__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

SOtSerien från Liber

SO·S Historia ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i historia.

6 HISTORIA ÅR 6

HISTORIA

HISTORIA

Best.nr 47-10830-5 Tryck.nr 47-10830-5

Elisabeth Ivansson

Omslag_Historia_6.indd 1

2017-04-21 13:16


HISTORIA Ñ6 Ò

Elisabeth Ivansson Mentor och faktagranskare Robert Sandberg LIBER

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 1

2017-04-24 07:29


ISBN 978-91-47-10830-5 © 2017 Elisabeth Ivansson, Robert Sandberg och Liber AB Redaktion: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus, Birgitta Dahlkild Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Anders Nyberg Produktion: Adam Dahl Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People printing, Kina 2017

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 2

2017-04-24 08:31


Bildförteckning Piotr Wawrzyniuk/Shutterstock 4 Stockholms Stadsarkiv 7 SHM 8 (1) Johan Bävman/Sydsvenskan/TT 8 (2) Göran Billeson/IBL 9 Svens Welt 11 Jan Grahn/Naturfotograferna/IBL 12 ”Gustav II Adolf vid Stuhm”. Carl Wahlbom 1853 14 (1) ”Magnus Gabriel De la Gardie med fru Maria Eufrosyne”. H. Munnichhoven 1653 14 (2) Bridgeman Art Library/IBL 17 Erich Lessing/IBL 20, 22 Nationalmuseum 26 ”Slottet Tre kronor ” av Govert Camphuysen 1661 30 Nationalmuseum 31 TT 33 (1) Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum 33 (2) Sniper Zeta 36 Marie Andersson/Skansen 39 Olaus Magnus 40 T. Axelson 41 Olaus Magnus 42 ”Maria Sofia de la Gardie”. Porträtt av H. Munnichhoven/Svenska porträtt arkivet/ Nationalmuseum 44 ”Agneta Horn”. Porträtt av David Klöcker Ehrenstrahl 45 Tyskt kopparstick 1670 48 Bengt Olof Olsson/Bildhuset/TT 49 Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/IBL 51 Bengt Olof Olsson/Bildhuset /TT 52 Maria Ljunggren/Vasamuseet 55 Krigsarkivet 57 (1) Fred Pettersonic 57 (2) Alexandru Baboş 59 Kungliga Biblioteket 60 Mats Landin/Nordiska museet 68 (1) ”Utsikt från Brunnsbacken över Saltsjö” Johan Sevenbom 1773 68 (2)

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 178

”Ulrika Eleonora d.y.” Georg Desmarées 70 ”Arvid Bernard Horn af Ekebyholm” Georg Engelhard Schröder 73 ”Prélude de la Gloire” Gustaf Lundberg 1752 74 Liber Arkiv 76 Flora Lapponica 1737 77 Carolus Linnaeus av Hendrik Hollander 1853 79 Fredrik Oftebro/Norsk Teknisk Museum 80 1 David Castor 80 2 Peter Häll/Tekniska museet 81 Kungliga Vetenskapsakademien 82 Liber Arkiv 85 Birgit Brånvall/Nordiska museet 87 Steinar Myhr/NN/Samfoto/TT 89 Jens Mohr/LSH 90 ”Gustav III som Barn” Gustav Lundberg 92 (1) ”Gustav III kröning. Ofullbordad” Carl Gustav Pilo 1793 92 (2) Nationalmuseum 95 Erich Lessing/IBL 98 ”Porträtt av Gustav III” Lorens Pasch d.y. Göran Schmidt/LSH 99 Göran Schmidt/LSH 101 IBL 102 ”Affairen vid Ratan” den 20 augusti 1809. Akvarell av Carl-Gustaf Gillberg 104 (1) Nationalmuseum 104 (2) Historisk Bildbyrå 105 Bridgeman Art Library/IBL 106 Napoleon Bonaparte. Målning av Jean August Dominique Ingres 1804 107 Gustav IV Adolf. Målning av Per Krafft (den yngre) 1809 108 Björneborgarnasmarsch. Akvarell av Albert Edelfelt från 1900 110 Gustav IV Adolf som fånge på Gripsholm. Blyertsteckning av Per Otto Adelborg 1809 111 Affairen vid Ratan den 20 augusti 1809. Akvarell av Carl-Gustaf Gillberg 112

