inte fastställa förhandsbeskedet utan istället anse att aktierna i moderbolaget fortsatt är okvalificerade, kommer ärendet att återförvisas till SRN för att prövas mot skatteflyktslagen istället.

En situation som inte prövades av SRN gäller om ägaren, istället för att tillföra vinstmedel från dotterbolaget till moderbolaget, sålt aktierna i moderbolaget. Skatteverket anser att skatteflyktslagen då är tillämplig och hänvisar till rättsfallet RÅ 2009 ref 31 (upprepade interna aktieöverlåtelser).

Hänger kvar i fem år framåt – lägga bolag i malpåse Om företaget upphör att vara fåmansföretag räknas en aktie ändå som kvalificerad om aktieägaren eller någon närstående till honom ägde aktien när företaget upphörde att vara fåmansföretag eller om han skaffat aktien med stöd av en sådan aktie, t ex vid fondemission.

Aktien räknas dock som kvalificerad som längst fram till och med det femte beskattningsåret efter det år då företaget upphörde att vara ett fåmansföretag.

Dessa regler gör det möjligt att lägga ett bolag i malpåse (karensbolag brukar man tala om) under en femårsperiod för att invänta att reglerna om kvalificerade aktier ska upphöra att gälla. Därefter kan aktierna avyttras enligt reglerna om onoterade aktier som inte är kvalificerade. Det viktiga är då att bolaget verkligen är vilande, annars riskerar du att räknas som verksam i betydande omfattning vilket gör aktierna kvalificerade.

Metoden att lägga bolaget i malpåse kan exempelvis användas inför en pensionering.

Läs mer i om karensbolag i kapitlet Minimering av tjänstebeskattad kapitalvinst.  IL 57 kap 6§ 40 | Allmänt

Definitioner och begrepp

Verksam i betydande omfattning Begreppet verksam i betydande omfattning har betydelse för om en person ska anses ha kvalificerade aktier eller inte.

Om en delägare räknas som verksam i betydande omfattning anses han vara aktiv, annars anses han vara passiv. Men även aktiva delägares aktieinnehav kan bli betraktat som okvalificerat enligt utomståenderegeln (se längre fram i det här kapitlet).

Vinstgenereringen En delägare eller en närstående till honom anses vara verksam i företaget i betydande omfattning om dennes arbetsinsatser har en stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Det är alltså den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen som är avgörande.  IL 57 kap 4§

För att kunna bedöma den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen tar man hänsyn till företagets storlek, verksamhetens art, företagets organisation och övriga omständigheter.

Konsultföretaget Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att ett tjänsteproducerande företag som ägdes indirekt och med lika andelar av 150 heltidsanställda särskilt yrkeskvalificerade personer var ett fåmansföretag. Delägarna kunde i viss utsträckning själva välja hur de skulle ta ut vinst ur företaget och endast anställda med en viss kompetensnivå kunde bli delägare.

Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att delägarna tillsammans inom ramen för den gemensamt bedrivna verksamheten hade stor betydelse för vinstgenereringen och att de därför skulle betraktas som verksamma i betydande omfattning.

(RÅ 1993 ref 99)

Författaren En författare överlät rättigheter till litterära verk till ett bolag i vilket han ägde mer än 50% av aktierna. Författaren sitter i styrelsen för företaget men utför inget arbete i företaget. Verksamheten i företaget består i att upplåta rättigheterna till de litterära verken och förvalta kapitalet som genereras i företaget. Externt anlitade personer sköter avtalsförhandlingar och upprättande av avtal.

En närstående till författaren är vd i företaget och äger tillsammans med sin maka och barn 20% av aktierna i företaget. Han utför också de mest centrala arbetsuppgifterna i företaget.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) anser att bedömningen om författaren ska anses vara verksam i betydande omfattning i företaget endast ska Allmänt | 41

Definitioner och begrepp grundas på dennes arbetsinsats i företaget. Att vinstgenereringen beror på de litterära verk som författaren är upphovsman till har inget med denna bedömning att göra eftersom verken tillkommit före bolagets bildande.

