iod, Vi föds alla in i en viss tidsper bestämd på en bestämd plats och i en olika, social miljö. Våra livsvillkor är ntera men vi måste alla lära oss ha dem och skapa vårt eget liv.och hur vi män-
”
”
Människors miljöer
våra olika livsvillkor Människors miljöer tar upp Den röda samspelar med varandra. niskor möter, bemöter och enskapens värde och den sociala gem tråden är människors lika cklingen. betydelse för samhällsutve vara aktiverande övning. Det kan Varje kapitel inleds med en kilt uppgift som genomförs ens ett rollspel, en analyserande övningar sionsuppgift. Olika sorters eller i grupp eller en diskus ten finns itlet. För att levandegöra tex är insprängda i själva kap je kapitel Var upp av frågeställningar. fallbeskrivningar som följs sningen ttning. För att underlätta inlä avslutas med en sammanfa texten. är marginalord utsatta vid
Britt-Inger Olsson Kurt Olsson
rare i psykopedagog och gymnasielä Britt-Inger Olsson är special lt inom nsu unskap samt utbildningsko rare i logi och barn- och fritidsk ielä nas gym är son kologi. Kurt Ols rna atta specialpedagogik och psy förf a och textkommunikation. Båd ivit filosofi, religion, svenska skr har och ete arb pedagogiskt har långvarig erfarenhet av iet och högskolan. nas gym för ker böc läro flera
l Människors miljöer
Britt-Inger Olsson Kurt Olsson
Best.nr 47-10350-8 Tryck.nr 47-10350-8
4710350ot.indd 1
2011-09-28 10.29
LIBER
Människors miljöer Britt-Inger Olsson Kurt Olsson
Människors miljöer inlaga 1
2011-09-26 14.50
Förord Människors miljöer handlar om hur vi påverkas av andra människor och av vår livsmiljö. Boken beskriver människors möten och relationer både ur ett nära och ur ett vidare, globalt perspektiv. Den mänskliga kreativitetens och den sociala gemenskapens betydelse är ett övergripande tema. Ett kapitel ägnas åt kultur, ett annat åt kommunikation. I sista kapitlet, som behandlar människors demokratiska fri- och rättigheter, presenteras olika teorier om människosyn. Boken för också fram aktuella teorier och frågor om socialisation och identitetsskapande. Frågeställningar och teorier konkretiseras och exemplifieras i varje kapitel av fallbeskrivningar och uppgifter. Dessa anknyter till ämnesplanen och är avsedda att inspirera till reflektion och diskussion kring ämnets centrala begrepp och innehåll. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning av innehållet. Vi som skrivit denna bok har mångårig yrkesvana som gymnasielärare respektive specialpedagog. Vi har också lång yrkeserfarenhet som lärare på samhällsprogrammet och på barnoch fritidsprogrammet. Tack till er alla som gjort det möjligt för oss att skriva denna bok! Orust 2011 Britt-Inger och Kurt Olsson
Människors miljöer inlaga 3
2011-09-26 14.50
Innehåll 1. Livsvillkor och levnadsmiljöer 7 Olika livsvillkor 9 Samhället 10 Källkritik 14 Familjen 15 Nya familjebildningar 21 Arbete och arbetsliv 25 Sammanfattning 31 2. Faktorer som påverkar livsvillkoren 33 Genus och könsroller 35 Etnicitet 50 Funktionsnedsättning 56 Klass och klasstillhörighet 60 Fritid 65 Arbetslöshet 69 Psykisk hälsa och ohälsa 73 Våld i nära relationer 85 Barnmisshandel 89 Sexuella övergrepp mot barn 95 Barn till missbrukande föräldrar 100 Överlevnadsstrategier 103 Sammanfattning 105
Människors miljöer inlaga 4
2011-09-26 14.50
3. Kultur, socialisation och identitet 107 Vad är kultur? 109 Kulturella förändringar 114 Möten mellan kulturer 124 Socialisation och identitet 129 Sammanfattning 139 4. Kommunikation 141 En fungerande kommunikation 143 Många faktorer samverkar 144 Störningar i kommunikationen 149 Sammanfattning 155 5. Människors lika värde 157 Ett empatiskt förhållningssätt 159 Människosyn – olika teorier 160 Demokrati och mänskliga rättigheter 166 Svenska lagar och förordningar 173 Sammanfattning 177 Referenslista 178 Register 180 Bildförteckning 183
Människors miljöer inlaga 5
2011-09-26 14.50
6
Människors miljÜer inlaga 6
2011-09-26 14.50
1. LIVSVI LLKOR OCH LE VNADSM I L JÖER
7
•••••••••• 1. Livsvillkor och levnadsmiljöer Människors miljöer inlaga 7
2011-09-26 14.50
8
”Ingen människa är en ö.”