Valentyn Volkov/Shutterstock 116 (1) De Agostini/Getty Images 116 (2) Historisk Bildbyrå 118 Science Photo Library/IBL 123 Perry Pictures/The Library of Congress 125 Potatisplanta. Plansch Max Richter. 126 André Maslennikov/IBL 127 Borg Mesch/Nordiska Museet 129 Ivar Nilsson/Nordiska Museet 130 Bridgeman Art Library/IBL 132 (1) Bridgeman Art Library/IBL 132 (2) Het gieten van ijzer in blokken. Målning av Herman Heijenbrock 1890 132 (3) IBL 136 (1) Wilhelm Bünsow/Sundsvalls museum 136 (2) Karl Mayner 136 (3) Ridde Johansson/Nordiska museet 138 (1) Holger Ellgaard 138 (2) Örebro Läns Museum 138 (3) Ossian Berggren/Bohusläns museum 139 (1) Örebro Läns Museum 139 (2) Interfoto/IBL 139 (3) KREP/IBL 139 (4) Gösta Florman/Kungliga Biblioteket 140 Holger Ellgaard 141 Jens Mohr/LSH 143 The Library of Congress U.S. 147 Ur ”Läsning för folket” 1869 149 (1) Ur tidningen ”Helsingen” 1868 149 (2) Nordiska museet 151 IBL 152 Birgit Brånvall/Nordiska museet 153 IBL 154 ”Husförhör” Knut Ander 155 Herr Axelsson i Skönvik 156 Arbetets bildarkiv 157 Nordiska museet 161 Mats Landin/Nordiska museet 163 Peter Segemark/Nordiska museet 167 Albert Bonniers förlag 169 (1) IBL 169 (2) Stockholm Stadsmuseum 170 (1) Library of Congress 170 (2)

2017-04-24 07:33


Innehåll Historiens byggstenar 4

Gustaviansk tid 92

Vad bestämmer namnet på tiden? 6

Gustav blir kung 94

Historiska källor 6

Stockholm på 1700-talet 96 En upplyst kung 99

Sverige blev en stormakt 14

Planer på att mörda kungen 100

Det trettioåriga kriget 16 Krigets följder 17

Stormaktstiden i Sverige 19 Drottning Kristina 20

Karolinska tiden 25 Karl X Gustav efterträdde Kristina 25 En ung kung i krig 26 Karl XII – världens mäktigaste 15-åring? 31

Livet i sverige under 1600-talet 36 Livet på landet 38 I bondbyn 38 Kyrkan mitt i byn 40

Sverige på 1800-talet 104 När enväldet upphörde och Sverige delades 106 Hemliga drömmar i Sverige 108 Sista kriget i Sverige 108 Sista enväldet avskaffas i Sverige 113 En ny kungafamilj 115 Sverige och Norge i union 117 Karl XIV Johan Bernadotte och Allenastyret 118

Befolkningen växte 121 Freden, vaccinet och potäterna 122 Jordbrukens revolution 126 Överbefolkning och skillnader 128

Utbildning var inte lika för alla 42

Den stora häxjakten 48

Sverige moderniseras 132

Livet i städerna 54

Den industriella revolutionen 134

Handeln på Östersjön 54

Borgarna i städerna 141

Stormaktens städer 56

Föregångarna till fabriker 142

Yrken i staden 62

Ståndsindelningen avskaffades 143 Sverige blev ett klassamhälle 144

Sverige Under 1700-talet 68

När svenskarna flydde från sitt land 147

Frihetstiden 70

Det älskade brännvinet 151

Från krig till nytta 70 Ståndsriksdagen och det nya statsskicket 71

Upplysning och vetenskap 76

Folkrörelserna 155

Utbildning, barn och kvinnor 160 Att vara barn på 1800-talet 163

Tryckfriheten 76

Andra halvan av befolkningen – kvinnorna 165

Fyra viktiga 1700-talspersoner 80

Årtal i svensk kvinnohistoria 172

Landet skulle förbättras 84

Register 174

Ostindiska kompaniet 88 Det bästa från Kina var porslinet 89 Hamnstaden Göteborg 90

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 3

2017-05-03 15:33


STENÅLDERN 11 000-1800 f.kr.

