9789144102375

Sittande barn trender, utmaningar och dynamiskt sittande

Ulrika Myhr

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38661 ISBN 978-91-44-10237-5 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Jan Ragnartz Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

INNEHÅLL

Några inledande ord 7 1 Motorisk utveckling – livsstilsförändringar och dess konsekvenser 9

Användning av kroppen 9 Från sjukdom till inaktivitet 10 Framtidsperspektiv vid inaktivitet 13 I skolan 14 Fysisk självkänsla 16 Faktorer som påverkar motorisk utveckling 19 Kropp 21 Uppgifter att lösa 23 Den fysiska miljön 25 Miljö, motorik, inlärning och social gemenskap 27 Motoriska svårigheter påverkar inlärningen 27 Developmental Coordination Disorder (DCD) 30 Nedsatt grundmotorik på grund av inaktivitet 31 Idrottsungdomar 31 2 Barn som har svårt att sitta stilla 33

Den motoriska kontrollen 34 Barns sittutveckling 35 Fysiska orsaker som påverkar förmågan att sitta stilla 37 Låg muskelspänning 37 Det kinestetiska sinnet – rörelsesinnet 39 Balans 40 Reflexpåverkan 42 © F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

3

Innehåll

3 Vad gör man åt DCD och nedsatt motorisk kontroll? 43

Förståelse och självkännedom 44 Att uppmärksamma problemet och ha gemensamma målsättningar 44 Tips för att lära sig vara uppmärksam – visuella strategier 45 Visuell analog skala 45 Arbetsplatsen 48 Alternativa arbetsställningar – ökad kinestetisk input 50 Visualisering av tid 51 Klassrumsplacering – gruppstorlek 52 Möjlighet att röra sig – fysisk aktivitet 53 Motorisk träning 54 4 Dynamiskt sittande 59

– guide för beställning av skolmöbler Sittande i skolan – så här kan det se ut 59 Är detta ett problem? 60 Naturlig sittposition 61 Ryggkurvatur 61 Hållningsmuskler 62 Test! 62 Myten om en rak rygg 64 Människans spontana val 65 Sittande i skolan – dynamisk växling mellan arbetsställning och vila 66 Sittande dynamisk arbetsställning 67 Bäckenet – navet i sittställningen 67 Balans 69 Stolsitsens höjd 72 Stolsitsens vinkling 72 Stolsitsens djup 73 Ryggstöd 74 Fötternas position 74 Bordets höjd och vinkling 75

4

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

Innehåll

Sittande viloställning 76 Ryggstöd 77 Sammanfattning av riktlinjer för dynamiskt sittande 78 Att beställa skolmöbler 78 Checklista vid beställning av möbler 81 Testa din klass 81 Manual 1. DYNSA: Dynamisk sittställningsanalys av enskilt barn 82 Manual 2. Klassrumsmanual för test av stolshöjd till stolar utan fotstöd 84 Manual 3. Klassrumsmanual för test av stolshöjd till stolar med fotstöd 85 Möblera klassrummet 86 Vanliga frågor 87 5 Till sist 91

Referenser 93

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

5

KAPITEL 2

Barn som har svårt att sitta stilla

I de flesta klasser finns något barn som har svårare med motoriken än sina kamrater. Ofta har barnet svårt att sitta stilla och i klassrummet kanske barnet mer eller mindre ligger ner med överkroppen på bänken eller sitter med underbenen och fötterna invikta under kroppen på stolsitsen och liksom håller ihop hela kroppen så tajt som möjligt. Det finns också andra varianter, barn som ständigt byter position eller gungar på stolen och slingrar benen runt stolsbenen – allt för att inte ramla av stolen! Varför är det så?

Figur 2.1 Observation av barn som ständigt byter position (förlaga från Bille & Brieditis 1984).

Illustration: Jan Ragnartz

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

33

2 Barn som har svårt att sitta stilla

Den motoriska kontrollen Varför sitter inte barnet stilla? Är han eller hon uttråkad eller bråkig? Kan inte barnet sitta? Svaret är oftast att barnet saknar den del av motorisk kontroll som kallas för ”statisk balans”, vilket betyder att det inte kan inta och bibehålla en position under en längre tid. För att förstå var problemet sitter behövs analys och kunskap om motorisk kontroll. Vad är då motorisk kontroll? I begreppet ingår områden som: • reglering av muskelspänning

• stabilitet – hållning och balans • kontroll av rörelser

• utförande av aktiviteter

• perception – förmåga att tolka, uppmärksamma och välja sinnesintryck

• kognitiva funktioner – förmåga att tala, tänka, komma ihåg och planera • interaktion mellan individ, uppgift och miljö.