JOHN DONNE
DISKUTERA
Diskutera i klassen hur citatet ovan kan tolkas utifrån följande perspektiv: familjen, släktingar och vänner, samhället man lever i, naturen och miljön samt världen i stort.
Människors miljöer inlaga 8
2011-09-26 14.50
1. LIVSVI LLKOR OCH LE VNADSM I L JÖER
9
Den här boken handlar om dig och andra människor och om de samspel som uppstår när vi möter varandra i olika miljöer. Det börjar i närmiljön. Vidgar vi perspektivet rör det sig om samhället och den kultur vi ingår i. I ett globalt perspektiv kanske man kan säga att vår personliga utveckling och våra levnadsvillkor är beroende av människors levnadsförhållanden runt om i världen. Ytterst beror allt på om människan kan ta hand om jorden på ett sätt som är ekologiskt hållbart, vilket är en förutsättning för allt liv på jorden.
Olika livsvillkor Ingen människa väljer sina föräldrar eller sin uppväxt. Vi föds alla in i en viss tidsperiod, på en bestämd plats och i en bestämd social miljö. De levnadsvillkor som råder där vi föds, växer och utvecklas är mycket olika, men vi måste alla lära oss hantera dem och skapa vårt eget liv. Allt liv innebär sorg och glädje, välbefinnande och lidande. Det betyder att man inte är garanterad ett liv utan lidande och misär bara därför att man föds i en materiellt sett rik miljö. Sannolikheten för att vi ska få ett bra liv är dock betydligt större om vi växer upp i ett samhälle som domineras av välfärd och goda arbetsmöjligheter, än om vi föds i ett förortsgetto med fattigdom och sociala problem. I dag växer en stor del av världens befolkning upp utan möjlighet att få äta sig mätt. Många
Människors miljöer inlaga 9
2011-09-26 14.50
10
barn lider av svält och kommer inte att kunna leva ett fullvärdigt liv på grund av fattigdom och undernäring. Men många som lever i fattigdom, eller i miljöer där det är brist på kärlek och gemenskap, hittar sätt som hjälper dem att ändå få ett gott liv. Barn som förlorat sina föräldrar kan till exempel utveckla nära relationer goda och nära relationer till andra människor, som ger dem omsorg och som kan fungera som förebilder och vägvisare på resan genom livet. Livsvillkoren skiljer sig också beroende på människors olika kroppsliga och mentala förutsättningar. Personer med funktionsnedsättning begränsas exempelvis av hinder som kan uppstå i deras levnadsmiljö. Men de kan ofta hitta alternativa utvecklingsmöjligheter som i högre eller lägre grad uppväger dessa hinder.
Samhället Det svenska jordbrukssamhället Ända till slutet av 1800-talet har människor i Sverige främst försörjt sig genom jordbruk och djurhållning. Jämfört med 1900-talets industrisamhälle var förändringarna i det svenska jordbrukssamhället små. Arbetet styrdes av de återkommande årstiderna, av sådd och skörd. Det var stor skillnad mellan olika samhällsklasser. Giftermål över klassgränserna var ovanliga, och man dog oftast i samma samhällsklass som man hade fötts i. Den största delen av befolkningen levde på landsbygden. Där bestämdes människors livsvillkor i hög grad av traditioner, moral och klasstillhörighet. I detta oföränderliga samhälle var behovet av kreativitet och nytänkande litet. Det visade sig inte minst i hur skolan arbetade. Där handlade det mest om att lära sig saker utantill. Man fick också lära sig lyda samhällets lagar och att följa de moralregler som predikades i kyrkan.