Författaren är styrelseledamot och har medverkat i något enstaka styrelsemöte varje år. Författaren har också lämnat råd och rekommendationer i samband med förhandlingar om upplåtelser samt undertecknat vissa kontrakt personligen. Någon lön har författaren inte fått.

HFD framhåller att aktier inte blir kvalificerade enbart på grund av enstaka arbetsinsatser i företaget, oavsett om dessa enstaka arbetsinsatser har stor betydelse eller inte. Därmed anser HFD att författaren inte varit verksam i betydande omfattning.

Däremot anses den närstående vd:n vara verksam i betydande omfattning och eftersom de är närstående smittas författaren vilket innebär att båda personernas aktieinnehav ändå blir kvalificerat.

(RÅ 1999 not 87)

Formell ställning inte avgörande Det nedanstående rättsfallet klargör hur begreppet verksam i betydande omfattning ska tolkas i det fall delägaren haft en position i företaget som inneburit en möjlighet till avgörande insatser för vinstgenereringen, men i verkligheten inte gjort det. Arbetsinsatsen var av allmän karaktär (datorisering, administration mm) och alltså inte vinstgenererande.

Administration och styrelsejobb inte verksamhet av betydande omfattning Ulf J bildade 1 februari 1990 ett bolag som därefter köpte en koncern där en verksamhet bedrevs i dotterföretaget. Ulf J registrerades som ende styrelseledamot i bolagen i maj 1990 men eftersom han skulle avveckla sina tidigare arbetsuppgifter tog han inte aktiv del av driften av företaget förrän i oktober 1990.

16 januari 1991 sålde Ulf J sina aktier i det bolag han bildat knappt ett år tidigare. Han tog upp kapitalvinsten (3 miljoner kr) som inkomst av kapital.

Någon tjänstebeskattning av halva kapitalvinsten ansåg han inte skulle krävas eftersom han inte fattat några beslut som haft väsentlig betydelse för vinstgenereringen i företaget.

Det är inte bara den formella positionen i bolaget som ska avgöra om en viss person skulle anses ha varit verksam i betydande omfattning. Istället ska en samlad bedömning göras av vilken ekonomisk betydelse för vinst genereringen personens arbetsinsatser haft.

Arbetsuppgifterna hade i detta fall främst bestått av datorisering och administration (driften hade letts av den tidigare ägaren). Bolagets substansvärde hade ökat med endast 200 000 kr under den tid ägaren varit verksam i bolaget (från oktober till januari).

Högsta förvaltningsdomstolen hänvisade till förarbetena där det framgår att tjänstebeskattning endast ska tillämpas i det fall den skattskyldige 42 | Allmänt

Definitioner och begrepp eller någon närstående till honom varit verksam inom företaget i sådan omfattning att hans arbetsinsats har haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen. Dessutom är det ägarens och hans närståendes arbetsinsatser som ska träffas av de särskilda reglerna och dessa ska ses i relation till företagets omfattning och övriga omständigheter.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg med bakgrund av omständigheterna i fallet och med hänsyn till det grundläggande syftet bakom fåmansreglerna om utdelning och kapitalvinst, att Ulf J inte haft en påtaglig betydelse för vinst genereringen i bolaget. Han ansågs därmed inte ha varit verksam i betydande omfattning i bolaget. Hela kapitalvinsten skulle därför kapitalbeskattas.

(RÅ 2002 ref 21)

Av domen kan man alltså utläsa att den formella ställningen i sig inte är avgörande, utan att det är den faktiska arbetsinsatsens betydelse som ska bedömas. En knivig bevisfråga där man tyvärr måste utgå från att det är den skattskyldige och inte Skatteverket som har bevisbördan.