En fornborg på Öland har återskapats (Eketorps borg). Detta är borgens försvarsmur.

BRONSÅLDERN 1800–500 1800 5 f.kr.

HISTORIENS

JÄRNÅLDERN 500 f.kr.–800

VIKINGATID 800–1050

MEDELTID 1050–1520

NYA TIDEN 1520–

STORMAKTSTIDEN ORMAKTST S ID

1600

FRIHETSTIDEN S

1700

4

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 4

2017-04-24 07:29


D

et här kapitlet kallas Historiens byggstenar för att det handlar om

vad som bygger vår historia. Historia är ämnet som förklarar det som hänt i förfluten tid. Men inte allt som har hänt i världen. Det kan ingen komma ihåg och det skulle bli alldeles för stort, ja helt omöjligt. Därför måste vi göra avgränsningar och välja ut det vi tror haft mest betydelse.

BYGGSTENAR För att sedan kunna hålla reda på vad vi berättar har vi delat in historien i olika perioder, liksom olika kapitel. Det som vi tycker var viktigt kanske även blir det som sedan fått ge namn åt den tidsperioden.

GUSTAVIANSK TID

1800

KARL JOHANSTIDEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

1900

historiens byggstenar nya tiden

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 5

5

2017-04-24 07:29


Vad bestämmer namnet på tiden? Vi vet inte vad vår tid kommer att kallas av historiker som lever om tusen år. Inte heller tänkte människorna på exempelvis stenåldern att deras tid hette stenåldern. Det var inte ens sten som var det viktigaste materialet för dem. Stenåldersmänniskorna varken byggde sina hus eller tillverkade sina vanligaste redskap av sten. Men sten är det material som bevarats bäst genom årtusendena fram till idag. Nästan allt annat som tillverkades då har förmultnat och blivit till jord. Så om vi hittar ett föremål som kanske är 10 000 år gammalt är det till stor sannolikhet gjort av sten. Det är därför vi kallar den äldsta perioden i människans historia för stenåldern. Det är alltså i efterhand som historikerna har delat in tiden som gått, och döpt perioderna utifrån vad de tycker är viktigt. På samma sätt är det genom spåren som det förflutna lämnat kvar till oss som vi skriver historien. Vad är det för spår som människor har lämnat efter sig?

Historiska källor De som arbetar med att ta reda på och återberätta händelser ur historien kallas historiker. Men hur kan de veta vad som hände en tid när alla som levde då sedan länge är döda? Ja, det är så klart en utmaning, som blir svårare ju längre tillbaka i tiden man forskar om. Det historikerna hämtar sin information ifrån kallas historiska källor. Historiska källor kan vara tidningsartiklar, protokoll från möten, brev och dagböcker. Sådana källor som består av text kallas skriftliga källor. Källor kan även vara materiella, i form av saker som människor lämnat efter sig, som redskap och byggnader. Dessa källor brukar kallas för kvarlevor. Det är skillnad på källor och tolkningar

Även om det finns en utförlig skriftlig källa om en händelse måste historikern alltid tolka informationen. Ingen källa kan berätta 6

historiens byggstenar

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 6

2017-04-24 07:29


HISTORISK KÄLLA På medeltiden antecknade rådmännen i städerna viktiga händelser och rättegångar i böcker som kallades tänkeböcker. På den här sidan i Stockholms tänkebok från år 1512 finns den äldsta skriftliga källan som berättar om romer i Sverige. ”Den 29 september 1512. På ärkeängeln Sankt Mikaels dag kom romer till staden, vilka sades komma från Lilla Egyptens land. De hade sina hustrur med barn med sig, och somliga hade späda barn. De fick husrum i Sankt Lars gillestuga och var trettio par. Deras hövitsman hette Anthonius, en greve med sin grevinna. De var i härberget … Staden skänkte dem tjugo mark.” (Hämtat ur Stockholmskällan) 

allt. Den som en gång skrev texten gjorde det utifrån sitt perspektiv. En annan person hade kanske förstått situationen annorlunda och därför valt att berätta helt andra detaljer. Den som skrev kanske överdrev eller inte ens var ärlig. Historikern måste alltså bedöma källans trovärdighet ur flera aspekter för att förstå informationen. Mot bakgrund av sina förkunskaper och efter jämförelser med andra källor gör historikern en tolkning. En historiker eller en författare gör även urval utifrån sina uppfattningar om vad som är viktigt. När vi läser historia ska vi alltså komma ihåg att vi läser andra människors tolkningar och urval. historiens byggstenar nya tiden

