9789144085739 by Smakprov Media AB

Hilmar Thór Hilmarsson

Hilmar Thór Hilmarsson, psykolog och psykoterapeut, har samlat sina erfarenheter från den egna verksamheten som konsult, handledare och lärare på universitetet och som ledare för olika projekt.

Vi som är professionella inom vård, omsorg, skola och socialt arbete möter dagligen människor i samtal som har stort behov av vår hjälp så att de kan hantera sitt problem eller genomföra sin förändring. Hjälpande Samtal utgår från grundforskning om samtal och visar hur du på ett enkelt och effektivt sätt kan samtala så att du ger hjälp där du skapar motivation för medverkan i åtgärder. Bokens stora styrka är att visa vad som är enkelt och effektivt med utgångspunkt i den kunskap vi har om samtal i dag. Det är två saker du ska inrikta dig på: Skapa en god relation. Den senaste forskningen visar att känslosmitta mellan människor är ett starkt fenomen. När du möter en klient som har ett problem så är klienten i ett negativt känslomässigt läge. Du behöver vända det så att klienten blir trygg med dig för först då är klienten inriktad på kontakt, samarbete och lösningar. Det gör du genom att samtala från ett positivt känslomässigt tillstånd där du visar en mängd icke-verbala signaler av lugn, trygghet och vänlighet. Håll en effektiv struktur med grund i forskning om systematisk problemlösning. Inrikta dig på tre steg: Nuläget – Vad är problemet? Önskeläget – Vad vill du för att hantera ditt problem så att det blir bättre? Handlingsläget – Vad kan du göra så att det blir bättre? När du möter känslomässigt motstånd så Förstår du och bekräftar, sedan Frågar du vidare så att klienten själv tänker, känner efter och medverkar. Boken har en genomgång med tydliga instruktioner till hur du kan samtala med metoden Hjälpande Samtal. Dessutom finns det ett stort antal exempel på dialoger så att du kan ta till dig metoden. Art.nr 37187

| Hjälpande samtal – positiv motivation

Hjälpande samtal – positiv motivation

Hjälpande samtal

– positiv motivation Hilmar Thór Hilmarsson

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08573-9_01_omslag.indd 1

2014-05-07 13:47

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37187 ISBN 978-91-44-08573-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Illustrationer: Ingrid Fröhlich Omslagslayout: Anna Åström Omslagsbilder: Sunny_baby, Nataleana/shutterstock.com Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2014

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 2

2014-05-19 09:58

INNEHÅLL

Förord 11 Del I

INTRODUK TION HJÄLPANDE SAMTAL

K apitel 1

Hjälpande Samtal 15

Du samtalar genom korta, enkla, effektiva samtal för att skapa motivation Vad är Hjälpande Samtal? 17 Styrkan i metoden är dess enkelhet – tre naturliga steg 20 Samtala på ett enkelt sätt – struktur och relation som skapar positiv motivation 27 Håll strukturen genom tre steg i problemlösning 27 Skapa en god relation som skapar samarbete 29 Hjälpande samtal vid problem – kortare samtal 31 Hjälpande samtal vid en förändring – längre samtal 32 Vilka yrkesgrupper kan använda hjälpande samtal? 37 För vilka grupper människor är metoden lämplig? 39 Vilka mål finns det för hjälpande samtal? 41 Skillnader mellan Hjälpande Samtal och andra samtalsmetoder 43 Tillbakablick – sammanfattning 48 Referenser 48

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 3

2014-05-19 09:58

Innehåll K apitel 2

Struktur 53

Du håller tre steg i samtalet som får klienten att vilja ta tag i sitt problem Strukturen i Hjälpande Samtal 55 Hjälpande samtal – öva på samtal så blir du bättre 62 Utvärdering av samtal – fyra nivåer 64 Tillbakablick – sammanfattning 68 Referenser 69 K apitel 3

Relation 73

Du skapar samarbete genom en arbetsallians Relationen i Hjälpande Samtal 75 Empati utvecklar klienten genom en god känslohantering 82 Det professionella sättet att läsa av affekter – en systematisk metod 93 Tillbakablick – sammanfattning 98 Referenser 99 K apitel 4