Människors miljöer inlaga 10
2011-09-26 14.50
1. LIVSVI LLKOR OCH LE VNADSM I L JÖER
11
Fattigdom och brist I bondesamhället hade den som ägde jord hög status. Längst ner på samhällets botten fanns de allra fattigaste som inte ägde någonting. De var tvungna att ta tillfälliga, oftast underbetalda, säsongsarbeten för att klara sin överlevnad. I tider av missväxt och arbetslöshet var dödligheten stor i dessa grupper. De som överlevde fick hanka sig fram med hjälp av allmosor, det vill säga gåvor, och tiggeri. Det fanns inget socialt skyddsnät som kunde hjälpa fattiga och utslagna. De var utlämnade till den hjälp de kunde få av människor i sin omvärld. Budskapet från kyrkan var att man skulle arbeta och följa samhällets regler för moral och uppförande. Man skulle inte försöka påverka sin tillvaro eller förändra sitt öde. Prästen predikade om att livet var fyllt av plikter och att den som försakade något skulle bli belönad i nästa liv. Det var ett budskap som hjälpte till att bevara detta samhälle som i många avseenden var djupt orättvist. UPPGIFTER
1. Fundera över vad talesättet ”Skomakare, bliv vid din läst” betydde för människorna i bondesamhället.
2. Vilka likheter och skillnader finns det mellan 1800-talets svenska jordbrukssamhälle och samhällen i vår tid?
Allmän skolplikt införs I Sverige infördes allmän skolplikt år 1842. Reformen genomfördes bland annat av ekonomiska skäl. Utvecklingen från ett jordbrukssamhälle mot ett industrisamhälle krävde nämligen att en stor del av befolkningen var läskunnig. Samtidigt blev det möjligt för demokratin att utvecklas. Den som kan läsa kan ju tolka skriftliga beslut och andra dokument, vilket är en förutsättning för medbestämmande.
Människors miljöer inlaga 11
2011-09-26 14.50
12
Industrisamhället På 1700-talet började industrisamhället utvecklas, framför allt i Storbritannien. Under slutet av 1800-talet började industrialiseringen ta fart också i Sverige. Människor flyttade i stor omfattning från landsbygden för att bli industriarbetare i städer och andra tätorter. En ny samhällsklass, industriarbetarna, skapades. De krävde politiskt och ekonomiskt inflytande genom fackföreningar och politiska partier. Samtidigt minskade självhushållningen. Allt fler människor köpte vad de behövde för sitt uppehälle i stället för att själva producera det. Det betydde att handeln med varor och tjänster ökade. Allt detta gjorde att makten i samhället försköts. Nu var det inte främst de stora jordägarna som bestämde i samhället utan de som ägde industrier och kapital. Människor började också kräva ökad personlig frihet och allmän rösträtt. På samma gång minskade religionens makt i samhället.
Ett tjänste- och informationssamhälle I västvärlden lever vi nu i slutet av den industriella perioden. Vi är på väg in i en annan samhällstyp, nämligen ett tjänstetjänste- och och informationssamhälle som har helt andra kännetecken än informationssamhälle industrisamhället. Men vi får inte glömma att detta bara gäller vår del av världen. En stor andel av jordens människor lever fortfarande i samhällen som har mer gemensamt med de tidiga bondesamhällena än med vårt samhälle.