Förvaltning av värdepapper Det finns flera domar från Högsta förvaltningsdomstolen där en aktieägare inte ansetts verksamma i betydande omfattning i fåmansföretag som i princip endast förvaltat värdepapper i andra företag.

Inte verksamhet i betydande omfattning – trots bra snurr på värdepappershandeln Trots att ägaren till ett fåmansföretag deltagit i förvaltningen av och handeln med företagets värdepapper ansågs han inte verksam i betydande omfattning. Aktierna var därmed inte kvalificerade.

Värdepappersförvaltning I det nu aktuella fallet har Skatterättsnämnden (SRN) i ett förhandsbesked tagit ställning till hur ägaren till ett fåmansföretag med värdepappersförvaltning ska bedömas.

Arne är ensam aktieägare och styrelseledamot i ett bolag. Den ursprungliga verksamheten i bolaget såldes 2002 då Arne fortfarande var verksam i betydande omfattning i företaget. Från och med 2003 har bolaget enbart ägnat sig åt värdepappersförvaltning vilken skötts av Arne. De likvida medlen var vid 2003 års ingång ca 7,5 milj kr. Antal transaktioner har varierat mellan 17 och 52 per år. Köp respektive försäljningar av noterade värdepapper har varierat mellan 14 000 kr och 1 400 000 kr per år. Arnes arbetsinsats understeg 10 timmar per år. Inför en eventuell likvidation ville Arne veta om hans aktier efter femårsperioden skulle anses kvalificerade.

Skatteverket ansåg att Arne skulle anses verksam i betydande omfattning.

SRN var dock av motsatt uppfattning trots att köpen och försäljningarna Allmänt | 43

Definitioner och begrepp varit frekventa och avsett inte obetydliga belopp. Enligt SRN kunde arbetsinsatsen inte ha haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen i bolaget och Arne skulle därmed inte anses verksam i betydande omfattning. SRN påpekade att arbetsinsatser som helt eller i allt väsentligt bestått av att förvalta värdepapper i tidigare rättspraxis (RÅ 2004 ref 61, RÅ 2004 not 125, RÅ 2004 not 162) inte lett till att aktierna ansetts kvalificerade (se dessa rättsfall nedan).

Högsta förvaltningsdomstolen höll med Högsta förvaltningsdomstolen var av samma uppfattning och fastställde förhandsbeskedet.

Kommentar: I de tidigare fall som värdepappersförvaltning har bedömts (se rättsfallen nedan) har det varit fråga om långsiktiga innehav och ett fåtal transaktioner. I det aktuella fallet handlar det om mer frekvent handel. Detta medförde dock inte någon annan bedömning.

(RÅ 2009 not 68)

Långsiktiga placeringar – inte verksamhet av betydande omfattning En aktieägare var firmatecknare och en av tre styrelseledamöter i ett aktiebolag. I praktiken skulle han ensam driva verksamheten i bolaget, en verksamhet som enbart bestod i att förvalta aktierna i ett annat bolag (ett marknadsnoterat bolag). Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att med hänsyn till den för väntade arbetsinsatsen ansågs aktieägaren inte vara verksam i betydande omfattning i bolaget.

(RÅ 2004 not 162)

Långsiktiga placeringar och innehav av segelbåt – inte verksamhet av betydande omfattning En ensam aktieägare i ett bolag, som han dessutom var styrelseordförande i, ansågs inte vara verksam i betydande omfattning. Bolaget ägde andelar i fyra olika bolag, varav två var fåmansföretag, samt andelar i en utländsk fond. Bolaget hade också skaffat en segelbåt som skulle hyras ut av en utomstående förmedlare. Denna båt såldes dock efter ett par år (efter misslyckat uthyrningsresultat) till företagsägaren.