Följsamhet 103

Du samtalar så att det passar klientens behov Följsamhet – möter du en klient som är säker, osäker eller gör motstånd? 105 Säker klient – lätt samtal, enkelt att hålla de tre stegen i systematisk positiv problemlösning 108 Osäker klient – lite svårare samtal, längre tid för att hålla de tre stegen i systematisk positiv problemlösning 110 Klient som gör motstånd – svårt samtal, lång tid för att hålla de tre stegen i systematisk positiv problemlösning 112 Anpassa dig till klientens behov – säker, osäker och med motstånd 114 Tillbakablick 115 Referenser 116

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 4

2014-05-19 09:58

Innehåll Del II AT T HÅLLA EN STRUK TUR OCH SK APA EN GOD RELATION SOM FÅR KLIENTEN AT T VIL JA LÖSA SIT T PROBLEM K apitel 5

Hjälpande Samtal – Nuläget 119

Din uppgift är att aktivt ta reda på vad problemet är och sammanfatta det Relationen i Nuläget – ge stöd så att klienten berättar om problemet på ett öppet sätt 121 Struktur i Nuläget – ta reda på vad problemet är 122 Empatins och etikens hörnstenar i första steget 133 Tillbakablick 134 Referenser 134 K apitel 6

Hjälpande Samtal – Önskeläget 137

Din uppgift är att komma fram till vad klienten vill när det är bättre – sätta mål Relationen i Önskeläget – skapa en medverkan kring beslut 139 Strukturen i Önskeläget – du får klienten att komma fram till vad klienten vill 140 Empatins och etikens hörnstenar i andra steget 150 Tillbakablick 150 Referenser 151 K apitel 7

Hjälpande Samtal – Handlingsläget 153

Din uppgift är att hjälpa klienten att komma fram till vad klienten kan GÖRA och skapa en handlingsplan så att klienten lyckas Relationen i Handlingsläget – håll en lösningsfokusering 155 Strukturen i Handlingsläget – vad klienten kan göra för att det ska bli bättre 156 Empatins och etikens hörnstenar i tredje steget 161 Tillbakablick 162 Referenser 162

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 5

2014-05-19 09:58

Innehåll K apitel 8

Hjälpande Samtal – relation 165

Din uppgift är att skapa en god relation genom att medvetet samtala utifrån ett positivt känslomässigt tillstånd Skapa en god relation där det känns tryggt 167 Locka fram det positiva tillståndet av trygghet genom ditt kroppsspråk 172 Ett positivt tillstånd av trygghet – lättare att hantera svårigheter genom empati 181 Empati och affektiv resonans – du känner klientens känslor inom dig 181 Den empatiska väggen – du känner lagom så att du inte blir känslosmittad 184 Negativ känslosmitta – du tappar förmåga att leda samtalet 188 Positivt tillstånd av trygghet – du kan söka kontakt på ett icke-hotande sätt 192 Positivt tillstånd av trygghet – du kan lugna ner genom att överföra din känsla till klienten 193 Tillbakablick 197 Referenser 197 Del III SÄKER KLIENT – ENKLA SAMTAL SOM TAR KORT TID K apitel 9

Nuläget – en säker klient 205

Vad är problemet? Klienten är självsäker och behöver berätta om sitt problem. Din uppgift är att visa att du förstår det genom att ställa någon enstaka fråga, lyssna och sedan sammanfatta problemet direkt Känn igen klienter som är säkra 207 Skapa en god relation genom engagemang inför problemet 207 Du håller en god struktur – kom fram till vad problemet är snabbt 209 Exempel på samtal – en säker klient i Nuläget 212 Tillbakablick 217 Referenser 217

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 6

2014-05-19 09:58

Innehåll K apitel 10

Önskeläget – en säker klient 219

Klienten är säker och har lätt att komma fram till hur det ska vara när det är bättre. Din uppgift är att direkt fråga vad klienten vill för att hantera sitt problem Känn igen klienter som är säkra inför ett beslut 221 Skapa en god relation genom engagemang inför beslutet 222 Håll en god struktur – skapa medverkan och kom fram till vad klienten vill – sätt mål 224 Exempel på samtal – en säker klient i Önskeläget 231 Tillbakablick 234 Referenser 234 K apitel 11