Människors miljöer inlaga 12
2011-09-26 14.50
1. LIVSVI LLKOR OCH LE VNADSM I L JÖER
13
UPPGIFTER
1. Arbeta i små grupper. Varje grupp väljer var sitt land från olika delar av världen. Var noga med att få en god spridning på länder från alla världsdelar och med olikartad ekonomi. Redovisa eventuellt gruppernas arbete med hjälp av ett collage. a)
Hur många, i det land ni valt, har tillgång till mat och vatten?
b)
Hur hög är medelinkomsten?
c)
Hur många är arbetslösa?
d)
Hur hög är medellivslängden?
e)
Hur många år går man i skolan?
f)
Går pojkar och flickor lika många år i skolan?
g)
Hur stor andel av befolkningen är analfabeter?
h)
Förekommer barnarbete?
2. Avsluta med en diskussion om människors livsvillkor i olika delar av världen utifrån artikel 2 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Ta eventuellt upp frågor om hur FN:s målsättning ska kunna uppnås för alla människor.
”
Envar är berättigad till alla de friheter och rättigheter som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.
”
FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA, ARTIKEL 2
Människors miljöer inlaga 13
2011-09-26 14.50
14
Källkritik Källkritik innebär att man kritiskt granskar information från olika källor. Vad är sant och vad är falskt? Vilket syfte har den som sprider informationen? Källkritik är särskilt viktigt i våra dagar när vi snabbt kan få fram information via internet och andra medier. Det betyder också att det är lätt att sprida uppgifter som felaktigt uppfattas som sanningar.
UPPGIFT
1. a)
b)
Arbeta i samma grupper som i övningen på föregående sida. Tänk efter vilka källor ni använde er av när ni arbetade med uppgiften. Bestäm vilka ni anser vara de fem mest tillförlitliga källorna och rangordna dem efter deras tillförlitlighet. Jämför de olika gruppernas listor. Diskutera vilka krav man kan ställa på en källa. Vad är det som avgör om en källa är tillförlitlig eller ej?
2. Läs Skolverkets sidor om källkritik: http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/fakta/ Stämmer Skolverkets råd med vad ni kommit fram till? Om inte, undersök vad denna skillnad kan bero på. Diskutera vilka av Skolverkets råd som ni anser vara de mest användbara.
Människors miljöer inlaga 14
2011-09-26 14.50
1. LIVSVI LLKOR OCH LE VNADSM I L JÖER
15
Familjen I jordbrukssamhället bestod familjen ofta av tre generationer, särskilt på landsbygden. Det betydde att föräldrar och barn samt mor- eller farföräldrar levde tillsammans. I dagens svenska samhälle består familjen oftast av en kärnfamilj, det vill säga av föräldrar och ett eller flera barn. Banden mellan barnen och deras mor- och farföräldrar har försvagats. Inte heller andra släktförhållanden är lika viktiga som de var i jordbrukssamhället. DISKUTERA • • •
Vad är en familj? Hur kan en familj se ut i dag? Hur såg en familj ut för cirka 100–150 år sedan?
början av 1900-talet t i Jämtland bodde i På gården Grannäse er. ion de av tre generat en storfamilj beståen
Människors miljöer inlaga 15
2011-09-26 14.50
16
Familjens roll i samhället Familjens funktion har alltid varit att ge trygghet och på så sätt garantera familjens eller släktens fortlevnad. I 1800-talets jordbrukssamhälle var storfamiljens viktigaste uppgift att så långt det var möjligt själv producera familjens mat och övriga livsförnödenheter. Det var också familjens uppgift att uppfostra barnen enligt de normer och värderingar som rådde i samhället. Dessa mönster skulle sedan föras vidare till nästa generation. Kvinnorna i familjen skötte hemmet och barnen. Mannen var familjens överhuvud. Han kontrollerade hemmets skötsel och barnens uppfostran. I industrisamhället skulle mannen arbeta och få lön som räckte till familjens försörjning. Kvinnans roll var fortfarande främst att ta hand om hem och barn. Eftersom mannen tillbringade en stor del av sitt dagliga liv på arbetsplatsen, förändrades hans roll i familjen. Enligt historikern JoÚ Gillis hade fäderna i jordbrukssamhället en mer aktiv del i barnens uppfostran än männen i det industrialiserade samhället. Industriarbetarna hade långa arbetsdagar, och många arbetade i skift. Följden blev att männen delvis förlorade kontrollen över hemmet och barnen. Även barnen var borta hemifrån mer än tidigare. Många gick i skolan. Det betydde att skolväsendet delvis tog över ansvaret för barnens uppfostran. Det bäddade också för att demokratin så småningom kunde utvecklas i landet.