(RÅ 2004 not 125)

En kammarrättsdom som kom efter de ovanstående avgörandena från Högsta förvaltningsdomstolen bekräftar att man kan ägna sig åt viss värdepappershandel utan att anses vara verksam i betydande omfattning. Det handlade om ett hundratal transaktioner per år (köp- och sälj) med en omsättnng på någon eller några miljoner per år. Handeln gjordes enligt uppgift via förvaltare.  Kammarrätten i Sundsvall mål nr 302–09

44 | Allmänt

Definitioner och begrepp

Fastighetsförvaltning Enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen ansågs inte ägaren verksam i betydande omfattning utan kapitalvinsten beskattades enbart i inkomstlaget kapital. Ägaren hade ensam (oavlönat) svarat för de löpande arbetsuppgifterna i fastighetsbolaget (administration och bokföring) och beräknade att han lagt ned högst 2,5 timmar per år (!). Men den vinst som uppkom vid aktieförsäljningen berodde enligt Högsta förvaltningsdomstolen till största delen på att värdeutvecklingen på fastigheterna varigt god under en följd av år.

Därmed var inte aktierna kvalificerade.  HFD mål nr 3533-04

Enligt ett par kammarrättsfall ansågs en aktieägare verksam i betydande omfattning trots att verksamheten i företaget enbart avsåg uthyrning av fastighet. Även om aktieägarens arbete endast avsett ett fåtal insatser ansågs dessa varit av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet. Uthyrningen av fastigheten hade dock i dessa båda fall gjorts till andra bolag som ägdes och kontrollerades av aktieägaren.  Kammarrätten i Jönköping mål nr 3648-02 Kammarrätten i Göteborg mål nr 6713-02

I ett senare kammarrättsfall från Jönköping blev utgången den motsatta, dvs aktieägaren ansågs inte verksam i betydande omfattning. Aktieägarens arbetsinsats hade varit liten tidsmässigt och enbart bestått i att skicka ut hyresavier. Övrig verksamhet såsom redovisning, att hitta nya hyresgäster och löpande underhålla hade lagts ut på konsulter respektive på hyresgästerna själva. Den enda byggnation och upphandling av entreprenad som utförts låg mer än fem år tillbaka i tiden då tomten köptes och byggnaden uppfördes.  Kammarrätten i Jönköping, mål nr 2964-03

I Jönköping svänger det, för i ett ytterligare senare rättsfall om fastighetsförvaltning blev aktieägarna betraktade som aktiva. Trots att de inte deltog i driften och i de löpande besluten (en anställd på heltid skötte detta) ansåg kammarrätten att aktieägarna skulle räknas som aktiva eftersom de strategiskt avgörande besluten i bolaget.  Kammarrätten i Jönköping mål nr 2044-2018-06 och 2049-2053-06

Allmänt | 45

Definitioner och begrepp

Styrelsearbete Styrelseledamot inte verksam i betydande omfattning En man gick in som finansiär vid bildandet av ett bolag som etablerade ett antal expansiva klädbutiker. Mannens ägande uppgick till 50% medan övriga aktier ägdes av fyra andra personer som var aktiva i företaget.

Mannen lånade även ut pengar till bolaget, ett lån som senare omvandlades till ett ovillkorat aktieägartillskott.

Mannen sålde efter en tid aktierna till sin fru som samtidigt började arbeta deltid i företaget. Hon öppnade post, passade telefon, packade varor och liknande. Mannen var både under tiden han själv ägde aktierna och under tiden då hans fru ägde aktierna, styrelseledamot och firmatecknare i företaget. Han deltog inte i den dagliga verksamheten men undertecknade avtal för företagets räkning när företaget förvärvade två butikslokaler och en aktiepost i ett annat företag. Han hade dessutom påtagit sig ett borgensåtagande.

Högsta förvaltningsdomstolen berörde inte kvinnans skattemässiga status, man höll uppenbarligen med i bedömningen att kvinnans egna arbetsinsatser inte kunde anses ha så stor betydelse för vinstgenereringen att hon skulle anses vara verksam i betydande omfattning. Det 50-procentiga aktieinnehavet gav visserligen henne ett väsentligt inflytande i företaget men detta faktum ska inte ensamt avgöra den skattemässiga bedömningen, arbetsinsatserna ska också spela in.