Det finns många orsaker till att barn inte kan sitta stilla. I den här boken diskuteras några sådana orsaker, och framför allt förklaras de som till stor del är motoriska. För låg automatiskt reglerad muskelspänning påverkar kinestetiska sinnet, statisk balans och koordination. Perceptionssvårigheter tar sig alltid uttryck i kroppen och påverkar förmågan att sitta stilla. En del barn klarar inte av att vara i en stor grupp. Miljön blir för stökig – de tar in för många och fel intryck. Det är svårt för barnet att sålla bort ovidkommande intryck. Då blir de motoriskt oroliga. Om barnet hamnar i en mindre grupp så försvinner ofta problemet. En del barn kan ha svårt att välja bort hörselintryck. I stället för att vara fokuserade på mattetalet så hör de bilen som kör förbi utanför fönstret eller kompisen som knackar med pennan i bänken. Det är som att de ständigt hör dessa ljud för första gången och måste kolla var de kommer ifrån. Därför förlorar de ständigt koncentrationen när de lyssnar efter ljudet eller springer upp för att se vad som står på. Andra barn har svårt att välja bort synintryck. Om de ser något som de blir nyfikna på har de svårt att hämma impulsen att genast gå fram och titta lite närmare. Barn som styrs av visuella intryck verkar inte alls lyssna på tillsägelser – som om de inte hör eller inte bryr sig! Här uppstår ofta tjat och ilska hos den vuxna.

Mera sällan leder det till att barnet ändrar sig och lär sig hämma synintryck och impulsen att röra sig.

34

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2 Barn som har svårt att sitta stilla

Språkstörningar kan döljas av motorisk oro. Vid genomgång av lektionens innehåll kanske barnet inte förstår vad som sägs. Det kan vara svårt för barnet att sätta ord på problemet då han eller hon inte själv förstår eller har förmåga att uttrycka att själva språket är problemet. ”Jag förstår inte” kanske verkligen betyder att barnet inte förstår språket, men kan misstolkas som att barnet är ofokuserat, okoncentrerat eller okunnigt. Barnet hittar strategier för att ”förstå” och därför kan det vara svårt att inse att barnet faktiskt har en språkstörning.

Barn med ADHD har också svårt att sitta stilla – av olika orsaker. Barn som testas för ADHD, men som inte får diagnosen, kan i stället ha motoriska svårigheter. Om barnet har motoriska svårigheter har de ofta funnits med under uppväxten och därför är det bra att förstå hur barn lär sig att sitta självständigt. Det ska vi titta lite närmare på i nästa avsnitt.

Barns sittutveckling Ett nyfött barn ”sitter” dubbelvikt och saknar förmåga att lyfta upp överkroppen mot tyngdkraften. Så småningom kan barnet lyfta huvudet och senare bålen till en upprätt ställning. Lyftet sker med muskler i nacke och rygg; våra hållningsmuskler. Lyftet kräver styrka, men när man väl sitter upp åtgår nästan ingen muskelkraft för att bibehålla positionen. Däremot behöver det lilla barnet lära sig balanskontroll. Utvecklingen av balans kan delas upp i olika steg – vissa sker automatiskt medan andra behöver tränas (Hadders-Algra m.fl. 1998). I sittande lär sig barnen först balans framåt, sedan åt sidan och till sist klarar de att parera fall bakåt. Själva lyftet upp från en helt ”dubbelvikt” position strävar barnet efter automatiskt. Barnet vet också att balansreaktioner är ”riktningsspecifika”; när jag ramlar åt höger behöver jag reagera med muskler i vänster kroppshalva för att återfå jämvikt. Det behöver vi inte lära barnet. Däremot behöver barnet få träna själva utförandet av en jämviktsreaktion. När barnet ska ta en leksak på vänster sida om kroppen behöver musklerna i högra kroppshalvan reagera tillräckligt snabbt och med lagom avvägd kraft. Från början kan det vara svårt och barnet ramlar, men med träning så automatiseras balansen. Efter att barnet lärt sig att ta saker framför sig, kan det sedan ta saker på sidan om sig och till sist kan barnet rotera och ta saker bakom sig.