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 7

7

2017-04-24 07:29


Arkeologer undersöker saker som människor lämnat

Går vi tillbaka till innan vikingatiden i Norden finns nästan inga skriftliga källor alls. Från den tiden är det mesta som hänt hemligheter för oss. All den långa tid innan det skrevs texter kallas förhistoria. Om förhistorien är det arkeologerna som forskar. Arkeologerna försöker ta reda på hur människor har levt utifrån de saker de lämnat efter sig. Det kan handla om redskap, smycken, byggnader eller till och med sopor. Arkeologi kan liknas vid att lägga pussel – men med för få bitar. Ibland händer det att en ny pusselbit hittas som inte stämmer med arkeologernas bild. Då måste de ändra sin tolkning och historien får skrivas om. På bilden till vänster ser du en historisk källa från en kvinnograv på 800-talet i vikingastaden Birka är ett halssmycke som

Arkeologen gräver försiktigt så att ingenting ska gå sönder.

8

historiens byggstenar

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 8

2017-04-24 07:29


Om du ser ett sådant här vägmärke vet du att du är nära gravhögar från brons- eller järnåldern.

föreställer Jesus på korset. Historikerna, som vet att invånarna i staden Birka tillbad asagudarna, gör tolkningen att det på 800-talet började finnas kristna i staden. Det verkar även som att kvinnor var först med att gilla den nya religionen. De enda texter som hittats i Birka är korta meddelanden med runor, en typ av bokstäver, som är inristade i stenar och föremål, och de ger inte så mycket information. Men i Tyskland finns en ordentlig skriftlig källa om Birka. Det är en berättelse från 800-talet om en munk som hette Ansgar som hade varit i Birka för att lära nordborna om den kristna tron. När Ansgar kom tillbaka till Tyskland beskrev han hur några Birkabor blivit kristna och bildat en liten församling. Ansgar berättade även andra saker om Birka, om kungen som hette Björn och om nordborna som offrade både djur och människor till sina gudar. Denna berättelse har hjälpt historikerna att tolka många kvarlevor från vikingatiden. Kvarlevorna i sin tur kan bekräfta den skriftliga källan.

historiens byggstenar nya tiden

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 9

9

2017-04-24 07:29


.

SPAR AV HISTORIEN

VISBY

Karlevi 1

FRÖLUNDA

Ett ortsnamn kan vara en historisk källa

En av Sveriges allra äldsta städer är Visby på Gotland. Man skulle kunna tro att den har fått sitt namn av vis- som i visa, men vi är ett mycket gammalt ord. Det betyder troligen en plats där man offrade till gudarna. Staden Visby byggdes alltså vid en offerplats. När kristendomen kom (för ungefär 1000 år sedan) byggdes byns första kyrka kanske precis där folk tidigare hade offrat till de gamla gudarna. Om du bor på en plats som heter något med Ve, lund eller lunda kan den ha fått sitt namn efter en över tusen år gammal offerplats. På järnåldern kallades offerplatser så, som: Ullvi i Dalarna, Karlevi på Öland, Frölunda och Frövi i Mellansverige och Odensvi i Småland. Ull och Frö var namn på gudar som man tillbad på äldre järnålder. Oden och Tor kom senare, kanske på 500-talet, då det blev mer krig och oro. Ett annat vanligt ortsnamn i Sverige är -sta. Över 2000 orter runt om i Sverige (som Avesta, Bålsta, Knivsta och Fagersta). Varför är -sta så vanligt? Jo, historiker och språkforskare tror att -sta kommer av stadher som är ett tusen år gammalt ord för viktig plats. Alltså fick Knivsta troligen sitt namn redan på järnåldern. Om du vill veta mer om historien där du bor kan du titta på kommunens hemsida. Där brukar finnas information och kartor över vad arkeologerna har hittat. Riktigt gamla byggnader och spår i naturen från forntidens människor kallas fornminnen. En fornborg