Högsta förvaltningsdomstolen koncentrerade sig på mannens arbetsinsatser, dels med tanke på att hans egen skattesituation under sin innehavstid och dels med tanke på den närståendesmitta som han skulle kunna tänkas åsamka sin fru under hennes innehavstid. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en styrelseledamot som inte arbetar kontinuerligt i företaget, inte utan vidare kan anses vara verksam i betydande omfattning. Detta gäller även om han gjort enstaka insatser av stor betydelse, t ex för att skaffa fram en viktig order till företaget.

Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att mannens arbetsinsats inte var av stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Därmed räknas varken mannens tidigare aktieinnehav eller fruns aktieinnehav som kvalificerat enligt de särskilda fåmansreglerna. Därför ska utdelning och kapitalvinst på fruns aktier helt och hållet beskattas enligt reglerna i inkomstslaget kapital och alltså inte enligt de särskilda fåmansreglerna för kvalificerade aktier.

(RÅ 2000 not 164 och 165)

Av ovanstående rättsfall framgår det att en styrelseledamot som inte arbetar kontinuerligt i företaget, inte heller kan anses vara verksam i betydande omfattning såvida det inte finns andra omständigheter som talar för motsatt tolkning. Detta gäller även om styrelseledamoten gjort enstaka insatser av stor betydelse, t ex för att skaffa fram en viktig order till företaget.

46 | Allmänt

Definitioner och begrepp

Övriga fyra delägare i rättsfallet ovan kommer normalt inte heller att anses ha kvalificerade aktier, detta på grund av utomståenderegeln (läs om utomståenderegeln längre fram). 50%-ägaren ansågs ju inte ha kvalificerade aktier och gränsen för utomståenderegeln går vid 30% ägande. Endast om det finns särskilda skäl kommer de fyra övriga ägarna att beskattas enligt reglerna om kvalificerade aktier.

Enligt ett kammarrättsfall ansågs en delägare i ett fåmansföretag (33% av aktierna) som var ensam styrelseledamot och firmatecknare (någon VD fanns inte heller) inte vara verksam i betydande omfattning. Övriga delägare ansågs ha skött den löpande verksamheten.  Kammarrätten i Göteborg mål nr 921-05

Vd, chefer, arbetsledare Aktieägare som är företagets vd och aktieägare som är andra högre befattningshavare anses som regel verksamma i företaget i betydande omfattning. Som högre befattningshavare räknas normalt chefer som är direkt underställda vd. I mindre företag kan även underordnade chefer och andra arbetsledare omfattas.

I vissa företag kan även anställda utan arbetsledande befattningar räknas som verksamma i betydande omfattning. Det gäller om företagets organisation och verksamhet är sådan att en viss persons arbetsinsats har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget.

Det gäller exempelvis verksamheter som drivs gemensamt av delägarna och som bygger på personliga arbetsinsatser, t ex konsultoch kunskapsföretag.

Mindre aktieinnehav Anställda utan ledarbefattning och som endast har en mindre del av aktierna räknas normalt inte som verksamma i betydande omfattning. Med mindre del menas enligt Skatteverket högst 2% av aktierna i företaget. Därmed skulle ett sådant aktieinnehav i fåmansföretaget inte vara kvalificerat. Detta innebär att ägaren inte behöver skatta för utdelning enligt fåmansreglerna.

Om den anställde äger andra värdepapper än aktier, t ex konvertibler, bedöms dessa på samma sätt som aktier.