Drastisk förändring av familjens funktion Under 1900-talet, som var präglat av handel och industri, förändrades familjens och särskilt kvinnans roll. Förändringen skedde i flera steg. Först ändrades kvinnorollen från att ha varit bondhustrun, som aktivt deltog i jordbruk och djurskötsel, till att bli hemmafrun, vars viktigaste uppgift var att ta hand om hem och barn. Av ekonomiska skäl kunde visserligen inte alla vara hemmafruar på heltid. På 1950-talet började allt fler
Människors miljöer inlaga 16
2011-09-26 14.50
1. LIVSVI LLKOR OCH LE VNADSM I L JÖER
17
kvinnor yrkesarbeta, de flesta på deltid, för att bidra till familjens försörjning. Men ända fram till 1960-talet var ändå kärnfamiljen, med en heltidsarbetande man och en hemmafru, vanligast. Först under senare delen av 1900-talet började många kvinnor arbeta heltid. Därmed förändrades också familjens funktion på ett drastiskt sätt. Familjen var till exempel inte längre ett arbetslag, som producerade det familjemedlemmarna behövde för sitt uppehälle.
Giftermål och äktenskap I det tidiga svenska jordbrukssamhället var äktenskapet en familjeangelägenhet. Det var ofta jordägandet, det vill säga ekonomiska faktorer, som bestämde vilka familjer och släkter som skulle knyta fastare band med varandra genom äktenskap. När det gällde giftermål vägde enskilda människors känslor lätt i förhållande till vilka åkrar som gränsade mot varandra. Giftermålet var en ceremoni som visade att kyrkan välsignade äktenskapet, samtidigt som omgivningen samtyckte till det. Att brudparets familjer och släktingar accepterade äktenskapet var mycket betydelsefullt, eftersom ägandeförhållandena, liksom maktrelationerna, mellan brudens och brudgummens släkter förändrades. Ett äktenskap kunde påverka fördelningen av jord både inom byar och socknar. På 1900-talet tog industrialismen allt mer över i västvärlden, och jordbrukets betydelse minskade. Därmed fanns det inte längre ekonomiska skäl till att gifta ihop olika släkter.
Människors miljöer inlaga 17
2011-09-26 14.50
18
Barndomens förändrade villkor I jordbrukssamhället behövdes barnen som arbetskraft. I det industrialiserade samhället var det föräldrarnas uppgift att producera varor och tjänster. Det gjorde de utanför hemmet i fabriker eller på andra arbetsplatser. Barnen hänvisades till skolan. Under 1900-talet och 2000-talet har nya omsorgsformer vuxit nya omsorgsformer fram, som förskolor, fritidshem och fritidsgårdar. De tar hand om barnens lärande och uppfostran under dagtid, när föräldrarna arbetar. Enligt Skolverkets skrift ”Barndomens förändrade villkor” har barns uppväxtvillkor förändrats i grunden under de senaste tjugo åren. Samhället har tagit både ett socialt och ett pedagogiskt ansvar för barnens utveckling och välbefinnande.
n mellan n individuella kontakte På vilket sätt kan de ts lärande? vara ett stöd för barne
Människors miljöer inlaga 18
läraren och varje ele
v
2011-09-26 14.50
1. LIVSVI LLKOR OCH LE VNADSM I L JÖER
Det betyder att barn i dag redan tidigt ingår i flera grupper, till exempel familjen och förskolan, som alla är betydelsefulla för barnens utveckling och lärande. Synen på barn har också förändrats. Numera uppfattas barn som kompetenta individer med samma rätt som vuxna att mötas av respekt och få gehör för sina synpunkter. Det märks inte minst i den nya typ av barnuppfostran som växer fram, både i hemmet och i skolan. Utvecklingen har gått från auktoritära till demokratiska uppfostringsmetoder. Tidigare skulle barn, för att bli goda samhällsmedborgare, lära sig att lyda och uppfylla sina plikter. I dag betonar man individen, det enskilda barnet eller eleven, både i barnuppfostran och i skolans vardag och pedagogik.