KNIVSTA KNIVSTA

På ett litet berg utanför Knivsta i Uppland finns rester av en stor borg som heter Broborg. För den som inte är insatt kanske det

10 historiens byggstenar

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 10

2017-04-24 07:29


mest liknar ett långt stenröse, men vet man vad man ska titta efter syns det att det har varit en borg med dubbla murar. Arkeologer har i en utgrävning hittat kvarlevor, som bränd lera, krukskärvor, djurben och en vacker glaspärla. Arkeologerna har även lyckats åldersbestämma dessa och gör tolkningen att borgen var bebodd i olika perioder under 400- och 500-talen. Från borgen var det bra utsikt över vattnet där både handelsfartyg och krigsfartyg kunde komma. Murarna skyddade mot fiender. De som bodde innanför murarna tillhörde troligen en rik och mäktig grupp människor. Runt om i Sverige finns ungefär 1100 liknande borgar från järnåldern.

Fornborgen Broborg utanför Knivsta. Murarna har rasat, men man kan ändå få en uppfattning hur det en gång såg ut.

Vägmärke för fornminne.

historiens byggstenar nya tiden

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 11

11 1

2017-04-24 07:29


. SPAR AV HISTORIEN

En vanlig kvarleva från 1600-talet är milstenar, som du kan stöta på lite här och var i hela Sverige. De fungerade förr som taxametrar och visade en mil, en halv mil eller en fjärdedels mil. På så sätt visste alla hur långt de hade åkt eller ridit. I fall man blev skjutsad visste man hur mycket man skulle betala. På 1600-talet, när drottning Kristina regerade, bestämdes att bönderna skulle sätta upp milstenar efter alla riksvägar.

12 historiens byggstenar

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 12

2017-04-24 07:29


Frågor på texten 1. Vad brukar vara avgörande då historiker ska döpa en tidsperiod från forntiden? 2. Vad menas med en historisk källa? Ge exempel på vad det kan vara.

b) Den rådande religionen i Stockholm i början av 1500-talet. c) Stockholmarnas syn på vem som bestämde i en familj och vem som ansvarade för barnen.

3. Vad menas med en historisk kvarleva? Ge exempel på vad det kan vara.

d) Vilka tycker du att källan berättar mer om, stockholmarna eller romerna? Varför?

4. Nämn några saker som en historiker måste ta hänsyn till då hen tolkar en historisk källa.

e) Vilka svårigheter ser du med källan Stockholms tänkebok från 1512?

5. Vad bör vi, som läser på nätet och i böcker om historia, ta hänsyn till då vi tolkar informationen? 6. Förklara skillnaden mellan begreppen historia och förhistoria. 7. Vad är det egentligen för skillnad på en historiker och en arkeolog?

Arbeta med texten 8. Läs utdraget ut den historiska källan (ur Stockholms tänkebok år 1512) på sidan 7 och testa dig själv på vilka slutsatser du kan dra om: a) Hur var livet för romer i Europa i början av 1500-talet. Var det enkelt eller svårt?

Fundera och diskutera 9. Vad tror du att början på 2000-talet kommer att kallas av historiker långt fram i tiden? 10. Vilka för- och nackdelar ser du med att söka information om historia på internet? 11. Vilka för- och nackdelar tycker du det finns med att söka information om historia i böcker? 12. Vilken tolkning om hur det var på 400- och 500-talen gör du av att det just då byggdes så många borgar?

U P P GIF T ER U PPGIFT E R

UPPGIFTER

historiens byggstenar nya tiden

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 13

13

2017-04-24 07:29


Foto Gustav II Adolf i fält

Sveriges kung, Gustav II Adolf, deltog själv i striderna under trettioåriga kriget. Så här tänker sig en konstnär på 1800-talet att det kunde ha sett ut vid ett slag.