Kammarrätten i Stockholm 2000-04-28, mål nr 2179-1999: Aktierna i bolaget ägdes av 22 personer (anställda i bolaget). Ägarandelen varierade mellan 0,72% och 7,07% och de tio personer som hade störst ägande hade tillsammans ca 66% av aktierna. Aktierna i bolaget såldes och för en av de tidigare ägarna, Åke, blev det kammarrätten som fick avgöra om kapitalvinsten skulle beskattas enligt fåmansreglerna för kvalificerade aktier eller enligt de vanliga kapitalreglerna. Åke jobbade som kontrolltekniker i bolaget och hade ägt 5,81% av aktierna.

Allmänt | 47

Definitioner och begrepp Kammarrätten konstaterade att Åke inte hade någon arbetsledande befattning, att hans lön bestämdes till följd av fackliga förhandlingar, att bolagets överskott återinvesterades inom bolaget och att den enskilde delägaren inte hade någon möjlighet att själv besluta om sin andel av överskottet. Delägarskapet var inte heller kopplat till kompetensnivån utan många av bolagets anställda hade högre kompetensnivå än delägarna.

Kammarrätten ansåg därmed efter en samlad bedömning att Åke inte skulle anses ha varit verksam i betydande omfattning. Därmed beskattades hela kapitalvinsten enligt reglerna i inkomstslaget kapital.

Bolagsavtal En delägare som genom ett bolagsavtal eller liknande har en möjlighet att få en andel i bolagets kapital eller vinst, räknas normalt som verksam i betydande omfattning oavsett hur liten del av aktierna han äger. 2%-gränsen gäller alltså inte i ett sådant fall.

Ett exempel på detta är rättsfallet RÅ 1993 ref 99 som vi beskrev i avsnittet om det utvidgade fåmansföretagsbegreppet. Även andra än anställda Även en delägare som inte är anställd i företaget kan omfattas av de särskilda fåmansreglerna om utdelning och kapitalvinst. Det gäller om dennes arbetsinsatser för företaget (i någon annan form än anställning) har stor betydelse för vinstgenereringen.

Utomståenderegeln De särskilda fåmansreglerna om utdelning och kapitalvinst gäller inte för någon av bolagets aktieägare om någon eller några utomstående, direkt eller indirekt, äger aktier i betydande omfattning i företaget (minst 30% aktierna brukar man utgå från) och har rätt till utdelning, direkt eller indirekt, motsvarande ägarandelen.

I ett sådant här fall ska aktierna räknas som kvalificerade endast om det finns särskilda skäl.

Läs mer om detta i kapitlet Utomståenderegeln.

48 | Allmänt

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

är en utförlig genomgång av de skatteregler som gäller för fåmansföretag och ägare till fåmansföretag. Boken behandlar bland annat utdelning och kapitalvinst, transaktioner med bolaget, förbjudna lån och uthyrning. En stor del av boken handlar om de möjligheter till skatteplanering som fåmansföretag och fåmansdelägare har.

UR INNEHÅLLET Kjell Sandström

Utdelningsberäkning steg för steg • Löneunderlaget • Aktieägartillskott • Kvalificerade aktier • Kapitalvinstberäkningen steg för steg • Sparat utdelningsutrymme • Skatteplanering för fåmansföretagare • Interna aktieöverlåtelser • Transaktioner med bolaget • Skalbolagsaffärer • Pensionsavsättningar • Utomståenderegeln • Uthyrning till bolaget • Ackumulerad inkomst • Utländska kapitalförsäkringar • 100 basbeloppsregeln • Karensbolag (5/25-bolag) • Låneförbudet

FÖRFATTARNA Ulf Bokelund Svensson

Kjell Sandström arbetar som skatte- och redovisningskonsult med egen verksamhet i Stockholm. Ulf Bokelund Svensson arbetar med skatte- och redovisningsfrågor vid Björn Lundén Information AB.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Fåmansföretag

FÅMANSFÖRETAG

KJELL SANDSTRÖM & ULF BOKELUND SVENSSON

FÅMANS FÖRETAG SKATTEREGLER OCH SKATTEPLANERING NIONDE UPPLAGAN