Handlingsläget – en säker klient 235

Klienten är självsäker och kan själv komma fram till vad som kan göras för att det ska bli bättre Känn igen klienter som är säkra inför att hitta alternativ 237 Skapa en god relation genom engagemang och hitta många lösningar 237 Håll strukturen – din uppgift är att ställa frågor så klienten själv hittar lösningar 239 Exempel på samtal – säker klient i Handlingsläget 245 Tillbakablick 249 Referenser 249

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 7

2014-05-19 09:58

Innehåll Del IV EN OSÄKER KLIENT – LITE SVÅRARE SAMTAL SOM TAR LÄNGRE TID K apitel 12

Nuläget – en osäker klient 253

Vad är problemet? Klienten är osäker/omedveten och berättar om problemet på ett otydligt sätt. Din uppgift är ta reda på vad problemet är och göra det tydligt Känn igen klienter som är osäkra 255 Skapa en god relation genom att skapa trygghet i att utforska problemet 256 Struktur – din uppgift är att skapa tydlighet i en otydlig berättelse 258 Exempel på samtal – osäker klient i Nuläget 272 Tillbakablick 282 Referenser 282 K apitel 13

Önskeläget – en osäker klient 283

Vad vill du? Klienten är osäker inför sitt beslut och behöver stöd inför det – ta ett litet steg mot nästa höjd i stället för att klättra långt borta i bergen Känn igen klienter som är osäkra inför ett beslut 286 Skapa en god relation genom trygghet inför beslutet 288 Håll en god struktur för osäker klient genom att förstå vad som hindrar och hitta en väg runt hindret 290 Exempel på samtal – osäker klient i Önskeläget 297 Tillbakablick 303 Referenser 304 K apitel 14

Handlingsläget – en osäker klient 305

Vad kan du göra så att det blir bättre? Klienten är osäker och behöver råd/stöd i att hitta alternativ och sedan själv välja vad som ska göras Känn igen klienter som är osäkra på att själva hitta lösningar 308 Skapa en god relation genom att skapa trygghet inför det som kan göras 309

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 8

2014-05-19 09:58

Innehåll

Håll strukturen – din uppgift är att ge alternativ så att klienten kan välja själv 314 Exempel på samtal – en osäker klient i Handlingsläget 328 Tillbakablick 332 Referenser 333 Del V KLIENTEN GÖR MOTSTÅND – SVÅRA SAMTAL SOM TAR LÅNG TID K apitel 15

Nuläget – klient som gör motstånd 337

Vad är problemet? Klienten behöver att du lugnar ner, skapar samarbete och att du tydligt utmanar klienten att se problemet som lösbart Skapa en god relation genom medkänsla så att klienten samarbetar i att se problemet 340 Håll strukturen där din uppgift är att få ihop klientens lösa problembitar till ett sammanhängande pussel 346 Exempel på samtal – klienten gör motstånd i Nuläget 353 Tillbakablick 362 Referenser 362 K apitel 16

Önskeläget – klient som gör motstånd 365

Vad vill du? Klienten har svårigheter med beslutet och du behöver hitta en stig av mening genom känslor och behov Känn igen klienter som gör motstånd mot ett beslut 367 Skapa en god relation genom medkänsla inför beslutet 368 Struktur – lyssna bakom orden och hör behov som leder till beslut 372 Exempel på samtal – motstånd mot beslutet i Önskeläget 382 Tillbakablick 387 Referenser 387

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 9

2014-05-19 09:58

Innehåll K apitel 17

Handlingsläget – klient som gör motstånd 389

Vad kan du göra så det blir bättre? Klienten mår dåligt – gör motstånd, tror inte på möjligheter att göra något så att det blir bättre och du behöver hjälpa klienten att tro på sin förmåga Känn igen klienter som gör motstånd mot lösningar 391 Skapa en god relation genom medkänsla och få klienten att tro på sin förmåga att handla 392 Håll strukturen genom ”Förstå” och ”Frågor” – dansa i samtalet 396 Exempel på samtal – klienten gör motstånd vid Handlingsläget 403 Tillbakablick 409 Referenser 409 Del VI AVSLUTNING K apitel 18

Tillbakablick – Hjälpande Samtal 413

Lita på den goda känslan inom dig och enkelheten i strukturen Strukturen i Hjälpande Samtal 414 Relationen i Hjälpande Samtal 418 Var medvetet närvarande – var följsam och anpassa ditt bemötande utifrån klientens behov 421 Referenser 424