SVERIGE BLEV Magnus Gabriel De la Gardie var en av Sveriges rikaste män. Hans fru Maria Eufrosyne var grevinna och syster till Karl X Gustav. I tavlan finns mycket som symboliserar olika saker. Blomkrukan till vänster med akelejor är symbol för kärleken, hunden visar på trohet i äktenskapet och bönskidan i hennes hand visar att hon är gravid. Lägg också märke till att han står med ena foten på trappsteget nedanför henne. Det gör han för att visa att hon är finare, från en kunglig släkt.

14 historiens byggstenar

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 14

2017-04-24 07:29


F

ram till och med 1500-talet hade Sverige varit ett

litet fattigt land, med få invånare och lite pengar. Den svenska adeln och det svenska kungahuset hade inte haft mycket att säga till om utanför landets gränser. Men under 1600-talet vann Sverige flera krig i Europa. Svenska adelsmän fraktade hem rikedomar som de erövrat i krigen. Svenska staten kunde ta upp skatt i viktiga handelsstäder runt Östersjön och Sverige blev en stormakt.

EN STORMAKT

.

. .

nya tiden

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 15

15

2017-04-24 07:29


Det trettioåriga kriget Tysk-romerska riket var en av Europas stormakter och regerades av en kejsare. Men riket var uppdelat på många nästan självständiga småstater som styrdes av furstar. Under 1500-talet hade många av furstarna blivit protestanter. Protestanterna protesterade mot påven och katolska kyrkan. I början av 1600-talet tog furstarna allt mer makt över sina områden, till kejsarens stora vrede. År 1618 bröt ett stort krig ut mellan kejsaren och de protestantiska furstarna. Kriget skulle inte sluta förrän 30 år senare. Därför har det kallats det trettioåriga kriget. När kriget gick bra för kejsaren blev ledarna i Frankrike rädda att han skulle bli för mäktig. Därför gick Frankrike in i kriget på de protestantiska furstarnas sida, trots att Frankrike var katolskt. Även Sverige gick med i kriget mot tyske kejsaren. Kung Gustav II Adolf sa att det var för att hindra katolikerna från att tvinga på svenskarna sin tro. Men viktigaste orsaken var nog att han ville göra Sverige mäktigare.

SANNING ELLER PROPAGANDA?

att kejsaren hotat att anfalla Sverige för att tvinga

Man brukar säga att krigets första offer är sanningen.

på svenskarna den katolska läran. Därför, menade

Så är det nu och så var det då. Nyheterna som

kungen, är det bäst att vi skyndar att anfalla först.

lästes upp i kyrkorna kunde vara överdrivna eller

Kanske tyckte många som satt i kyrkbänkarna och

vinklade. Som när Gustav II Adolf bestämde att

lyssnade att kungen hade rätt. Om Sverige ändå skulle

Sverige skulle anfalla kejsaren. Då skrev Gustav II

bli angripet var det bättre att kriget pågick långt borta

Adolf i ett brev, som prästerna läste upp i alla kyrkor,

på tysk mark.

16 sverige blev en stormakt

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 16

2017-04-24 07:29


Östersjön var viktig för handeln. Det land som kontrollerade hamnstäderna runt Östersjön kunde tjäna massor med pengar på tullavgifter. Det lilla landet Sverige skulle faktiskt lyckas erövra nästan alla hamnstäder runt Östersjön.

Krigets följder Krig har alltid varit en katastrof för människor. Först för de stackars män och pojkar som tvingades döda eller dö på slagfältet. Sedan för alla de soldater som inte ens hann ut på slagfältet innan de smittades av en sjukdom och dog i något smutsigt soldatläger.

En målning från 1600-talet som visar soldater som blivit hängda. Det var ett straff för att de hade deserterat (rymt) från trettioåriga kriget.

sverige blev en nya stormakt tiden

Sos_Historia-ar-6_inlaga.indd 17

17

2017-04-24 07:29


SOtSerien från Liber

SO·S Historia ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i historia.

6 HISTORIA ÅR 6

HISTORIA

HISTORIA

Best.nr 47-10830-5 Tryck.nr 47-10830-5

Elisabeth Ivansson

Omslag_Historia_6.indd 1

2017-04-21 13:16

Profile for Smakprov Media AB

9789147108305  

9789147108305  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded