9789127118300

NICHOL A S A . CHRIS TA K IS

Foto: Paul H. Schnaittacher

är läkare och professor vid Harvard University och knuten till institutionerna för folkhälsa, sociologi och medicin. Han utnämndes av Time magazine som en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen 2009.

NICHOLAS A. CHRISTAKIS

är biträdande professor vid University of California, San Diego och arbetar på den statsvetenskapliga institutionen och Center for Wireless and Population Health Systems.

JAMES H. FOWLER

Visste du att lycka smittar? Att dina vänner kan göra dig tjock? Att dina gener bestämmer vilka kompisar du har?

Hur vi känner oss, vad vi kan, vem vi lever med, vilka sjukdomar vi får, hur mycket pengar vi tjänar och vilket parti vi röstar på – allt beror på våra sociala nätverk.

Den här boken visar att vi styrs av den så kallade trestegsregeln: vi påverkar och blir påverkade av människor på upp till tre stegs avstånd från oss, till stor del av människor vi inte ens känner. Din kompis kompis kompis har till exempel större inflytande över ditt välbefinnande än vad en större summa pengar har.

Människan har genom årtusendena alltid nätverkat. Det har gjort oss mer livskraftiga än andra arter på vår jord och genom att vi nätverkar har vi större förmåga att överleva och utveckla vår kultur. Med Facebook, MySpace och andra sociala medier kommer vi att påverkas ännu mer av våra kontakter. Nicholas A. Christakis och James H. Fowler har vetenskapligt studerat hur våra nätverk sprider beteenden och värderingar i en rad olika sammanhang och deras forskning har fått stor uppmärksamhet världen över.

JA M ES H. FOW L ER

”Den här fantastiska boken kan mycket väl bli en av årtiondets mest betydelsefulla. Full av fascinerande berättelser och exempel, och absolut nödvändig för att förstå vår verkliga natur.”

Ed Diener, medförfattare till Happiness

”Varje chef, lärare och förälder borde se på sitt liv utifrån det här perspektivet.”

Chip Heath, medförfattare till Made to Stick

”Vad som gör oss till människor är – på gott och ont – vår sociala natur. Ingen annanstans förklaras denna komplexa, underbara och ibland mörka del av oss så bra som i Connected. I en social värld där nya sätt att umgås ökar explosionsartat, är Connected en handbok för oss själva i 2000-talet.”

N I CH O L A S A . CH RI S TA K I S JAMES H . FO W L E R

Dan Ariely, författare till (O)logiskt: varför smarta människor fattar irrationella beslut

”Om någon du knappt känner läser Connected kan det förändra ditt liv för alltid. Hur? Läs själv och få svaret.”

Daniel Gilbert, författare till Snubbla på lyckan

www.connectedthebook.com

Mänskliga relationer och sociala nätverk och deras betydelse i våra liv Originalomslag: Julianna Lee/Hachette Book Group.

Svenska utgåvan: Niklas Lindblad/Mystical Garden Design

NOK_CHRISTAKIS_CONNECTED_skydds.indd 1

2010-08-25 10.46

102306_Connected_ORIG.indd 6

10-08-31 07.25.10

Innehåll

Förord 9 1. Mitt i smeten 17 2. Hela världen ler när du ler 49 3. Älska den du har 78 4. Det här är lika jobbigt för mig som för dig 112 5. Pengarna och livet 152 6. Förenade i politiken 190 7. Det ligger i vår natur 229 8. Hyperkopplad 272 9. Helheten är storslagen 307 Författarnas tack 327 Noter 331 Illustrationer 352 Register 354

102306_Connected_ORIG.indd 7

10-08-31 07.25.10

102306_Connected_ORIG.indd 8

10-08-31 07.25.10

Förord

Sociala nätverk är komplicerade och underbara ting. De är så intrikata och så komplexa – och faktiskt så allestädes närvarande – att man måste fråga sig vad de är till för. Varför ingår vi i nätverk?

Hur bildas de? Hur fungerar de? Hur påverkar de oss?

Jag (Nicholas) har varit engagerad i de här frågorna under merparten av de senaste tio åren. Det började med att jag intresserade mig för det enklaste av alla sociala nätverk: ett par människor, en dyad. De första dyaderna jag studerade bestod av män och hust­ rur. Som läkare arbetade jag med dödssjuka patienter och deras familjer, och jag upplevde hur en älskad partners bortgång tärde på den äkta hälften. Jag blev också intresserad av hur sjukdom hos en person skulle kunna orsaka sjukdom hos någon annan.

Om människor har en inbördes relation borde även deras hälsa ha ett samband. Om en hustru blir sjuk eller dör ökar otvivelaktigt risken för att hennes make ska dö. Så småningom började jag inse att det fanns alla möjliga typer av dyader som jag kunde studera, till exempel syskonpar, vänner och grannar som förenas (inte skiljs åt) av ett staket.

Men huvudpoängen fanns inte i dessa enkla grupperingar. Den viktigaste insikten var i stället att dessa dyader slår sig samman till jättelika nät av kontakter som sträcker sig långt ut i fjärran. En mans fru har en bästa vän som har en make som har en arbetskamrat som har ett syskon som har en vän och så vidare och så vidare.

Dessa kedjor förgrenar sig som blixtar och bildar invecklade mönster i hela det mänskliga samhället. Men situationen verkade vara förord 9

102306_Connected_ORIG.indd 9

10-08-31 07.25.10

mycket mer komplicerad än så. För varje steg vi tar från en individ i ett socialt nätverk ökar antalet kopplingar till andra människor och förgreningarnas komplexitet mycket, mycket snabbt. Medan jag funderade på det här började jag läsa vad andra sociologer hade skrivit i ämnet, allt från ensamma tyska forskare vid förra sekelskiftet till visionära 1970-talssociologer som hade studerat sociala nätverk bestående av mellan tre och trettio personer. Men jag var intresserad av sociala nätverk som innehöll tretusen eller trettiotusen eller till och med tre miljoner människor.

För att kunna studera så komplexa ting och komma någon vart insåg jag att det skulle vara bra att samarbeta med en annan forskare. Det visade sig att James Fowler, också han från Harvard, studerade nätverk ur en helt annan synvinkel. James och jag kände inte varandra, trots att vi hade arbetat i grannhusen på samma universitetsområde i många år. År 2002 blev vi presenterade för varandra av en gemensam kollega, statsvetaren Gary King. Vi inledde således vår resa som vänner till en vän. Gary trodde att vi kanske hade gemensamma intressen i vår forskning, och det hade han rätt i. Själva det faktum att vi träffades genom vårt sociala nätverk illustrerar faktiskt en av våra viktigaste poänger om hur sociala nätverk fungerar, varför de gör det och på vilket sätt vi har nytta av dem.

James hade ägnat flera år åt att studera ursprunget till människors politiska övertygelse och åt att undersöka hur en persons försök att lösa ett socialt eller politiskt problem påverkade andra.

Hur gick det till när människor tillsammans åstadkom det de inte klarade på egen hand? Och precis som jag var James också intresserad av ett par andra ämnen som var en central del i det hela: altruism (oegennytta) och godhet, två faktorer som är avgörande för att sociala nätverk ska kunna växa och bestå.

När vi tillsammans började fundera på idén att människor hänger samman i jättestora sociala nätverk insåg vi att det sociala inflytandet inte bara sträcker sig till de människor vi känner.

Om vi påverkar våra vänner och de påverkar sina vänner finns det möjlighet att våra handlingar påverkar människor vi aldrig har träffat. Vi började med att studera olika hälsoeffekter. Vi 10

102306_Connected_ORIG.indd 10

10-08-31 07.25.10

upptäckte att om en vän till en vän till en vän till dig gick upp i vikt, gick du också upp i vikt. Vi upptäckte att om en vän till en vän till en vän till dig slutade röka, slutade du också röka. Och vi upptäckte att om en vän till en vän till en vän till dig blev lycklig, så blev du också lycklig.

Så småningom insåg vi att det fanns ett antal grundläggande regler som styrde både bildandet av sociala nätverk och deras funktionssätt. Vi drog slutsatsen att vi var tvungna att känna till hur de sociala nätverken sätts samman för att kunna studera hur de fungerar. Man kan till exempel inte bli vän med precis vem som helst. Det finns begränsningar i form av geografi, socioekonomisk status, teknik och till och med gener som gör att människor bildar vissa typer av sociala relationer och ett visst antal av dem. Nyckeln till att förstå sig på människorna är att förstå banden mellan dem, och vi riktade därför vår uppmärksamhet mot dessa band.

Vårt intresse för de här ämnena sammanföll med många andra forskares, och positionerna inom nätverksmatematiken och nätverksforskningen har flyttats fram under de senaste tio åren. När vi började studera mänskliga relationer stötte vi på ingenjörer som studerade nätverk av kraftverk, neuroforskare som studerade nätverk av nervceller, genetiker som studerade nätverk av gener och fysiker som studerade nätverk av precis vad som helst. Deras nätverk var säkert också snygga, tänkte vi, men våra var mycket intressantare: mycket mer invecklade och mycket mer betydelsefulla. Noderna i våra nätverk är trots allt tänkande mänskliga varelser. De kan fatta beslut och förändra sina nätverk trots att de själva ingår i dem och påverkas av dem. Ett nätverk som består av människor lever sitt eget liv på ett alldeles speciellt sätt.

Det är inte bara forskarna som har börjat intressera sig för nätverkens inneboende skönhet och förklaringskraft, utan även gemene man funderar på dem. Det beror till stor del på att internet har gjort sitt inträde i våra hem, vilket har gett alla en föreställning om hur en mängd saker och ting kan hänga ihop med varandra.

Folk började prata om ”webben” och ”nätet” i dagligt tal (för att inte tala om succéfilmen The Matrix). Och de började inse att de själva var sammankopplade i lika hög grad som sina datorer. förord 11

102306_Connected_ORIG.indd 11

10-08-31 07.25.11

Dessa kopplingar har blivit uttryckligen sociala så till den grad att nästan alla i dag känner till sociala nätverkssajter som Facebook och MySpace.

När vi studerade de sociala nätverken mer ingående började vi betrakta dem som ett slags mänsklig superorganism. De växer och utvecklas. Alla möjliga saker och ting flödar och förflyttar sig inom dem. Denna superorganism har en egen struktur och en funktion, och vi blev som besatta av att förstå bådadera.

När vi ser på oss själva som en del i en superorganism ser vi våra handlingar, val och erfarenheter i ett nytt ljus. Om vi berörs av det faktum att vi ingår i sociala nätverk och påverkas av personer som vi är knutna till – nära eller avlägset – förlorar vi ofrånkomligen en del av makten över våra egna beslut. Denna kontrollförlust kan framkalla särskilt starka reaktioner när människor förstår att deras grannar och till och med främlingar kan påverka beteenden och förhållanden som har moraliska övertoner och sociala återverkningar. Men å andra sidan kan människor överträffa sig själva och sina egna begränsningar. Vi menar att alla våra relationer sinsemellan inte bara är en naturlig och nödvändig del av våra liv utan också en god kraft. Precis som en hjärna kan göra det som ingen enskild nervcell klarar av, kan sociala nätverk göra sådant som ingen enskild människa förmår.

I årtionden eller till och med århundraden har många viktiga mänskliga angelägenheter, till exempel om en person kommer att leva eller dö, bli rik eller fattig och handla rättfärdigt eller orättfärdigt, reducerats till en debatt om individuellt respektive kollektivt ansvar. Forskare, ideologer och andra som studerar samhället har i allmänhet delat sig i två läger: de som tror att individerna äger kontrollen över sitt öde och de som anser att samhälleliga krafter (allt från bristen på god offentlig utbildning till korrumperade regeringar) har ansvaret för allt som händer oss.

Vi tror emellertid att det saknas en tredje faktor i den här diskussionen. Mot bakgrund av vår forskning och våra egna erfarenheter – allt från hur vi träffade våra hustrur till hur vi 12

102306_Connected_ORIG.indd 12

10-08-31 07.25.11

träffade varandra, allt från att vårda dödssjuka patienter till att bygga latriner i fattiga byar – tror vi att våra relationer till andra människor är det som har störst betydelse. Vi tror också att den sociala nätverksforskningen kan förklara mycket om den mänskliga tillvaron genom att den kopplar samman studiet av individer och studiet av grupper. Den här boken handlar om våra relationer till andra människor och hur de påverkar känslor, sex, hälsa, politik, pengar, evolution och teknik. Men framför allt handlar den om vad som gör oss unika som människor. För att förstå vilka vi är, måste vi inse hur vi hänger ihop.

förord 13

102306_Connected_ORIG.indd 13

10-08-31 07.25.11

102306_Connected_ORIG.indd 14

10-08-31 07.25.11

Connected

102306_Connected_ORIG.indd 15

10-08-31 07.25.11

102306_Connected_ORIG.indd 16

10-08-31 07.25.11

kapitel 1

Mitt i smeten

Anton-Claudio Peretti, som bodde i bergsbyn Levie på Korsika på 1840-talet, var övertygad om att hans hustru Maria-Angelina hade ett förhållande med en annan man och att deras dotter inte var hans barn. Maria sa till Anton att hon tänkte lämna honom och förberedde sig för att ge sig av tillsammans med sin bror Corto.

Samma kväll sköt Anton sin hustru och dotter till döds och flydde upp i bergen. Corto, som var nedbruten av sorg, bestämde sig för att döda Anton men kunde inte hitta honom. I ett slags våldets symmetri, som för invånarna i området verkade helt rationell, dödade Corto i stället Antons bror Francesco och hans brorson Aristotelo.

Men det tog inte slut där. Fem år senare utkrävde den avlidne Aristotelos bror Giacomo hämnd för sin brors och sin fars död genom att döda Cortos bror. Giacomo hade också velat slå ihjäl Cortos far, men han hade redan dött en naturlig död och därmed berövat Giacomo den tillfredsställelsen.1 I denna våg av dödande var relationen mellan Giacomo och Cortos bror ganska avlägsen: Giacomo var son till Francesco, som var bror till Anton, som var gift med Maria, som var syster till Corto, vars bror nu var föremålet för Giacomos mordiska raseri.

Den här typen av beteende hittar vi inte bara i det förflutna eller på geografiskt isolerade platser. Här följer ännu ett exempel, den här gången från vår egen tid: Vid ett tillfälle under försommaren kapitel 1 mitt i smeten 17

102306_Connected_ORIG.indd 17

10-08-31 07.25.11

2002 bad stripteasedansösen Kimmy i Saint Louis i USA en väninna att vakta hennes handväska. Väskan innehöll Kimmys drickspengar, 900 dollar. När hon kom tillbaka för att hämta väskan var både den och väninnan borta. En vecka senare fick Kimmys kusin syn på väsktjuvens partner i en butik i grannskapet, och hon ringde till Kimmy. Kimmy rusade dit, beväpnad med en metallstång. Hon överföll sin förutvarande väninnas vän på det mest brutala sätt. Senare yttrade hon stolt att hon hade ”gett hennes [väninnans] partner på käften … Jag vet att jag gjorde något [för att ge igen] … det där var det bästa jag kunde [göra].”2 Sådana här fall är förbryllande. Vad hade egentligen Antons bror och brorson och Kimmys väninnas vän med saken att göra?

Vad i all världen är det för mening med att skada eller döda en oskyldig? Inte ens enligt – de i sig obegripliga – normerna för dödligt våld går det att förstå meningen med dessa handlingar om man ser tillbaka på dem en vecka eller fem år senare. Vad är förklaringen?

Oftast betraktar vi den här typen av händelser som märkliga kuriositeter, till exempel vendettorna i Appalacherna, eller som otidsenliga seder och bruk, till exempel det förödande våldet mellan shiitiska och sunnitiska stammar, eller den onda cirkeln av dödande i Nordirland eller gängvåldet med ständiga hämnd­ aktioner och vedergällningar i de amerikanska storstäderna. Men denna dystra logik har urgamla rötter. Det är inte bara det att drivkraften för hämnd är mycket gammal och inte heller bara det att gruppsolidaritet kan uttryckas med sådant våld (”vi Hatfields hatar McCoys”). Det är faktiskt också så att våld – i både mildare och mer extrema former – kan sprida sig via sociala band och har gjort det ända sedan mänskligheten uppstod på den afrikanska savannen. Det kan sprida sig antingen på ett riktat sätt (genom vedergällning mot förövarna) eller mer allmänt (genom att utomstående som råkar befinna sig i närheten skadas). I båda fallen kan dock ett enda mord vara startskottet för en våg av dödande.

Aggressionshandlingar sprider sig vanligen från en startpunkt och utåt – exempelvis ett krogslagsmål som inleds när en man måttar ett slag mot en annan, som duckar, vilket gör att en tredje man 18

102306_Connected_ORIG.indd 18

10-08-31 07.25.11

blir träffad och smockorna snart börjar hagla (vilket har blivit ett stereotypt uttryck just för att det framkallar en massa djupt rotade föreställningar om lössläppta aggressioner). Ibland kan sådana här våldsepidemier pågå i årtionden, oavsett om de äger rum i en Medelhavsby eller i ett storstadsgäng.3 De föreställningar om kollektiv skuld och kollektiv hämnd som ligger bakom sådana våldsvågor verkar bara främmande om vi betraktar ansvar som något som hör till enskilda personer. Men i många sammanhang är det faktiskt så att moraliska principer sammanhänger med grupper snarare än med individer. Ytter­ligare en ledtråd till våldets kollektiva karaktär är att det ofta är ett offentligt fenomen snarare än ett privat. Två tredjedelar av alla våldshandlingar mellan personer i USA bevittnas av någon utomstående, och bland unga människor är andelen så hög som nästan tre fjärdedelar.4 Mot bakgrund av dessa iakttagelser kanske vi inte borde bli förvånade över att våld sprider sig från person till person. Man brukar ju säga att ”mina vänners vänner är mina vänner” och ”mina fienders fiender är mina vänner”, och precis på samma sätt är också mina fienders vänner mina fiender. Dessa talesätt sätter fingret på en del sanningar om fiendskap och tillgivenhet, men de visar också på en av de mest grundläggande aspekterna av vad det är att vara människa: våra relationer med andra människor.

Giacomo och Kimmy agerade på egen hand, men deras handlingar visar hur lätt skuld och vedergällning sprider sig från en person till en annan till en tredje, tvärs över alla sociala band.

I själva verket behöver vi inte ens leta efter de invecklade vägar längs vilka våldet sprids, för det är det första steget – från den allra första personen till nästa – som svarar för merparten av allt våld i vårt samhälle. När man försöker hitta en förklaring till våld är det trångsynt att bara fokusera på förövaren – hans sinnesstämning, hans finger på avtryckaren – för det är mycket få mord som sker slumpmässigt mellan främlingar. I 75 procent av alla mordfall i USA känner de inblandade varandra före mordet, ofta mycket väl.

Om du vill veta vem som kan komma att ta livet av dig behöver du bara ta en titt på människorna omkring dig. kapitel 1 mitt i smeten 19

102306_Connected_ORIG.indd 19

10-08-31 07.25.11

Men i ditt sociala nätverk finns också människor som kan komma att rädda livet på dig. ”Den 14 mars 2002 donerade jag min högra njure till min bästa väninnas man”, skrev Cathy i ett internetforum där ”levande organdonatorer” delar med sig av sina erfarenheter. Sommaren innan hade Cathy under ett förtroligt samtal fått veta att väninnans makes njursvikt hade blivit sämre och att han måste genomgå en njurtransplantation för att överleva.

Cathy ville oerhört gärna hjälpa till och gick därför igenom en rad medicinska och psykologiska tester. Hon blev allt ivrigare i takt med att resultaten på det ena testet efter det andra var utmärkta och hon kom allt närmare målet att donera sin ena njure. ”Det här har varit det mest meningsfulla jag har upplevt i hela mitt liv”, skrev hon. ”Jag är så tacksam för att jag kunde hjälpa min bästa väninnas man. Hans hustru har fått tillbaka sin make. Hans söner har fått tillbaka sin pappa … De vinner på det allesammans. Vi vinner på det allesammans. Jag gav dem livets gåva.”5 Det finns mängder av liknande berättelser, och det kan till och med vara människor med en ganska vag anknytning till varandra som är inblandade i den här typen av ”riktade organdonationer”, till exempel en anställd på Starbucks och hans stamkund. Det före­ kommer till och med att det bryter ut vågor av organdonationer som påminner en smula om mordvågen i familjen Peretti. John Lavis var en sextiotvåårig man som bodde i staden Mississauga i Ontario. Han hade fyra barn och tre barnbarn, och 1995 var han döende i hjärtsvikt. Han hade drabbats av tillståndet under en trippel-bypassoperation och kopplats till ett tillfälligt konstgjort hjärta. Bara åtta dagar senare, när han bokstavligen låg för döden, hade han en sådan ofattbar tur att det fanns ett hjärta från en donator och transplantationen kunde genomföras. Hans dotter berättade senare: ”Hela familjen kände en oändlig tacksamhet …

[Min far] fick ta emot den största gåva han någonsin kommer att få – han fick sitt liv tillbaka.” Efter att ha upplevt detta anmälde sig alla Lavis barn till donationsregistret – de tyckte att denna motprestation var det minsta de kunde göra. År 2007 omkom Lavis son Dan i en arbetsplatsolycka. Åtta personer fick nytta av Dans beslut att donera sina organ. Kvinnan som fick hans hjärta 20

102306_Connected_ORIG.indd 20

10-08-31 07.25.11

skrev senare till Lavis familj och tackade dem för att de hade ”gett henne ett nytt liv”.6 Samma år ägde en liknande våg rum i USA. Den bestod av hela tio led av levande njurdonatorer som inte var släkt (men där donationerna samordnades av sjukvårdspersonal), och man lyckades rädda många liv.7 Kopplingarna i ett socialt nätverk kan alltså sprida fördelar som är raka motsatsen till våld – och oftast gör de det, vilket vi strax kommer att få se. De kan fungera som kanaler för osjälviska handlingar där enskilda individer betalar av en tacksamhetsskuld genom att skicka handlingen vidare. De sociala kontakternas möjliga roll i spridningen av både goda och onda handlingar har till och med lett till att man har tagit fram nya strategier för att åtgärda sociala problem. I många storstadsområden i USA har man till exempel startat projekt med grupper av ”våldsstoppare”. Det är personer som kan konsten att överleva på gatorna, ofta före detta gängmedlemmar, som vill få slut på dödandet genom att bryta spridningsmönstret. De beger sig snabbt till offrens sjuksängar eller hem till offrens släkt och vänner och försöker övertala dem att inte hämnas. Om de bara kan förmå en enda människa att avstå från våld kan det rädda många liv.

Våra relationer påverkar alla aspekter av våra vardagsliv. Sådana ovanliga händelser som mord och organdonation är bara toppen på isberget. Hur vi mår, vad vi vet, vem vi gifter oss med, om vi blir sjuka, hur mycket pengar vi tjänar och vem vi röstar på – alltsammans är avhängigt av banden som knyter oss samman med andra människor. Sociala nätverk sprider lycka, generositet och kärlek. De är alltid närvarande och påverkar våra val, våra handlingar, tankar, känslor och till och med våra önskningar och behov. Våra relationer består inte bara av de människor vi känner.

Långt bortom vår egen sociala horisont kan våra vänners vänners vänner sätta igång kedjereaktioner som så småningom når fram till oss, precis som när vågor från fjärran länder sköljer in över våra stränder.

kapitel 1 mitt i smeten 21

102306_Connected_ORIG.indd 21

10-08-31 07.25.12

Langnings- och telefonkedjor Tänk dig att ditt hus står i lågor. Som tur är finns det en å i närheten. Men du är alldeles ensam. Du springer fram och tillbaka till ån med en hink i handen och släpar litervis med vatten som du skvätter på ditt brinnande hus. Tyvärr är ditt arbete förgäves.

Utan hjälp klarar du inte att bära vattnet tillräckligt snabbt för att ha en chans mot infernot.

Föreställ dig nu i stället att du inte är ensam. Du har hundra grannar, och lyckligtvis vill alla hjälpa till. Och var och en av dem råkar händelsevis äga en hink. Om dina grannar är tillräckligt starka kan de springa fram och tillbaka till ån och slänga hinkar med vatten på elden lite på måfå. Att hundra människor slänger vatten på ditt brinnande hus är mycket bättre än att du gör det ensam. Problemet är att dina grannar slösar massor av tid på att springa fram och tillbaka när de väl kommer igång. Vissa av dem blir snabbt trötta, andra är klumpiga och spiller en massa vatten, någon går vilse på vägen tillbaka till huset. Om var och en handlar på egen hand kommer ditt hus med all säkerhet att brinna ner till grunden.

Som tur är blir det inte så, eftersom grannarna formerar sig i en alldeles speciell form av social struktur: en langningskedja. Dina hundra grannar bildar ett led mellan ån och huset och skickar fulla vattenhinkar mellan sig mot huset och tomma hinkar mot ån. Arrangemanget med langningskedjan innebär inte bara att folk slipper slösa tid och kraft på att springa fram och tillbaka till ån, utan innebär dessutom att svagare personer – som kanske inte skulle kunna gå så långt eller bära en tung hink hela vägen – nu ändå kan bidra med något. När etthundra personer bildar en langningskedja kan de göra lika mycket nytta som tvåhundra personer som springer planlöst fram och tillbaka.

Men exakt hur kommer det sig att en grupp människor som organiserar sig på det här sättet blir mycket mer effektiv än om samma grupp människor – eller till och med en större grupp – agerar var och en för sig? Om helheten är större än summan av delarna, vad beror det då på att helheten blir större? Var uppstår 22

102306_Connected_ORIG.indd 22

10-08-31 07.25.12

det där som är ”större”? Det är fantastiskt att man kan mångdubbla mänskliga varelsers effektivitet bara genom att ställa upp dem på ett annat sätt. Men vad är det som händer när man sätter samman människor i grupper med en viss struktur och som gör att de kan göra mycket fler och helt andra saker än vad varje individ klarar av på egen hand?

För att kunna besvara de här frågorna – och innan vi kommer in på det riktigt roliga – måste vi först förklara en del grundläggande terminologi och tankegångar inom nätverksteorin. De här grundläggande begreppen fungerar som en bakgrund för de enskilda berättelserna och de mer komplicerade tankarna som vi snart kommer att bekanta oss närmare med när vi kartlägger de sociala nätverkens förvånansvärda förmåga att påverka alla aspekter av den mänskliga tillvaron.

Först måste vi klargöra vad vi menar med en grupp människor.

En grupp kan definieras av en utmärkande egenskap (till exempel kvinnor, demokrater, jurister, långdistanslöpare) eller bestå av en specifik anhopning av individer som vi bokstavligen kan peka ut (”de där människorna som står där borta och väntar på att få bli insläppta på konserten”). Ett socialt nätverk är något helt annat.

Ett nätverk är – precis som en grupp – en samling människor, men det krävs något mer för att det ska vara ett nätverk: en specifik uppsättning relationer mellan människorna i gruppen. Dessa länkar och det speciella mönstret som de bildar är ofta viktigare än de enskilda individerna själva. Det är de som gör att grupper kan klara sådant som en anhopning av individer utan inbördes samband inte klarar. Dessa band är förklaringen till att helheten är större än summan av delarna. Och det speciella mönster som länk­ arna bildar är nyckeln till förståelsen för hur nätverk fungerar.

Langningskedjan som räddar ett hus är ett mycket enkelt socialt nätverk. Det är linjärt och inte förgrenat: varje person (utom den första och den sista) har kontakt med två andra människor, den som står framför och den som står bakom honom eller henne.

Om man till exempel ska förflytta vatten en lång sträcka är det ett bra arrangemang. Men vilket som är det absolut bästa sättet att organisera hundra människor i ett nätverk beror i hög grad på kapitel 1 mitt i smeten 23

102306_Connected_ORIG.indd 23

10-08-31 07.25.12

den aktuella uppgiften. Det bästa mönstret för att koppla samman hundra människor som ska släcka en eld skiljer sig från det bästa mönstret om man till exempel vill uppnå ett militärt mål. Ett kompani bestående av hundra soldater är oftast indelat i tio väl sammanhållna trupper med tio soldater i varje. Det gör att varje soldat kan lära känna alla sina kamrater i truppen och inte bara soldaten framför sig och soldaten bakom sig. I det militära gör man allt för att hjälpa soldaterna i en trupp att komma varandra mycket nära, faktiskt så nära att de är villiga att offra livet för varandra.

Vi ska fundera lite på ett annat socialt nätverk: telefonträdet.

Tänk dig att du snabbt behöver ta kontakt med hundra människor för att berätta att skolan är stängd. Före den moderna kommunikationen och internet var detta en verklig utmaning, eftersom det inte fanns någon offentlig informationskälla som alltid kunde hållas ajour och som vem som helst kunde ha tillgång till i sitt hem (även om man direkt kommer att tänka på hur man brukade ringa i kyrkklockorna i städerna). I stället måste man ta kontakt med varje person direkt. Med telefonens intåg blev det mycket enklare, men det var ändå betungande för en enda person att ringa alla hundra samtalen. Och även om någon hade gripit sig an uppgiften skulle det ha tagit en bra stund innan listan hade betats av och vid det laget skulle de kanske redan ha gett sig iväg till skolan. Det är både ineffektivt och tungrott att låta en person ringa alla samtalen.

Det mest idealiska skulle vara att en person startar en kedjereaktion så att var och en kan nås så snabbt som möjligt och så att det blir minsta möjliga besvär för varje enskild individ. Ett alternativ är att sammanställa en lista och låta den översta personen ringa nästa person, den andra personen ringa den tredje och så vidare tills alla har nåtts av budskapet – precis som i en langningskedja.

På så sätt skulle arbetsbördan bli jämnt fördelad, men det skulle ändå ta väldigt lång tid innan någon kontaktade den hundrade personen. Och om någon på listan inte var hemma när föregående person ringde skulle alla som kom längre ner i listan fortfarande sväva i okunnighet.

24

102306_Connected_ORIG.indd 24

10-08-31 07.25.12

Ett alternativt kontaktmönster är ett telefonträd. Den första personen ringer till två andra, som i sin tur ringer två personer vardera och så vidare tills alla har blivit kontaktade. Till skillnad från langningskedjan är telefonträdet utformat så att informationen sprids som genom en flodvåg till många människor samtidigt.

Arbetsbördan fördelas jämnt bland alla medlemmarna i gruppen, och problemet som uppstår om en person inte är hemma blir mer begränsat. Dessutom fungerar det så att en enda person med ett enda samtal kan sätta igång en kedjereaktion som kan påverka hundratals eller tusentals andra människor – precis som när donatorn av hjärtat som John Lavis fick vid sin hjärttransplantation gav upphov till ännu en donation som räddade åtta liv till. Med ett telefonträd krävs det också mycket färre steg för att informationen ska spridas till alla människorna i gruppen, vilket minskar risken för att budskapet ska bli förvanskat. Just den här nätverksstrukturen bidrar alltså till att både förstärka och bevara budskapet.

Faktum är att telefonträd användes för alla möjliga ändamål bara några årtionden efter det att telefoner hade blivit allmänt förekommande i amerikanska hem. I en artikel i Los Angeles Times från 1957 beskrivs till exempel hur ett telefonträd användes för att mobilisera amatörastronomer till Smithsonian-observatoriets ”Operation Månspaning”, som skulle hålla utkik efter amerikans­ ka och ryska satelliter.8 Tyvärr kan samma nätverksstruktur användas av en ensam bedragare för att lura tusentals människor. I ett pyramidspel strömmar pengar ”uppåt” i en struktur som liknar ett telefonträd.

När det tillkommer nya människor i nätverket skickar de pengar till personerna ”ovanför” sig, och därefter värvar de nya medlemmar ”under” sig för att få in mer pengar. Allteftersom tiden går samlar man in pengar från fler och fler människor. Federala utredare avslöjade år 2008 att Bernie Madoff – i det kanske största pyramidspelet genom tiderna – under trettio års tid hade lurat till sig 50 miljarder dollar av tusentals investerare. Precis som det korsikanska vendettanätverket som vi beskrev tidigare är Madoffs investeringsnätverk den typ av nätverk som de flesta av oss helst undviker. kapitel 1 mitt i smeten 25

102306_Connected_ORIG.indd 25

10-08-31 07.25.12

Illustrationerna på nästa sida visar de fyra olika typer av nätverk som vi har tittat på hittills. Först ser vi en grupp om etthundra männi­skor (som var och en symboliseras av en cirkel eller nod) utan några kopplingar sinsemellan. Därefter kommer en langningskedja. Här finns utöver de hundra personerna sammanlagt nittionio relationer mellan medlemmarna i gruppen. Varje person (utom den första och den sista) har kontakt med två andra människor genom en dubbelriktad förbindelse (vilket innebär att fulla och tomma hinkar passerar i båda riktningarna). Telefonträdet omfattar också etthundra människor och nittionio förbindelser. Men här är var och en – utom personerna i början och slutet av trädet – knuten till tre andra människor med en ingående relation (personen som ringer upp) och två utgående relationer (personerna man ringer till). Det finns inga ömsesidiga relationer – informationsflödet är riktat, och detsamma gäller banden mellan människorna. I ett kompani med etthundra soldater känner varje medlem i varje trupp varje annan medlem i truppen mycket väl, och varje soldat har exakt nio relationer. Här finns etthundra människor och fyra­hundrafemtio relationer mellan dem. (Anledningen till att det inte blir niohundra relationer är att varje relation räknas en gång för de två personer som förenas av den.) I den här illustrationen utgår vi från att det inte finns några kopplingar mellan trupperna eller åtminstone att kopplingarna inom grupperna är mycket fastare än kopplingarna mellan trupperna. Det är naturligtvis en förenkling, men det tydliggör ännu en aspekt, nämligen kolonier inom sociala nätverk. En nätverkskoloni kan definieras som en grupp människor som har mycket tätare relationer till varandra än till andra grupper av sammanhörande människor i andra delar av nätverket. Kolonierna definieras av strukturella samband, inte nödvändigtvis av några speciella gemensamma egenskaper.

I en mycket grundläggande bemärkelse är ett socialt nätverk alltså en ordnad grupp av människor som bygger på två typer av element: människorna själva och relationerna mellan dem.

Naturliga sociala nätverk organiseras dock vanligen inte upp­ ifrån – till skillnad från både langningskedjan, telefonträdet och det militära kompaniet. Riktiga sociala nätverk i vardagslivet 26

102306_Connected_ORIG.indd 26

10-08-31 07.25.12

Grupp utan inbördes relationer

Langningskedja

Telefonträd

Militärtrupp

Fyra olika sätt som etthundra människor kan vara relaterade till varandra på.

Varje cirkel (”nod”) motsvarar en person, och varje linje (”koppling”) en relation mellan två personer. Linjer med pilar symboliserar en riktad relation – i telefonträdet ringer en person till en annan. I de andra fallen är relationerna ömsesidiga: i langningskedjan skickas fulla och tomma hinkar i båda riktningarna, och i militärtrupper är alla relationer mellan soldaterna dubbelriktade.

utvecklas organiskt utifrån varje människas naturliga benägenhet att söka efter och skaffa sig många eller få vänner, att bilda små eller stora familjer, att jobba på små intima eller stora anonyma arbetsplatser. kapitel 1 mitt i smeten 27

102306_Connected_ORIG.indd 27

10-08-31 07.25.14

Nästa illustration är ett exempel på ett nätverk bestående av 105 studenter som bodde på samma studenthem på ett amerikanskt universitet och vänskapsbanden som bildades mellan dem. Varje student är i genomsnitt knuten till sex andra nära vänner, men vissa studenter har bara en vän och andra har många fler. Vidare är några studenter mer ”inneslutna” än andra, vilket betyder att de har fler kopplingar till andra personer i nätverket via vänner eller vänners vänner. Datorprogram som används för att åskådliggöra nätverk bygger faktiskt på principen att de som har fler relationer placeras i mitten och de som har färre relationer i periferin, vilket hjälper oss att se varje persons plats i nätverket. När dina vänner och familje­ medlemmar får fler kontakter ökar det den grad av samhörighet som du har med hela det sociala nätverket. Vi säger att du på så sätt får en mer central position, eftersom du genom att ha vänner med fler kontakter bokstavligen flyttar från utkanten av det sociala nätverket in till mitten. Vi kan också mäta ditt läge – centralt eller perifert – genom att räkna inte bara hur många vänner och andra kontakter du själv har utan också dina vänners vänner och deras vänner och så vidare. Till skillnad från langningskedjan där alla känner att deras position är densamma (”det står en kille till vänster om mig och skickar hinkar och en kille till höger om mig som jag lämnar över dem till – det spelar ingen roll var jag befinner mig i ledet”) har människorna i det här fallet helt olika typ av placering inom nätverket.

Formen på ett nätverk – det som också brukar kallas dess struktur eller topologi – är en av nätverkets grundläggande egenskaper.

Formen kan åskådliggöras eller symboliseras på flera olika sätt, men det faktiska mönstret av relationer som bestämmer formen är detsamma oavsett hur man åskådliggör nätverket. Föreställ dig femhundra knappar som ligger utströdda på golvet. Tänk dig också att vi har tvåtusen snörstumpar som vi kan använda för att knyta ihop knapparna med varandra. Tänk sedan att vi väljer ut två knappar på måfå och knyter ihop dem med en snörstump – en knapp i varje ände. Därefter upprepar vi hela proceduren och knyter ihop det ena slumpmässigt utvalda paret knappar efter det andra, ända tills vi har använt alla snörstumpar. Till slut kommer 28

102306_Connected_ORIG.indd 28

10-08-31 07.25.14

B

A

C D

I det här naturliga nätverket av nära vänskapsförhållanden bland 105 uni­versi­tetsstudenter boende i samma studenthem symboliserar varje cirkel en student och varje linje ett ömsesidigt vänskapsförhållande. A och B har fyra vänner vardera, men det är mer sannolikt att A:s fyra vänner känner varandra (det finns kopplingar mellan dem), medan inga av B:s vänner känner varandra. A har högre transitivitet än B. C och D har sex vänner vardera, men de har helt olika placeringar i det sociala nätverket. C är mycket mer centralt placerad, medan D befinner sig längre ut i periferin. C:s vänner har själva många vänner, men D:s vänner har i allmänhet få eller inga andra vänner.

det att vara många snören fastknutna i några knappar, medan andra av en slump aldrig har blivit valda och därför inte är knutna till några andra knappar. Vissa grupper av knappar hänger kanske ihop med varandra men inte med andra grupper. Dessa grupper – även de som bara består av en enda knapp som inte är knuten till några andra – kallas nätverkets komponenter. När vi illustrerar nätverk brukar vi bara avbilda den största komponenten (i det här fallet den som innehåller flest knappar).

Om vi skulle välja en knapp från en komponent och plocka upp den från golvet skulle alla knappar som var knutna till den, direkt eller indirekt, också lyftas upp i luften. Och om vi skulle släppa detta gytter av knappar någon annanstans på golvet skulle kapitel 1 mitt i smeten 29

102306_Connected_ORIG.indd 29

10-08-31 07.25.15

komponenten se annorlunda ut än när vi plockade upp den. Men topologin – som är en grundläggande och inneboende egenskap hos knappnätverket – skulle vara exakt densamma, oavsett hur många gånger vi plockade upp gyttret av hopknutna knappar och släppte ner det igen. Varje knapp har samma relativa placering i förhållande till andra knappar som tidigare – dess position i nätverket har alltså inte förändrats. I datorprogram för nätverksvisualisering försöker man återge detta i två dimensioner och visa den bakomliggande topologin genom att placera de mest intrasslade knapparna i mitten och de med färre relationer längre ut mot kanterna. Det är ungefär som om du försökte reda ut en slinga med julgransljus och det fanns en del revor som du kunde dra ut från virrvarret och dessutom en snårskog av hoptrasslade ljus som blev kvar i mitten oavsett hur många gånger du vände på hela härvan på golvet.

Av många olika anledningar som vi ska titta närmare på kommer människor att uppta bestämda platser i de sociala nätverk som omger oss, nätverk som har uppstått av sig själva och som ständigt utvecklas och förändras. Organiska nätverk äger en struktur, komplexitet, funktion, spontanitet och en genuin skönhet som saknas i organiserade nätverk, och det faktum att de existerar väcker frågor om hur de uppkommer, vilka regler som gäller för dem och vad de är till för.

Regler för livet i nätverket Det finns två grundläggande egenskaper hos sociala nätverk, oavsett om de är så enkla som en langningskedja eller så komplexa som en stor släkt bestående av flera generationer, ett studenthem eller det världsomspännande nätverk som förenar oss allesammans.

Den första egenskapen är relationerna – vem som hör ihop med vem. När en grupp bildar ett nätverk finns det ett visst mönster av länkar som förenar människorna i det – topologin. Dessa förbindelser är dessutom ganska komplicerade. De kan vara till­fälliga eller livslånga, ytliga eller intensiva, personliga eller anonyma.

30

102306_Connected_ORIG.indd 30

10-08-31 07.25.15

Vårt sätt att återge eller visualisera ett nätverk beror på hur vi definierar de länkar som är signifikanta. I de flesta analyser betonar man kopplingarna till familj, vänner, arbetskamrater och grannar. Men det finns alla möjliga typer av sociala kontakter och således också alla möjliga typer av sociala nätverk. När företeelser som till exempel sexuellt överförbara sjukdomar eller dollarsedlar flödar genom ett nätverk kan det vara själva flödet som definierar kopplingarna och därmed också strukturen hos en viss uppsättning nätverksrelationer.

Den andra egenskapen är överföring, vilket hänför sig till det som eventuellt sprider sig längs dessa länkar. Det kan förstås vara hinkar med vatten, men det kan också vara bakterier, pengar, våld, mode, njurar, lycka eller fetma. Vart och ett av dessa flöden kan uppföra sig enligt sina egna regler. Eld kan till exempel inte transporteras till floden i hinkar, bakterier påverkar inte en person som är immun och fetma tenderar att sprida sig snabbare mellan personer av samma kön (vilket vi kommer att utveckla i kapitel 4).

För att förstå varför det finns sociala nätverk och hur de funge­ rar måste vi förstå vissa regler för relationer och överföring i sociala nätverk – det vill säga deras struktur och funktion. Dessa principer förklarar varför länkarna kan göra helheten större än summan av delarna.

regel 1: vi formar vårt nätverk Människor skapar och omformar avsiktligt och oupphörligen sina sociala nätverk. Det viktigaste exemplet på detta är det vi kan kalla homosocialitet, det vill säga vår medvetna eller omedvetna benägenhet att liera oss med människor som liknar oss själva. Oavsett om det handlar om Hells Angels eller Jehovas vittnen, narkotikamissbrukare eller kaffedrickare, demokrater eller republikaner, frimärkssamlare eller bungyjumpentusiaster, är sanningen den att vi söker oss till människor som delar våra intressen, vår bakgrund och våra drömmar. Lika barn leka bäst.

Men vi väljer också strukturen för våra nätverk i tre viktiga avseenden. För det första bestämmer vi hur många människor vi kapitel 1 mitt i smeten 31

102306_Connected_ORIG.indd 31

10-08-31 07.25.15

ska ha kontakt med. Vill du ha en motspelare för att spela ett parti schack eller många kamrater att leka kurragömma med? Vill du hålla kontakten med din knäppa morbror? Vill du gifta dig eller vill du hellre ha många tillfälliga förbindelser? För det andra kan vi påverka hur tät inbördes kontakt våra vänner och släktingar har. Ska du placera brudgummens rumskamrat från studenttiden bredvid din brudtärna på bröllopsfesten? Ska du ordna en fest så att alla dina vänner får träffas? Ska du presentera dina affärspartner för varandra? Och för det tredje styr vi hur centrala vi själva ska vara i det sociala nätverket. Är du festens medelpunkt, den som umgås med alla mitt i rummet, eller håller du dig lite vid sidan av?

Genom att vi kan göra så många olika val i de här avseendena finns det en häpnadsväckande variationsrikedom vad gäller strukturen för hela det nätverk som vi kommer att ingå i. Och det är just olikheten i dessa val – en olikhet som har både sociala och genetiska rötter, vilket vi kommer att titta mer på i kapitel 7 – som gör att var och en av oss hamnar på vår unika position i vårt eget sociala nätverk. De här strukturella egenskaperna är naturligtvis inte alltid något vi kan välja – vi kan bo på platser som gynnar vänskap i högre eller lägre grad och vi kan vara födda i stora eller små familjer. Men även om dessa sociala nätverksstrukturer är något som vi blir påtvingade styr de ändå våra liv.

Vi vet faktiskt ganska mycket om hur människor skiljer sig åt i fråga om hur många vänner och sociala kontakter de har och hur mycket inbördes kontakt dessa i sin tur har. Men det kan ändå vara ganska invecklat att försöka identifiera en persons sociala kontakter, eftersom folk interagerar med alla möjliga människor med varierande grad av intensitet. En person kanske känner några hundra människor till utseende och namn, men normalt sett är det bara ett fåtal av dem som står honom eller henne riktigt nära.

Ett sätt för sociologerna att identifiera dessa nära relationer är att ställa frågor som: Vem diskuterar du viktiga frågor med? Vem är du tillsammans med på fritiden? När människor svarar på sådana frågor kommer de att peka ut en brokig blandning av vänner, släktingar, arbetskamrater, klasskompisar, grannar och andra.

32

102306_Connected_ORIG.indd 32

10-08-31 07.25.16

Vi ställde nyligen dessa frågor till en undersökningsgrupp om över tretusen slumpvis utvalda amerikaner. Resultatet blev att den genomsnittlige amerikanen bara hade fyra nära sociala kontakter, och de flesta hade mellan två och sex. Sorgligt nog uppgav 12 procent av amerikanerna att de inte hade någon som de kunde diskutera viktiga frågor med eller vara tillsammans med på fritiden. I andra änden av skalan hade 5 procent av amerikanerna åtta sådana personer. Av de människor som enligt försökspersonerna ingick i deras grupper av förtrogna var ungefär hälften vänner, men den andra hälften omfattade en rad olika typer av relationer, bland annat makar, partner, föräldrar, syskon, barn, arbetskamrater, medlemmar i samma föreningar, grannar samt professionella vägledare och konsulter. Sociologen Peter Marsden har kallat denna grupp av människor som vi alla har för vårt ”kärndiskussionsnätverk”. I en nationell undersökningsgrupp om 1 531 amerikaner som han studerade på 1980-talet upptäckte han att kärndiskussionsnätverket blir större när vi blir äldre, att det inte finns några allmängiltiga skillnader mellan män och kvinnor vad gäller storleken på kärnnätverket och att personer med högskoleutbildning har nästan dubbelt så stora kärnnätverk som personer som inte har gått ut gymnasiet.9 I vår egen forskning bad vi personerna i undersökningsgruppen berätta hur stor kontakt deras sociala kontakter hade sinsemellan.

Om en person alltså uppgav att Tom, Dick, Harry och Sue var hans vänner frågade vi honom om Tom kände Dick, om Tom kände Harry, om Tom kände Sue, om Dick kände Harry och så vidare.

Därefter använde vi dessa svar för att räkna ut sannolikheten för att två av en persons vänner också var vänner med varandra.

Denna sannolikhet är en viktig faktor som vi använder för att mäta hur tätt sammanflätat ett nätverk är.

Om du känner Alexi och Alexi känner Lucas och Lucas känner dig kallar vi det för en transitiv relation – de tre personerna som ingår i den bildar en triangel. Vissa människor lever mitt i en mängd transitiva relationer (till exempel person A i illustrationen på sidan 29), medan andra har vänner som inte känner varandra sinsemellan (som person B). Personer med hög transitivitet är kapitel 1 mitt i smeten 33

102306_Connected_ORIG.indd 33

10-08-31 07.25.16

­ ftast mycket djupt inneslutna i en enda grupp, medan personer o med låg transitivitet ofta knyter kontakt med människor från många olika grupper som inte känner varandra, vilket gör det troligt att de fungerar som broar mellan olika grupper. Totalt sett fann vi att sannolikheten för att två av dina sociala kontakter känner varandra är omkring 52 procent om du är en typisk amerikan.

De här måtten är kännetecknande för alla de nätverk som vi kan se, men de säger också något om de nätverk vi inte ser.

I mänsklighetens oändligt stora väv hör varje person ihop med sina vänner, familjemedlemmar, arbetskamrater och grannar, men dessa människor hör i sin tur ihop med sina vänner, familjemedlemmar, arbetskamrater och grannar och så vidare i all oändlighet, ända tills (i princip) varenda människa på jorden sammanhänger med alla andra människor på ett eller annat sätt.

Så även om vi tycker att vårt eget nätverk har en begränsad social och geografisk räckvidd, är alla de nätverk som omger oss i själva verket sammankopplade med varandra i mycket stor utsträckning.

Det är denna strukturella nätverksegenskap som ligger bakom det vanliga uttrycket ”världen är liten”. Ofta är det möjligt för en individ att hitta en koppling till någon annan via några få länkar mellan olika personer. Ett välkänt exempel (åtminstone bland sociologer) beskrevs i en artikel av två föregångare inom forskningen kring sociala nätverk, Ithiel de Sola Pool och Manfred Kochen, som skrev första utkastet till artikeln på 1950-talet. En av författarna råkade höra vad en patient i en sjukhussäng i en småstad i Illinois sa till en kinesisk patient i sängen bredvid: ”Vet du vad, jag har bara känt en enda kines förut i hela mitt liv. Han hette … och var från Shanghai.” Han fick svaret: ”Men det är ju min farbror!”10 Faktum är att författarna inte avslöjade vad han hette, kanske för att de oroade sig för att läsaren skulle känna honom – ännu ett exempel på hur liten världen är.

34

102306_Connected_ORIG.indd 34

10-08-31 07.25.16

regel 2: vårt nätverk formar oss Vår plats i nätverket påverkar i sin tur oss. En person utan några vänner alls lever ett helt annorlunda liv än en person med många vänner. I kapitel 4 kommer vi till exempel att få se att en enda extra vän kan gagna din hälsa på alla möjliga sätt, även om denna person egentligen inte gör något särskilt för dig.

I en studie av hundratusentals norska värnpliktiga framkom ett enkelt exempel på hur själva antalet sociala kontakter (i det här fallet syskon) påverkar oss.11 Man har vetat ganska länge att det äldsta barnet i en syskonskara får lite högre resultat i intelligenstest än det andra barnet, som i sin tur får lite högre resultat än det tredje barnet. En av de obesvarade frågorna inom det här forskningsområdet är dock om dessa skillnader beror på biologiska faktorer som bestäms vid födseln eller på sociala faktorer som kommer senare. Studien av norska soldater visade att skillnaderna kan förklaras med enkla egenskaper hos de sociala nätverken, till exempel familjernas storlek och struktur. Om du är andra barnet och ditt äldre syskon dog när du var liten ökar din intelligenskvot och blir jämförbar med intelligenskvoten hos ett förstfött barn.

Om du är tredje barnet och ett av dina äldre syskon dör, blir din intelligenskvot jämförbar med ett barn som är fött som nummer två, och om båda dina äldre syskon dör blir din intelligenskvot jämförbar med den hos ett förstfött barn.

Huruvida dina vänner och andra sociala kontakter är vänner med varandra är också en avgörande faktor för hur ditt liv ska gestalta sig. Transitivitet kan påverka allt från om du ska hitta en sexpartner till om du ska begå självmord. Ett exempel som tydliggör effekten av transitivitet är hur en skilsmässa påverkar ett barn. Om ett barns föräldrar är gifta (relaterade) pratar de säkert med varandra, men om de skiljer sig (blir orelaterade) gör de förmodligen inte det. En skilsmässa innebär ofta att kommunikationen måste gå genom barnet (”Säg åt din pappa att han inte behöver hämta dig nästa lördag!”) och att det är mycket svårare att samordna barnets uppfostran (”Menar du att din mamma också köpte glass till dig?”). Det anmärkningsvärda är att barnets relation till båda föräldrarna förändras som en följd av skilsmässan, kapitel 1 mitt i smeten 35

102306_Connected_ORIG.indd 35

10-08-31 07.25.16

trots att barnet fortfarande är mycket tätt knutet till dem båda två. Men dessa förändringar härrör från det faktum att ett band mellan föräldrarna har försvunnit – ett band som inte har särskilt mycket med barnet att göra. Barnet har fortfarande två föräldrar, men hans eller hennes liv påverkas av om föräldrarna är knutna till varandra eller inte.

Hur många kontakter dina vänner och din familj har är också betydelsefullt. När de människor som du är relaterad till får fler relationer med andra människor innebär det att du behöver ta färre steg från en person till en annan för att nå alla andra i nätverket.

Du blir mer central. När du är mer centralt placerad blir du mer mottaglig för det som överförs inom nätverket. Person C i illustrationen på sidan 29 är till exempel mer central än person D. Fråga dig vilken person du helst skulle vilja vara om det var något saftigt skvaller som cirkulerade. Jo, då skulle du nog vilja vara person C. Men om det var en livsfarlig bakterie som spreds i nätverket skulle du säkert vilja vara person D. Och så är det trots att personerna C och D har lika många sociala kopplingar: de är bara direkt rela­ terade till sex personer vardera. Längre fram i boken ska vi visa hur din centrala eller perifera position påverkar allt från hur mycket pengar du tjänar till om du kommer att bli lycklig.

regel 3: våra vänner påverkar oss Själva formen på nätverket omkring oss är självklart inte det enda som betyder något. Det är också väldigt viktigt vad det egentligen är som sprids via alla kontakter. En langningskedja bildas inte för att du ska få ett snyggt led att titta på medan ditt hus brinner ner utan för att folk ska kunna skicka vattenhinkar till varandra och släcka lågorna. Och sociala nätverk är inte bara till för vatten – alla möjliga saker överförs från en person till en annan i dem.

I kapitel 2 kommer vi att titta närmare på en grundläggande faktor för det här flödet, nämligen människors benägenhet att påverka och härma varandra. De flesta människor har relationer till massor av olika människor, till exempel föräldrar och barn, syskon, makar (och trevliga exmakar), chefer och arbetskamrater, grannar 36

102306_Connected_ORIG.indd 36

10-08-31 07.25.16

och vänner. Alla dessa förbindelser representerar möjligheter att påverka och bli påverkad. Studenter vars rumskamrater studerar flitigt blir själva flitigare i sina studier. Middagsgäster som sitter bredvid storätare äter mer. Husägare med trädgårdsintresserade grannar får oklanderliga gräsmattor. Och den här enkla tendensen hos människor att påverka varandra får enorma konsekvenser om vi ser lite längre än till våra allra närmaste kontakter.

regel 4: våra vänners vänners vänner påverkar oss Det visar sig att folk inte bara härmar sina vänner. De härmar också sina vänners vänner och sina vänners vänners vänner. Det finns en lek som kallas viskleken. Den går ut på att ett antal barn ställer sig på ett led och sedan vidarebefordrar ett meddelande genom att viska i nästa barns öra. Meddelandet som varje barn får höra innehåller alla fel som görs av barnet före henne och dessutom alla fel som har gjorts av tidigare barn, deltagare som barnet inte har någon direktkontakt med. På så sätt kan barnen komma att härma andra som de inte är direkt knutna till. Alla föräldrar säger väl till sina barn att inte stoppa pengar i munnen.

Vi tror att pengarna är fulla av bakterier från en massa människor som har hållit i pengarna tidigare och inte bara från det allra senaste paret händer. På samma sätt kan våra vänner och familjemedlemmar påverka oss att göra saker, till exempel att gå upp i vikt eller rösta på ett visst sätt. Men deras vänner och familjemedlemmar kan också påverka oss. Det här är ett exempel på hyperdyadisk spridning, det vill säga tendensen att påverkan sprids från person till person till person, långt bortom en individs direkta sociala kontakter. Cortos bror fick till exempel sätta livet till på grund av den spridningen.

Det är enkelt att föreställa sig hyperdyadisk spridning när nätverket består av en rät linje (”den där killen som står tre steg ifrån mig måste skicka spannen nu, annars kommer det att sluta riktigt illa”). Men hur i hela friden ska man kunna analysera spridningen i ett naturligt socialt nätverk, till exempel studenterna i illustrationen på sidan 29 eller komplexa nätverk bestående av tusentals kapitel 1 mitt i smeten 37

102306_Connected_ORIG.indd 37

10-08-31 07.25.16

NICHOL A S A . CHRIS TA K IS

Foto: Paul H. Schnaittacher

är läkare och professor vid Harvard University och knuten till institutionerna för folkhälsa, sociologi och medicin. Han utnämndes av Time magazine som en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen 2009.

NICHOLAS A. CHRISTAKIS

är biträdande professor vid University of California, San Diego och arbetar på den statsvetenskapliga institutionen och Center for Wireless and Population Health Systems.

JAMES H. FOWLER

Visste du att lycka smittar? Att dina vänner kan göra dig tjock? Att dina gener bestämmer vilka kompisar du har?

Hur vi känner oss, vad vi kan, vem vi lever med, vilka sjukdomar vi får, hur mycket pengar vi tjänar och vilket parti vi röstar på – allt beror på våra sociala nätverk.

Den här boken visar att vi styrs av den så kallade trestegsregeln: vi påverkar och blir påverkade av människor på upp till tre stegs avstånd från oss, till stor del av människor vi inte ens känner. Din kompis kompis kompis har till exempel större inflytande över ditt välbefinnande än vad en större summa pengar har.

Människan har genom årtusendena alltid nätverkat. Det har gjort oss mer livskraftiga än andra arter på vår jord och genom att vi nätverkar har vi större förmåga att överleva och utveckla vår kultur. Med Facebook, MySpace och andra sociala medier kommer vi att påverkas ännu mer av våra kontakter. Nicholas A. Christakis och James H. Fowler har vetenskapligt studerat hur våra nätverk sprider beteenden och värderingar i en rad olika sammanhang och deras forskning har fått stor uppmärksamhet världen över.

JA M ES H. FOW L ER

”Den här fantastiska boken kan mycket väl bli en av årtiondets mest betydelsefulla. Full av fascinerande berättelser och exempel, och absolut nödvändig för att förstå vår verkliga natur.”

Ed Diener, medförfattare till Happiness

”Varje chef, lärare och förälder borde se på sitt liv utifrån det här perspektivet.”

Chip Heath, medförfattare till Made to Stick

”Vad som gör oss till människor är – på gott och ont – vår sociala natur. Ingen annanstans förklaras denna komplexa, underbara och ibland mörka del av oss så bra som i Connected. I en social värld där nya sätt att umgås ökar explosionsartat, är Connected en handbok för oss själva i 2000-talet.”

N I CH O L A S A . CH RI S TA K I S JAMES H . FO W L E R

Dan Ariely, författare till (O)logiskt: varför smarta människor fattar irrationella beslut

”Om någon du knappt känner läser Connected kan det förändra ditt liv för alltid. Hur? Läs själv och få svaret.”

Daniel Gilbert, författare till Snubbla på lyckan

www.connectedthebook.com

Mänskliga relationer och sociala nätverk och deras betydelse i våra liv Originalomslag: Julianna Lee/Hachette Book Group.

Svenska utgåvan: Niklas Lindblad/Mystical Garden Design

NOK_CHRISTAKIS_CONNECTED_skydds.indd 1

2010-08-25 10.46