19
kompetenta individer
demokratiska uppfostringsmetoder
Familjens ökade ansvar Enligt sociologiprofessor Lars Dencik riskerar dagens familjer att bli överbelastade med olika uppgifter. Skolan uppmanar till exempel ofta föräldrarna att hjälpa barnen med läxläsning. Det är också vanligt att dagens barn är involverade i en eller flera fritidsaktiviteter, som kräver att föräldrarna ställer upp som chaufför och är med och coachar vid träningsläger, tävlingar och liknande. Dessutom har åtskilliga föräldrar egna fritidsaktiviteter som kräver tid och engagemang. För många är det svårt att lösa denna ekvation. För ensamstående flerbarnsföräldrar kan det vara en omöjlighet. Föräldrars ökande ansvar för att hjälpa barnen med skolarbetet kan, enligt en del forskare, innebära ett hot mot kraven på en likvärdig skola för alla elever. Systemet gynnar nämligen elever vars föräldrar har tid, pengar och resurser att stödja och hjälpa sina barn. För en ensamstående, yrkesarbetande kvinna med ett eller flera barn kan det vara svårt att leva upp till dessa krav på stöd och läxhjälp.
Människors miljöer inlaga 19
2011-09-26 14.50
20
FAMILJEN JONSSON
Klockan är 17.30, i familjen Jonsson har man precis ätit middag. Mamman och dottern Joanna, elva år, packar snabbt ihop Joannas träningskläder. Mamma ska skjutsa Joanna till handbollsträningen. I helgen spelar Joannas lag en kvalmatch. Vinner de går de vidare. Därför är det viktigt att alla deltar i träningen. När mamman och Joanna åkt iväg röjer pappan upp efter maten. Hannes, nio år, går till sitt rum och sätter sig framför sin dator. Pappa skyndar sig med disken. Klockan sex börjar barnprogrammet och han har lovat lillasystern Henny, sex år, att de ska titta på programmet tillsammans. När pappan passerar Hannes rum passar han på att fråga hur det går med matteträningen inför morgondagens matteprov. Hannes svarar att han har kört fast på ett tal och behöver pappans hjälp. Just då hörs barnprogrammets signatur och Henny ropar uppmanande till pappan att komma och titta med henne.
DISKUTERA
1. I dag riktas kritik mot att barn tidigt fostras till att alltid vara högpresterande och att föräldrar har höga krav på sig att alltid ställa upp. Samtidigt satsar man alltför mycket på prestation och alltför lite på kravlös familjesamvaro. Tycker ni att denna kritik stämmer? Motivera.
2. Analysera fallbeskrivningen om familjen Jonsson utifrån Lars Denciks uppfattning och ta ställning till hans synpunkter.
Människors miljöer inlaga 20
2011-09-26 14.50
1. LIVSVI LLKOR OCH LE VNADSM I L JÖER
21
Nya familjebildningar I takt med att samhället förändrats har nya familjebildningar vuxit fram. Det beror delvis på att könsrollerna har förändrats. Numera är till exempel de flesta kvinnor ekonomiskt självständiga. De är inte längre beroende av en man för sin försörjning. Ett annat skäl är att homosexuella män och kvinnor har kunnat göra sin stämma hörd när det gäller hur de vill leva tillsammans. Dessutom har religionens inflytande över människors liv minskat. I dag är det därför många som väljer att leva tillsammans i samboförhållanden och skaffa barn utan att vara gifta.