Efter att barnet lärt sig jämviktsreaktioner i alla riktningar kommer nästa © F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

35

2 Barn som har svårt att sitta stilla

Figur 2.2 Jämviktsreaktioner i sittande utvecklas först framåt, sedan åt sidan och sist bakåt.

Illustration: Jan Ragnartz

steg i balansutvecklingen. Det innebär att barnet även kan balansera vid en kraftig eller hastig förändring av kroppspositionen. Då barnet till exempel får en hastig eller kraftig puff reagerar det inte bara med att försöka skapa jämvikt, utan barnet ökar storleken på sin understödsyta genom att snabbt sätta ut en hand åt sidan. Denna reaktion kallas för en fallskyddsreaktion.

Under utvecklingen behöver barnet få tid och möjlighet att träna olika finjusteringar i balansen. Det lär sig reagera snabbt och med väl avvägd kraft.

Utan balansträning lär sig barnet inte att sitta. En del små barn sitter alltför ofta passivt bakåtlutade i bilstol, babysitter eller i föräldrarnas famn. De sitter då i en viloställning och får svårt att träna balanskontroll. Barnets utveckling är ett samspel mellan dess egna inneboende förmågor, de uppgifter det får och miljön det befinner sig i.

Vid ungefär tre till fyra månaders ålder klarar barnet att lyfta sin kropp mot tyngdkraften och kan sitta rakt eller lite framåtlutat och tränar sin balanskontroll framåt. Vid ungefär åtta månaders ålder kan barnet sitta stadigt på golv och rotera överkroppen och ta något bakom sig. När man väl kan sitta på golv och också ha snabba säkra fallskyddsreaktioner är nästa utmaning att sitta på rörliga underlag, till exempel i en rutschkana eller på en filt som dras av en vuxen. Nacken och hållningsmusklerna behöver då agera som en motvikt till en rörelse framåt eller bakåt, vilken också kan vara kraftfull och hastig. Statisk balans är alltså en förmåga som barnet behöver utveckla genom träning. I nästan varje klass finns det något barn som saknar denna förmåga.

36

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2 Barn som har svårt att sitta stilla Framåt

Stopp

Framåt

Stopp

Figur 2.3 Vid god statisk balans klarar barnet att behålla sittpositionen både när det åker båt på filten och när filten gör ett plötsligt stopp och bromsar rörelsen framåt. Vid nedsatt statisk balans är reaktionerna för långsamma och barnet ramlar. Illustration: Jan Ragnartz

Fysiska orsaker som påverkar förmågan att sitta stilla Det kan ibland vara ett detektivarbete för både barnet och den vuxna att förstå vad som orsakar problemet när barnet inte kan sitta stilla. Om man har uteslutit språkliga, psykiska och andra orsaker är det naturligt att undra om det är motoriska eller perceptuella svårigheter som påverkar barnet. Ofta är det en kombination av båda. Det finns barn som på grund av sin motorik inte kan sitta stilla. Här följer exempel på några sådana orsaker.

LÅG MUSKELSPÄNNING

Många barn som har svårt att sitta stilla eller har låg uthållighet och därför ligger på bänken, har för låg automatiskt reglerad muskelspänning i hållnings­musklerna (Foley 1977). Ibland växlar muskelspänningen mellan låg och hög (Bille & Brieditis 1984). När den automatiska regleringen av muskelspänningen är för låg påverkar det musklernas sinnesorgan, vilka hjälper barnet att känna och uppmärksamma en position eller en rörelse © F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

37

2 Barn som har svårt att sitta stilla

och hur mycket kraft som behövs. Själva muskelarbetet och förnimmelsen av rörelsen är som två sidor av ett mynt; de är helt förknippade med varandra och omöjliga att skilja åt. Varje rörelse börjar och slutar i en hållning eller en position. För att kunna utföra normala rörelser är det nödvändigt med normal aktivitetsnivå i hållningsmusklerna. När muskelaktiviteten är för låg påverkar det barnets koordination (Foley 1998).

Barn med låg muskelspänning orkar inte hålla kroppen upprätt en längre tid. De har nedsatt uthållighet och nedsatt statisk balans. Statisk balans definieras här som ”förmågan att hålla ut i och bevara en given kroppsställning under en viss tidsperiod” (Bille m.fl. 1985).