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 10

2014-05-19 09:58

FÖRORD

Vi behöver tro på att vi kan mötas människa till människa i professionella samtal genom att följa en enkel struktur för problemlösning och genom att vi kan samtala på ett positivt sätt med ett öppet hjärta där vi har ett empatiskt förhållningsätt till andra. Vi behöver varandra som människor för när det är svårt så kan ett gott samtal lindra, skapa läkning och göra så att den vi möter själv hanterar sin svårighet. Genom att skriva denna bok så är min största förhoppning att vi tillsammans kan ta tillbaka det goda samtalet, att det skapas plats för det i arbetsvardagen. Att beslutsfattare kan se att sådana här samtal är effektiva för det finns i dag ett tydligt forskningsstöd för effektivitet av samtal. Min önskan är också att vi professionella får självförtroende där vi litar på att det vi gör kan hjälpa andra genom att utgå från enkla och effektiva metoder. LÄSTIPS

Boken är omfattande med en mängd forskningsexempel, instruktioner och exempel på dialoger. Eftersom boken både är en bok för professionella och en lärobok för samtal så upprepas delar av texten för att varje del i boken ska kunna läsas separat. Därför kan du läsa boken så här: Läs gärna del I, introduktion, som ett sätt att bekanta dig med Hjälpande Samtal. I dessa fyra första kapitel får du en grundläggande orientering. När du ska börja använda metoden i samtal så kan du läsa del II som handlar om hur du kan använda metoden. Då får du en genomgång av hur du kan hålla en struktur genom en positiv problemlösning i tre steg i samtal: © F ö rfattaren o c h S tu d entlitteratur

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 11

2014-05-19 09:58

Förord

Nuläget: Vad är problemet? Önskeläget: Vad vill du? Handlingsläget: Vad kan du göra? Du får också en genomgång av hur du kan skapa en god relation genom din lugna, trygga vänlighet. Du får även bekanta dig med tre olika slags klienter där du samtalar på olika sätt – den säkra, den osäkra och klienten som gör motstånd. Del III handlar om den säkra klienten, del IV om den osäkra klienten och del V handlar om klienter som gör motstånd. I dessa delar får du fördjupande instruktioner om hur du kan samtala, där du får en mängd exempel både på forskning och dialoger. Dessa delar kan du antingen använda som fördjupningsdelar där du lär dig specifika metoder eller så kan du läsa dessa delar när du hamnar i svårigheter i samtal. Del VI är en kort tillbakablick av hela boken. Här får du en tydlig påminnelse om att tro på din förmåga och skapa ett möte med en annan människa som fungerar. Samtala på ett fast men ändå mycket flexibelt sätt där du litar på de tre stegen i problemlösning och att samtala med en positiv känsla inom dig så att du skapar en god relation. Så väl mött i samtal – hoppas du får mer självförtroende av att läsa boken och att du känner att du faktiskt kan, så att du kan ge människor hjälp till att hjälpa sig själva genom samtal. Östersund i maj 2014 Hilmar Hilmarsson

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 12

2014-05-19 09:58

K APITEL 2

STRUKTUR Du h책ller tre steg i samtalet som f책r klienten att vilja ta tag i sitt problem

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 53

2014-05-19 09:58

STRUK TUR SOM SK APAR POSITIV MOTIVATION

Du håller en god struktur, de tre stegen i samtalet – tre uppgifter – som omvandlar ett negativt problem till en positiv motivation där man vill genomföra lösningen i handling. Dessa steg bygger på positiv systema tisk problemlösning. Hjälpande Samtal bygger på grundforskning om samtal där effekter av utbildning visar att för en mängd olika yrkesgrupper är det effektivt att lära sig samtalsmetodik (Daniels, 2003). Utbildning i samtal kan ge effekter i möte med klienter (Haskard-Zolnierek & DiMatteo, 2009) när utbildningen sker med hög kvalité där man syftar till att effekter av utbildningen ska generaliseras till verkliga möten med klienter. Hjälpande Samtal är också en del av den positiva psykologin som utgår från det friska inom människor för att skapa förändringar och har en tydlig lösningsfokusering. Sådana metoder får människor att öka sitt välmående och som en följd av det minskar negativa symtom (Sin & Lyubomirsky, 2009). När du lär dig metoden Hjälpande Samtal så rekommenderas du att träna på de mindre delarna i samtalet som att lyssna och fråga men också att hålla den övergripande strukturen i systematisk problemlös ning där du samtalar med övergripande uppgifter. Vid utvärdering av samtalsutbildningar så sker det ofta genom fyra nivåer – där de första två handlar om att man är nöjd med utbildningen och får mer kunskap. De två senare nivåerna handlar om överföring, generalisering av samtalsfärdigheter till verkliga situationer och att det blir en effekt av utbildningen där man får en bättre förmåga att påverka klienter så att de ändrar beteende. Det behövs mer forskning inom området, men utbildning i samtalsmetoder som siktar på att det ska ske en överföring av färdigheter till verkliga samtal där klienter ändrar beteende visar lovande resultat.