Ensamhushåll Hushåll som består av endast en person kallas för ensamhushåll. De ökar i antal, särskilt i storstäderna. Sveriges andel av ensamhushåll, i förhållande till antalet invånare, är bland de högsta i världen. Många ensamhushåll utgörs av en frånskild person. Vad kan det bero på att Sverige
Människors miljöer inlaga 21
har så många ensamhushåll?
2011-09-26 14.50
22
Samkönade parförhållanden Under de senaste decennierna har det blivit allt vanligare att homosexuella par lever tillsammans i samboförhållanden och äktenskap. Det är också många samkönade par som bildar familj. En del av dem adopterar barn. Kvinnliga par kan få barn genom konstgjord befruktning från till exempel en spermabank. Ett manligt par kan få hjälp av en surrogatmamma, som tar emot sperma från en av männen. Surrogatmamman föder fram barnet, som sedan adopteras av det manliga paret. Det här sättet att skaffa barn på är dock inte tillåtet i Sverige. En annan möjlighet är att två homosexuella par, ett manligt och ett kvinnligt, tillsammans skaffar barn. Varje par delar sedan på barnets vårdnad och uppfostran.
Samhällets inställning till förändringarna Alla dessa familjebildningar är ganska nya och har delvis varit omdiskuterade. Inte minst kyrkan var tidigare starkt kritisk. Många präster fördömde bland annat samkönade familjebildningar som ”okristliga och i strid med Bibelns lära.” Men kritiken har alltmer tystnat, beroende på dels att fler människor överger de kristna traditionerna, dels att antalet samboförhållanden och samkönade äktenskap blir allt vanligare. Sambor som fått kämpa för att accepteras i samhället, och homosexuellas kamp för att få gifta sig och skaffa barn, visar hur grupper av människor kan skapa stora förändringar. Genom sin kamp för att få leva ett liv utifrån sina egna förutsättningar, värderingar och behov, kan de förändra ett helt samhälles kulturella mönster.
Människors miljöer inlaga 22
2011-09-26 14.50
1. LIVSVI LLKOR OCH LE VNADSM I L JÖER
23
MARTIN OCH JENS
Martin och Jens är båda i 30-årsåldern. De har levt tillsammans i åtta år i ett samboförhållande. De trivs tillsammans, har bra arbeten och en god ekonomi. För tre år sedan bestämde de sig för att adoptera ett barn. De gav sig i kast med alla ansökningshandlingar, läkarundersökningar och kontakter med sociala myndigheter. Det var många krav man måste uppfylla för att nå det hägrande målet – att få ett gemensamt barn att uppfostra. Under två år hade de mängder av kontakter med myndigheterna. De kände de sig ständigt ifrågasatta och började därför misströsta. Och när de dessutom upptäckte att det gick snabbare för heterosexuella par att få adoptera, gav de slutligen upp. I stället började de kontakta lesbiska par. Tanken var att en av kvinnorna, med hjälp av konstgjord befruktning, skulle föda ett barn som båda paren sedan skulle ha gemensam vårdnad om. Efter en tids letande fann de Marion och Helena. De gick i samma tankar som Martin och Jens, nämligen att skaffa barn tillsammans med ett homosexuellt manligt par. Det visade sig snart att alla fyra hade en liknande syn på hur de ville ta hand om sitt gemensamma barn. Efter några försök med konstgjord befruktning blev Marion gravid. I dag lever de båda föräldraparen var för sig men i samma bostadsområde. De turas om att ha sin gemensamma son, Lukas, boende hos sig. Familjerna följer inte något bestämt schema för när Lukas ska bo hos det ena eller det andra paret. I stället är det familjernas planeringar och behov som får styra detta. Alla är nöjda med arrangemanget, och nu planerar de att också Helena ska bli gravid genom konstgjord befruktning, så att Lukas får ett syskon.
Människors miljöer inlaga 23
2011-09-26 14.50
24
DISKUTERA
1. Tror ni att samhället ställer högre krav på homosexuella par som vill adoptera barn? Tycker ni i så fall att detta är rätt eller fel? Motivera er åsikt.
2. Vilka problem tror ni homosexuella par som adopterar barn kan möta? 3. Tror ni barn till homosexuella föräldrar upplever sin situation annorlunda än barn till heterosexuella föräldrar?
4. Jämför en situation då två homosexuella par tillsammans fått barn med en situation då ett heterosexuellt par har fått barn. Vilka för- respektive nackdelar kan det finnas för barnet och de vuxna i de båda fallen?
5. Diskutera följande frågeställningar i smågrupper. Fundera över vilka motiv och grundvärderingar ni har som stöd för era uppfattningar. Avsluta eventuellt med en diskussion i helklass, där ni listar och eventuellt rangordnar era argument och värderingar. a)
Vilka fördelar och nackdelar finns det för människor som lever i singelförhållanden och delar på ansvaret för barnens skötsel?
b)
I det gamla jordbrukssamhället skaffade gifta par barn bland annat för att få arbetskraft till gården och för att få en tryggare ålderdom. I dagens samhälle tenderar, enligt en del forskare, föräldrar att skaffa barn för att hålla samman familjen. Vad innebär detta för barnen? Vad finns det för faror med ett sådant förhållningssätt?
c)
Vetenskapliga undersökningar visar att män under de senaste trettio åren har tagit ett allt större ansvar för barnens omsorg. Mannen deltar också allt mer i hemmets skötsel. Men fortfarande är det kvinnorna som tar det största ansvaret, och som bär den tyngsta bördan när det gäller hem och barn. Tror ni det stämmer? Hur ska man i så fall göra för att förändra detta?
6. Under de senaste åren har man i Sverige diskuterat om man ska införa en lag som bestämmer att mannen och kvinnan ska dela barnledigheten lika, eller om varje familj själv ska bestämma över hur man ska dela upp barnledigheten mellan föräldrarna. Vilken uppfattning har ni i denna fråga?
Människors miljöer inlaga 24
2011-09-26 14.50
ISBN 978-91-47-10350-8 ©2011 Britt-Inger Olsson, Kurt Olsson och Liber AB Redaktion: Ulla Lindqvist Segelman Formgivare: Nette Lövgren Bildredaktion: Margareta Söderberg Siluettbilder: Kapitza Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2011
KOPI E R I NG S FÖR B U D
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Människors miljöer inlaga 2
2011-09-26 14.50
iod, Vi föds alla in i en viss tidsper bestämd på en bestämd plats och i en olika, social miljö. Våra livsvillkor är ntera men vi måste alla lära oss ha dem och skapa vårt eget liv.och hur vi män-
”
”
Människors miljöer
våra olika livsvillkor Människors miljöer tar upp Den röda samspelar med varandra. niskor möter, bemöter och enskapens värde och den sociala gem tråden är människors lika cklingen. betydelse för samhällsutve vara aktiverande övning. Det kan Varje kapitel inleds med en kilt uppgift som genomförs ens ett rollspel, en analyserande övningar sionsuppgift. Olika sorters eller i grupp eller en diskus ten finns itlet. För att levandegöra tex är insprängda i själva kap je kapitel Var upp av frågeställningar. fallbeskrivningar som följs sningen ttning. För att underlätta inlä avslutas med en sammanfa texten. är marginalord utsatta vid
Britt-Inger Olsson Kurt Olsson
rare i psykopedagog och gymnasielä Britt-Inger Olsson är special lt inom nsu unskap samt utbildningsko rare i logi och barn- och fritidsk ielä nas gym är son kologi. Kurt Ols rna atta specialpedagogik och psy förf a och textkommunikation. Båd ivit filosofi, religion, svenska skr har och ete arb pedagogiskt har långvarig erfarenhet av iet och högskolan. nas gym för ker böc läro flera
l Människors miljöer
Britt-Inger Olsson Kurt Olsson
Best.nr 47-10350-8 Tryck.nr 47-10350-8
4710350ot.indd 1
2011-09-28 10.29