Figur 2.4 Båda barnen ska försöka hålla armarna rakt sträckta så länge de orkar. Den femåriga flickan till höger har en lugn och avspänd hållning, medan den åttaårige pojken till vänster har en så låg muskelspänning (tonus) i skulderpartiet, att han måste hålla ihop händerna och anstränga sig för att armarna inte ska sjunka ner. Fingrarna är både böjda och översträckta och han ser nästan ut att ha små vågliknande (choreiforma) rörelser i dem. (Förlaga från Bille & Brieditis 1984) Illustration: Jan Ragnartz

38

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2 Barn som har svårt att sitta stilla

Tecken på låg muskelspänning är till exempel: • utslätad ansiktsmimik, öppen mun

• hypermobilitet – barnet står på insidan av foten eller har överböjliga

fingrar

• nedsatt styrka och uthållighet i hållningsmusklerna, till exempel

skuldra och höft

• nedsatt förmåga att avväga kraft – att ta i tillräckligt mycket eller

tillräckligt lite

• nedsatt statisk balans

• nedsatt ”styrka” i signaler från led- och muskelsinne • långsamma jämvikts- och balansreaktioner • nedsatt kroppsuppfattning

• nedsatt koordinationsförmåga.

DET KINESTETISK A SINNET – RÖRELSESINNET

Vi förnimmer våra rörelser även om vi blundar och inte ser rörelsen. Utan att vi tänker på det gör vi en fläta bakom huvudet eller spelar ett instrument och ser på noterna i stället för på fingrarna. Vi känner själva rörelsen, kroppens position samt rörelsens riktning, hastighet och kraft. Musklernas sinnesceller hjälper oss också att känna när vi tappar balansen, så att vi hamnar utanför vår stödyta. Vi parerar automatiskt om vi håller på att ramla. Vid låg muskel­ spänning blir signalerna från sinnesceller i muskler och omkringliggande strukturer otydliga eller ”slöa”; man får minskad feedback från sinnescellerna och känner inte av kroppen och rörelser lika tydligt. Det finns olika namn för dessa sinnesorgan som kan finnas i muskler, leder och senor, men förenklat kallar vi det för det kinestetiska sinnet. Vid påverkan på det kinestetiska sinnet har barnet nedsatt förmåga att känna och uppmärksamma rörelsernas kraft, hastighet och riktning. Det kanske håller i pennan för hårt, är för långsamt när han eller hon ska fånga en boll eller så kanske barnet inte känner att det hamnat lite snett i stolen och det saknar då förmågan att räta upp sig automatiskt. Balansreaktionerna blir långsamma och överdrivna och barnet kan vara rädd för att ramla.

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

39

2 Barn som har svårt att sitta stilla

BALANS

Många barn hittar sätt att kompensera bristen på feedback från det kinestetiska sinnet. Som liten har barnet först använt synen för balanskontroll.

Redan mellan två och tre månader utvecklas en optisk balansreaktion, där barnet strävar efter att hålla ögonen i horisontalläge även om kroppen ändrar läge. Det är vanligt att barn som har nedsatt automatisk muskelspänning och nedsatt förmåga att förnimma sina rörelser, fortsätter att använda nästan enbart synen för att kontrollera rörelser och för att hålla balansen. Synen kan barnet använda först när det har jämvikt, när kroppens tyngdpunkt hamnar ovanför stödytan. I situationer där barn är tvungna att använda det kinestetiska sinnet för att de hamnar utanför sin stödyta, till exempel vid trappgång nerför en trappa, balansgång eller när de åker sparkcykel, då vill de gärna ha handstöd eller undvika själva uppgiften. Man kan säga att barnen blir syndominanta ur balanssynpunkt, vilket innebär att de uppmärksammar synintryck mer än intryck från kroppens andra sinnesorgan. Förutom synen och det kinestetiska sinnet finns det organ i innerörat som hjälper oss att balansera. Balansorganet i innerörat reagerar framför allt på när vi ändrar huvudets position. Olika typer av balansuppgifter kräver olika styrning.

Figur 2.5 Våra olika balansorgan.

Syn: Används när ögonen är horisontella, vi får information om var vi är i rummet och kroppens tyngdpunkt är ovanför stödytan, som i sittande på golvet. Örats balansorgan/vestibularis: används vid lägesförändringar av huvudet: när vi gungar eller hoppar ner från en hög höjd.

Muskelsinnet/kinestetiska sinnet: används för att ”känna” balans när vi hamnar utanför vår stödyta till exempel på ett ojämnt underlag eller när vi går balansgång.

Illustration: Jan Ragnartz

40

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

2 Barn som har svårt att sitta stilla

Som vuxna förlitar vi oss ofta på det kinestetiska sinnet, det vill säga vi känner balans. Vi behöver inte titta ner på fötterna när vi går i skog och mark utan känner fötternas och kroppens position. En tvååring som går i skogen litar fortfarande mycket på synen och försöker hålla ögonen horisontella.

När underlaget i skogen är ojämnt hamnar ögonen snett. Barnet känner att det tippar åt sidan men är inte tillräckligt snabbt för att med hjälp av det kinestetiska sinnet parera ojämnheten och hålla balansen. Barnet ramlar!

När barnet får träna att gå på ojämn mark tränar det upp hastigheten i sin balansreaktion och snart är det inte ett problem att gå i skogen. Barnet kanske till och med börjar springa över tuvor i skogen, vilket gör de vuxna lite rädda att barnet ska ramla, men på så sätt testar det hela tiden sin förmåga och flyttar fram sin bästa nivå. Om barnet aldrig får träna detta så utvecklas inte balansen. Hållningsmusklerna i ryggen skapar stabilitet och utgör en slags broms när vi rör armar och ben. Om vi kliver ner från en höjd, bromsar rygg och ”stå kvar-benet” rörelsen framåt. Om man sparkar en boll behöver ”ståbenet” hålla emot och agera broms medan ”sparkbenet” rör sig framåt. När

Figur 2.6 Barn med låg automatisk muskelspänning i hållningsmuskulaturen saknar ofta broms i rörelsen, vilket kan leda till att maten spiller över tallrikskanten eller glaset. Illustration: Jan Ragnartz

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

41

2 Barn som har svårt att sitta stilla

jag sitter och skriver ska handled och fingrar röra sig medan axel, skuldra och rygg skapar mothåll och stabilitet till handens rörelser. När jag äter mat ska jag bromsa rörelsen och lyfta upp maten innan den når kanten på tallriken.

Vissa barn med låg muskelspänning saknar denna förmåga till broms och stabilitet. För dem blir det svårt att röra armarna och benen koordinerat, eftersom stabiliteten i kroppen är nedsatt.

REFLEXPÅVERK AN

Under spädbarnstiden förekommer vid olika tidpunkter olika nedärvda reflexer. Många av dem styrs från nacken och de är ibland sammanlänkade med ögonmotoriken och ibland med armar och ben (Shumway-Cook & Woollacott 1995). Reflexerna blir efter en tid integrerade i vår motorik och vi hämmar dem utan att tänka på det. De kan ibland visa sig om vi är trötta eller om vi behöver en reflex för att fördela muskelkraft till olika kroppsdelar.

Barn med omogen motorik har ibland kvar primitiva reflexer. En vanligt förekommande reflex är den asymmetriska toniska nackreflexen, ATNR, som innebär att en huvudvridning åt vänster ger en sträckning av armar och ben på vänster sida och en böjning av armar och ben på höger sida. En vridning av nacken åt höger ger motsatt reaktion. Barn som har kvar rester av ATNR kan omedvetet slänga ut en arm, som träffar en kompis utan att det är meningen. I en studie av barn med svåra motoriska funktionsnedsättningar kunde man konstatera att reflexpåverkan försvann vid en god sittande arbetsställning medan den syntes tydligt vid en dålig arbetsställning (Myhr & von Wendt 1990). Om man är medveten om en reflex kan man också hämma den.

42

© F ö rfa t t ar e n oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

Ulrika Myhr är leg. sjukgymnast MSc och verksam som fysioterapeut för barn vid Learn to Move och MIRA barnfysioterapi.

Sittande barn

Barns ökande stillasittande ger hälsoproblem som övervikt, inaktivitet och depression och det finns motoriskt oroliga barn som inte kan sitta stilla. Dåliga möbler påverkar barnets hälsa negativt medan en god arbetsmiljö är en grund för lärande.

Sittande barn tar upp högaktuella ämnen som stillasittande, sittergonomi och koppling mellan barns fysiska och psykiska hälsa. Du får här: • Förståelse för fetma, inaktivitet, bristande motorisk utveckling och psykisk ohälsa • Kunskap om faktorer som påverkar barns motoriska utveckling • Strategier att hjälpa barn med motorisk oro i klassrummet • Kunskap om fysisk självkänsla • Hjälp att göra beställning av skolmöbler.

Boken riktar sig till dig som arbetar med barn inom skola, hälsovård eller socialtjänst.

Art.nr 38661

www.studentlitteratur.se