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 54

2014-05-19 09:58

2 Struktur

Strukturen i Hjälpande Samtal bygger på att aktivt ta tag i problem. I din vardag så möter du klienter som har en mängd olika bekymmer, svårigheter och problem. Du kan antingen kan inta en positiv attityd till problemen och göra något åt dem eller så kan du använda en undvikande strategi för att hantera problemen. I en studie av lärares förmåga att hantera stress så återkommer att positiva hanteringsstrategier som innefattar ett positivt närmande till problemet, uppgiftsstrategier och problemlösning ger en hög förmåga att fungera, medan undvikande strategier ger höga stressnivåer som förknippas med utbrändhet (Antoniou, Ploumpi & Ntalla, 2013, s. 349). Det är det här positiva förhållningssättet till problem som vi utgår från när vi håller en struktur i samtal som löser ett problem där vi aktivt tar tag i det. Du använder ofta en struktur för att lösa ett problem på ett positivt sätt. Här kommer ett exempel från vardagen i att hantera en svårighet: Ditt problem är att du inte hittar en parkeringsplats. Du konstaterar att du vill parkera bilen nära butiken för du kommer att handla något som är tungt. Du tänker igenom de alternativ du har. Du hittar den bästa lösningen och sedan genomför du den genom att handla. När vi är effektiva i att lösa vardagsproblem så är grunden för detta att vi uppfattar hur det är, det vill säga problemet, och sedan tar vi ställning för hur vi vill att det ska vara – vad vi önskar för att det ska bli bättre. Sedan gör vi det som behövs för att det ska bli bättre. Så här ser strukturen ut:

DEL I

Strukturen i Hjälpande Samtal

Du utgår från hur det är … går till hur du vill att det ska vara när det är bättre … sedan kommer du fram till hur du ska göra så att det blir bättre. Det här är tre naturliga steg i systematisk positiv problemlösning. Det är den här strukturen som är grunden för Hjälpande Samtal. Då samtalar man med tre steg i samtalet där man i varje steg har en uppgift. I början av samtalet tar du reda på problemet – hur det är. Då hjälper du också den du möter att skapa ordning i den berättelse som finns så att problemet blir tydligt och lösbart. Sedan i mitten av samtalet ställer du frågor så att klienten fattar ett beslut – om hur han/hon vill att det ska vara så att det

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 55

2014-05-19 09:58

DEL I

Del I Introduktion Hjälpande Samtal

blir bättre. Därigenom kommer man fram till ett inriktningsmål – vad ska vi jobba mot i samtalet. Till slut avslutar du samtalet med att komma fram till det som behövs göras för att det ska bli bättre. Du försöker snabbt ringa in problemet och skapa ansvar. Sedan ägnar du större tid åt att komma fram till vad klienten vill för att det ska bli bättre, och vad klienten kan göra för att det ska bli bättre. Det är dessa steg som skapar verklig motivation där klienten gör något åt sitt problem. Här är en översikt över stegen och du uppgifter du har i varje steg: NULÄGET – VAD ÄR PROBLEMET?

ÖNSKELÄGET – VAD VILL DU?

HANDLINGSLÄGET – VAD K AN DU GÖRA?

Uppgift: Ta reda på vad problemet är och sammanfatta problemet som lösbart.

Uppgift: Fråga vad klienten vill och sätt ett inriktningsmål för samtalet – vad ska vi arbeta mot.

Uppgift: Hitta lösningar med klienten och låta klienten själv välja vad han/hon vill göra för att det ska bli bättre. Skapa stöd genom en tydlig handlingsplan så att klienten lyckas.

I samtalet inriktar du dig på en positiv lösningsfokusering – vad vill och kan klienten göra för att det ska bli bättre. Därmed skapar du positiv motivation. Det är stor skillnad på detta och många professionella samtal som fastnar i problemet och gör det värre i stället för att hitta fokus mot det bättre. 1. NULÄGET: VAD ÄR PROBLEMET?

Börja på ett positivt sätt. Du skapar samarbete genom att presentera dig trevligt och sätta ett mål för vad ni ska prata om i samtalet. En sådan tydlig inledning ökar sannolikheten för att klinten ska få förtroende för dig och öppet berätta om sitt problem. Ta reda på vad problemet är genom att ställa frågor, lyssna in fakta – uppgifter om problemet, känsla – det personliga inför problemet och orsak till problemet eftersom dessa områden täcker den information du behöver. Sedan sammanfattar du problemet på ett sådant sätt att det är lösbart; det 56

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 56

2014-05-19 09:58

går att göra något åt problemet. Genom sammanfattningen ger du klienten ansvar för sitt problem – det här är det du behöver ta tag i. I positiv systematisk problemlösning är första steget att ringa in problemet. Du skapar positiv motivation genom att få klienten att inse: ”Det här behöver jag ta tag i.”

DEL I

2 Struktur

2. ÖNSKELÄGET: VAD VILL DU FÖR AT T HANTERA DIT T PROBLEM DÄR DET BLIR BÄT TRE?

Här släpper du problemet och får klienten att bestämma sig för vad han/ hon vill för att hantera problemet och komma framåt där det blir bättre. Du sammanfattar beslutet som ett inriktningsmål – det här ska vi arbeta mot i samtalet för att uppnå ett resultat. I systematisk problemlösning är andra steget att få klienten att komma fram till vad han/hon vill. Du skapar positiv motivation genom att få klienten att vilja medverka i åtgärder och komma fram till: ”Så här skulle jag vilja att det var”, ”Det här önskar jag skulle hända för att det ska bli bättre.” 3. HANDLINGSLÄGET: VAD K AN DU GÖRA FÖR AT T DET SK A BLI BÄT TRE?

Du och klienten tar tillsammans fram alternativ till vad som kan göras för att det ska bli bättre. Du börjar alltid med att fråga efter klientens förslag. Har inte klienten förslag så kan du också ge alternativ till vad som kan göras. Sedan är du noga med att det är klienten som själv bestämmer vad han/hon vill göra. Du ger också klienten stöd genom att gå igenom handlingsplanen så att klienten är trygg med vad som ska göras, när det ska ske och hur det följs upp. Då får du också klienten att tro på sin förmåga att lyckas hantera problemet och nå sitt mål. I systematisk problemlösning är tredje steget att ta fram alternativ och skapa en handlingsplan – där klienten själv har valt det han/hon vill göra för att det ska bli bättre. Du har skapat positiv motivation när du fått klienten att tro på sin förmåga: ”Det här gör jag – jag vet att jag klarar det och när jag gör det så blir det bättre.”

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 57

2014-05-19 09:58

DEL I

Del I Introduktion Hjälpande Samtal

Varje steg i Hjälpande Samtal är som att besöka ett separat rum där du har olika uppgifter. Du kan se de här stegen som olika rum som man besöker där de olika rummen är helt åtskilda från varandra – men det finns en ordning mellan dem där du behöver passera varje rum för att komma till nästa. Det vanligaste är att man först går igenom Nuläget, sedan Önskeläget och till sist Handlingsläget. Det förekommer också att man går fram och tillbaka mellan de olika stegen för att avsluta i Handlingsläget och hitta det man kan göra så att det blir bättre. Du kan därmed gå fram och tillbaka mellan de olika stegen – men det viktiga är att alltid ta alla tre steg eftersom de skapar en positiv systematisk problemlösning där man går från problem till hur man vill att det ska vara, och sedan till att göra något åt problemet så att det blir bättre. Håll strukturen med de tre stegen i Hjälpande Samtal för då skapar du positiv motivation. Du kan gå fram och tillbaka mellan de tre stegen – men du avslutar alltid med att komma fram till vad klienten vill göra.

Låt oss nu se den forskning som finns om att utbilda i samtal som ligger bakom den här strukturen. STRUK TUREN BYGGER PÅ VÄRDERINGAR FRÅN POSITIV PSYKOLOGI OCH LÖSNINGSFOKUSERING

I Hjälpande Samtal samtalar vi med en struktur som bygger på systematisk positiv problemlösning. Vanlig problemlösning bygger på att hitta lösningar på ett problem från ett negativt perpektiv – tyvärr så blir ofta lösningarna negativa där man undviker problemet. Om klienten är nedstämd och inte orkar med något så handlar lösningar ofta om att sluta vara nedstämd, minska ner på grubblande, undvika att fastna framför teven. Ett annat sätt att uttrycka detta är att man söker lösningar som gör att man rör sig tillbaka till problemet. Systematisk positiv problemlösning bygger på att hitta lösningar från ett positivt perspektiv – vad vill man när det är bättre, när det fungerar – då blir ofta lösningarna positiva. Är klienten nedstämd så frågar man klienten vad han vill, och när man kommer fram till att klienten vill må bra, så söker man 58

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 58

2014-05-19 09:58

lösningar utifrån detta positiva perspektiv. De lösningar som man kommer fram till gör att man hanterar problemet på ett effektivt sätt där det blir bättre. Ett annat sätt att uttrycka detta är att söker lösningar som gör att man rör sig mot att det ska bli bättre.

DEL I

2 Struktur

I Hjälpande Samtal så söker du inte lösningar utifrån det negativa problemet – utan från det positiva i hur du vill att det ska vara. Då kommer lösningarna också att skapa möjligheter till att det ska bli bättre.

Det här att söka lösningar från det positiva brukar kallas för att ha en lösningsfokusering där man vill förstå problemet, men släppa det för att sedan komma vidare i samtalet och ta reda på vad klienten vill, för att sedan hitta lösningar som bygger på vad man kan göra för att nå dit man vill. Samma tema återfinns inom lösningsfokuserade samtal, vägledande samtal, eller coachande samtal som är effektiva metoder för hantera problem eller skapa medverkan i förändring. Corcoran och Pillai (2009, s. 234–242) och Kim (2008, s. 107) fann att metoden lösningsfokuserade samtal behöver mer forskning men inom specifika områden som exempelvis när klienten själv har egna problem så ger metoden ett resultat. Cooper, Watson & Hölldampf (2010) gör en omfattande granskning av humanistiska terapier, psykologisk vägledning som en behandlingsmetod inom en mängd olika områden när det gäller psykologiska problem, men även när det gäller möten mellan lärare och elev eller när det gäller föräldraskap och ledarskap, och slutsatsen är att metoden har en mycket bred tillämpning inom en mängd olika områden med goda resultat. Grant m.fl. (2010, s. 13–28) går igenom de studier av coachning som har publicerats och de fann att det under senare år har gjorts flera experimentella studier som visar effektiviteten av metoden. Ett exempel på detta är en studie av Grant (2003, s. 253) som visar att coachning kan användas med gott resultat för att öka klientens välmående, mentala hälsa och förmåga att nå livsmål. När man samtalar med ett positiv lösningsfokuserat förhållningssätt så samtalar man med de värderingar som återfinns inom positiv psykologi. Samtalet bygger på ett stödjande förhållningssätt där man i samtalet är jämlik och där man lockar fram klientens egna resurser och har tilltro till © F ö rfattaren o c h S tu d entlitteratur

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 59

2014-05-19 09:58

DEL I

Del I Introduktion Hjälpande Samtal

klientens förmåga att växa och utvecklas (Whitworth, Kimsey-House, & Sandahl, 1998). När samtalet sker genom att skapa stöd och locka fram klientens förmågor då återfinns fem tydliga teman för det lösningsfokuserade arbetssättet som ofta återfinns inom psykologisk coaching (Grant, 2011, s. 100–101). • En syn på att ha problem som innebär att man behöver lära sig att

hantera dem – få ny kunskap, färdigheter – och inte som ett tecken på patologi. Människor som har problem ses inte i ett patologiskt perspektiv där vi letar efter diagnoser eller dysfunktionalitet, utan människor som har problem har en begränsad beteendemässig förmåga att hantera det som händer det. • Framtidsorientering där man söker efter vad man kan göra för att det ska bli bättre. Tyngden ligger mera på framtiden där man fokuserar på vad klienten vill ska hända. Det förflutna och nuet ses som källor till resurser som går att använda för att skapa en bättre framtid. Det förflutna – det som hänt – är inte alltid en orsak till det som händer nu. • Fokus på att hitta lösningar och att frigöra sig från problemet. I samtalet så försöker man inte förstå problemets sjukdomsorsaker – vad är det för fel på personen – utan man förstår problemet och släpper det för att sedan hitta lösningar där det blir bättre. • Fokus på ett ”Beslut” eller ”Mål” för vad klienten vill jobba mot i samtalet där man fokuserar på vad klienten vill uppnå för att det ska bli bättre. Sedan hjälper man klienten att hitta sitt beslut – vad vill jag, och sitt mål – vad vill jag uppnå, för att sedan skapa en handlingsplan där man omsätter lösningar i handling för att klienten ska nå sitt mål. Dessa handlingar utvärderas sedan för att klienten ska lära sig bästa sättet att nå sitt mål. • Aktivering av klientens resurser. Den som leder samtalet hjälper klienten att se och använda sina egna förmågor på ett aktivt sätt och även att få klienten att upptäcka det stöd som finns i omgivningen. Klienten är ofta omedveten om sina förmågor och om tillgången till stöd.

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 60

2014-05-19 09:58

Om du ser tillbaka på dessa punkter så återkommer tydligt temat att öka det friska och inte minska det sjuka – som kännetecknar samtal för terapier och behandling. Därmed finns det en positiv syn på människors förmåga att hantera sina problem, och sin förändring där vi i samtalet ger vi dem aktivt stöd i att komma i kontakt med deras förmåga.

DEL I

2 Struktur

STRUK TUREN VILAR PÅ UT VÄRDERINGAR AV SAMTALSUTBILDNINGAR

Strukturen i Hjälpande Samtal har sin grund på utvärderingar av samtal där utbildning i samtal med ett specifikt fokus ger ett resultat i möte med den verkliga klienten. Sådana utbildningar bygger på en tydlig struktur. Låt oss först se de belägg som finns på att man blir bättre genom att gå en samtalsutbildning, och sedan se lite närmare på den forskning som finns om utvärdering av samtalsutbildningar. DU BLIR BÄT TRE PÅ AT T HÅLLA STRUK TUREN GENOM UTBILDNING I SAMTAL

Sedan 1960 talet har träning av samtalsfärdigheter för professionella inom en mängd olika yrkesgrupper skett genom att dela upp helheten i samtalet i mindre delar, där man tränar en färdighet åt gången, s.k. ”microskills”, som exempelvis att ställa öppna frågor, att lyssna aktivt eller sända icke-verbala signaler för att skapa en god relation (Daniels & Ivey, 2007). Träning genom ”microskillsmetoden” har visat sig vara effektiv för en mängd olika yrkesgrupper när det gäller att lära sig samtalsfärdigheter (Daniels & Ivey, 2007; Ivey & Bradford-Ivey, 2007). Flera metaanalyser visar metodens effektivitet (Baker, Daniels, & Greeley, 1990; Daniels, 2003; Van der Molen m.fl., 1995). Microskillsmetoden passar med hjälpmodeller som ger en övergripande struktur som Gerard Egans ”Hjälpmodell för samtal” (Kuntze, 2009, s. 176). Då kombineras träning av samtalets mindre delar med de större delarna när man får lära sig att genomföra ett systematiskt problemlösande samtal. Detta går ut på att steg för steg samtala, först ringa in problemet, ta reda på klientens behov eller önskan och sedan avsluta med en tydlig handlingsplan (Egan,

978-91-44-08573-9_01_inlaga.indd 61

2014-05-19 09:58

Hilmar Thór Hilmarsson

Hilmar Thór Hilmarsson, psykolog och psykoterapeut, har samlat sina erfarenheter från den egna verksamheten som konsult, handledare och lärare på universitetet och som ledare för olika projekt.

| Hjälpande samtal – positiv motivation

Hjälpande samtal – positiv motivation

Hjälpande samtal

– positiv motivation Hilmar Thór Hilmarsson

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08573-9_01_omslag.indd 1

2014-05-07 13:47